Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Behandlingspedagog Ansvarig utbildningsanordnare: Stiftelsen Stadsmissionens Skola i Stockholm Omfattning, poäng: 400 Studieort: Liljeholmen Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: {uppgift saknas} Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Behandlingspedagog Ansvarig utbildningsanordnare Stiftelsen Stadsmissionens Skola i Stockholm Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Stiftelsen Stadsmissionens Skola i Stockholm Adress: Lövholmsvägen Postnr/ort Stockholm Besöksadress Adress: Lövholmsvägen Postnr/ort Stockholm Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida http/ E-post skola@stadsmissionen.se Sida 1 (19)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Behandlingspedagog Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Behandlingspedagog Behandlingsassistent, vårdare Yrkesroll 3: Socialpedagog, behandlingsassistent, ansvar för utredn. o. stödåtg. Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Yrkesroll 6: Flyktinghandläggare Kriminalvårdare Vårdare, missbruksvård Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om -Mänskliga rättigheter i praktiskt socialt arbete -Teorier som förklarar människors marginalisering på individ, grupp och samhällsnivå -Socialt arbete i samhällskontext -Riktlinjer och anvisningar för dokumentation -Lagstiftning relevant för yrket -Individens identitet i gruppen utifrån sociala och etnokulturella faktorer -Betydelsen av strukturerat socialt arbete -Metoder för att utveckla yrkesrollen -Människor och deras livsvillkor i socialt utsatta situationer -Kraven på professionellt förhållningssätt i socialt arbete -Psykiska sjukdomar, psykiska problem samt neuropsykiatriska funktionshinder Sida 2 (19)

4 -Ungdomar i riskzonen och möjligheter till förebyggande insatser -Projekt och planering/genomförande för dessa inom sociala verksamhetsområdet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att -Tillämpa ett förhållningssätt utifrån en reflekterad människosyn och värdegrund -Urskilja tillämpbara teorier på individ, grupp och samhällsnivå -Förstå socialt arbete som en del i ett samhällsperspektiv -Förstå dokumentationens betydelse för rättsäkerhet -Hänvisa till relevant lagstiftning inom yrkesområdet -Förstå människors olika livsvillkor utifrån sociala och etnokulturella faktorer -Förstå samarbetets betydelse på mikro och makro nivå för att nå framgång i socialt arbete -Tillämpa beprövade metoder i det praktiska behandlingsarbetet -Förstå människors olika livsvillkor och dess betydelse för social utsatthet -Tillämpa ett förhållningssätt med fördjupad teoretisk kunskap -Förstå betydelsen av samverkan mellan psykisk problematik och social problematik -Identifiera riskfaktorer för ungdomar att hamna i utanförskap -Förstå betydelsen av projekt som arbetsform för att utveckla arbetsmetoder inom socialt arbete Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -Tillämpa och påverka till ett förhållningssätt utifrån en reflekterad människosyn och värdegrund -Urskilja och tillämpa teorier på individ, grupp och samhällsnivå -Påverka samhällsstrukturer för att utveckla socialt arbete -Använda dokumentation som en komponent i socialt arbete -Använda sig av relevant lagstiftning inom yrkesområdet -Bemöta och bistå människor utifrån deras livsvillkor utifrån sociala och etnokulturella faktorer -Förmåga att självständigt och i grupp samverka med övriga vårdgivare/instanser för att upprätta ett strukturerat behandlingsarbete -Använda sig av och tillföra beprövade metoder i det praktiska behandlingsarbetet -Bemöta och bistå människor i social utsatthet -Tillämpa och sprida ett professionellt förhållningssätt -Bemöta, bistå människor med psykisk problematik -Identifiera riskfaktorer och föreslå åtgärder för ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap -Bistå/initiera projekt som är relevanta för att utveckla socialt arbete Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Examens arbete-fördjupningsarbete 25 Lärande i arbete 1 50 Lärande i arbete 2 75 Mänskliga rättigheter i ett heterogent sam Missbruk och beroende 35 Psykologi 45 Samhällsperspektiv 30 Socialpedagogik 30 Socialpsykiatri 15 Socialt arbete i teori och praktik 30 Sida 3 (19)

5 Socialt arbete på institution 25 Värdegrund och människosyn 15 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 12 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Examens arbete-fördjupningsarbete Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursens mål är att de studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om vetenskapsteori och vetenskaplig metod samt genomföra ett självständigt arbete. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: Förklara forskningsprocessen med särskild relevans för socialt arbete. Sortera, granska och värdera kunkap samt sammanställa och presentera ett vetenskapligt material. Planera och självständigt genomföra ett uppsats arbete med utgångspunkt från en forskningsfråga. ta ställning till forskningsetiska frågeställningar. -forskningsmetoder relevanta för socialt arbete -vetenskapsteoretiska överväganden -forskningsetik -kritisk granskning av vetenskapliga arbeten -planering och genomförande av ett självständigt uppsatsarbete samt opposition på en annan uppsats Kursens namn: Lärande i arbete 1 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursens övergripande mål är att den studerande under handledning, skaffar sig erfarenhet av behandlingspedagogiskt arbete, kan integrera teori och praktik samt börjar utveckla en egen yrkesidentitet. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -förstå ansvarsfördelningen mellan handledare, studerande och utbildningsanordnare -beskriva det praktiska sociala arbetet -förstå sociala processer, problem och resurser på olika nivåer -inom ramen för en yrkesroll, skapa relationer till andra -genomföra egna klientsamtal -genomföra social dokumentation i enlighet med gällande lagar och riktlinjer -samarbeta -reflektera över sitt eget lärande samt använda handledning som stöd för lärandet Sida 4 (19)

