Årsredovisning Nämnden för hemslöjdsfrågor Box Stockholm tel e-post

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box Stockholm tel e-post

2 INNEHÅLL FÖRORD 3 RESULTATREDOVISNING 5 Inledning 5 NFH:s uppdrag och verktyg 5 STRATEGISK SAMORDNING 7 Kultur Näring Kommunikation Hållbarhet 7 Kulturperspektiv 7 Näringsperspektiv Kommunikation 9 Hållbarhetsperspektiv 12 Barn- och ungdomsperspektiv 13 Jämställdhet Mångfald 17 Jämställdhetsperspektiv 17 Mångfaldsperspektiv, internationellt och interkulturellt utbyte 18 Barnperspektiv 19 FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD 20 Konsulentverksamheten 20 Projektmedel 23 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 25 NÄMNDENS KANSLI OCH STYRELSE 27 EKONOMISK REDOVISNING 31 Anslagsredovisning 32 Externa bidrag 33 Villkor för bidragsfinansierad verksamhet 34 Väsentliga uppgifter 35 Ersättning och andra uppdrag 36 Underskrift av årsredovisning 38 1

3 2

4 FÖRORD Hemslöjden är ett område under ständig utveckling. Nu förs en levande diskussion om hemslöjdens karaktär, om breddning av begreppet och om dess betydelse för många, många människor i alla åldrar och med vitt skiftande bakgrunder. I fem år har slöjdklubbar bedrivit sin verksamhet, 900 slöjdklubbshandledare har utbildats och 160 Slöjdklubbar startats runt hela landet. Nya hemsidor Zickermans, Slöjd håller, 365 saker du kan slöjda vänder sig till breda grupper där längtan efter eget skapandet, egna rötter, efter kunskaper om teknik och material är stor och där viljan att ta ansvar för en hållbar utveckling tar form genom slöjden. Frågor om slöjden som näring står högt på dagordningen, liksom områdets kompetensförsörjning genom relevant utbildning på högskolenivå. Nämnden tillgodoser konsulenternas behov av fortbildning och omvärldsbevakning genom kontakter med andra samhällssektorer och kulturyttringar. NFH arbetar i nära samverkan med det civila samhället, och är ett gott exempel på hur samhället genom en liten myndighet, kan skapa överblick och medverka till kraftsamling. Tillsammans med SHR har NFH i många år drivit framgångsrika projekt och samordnade satsningar på kommunikation i landets alla regioner. Genom egna projektbidrag till en rad andra aktörer har nämnden vidgat kretsen av samarbetsparter. NFH ser stora möjligheter till utveckling av verksamheten på nationell nivå i den nya samverkansmodellen. NFHs kunskap och överblick behövs i samverkansrådet. Nationella strategier kommer att behövas för att utveckla områden som fortbildning, internationalisering, mångfald, entreprenörskap, barn och ungdom. Den centrala frågan som NFH nu står inför är att finna sin roll i det nya kulturpolitiska landskapet som skapas av samverkansreformen. När allt fler beslut om samhälleligt engagemang i kulturen tas av regioner och landsting, vilken blir då NFH:s roll? Vad är innebörden av ett nationellt ansvar inom hemslöjdsområdet? Nya utmaningar och möjligheter väntar. Mot denna bakgrund välkomnar NFH att regeringen i budgetpropositionen för 2011 har aviserat att NFHs framtida roll ska genomlysas och ses över. Bo-Erik Gyberg Ordförande 3

5 4

6 RESULTATREDOVISNING Inledning Nämnden för hemslöjdsfrågor är en myndighet under Kulturdepartementet som har till uppgift att ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd. Nämnden fördelar inom sitt verksamhetsområde statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet i form av konsulentmedel, projektmedel och medel till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Nämnden samordnar konsulentverksamheten som bedrivs i varje län genom en hemslöjdskonsulent för den hårda och en för den textila slöjden, samt genom ett antal rikskonsulenter inom olika specialområden. Nämnden gör insatser med bedömning ur såväl kulturell som ekonomisk synvinkel och med ett helhetsperspektiv som grund. NFH vill betona hemslöjdsverksamhetens mångfacetterade delar: en del i offentlig regi, en del i form av idéburet arbete och en del som producerande näringsverksamhet. Genom NFH ska både särarten och komplexiteten säkras. Genom NFHs samverkan med många aktörer skapas dessutom förutsättningar att fullfölja uppdraget. NFH har en viktig strategisk roll när det gäller att stärka hemslöjden. I detta ligger att ha ett samordnande helhetsperspektiv och att ta initiativ till framtidsinriktade projekt och insatser som leder till förnyelse och utveckling av hemslöjden i hela landet. Nämnden bidrar till kvalitets- och kunskapsutveckling inom området samt står för omvärldsbevakning genom kontakter och gränsöverskridande samverkan med andra politikområden. NFH:s uppdrag och verktyg Förordning med instruktion Enligt NFHs förordning med instruktion ska myndigheten i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Återrapportering NFH ska från och med 2009 redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion (2007:1193). Regleringsbrevet kompletterar instruktionen. Regleringsbrev I enlighet med regleringsbrevet för år 2010 har nämnden följande mål och återrapporteringskrav: Främjande av hemslöjd Nämnden för hemslöjdsfrågor har till uppgift att ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd genom att - stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet, - öka barns och ungdomars intresse för och utövande av olika slöjdtekniker. 5

7 Återrapportering Nämnden för hemslöjdsfrågor ska redovisa måluppfyllelsen samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. Uppdrag Kulturella och kreativa näringar Nämnden för hemslöjdfrågor ska som en fortsättning på den fördjupade samverkan mellan kulturpolitiken, näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken under 2010 utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Nämndens viktigaste verktyg för att nå måluppfyllelse är: - Nämndens kansli med strategiskt samordningsansvar (se sid. 7 ) - Konsulentverksamheten (se sid. 20) - Projektmedel (se sid. 23) - Svenska Hemslöjdföreningarnas Riksförbund, SHR (se sid. 25 ) 6

