Per Nilsson Risk, säkerhet och kriskompetens ett tillväxtområde i Norrbotten

Transkript

1 1 Per Nilsson Risk, säkerhet och kriskompetens ett tillväxtområde i Norrbotten

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning/slutsatser 3 1. Inledning 5 2. Företag/org. inom risk/säkerhet och kriskompetensområdet Förekomst Inriktning Tillväxt 7 3. Risk/säkerhetsområdet i ett kommunalt tillväxtperspektiv Förekomst i lokala tillväxtprogram Biltest och Militär test/övningsverksamhet 9 4. Krisberedskap i den kommunala verksamheten Organisation/planer/utbildning/övning Prioritering Behov av utbildning/övning Behov av ett Kriskompetenscentrum (KKC) 11 Bilaga 1: Företag/org. i Norrbotten verksamma inom risk/säkerhetsområdet och kriskompetens 2011

3 3 Sammanfattning/slutsatser Ett av målen för projektet Kriskompetenscentrum (KKC) är att skapa tillväxt i Norrbotten genom att stimulera marknaden för utbildning/övning och tjänster, samverkan mellan företag och framväxten av nya företag inom kriskompetensområdet. Föreliggande rapport gör en bedömning av om risk/säkerhet och kriskompetens är eller potentiellt kan bli ett tillväxtområde i Norrbotten samt den offentliga sektorns bidrag till en sådan tillväxt. I rapporten redovisas en inventering av företag/organisationer verksamma i Norrbotten inom risk/säkerhet och kriskompetensområdet, regional spridning, inriktning samt i ett urval av företag tillväxten uttryckt som förändring av omsättning och antal anställda. Risk/säkerhetsområdet i ett kommunalt tillväxtperspektiv har undersökt via intervjuer med kommunernas näringslivsansvariga. Vidare har den kommunala krisberedskapen och huruvida den kommunala sektorn bidrar med tillväxt inom området undersökts. Detta har skett via intervjuer och möte med kommunernas säkerhetssamordnare och uppgifter från Länsstyrelsens årliga uppföljning av verksamheten. Totalt har 126 företag/organisationer verksamma inom risk/säkerhet och kriskompetensområdet registrerats i Norrbotten. Företagen/org. är spridda över hela länet med en koncentration i första hand till Luleå och Fyrkantskommunerna. Bland företagen är ett 25-tal nationella, varav ett 10-tal med basen i Norrbotten, och ett 15-tal internationella. Merparten eller 9 av 10 återfinns i tjänstesektorn. Det största utbudet av tjänster avser utbildningsområdet och omfattar 1/4 av företagen. Kombineras konsulting med utbildning/rådgivning/information är det nära hälften av företagen som har utbildning som en aktivitet.utmärkande för inriktningen är att den täcker tjänster riktade mot alla näringar, dock med visst fokus mot basindustrin/förädling samt transportsektorn och kunskapsintensiva näringar. Flera indikatorer anger att branschen är ett tillväxtområde vad gäller tjänster mot företagssektorn. Detta gäller såväl förekomsten av företag, nationella och internationella företag verksamma i länet och omdömen från intervjuade företag, försäkringsbolag och företagarorganisationer. En urvalsundersökning bland företagen indikerar också att 7 av 10 företag har ökat såväl omsättning som antal anställda under perioden Slutsatsen blir att branschen är att betrakta som ett tillväxtområde vad gäller tjänster riktade mot företagssektorn. I ett kommunalt tillväxtperspektiv har inte området hittills rönt någon större uppmärksamhet. Ingen av kommunerna har direkt utpekat verksamheten i sina lokala tillväxtplaner. Däremot har test/övningsverksamhet kopplat till Biltest och Militär test/övning uppmärksammats i berörda kommuner, även om det inte direkt kopplats ihop med risk/säkerhetsområdet. Trots att området inte är prioriterat i dagsläget anser dock näringslivsansvariga i 11 av länets 14 kommuner att risk, kris och kriskompetens utgör ett tillväxtområde. En medveten fokusering på området erfordras dock för att understödja tillväxtambitionerna, ex. genom planer, program och projekt i samarbete med berörda företag. Beträffande området Biltest kan konstateras att branschen växer men att endast ett företag påträffats som medvetet säljer tjänster inom risk/säkerhet till en marknad utanför sin kärnverksamhet. Militär