6 -identifiera ett professionellt förhållningssätt samt påbörja en egen utveckling mot en yrkesidentitet -ansvarsfrågor - relevant lagstiftning -den professionella yrkesrollen -sociala problem -sociala arbetsmetoder -lärande och handledning -etik Kursens namn: Lärande i arbete 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 75 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande under handledning skaffar sig erfarenhet av praktiskt behandlingspedagogiskt arbete och kan integrera teori och praktik samt börjar utveckla en yrkesidentitet. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -använda teoretiska kunskaper i socialt arbete på individ, grupp och samhällsnivå, -beskriva och bedöma sin professionella utveckling vad gäller lärande, självkännedom, empatisk förmåga och handlingsberedskap, -använda ett professionellt förhållningssätt, -inom ramen för en yrkesroll, skapa relationer till andra, -genomföra egna klientsamtal, -arbeta självständigt och ta egna initiativ, -relatera erfarenheter från arbetsplatsen till utbildningens innehåll som helhet - evidensbaserad praktik -det professionella mötet -sociala problem -samtal som verktyg -lärande och handledning -ansvarsfrågor -relevant lagstiftning -etik Kursens namn: Mänskliga rättigheter i ett heterogent samhälle Kurstyp: Standard Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om mänskliga rättigheter samt hur genus, etnicitet, klass och ålder samverkar i individers och gruppers identitetsskapande och integration i ett heterogent samhälle. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: -redogöra för huvudtankarna i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter -beskriva grunderna i några teorier om samhället och förklara vad de kan innebära för synen på social utsatthet (sociala problem) -diskutera betydelsen av genus, klass och etnicitet för individens identitet och integration i samhället och för mötet i behandlingssituationen - mänskliga rättigheter - genus, etnicitet, klass, ålder, kultur, identitet, religion Sida 5 (19)

7 - migrationsprocesser och integration - diskriminering, rasism, hedersvåld - samhällsteorier - attityder och värderingar Kursens namn: Missbruk och beroende Kurstyp: Standard Yh-poäng: 35 Beskrivning: Kursens mål är att, ur olika teorier och perspektiv, ge kunskap om människor med missbruk och beroende samt hur samsjuklighet utvecklas. Efter avslutad kurs ska de studerande: -kunna redogöra för hur beroende och missbruk kan inverka på individ, familj, nätverk och grupper. -kunna redogöra för motivations-och förändrings processer -känna till droger och dess inverkan -känna till lagstiftning inom området -kunna medverka i planering, utförande och utvärderingav behandlingsinsatser -ha kunskap om grundläggande teorier om samsjuklighetens påverkans faktorer grundläggande kunskaper om missbruk- och beroendeproblematik i ett socialt perspektiv förklaringsmodeller till missbruk och beroende medicinska och omvårdnadsaspekter på missbruk kunskap om droger kunskaper om psykisk funktionsnedsättning/missbruk lagstiftning genus etnokultur/missbruk Kursens namn: Psykologi Kurstyp: Standard Yh-poäng: 45 Beskrivning: Kursens mål att de studerande med utgångspunkt i psykologiska teorier och begrepp ska öka sin kunskap och förståelse för individen och med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp öka sin kunskap och förståelse för samspel i grupp Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: känna till historiskt perspektiv på psykologi redogöra för det huvudsakliga innehållet i psykolgiska riktningar beskriva teorier om barn/ungd. psykosociala utveckling betydelse av genus o etnicitet identifiera traumatiska kriser förstå o tillämpa gruppsykologiska begrepp o teorier tillämpa kommunikationsteoretiska begrepp redogöra för och använda modeller för konfliktlösning använda samtalsmetodiska grunder -psykologiska riktningar -barn o ungdomars psykosociala utveckling -traumatisk kris -psykologins framväxt - arbeta i grupp Sida 6 (19)