8 STRATEGISK SAMORDNING Nämnden har ett strategiskt samordningsansvar och är genom olika insatser och initiativ pådrivande och stödjande för att främja hemslöjden samt stimulera kreativitet, kvalitet, förnyelse och utveckling. Nämnden har utifrån målen i regleringsbrevet fokuserat utvecklingsinsatserna på ett kultur-, närings-, kommunikations-, hållbarhets- samt barnoch ungdomsperspektiv. NFH arbetar utifrån ett brett kulturbegrepp och ser möjligheter i att utveckla slöjden utifrån många olika aspekter och i samarbete med andra myndigheter och aktörer, däribland det civila samhället. Se även grafisk bild över NFHs samhällsuppdrag sid. 29. Kultur Näring Kommunikation Hållbarhet Mål Att stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet. Kulturperspektiv Insatser och resultat Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet NFH var en av de myndigheter som under ledning av Institutet för språk och folkminnen arbetade fram rapporten Förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet Redovisning av regeringsuppdrag. Rapporten presenterades i december 2009 för regeringen. Nämnden har under året informerat om det framtagna förslaget, besvarat remissen samt efter ratificeringen börjat förbereda sig inför nästa steg, att utveckla arbetet med tillämpningen. Hemslöjdens samlingar Sedan 1996 har NFH tillsammans med SHR drivit ett arbete för att digitalisera hemslöjdsföreningarnas samlingar. NFH har ansvarat för samordning, utbildning och support till länen. Under 2010 har arbetet med uppgradering av och utbildning i databasprogrammet fortsatt. Fokus har dessutom legat på undersökning var ansvaret för Hemslöjdens samlingar ska ligga i framtiden och möjligheterna att göra samlingarna tillgängliga för fler. Hemslöjdens ledarutbildning NFH har under flera år arbetat för att finna en placering av hemslöjdens ledarutbildning inom högskolan. Sedan 2009 har det pågått ett samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Tillsammans har man drivit projektet Hemslöjdens ledarutbildning till högskolan som pågått under ett år Projektet syftar till att utveckla och lägga grunden till ett treårigt kandidatprogram i slöjd och kul- 7

9 turhantverk med inriktning mot ledarskap och entreprenörskap med placering vid Institutionen för kulturvård. Projektet har finansierats av regionutvecklingsnämnden och kulturnämnden i Västra Götalandsregionen samt NFH. Projektets styrgrupp har bestått av prefekten/professorn vid Institutionen för kulturvård och kanslichefen vid NFH. En processledare har varit anställd av NFH på halvtid under ett år för att lägga grunden för ett kursprogram och förankra utbildningen vid Göteborgs universitet samt utåt mot olika intressenter och kommande uppdragsgivare. Efter projekttiden har processledaren anställts av institutionen för att fortsätta utvecklingsarbetet av det nya programmet. NFH har fortsatt kontakterna med Göteborgs universitet och varit en länk mot Kulturdepartementet samt hemslöjdsorganisationens olika delar. I oktober 2010 beslutade Göteborgs universitet att inrätta den nya utbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, ett treårigt kandidatprogram. Antagningen kommer att ske varje höst med början 2011 till programmets femton platser. Kultursamverkansutredningen Samverkansrådet Kultursamverkansutredning har haft i uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag till införande av den nya modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet som riksdagen beslutade i december I februari 2010 avgav kommittén sitt betänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Nämnden har följt arbetet och uppvaktat kommittén vid två tillfällen samt besvarat remissen. Nämnden ställde sig i huvuddrag bakom kultursamverkansmodellen när det gällde betänkandets förslag angående de statliga bidragen till länshemslöjdskonsulentverksamheten. NFH underströk den viktiga roll som samverkansrådet kommer att spela och att nämnden är representerad i rådet. Nämnden betonade i sitt remissvar lämpligheten av en utredning som genomlyser NFHs verksamhet, inriktning och möjligheter samt nämndens framtida roll i en ny kulturpolitisk omvärld utifrån den unika kompetens som NFH besitter som myndighet. Nämnden föreslog i sitt remissvar att regeringen skulle medverka till detta. Redan den 10 mars sammankallade Kulturrådet ett första Samverkansråd för att diskutera samverkansformer mellan statliga myndigheter utifrån betänkandets förslag. NFH har en plats i Samverkansrådet och dess arbetsgrupp för uppföljning, vilka har träffats totalt åtta gånger under Utöver detta har kansliet deltagit i olika möten inför de fem första länens inträde i samverkansmodellen. Nämnden har fört en kontinuerlig dialog med berörda hemslöjdkonsulenter och huvudmän på regional nivå samt sammankallat till ett större seminarium Hemslöjdens nya samspel seminarium om Kultursamverkansutredningen. Under hösten har arbetet i samverkansrådet framför allt bestått i att bedöma inkomna kulturplaner samt att delta i arbetsgruppen för uppföljning under Kulturrådets ledning. Måluppfyllelse och analys Unescokonventionen, ett nytt kandidatprogram som fokuserar på slöjd och ledarskap samt samverkansmodellens strukturella förändringar är tre betydelsefulla områden för NFHs framtid. Kansliet gör den bedömningen att nämnden får en framträdande roll i det fortsatta arbetet med att utveckla tillämpningen av konventionen, då NFH föreslås leda noden för 8

10 traditionell hantverkskunskap i förslaget till genomförande som ligger till grund för regeringens ratificeringsbeslut. Kansliet har avsatt tid för detta inför 2011 men har inga utökade resurser för några större insatser. Under 2010 fattade Göteborgs universitet ett mycket avgörande beslut för att hemslöjdens framtida utbildningsbehov ska kunna tillgodoses, nämligen att starta en treårig kandidatutbildning i slöjd och kulturhantverk. NFH har initierat denna process och spelat en pådrivande roll. NFH kommer under 2011 att fortsätta samarbetet med Institutionen för kulturvård för att samverka om och bistå vid detaljplanering, rekrytering och marknadsföring samt framtida forskning knuten till utbildningen. Kontakter har också tagits med Hantverkslaboratoriet, ett nybildat centrum för kulturmiljöns hantverk med Institutionen för kulturvård som huvudman, för att belysa hur och inom vilka områden samverkan kan ske. Arbetet med att realisera den nya samverkansmodellen har påbörjats under 2010, ett tidskrävande förändringsarbete som kommer att fortsätta i relation till ytterligare län under Arbetet skedde under mycket stark tidspress under Samtliga parter kommer förmodligen att vara bättre förberedda inför Dock ska, parallellt med att ytterligare län ansluter sig till modellen, det första årets arbete följas upp och avläsas, vilket ställer ytterligare krav på såväl regional som central nivå. Modellen innebär nya roller för såväl den regionala organisationen som den statliga. På central nivå är samverkansrådet, där NFH deltar, ett forum för frågor om statens roll och ansvar inom ramen för samverkansmodellen. Att avläsa resultatet av detta förändringsarbete efter ett knappt år är omöjligt. Det måste ses som en process där de statliga myndigheterna successivt finner nya roller och nya sätt att samarbeta. Samverkansrådet har en nyckelroll när det gäller att förse Kulturrådet med sakkunskap i frågor som de inte tidigare har hanterat, däribland hemslöjd. NFH har en lång tradition att arbeta nära det civila samhället och har erfarenhet av att samspela med den ideella sektorn vilket är i linje med kultursamverkansmodellens inriktning. Nämnden gör redan nu bedömningen att nämndens kompetens inom hemslöjdsområdet och erfarenhet från sektorsöverskridande arbetsformer är av stor betydelse i samverkansrådet. Näringsperspektiv Kommunikation Bakgrund Nutek fick i uppdrag av regeringen att göra en studie om hemslöjden som näringsgren i 2008-års regleringsbrev. Det resulterade i rapporten Hemslöjden som näringsgren som redovisades i augusti 2008 till Näringsdepartementet. Under har NFH dessutom haft ett uppdrag från regeringen angående kulturella och kreativa näringar, se sid. 6. I rapporten föreslås ett antal åtgärder på olika nivåer för att stärka hemslöjden som näringsgren och för att möta framtidens utmaningar. NFH har sedan 2009 arbetet med att följa upp rapportens förslag till åtgärder och därmed också utvecklat insatser för att främja kulturella och kreativa näringar, vilket redovisas nedan. NFH ansökte hos regeringen om bidrag för att stärka hemslöjdens ställning inom de kulturella och kreativa näringarna Regeringen beviljade NFH ett bidrag på kronor för ändamålet , vilket ska redovisas senast