4 4 test och övningsverksamhet är också ett område som växer men befintliga anläggningar används idag inte för tjänster riktade mot den civila marknaden även om efterfrågan finns. Vad gäller frågan om Krisberedskap i den kommunala verksamheten kan konstateras att kommunerna har en väl uppbyggd organisation för att genomföra lagstadgade krav. Beredskapen i form av risk och sårbarhetsanalyser och planer för extraordinära händelser finns tillgängliga, om än av skiftande kvalitet. Enligt Länsstyrelsens bedömning återstår en del arbete för att analyser/planer skall uppnå acceptabel standard. Med utgångspunkt från storleken på det statsbidrag som utgår till kommunerna i länet (c Tkr år 2010), hur det används och säkerhetssamordnarnas bedömningar utgör inte bristen på resurser något hinder för kommunerna att fullfölja sina ansvarstaganden. Detta även om nära hälften av kommunerna anser att behovet av utbildning/övning inte kan tillgodoses och att 11 kommuner bedömer att stöd för genomförande behövs. Däremot kan utifrån statsbidragets storlek konstateras att kommunerna endast marginellt bidrar till en tillväxt vad avser kriskompetensområdet i länet. Ett Kriskompetenscentrum (KKC) behövs som samordnande aktör på regional nivå för att uppfylla behov av kompetenshöjning inom krisberedskapsområdet och att stimulera marknaden för utbildning/övning och andra tjänster. Detta framgår med tydlig önskvärdhet av intervjuerna med kommunernas säkerhetssamordnare där 11 av 14 tycker att nuvarande verksamhet skall permanentas. Anledningarna är bl.a. att behovet av samordning/samverkan växer, särskilt viktigt för små kommuner samt kunskaper vad gäller stabsmetodik, ledning, IT-säkerhet, planering och utbildning av politiker. Vidare behövs ett bollplank på den regionala nivån. Denna uppfattning delas också av företrädare för Räddningstjänsten, Länsstyrelsen och företag/myndigheter som Trafikverket, SSAB och Vattenfall. Organisationen Företagarna betonar också vikten av en regional aktör som förstår lokala behov och småföretagarnas villkor samt kan arbeta konkurrensneutralt.

5 5 1. Inledning I enlighet med upprättad verksamhetsplan för KKC är ett av målen för projektet att skapa tillväxt i regionen genom att stimulera marknaden för utbildning/övning och tjänster inom kriskompetensområdet samt stödja framväxten av och samverkan mellan företag i branschen. I syfte att få en bild av hur marknaden ser ut, huruvida den är att betrakta som ett tillväxtområde eller inte, samt ett underlag för eventuell samverkan mellan företag har en inventering av företag/organisationer inom området genomförts under 2010/2011. Någon sådan offentlig sammanställning existerar inte sedan tidigare. Avsikten är att upprätta en databas tillgänglig för företagen själva liksom för beställare av tjänster. I ett urval av företag har också tillväxten mätt som förändring i omsättning och antal anställda undersökts. Kontakter har också etablerats med näringslivs-/utvecklingschefer/tillväxtansvariga i länets samtliga kommuner. Frågor som behandlats är förekomsten av företag inom området och om branschen är att betrakta som ett tillväxtområde eller inte, utpekanden i de lokala tillväxtprogrammen och om speciellt riktade utvecklingsinsatser har förekommit. Alla kommuner har besökts och en uppföljning har skett per telefon under februari Därutöver har ett 25-tal företag/organisationer besökts alt. intervjuats per telefon ex. Försvaret, Försvarets Materialverk, Esrange, Biltestföretag, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Länstrafiken i Norrbotten, BDX, Invest in Norrbotten, Invest in Luleå, Norrbottens Handelskammare, Säkra m.fl. I samband med kommunbesöken har också, när så varit möjligt, träffar hållits med säkerhetssamordnare och företrädare för krisledningsnämnder/riskhanteringsgrupper. En uppföljning av träffarna har skett via telefonintervjuer med säkerhetssamordnarna under februari/mars Avsikten har varit att ge en nulägesbild av krisberedskapen och få en uppfattning om den kommunala sektorn bidrar med tillväxt inom risk, säkerhet och kriskompetensområdet. Förutom att kartlägga det aktuella läget vad gäller kommunernas krisberedskap i form av organisation, samordning, risk- och sårbarhetsanalyser, planer, utbildning/övning och uppföljning av målbilder har även frågor ställts om hur krisberedskap prioriteras i den kommunala verksamheten. Vidare har efterfrågats om tillgängliga resurser bedöms tillräckliga, behovet av utbildning/övning och om stöd erfordras för genomförande. Slutligen har synpunkter inhämtats om synen på KKC som en eventuell framtida aktör på det regionala planet vilken samlar, utvecklar och förmedlar kompetens inom krisberedskapsområdet. Uppgifter har också erhållits från Länsstyrelsen via deras årliga uppföljning av kommunernas beredskapsarbete 2010 och om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vidare har säkerhetssamordnaren på Norrbottens läns landsting intervjuats.