8 -kommunikation i grupp -arbetsgruppens dynamik -teorier om gruppers utveckling -konflikter och konfliktbearbetning -ledarskap -samtalsmetodik Kursens namn: Samhällsperspektiv Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursens mål är att de studerande ska få en översiktlig kunskap om hur samhällets välfärdssystem är uppbyggt och vilka lagar som styr inom det sociala området. Efter avslutad kurs ska de studerande : -kunna redogöra för grunderna i det socialpolitiska trygghetssystemet -känna till välfärdsmodeller -känna till ett historiskt perspektiv på socialtjänstens framväxt -känna till relevant lagstiftning inom socialt arbete -kunna beskriva grunderna i några samhällsteorieroch förklara vad det kan innebära för synen på socialt utsatthet -kunna diskutera betydelsen av genus, klass och etnicitet för individers/gruppers identitetsskapande och integration i samhället och för mötet i behandlings situationen -kunna grundläggande vetenskaps teori -det socialpolitiska trygghetssystemet -relevant lagstiftning -socialtjänstens historia -genus, etnicitet, klass, ålder, kultur, identitet, religion -samhälls teorier -vetenskapsteori -attityder och värderingar Kursens namn: Socialpedagogik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om pedagogiska inriktningar som har betydelse för det socialpedagogiska arbetet med utsatta människor. Efter avslutd kurs ska de studerande kunna -beskriva pedagogiska teorier och metoder med relevans för socialt arbete -förklara olika pedagogiska teorier, perspektiv och begrepp för lärande -använda pedagogiska metoder i socialt arbete -ge exempel på hur social bakgrund, ålder och kön kan ha betydelse för socialt arbete -ge exempel på hur förhållningssätt, värderingar och människosyn kan ha betydelse för yrkesfunktionen -grundläggande pedagogiska begrepp och teorier -teorier kring lärande och utveckling/förändring -pedagogiska metoder i socialt arbete Sida 7 (19)

9 -egna attityder, värderingar, lärande strategier och dess betydelse för yrkesfunktionen Kursens namn: Socialpsykiatri Kurstyp: Standard Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursens mål är att, ur olika teorier och perspektiv, ge kunskap om människor med psykisk sjukdom, psykiska problem och neuropsykiatriska funktionshinder samt hur samsjuklighet utvecklas. Efter avslutad kurs ska de studerande: -kunna redogöra för hur psykisk sjukdom, psykiska problem och neuropsykiatriska funktionshinder samt hur samsjuklighet kan inverka på individ, familj, nätverk och grupper. -kunna redogöra för motivations-och förändrings processer -känna till droger och dess inverkan på psykisk sjukdom -känna till lagstiftning inom området -kunna medverka i planering, utförande och utvärdering av behandlingsinsatser -ha kunskap om grundläggande teorier om samsjuklighetens påverkans faktorer -kunna bemöta och bistå personer med psykisk sjukdom och missbruksproblem -Definition av psykisk sjukdom -Psykska funktionshnder -Samsjuklighet -Samsjuklighet och självmedicinering -Sociala behandlingsmetoder -lagstiftning Kursens namn: Socialt arbete i teori och praktik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursens övergripande mål är att de studerande ska inhämta kunskap om teoretiska grunder i socialt arbete, öka sin förståelse för uppkomsten av sociala problem och hur de kan mötas i det praktiska arbetet inom olika verksamhetsfält. Efter avslutad kurs ska de stud kunna: -teoretiskt förstå social utsatthet på individ och familjenivå och dess samband med kön, klass, ålder och etnicitet -tillämpa teorier, metoder och praktiska modeller för utredning, stöd och samtal med relevans för socialt behandlingsarbete med individer och familjer -förstå vikten av brukarinflytande -identifiera och beskriva olika typer av avvikelser i barns- och ungdomars utveckling -genusperspektiv på barn/ungd utveckling -känna till hur förebyggande arbete kan bedrivas med barn/ungd.o familjer -reflektera över egna attityder och värderingar och dess inverkan på det sociala arbetet studiebesök på fältet mötet med klienter och närstående intergration teorier/metoder i socialt arbete Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Socialt arbete på institution Standard Nej Sida 8 (19)

10 Yh-poäng: 25 Beskrivning: Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -ge exempel på hur institutionella verksamheter kan bedrivas i olika former inom den sociala sektorn -ge exempel på hur sådan verksamhet kan organiseras -beskriva de villkor som omger institutionella miljöer i det sociala arbetet -ge exempel på metoder i socialt arbete som används i institutionella miljöer -identifiera relevant lagstiftning och andra regelverk för drift av institutionella verksamheter -uppmärksamma interaktionens betydelse mellan olika aktörer i den institutionella miljön -relatera frågor kring genus, makt och etnicitet i relation till uppdraget att driva en institution -institutionell behandling verksamhetsområden och metoder -villkor som omger institutionella miljöer -samverkan -miljöterapi -att vara kontaktperson idéhistoriskt perspektiv på institutionella miljöer -marknadsföring, entreprenörskap och ekonomi -dokumentation -lagstiftning Kursens namn: Värdegrund och människosyn Kurstyp: Standard Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap och öka sin förståelse för människosyn, värdegrund och etiskt förhållningssätt i mötet med utsatta personer i behandlingspedagogiskt arbete. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: - beskriva och tillämpa några etiska modeller i konkreta situationer - identifiera etiska problem i behandlingspedagogens vardagsarbete -reflektera över vad det innebär att ha en humanistisk människosyn -känna till vad det innebär att ha en värdegrund -olika sätt att se människan, med betoning på humanistisk människosyn -etiska dilemman -modeller för etisk analys -egna värderingar och attityder i relation till yrkesrollen Sida 9 (19)