11 Insatser och resultat Slöjdarregister Nuteks rapport Hemslöjden som näringsgren underströk att det behövs bättre och mer enhetliga slöjdarregister. För att underlätta uppdatering och samordning av länshemslöjdskonsulenternas register över slöjdare har NFH tagit fram en mall för hur ett register för slöjd, hantverk och konsthantverk ska vara utformat. NFH följer nu upp tillämpningen av dessa register på regional nivå. Av konsulenternas verksamhetsredovisningar för 2010 går att utläsa att 10 län aktivt arbetat med frågan under året. Några län har ett fungerande register som bara kräver översyn och underhåll. 8 ytterligare län anger att målet är att de ska ha ett fungerande register under NFHs näringsgrupp Som en följd av en utbildningssatsning riktad till landets hemslöjdskonsulenter 2009 bildades på NFHs initiativ i januari 2010 en arbetsgrupp för näringsfrågor med NFH som sammankallande. Syftet var att genom arbetsgruppen stärka förnyelsen och utvecklingen av näringsperspektivet inom hemslöjden i hela landet. Gruppen består av sex konsulenter från olika delar av landet under ledning av NFH och arbetar för att utveckla hemslöjden som näringsgren utifrån en samlad regional erfarenhet och med ett helhetsperspektiv. Arbetsgruppen är tänkt att förbereda marken för en nationell tjänst som näringskonsulent och i framtiden även kunna bli en projektgrupp till en sådan tjänst. Gruppen har under året haft fem möten. De har bland annat haft strategidiskussioner och deltagit i Tillväxtverkets arbete med att ta fram en branschguide. I november deltog nämndens kanslichef och en medlem av näringsgruppen i årets Generatorskonferens i Piteå, som handlade om utveckling av kulturella och kreativa näringar. Handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna Näringskonsulent Kultur- och näringsdepartementen har inlett ett samarbete med syftet att utveckla en långsiktig och hållbar utveckling av kulturella och kreativa näringar. Som ett led i detta kom Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar hösten Handlingsplanen består av nio delområden där Tillväxtverket har samordningsansvaret för fem av dessa. Detta har lett till ett ökat samarbete och samverkan med Tillväxtverket. Nämnden arrangerade hösten 2010 ett seminarium på temat Kulturekonomi- Kulturpolitik-Konstpolitik med David Karlsson, idéhistoriker och kulturskribent, som föreläsare. Inbjudna var hemslöjdskonsulenter, SHR:s kansli och delar av Tillväxtverket. En av åtgärderna för att möta framtida utmaningar, som Nutekrapporten föreslog, var att inrätta en tjänst som näringskonsulent med inriktning mot entreprenörskapsfrågor vid NFH. Detta har varit ett prioriterat önskemål från NFHs sida sedan många år. Behovet av en näringskonsulent har ökat i samband med kultur- och näringspolitikens fokusering mot kulturella och kreativa näringar samt områdets ökade ekonomiska betydelse för regional tillväxt. I december 2010 gick NFH in med en ansökan till Tillväxtverkat om en delfinansiering av ett tvåårigt projekt Näringskonsulent, vilken beviljades. 10

12 Den Samtida Hemslöjden ett kommunikationsprojekt Behovet av att stärka hemslöjden som varumärke har påpekats i Nutekrapporten och i rapporten Hemslöjden inspirerar som togs fram av Rådet för arkitektur form och design. Mot denna bakgrund har NFH i samverkan med Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, drivit projektet Den Samtida Hemslöjden med målet att göra hemslöjden med alla dess aktörer och verksamheter tydligare och mer samtida. Syftet är att ta större plats i omvärldens medvetande och samtidigt få till stånd attitydförändringar inom hemslöjden mot omvärlden. Att öppna upp och fånga in nya idéer och aktörer. Arbetet har skett i samarbete med en design- och kommunikationsbyrå samt genom en vid NFH projektanställd kommunikatör/processledare. En förstudie har gjorts liksom en målgrupps- och omvärldsanalys. Under 2009 har det pågått ett arbete med att ta fram ett underlag till en varumärkes- och kommunikationsplattform. I denna process har ledorden varit dialog och delaktighet. Det har lagts stor vikt vid det interna förankringsarbetet både i den ideella hemslöjdsorganisationen, butiksledet och bland hemslöjdskonsulenterna. I januari 2010 presenterades Hemslöjdens varumärkesplattform, en manual för att utveckla och vårda varumärket Hemslöjd. Syftet är att skapa en gemensam syn kring vad Hemslöjden står för, är och vill bli. I varumärkesplattformen presenteras hemslöjdens mission, vision, personlighet, värderingar och position. I manualens andra del finns en kommunikationsplattform. Med varumärkesplattformen som utgångspunkt höll NFH och SHR åtta träffar på olika platser i landet under rubriken Den Samtida Hemslöjden/Seminarium i kommunikation. Inbjudna var hemslöjdskonsulenter, hemslöjdsföreningar och hemslöjdsbutiker. Utifrån behov och önskemål som dessa träffar pekade på har projektet arbetat vidare och tagit fram en folder för externt bruk och tre kortfilmer om unga människors förhållande till hemslöjd. Dessutom har inom projektet ram drivits ett delprojekt Hemslöjdens Nya Webbsajt som vänder sig till unga människor som ser möjlighet till en hållbarare livsstil genom handens arbete. Resultatet av projektet Den Samtida Hemslöjden presenterades för såväl en intern som en extern publik vid ett stort event som NFH och SHR arrangerade gemensamt på Modern museet/arkitekturmuseet i november 2010 med ca 200 deltagare. Programmet bjöd på ett antal förläsare bl.a. Faythe Levine författare och dokumentärfilmare från USA som utnämnts till the Ambassadeur of Handmade av New York Times. Under eventet presenterades också de tre kortfilmerna och den nya webbplatsen Måluppfyllelse och analys Nämnden har valt att arbeta med arbetsgrupper där deltagarna representerar ett större geografiskt område (syd, väst, öst, tvärs och norr) både inom näringsområdet och inom hållbar utveckling. Det är ett effektivt sätt att ta tillvara konsulenternas specialkompetenser och erfarenheter. Genom att fördela ansvaret skapas också större delaktighet samtidigt som deltagarna blir ambassadörer för ett nationellt perspektiv i olika delar av landet. Detta arbetssätt har fallit väl ut och nämnden kommer att fortsätta med denna arbetsmodell under Att NFH nu beviljats delfinansiering från Tillväxtverket för en projektanställd näringskonsulent kommer att innebära en resursförstärkning inom 11