6 6 I de följande avsnitten redovisas en sammanställning av genomfört arbete samt bedömningar om risk/säkerhet och kriskompetens är eller potentiellt kan bli ett tillväxtområde i Norrbotten. 2. Företag/org. inom risk/säkerhet och kriskompetensområdet I bilaga 1 redovisas upprättad förteckning av verksamma företag, organisationer/föreningar i Norrbotten med fördelning på kommuner. Förutom verksamhetsinriktning har även adresser, kontaktpersoner, hemsidor och e-post, där så varit möjligt, angivits. Uppgifterna baseras på information från utvecklings-/näringslivschefer i länets kommuner, företagarorganisationer, branschorganisationer, branschregister, företagens hemsidor samt i vissa fall direktkontakt med berörda företag. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande eftersom säkerhetsområdet för en del företag bara utgör en del av verksamheten och kanske inte är den del som marknadsförs utåt och därmed inte kunnat registreras. För stora företag med ett omfattande internt risk/säkerhetsarbete har inte heller någon registrering skett då det inte riktar sig mot den öppna marknaden. 2.1 Förekomst Totalt har 126 företag/org./ föreningar verksamma inom området registrerats varav 118 är företag. I förhållande till allmänt vedertagna uppfattningar bland kommunernas näringslivsföreträdare/tillväxtansvariga och andra aktörer inom området är antalet större än förväntat. Geografiskt finns verksamhet med säte/huvudkontor lokaliserad i 12 av länets 14 kommuner. Endast Haparanda och Överkalix saknar sådan representation. Räknas däremot platskontor/filialer in i bilden finns närvaro i alla kommuner. Totalt 23 företag/org./föreningar finns i mer än en av länets kommuner. En koncentration av verksamheten finns i Fyrkanten med nära 2/3 av företag/org./förening. Enbart i Luleå återfinns mer än en 1/3. Ytterligare en koncentration är i Malmfältskommunerna med 1/5 av företagen/ Bland övriga kommuner kan nämnas Kalix med 6 företag/.. Bland företagen är ett 25-tal att betrakta som nationella verksamma, varav ett 10-tal med bas i Norrbotten. Ett 15-tal företag är internationella. 2.2 Inriktning Av företagen är det endast ett fåtal eller 1/10 (12st) som är renodlade tillverkningsföretag med inriktning mot säkerhetsprodukter eller kombinerat med försäljning/support/utbildning. Marknaden kan vara såväl nationell som internationell. Enbart 5 företag sysslar specifikt med försäljning/handel av säkerhetsprodukter. Merparten av företagen/ finns alltså inom tjänstesektorn. Det största utbudet av tjänster återfinns inom utbildningsområdet med c ¼ av företagen (29 st) specialiserade på detta. Utbudet vad gäller utbildning ökar ytterligare eftersom många företag kombinerar konsulting med utbildning/rådgivning/information 31 företag/.., d.v.s. nära hälften av företa-