11 Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Stadsmissionens skola arbetar i sina vuxenutbildningar med validering. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Validering kan tillämpas för behörighet och för tillgodoräknande inom yrkeshögskoleutbildning. Validering kan göras för att bedöma behörigheten till ansökt utbildning och om den studerande har sådana kunskaper och erfarenheter som i allt väsentligt motsvarar utbildningens innehåll och mål ska han/hon kunna tillgodoräkna sig motsvarande moment.valideringsprocessen ska vara transparant för den studerande. Utbildningsanordnaren agerar som utförare i valideringsarbetet och ansvarar för dokumentationen. Den studerandes tidigare lärande utforskas och dokumenteras i en kompetenskartläggning som sedan bedöms. All validering dokumenteras där det tidigare lärandet kan bli bekräftat och erkänt. Validering kan leda till ett kompetensbevis. Stadsmissionens skola kommer att följa de av Yh- myndigheten framskrivna nationella kriterierna och riktlinjerna för validering av reell kompetens samt dokumentationen av densamma. Ledningsgruppen deltar i arbete och utgör expertis för bedömning av arbetslivserafernhet. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utb. ska tillse, att den stud. har/tillägnar sig språkkunskaper inriktade mot det kommande yrket som arb. markn. kräver. Behov av svenska med yrkesinriktning uppmärksammas vid antagning och under utb. Behov kan identifieras av lednings grp. lärare/handledare och/eller påtalas av den studerande. Under utb. kan bristande förståelse för yrkesspecifika begrepp uppmärksammas i samtal/gruppdiskussioner inlämnade av skriftliga uppgifter och under Lia. Förklaring och användandet av yrkesspec begrepp sker under utbildningens gång. Yrkesspecifika begrepp diskuteras och förklaras i helklass och i mindre studiegrupper.svenska med yrkesinriktning anpassas i fråga om omfattning och pedagogik efter den stud. behov och kan ske i form av självstudier läraledd undervisning individuellt eller grupp. Undervisning kommer att ske parallellt med ordinarie studier för att den stud. att tillgodogöra sig utbildningen i takt som övriga stud. Ssm skola har erfarenhet och kompetens för språkundervisning. Tillträde till utbildning Sida 10 (19)

12 Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Särskilda förkunskaper, lägst godkända betyg i svenska B/ Svenska som andra språk B Förkunskaper arbetslivserfarenhet motsvarande 3 år minst 50%. Arbetslivserfarenheten eller likvärdigt krävs för -att den studerande har i arbetet ingått i ett arbetslag där det kan påvisas att det krävs samarbete -att den studerande har social kompetens Arbetslivserfarenhet allmänt som visar att den sökanden har erfarenhet av att kunna samarbeta i grupp, har social kompetens och är integrerad i samhället. I yrkesrollen ingår att vara en social modell och kunna referera till ett prosocialt liv. Särskilda förkunskaper - motivering Ledningsgruppen/arbetsliv ställer krav på att utbildningen är tydligt eftergymnasial och att de studerande har den sociala kompetens som krävs för studier som förbereder till yrkesrollen. Detta säkerställs genom tydligt eftergymnasiala kurser och arbetslivserfarenhet. Studiernas inriktning och teoretiska nivå förutsätter att den studerande har angivna kunskaper i svenska. Kunskaper i svenska är en förutsättning för studierna gällande att hantera kurslitteratur och göra skriftliga redovisningar. Arbetslivserfarenhet/ eller likvärdig bedöms för att påvisa att den studerande har den sociala kompetens som krävs för att under studietiden kunna arbeta i grupp och som förberedelse för yrkesrollen kunna ingå i en arbetsgrupp. Yrkesrollen kräver att personalen är socialt integrerad då det i det pedagogiska arbetet ingår att vägleda och hänvisa klienter, samt många gånger vara en prosocial förebild. Sida 11 (19)

13 Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan anges i 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Tillkommer MYHFS 2013:4 "Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan" Information om ansökningsförfarande till utbildning förmedlas på de ställen där utbildningen annonseras. I informationen framgår att betyg som stärker behörigheten samt intyg på arbetslivserafernhet ska medsändas tillsammans med ansökan. Samtliga sökande skrivs in i ett excelark där behörigheten markeras. Studerande som åberopar behörighet som de inte kan styrka har möjlighet till validering. Stadsmissionens skola kommer att följa de av Yh- myndigheten framskrivna nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens samt dokumentationen av densamma. ledningsgruppen fastställer listan med sökandes behörighet och de utan behörighet Behörighetskraven är grundläggande behörighet och särskild förkunskaper. På ansökningsblanketten är ett alt. att kryssa i om "yrkanden på behörighet utifrån andra kompetenser dokumenterade eller ej dokumenterade". Sökande som åberopar denna behörighet utan dokumentation erbjuds möjligheter till validering. Ledningsgruppen medverkar i bedömningen i valideringesprocessen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Särskilt prov Till särskilt prov kallas de som uppfyller kraven för behörighet. Särskilda provet består av tre delar: -Läs/ord förståelse (visar möjligheter att klara studierna) -Logisk test (visar möjligheter att klara studier) -Motivation/reflektion(visar möjligheterna att fullfölja studierna) Läs/ord förståelse, kan ge 12 poäng bedöms efter manual Ordörståelse behandlar svenska ord som är förekommande i alldaglig text. Att förstå dessa ord bedöms 0-6 poäng Läsförståelse behandlar svensk text. Att förstå denna text bedöms 0-6 poäng Motivation/reflektion kan ge 6 poäng bedöms efter manual Den studerande skriver i text en motivation till att gå utb. samt hur den bedömmer att studera på heltid överenstämmer med övrigt socialt liv. Logisk test kan ge 6 poäng bedöms efter manual Summa max 24 poäng Yrkeserfarenhet Arbetslivserfarenhet generell bedöms från minst 3 år till minst 4 år, kan ge 5 poäng 3,5 år minst 50% ger 2 poäng 4 år minst 50% ger 3 poäng Arbetslivserfarenhet inom behandling, vård/omsorg, pedagogik bedöms från minst 1/2 år - minst 3 år, kan Sida 12 (19)