13 området. NFH kommer att ansöka om återstående finansiering från Jordbruksverket i januari Projektet Näringskonsulent syftar till att utveckla branschens strategiska näringsarbete genom att tillföra ny kompetens utifrån ett helhetsperspektiv. Projektet ska dra nytta av och ta till vara erfarenheter från olika läns tidigare och pågående näringsarbete. Projektet syftar också till förnyelse och innovativ utveckling av hemslöjdsnäringen och ska stärka hemslöjdkonsulenterna som en regional resurs och ett verktyg som vidareförmedlar ny kunskap till slöjdarna/hantverkarna/ konsthantverkarna, som företrädesvis finns på landsbygden. Projektet ska dra nytta av den forskning som nu växer fram inom ämnet kulturekonomi och har ambitionen att bli en förebild för hur man kan arbeta inom kulturella och kreativa näringar. Projektet Den Samtida Hemslöjden är ett kommunikationsprojekt som inte minst påverkar och har betydelse när det gäller att positionera hemslöjden inom de kulturella och kreativa näringarna. Hemslöjdens egna aktörer har efterlyst en förändring mot en starkare gemensam identitet och en tydlighet när det gäller hemslöjdens gemensamma kärnvärden. I två frågor kopplade till konsulenternas verksamhetsredovisningar har mottagandet av varumärkesplattformen följts upp. På frågan om man upplevt ett ökat intresse för hemslöjd svarade 18 av 23 ja. Och på frågan om man utgått från varumärkesplattformen vid utformandet av kommunikationen mot en extern publik svarade 21 av 23 ja. Det framtagna marknadsföringsmaterialet har varit mycket uppskattat och efterfrågat. I projektet har stor vikt lagts vid förankringsarbetet av varumärkesplattformen och ovanstående tyder på att det varit framgångsrikt. För att underlätta tillämpningen av varumärkes- och kommunikationsplattformen på regional nivå kommer en fördjupad kommunikationsutbildning att hållas vid två tillfällen under första delen av 2011 för hemslöjdskonsulenter och butikschefer. NFH planerar att arbeta fram en mer långsiktig kommunikationsstrategi efter projekttidens slut, där det även ingår att göra NFHs hemsida mer kommunikativ. Det är av stor vikt att nämnden förvaltar och följer upp projektets erfarenheter och nytänkande på kommunikationsområdet. Hållbarhetsperspektiv Insatser och resultat Arbetsgruppen för hållbar utveckling bildades 2008 på nämndens initiativ med syftet att stärka förnyelsen och utvecklingen av hållbarhetsperspektivet inom hemslöjden. Nämndens kansli har lett arbetsgruppen och haft samordningsansvaret. Utgångspunkten för arbetet är Brundtlandsrapportens definition av hållbar utveckling Att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hemslöjden besitter mycket kunskap som kan bidra till en hållbar utveckling men behöver utveckla sättet att kommunicera detta. I uppdraget ingår också att öka medvetenheten bland hemslöjdens alla aktörer om vikten av ett miljöperspektiv i allt som görs. NFH har kallat arbetsgruppen till fem möten under 2010 varav ett har varit telefonmöte. Arbetet har till större delen bestått i att utveckla webbplatsen Slöjd håller. Det har handlat om den tekniska och grafiska utformningen, textbearbetning med hjälp av en copywriter samt framtagning av bildmaterial. Nämnden har här tagit hjälp av specialistkompetens utifrån samt kommunikatören inom projektet Den Samtida Hemslöjden och 12

14 webbkunskaper inom kansliet. Arbetsgruppen har bistått med material, fungerat som faktagranskare och skrivit blogginlägg. Slöjd håller lanserades den 1 juni. Därefter har arbetet fokuserats på justering, fördjupning av texter samt att öka antalet besökare. Måluppfyllelse och analys Arbetet med att kommunicera ett hållbarhetsperspektiv och arbetet med att lansera den nya varumärkesplattformen är två utvecklingsarbeten som går hand i hand. Hemslöjden är ett välkänt begrepp men få gör kopplingen mellan hemslöjd och hållbarhet. I varumärkesplattformen lanseras hemslöjd det hållbara alternativet. Genom att sätta in hemslöjden i ett sammanhang belyses hur hemslöjden kan påverka vårt konsumtionsbeteende och bidra till utvecklingen mot ett hållbarare samhälle. Slöjd håller som NFH initierat och lett framtagningen av är ett verktyg som hela hemslöjdorganisationen och konsulentverksamheten kan använda för att kommunicera detta. Återstår att arbeta vidare med att få fler besökare och ett större flöde på webbplatsen. Barn- och ungdomsperspektiv Mål Att öka barns och ungdomars intresse för och utövande av olika slöjdtekniker samt att integrera ett barnperspektiv Bakgrund Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och ungdom vid NFH, fungerar som samordnare, inspiratör och mentor gentemot hemslöjdskonsulenterna och hemslöjdsföreningarna i de olika länen med syftet att lägga grunden för en strategisk barn- och ungdomsverksamhet av permanent och långsiktig karaktär i enlighet med ovanstående mål. Rikskonsulenten arbetar med att ta fram modeller för att nå nya målgrupper och bedriver ett kontinuerligt förnyelse- och utvecklingsarbete som ska gagna hela landet. I rikskonsulentens verksamhet finns ett barnperspektiv som utgår från FN:s barnkonvention, att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Att barn och ungdom både är ett verksamhetsområde och en målgrupp som har prioriterats av de flesta län/regioner under 2010 framgår av konsulenternas verksamhetsredovisningar. Insatser och resultat Barn- och ungdomsverksamhet statistik Det statistiska materialet bygger på konsulenternas verksamhetsredovisningar från 21 län och 2 rikskonsulentkontor. Verksamhet som inspirerats och påverkats av kontinuerliga insatser på nationell nivå. 13