7 7 gen/ (60) har utbildning som en aktivitet. Därutöver erbjuder 26 företag/ mer renodlade konsulttjänster och ytterligare ett 10-tal konsulttjänster inom IT-området. Kopplat till det Regionala Tillväxtprogrammet för Norrbotten ligger utbudet av tjänster huvudsakligen inom ramen för de tillväxtfrämjande förutsättningarna Kompetens och arbetskraftsförsörjning samt Tillgänglighet och informationsteknologi. Därvid blir det också utmärkande att företagen täcker samtliga fem utpekande tillväxtområden i RTP. Visst fokus på basindustrin/förädling inkluderande transportsektorn och kunskapsintensiva tjänstenäringar tycks dock föreligga. Detta förklarar också delvis den koncentration av företag som finns i Malmfälten och Luleå (med kopplingar till LTU). 2.2 Tillväxt Det förhållandevis stora antalet företag inom området och spridningen i länet är i och för sig inte en indikator på att risk/säkerhet och kriskompetens är ett tillväxtområde. Däremot talar det om att en regional marknad finns samt att norrbottniska företag även verkar på den nationella och internationella arenan. Vid kontakt med företagen framkommer dock att marknaden för tjänster inom området riktade mot företagssektorn tycks öka bl.a. kopplat till de sektorer i Norrbotten som växer, ex. basindustrin/gruvnäringen, transportsektorn och IT-området. Det gäller då främst tjänster mot den privata sektorn där företagens syn på ett aktivt risk- och säkerhetsarbete inte bara styrs av lagstiftning och försäkringsbolagens krav utan också av en ökad medvetenhet om förebyggande arbete och dess ekonomiska betydelse. Antalet nystartade företag inom området är dock få under projektperioden har endast ett par sådana företag noterats. Däremot pågår f.n. arbetet med en mycket stor etablering av ett internationellt amerikanskt IT-företag i Luleå. Om planerad investering realiseras avser den byggandet av 3 datalagringshallar(serverhallar) till en kostnad av 3-5 miljarder kr. Försäkringsbolagen betonar alltmer kraven på skadeförebyggande åtgärder kopplat till företagens teckning av olika försäkringar och behoven av upphandlingsunderlag. Detta ökar i sin tur behovet av tjänster/utbildning inom området. Försäkringsbolagen vidimerar också en växande marknad för hushållssektorn där installationer av ex brandskydds/inbrottslarm ökar. Tillväxten uttryckt som omsättningsförändringar respektive förändring av antalet anställda har undersökts i ett urval av företag i Norrbotten (49 resp. 44 ftg.) under perioden Med hänsyn till begränsningar i urvalet och bristfällig tillgänglig statistik rekommenderas dock en mycket försiktig tolkning av materialet och resultaten kan möjligtvis användas som en indikator av många på hur utvecklingen ser ut inom säkerhetsområdet.

8 8 A) Omsättningsförändringar - 7 av 10 företag har en ökning av omsättningen under delar av perioden Av de företag som redovisat en omsättningsökning varierar den procentuella ökningen från som lägst 1 % till som högst 209 %. Av företagen är det två av tre som har en omsättningsökning större än 25 % och vart femte företag hela 75 % eller mer. - Med hänsyn taget till redovisade begränsningar indikerar alltså statistiken att en kraftig tillväxt sker inom det studerade området. B) Förändring av antalet anställda - Drygt 7 av 10 företag har oförändrat eller ökat antal anställda under delar av tidsperioden Av de företag som har en ökning i antalet anställda varierar ökningen procentuellt från som lägst 2,5 % till som högst 300 %. Av företagen är det dock tre av fyra som procentuellt har ett oförändrat antal anställda eller en ökning understigande 25 %. I absoluta tal uppgår den genomsnittliga ökningen i antalet anställda per företag till c 10 (min 1, max 89) för de 21 berörda företagen. - Genomförd inventering indikerar alltså en tillväxt av antalet anställda inom området. Dock bör hänsyn tas till de begränsningar som föreligger i underlagsmaterialet. 3. Risk/säkerhetsområdet i ett kommunalt tillväxtperspektiv 3.1 Förekomst i lokala tillväxtprogram Resultaten av intervjuerna med näringslivs-/utvecklingschefer/tillväxtansvariga kan sammanfattas i följande punkter: Inledningsvis kan konstateras att området inte uppmärksammats särskilt mycket i det kommunala perspektivet och många uttryckte förvåning över det förhållandevis stora antalet företag i den egna kommunen. En av förklaringarna är att berörda företag/.. arbetar mot samtliga branscher och ofta saknar en tydlig profilering mot risk-/säkerhet och kriskompetens. Enligt vissa kommunföreträdare har förda diskussioner skapat insikt om verksamheten och dess utvecklingspotential. Ingen av länets kommuner har specifikt utpekat risk/säkerhetsområdet i sina lokala tillväxtprogram. Anledningen sägs i många fall vara att programmen ännu inte brutits ned på den detaljeringsnivån utan området inryms i tjänstesektorn som övergripande område. Däremot har Test och övningsverksamhet kopplat till Biltest och det Militär test/övning uppmärksammats i berörda kommuner, även om det inte direkt berör risk/säkerhetsområdet och den tillväxtpotential området kan utgöra Trots att området ännu inte tillhör prioriterade verksamheter i de flesta av kommunerna har ändå 11 av 14 kommuner helt (7) eller delvis (4) bedömt risk, kris och kriskompetens som ett tillväxtområde.