14 ge 6 poäng 1/2 år minst 50% ger 1 poäng 1 år minst 50% ger 2 poäng 1,5 år minst 50%ger 3 poäng 2 år minst 50% ger 4 poäng 2,5 minst 50% ger 5 poäng 3 år minst 50% ger 6 poäng Arbetslivserfarenhet kan max. ge 11 poäng Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen 1) Samtliga sökande läggs in i ett excel ark. 2) ) Samtliga som bedöms behöriga enl. förordningen, och efter den angivna särskilda behörigheten kallas till information om utbildningen och ett särskilt prov. De sökande kalls i grupper om ca 25 delt. varje tillfälle. Efter gemensam information och fråge tillfälle delas gruppen in i 2 mindre grupper för att genomföra de tre olika delarna i det särskilda provet. Varje delprov poängsätts efter given mall och poängen förs upp på excelarket. 3) I antagnings skedets första del bedöms arbetslivserfarenheten och poängsätts utifrån angivna kriterier. 4) Efter genomfört särskilt prov för de sökande sammanställs poängen för varje individ och rangordnas efter poäng. 5) Lednings gruppen beslutar antagning och reservlistan. 6) Brev ut till samtliga som deltagit där det framgår om de erbjudits studieplats, erbjudits reservplats eller ej blivit antagna. 7) Antagna och reserver bekräftar att de ämnar påbörja studierna, alt. stå kvar som reserv. Samtliga resultat från delprov och slutresultat arkiveras. Vår erfarenhet visar, att detta sätt att processa antagnings arbetet är framgångsrikt: -Varje sökanden kan ta del av sina resultat. -Hanterade är relativt objektivt i den bemärkelse att samtliga hanteras och bedöms lika. -Processen kan hantera ett stort antal sökande. -De antagna studerande har kapacitet att klara studierna, såväl nivå som takt. -Mycket få avbrutna studier p.g. av omotivation eller val av fel utb. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: Organisationsnamn: Stockholms universitet socialhögskola Förnamn: Johan Efternamn: Kejerfors Telefon: E-postadress: johan.kejerfors@socarb.su.se Roll i utbildningen: Socialhögskolan kan vara den av två alt. högskolor som genomför vissa kurser i utbildningen. Dotterbolag: Nej Upphandlad Ja Organisationsnummer: Organisationsnamn: Uppdragsutbildningsenheten Ersta Sköndal högskola AB Förnamn: Pablo Efternamn: Dahlin Sida 13 (19)

15 Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: Diskussion pågår då Ersta Sköndals högskola kan bli den högskola av två alt. som genomför vissa kurser som ingår i utb. Dotterbolag: Nej Upphandlad Ja Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Samtliga kurser styrs av en kursplan. I kursplanen framgår kursens innehåll, övergripande mål, kunskapsmål, undervisningsform, beskrivning av examination, betygsskala och betygskriterier. Undervisningen sker med föreläsningar, seminarier, grupparbeten, projektarbeten och individuella studier med handledning. Samtliga studerande erhåller handledning, individuellt och i grupp med syfte att nå de uppsatta kursmålen. För de studerande som önskar finns tillgång till handledning i studieteknik och studieplanering Vid frånvaro över längre tid och/eller under avgörande undervisningsmoment, som innebär att utbildningsmålen ej kan bekräftas, och vid ej godkända examinations uppgifter, ges rest och/eller kompletterande uppgifter. Dessa kompletterande uppgifter betygssätts. Studerande som ej har möjlighet att genomföra samtliga kurser inom utbildningens ordinarie tid, ges möjlighet att fullfölja dessa delar efter en uppgjord plan. Utbildningens olika redovisningsformer för studieuppgifter varieras mellan:- Individuella skriftliga och/eller muntliga redovisningar. -Grupp muntliga och/eller skriftliga redovisningar.-gestaltande redovisningar i grupp elller individuellt. - Redovisning i annan form såsom film, bildspel etc. För studerande som behöver resurser i form av anteckningsstöd, föreläsningsmaterial, extra handledning, språkstöd etc. är detta möjligt. Skolans undervisande personal och utbildnings ledare initierar till samtal enskilt med samtliga studerande med syfte att stämma av studietakt och studienivå. Skolan har även möjlighet till att vägleda studerande till annan studieform om behov föreligger. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Stadsmissionens skola har erfarenhet av och kan erbjuda pedagogiskt stöd genom: -Individuell handledning -Anteckningstöd -Bilagda föreläsnings dokument -Möjligheter att spela in (ljud/bild) föreläsningar -Erbjuda handledning i studieteknik -Erbjuda längre tid för genomförande av individuella uppgifter -Tillhandahålla bärbar dator - Hänvisning till bibl. med möjlighet att låna inläst litteratur -I viss mån erbjuda andra redovisnings alternativ än skriftliga - Stadsmissionens skola innehar specialpedagogisk kompetens som utgör en resurs vid behov, såväl för studerande som handledarresurs för lärare. Vid behov har vi möjlighet erbjuda fler alternativ. Sida 14 (19)