15 Tabell 1, antal aktiviteter och deltagare; ej medräknat Slöjdcirkus mini, Slöjdklubbens handledarutbildningar, Slöjdklubbar År Antal aktiviteter Antal vuxna och pedagoger Antal barn och ungdomar Av de vuxna deltagarna var det 840 (875) 1 män och (1 839) 1 kvinnor. Inom gruppen barn och ungdom var fördelningen (3 952) 1 pojkar och (5 496) 1 flickor. Procentuellt är andelen flickor 60% (58%) 1 och andelen pojkar 40% (42%) 1. Detta innebär att fördelningen är relativt likartad mellan åren. Antalet aktiviteter har ökat 2010 men däremot har antalet deltagare minskat något. NFH har gått ut med en förfrågan till konsulentkontoren om hur stor procent av de tidsmässiga resurserna som man avsätter för arbetet riktat mot barn och ungdom. Svaren varierar inom ett intervall mellan 15-75% (12 75%) 1 (15 70%) 2. Medelvärdet ligger på ca 29 % (27%) 1 (35%) 2. Detta ska sättas i relation till att barn och ungdom utgör ca 23% av befolkningen. Utöver ovanstående redovisning finns följande sifferuppgifter som berör uppföljningen av projekt Slöjdklubben: - att 10 (11) 1 (14) 2 län har varit engagerade i Slöjdklubbens handledarutbildning där 160 (222) 1 (322) 2 blivande slöjdklubbshandledare har genomgått steg 1 eller steg 2 av utbildningen, - att samtliga län utom två har haft aktiva slöjdklubbar under året. Under vårterminen fanns 58 (60) 1 (57) 2 slöjdklubbar med 545 (516) 1 (507) 2 barn och under höstterminen fanns 51 (61) 1 (68) 2 slöjdklubbar med 520 (527) 1 (614) 2 barn. Könsfördelningen mellan slöjdklubbshandledare var 33 (23) 1 män och 160 (199) 1 kvinnor och mellan slöjdklubbsbarn 324 (239) 1 pojkar och 741 (804) 1 flickor. Procentuellt betyder dessa siffror att andelen manliga handledare som utbildats ökat från 10 till 20 % i en jämförelse mellan 2009 och Andelen pojkar som deltagit i Slöjdklubben har ökat från 23 till 30%. Slöjdklubben Slöjdcirkus, som turnerade i landet var upptakten till en ny varaktig verksamhet på lokal nivå i form av Slöjdklubben. Slöjdklubben bygger på Slöjdcirkus pedagogiska idé och vänder sig till barn mellan 7 och 14 år. Slöjdklubben ägs av SHR och har drivits som ett utvecklingsprojekt. SHR har erhållit ett ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. NFH har suttit med i en gemensam beredningsgrupp för projektet. Rikskonsulenten har varit sakkunnig och ansvarat för det pedagogiska och metodiska innehållet och utvecklingen av utbildningen av Slöjdklubbens handledare. Under första halvåret 2010 avslutades Slöjdklubben som projekt och blev en permanent verksamhet. T.o.m har ca 900 slöjdklubbshandledare utbildats och ca 160 klubbar startat runt om i landet. Rikskonsulenten och Slöjdklubbens projektledare redovisade resultat och erfarenheter av utvecklingsarbetet i skriften Slöjdklubben Röster 1 Uppgiften avser år Uppgiften avser år

16 från verksamheten, som gavs ut på Hemslöjdens förlag och trycktes i 3000 ex. för att kunna spridas och användas i olika pedagogiska sammanhang. Som en fortsättning och utveckling av Slöjdklubben beviljade Stiftelsen framtidens kultur 2010 projektmedel till Slöjdklubben 2.0 som drivs av SHR. Slöjdklubben 2.0 är en nätversion av och ett komplement till den fysiska Slöjdklubben som syftar till att göra Slöjdklubben tillgänglig för fler barn. Rikskonsulenten medverkar i projektet som expert. Hemslöjd skola Rikskonsulenten har under året haft kontakt med Skolverket och kunnat lämna synpunkter på framskrivandet av på de nya läroplanerna för grundskolan och för gymnasieskolans hantverksprogram. I grundskolans kursplan i ämnet slöjd finns mycket framskrivet som anknyter till hemslöjd och Slöjcirkus pedagogiska och metodiska koncept. Remisssvar har lämnats till Skolverket angående kursplanen för ämnet slöjd i grundskolan. Från hösten 2010 sitter rikskonsulenten med i Skolverkets nationella råd för gymnasieskolans hantverksprogram. Arbetet med att sprida information om nya läroplaner för förskola, grundskola och gymnasieskola till hemslöjdskonsulenterna påbörjades under hösten i seminarieform. Genom regeringens satsning Skapande skola har hemslöjden fått ökade möjligheter att nå alla elever i grundskolan. Under 2010 inledde rikskonsulenten arbetet gentemot landets hemslöjdskonsulenter för att sprida kunskap om Skapande skola samt inspirera, motivera och utbilda för hemslöjdens delaktighet inom Skapande skola. Elva län har deltagit i planering av Skapande skola-projekt men långt ifrån alla har lett till konkret deltagande. NFH ställde genom rikskonsulenten och ett par hemslöjdskonsulenter ut på Skolforum under rubriken Skapade skola i en gemensam monter för olika kulturyttringar som Kulturrådet tagit initiativ till. Syftet var att sprida kunskap om Hemslöjd som ett alternativ inom Skapande skola. Rikskonsulenten har också tagit del av Kulturrådets arbete med årets ansökningar till Skapande skola. Nätverksarbete Barn med annan etnisk bakgrund Rikskonsulenten har fortsatt samverka med hemslöjdskonsulenterna i Västra Götalandsregionen i kontakten med Svartedalens Integrationsnätverk i Biskopsgården i Göteborg. Integrationsnätverket äger projektet Aktiva händer, som stöds av Arvsfonden. Under 2010 har 16 mammor från 11 olika länder slutfört Slöjdklubbens handledarutbildning steg 1 och en slöjdklubb för barn har kommit igång, liksom en slöjdklubb för vuxna. Projekt Aktiva händer är en unik modell för hur Slöjdklubbens koncept kan användas i ett integrationsarbete för såväl barn som vuxna. Rikskonsulenten har varit behjälplig i ansökningsarbetet, utformningen av projektplan och varit en kontaktlänk till Arvsfonden. 15

17 Barn med funktionsnedsättning Rikskonsulenten har fortsatt att utveckla kontakter med nätverk inom området barn med funktionsnedsättning. Genom Valjevikens folkhögskola, som drivs av Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR, har man arbetat för att Slöjdklubbens handledarutbildning ska bli en del av det ordinarie kursutbudet. Under 2010 startade den första utbildningen, där bl.a. personal från Valjeviken deltog. Rikskonsulenten medverkade som föreläsare vid två kurstillfällen. Myndigheternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur Rikskonsulenten är NFH:s representant i Myndigheternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur som leds av Kulturrådet. Samverkansgruppens arbete kretsar kring den webbplats som Kulturrådet håller på att bygga upp för att bland annat, inspirera och stödja metod- och kunskapsutveckling inom barn- och ungdomskulturområdet. Måluppfyllelse och analys Under åren har NFH i samarbete med SHR genomfört en mycket stor satsning på barn och unga. Slöjdklubben är resultatet av tio års utvecklingsarbete. Idag kan hemslöjden erbjuda ett eget väl genomarbetat koncept Slöjdcirkus pedagogik och Slöjdklubben i arbetet med barn och unga. Slöjdklubben övergår nu i en permanent form och ett viktigt mål har uppnåtts. Verksamheten måste dock fortsätta att utvecklas och kvalitetssäkras. Rikskonsulenten har påbörjat arbetet med att revidera slöjdklubbens handledarutbildning steg 2 och 3. Konceptet måste hela tiden anpassas till omvärldens förändringar och nya behov. Nya slöjdklubbshandledare måste hela tiden utbildas. Genom att utveckla Slöjdklubben 2.0 på nätet kommer man närmare visionen att kunna nå alla barn. Mycket positivt är att konceptet har prövats och visat sig fungera i arbetet med Integrationsnätverket och med barn med funktionsnedsättning. Dessa erfarenheter kommer att tas till vara och utvecklas. Nästa stora utmaning är att hemslöjdens skapande verksamhet ska bli ett synligt och tillgängligt alternativ inom Skapande skola. Målet är att fler projekt inom Skapande skola ska ha en hemslöjdsinriktning vilket även förutsätter att fler slöjdare/handledare involveras i det pedagogiska arbetet. Rikskonsulenten har under 2010 förberett och avsatt tid för att tillsammans med en mindre grupp konsulenter ta fram en strategi för hemslöjdens fortsatta arbete mot Skapande skola. När det gäller könsfördelningen inom barn- och ungdomsverksamheten kan vi konstatera att den är jämnare bland barn och unga än de vuxna. Detta skulle man kunna tolka som att nästa generation vuxna kommer att uppnå större jämställdhet. Detta förutsätter dock att det hela tiden finns en medveten strävan mot detta mål i det pedagogiska arbetet. 16