9 9 Tillväxten förväntas främst ske inom sektorerna Test/övning, Försvaret, Utbildning, Trafik, Basnäringarna/gruvor, Elektronik, Konsulter, IT och växande näringar överhuvudtaget och varierar naturligtvis mellan kommunerna beroende på näringslivets sammansättning. Mer än hälften av kommunerna har dock medverkat i olika projekt som direkt eller indirekt stödjer utveckling av området. Arvidsjaur och Piteå utmärker sig som ägare/delägare i företag som arbetar med test, utbildning och integrerade telefontjänster riktat mot risk och säkerhetsområdet. Boden är en annan kommun med ex. satsningar i centrumbildningen CRR(Centrum för riskanalys och riskhantering) vid LTU. 3.2 Biltest och Militär test/övningsverksamhet En verksamhet som särskilt diskuterats med berörda kommuner är det regionala tillväxtområdet Test- och övningsverksamhet kopplat till Biltest och Militär test/övning. Utgångspunkten har varit om befintlig infrastruktur kan användas för utbildning/övning inom risk och säkerhetsområdet. Möten och telefonintervjuer har därvid också skett med företag och myndigheter. Beträffande området Biltest kan konstateras att endast ett företag har påträffats som medvetet säljer tjänster inom risk och säkerhet till en marknad utanför den egentliga kärnverksamheten. Företagen väljer att fokusera på biltest även om det innebär att testanläggningarna står outnyttjade under delar av året. Visserligen kan under sådana perioder kunder som ex. Polisen och Landstinget förekomma, men inga aktiva sälj/serviceåtgärder genomförs. Det svala intresset för nya tjänster torde kunna förklaras av biltestbranschens starka tillväxt samt ambitioner att utöka biltestperioden över året. Vissa s.k. Eventföretag har dock säkerhetsutbildningar som en del av verksamheten. Militär test- och övningsverksamhet är ett område som växer i länet. Verksamheter förekommer bl.a. vid Försvarsmaktens Vinterenhet i Arvidsjaur, FMV-Test och Evalueringscentrum i Vidsel och Norrbottens Regemente i Boden. Samstämmiga uppgifter anger en ökad nationell och internationell efterfrågan. Anläggningarna används idag inte för tjänster riktade mot den civila marknaden även om efterfrågan finns. 4. Krisberedskap i den kommunala verksamheten Totalt har intervjuer skett med säkerhetssamordnare i 13 av länets 14 kommuner. Avsikten har varit att få en nulägesbild över situationen samt huruvida den kommunala sektorn bidrar med tillväxt inom risk, säkerhet och kriskompetensområdet och behovet av en samlande aktör på det regionala planet. 4.1 Organisation/planer/utbildning/övning Samtliga kommuner har Krisledningsnämnd, Krisledningsstab, Riskhanteringsgrupp. I 11 av kommunerna finns en Krissamordnare på minst en