16 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Kursernas innehåll är utvalt och framtaget med relevans för det kommande arbetet som utbildningen syftar till. Samtliga kurser utgår i undervisningen från verkliga problem, fenomen och situationer som kan relateras till det kommande yrkeslivet. Studiebesök, externa föreläsare från arbetslivet planeras utifrån kursplan. De studerande ska vid varje studiebesök eller föreläsning se en tydlig koppling till den pågående kursen. Samtliga lärare och föreläsare har, förutom sin pedagogiska kompetens även en koppling/bakgrund i arbetslivet som är relevant för de studerandes kommande yrkesroll. Arbetslivet bidrar med forskningsrapporter, projekt presentationer, presentation av deras verksamheter, studiebesök, presentation och undervisning i olika behandlingsmetoder. Lärare/utbildningsledare ansvarar för att använda dessa exempel och teman i den fortlöpande undervisningen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Utbildningen är planerad och upplagd så att kurserna prioriterats så de mest adekvata kurserna påbörjas/genomförs innan första Lia perioden,för att förbereda de studerande inför Lia:n. Samtliga teoretiska kurser kopplas till praktisk användbarhet. Varje studerande har inför Lia:n information om de Lia platser som står till förfogande. Framläggs önskemål om annat alternativ efter önskemål, undersöks dessa möjligheter av utb. anordnaren. Lia-handledare och studerande träffas före Lia perioden och går igenom hur Lia-perioden är tänkt att genomföras. Den studerande delger då sina erfarenheter, funderingar och hur hon/han tror att kunskapsmålen ska kunna uppnås. Inför Lia perioderna förbereds de studerande teoretiskt med kunskap om lagstiftning, smittskydd, professionellt förhållningssätt, samt sekretess. Då det är minst lika viktigt att förbereda handledaren inför uppgiften, ägnas mycket tid åt samtal, personligt möte för att presentera utbildningen och utbildningens mål. I dessa samtal visar det sig oftast att handledaren har tidigare erfarenhet av att handleda studerande. Utbildningsplan och kursplan för Lia kursen delges Lia handledare De studerande kommer att ges möjlighet att möta tidigare studerande för att inhämta studerande perspektiv på Lia. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Sedan 2010 har etablerats kontakt med ca. 130 reella och potentiella LIA platser. Under senaste utb. var det fler erbjudna Lia platser än vi kunde besätta med studerande. Samarbetet har fungerat utmärkt, repr. från Lia platserna erbjuder sig att föreläsa, och några innehar specialkunskaper som vi efterfrågar. De ställer sig oftast till förfogande. Sedan 2010 har skolan Yh beh. Pedagog utbildning genomfört 8 dagslånga seminarier för handledare och studerande, detta har vävt samman utbildningens mål- teoretiska kunskaper och praktiken - kommande yrkesrollen. Under dessa seminarier har handledarna stort utbyte av att diskutera praktikens upplägg och de processer som den handledde genomgår. Denna kunskap är viktig för möjliggörande av lärande under praktiken. Handledare och studerande arbetar tillsammans med att gå igenom Lia kursernas utbildningsmål, och bedömmer hur de har uppnåtts. Varje Lia kurs betygssätts. Handledaren ger en skriftlig alt. muntlig återkoppling till lärare/utb.ledare. Majoriteten av de studerande erbjuds vikariat efter Lia:n vilket visar på anställningsbarhet. I de fall den studerande, alt. handledaren bedömmer att Lia platsen inte är lämplig för den studerande, anskaffas en annan Lia plats. Sida 15 (19)

17 Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontroll sker vanligtvis genom individuell uppgift, alt. gruppuppgift. En del i redovisning av gruppuppgift är spegling hur arbetet fördelats, samarbetet fungerat, detta för att säkerställa att samtliga deltagit och bidragit till gruppens resultat. Betygskriterier är kända av de studerande och framgår i varje enskild kursplan. Ersättningsuppgift erbjuds stud. som inte nått G. Ersättnings uppgiften betygsätts efter kända kriterier. Studerande som inte närvarar vid särskilda tillfällen, föreläsning etc. får uppgift av kompletterande karaktär. Denna uppgift säkerhetsställer att den studerande inhämtat motsvarande kunskaper och betygssätts. Vid hög frånvaro får den studerande anvisningar för att inhämta kunskaper motsvarande de givna undervisningstillfällena. Utbildningsanordnaren ska genom kunskapskontroll, skriftligt eller muntligt säkerställa att kunskaperna är inhämtade. Kunskapskontroll för Lia görs utifrån givna uppgifter och även i samverkan med handledare. Vid hög frånvaro under Lia:n görs i samarbete med med stud. utb. anordn. och Lia handledare en plan för att säkerställa att den studerande tillgodogjort sig Lia:n. Detta kan innebära att den stud. får komplettera med Lia tid under ferier. Motiv: korrekta betyg Betygskriterier och betygskrav Samtliga kursplaner beskriver kursmål och preciserade kunskapsmål, undervisnings former, beskrivning av examination, betygsskala och betygskriterier. Betygskriterierna är satt efter kunskapsmålen. Individuella, grupp, skriftliga och muntliga uppgifter i samtliga kurser ger underlag till betygssättning för varje individuell studerande. För varje kurs utvärderar utbildningsledaren kursmål, betygskriterier och betygsfördelning i syfte att ge förslag till tydligare och mer relevanta kursmål och betygskriterier. Fördelningen mellan betygen IG, G och VG ses över efter varje examinerad kurs. Målet för skolan och de studerande är att alla ska ha möjlighet att uppnå minst G. Betygskriterierna har en stark koppling till kursplanerna. Kursplanerna är under ständig granskning av arbetslivet, som inkommer med synpunkter. Dessa synpunkter dokumenteras och framläggs under ett ledningsgruppmöte minst 1 g/termin. Ändrings förslag görs, och betygskriterierna ses över i samband med detta. Ändrings förslagen sänds in till Yh myndigheten för godkännande. Entreprenörskap i utbildningen Stockholms stadsmission är en del av den sociala idéburna sektorn. Utbildningen har ett genomgående och stort inslag av entreprenörskap i form av: -Nytänkande då yrkesrollen ska utvecklas och nya strategier ska användas i ett förändrings arbete -Utbildningen innehåller lagar som hanterar och ger möjligheter till upphandling, vårdval etc. -Privata aktörer/bolag som idag bedriver socialt arbete ingår i utb. ledningsgrupp och tillhandahåller LIA platser, vilket ger studerande kunskap om entreprenörskap -Ansvar och samarbete har stor plats i kommande verksamhetsutveckling. -Kartläggning av brukarens behov och möjligheter ska ge valmöjligheter. - LIA-perioderna ska ge de studerande stora möjligheter att vara kreativ, ta initiativ och omsätta teori och egna idéer i handling. Stadsmissions sociala verksamheter har skapats och utvecklats i en kontext och anda av entreprenörskap, vilket även sätter prägel på utb., dessa verksamheter bidrar i utb. och erbjuder LIA platser Sida 16 (19)

18 Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 25 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 10 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Stockholms Stadsmissions har sedan två år tillbaka valt att arbeta med ett ledningssystem enligt SIQ system för kundorienterad verksamhetsutveckling. Detta innebär att huvudmannen beslutar om verksamhetsplan och verksamhetsberättelser enligt bestämda och systematiska uppföljningsrutiner. Enheterna planerar sin verksamhet systematiskt enligt verksamhetsplansmall innehållande planeringsområdena mål enligt läroplan, mål enligt huvudmannens värdegrund, organisationsutvecklingsmål och medarbetarmål. Uppföljning och utvärdering görs enligt PDSA hjulets metodik genom årligen elevenkätsundersökning, måltalsuppföljningar enligt läroplaner, psykosocial och fysisk arbetsmiljöutvärdering. Huvudmannen har genom fackligt samverkansavtal rutiner för samverkan och delaktighet och enheterna har ett utvecklat elevrådsarbete. Arbetsåret är indelat i planerings-, uppföljnings-, utvärderings- och agerablock. På detta sätt har kvalitetsarbetet implementerats i den dagliga verksamhetsutvecklingsprocessen istället för en särskild ordning och rapport. Processen inkuderar de studerande och i de utvärderingar/indikatorer som gäller för den enskilda utbildningen. Utöver ovan nämnda - utvärderas samtliga kurser, utvärderingarna dokumenteras och ligger till grund för förbättrings insatser. -Examinations resultat granskas för att belysa den studerandes utveckling. Underlag för förbättringar Dokument som är styrande mot målen och som ska granskas och omprövas är i första hand kursplaner. Dessa ska ha en styrning mot kunskapsmålen och kompetens för det kommande arbetet. Synpunkter/önskemål inhämtas från arbetslivet Förberedande för beslut är utbildnings anordnaren Synpunkter sammanställs av utbildnings anordnaren och presenteras för ledningsgruppen som är beslutande. Utbildnings anordnaren ansvara för att kursplaner har för ändamålet och efter arbetslivets synpunkter och ledningsgruppens beslut, rätt innehåll, rätt rubricering och rätt omfattning. Ledngrp. har varje termin som punkt att se över kursplanerna gällande rubricering, innehåll och omfattning. Varje kurs utvärderas efter slutförande. Utvärderingarna presenteras för lednings gruppen och diskuteras mellan anordnaren och ledngrp. Ledngrp. är beslutande gällande förändringar. Utb. anordnaren ansvarar för verksställhet av beslutade förbättringar Översyn av den pedagogiska verksamheten sker årligen av extern utvärderare. Resultatet av detta sammanställs och teman som är särskilt viktiga som förbättrings områden väljs ut som förbättrings områden med måltal. Sida 17 (19)

19 Dokumentation av underlag för förändringar sker: - i form av utvärderingar -dokumenterad betygsstatistik -Skriftliga omdömen från LIA:n - Skriftliga synpunkter från arbetslivet -Synpunkter från klassråd -ledngrp protokoll Dokumentation av genomförda förändringar sker: - Genom lednings grupp protokoll - Förbättrad utbildningsplan -Förbättrade kursplaner -Förbättrade värden på utvärderingar -Högre värden på LIA omdömen -Ledngrp. går igenom tidigare protokoll -Klassråds möten knyter an till beslutade förbättringar Utbildnings anordnaren tillskapar utvecklings och planerings dagar varje termin med uppdrag att utveckla utbildningen mot de uppsatta målen. Resultatet presenteras för ledngrp för beslut Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Stadsmissionens skola har för utbildningen till Behandlingspedagog planerat för följande resurser: utbildningsledare lärare/handledare Lärarnas ansvar är att med utbildningsplan och kursplaner som styrdokument: -Planera genomföra lektioner -Utforma relevanta examinationsuppgifter -Examinera betygsätta studerande -Genomföra utveckligssamtal med de studerande minst 1g/termin -Organisera LIA kurser -Genomföra LIA besök -Verka för kvalitetsutveckling Utbildningsledare ansvar för: -Hantera synpunkter och klagomål från studerande -Leda verksamheten -Att tillse att utbildningen i den dagliga verksamheten har ett adekvat innehåll och fortskrider med kvalitet enligt yrkeshögskolemyndighetens föreskrifter. -Att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs. -Driva samverkansarbete med arbetsliv, samarbetspartners, högskola, offentlig skolverksamhet, myndigheter och andra organisationer. -Informationsspridning till målgrupp, samverkansparter, politiker och media. -Resultatuppföljning och kvalitessäkring i enlighet med Stadsmissionens skolas kvalitetssäkringssystem. -Budget och personalansvar med arbetsledning för medarbetarna. -Tillse att undervisande lärare/handledare har rätt kompetens -Sammankallande av ledningsgrupp -Att som medlem i ledningsgruppen vara föredragande och drivande gällande utvecklingsarbete. -tillse att ledningsgruppen känner till de lagar och förordningar som styr utbildningen. Ledningsgruppens arbete och ansvar: -För att utbildningen har adekvat innehåll och fortskrider med kvalitet enligt yrkeshögskolans föreskrifter. -Att ett systematiskt kvalitets arbete löper genom hela utbildningen. -Hantering av frågor gällande tillgodoräknande och validering. -Beslutande gällande antagning. Sida 18 (19)

20 -Beslutande i elevärenden som kan föranleda avstängning från utbildningen. -Utfärdande av examensbevis och kursintyg. -Ledningsgrupp repr från arbetslivet är ordföranden Studerandeinflytande Studerandeinflytande genom:- deltagande i ledningsgruppen, - klassrådsmöten, - systemiskt kvalitets arbete SIQ, -studeranderåd (hela skolan), - arbete i enlighet med skolans studeranderättsliga standard. Det systematiska kvalitetsarbetet som bl.a. mäter de studerandes upplevda kvalitet ge underlag för hur Stadsmissionens skola ska utvecklas och förbättras. I kvalitetsarbete deltar både lärare och studerande. Stadsmissionens skola har genom folkhögskolan en lång tradition i folkbildningen där demokrati, ansvar och deltagarinflytande är viktiga inslag. Det medför att Stadsmissionens skola har väl fungerande rutiner för studeranderåd som protokollförs och följs upp av skolans ledningsgrupp. Skolan har rutiner för delaktighet och demokratiprocesser från skolans olika klassråd. Som en del av Stadsmissionens skolas kvalitetsarbete finns en särskild ordning för synpunktshantering Riktlinje för klagomålshantering/synpunktshantering samt blankett för webbaserad synpunktshantering. Genom att ta alla, såväl positiva som negativa, synpunkter och idéer från deltagare på allvar, ges en möjlighet till förbättring och utveckling av verksamheten. Studerande på Yh utb. har schemalagda klassrådsmöten. Dessa protokollförs och delges utb. anordnaren. Utb. anordnaren ansvarar för åtgärder, alt. vid större förändringar, hänskjuter till kommande ledningsgrupp. Studeranderepresentanter ingår i Yh-utbildningens ledningsgrupp. Synpunkter från de studerande är en stående punkt på agendan. Sida 19 (19)