18 Jämställdhet Mångfald Mål Enligt NFHs förordning med instruktion ska myndigheten i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Jämställdhetsperspektiv Insatser och resultat Hemslöjden är en kvinnodominerad bransch och utifrån ett genusperspektiv råder lite av den omvända ordningen i jämförelse med stora delar av det övriga samhället. Hårdslöjdskonsulenterna har en relativt kort historia inom hemslöjden. Först under talet skedde en successiv utbyggnad av konsulentkåren genom att det tillsattes hårdslöjdskonsulenter i varje län. Som ett led i att förbättra jämställdheten och uppnå en bättre balans mellan den textila och hårda slöjden pågick ett nationellt hårdslöjdsprojekt Projektet syftade till att stärka hårdslöjdens roll inom hemslöjden och bli väl integrerad i hemslöjdsorganisationen och dess nätverk. Projektet har utvärderats och visar att projektet bedöms ha stärkt den hårda slöjden såväl inåt som utåt men man är mer tveksam till om projektet bidragit till ökad jämställdhet. Projektet har dock väckt frågeställningar som fortsätter att vara aktuella och i alla nya grupper som tillsätts finns det med ett jämställdhetsperspektiv. I Slöjdcirkus pedagogik finns det ett klart uttalat genusperspektiv och en medvetenhet om vikten av att både barn och handledare i Slöjdklubben är av båda könen och jobbar gränsöverskridande mellan hårda och textila material. För att rikta uppmärksamheten mot vikten av ett jämställdhetsperspektiv har NFH från och med 2009 samlat in statistik över fördelningen mellan män och kvinnor i Slöjdklubben och inom kursverksamhet som konsulenterna arrangerar. Det är en lång väg till att uppnå målet en jämnare fördelning mellan män och kvinnor inom hemslöjdsorganisationens olika delar och arrangemang. Statistiken inom kursverksamheten, se sid. 22, visar detta med stor tydlighet. Det ser dock bättre ut inom barn- och ungdomsverksamheten, se sid. 14. I kommunikationsprojektet Den Samtida Hemslöjden har det funnits en medveten strategi att i bildval och tilltal vända sig mot såväl män som kvinnor. Detta gäller även i nämndens övriga arrangemang och kurser/fortbildning att utbudet ska appellera till både könen. Måluppfyllelse och analys NFH har inte nått jämställdhetsmålet och fortsätter att se det som en av sina uppgifter att höja medvetenheten om jämställdhetsperspektivet samt vara pådrivande mot en förändring. Vad nämnden kan utläsa är att flera konsulenter aktivt söker alternativ i verksamheten som lockar fler män. I viss utsträckning är det en generationsfråga. Statistiken visar att fördelning mellan pojkar och flickor i barn- och ungdomsverksamheten ser betydligt bättre ut ur ett jämställdhetsperspektiv. 17

19 Mångfaldsperspektiv, internationellt och interkulturellt utbyte Insatser och resultat Frågan: Vad har gjorts under 2010 för att främja kulturell mångfald, internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete? har ställts till samtliga konsulentkontor i samband med verksamhetsredovisningen (18) 1 (21) 2 av 23 stycken redovisar att de deltagit i någon form av aktivitet, ofta ett flertal aktiviteter, eller drivit något projekt inom området. När det gäller nämndens egen verksamhet har mångfaldsfrågan stått i centrum vid två olika seminarietillfällen som nämnden arrangerat. Vid NFHs informationskonferens för landets hemslöjdskonsulenter i januari 2010 hade representanter för Sveriges Hembygdsförbund inbjudits för att presentera projektet Kulturarvet och toleransen vars mål bl.a. är att skapa beredskap för att motverka främlingsfientliga krafter. Dessutom deltog en representant från stiftelsen Expo för att informera om hur främlingsfientliga och antidemokratiska krafter verkar. Vid konsulenternas höstmöte talade skribenten Per Wirtén under rubriken Kulturarvet i dagens mångkulturella samhälle. Därefter ledde Wirtén ett samtal mellan fyra ideella organisationer, som alla arbetar med folkliga kulturuttryck. NFH har under året deltagit i två större internationella evenemang genom att uppdra åt två hemslöjdskonsulenter att representera nämnden. Det ena tillfället har gällt deltagande i IOV (Internationale Organisation für Volkskunst) Ungdomskonferens i Nanjing i Kina. Temat för konferensen var Urban Sustainability and Cultural Heritage. Det andra tillfället var Cairo Forum 2010 på temat Cultural Heritage and Economic Development Handicraft: A Tool for Sustainability. NFH finansierar tre sameslöjdskonsulenter som är knutna till Sameslöjdstiftelsen som har sitt säte i Jokkmokk. Sameslöjdskonsulenterna bevakar att en av landets minoritetkulturer, den samiska slöjden, utvecklas utifrån den samiska traditionen och det samiska kulturarvet. SHR är medlem i Nordens Hemslöjdsförbund. Ett presidiemöte i Nordens Hemslöjdsförbund hölls i Norge den maj i samband med att Norges Husflidslag firade 100 års jubileum. I anslutning till jubileet hölls ett seminarium Framtiden er håndlaget med två föreläsare från Sverige. SHR är också medlem i European Folk and Craft Federation, EFACF. I februari var Sverige värd för en konferens som hölls i Jokkmokk i samband med Jokkmokks marknad. Konferensen samlade deltagare från Norge, Finland, Estland, Slovakien, Ungern och Sverige. Hemslöjdföreningen och hemslöjdskonsulenterna i Norrbotten deltog i programmet för konferensen. I november hölls ett styrelsemöte inom EFACF i Helsingfors. Generalsekreteraren i SHR är president i EFACF. Svensk Slöjd, som är ett bolag ägt av SHR, har sedan slutet av 2008 ett samarbete med ULUV (The Centre for Folk Art production in Slovakia) genom projektet Sloverige. Utställningen Sloverige visar utvald svensk och slovakisk slöjd med ett traditionellt uttryck tolkat i tiden. I mars 2010 invigdes utställningen Sloverige i Bratislava. Utställningen med försäljning vandrade runt i Slovaken under hela SHR har även bidragit med expertkunskap i ett hantverks- och demokratiprojekt som Studieförbundet Vuxenskolan drivit i Vitryssland. 1 Uppgiften avser år Uppgiften avser år