10 10 halvtidsanställning och i 2 av kommunerna har Räddningschefen även den funktionen. Krishanteringsråd finns i 6 av kommunerna, Posom-grupper i 11 och Frivilliga resursgrupper i 7. RSA (Risk och sårbarhetsanalyser) finns i alla kommuner varav alla utom en är antagna under mandatperioden Arbete pågår med uppdatering för politisk antagning 2011 eller under nuvarande mandatperiod. Enligt Länsstyrelsens uppföljning 2010 framgår dock att endast en kommun (och landstinget) idag har vad som kan liknas vid en sammanställd RSA. Två kommuner har utförliga RSA men då endast för en eller ett par scenarier. Enligt Länsstyrelsens uppfattning har övriga kommunen endast en översiktlig riskinventering med sannolikhets- och riskbedömningar för olika alternativa extraordinära händelser. Beträffande uppföljning av den s.k. målbilden enligt MSB:s definition Kunskap, Planering, Förmåga och Samlad bild är bedömningen från kommunerna att de i huvudsak är helt eller delvis uppnådda. Avvikande är målbilden för kunskap där 4 kommuner svarat inte uppnådd. Länsstyrelsen har även här en annan bedömning och har efter uppföljning/dialog med kommunerna konstaterat att 7 av kommunerna inte uppnått en tillräcklig måluppfyllelse. Plan för extraordinära händelser finns också i alla kommuner med aktualitet Under mandatperioden är det dock enligt Länsstyrelsen bara hälften av kommunerna och Landstinget som har aktuella planer och med varierande kvalitet. Reviderade planer håller en högre kvalitet. Under 2010 har utbildning ägt rum i 5 av kommunerna inom områdena Ledning, Kriskommunikation, Stabsarbete och Posom. Egna interna resurser har i huvudsak använts för utbildning dock ibland i samverkan med andra kommuner. Övningsplaner finns upprättade för 2011 i 6 av kommunerna, dock planeras övningar i 10. Övningarna riktas i första hand mot Krissamordning, därefter Krisledningsnämnder och olika förvaltningar som Skola och Omsorg. Huvudsakligen kommer egna resurser att användas i övningarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att organisationen för Krisberedskap finns uppbyggd i länets samtliga kommuner men att mycket arbete återstår vad gäller planering/åtgärder/utbildning/övning för att intentionerna i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser skall uppfyllas. Detta gäller då främst de små kommunerna. 4.2 Prioritering I förhållande till andra kommunala verksamheter har säkerhetssamordnarna den uppfattningen att Krisberedskapen prioriteras lågt i 5 av kommunerna, tillräckligt i 6 och högt i 2. Budgeten bedöms som otillräcklig i 2 av kommunerna, liten i 4 och tillräcklig i 7.

11 11 Om budgeten/resurserna är tillräcklig för att uppfylla lagar och förordningar svarar 10 ja, 2 nej och 1 är tveksam. Totalt uppgick kommunernas statsbidrag 2010 för Krisberedskap till kr. Länsstyrelsen har i sin uppföljning av hur statsbidraget används konstaterat att nära ¼ inte används för avsett ändamål. Utifrån säkerhetssamordnarnas bedömningar och Länsstyrelsens utvärdering tycks alltså inte bristande resurser i form av statsbidrag utgöra något hinder för att uppfylla lagliga intentioner. Med utgångspunkt från storleken på det statsbidrag som utgår för verksamheten och att endast 5 % ( kr) avser utbildning/övning kan konstateras att kommunerna endast marginellt bidrar till en tillväxt vad gäller kriskompetensområdet i länet. Detta även om behoven till viss del inte kan tillgodoses i dagsläget (se nedan). För att området skall bidra med en ökad tillväxt erfordras alltså en satsning från kommunernas sida utöver statsbidraget. 4.3 Behov av utbildning/övning Kan behovet av utbildning och övning tillgodoses i nuläget? Här svarar 5 ja, 1 är tveksam, 1 delvis och 6 nej. Behövs stöd för genomförande av utbildning/övning? Här bedömer 11 att stöd behövs. Stödet är då i första hand kunskapsmässigt (11) och i form av externa aktörer (10). 4.4 Behov av ett Kriskompetenscentrum(KKC) Av säkerhetssamordnarna har 11 deltagit i någon av de kompetenshöjande aktiviteter som KKC bedrivit under projektperioden. Har KKC fyllt några av de behov av kompetenshöjning som finns på det lokala planet? Här har 7 svarat ja, 2 nej, 1 tveksam, 2 vet inte och 1 är oklar över KKC:s roll. De behov som tillgodosetts avser i första hand nätverksbyggande/samverkan, kunskap, och utbildningar för Posomgrupper och andra inom den sociala sektorn (ex Psykologisk 1:a Hjälpen). Behövs KKC eller motsvarande som samordnande aktör på det regionala planet och är det något som skall permanentas? Merparten eller 10 har svarat ja, 1 är tveksam, 1 säger nej och 1 avstår från att svara. Skälen för de som svarat ja är att behovet av, särskilt för små kommuner, samordning/samverkan växer, ökade kunskaper rörande stabsmetodik, ledning, IT-säkerhet, planering samt mer utbildning av politiker. Vidare behövs bollplank på den regionala nivån. En regional aktör skulle också bidra till att öka medvetenheten hos politiker och allmänhet om krisberedskap.