20 Måluppfyllelse och analys NFHs statistik tyder på att hemslöjdens arbete i form av utställningar, symposier och nätverk har internationaliserats. Däremot märks en svårighet att finna bra metoder för att arbeta med slöjden utifrån ett integrationsperspektiv. Här måste det få ta tid och finnas utrymme för att pröva olika modeller. Det finns en risk att främlingsfientliga krafter tolkar och utnyttjar kulturarvet på ett odemokratiskt sätt. NFHs mål är att skärpa uppmärksamheten på detta genom seminarier och fortbildning för konsulenterna. Att det skapas utrymme för samtal i dessa frågor har varit mycket uppskattat. Nämnden vill genom deltagandet i internationella och interkulturella sammanhang peka på att slöjden är global till sin karaktär, det vill säga samma tekniker och mönsterformer har använts och används i hela världen men materialen varierar på grund av olika klimat och odlingsförutsättningar. Slöjden är ordlös, det vill säga vi kan slöjda och mötas och förstå handens språk utan att kunna kommunicera med ord. Detta är två faktorer som borde underlätta slöjdmöten mellan olika kulturer. Dessutom har den så kallade svenska slöjden ofta inspirerats av mönster och former från andra länder och kulturer. Slöjdens globala karaktär återspeglas också i den nya webbplatsen Zickermans, där craftivism och DIY, två globala rörelser står i fokus. NFH har ökat sitt internationella engagemang något under Avsikten med detta är att under 2011 ta fram en mer långsiktig strategi för ett mångfaldsarbete och för ett internationellt och interkulturellt utbyte. Barnperspektiv Insatser, resultat, måluppfyllelse och analys för Barnperspektiv redovisas under rubriken Barn- och ungdomsperspektiv på sid

21 FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD Fördelning av statliga bidrag NFH har till uppgift att fördela medel från tre anslagsposter under anslaget Främjande av hemslöjd: - Konsulentverksamhet - Projektmedel - Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Främjandeanslag Tabell 2, belopp tkr Konsulentmedel Projektmedel Medel till SHR SUMMA Anslag Överföring Kostnader Konsulentverksamheten Insatser och resultat Nämnden står som samordnare av konsulentverksamheten och har bemyndigande att pröva frågan om huvudmannaskapet för konsulenterna. Fr.o.m ankommer det på nämnden att inom ramanslaget besluta om hur medlen till hemslöjdskonsulentverksamheten ska fördelas. Det ankommer också på nämnden att fastställa omfattningen av länshemslöjdskonsulentverksamheten. Regeringen understryker att omfattningen inte bör minska. Statsbidraget lämnas till huvudmannen under förutsättning att den regionala/kommunala offentliga finansieringen är minst lika stor som statens. Antalet länshemslöjdskonsulenter var 47 under bå Det utbetalades kronor per länshemslöjdskonsulent. Två länshemslöjdskonsulenter var placerade i varje län med undantag för Skåne som hade fyra och Västra Götaland som hade sex länshemslöjdskonsulenter. På grund av ett otillräckligt landstingsbidrag är hårdslöjdskonsulenttjänsten i Örebro län endast en halvtid. I Värmland drogs hårdslöjdskonsulenttjänsten in från 2010 på grund av arbetsbrist. Antalet rikskonsulenttjänster var fem under bå 2010, tre sameslöjdskonsulenter, en rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom, en halv spetskonsulenttjänst samt ytterligare en halv tjänst i projektform som nämnden bestämmer inriktning för. När det gäller den sistnämnda halvtidstjänsten har det varit en tjänst som kommunikatör/processledare som varit kopplad till projektet Den Samtida Hemslöjden. Det utbetalades kronor per 100%-ig rikskonsulenttjänst. Totalt utbetalades kronor till hemslöjdskonsulentverksamheten. 20

22 Uppdrag till huvudmännen Samtliga huvudmän har undertecknat ett uppdrag, som NFH givit dem. Avsikten med uppdraget är att det ska vara vägledande både för huvudmännen och för länshemslöjdskonsulenterna, skapa tydlighet mellan de olika parternas roller samt att det ska stimulera till utveckling och förnyelse. Uppdraget är formulerat som ett ramverk inom vilket det finns plats för regionala särdrag men också för länsöverskridande samarbeten och nya arbetsmodeller. Det övergripande målet för konsulentverksamheten är att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i länet/regionen. Länshemslöjdskonsulenten har en viktig roll som ledare, nätverksbyggare, folkbildare och samordnare. Nämnden betonar tre olika perspektiv utifrån vilka konsulentverksamheten ska bedrivas: ett näringsperspektiv, ett kulturarvsperspektiv och ett kunskapsförmedlande perspektiv. Tre viktiga nyckelord i konsulentarbetet är samverkan, tillgänglighet och förnyelse. Rikskonsulenterna arbetar utifrån samma övergripande riktlinjer som länshemslöjdskonsulenterna. Arbetsuppgifternas karaktär är likartade, dock med den stora skillnaden att dessa konsulenter arbetar inom ett speciellt fackområde och att uppdraget har en nationell karaktär. Samordning av konsulentverksamheten NFH har till uppgift att samordna konsulentverksamheten, vilket bl.a. sker genom årliga konferenser och fortbildningar som nämnden arrangerar. Inriktningen på årets konferenser och fortbildningar har präglats av förnyelse och utveckling inom områdena projektmedelsansökningar, kulturella och kreativa näringar, hållbar utveckling, kommunikation och kulturarvet i dagens mångkulturella samhälle. Regionalt utfall Det statistiska materialet bygger på konsulenternas verksamhetsredovisningar från 21 län och 2 rikskonsulentkontor. Genom denna statistik kan man följa verksamhetsutveckling inom vissa områden utifrån det uppdrag NFH givit huvudmannen och avläsa insatser och resultat. Informations- och fortbildningsinsatser Kurser Tabell 3, antal kurser Kurstyp Länsanknuten kursverksamhet Samverkan med studieförbund Kurser i egen regi Annan samarbetspart, annan kurstyp Summa:

23 Tabell 4, antal kursdeltagare År Antal kursdeltagare Kursdeltagarna har fördelats på 585 (384) 1 män och (2 527) 1 kvinnor, vilket innebär att den procentuella delen av manliga kursdeltagare ligger kvar på ca 15%. Utställningar Tabell 5, antal utställningar Olika typer av utställningar Internationella utställningar Riksomfattande utställningar och vandringsutställningar Utställningar i samarbete med andra län Större länsutställningar Mindre länsutställningar Vandringsutställningar i länet Kommunutställningar Summa: Föredrag/Föreläsningar Programverksamhet/Seminarier Tabell 6 Tabell 7 År Antal föredrag, Antal besökare År Antal program, föreläsningar seminarier Antal besökare Öppet hus / Slöjdcafé / Prova på Tabell 8 År Antal aktiviteter Antal besökare Ovanstående verksamheter speglar olika sätt genom vilka slöjden görs tillgänglig för en bred publik. Genom görandet skapas delaktighet och olika typer av programverksamhet ger nya nätverk. Kurser och utställningsverksamhet är mycket betydelsefulla kanaler för att nå ut till både yrkes- och hobbyslöjdare. Det är viktiga vägar för att väcka intresset för slöjd, höja kvalitetsmedvetandet och skapa förnyelse. Antalet kurser har tidigare legat på en relativt likartad nivå. Under 2010 har antalet kurser ökat med 54%. En av förklaringarna är att konsulenterna har arrangerat omfattande kursprogram i anslutning till större stämmor både inom stick- och vävområdet. Antalet utställningar har ökat något. När det gäller programverksamhet har den också ökat och då framför allt antalet besö- 1 Uppgiften avser år

24 kare vilket beror på ett stort och välbesökt arrangemang på Skansen. Ökningen inom öppet hus/slöjdcafé/prova på härrör delvis från större mässor där konsulenterna varit delaktiga. Skriftligt material och information Hemslöjdskonsulenterna ger i de flesta länen, ofta i samarbete med länshemslöjdsföreningen, ut informations-/medlemsblad 2 4 ggr/år för att sprida informationen om olika kurser, utställningar och andra aktiviteter. Den totala upplagan för samtliga informationsblad per nummer var 2010 cirka (28 450) 1 (29 600) 2 exemplar. Den minskade upplagesiffran beror sannolikt på att fler och fler län övergått till att sprida sina nyhetsblad i digital form. Det blir allt vanligare att kommunicera via bloggar och Facebook samt Twitter i något län. Tolv stycken län använder bloggen som kommunikationsverktyg. Uppmärksammas bör konsulentkårens gemensamma satsning på bloggen 365 saker du kan göra, som bjuder på dagliga beskrivningar och hemslöjdiga idéer att bli inspirerad av. Bloggen 365 saker du kan slöjda har cirka unika besökare per dag. Det skrivs mycket om hemslöjd i lokalpressen, som ofta berättar om kurser, utställningar och annan programverksamhet som hemslöjdskonsulenterna arrangerar. När det gäller antalet artiklar och notiser om hemslöjden har konsulenterna rapporterat 378 (363) 1 (384) 2 i länspressen och 649 (765) 1 (912) 2 bilder. Till detta kommer 60 (52) 1 (76) 2 artiklar och notiser från annan press och 177 (209) 1 (208) 2 bilder. När det gäller antalet radio- och TV-inslag har rapporterats 60 (89) 1 (61) 2 stycken. Antalet artiklar i länspress och annan press är relativt konstant. Däremot har antalet bilder minskat. Projektmedel Nämnden har under ett antal år arbetat mycket målmedvetet med att höja kvalitén på ansökningarna och har betonat behovet av att stärka förnyelsen och utvecklingen inom hemslöjden. Under 2008 arbetades nya riktlinjer för ansökan om projektmedel fram. Dessa riktlinjer började gälla för första gången vid ansökningarna inför Under hösten 2010 arrangerade nämnden en seminarie- och fortbildningsdag på temat projekt och projektansökningar. På programmet fanns förutom en föreläsning på temat Planera, genomföra, redovisa också en idéverkstad på temat Nytänkande. För att öppna upp för innovativa och utmanande idéer inom hemslöjdens sfär har en ny projektkategori införts vid ansökningstillfället 2010, Hemslöjdens spjutspets. För att utveckla och stärka projektmedelsansökningarna fr.o.m har nämndens kansli erbjudit vägledande diskussioner per telefon, där det funnits möjlighet att bolla tankar och idéer. Nämnden har prioriterat projekt som är i överensstämmelse med NFHs fokusområden: Barn och Ungdom, Hemslöjden som näringsgren, Forskning och utveckling, Hållbar utveckling, Kommunikation. Nämnden lägger stor vikt vid att projekten genomsyras av delaktighet och tillgänglighet, ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt perspektiv. 1 Uppgiften avser år Uppgiften avser år

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se Budgetunderlag 2014 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR BUDGETUNDERLAG 2014 INNEHÅLL FÖLJEBREV 3 HEMSTÄLLAN 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé

Projektplan. 1. Projektnamn. Näringskonsulent. 2. Projektidé Projektplan 1. Projektnamn Näringskonsulent 2. Projektidé 2008 fick Nutek i uppdrag av regeringen att göra en studie om hemslöjden som näringsgren. Uppdraget resulterade i rapporten "Hemslöjden som näringsgren",

Läs mer

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet www.nfh.se NFH Statlig självständig myndighet 1981 Industridepartementet 1992 Kulturdepartementet Tillväxtverket är värdmyndighet Fördelar statligt stöd till: Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenter

Läs mer

Remissvar Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Remissvar Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Kulturdepartementet Stockholm 2010-05-24 103 33 Stockholm Ert dnr Ku 2010/292/KV Vårt dnr 5-21/10 Remissvar Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Åsögatan 122, 116 24 Stockholm www.hemslojden.org info@hemslojden.org 08-54 54 94 50 Org.nr: 81 64 00-2126 Hemslöjdens Strategi och Verksamhetsplan 2015-2018

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse. Projektbeskrivning och budget Skola & Kultur - samverkan för ökad måluppfyllelse i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län, Riksteatern Kalmar län och Riksteatern har gemensamt tagit initiativ till ett

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Handlingsplan Beredningen för överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Handlingsplan Beredningen för överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Handlingsplan Beredningen för överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2016 2018 Dialog Långsiktighet Kvalitet Öppenhet och insyn Självständighet och oberoende Mångfald

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015 Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015... 1 Inledning... 2 Uppdrag... 3 Strategisk samordning... 5 Barn och unga... 5 Kulturella och kreativa näringar... 7 Forskning och

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor Medlemsavgifter Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

TÄLJA MOT TUMMEN SAXGREPPET TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS

TÄLJA MOT TUMMEN SAXGREPPET TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS Årsredovisning 2013 SAXGREPPET TÄLJA MOT TUMMEN TÄLJA MOT SIG KORSLAGDA TUMGREPPET KONSERVÖPPNARGREPPET TUMGREPPET ARMBÅGSGREPPET SKRÅGREPPET ILLUSTRATIONER: KALLE FORSS 2 nämnden för hemslöjdsfrågor årsredovisning

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011.

Regeringen beslutar att följande riktlinjer ska gälla för bidraget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2011. Regeringsbeslut 38 REGERINGEN 2010-12-16 Ku2010/2028/SAM (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 STOCKHOLM Riktlinjer för budgetåret 2011 avseende statens bidrag

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun Skolplan utbildningsnämnden Karlskrona kommun 2007-2010 Skolplan för utbildningsnämnden i Karlskrona kommun Förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer