domkretsen Sveriges Domstolar välkomnas Profil: Vian Karim Framtidens Vera är här Fiskaler i Europa Informationssäkerhet Migrationsdomstolarna

Transkript

1 nr Framtidens Vera är här Fiskaler i Europa Informationssäkerhet Migrationsdomstolarna domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Sveriges Domstolar välkomnas Profil: Vian Karim

2 Framtidens Vera är här Fiskaler i Europa Informationssäkerhet Migrationsdomstolarna nr EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR LEDARE INNEHÅLL Thomas Rolén DET ÄR MYCKET GLÄDJANDE att Domstolsverkets satsning med att försöka komma till rätta med domstolarnas höga balanser har mötts med så stort engagemang. Verket har tills nu fått in lite drygt 50 ansökningar från olika domstolar och nämnder om extra medel för balansavarbetning. I ansökningarna sätter domstolarna upp som målsättning att nedbringa balanserna med närmare mål fram till 2008 och det till en Vi är en bra bit på väg! total kostnad av ca 126 miljoner kronor. Det kunde portarna öppnas till de tre nyinrättade är en bit kvar till målet ( mål), men vi migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Personal, teknik och lokaler etc. är en god bit på väg. Vi får inte missa den möjlighet vi nu har var då på plats och man kunde börja döma. att, genom en förtida generationsväxling, på Det är imponerande med tanke på den korta detta sätt utnyttja det temporära ekonomiska tid som stod till buds för genomförandet av överskottet. Alla anställda kan också månad den reformen. Jag vill här igen passa på att för månad följa balansutveckling på Doris tacka alla inblandade på domstolarna och under Administration/Budget&Ekonomi/ verket för fantastiska insatser. Statistik/Balansavarbetning. I sammanhanget Under april och maj hölls många domarmöten och jag har försökt komma till alla kan jag också berätta att verket under årets första fyra månader fått in begäran om 90 som jag varit inbjuden till. Det är alltid domartillsättningar det är mer än vad vi givande och bra diskussioner och jag tycker annars får på ett helt år. att det är en viktig del i att utveckla Sveriges Domstolar. På det sättet träffar jag och Det gynnsamma ekonomiska läge för 2006 och 2007 som jag tidigare berättat lär känna många av er i domstolarna vilket om har förändrats något, även om det fortfarande ser bra ut. Bland annat har vi fått Eftersom det här är sista numret av också underlättar framtida kontakter. en lägre automatisk uppräkning av anslaget Domkretsen före sommaren vill jag passa på (pris- och löneuppräkning) än vad vi tidigare att önska Er alla en riktigt skön sommar! prognostiserat, det rör sig om cirka 40 miljoner kronor lägre. Det är också med stolthet jag kan konstatera att på exakt utsatt tid, dvs. den 31 mars, Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Ner med målbalanserna 4 Migrationsmedarbetare utbildas 5 Domstol och massmedia 6 GÄSTTYCKARE Christina Ramberg 8 Sveriges Domstolar välkomnas 10 Kvalitet och bemötande 11 Ny friskare personal 12 Migrationsdomstol i praktiken 14 PANELEN Om rättssäkerhet 16 PROFILEN Vian Karim 18 Ny lag för nämndemän 20 Tolk i domstol 22 EN VECKA På fiskalskurs i Europa 26 INSÄNDARE Domarlöner 27 Lungt med trängselskatt 28 Framtidens Vera är äntligen här 30 Din och allas IT-säkerhet 31 SPRÅK 13:e upplagan av SAOL 32 VI FYRA Medias bevakning domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Sveriges Domstolar välkomnas Profil: Vian Karim POSTADRESS Domstolsverket PRODUKTIONSLEDARE Helen Sivertsson Jönköping LAYOUT Per Carlsson TELEFON TRYCK Intellecta Tryckindustri AB FAX UPPLAGA ex E POST domkretsen@dom.se PERIODICITET Fyra gånger per år ANSVARIG UTGIVARE Peder Jonsson Tryckt på miljövänligt papper. Profil Vian Karim, REDAKTÖR Peder Jonsson/Anne-Marie Geske Migrationsdomstolen i 2 Göteborg. DOMKRETSEN Se sid NR 2/2006 FOTO Johan Wingborg Peder Jonsson, Helen Sivertsson, Anne-Marie Geske, Per Carlsson

3 Krafttag mot växande målbalanser Domstolsverkets storsatsning på att minska antalet ej avgjorda mål på landets domstolar är i gång. Länsrätten i Uppsala är en av femtiofem domstolar, som har ansökt om medel för att bryta trenden med växande balanser. Personalen gjorde vad de kunde, men uppgången var för stor, säger Jerry Eriksson, lagman. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON ANTALET EJ AVGJORDA MÅL har växt på hög bland Sveriges Domstolar. Domstolsverket har därför beslutat om att ge domstolarna ekonomiska möjligheter att minska målbalanserna. Syftet är att de ska minska med 25 procent eller med mål under 2006 och Länsrätten i Uppsala är en av de domstolar, som har tilldelas medel för att minska antalet ej avgjorda mål. Vi har försökt att tampas med situationen, men uppgången har varit för stor. Från 2003 års utgång fram till i dag har antalet mål i balans ökat från 550 till 1450, säger Jerry Eriksson, lagman. För att komma till rätta med problemen söker länsrätten i Uppsala tre nya tjänster; en notarie och två föredraganden. Dessutom ska en pensionerad domare arbeta för länsrätten. Om vi hittar lämplig personal tror jag Jerry Eriksson, lagman vid Länsrätten i Uppsala län, tror att Domstolsverkets temporära satsning på att minska antalet ej avgjorda mål kommer att ha stor betydelse både för medborgarna och domstolarnas personal. Björn Hansson, kanslichef vid Svea hovrätt, menar att om det inte sker någon förändring av domstolens långsiktiga resurstilldelning kommer den eftersträvade låga målbalansen inte kunna upprätthållas på sikt. fullt och fast att vi ska kunna minska den balans vi har. Förmodligen blir det så. Det är i första hand min uppgift att se till att överklagandena inte hamnar på hög. STORT PROBLEM Jerry Eriksson ser allvarligt på trenden med växande målbalanser och längre handläggningstider. Han anser att förtroendet för Sveriges Domstolar är i fara om den negativa utvecklingen håller i sig. Vi har ett uppdrag gentemot medborgarna att få ner antalet ej avgjorda mål och minska väntetiderna. Men tack vare vår förbättrade ekonomi bör läget vara förändrat till utgången av 2007, fortsätter Jerry Eriksson. Han är säker på att de ekonomiska förutsättningarna även kommer att få positiva konsekvenser för personalen på domstolarna, som under en längre tid befunnit sig i en stressituation. Tillströmningen av mål har bidragit till ohälsa och att allt fler har blivit sjuka. Jag vill påstå att min personal gjort vad de har kunnat. De har jobbat bra och effektivt, men det spelar ingen roll när man står inför en så här stor uppgång. Genom att vi får ekonomiska möjligheter att anställa fler kommer läget inte att bli lika ansträngt framöver. FRAMGÅNGSRIKT KONCEPT Svea hovrätt är också en av de domstolar som tilldelats medel för att kunna beta av antalet mål genom tillfälliga personalförstärkningar. Hovrätten har tidigare erfarenheter av effektiv balansavarbetning. Vi ska fortsätta på samma framgångsrika sätt som tidigare. Vi har ett beprövat arbetssätt, som gett goda resultat. Det lyckade konceptet består av att en liten avarbetningavdelning tar sig an de ej avgjorda målen i projektform. När personalen till den enheten är på plats är det bara för oss att trycka på startknappen, säger Björn Hansson, kanslichef. Den nya styrkan ska komma igång med arbetet i augusti De medel vi har fått ska räcka till halvårsskiftet Under den här perioden räknar vi med att uppfylla målet med en minskning av den totala balansen på minst 25 procent. Björn Hansson säger vidare att fler och fler av brottmålen är förtursmål, vilket är en förklaring till att balansen av de andra målen har ökat. Det är främst de målen vi kommer att rikta in oss på. Men det behövs mer än en temporär satsning för att lösa problemen hos oss. Om det inte sker någon förändring av domstolens långsiktiga resurstilldelning kommer den eftersträvade låga målbalansen inte kunna upprätthållas på sikt. Men vi är givetvis glada som nu har fått den här möjligheten. Enligt Domstolsverkets senaste statistik har fler mål avgjorts under 2006 än under samma period Fakta 55 av totalt 1000 myndigheter har ansökt om medel e för balansavarbetningn Det yrkade beloppet uppgår till cirka 127 miljoner kronor; 2006: 42 miljoner kr 2007: 69 miljoner kr 2008: 16 miljoner kr Totalt har myndigheterna inom Sveriges Domstolar yrkat 40 domare för genera-e tionsväxling dvs. en förtida rekrytering. För dig som arbetar inom Sveriges Domstolar finner du uppgifter om den totala a balansförändringen på intranätet Doris under Administration/ Budget&Ekonomi/Statistik/Balansavar- betning. DOMKRETSEN NR 2/2006 3

4 Massiv kompetensinsats Det är ett digert utbildningspaket som utarbetats för medarbetarna vid de nya migrationsdomstolarna. På den långa kurslistan finns seminarier och workshops om alltifrån utlänningslagen till bemötande av människor i kris. Snart är denna första och massiva utbildningssatsning avslutad. Men kompetensutvecklingen går vidare och innehållet ska även fortsättningsvis utgå från behoven vid de olika domstolarna. TEXT PIA ROXELL ILLUSTRATION PER CARLSSON Redan på ett tidigt stadium stod det klart att en massiv utbildningsinsats var nödvändig. De nya måltyperna är av en karaktär och mängd som domstolarna inte tidigare mött och därför fick vi i uppdrag av projektet migrationsdomstolar att skapa ett utbildningspaket. Det innehåller bland annat kurser om domstolsprocessen för nya medarbetare och fördjupningar i målspecifik lagstiftning som utlänningslagen. Sammantaget har det blivit uppåt utbildningsdagar och i stort sett beräknas utbildningsinsatsen vara avslutad framemot sommaren, säger Anna Klara Strömberg, chef för Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling. LIKA MEN OLIKA Trots att förfarandet vid utlännings- och medborgarskapsmål i stort sett ser likadant ut som när förvaltningsdomstolar prövar andra typer av myndighetsbeslut är det ändå nödvändigt med en viss kompetensutveckling. Anledningen är de viktiga skillnader som särskiljer utlännings- och medborgarskapsmålen. Det handlar dels om praktiska skillnader som utlänningslagens tyngd och att domstolsprocessen kan se något annorlunda ut, dels om det faktum att domsluten kan påverka enskilda individer och hela familjers fortsatta liv med allt vad det innebär av etiska frågor och medial uppmärksamhet. Till detta kommer att de berörda domstolarna organisatoriskt vuxit till ungefär dubbel storlek och att många medarbetare är nyrekryterade och utan tidigare erfarenhet från domstolsmiljö.»det tycks som att vi lyckats väl i ambitionen att utforma utbildningarna i nära samarbete med de berörda domstolarna.«janita Frödén, Domstolsverket EFTERFRÅGAN STYR KURSINNEHÅLLET Det har varit mycket intensivt men också intressant, givande och roligt att arbeta med kurser för de tre länsrätterna och Kammarrätten i Stockholm. På kort tid har vi organiserat omkring 250 olika kurstillfällen och av gensvaret vi fått tycks det som att vi lyckats väl i ambitionen att utforma utbildningarna på ett bra sätt och i nära samarbete med de berörda domstolarna, säger Janita Frödén, projektkoordinator vid Enheten för kompetensutveckling. I linje med målsättningen om delaktighet har kontaktpersoner från varje berörd domstol medverkat i utarbetandet av utbildningarna. Många kurser har det blivit och ämnesområdena har spänt över alltifrån utlänningslagen och förvaltningsprocesslagen till bemötande av människor i kris. Samarbetet med kontaktpersonerna har varit mycket betydelsefullt i utformandet av relevanta kurser. Kontaktpersonerna har inte bara formulerat vilka ämnen det behövs fördjupade kunskaper om utan också ringat in vilka personer som har behållning av vilka kurser. Det här är ett arbetssätt som visat sig fungera så bra att när vi nu planerar för fortsatt kompetensutveckling så utvecklar vi samarbetet med kontaktpersoner från domstolarna, säger Anna Klara Strömberg. Exempel på gemensamma kompetensinsatser Översiktlig landinformation och speciell landproblematik Mångkultur Bemötande av människor i kris Utlänningslagstiftningen Barnfrågor Offentlighet och sekretess Förvaltningsprocesslagen Handledarutbildning Domskrivning Avlastningssamtal Medborgarskapsfrågor Folkrätt 4 DOMKRETSEN NR 2/2006

5 Förståelsen för massmedia Mediehantering är en av många uppskattade kurser för migrationsdomstolarna. Domkretsen var med när åtta rådmän från Länsrätten i Stockholm ägnade en dag åt konsten att möta massmedia. TEXT PIA ROXELL FOTO MAURO RONGIONE VARFÖR DÅ? Vad menar du med det? Och vad tycker du personligen om det här? Kursledaren Staffan Sjöberg upprepar envist sina frågor när han agerar reporter under en TV-intervjuövning. Domarna intervjuas i tur och ordning. De har själva fått välja ett ämne men de får anstränga sig hårt för att få fram det de vill ha sagt. När så alla åtta intervjuats får var och en respons på sin insats av både Staffan Sjöberg, kameramannen Gunnar Magnusson och alla kursdeltagare. Att se sig själv i TV-rutan är en nyttig upplevelse tycker rådman Minnaliisa Lundblad, som enligt de andra gav ett lugnt och förtroendeingivande intryck. Patrik Alm och Minnaliisa Lundblad är två av de åtta rådmän som deltog i medieträningen vid Länsrätten i Stockholm. Kursledaren Staffan Sjöberg klockar och kameraman Gunnar Magnusson filmar kursdeltagarna när de på ett lättfattligt och intresseväckande sätt ska nå ut med sitt budskap. Men även om det inte syntes så var det nervöst. För det är verkligen en känsla av utsatthet att befinna sig framför kameran. Exempelvis blev jag plötsligt mycket medveten om att jag faktiskt inte har svenska som modersmål, vilket i vanliga fall inte alls brukar vara något problem för mig, säger Minnaliisa Lundblad. Under eftermiddagen är det sedan dags för en annan övning presskonferens. Var och en får två minuter för en presentation av ett domstolsanknutet ämne med ett tydligt budskap. Allt inför ett audiotorium med strålkastare och en kamera som går. Det var knepigt nog att sitta ned och bli intervjuad då det går mycket koncentration åt att undvika fackuttryck som kan upplevas som svårbegripliga utanför den juridiska världen. Att stå upp innebär dessutom att man bör ha fullständig kontroll på alla rörelser så att kroppsspråket överensstämmer med det man talar om, säger rådman Patrik Alm. SAMARBETE I BÅDAS INTRESSE Staffan Sjöberg är noga med att understryka att det ligger i allas intresse att samarbetet mellan den intervjuade och journalisten, och i förekommande fall kameraman, verkligen fungerar: Med en inställning om att en intervju är en situation där både du och journalisten är måna om att göra ett bra jobb tillsammans blir det ett bättre resultat för er båda, och i förlängningen även för allmänheten som ska ta del av slutprodukten. Praktiska övningar följs av gemensamma utvärderingar med många goda råd. Visa hjälpsamhet och ansträng dig lite extra för att skapa en god relation. Föreslå gärna en intervjumiljö som ger bättre bilder än det vanliga kontorsrummet och erbjud bakgrundsfakta om det ni ska tala om, förklarar Staffan Sjöberg. MAKTHAVARE OCH MAKTGRANSKARE En annan viktig aspekt som kursen tar upp är mediernas drivkrafter och villkor. Kursdeltagarna är ense om att det ofta är med fog som journalister får kritik för att de dramatiserar och förenklar en komplex verklighet. Men varför blir det så? Förklaringen ligger mycket i att medierna verkar på en marknad där det ska gå snabbt att nå ut till så många som möjligt med sina produkter. Att media har till uppgift att granska makten är en uppfattning alla står bakom, men i frågan om domare verkligen besitter någon samhällelig makt går åsikterna bland kursdeltagarna isär. Å ena sidan har domare bara i uppgift att döma efter de lagar som de verkliga makthavarna, det vill säga politikerna, har stiftat. Å andra sidan ligger det en viss makt i att som rådman ha befogenhet att tolka lagen och döma i domstol. Men som Staffan Sjöberg sammanfattar det: Även om domare själva inte alltid ser sig som makthavare så definieras de allmänt som sådana och är därmed intressanta att granska. DOMKRETSEN NR 2/2006 5

6 GÄSTTYCKARE Give me the law GÄSTTYCKARE CHRISTINA RAMBERG FOTO NIKLAS BERNSTONE, PARASOLL Jag hade förundrat mig över principen om jura novit curia, dvs. att domstolen kan lagen. Efter att jag under tre månader adjungerat på heltid som domare i Hovrätten för Västra Sverige är jag än mer övertygad om att den bör överges. I VANLIGA FALL är jag professor i handelsrätt på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och är mycket glad över att jag fått arbeta på domstolen och genom det fått bättre förståelse för hur juridiken fungerar i praktiken. PEDAGOGIK OCH RÄTTSKÄLLOR Jag är lärare och jag är examinator. Jag försöker på olika sätt att vara pedagogisk och förklara för mina studenter hur saker och ting hänger ihop. I min roll som examinator sätter jag betyg och det blir inga bra betyg om inte studenterna kan redogöra för varför en viss fråga har ett visst svar. Svaret är inte alls lika viktigt som förklaringen. Eller med andra ord; utan rättskällor i tentasvaret blir det inga poäng. Som domare blev jag förvånad över bristen på pedagogik och avsaknaden av rättskällor i många inlagor. Det är ju inte så vi lärare på universitetet tänker oss att de utexaminerade studenterna skall utforma sina inlagor. Vi måste tydligen förstärka insatserna under utbildningen och trycka än mer på rättskällelärorna. Sett från domstolens perspektiv är advokater som inte noga redogör för rättskällorna ett resursproblem. Domstolen tvingas göra omfattande rättsundersökningar när en advokat med hänvisning till principen om jura novit curia underlåter att noga redogöra för på vilka rättsliga grunder klienten skall vinna. Är det rimligt? ADVOKATENS OCH DOMARENS ROLL En seriös advokat måste göra en omfattande rättslig analys för att bedöma om det är värt att ta tvisten till domstol. Det bästa vore om vardera partens rättsliga analys gjordes tillgänglig för domstolen så att inte domstolen behövde göra en tredje djupdykning ner i alla potentiella rättskällor. Jag tycker det vore bättre om advokaterna presenterar för domstolen de rättskällor i form av lagar, rättsfall, förarbetsuttalanden, handelsbruk och doktrin som de anser talar för att deras klient skall vinna målet. Därefter skulle det vara domstolens uppgift att ta ställning till vilket värde de angivna rättskällorna skall tillmätas (naturligtvis talar jag nu endast om dispositiva tvistemål). Ibland misstänker jag att advokaten inte har gjort någon undersökning av rättskällorna. Istället skjuter advokaten från höften och hoppas på att domstolen finner ett svar som gynnar hans klient. Detta är högst otillfredsställande dels eftersom det kan leda till onödiga kostnader för den huvudman som förlorar målet, dels eftersom det innebär slöseri med skattepengar att parter tvistar trots att de borde ge upp innan saken dras inför rätta, dels också på grund av att en otillräcklig rättsutredning kan leda till att advokaten inte anför de för klienten avgörande grunderna och omständigheterna. Jag menar alltså att det vore till gagn för samhället och för enskilda parter om vi i Sverige hade den engelska attityden, där domaren säger till advokaterna: Give me the law. Detta skulle innebära att advokaterna inte kan räkna med att domstolen företar omfattande undersökningar av rättskällorna. FINNS HINDER MOT EN REFORM? Såvitt jag förstår finns inte principen om jura novit curia lagfäst. Det är en stark tradition i Sverige men inget tvång. Vad skulle hända om en domare till parterna i samband med förberedelsen av ett tvistemål sade: Jag har ganska mycket att göra just nu så ni kan inte räkna med att jag kommer att hinna göra någon rättsundersökning. Målet rör ju ganska komplicerade rättsfrågor som jag inte har någon större erfarenhet av. Det är mycket troligt att jag missar något rättsfall eller kanske till och med någon tillämplig lag om inte ombuden gör mig uppmärksam på den. Jag skulle därför vilja råda ombuden att göra grundliga rättskälleanalyser i de skriftliga inlagorna. Skulle förtroendet för Sveriges Domstolar minska? Knappast. Det förstår ju var och en att domare inte kan alla rättskällor i alla skilda ämnen utantill. Det är ju inte hemligt att det finns bibliotek på domstolarna. Frågan är vem som skall spendera tid på biblioteket; domaren och advokaterna eller endast advokaterna. Skulle förtroendet för den enskilda domaren minska? Kanske. Den modiga första domare som börjar kräva rättsundersökningar av ombuden genom att ta avstånd från principen om jura novit curia måste antagligen vara senior och ha synnerligen gott självförtroende. Samtidigt menar jag att förtroendet för domaren kanske skulle öka på lång sikt. Det är ju antagligen till fördel för ombudet och hans huvudman om pedagogiken och rättskällehänvisningarna i inlagorna förbättras. Skulle advokaterna bli upprörda över den nya rollfördelningen? Nej, inte alls. För deras del innebär det ju inget merarbete. Rättskälleundersökningen måste de ändå göra för att agera i enlighet med kravet på fackmässighet. Och även om det kan vara en smula arbetsamt att lägga ner möda på att pedagogiskt förklara varför klienten skall vinna målet så är det ju ingen nyhet. Vissa advokater skulle nog till och med bli tacksamma. Jag har talat med advokater som inte vågar redogöra för rättskällorna eftersom de tror att domare kan ta illa upp på grund av att det verkar som om advokaten inte har förtroende för domarens kompetens. Skulle krav på rättskälleutredning från ombudets sida förstöra processtaktiken? Det finns vissa advokater som har gjort det till 6 DOMKRETSEN NR 2/2006

7 GÄSTTYCKARE en skön konst att inte argumentera rättsligt över huvud taget. De staplar en massa omständigheter på varandra utan ordning och struktur och låter sedan domaren reda ut alltihop och skapa de rättsliga ramarna. Det är en mardröm att vara motpartsombud i ett sådant fall. Det är en mardröm att vara domare också. Ibland kan den taktiska advokaten ge lite hjälp i samband med pläderingen. Då kan mardrömmen upphöra för domaren men motpartsadvokaten hamnar i ett inferno; det är för sent för honom att åberopa nya omständigheter som han först vid pläderingen inser är av betydelse och det är för sent för honom att lägga upp en rättslig motargumentering. Visst är det spännande med processtaktik men behovet av spännande processtaktik anser inte jag överväger behovet av en process som präglas av fair play och effektivt resursutnyttjande. ADVOKATTVÅNG Principen om jura novit curia sammanhänger kanske till viss del med att parter inte behöver anlita advokat i domstol. Erfarenheten av arbetet i hovrätten får mig att tro att det vore bra med advokattvång i domstol. Det står helt klart att en part utan advokat i de allra flesta fall helt saknar kompetens att sköta sitt ärende och många gånger förlorar målet på grund av denna kompetensbrist. Anledningen till att jag vågar föra fram så provocerande tankar är i första hand att jag inte vill att mina skattemedel skall användas i onödan. Parter utan advokat förorsakar kostnader i domstol som är helt onödiga. Ytterligare en positiv effekt av advokattvång i domstol är att chanserna ökar för att rätt man vinner i domstol. Låt mig klargöra att jag anser att ett advokattvång förutsätter att parter i högre omfattning får bidrag från staten för ombudsarvode (access to justice-argumentet). Totalt sett tror jag emellertid att staten skulle tjäna mer på att betala för advokatinsatser än för onödig domstolsadministration. AVSKAFFA JURA NOVIT CURIA Sammanfattningsvis anser jag att domare redan idag borde medverka till att avskaffa principen om jura novit curia genom att i nästa dispositiva tvistemål som de stöter på kräva att ombuden redogör för rättskällorna på ett så pedagogiskt och fullständigt vis att domaren inte behöver göra en självständig undersökning. På lång sikt tycker jag att man bör införa advokattvång i domstol. Vi som arbetar på universitetet med att utbilda jurister måste bättre stimulera studenternas pedagogiska förmågor samt inskärpa vikten av att ständigt luta sig mot rättskällor. DOMKRETSEN NR 2/2006 7

8 Skev bild av domstolar möts med informationssatsning Många har en uppfattning om svenskt rättsväsende som de fått från amerikanska teveserier. Det har varit flera uppmärksammade mål där vi upplevt att allmänheten har en skev bild av hur svenska domstolar fungerar. Vi kan bli bättre på att informera i samband med enskilda fall, men också generellt om hur domstolar i Sverige fungerar. Det säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket, som bakgrund till Sveriges Domstolars nya satsning på informationsområdet. TEXT BO STRÖBERG FOTO PER CARLSSON, CARL JOHAN ERIKSON FRÅN DOMSTOLSVERKET ser man att det finns ett ökat intresse för domstolarnas arbete, ett ökat behov av information hos allmänhet, medier och skolor. För att effektivare möta detta innehåller informationsstrategin flera aktiviteter (se faktaruta) med syftet att sprida kunskap om domstolarnas roll i det svenska samhället. Det handlar bland annat om att informationen ska vara tillgänglig. Där är den gemensamma webbportalen kanske den viktigaste kanalen när allmänheten söker information, menar Peder Jonsson, som också berättar att denna ska kompletteras med tryckt information. En annan del i informationssatsningen är att stödja den mediagrupp som har bildats och består av domare som är tillgängliga för medias frågor. Ytterligare en del är att visa på domstolarna som attraktiva arbetsplatser för att underlätta rekrytering av ny personal. Och så inför man en gemensam grafisk profil för Sveriges Domstolar. Vi på Domstolsverket kan inte vara talesmän för de enskilda domstolarna, det kan de bara själva. Men med gemensamma mallar/verktyg kan domstolen koncentrera sig på att få ut sitt budskap utan att behöva ägna sig åt formen och tekniken. Av oss får de bland annat vardagsverktyg som exempelvis mallar för brev, annonser och pressmeddelanden, berättar Peder Jonsson.»...med gemensamma mallar/ verktyg kan domstolen koncentrera sig på att få ut sitt budskap utan att behöva ägna sig åt formen och tekniken.«peder Jonsson, Domstolsverket GEMENSAMMA VERKTYG Eftersom landets domstolar är suveräna myndigheter väljer de själva hur de vill arbeta med informationsfrågor. Men Domstolsverkets erbjudande om vardagsverktyg och profilprodukter har fallit i god jord. Otto Unge, grafiker på Domstolsverkets informationsavdelning, har lett utformningen den grafiska profilen samt arbetat med förankringen av konceptet hos domstolarna. Hittills har 90 av 100 domstolar tackat ja till att använda den grafiska profilen. En domstol har tackat nej och ett tiotal har inte tagit ställning ännu. I och med att så många anslutit sig till samarbetet kan vi nu börja utveckla vardagsverktygen samt ta fram profilprodukter i dialog med en referensgrupp från domstolarna. Arbetet får utgå från domstolarnas behov. Många myndigheter är redan anslutna till den gemensamma webbplattformen och utnyttjar den gemensamma lösningen för intranätet, Doris. Domstolsverket står för drift, fövaltning och support av båda dessa system. TYDLIGHET ÄR LEDORDET Tidigare har det inte funnits några gemensamma grafiska riktlinjer för landets domstolar, några använder egna logotyper och en del har helt egna heraldiska vapen. Men det har inte varit rationellt att förena domstolens eget vapnen i den gemensamma logotypen, förklarar Otto Unge. Tydlighet har varit ledordet i framtagandet av den nya grafiska profilen. ALLT FÅR TA TID Förutom de rent praktiska vinsterna med grafisk enhetlighet handlar den gemensamma grafiska profilen om att bygga ett varumärke. Till grund för vad man vill kommunicera för bild av Sveriges Domstolar ligger den vision som tog fram för dåvarande domstolsväsendet under Man kan uttrycka det som att en professionell och konsekvent utformning av informationsmaterialet samtidigt ger mottagaren en bild av hur domstolarna bedriver sin huvudsakliga 8 DOMKRETSEN NR 2/2006

9 »Införandet av en gemensam profil är inget som görs över en natt. Det handlar om minst ett år.«otto Unge, Domstolsverket verksamhet. Då är det viktigt att till och med visitkorten sänder rätt signaler. Införandet av en gemensam profil är inget som görs över en natt. Det handlar om minst ett år, säger Otto Unge. HELLRE EGEN PROFIL Varbergs tingsrätt är den enda domstol som hittills tackat nej till att vara med i de gemensamma lösningarna för Sveriges Domstolar. Vi har just köpt in ett eget vapen för tio tusen kronor och då skulle det kännas fel att inte använda det, säger lagmannen Håkan Nyberg. Men han ser även principiella skäl till tingsrättens nej tack. Jag tycker att namnet Sveriges Domstolar associerar till Skatteverket och liknande verk, som en myndighet för hela landet och som styr verksamheten. Det»Det är sällan vi har några dramatiska mål som vi behöver skriva pressmeddelanden om.«håkan Nyberg, lagman, Varbergs tingsrätt kan uppfattas så och det är inte bra. En gemensam grafisk profil ser jag heller inget behov av. Tvärtom ser jag en större poäng i att varje domstol har sin egen profil för att understryka att de är självständiga myndigheter. Det är sällan vi har några dramatiska mål som vi behöver skriva pressmeddelanden om. Men Håkan Nyberg förstår att större domstolar kan se fördelar med ett samarbete i informationsfrågor. VISAR TILLHÖRIGHET Håkan Nybergs synpunkt att det är bra med att domstolarna har egna grafiska profiler bollas tillbaka till Domstolsverkets informationschef Peder Jonsson. Vi gör detta för att öka tydligheten kring domstolens roll i första hand ur allmänhetens perspektiv. Sedan finns det stora fördelar ur ett resursperspektiv också. Ett av många exempel är webbplatsens information om hur en domstol fungerar, vad det innebär att vara vittne och så vidare. Istället för att 56 tingsrätter funderar på hur de ska beskriva detta på ett begripligt sätt för allmänheten har vi tagit fram ett material som de kan använda på sina egna webbsidor. Peder Jonsson menar vidare att man i den nya grafiska profilen tydligt lyfter fram att de enskilda domstolarna faktiskt är egna myndigheter. Det nya namnet Sveriges Domstolar ökar tydligheten. Det är det naturliga namnet och det ska bara visa att det finns en tillhörighet. DOMKRETSEN NR 2/2006 9

10 Domstolen ur ett utifrånperspektiv Medborgarnas förtroende. Det är det viktigaste skälet till att domstolarna ska arbeta med kvalitet. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO CARL JOHAN ERIKSON DET SA HOVRÄTTSLAGMAN Staffan Levén från Hovrätten för Västra Sverige till de medarbetare från olika domstolar som samlats på ett seminarium om kvalitetsfrågor. Staffan Levén betonade att kvalitet är så mycket mer än att döma rätt och att skriva välformulerade domar. Det är viktigt att även se på verksamheten med ett utifrånperspektiv. Kvalitet handlar om att titta på hur väl en tjänst uppfyller de krav eller behov som intressenterna har. ALLA BÖR ENGAGERAS Under dagen fick några av deltagarna tillfälle att berätta om kvalitetsprojekt som pågår på deras domstolar. Lena Egelin, hovrättsråd i Göta hovrätt, beskrev det interna kvalitetsarbete hon drivit i några år. Alla på domstolen måste vara engagerade i kvalitetsarbetet det räcker inte att det är en liten grupp som arbetar med det. Det gäller att våga ifrågasätta det man gör. Vi gör mycket som är onödigt, och genom att vi identifierar och tar bort skräparbete blir arbetet effektivare. Pröva att ställa frågan varför? fem gånger i rad för att på så sätt gå till botten med varför ni gör saker på ett visst sätt, tipsade Lena Egelin. Lagman Erik Sundström från Lycksele tingsrätt och kammarrättsråd Gunnar Mobacke från Kammarrätten i Sundsvall berättade sedan om undersökningar de genomfört bland professionella aktörer. Under resten av dagen fanns möjlighet för deltagarna att diskutera och utbyta erfarenheter med varandra. Marie Hagsgård och Jörn Jacobsson diskuterar kvalitetsfrågor. Kenneth Johansson engagerar sig. Många vill ge sin syn på bemötande Hovrätten för Västra Sverige har under våren genomfört en intervjuundersökning som ska ge svar på hur målsägande, tilltalade och vittnen upplever den information, den service och det bemötande de får från hovrätten. Intresset för att delta har varit mycket stort. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO CARL JOHAN ERIKSON VI VILL UNDERSÖKA hur målsägande, tilltalade och vittnen uppfattar den information, den service och det bemötande de får av hovrätten från det att de får en kallelse att komma hit till dess att rättegången avslutas, säger projektledare Helena Nilsson. Utifrån det resultat vi får kan vi sedan arbeta på att förbättra detta. Tillsammans med assessor Marie Hagsgård har Helena genomfört intervjuerna i samband med att parterna kommit till domstolen för förhandling. Via kallelsen har parterna fått information om projektet och om att de kunde bli ombedda att ställa upp på en intervju, samt att det var frivilligt. INTRESSET STORT Majoriteten av dem som tillfrågats har velat ställa upp på intervjun. Det finns ett stort intresse för att bli intervjuad och många tar sig tid till det, vilket känns roligt, säger Helena Nilsson. De flesta som intervjuas vill gärna prata och många verkar tycka det är skönt att få säga vad de tycker. Många synpunkter och idéer har kommit in hittills. En del är sådant man kunnat förutse, men det kommer också fram helt nya tankar och saker som vi inte alls tänkt på tidigare, vilket är mycket värdefullt. Intervjuerna genomfördes under april och maj. Resultatet ska sammanställas i sommar för att kunna presenteras i höst. Eftersom vi ännu inte gjort några sammanställningar går det inte att säga så mycket om resultatet, fortsätter Helena Nilsson. Vad jag ändå kan nämna är att det ofta verkar vara ganska enkla saker som gör att de som kommer till domstolen känner sig lite bättre till mods. Någon betonade till exempel att det kändes bra att ordföranden hälsar i förhandlingssalen. Det verkar också vara så att ju mer information man som part eller vittne har desto tryggare blir man. Något som efterfrågas är praktisk information som hur man hittar till domstolen och var man kan parkera. KONSTRUKTIVT Till en början trodde Helena Nilsson att hon skulle möta arga reaktioner hos en del av Det finns ett stort intresse för att de intervjuade, men så har bli intervjuad och många tar sig tid, säger projektledare Helena Nilsson. det inte alls varit. De som svarat har haft både positiva och negativa synpunkter men det har aldrig blivit någon obehaglig stämning under intervjuerna, utan de har varit väldigt konstruktiva. Det ska bli mycket spännande att så småningom få sammanställa och presentera resultatet, avslutar Helena Nilsson. Vi hoppas även att andra domstolar kan bli inspirerade av vår undersökning. 10 DOMKRETSEN NR 2/2006

11 Nyckeltal ska ge friskare personal Med nya enhetliga nyckeltal ska det bli lättare att följa upp och arbeta med sjukfrånvaron i Sveriges Domstolar. Förhoppningen är också att snabbare kunna fånga upp den som behöver stöd och rehabilitering för att undvika långtidssjukskrivning. TEXT ANNETTE WALLQVIST FOTO CARL JOHAN ERIKSON INOM RAMEN för Nyckeltalsprojektet har Centrogruppens myndigheter och fackliga representanter i samråd med Arbetsgivarverket arbetat fram sex gemensamma nyckeltal för att mäta ohälsotal. Genom att vi tagit tillvara på kompetens och erfarenhet från flera håll har resultatet blivit så mycket bättre än om vi hade arbetat var och en enskilt, säger Monica Dahlbom som är chef för Domstolsverkets personalavdelning. Stor kraft har lagts på att hitta gemensamma definitioner för att myndigheterna sinsemellan ska kunna jämföra nyckeltalen. Monica Dahlbom Maria Isaksson»Genom att vi tagit tillvara på kompetens och erfarenhet från flera håll har resultatet blivit så mycket bättre än om vi hade arbetat var och en enskilt.«monica Dahlbom, Domstolsverket När det gäller arbetet med personalfrågor är det nyttigt och viktigt att kunna jämföra sig med andra, eftersom ingen vill vara sämst i klassen, säger Maria Isaksson som är chef för Domstolsverkets enhet för PA, utveckling och analys. På köpet har man fått ett fungerande nätverk för erfarenhetsutbyte. Eftersom Centromyndigheterna står för en stor del av den statliga sektorn, cirka 40 procent, blir genomslagskraften stor. Flera mindre myndigheter har redan visat intresse för nyckeltalen och det finns goda förhoppningar om att de ska spridas i statsförvaltningen. TEKNISKA LÖSNINGAR BEHÖVS Nu gäller det att skapa tekniska lösningar för att myndigheterna ska kunna börja arbeta med nyckeltalen. Förhoppningen är att vi ska komma igång under perioden maj till november. När det gäller domstolsväsendet är ambitionen att alla ska få tillgång till nyckeltalen, men först måste ett nytt lönesystem, Palasso, införas, berättar Maria Isaksson.»Samarbetet har varit väldigt positivt, det har funnits en genuin vilja till samarbete.«camilla Robertsson, Saco Camilla Robertsson GENUIN VILJA TILL SAMARBETE Camilla Robertsson är Sacos representant i Nyckeltalsprojektet. Hennes inställning är försiktigt positiv. Det är svårt att bedöma vad det blir av det eftersom det är helt nytt. Men samarbetet har varit väldigt positivt, det har funnits en genuin vilja till samarbete, säger hon. Camilla Robertsson tror att nyckeltalen kan vara till hjälp för att tidigare komma igång med rehabiliteringar. Men hon påpekar också att den personliga integriteten är viktig, därför bör inte grupper som består av färre än tio personer analyseras, menar hon. Monica Dahlbom bedömer att talen kommer att få stort genomslag i de olika myndigheterna, även om det inte är säkert att alla väljer att arbeta med alla nyckeltal. Hon tycker att de fyller en viktig funktion som referenspunkt när man tittar på hur det står till med sjukfrånvaron i de olika myndigheterna. Inom Sveriges Domstolar kan nyckeltalen komma att bli ett viktigt verktyg i dialogen med domstolarna om deras verksamhet. Det kommer att bli lättare att se exakt vilken typ»nyttigt att jämföra sig, ingen vill vara sämst i klassen.«maria Isaksson, Domstolsverket av sjukskrivningar varje domstol har och därmed också vilka kostnader som är relaterade till sjukfrånvaron. Nyckeltalen blir en bra ingång för en diskussion med domstolarna, säger Maria Isaksson. Hon tänker sig dessutom att det ska bli lättare att följa upp och arbeta med sjukfrånvaron för de myndigheter som väljer att arbeta med nyckeltalen. Med enhetliga nyckeltal tror jag att vi i framtiden snabbare ska kunna fånga upp de individer som behöver stöd och rehabilitering och därmed undvika långtidssjukskrivningar, säger hon. Men den största förändringen kommer att ske bakom kulisserna. Monica Dahlbom tror inte att de anställda inom Sveriges Domstolar kommer att märka av arbetet med nyckeltalen mer än indirekt. Förhoppningsvis kommer de att märka att de operativa insatserna mot sjukfrånvaron görs tidigare och blir mer förebyggande. Men det här är framförallt ett sätt för oss som arbetar med personalfrågor att mäta olika faktorer och fånga upp tendenser och förändringar i organisationen. Centrogruppen Gruppen består av nio stora myndigheter som totalt sysselsätter runt 40 procent av de statsanställda. Myndigheterna är: Arbetsmarknadsverket, Domstolsverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Kriminalvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. De sex nyckeltalen är: 1. Frisktal 2. Sjukfall 3. Rehabilitering inflöde 4. Rehabilitering på grund av sex påbörjade sjukfall. 5. Rehabilitering återgångar 6. Medfinansiering DOMKRETSEN NR 2/

12 Så går det till i migrationsdomstolen Från den 31 mars 2006 gäller en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Migrationsverkets beslut överklagas nu till de migrationsdomstolar som finns vid Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Göteborg och Länsrätten i Skåne län. Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar vars uppgift är att lösa tvister mellan enskilda och myndigheter. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Domkretsen har pratat med Ingvar Paulsson, lagman vid Länsrätten i Göteborg och Margareta Åberg, lagman vid Kammarrätten i Stockholm, som berättar hur det går till när någon överklagar Migrationsverkets beslut. TEXT ANNE-MARIE GESKE FOTO CARL JOHAN ERIKSSON NÄR ETT BESLUT i ett utlännings- eller medborgarskapsärende överklagas tas ärendet först, enligt en ny rutin, upp till omprövning på Migrationsverket. Denna omprövning sker på Migrationsverkets nyinrättade processenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Beslutet kan då ändras. Om så inte blir fallet företräder den person (processförare) som gått igenom ärendet Migrationsverket i domstolen.»vi är vana att hantera tvister mellan enskilda och myndigheter.«ingvar Paulsson, lagman, Länsrätten i Göteborg TVÅPARTSPROCESS Processen i migrationsdomstolen är en tvåpartsprocess, vilket innebär att den sökande (klaganden) och Migrationsverket är varandras motparter i domstolen och att parterna har tillgång till varandras material. Parterna redovisar skälen för sin inställning och motparten får yttra sig över dem. Denna kommunicering pågår till dess målet är så väl utrett att det är färdigt för avgörande. I migrationsdomstolen dömer sedan vanligen en juristdomare och tre nämndemän. Vi är vana att hantera tvister mellan enskilda och myndigheter, säger Ingvar Paulsson, lagman vid Länsrätten i Göteborg. Vi känner oss väl förberedda för de nya målen, men är ändå ödmjuka inför de svåra avgöranden som det ofta handlar om. MUNTLIG FÖRHANDLING Huvudregeln i utlänningsmål är, liksom i andra mål i en allmän förvaltningsdomstol, att det är en skriftlig process. Denna kan Ingvar Paulsson dock kompletteras med en muntlig förhandling om så önskas. Om muntlig förhandling begärs, går vi oftast med på det. Jag tror att så blir fallet i många migrationsärenden. OFFENTLIGHET ÄR GRUNDEN MEN SEKRETESSLAGEN GER SKYDD Offentlighet är grunden för domstolen, fortsätter Ingvar Paulsson. Vi måste dock ta hänsyn till skyddet för den enskildes personliga förhållanden, som finns i sekretesslagen. Domstolen har därför att pröva vad som ska sekretessbeläggas enligt sekretesslagen i varje enskilt fall. Det kan gälla personliga förhållanden, som är skäl för asyl, till exempel uppgifter om förföljelse och tortyr. För att skydda den enskilde kan förhandlingen då ske inom stängda dörrar. Efter föredragningen av ärendet, och eventuell muntlig förhandling, har rätten en överläggning. Om det inte går att enas sker en omröstning och den mening som framförs av fler än hälften av ledamöterna gäller. Ordföranden har utslagsröst. INTE FRÄMMANDE FÖR INTEGRERING I Göteborg var all personal som ska arbeta med migrationsmålen på plats den 31 mars. Personalstyrkan har i princip fördubblats och vi har nu två nya avdelningar som uteslutande 12 DOMKRETSEN NR 2/2006

13 Migrationsöverdomstolen Ej prövningstillstånd avslagsbeslutet fastställs Avslag Migrationsdomstolen Avslag Överklagande Två juristdomare överväger prövningstillstånd Efter prövningstillstånd givits prövar tre alt. sju domare beslutet Migrationsverket Migrationsverket ändrar inte beslutet En juristdomare och tre nämndemän överprövar beslutet Bifall Bifall Avslag Överklagande Beslutet omprövas Ansökan Migrationsverket prövar ansökan Bifall Bifall kommer att arbeta med de nya målen. På sikt är jag dock inte främmande för att integrera dessa ärenden i den ordinarie verksamheten. Före starten kände vi en viss oro över om de politiska partierna skulle kunna få fram så många nya nämndemän som behövdes. Men det kunde man! Bland nämndemännen har vi nu fått en föryngring och en jämnare könsfördelning och också personer med annan etnisk bakgrund. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLEN ÄR SLUTINSTANS Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm, som är Migrationsöverdomstol. Migrationsöverdomstolen är slutinstans och svarar för prejudikatsbildningen. För att Migrationsöverdomstolen ska ta upp ett överklagande till prövning måste först prövningstillstånd beviljas. Beslutet om detta fattas av två domare, berättar Margareta Åberg, lagman vid Kammarrätten i Stockholm. Om prövningstillstånd inte beviljas ligger migrationsdomstolens beslut fast och går inte att överklaga vidare. Prövningstillstånd ges på två grunder. Den vanligaste är prejudikatsdispens som ges om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen. Den andra är extraordinär dispens som ges om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet till exempel om länsrätten har gjort ett grovt fel. Margareta Åberg PRAXIS Vi tar alltså upp det som är av allmänt intresse. Det som ska bli praxis. Det är rättsfrågor, inte rena bevisfrågor. Vanligtvis är det tre domare som dömer men i särskilda fall kan det vara sju. Inga nämndemän förekommer i Migrationsöverdomstolen. Hos oss kommer det inte att vara så vanligt med muntlig förhandling, men det är möjligt. Referat av Migrationsöverdomstolens domar publiceras sedan på svarar för praxisbildningen.«margareta Åberg, lagman, Kammarrätten i Stockholm Troligen kommer en hel del prövningstillstånd att ges i början av den nya ordningen, men antalet prövningstillstånd kommer nog på sikt att mattas av. Med trettio nya domare och massiva utbildningsinsatser under hela 2006 känner vi oss väl rustade att ta hand om de nya målen. LÄS VAD TRE FRAMTRÄ- DANDE PERSONER ANSER OM MIGRATIONSDOMSTOLARNA DOMKRETSEN NR 2/

14 PANELEN För att spegla ett aktuellt ämne har vi under vinjetten PANELEN erbjudigt framträdande personer att uttala sig kring rättssäkerhet när migrationsdomstolarna tar över de ärenden (så kallad överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden) som tidigare kunde överklagas till Utlänningsnämnden. FOTO ELISABETH LÖFGREN/AMNESTY, PAWEL FLATO, JIM ELFSTRÖM/IKON Hur ser ni på migrationsdomstolarna och hur kan den nya instansordningen påverka rättssäkerheten? Redaktionen bjöd även in Röda Korset som Panelgästtyckare, men de har tackat nej till medverkan. Tydligheten och förutsebarheten ökar rättssäkerheten Amnesty välkomnar inrättandet av migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen. Även om vi vanligen inte tar ställning i frågan om olika instansordningar eller huruvida en myndighet eller en domstol är bäst skickad att pröva överklaganden i asylärenden (som är de ärenden vi främst arbetar med), är det mycket positivt med det ökade inslag av muntlighet liksom tvåpartsförfarandet. Vår tro är att rättssäkerheten kommer att förbättras när tydligheten och förutsebarheten i processen och besluten kommer att öka.» positivt med det ökade inslag av muntlighet liksom tvåpartsförfarandet.«madelaine Seidlitz Några av de viktigaste förbättringar respektive förändringar som den nya processen ger möjlighet till: Bedömningar av asylansökningar som uppenbart ogrundade kommer att ske enbart i undantagsfall, när det gäller avvisning till hemlandet. Man skall alltid ha rätt att kvarstanna i landet till dess överklagandet prövats. Asylsökande kommer att beviljas ett offentligt biträde i de fall det inte är uppenbart att en person kommer att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Såväl Migrationsverkets som domstolarnas beslut kommer att vara utförliga och väl motiverade. Källorna för olika uppgifter skall redovisas. I besluten förs utförliga resonemang kring; tolkning av landinformation förföljelsebegreppet trovärdighetsbedömningar möjligheter att erhålla faktiskt skydd från ickestatliga förövare. Flyktingbegreppet ges en korrekt tolkning, i enlighet med UNHCR:s handbok, Exekutivkommitténs konklusioner samt övriga rekommendationer. Madelaine Seidlitz jurist och ansvarig för asyl- och flyktingfrågor vid svenska sektionen av Amnesty International När detta genomförs kommer asylprocessen att vara långt mer rättssäker än tidigare vilket ökar de asylsökande och allmänhetens förtroende och acceptans av besluten. 14 DOMKRETSEN NR 2/2006

15 PANELEN Beslutsfattandet blir tydligare Den nya instans och processordningen för utlänningsärenden är den största reformen på migrationsområdet någonsin i Sverige. Den har förberetts länge både inom regeringskansliet, på Migrationsverket, på länsrätter och kammarrätt. Jag vet att de som konkret har arbetat med att genomföra reformen har arbetat väldigt hårt för att få allt på plats i tid.»den ökade muntligheten spelar en stor roll för att stärka legitimiteten för asylprocessen.«barbro Holmberg Reformen är viktig av flera skäl. Det som är av enskilt störst betydelse är införandet av en tvåpartsprocess, där den sökande får komma till tals med hjälp av sitt ombud och lägga fram alla de skäl som talar för att ett uppehållstillstånd ska beviljas och där Migrationsverket å sin sida får förklara Barbro Holmberg migrationsminister varför ett uppehållstillstånd inte har beviljats. De senaste åren har vi sett hur tilltron till och förståelsen för de beslut som fattas av myndigheterna har minskat. Den ökade muntligheten spelar en stor roll för att stärka legitimiteten för asylprocessen. Jag är också övertygad om att den nya instansordningen kommer att göra beslutsfattandet mer tydligt. Gränsen mellan lagstiftare och den dömande makten blir tydligare. Det är oerhört viktigt sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Självklart kommer debatten om enskilda ärenden alltid att finnas, men jag hoppas och tror att vi kommer att få en större politisk diskussion om lagstiftningen än om tillämpningen framöver. Vi politiker kommer att få ägna mer tid åt att förklara, försvara och förändra lagen när det behövs. Det är också vår uppgift och roll. Därför är jag glad att samtliga partier i riksdagen står bakom reformen. En viktig förändring är förstås också den nya utlänningslag som trätt i kraft och som sätter skyddsbehovet mer i fokus. Både flyktingbegreppet och skyddsgrunderna utvidgas. Vi har sett en förskjutning från skyddsbehov mot humanitära skäl de senaste åren. Det har inte varit bra, inte för människor, men inte heller för flyktingpolitiken. Jag hoppas på att den nya lagen kommer att få genomslag också i det avseendet. Ökad förståelse och förutsägbarhet KG Hammar ärkebiskop, Svenska kyrkan Till rättssäkerhet hör förutsägbarhet och frånvaro av politisk påverkan. Alla ska behandlas lika och olika politiska opinioner ska bara kunna förändra rättsprocesser via lagstiftning i riksdagen. Rättssäkerhet i strikt mening kan synas utopisk eftersom det alltid är människor som gör bedömningar, och människor är olika och inte heller ofelbara. Vi påverkas av de sammanhang vi står i och av de åsikter som bereds plats i det offentliga samtalet.»den nya ordningen förväntar jag mig ska bli mer förutsägbar och oberoende av politisk styrning.«kg Hammar Ändå vågar jag hoppas att den processordning vid domstolar som ersätter Utlänningsnämnden ska innebära ökad rättssäkerhet för asylsökande. Det gamla systemet kom att i alltför hög grad präglas av en politisk vilja att föra en restriktiv asylpolitik, där förutsägbarhet och likabehandling blev nästan lika med avslag för alla. De som dagligen arbetade med asylärenden kom att betrakta det hela som ett stort lotteri. Den nya ordningen förväntar jag mig ska bli mer förutsägbar och oberoende av politisk styrning. Jag hoppas att den också innebär att lagars och konventionstexters rätt till just betyder rätt till skydd oberoende av övriga politiska omständigheter. Jag hoppas att en ny öppenhet med den landinformation och de argument som ett beslut bygger på kan öka förutsägbarheten och förståelsen av de fattade besluten. Att humanitära skäl försvunnit och ersatts av synnerligen ömmande omständigheter kan synas betänkligt. Men den gamla användningen av begreppet blev minst sagt betänklig och det kunde bli alltför svårt att fylla det med nytt relevant innehåll. Därtill bör väl allt handlande i vårt samhälle vara humanitärt i vid mening, så jag kan nog välkomna förändringen särskilt om det nya begreppet verkligen leder till samlade bedömningar av en asylsökandes skyddsbehov. DOMKRETSEN NR 2/

16 PROFIL Rättvisan är hennes drivkraft Som nyutbildad, alldeles nygift jurist flydde hon sitt hemland. Men pengarna som smugglaren krävde räckte inte för två, så hon fick åka utan sin man till Sverige. Här har hon genomlevt den svenska asylprocessen, tagit ännu en juristexamen och fått en liten dotter. Nu arbetar Vian Karim i migrationsdomstol och brinner för att människor ska få rätt beslut. TEXT KARIN BACKTEMAN FOTO JOHAN WINGBORG VIAN KARIM och hennes man är kurder från Sulaimaniya i norra Irak och beslutet att fly därifrån för drygt tio år sedan fattades snabbt. På grund av politiska skäl levde de i ständig oro. Det enda man tänker på är att komma ut, till en trygghet. Man är så rädd och så orolig för hur det ska gå. Först långt senare kunde jag reflektera över att jag lämnat mina rötter, min familj, mina vänner, mitt land, berättar Vian Karim. Hennes bror hade flytt över gränsen till Turkiet något år tidigare. Vian och hennes man tog sig dit i bil och mötte honom. Väl där kom de i kontakt med en smugglare, en mellanhand. Några andra sätt att fly fanns inte. De kom överens med smugglaren om ett pris, men insåg samtidigt att deras pengar inte räckte för dem båda. En var tvungen att stanna. Det var olämpligt för en kvinna att vara ensam kvar i Turkiet så min man fick stanna. Jag åkte med min bror. Ingen visste hur lång tid det skulle ta. Om det skulle lyckas. Min man hade varit inställd på Tyskland men jag sa Sverige för där hade jag två systrar. Att vi hört om Sverige som ett land som månar om mänskliga rättigheter påverkade också. Vian och hennes bror kom till en flyktingförläggning utanför Stockholm. Trots att de hört att allt skulle gå snabbare om de bodde på Migrationsverkets förläggningar, stannade de kvar där bara en månad. Det var fruktansvärt. Ovissheten inför vad som skulle hända. Ensamheten. Min bror hade som kille lättare att få vänner. Jag upplevde tiden där som att jag var inlåst i ett litet rum. Nästan varje dag hade jag telefonkontakt med min man. Det var min tröst, det som gjorde att jag höll ut. Efter den månaden flyttade Vian och hennes bror till systrarna och bodde växelvis hos dem. Men ryktet som sa att sökande som bodde på förläggning prioriterades i processen fick dem att flytta till en av verkets lägenheter. Där fick de bo med två andra familjer. Trötta, deprimerade människor. Mycket bråk. För att undvika konflikter valde Vian efter en tid att flytta tillbaka till sina systrar. Det tog ett år innan hon och hennes bror fick uppehållstillstånd. Andra kurder hade behövt vänta två månader som längst, så de kunde inte förstå varför det tog så lång tid för dem. De funderade ofta över om något var fel, om något inte ansågs stämma. Vian berättar hur hon var helt fokuserad på sin egen situation, hur förstörd hon kände sig mentalt och psykiskt och hur hon samtidigt hoppades så mycket att allt skulle gå bra. Det slukade energin. Att gå till skolan varje dag orkade hon inte. Sverige hade vid den här tiden börjat ta fingeravtryck på alla sökande för att kontrollera om de först varit i andra europeiska länder, dit de i så fall ska sändas tillbaka enligt den ännu gällande Dublinförordningen. I efterhand gissar Vian att hennes och broderns berättelser också jämfördes noga, för att utreda deras trovärdighet. En sak upplevde de positivt under denna väntan. Från att ha levt i ett land där man varit nertryckt, rädd och orolig kom vi till ett land där vi bemöttes av tjänstemän och poliser som var jättetrevliga och rara, berättar Vian. När de till slut fått uppehållstillstånd tog det två månader innan Vians man kunde komma hit på grund av anknytning. Det var fantastiskt. Vian hade en egen lägenhet i Örebro och där bodde de tillsammans. Nu läste hon svenska för invandrare på helfart. Hon hade redan nått en viss språklig nivå så det behövdes bara några månader för att få ett intyg. Sen började hon på komvux. Efter tre och ett halvt år i Sverige kom hon in på juristlinjen. Att läsa in en svensk juristutbildning var inget självklart beslut. Min man har alltid trott på mig, men många landsmän avrådde helt, såg det som allt för svårt, omöjligt att klara, säger Vian som själv funderade på att bli socionom istället. Samtidigt hade hon sin juristdröm. Det var egentligen min pappas dröm, men den blev min, säger Vian och berättar om sin pappa, som drömt om att bli jurist och som alltid varit politiskt aktiv. Han blev arresterad under sitt sista år i gymnasiet och missade därmed tentan som var nyckeln till juristlinjen. Sen dess drömde han istället om att se ett av sina barn bli jurist. Min pappa var gerillasoldat. Jag var Det svenska språket är inte förknippat med känslor för mig. Det är bara ord. Att det är så kan vara en styrka i arbetet som jurist. Samtidigt får jag anstränga mig mer för att formulera mig på svenska, säger Vian Karim, jurist vid Länsrätten i Göteborg, Migrationsdomstolen. 16 DOMKRETSEN NR 2/2006

17 PROFIL Jag är otroligt glad över vad jag uppnått och jag hoppas att det kan uppmuntra andra att satsa på utbildning. Man ska inte vara rädd för att man har en annan bakgrund, inte låta det hindra en från att satsa på det man vill uppnå, säger Vian Karim som har juristexamen från både Erbil och Göteborg. bara tio år när han dödades i kampen mot den dåvarande irakiska regimen. Och jag ville göra min pappa stolt. Stod ofta i min mammas fotsida svarta kappa framför spegeln och lekte att jag var advokat. När jag blev lite äldre ville jag bli civilingenjör. Men tanken på juridiken fanns alltid kvar. Så blev det. Vian läste den fyraåriga irakiska juristutbildningen i Erbil. I Sverige fick hon tillgodoräkna sig 30 poäng, hon läste fyra år i Göteborg och skrev sin examensuppsats om hedersmord i ett straffprocessuellt perspektiv. Hon tvekade inför att flytta till Nyköping, där hon blev erbjuden notarietjänst. Självklart ska du ta den, sa hennes man och påminde om att långt ifrån alla jurister får möjligheten. Han och deras dotter, som nu är två och ett halvt år, följde med. Till migrationsdomstolen vid Länsrätten i Göteborg kom hon innan notarietjänstgöringen var avslutad, så hon fortsätter där som notarie ett tag. Utlänningsrätten lockade och Vian fick jobb i konkurrens med 180 sökande till 30 tjänster. Anledningen till att jag sökte är att jag gått igenom asylprocessen själv. Jag vill se från andra sidan hur det går till och inifrån vara med och på ett objektivt sätt påverka så att människor får rätt beslut. Att man bryr sig, om jag får uttrycka det enkelt, tror jag är avgörande för att det ska bli den förändring som åsyftats med den nya instans- och processordningen. Inget ska gå mig förbi utan ordentlig utredning, hoppas jag. För de enskilda klagande tror Vian det kan vara förtroendeingivande att någon av rättens ledamöter har en annan bakgrund och en egen erfarenhet av asylprocessen. Just muntligheten i den nya processen tror hon kan komma att påverka bedömningar och helt säkert betyda mycket för de enskilda. Att få komma till tals är viktigt. Genom att överprövningen nu sker i domstol, i en tvåpartsprocess, tror jag parternas och allmänhetens förtroende för besluten kan öka, säger Vian. För även om många uppgifter kommer att sekretessbeläggas i syfte att skydda enskilda, så ger domstolsförfarande möjligheter till insyn, i handläggning och beslutsunderlag. Det kan bli svåra avgöranden, beslut som är riktiga enligt lagen men innebär lidande för människor som får avslag. Det är Vian mycket medveten om. Jag är faktiskt lite rädd för det. Det kommer nog att bli svårt för alla. Jag är en ganska känslosam person, har själv upplevt processen och kan lätt föreställa mig vad ett avslag innebär. Det avgör ju den människans hela liv. Som tillämpare av lagen måste man hantera sina känslor och vara objektiv i sina bedömningar. Ofta handlar det om just bedömningar och man kan inte gömma sig bakom lagen, betonar Vian. Samtidigt som den har gränser ger den rättstillämparen utrymme för tolkning. Domstolarna har nu i uppgift att bilda egen praxis. Finns det ett utrymme för humanare bedömning så ska det användas, anser Vian. Alla vet att rättvisa är svårt att uppnå. Ändå är den en drivkraft. Juridik är ett sätt att komma närmare, komma nära rättvisan. Att jag brinner för juridiken handlar om rättspatos, säger Vian och skrattar när hon berättar att hennes bröder brukar skämta om hennes patos och fråga om hon skulle försvara dem om de skulle göra något brottsligt? Det skulle hon aldrig. FOTNOT Cirka en tredjedel av examinerade juris kandidater får möjlighet till notarietjänstgöring. DOMKRETSEN NR 2/

18 Riksdagens har beslutat i enlighet med proposition Ett stärkt nämndemannainstitut. Den innehåller ett antal förslag som ställer krav på valberedningar över hela landet att öka allsidigheten inom nämndemannakåren. Regeringen ser det som viktigt att kåren blir mer allsidig och reflekterar den svenska befolkningens sammansättning vad gäller, kön, ålder och etnisk bakgrund. Detta för att upprätthålla medborgarnas förtroende för domstolarna. TEXT PETRA MEYER FOTO STAFFAN RINGSKOG, CARL JOHAN ERIKSON En mer allsidig nämndemannakår önskas FÖRSLAGEN I PROPOSITIONEN bygger till stor del på de förslag som gavs av Nämndemannakommitténs betänkande från Med undantag för förändringarna gällande arvode för nämndemän kommer de att gälla från 1 juli Arvodesförändringarna träder i kraft 1 januari Nämndemännens riksförbund har reagerat mot detta och krävt att även de nya reglerna för arvode ska gälla från och med 1 juli i år. Vi tycker att man kan vara mer generös mot de nämndemän som avgår nu och inte låter sig omväljas, säger Berndt-Ola Lundström, ordförande för Nämndemännens Riksförbund, och även en av medlemmarna i Nämndemannakommittén. Men naturligtvis är vi glada över att det sker en förändring gällande arvodet. Det är något som vi har kämpat länge för. Enligt den nya lagen kommer yrkesverksamma nämndemän att likställas med dem som inte förlorar någon arbetsinkomst. Ersättningen av inkomstbortfall ska beräknas efter den faktiska inkomsten och arvodet ska komma utöver detta. Arvodet per dag höjs från 300 kronor till 500. Berndt-Ola Lundström är övertygad om att detta kommer att bidra till att locka fler yngre att söka som nämndemän, eftersom både ersättning och rätten till ledighet påverkar möjligheten att verka som nämndeman. Jag har träffat flera nämndemän som har slutat på grund av att de inte har fått ledigt från jobbet. Motivet till att nämndemännens rättighet till ledighet vid uppdrag nu blir lag är att regeringen vill höja nämndemannauppdragets status i samhället, och även få fler nämndemän från privata arbetsgivare. Som situationen ser ut i dag är de flesta nämndemän anställda inom den offentliga sektorn och även detta begränsar kårens allsidighet. Man kan inte säga att möjligheten till ledighet är ett stort problem i dag, berättar Måns Wigén, rättssakkunnig vid Justitiedepartementet och författare till propositionen. Men man framhåller från nämndemannahåll att det kan vara svårt att få acceptans för det, speciellt för dem som är lite yngre och har ett arbete där det är hög arbetsbelastning. BRISTANDE ALLSIDIGHET Enligt en rapport från Domstolsverket finns det tre faktorer som styr sammansättningen av nämndemannakåren, tjänstgöringsförhållande, ersättningsnormerna och valsystemet. Traditionellt har de politiska partierna nominerat nämndemän från politiskt aktiva inom de egna partierna, vilket i sig ger en väldigt smal rekryteringsbas. Nämndemannakommittén föreslog att det skulle införas en fri kvot och att en femtedel av nomineringarna skulle utgöras externa personer från allmänheten. Nämndemannakommittén förslag gick ut på att de folkvalda skulle bli skyldiga att välja vissa utanför den partipolitiska kretsen, säger Måns Wigén. I regeringspropositionen finns inget krav på skyldighet, däremot säger regeringen att det finns behov att komma till rätta med den bristande allsidigheten och ett sätt att komma till rätta med det kan vara att de politiska partierna ytterligare breddar sin rekrytering. I processen ska man inte bara se till de egna utan även se om det finns externa kandidater som kan vara lämpliga och som kan fylla ett tomrum. STORT BEHOV AV YNGRE NÄMNDEMÄN Det finns för tillfället omkring nämndemän i landet och bland dessa är könsfördelningen jämn. Däremot finns det en uppenbar brist på yngre nämndemän och även nämndemän med en annan etnisk bakgrund. Enligt de beräkningar Statistiska Centralbyrån gjorde om sammansättningen på nämndemannakåren jämfört med en kontrollgrupp av myndiga svenska medborgare, samma grupp som kan väljas till nämndemän, visade det sig att endast nio procent av kåren är under 40 år, jämfört med 34 procent i kontrollgruppen. Däremot är hela 55 procent av kåren över 60 år, mot 32 procent i kontrollgruppen. När det gäller nämndemän med annan etnisk bakgrund, utlandsfödda eller svenskfödda med en eller två utlandsfödda föräldrar, är skillnaden 14 procent mot 17 procent. Det största glappet»informationen till dem man vill nominera kunde vara bättre.«berndt-ola Lundström, ordförande för Nämndemännens Riksförbund 18 DOMKRETSEN NR 2/2006

19 återfinns således på åldersidan, med en klar överrepresentation av äldre nämndemän. Berndt-Ola Lundström är medveten om att detta kan vara problematiskt. Ja, det är ett problem. Det är en alldeles för stor skillnad mellan mig som är 64 år och en kille, för 95 procent av de tilltalande är killar, mellan 18 och 40 år. Det är helt olika tänk. Att få in fler yngre är ett av de mål vi har inom Nämndemännens Riksförbund och vi vill även få in fler med en annan etnisk bakgrund. Nu finns det ju en öppning i propositionen att man ska ta vederbörlig hänsyn till etnisk bakgrund och även ålder. Propositionen föreslårs att valberedningarna i valet mellan en yngre kandidat med liten eller ingen erfarenhet och en kandidat som redan suttit i en eller fler mandatperioder ska välja den yngre kandidaten. Berndt- Ola Lundström menar att problemet med en överrepresentation av äldre nämndemän går att spåra till valberedningarnas arbete. Det är politikerna som utser oss som måste ta det ansvaret. Det är partierna som nominerar, det är valberedningen som tittar igenom nomineringarna och i slutändan är det kommunalfullmäktige och landstingsfullmäktige som tar de här besluten. Även Måns Wigén anser att det är upp till valberedningarna att ta sitt ansvar och se till att nämndemannakåren får en mer allsidig sammansättning. I stor utsträckning hänger det på dem som nominerar nämndemän. Regeringen skriver relativt skarpt, riktat mot dem som nominerar att de måste ta fram fler yngre personer och en större etnisk mångfald för att få en allsidighet. Frågan om allsidighet har varit uppe ganska länge nu och uppnås det inte nu, måste man tänka på att genomföra mer genomgripande förändringar av det rådande systemet. KRAV PÅ LÄMPLIGHET Eftersom en av grundtankarna bakom nämndemannainstitutionen är att nämndemännen ska representera allmänheten är det förklarligt att regeringen nu är så tydlig med att kraven på allsidighet faktiskt uppnås. Man vill även att det ska genomföras speciella informationskampanjer för att på så sätt bredda rekryteringsbasen och i bakgrunden finns även frågor om upprätthållandet av rättsäkerheten. Mycket kritik har riktats mot både domstolar och nämndemän att de inte avspeglar vare sig befolkningens struktur eller det allmänna rättsmedvetandet och lagändringen vill komma till rätta med detta. För att ge stöd åt valberedningarna att söka personer utanför den partipolitiska kretsen, och därmed personer de känner, införs även ett lämplighetskrav för nämndemän. Nämndemän ska ha omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och i övrigt vara lämpliga för uppdraget. Ett viktigt skäl till att man inför ett lämplighetskrav är att det ska tjäna som vägledning för de politiska partierna när de i framtiden söker personer utanför den egna kretsen, säger Måns Wigén.»Hela funktionen med nämndemän är att de ska representera allmänheten och är det bara äldre eller ett kön som tjänstgör då kan man inte gärna säga att de representerar allmänheten fullt ut.«måns Wigén, rättssakkunnig Justitiedepartementet DOMKRETSEN NR 2/

20 BEHOVET AV TOLKAR inom rättsväsendet förväntas öka den närmaste tiden. Under våren har rättstolken Jennie Fors bjudits in av de nya migrationsdomstolarna för att prata etik och teknik. Överklaganden av avslag i asylärenden kommer att bygga på muntliga förhör och samtal, vilket innebär ett ökat tryck på landets tolkar. En av dem är alltså Jennie Fors som också är ordförande för stockholmsavdelningen av intresseorganisationen STOF, Sveriges tolkförbund. Jennie har lång erfarenhet i det yrke hon har haft sedan hon för 30 år sedan bestämde sig för att försörja sig på sina kunskaper i spanska språket. I Sverige finns runt registrerade tolkar, av dem är cirka 850 auktoriserade. För att få sin legitimation måste tolken genomgå olika prov på Kammarkollegiet. rättstolkar och auktoriserade tolkar. Det finns runt 200 språk representerade i Sverige. När det kommer en flyktingvåg uppstår ibland nya språkgrupper. Ofta finns inga tolkar och då är det lätt att man plockar in folk enbart för att de på något sätt kan språket, det betyder inte att de blir bra tolkar. Så tolkanvändare ska vara medvetna om att det kan vara problem med tolkning kring vissa nykomna språk. För Jennie Fors kan en vanlig dag på jobbet börja med ett besök hos polisen under förmiddagen. Efter lunch åker hon till Migrationsverket och förhoppningsvis hinner hon vidare till en advokatfirma senare under eftermiddagen. Dagen vi träffas är hon egentligen ledig, men med kort varsel fick hon tolka på telefon åt Asyljouren i Gävle. På det sättet är jobbet jätteroligt. Man Stor brist på tolkar Rättstolkar är en bristvara och är hett eftertraktade hos Sveriges Domstolar. Jennie Fors är en av dem som har som yrke att vara som bäst när man märks som minst. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Även om en tolk har rätt att anmäla sig till hur många förmedlingar som helst, är Jennie Fors inte helt nöjd med de nya rutinerna. Förr ringde domstolarna själva direkt och bokade i god tid. Vi har alltid haft bra samarbeten. För mig var det bättre. Men både Tolkjouren och Botkyrkas tolkförmedling har gått rykte bland tolkarna i Stockholm. Har kraven på er skärpts genom åren? Jag vet att de har ökat, eftersom jag själv har varit med om att skärpa kraven. Senast har vi äntligen lyckats göra om tolkutbildningen som har blivit mycket mer kvalificerad. Jag tror att alla utredningar har lett till att tolkförmedlingarna har blivit noggrannare när det gäller att rekrytera tolkar, säger Jennie Fors som bland annat suttit med som expert i regeringens tolkutredning. Det första är skriftligt. Klarar man det med 80 procent rätt blir man kallad till muntligt prov, då man får tolka minst två ärenden. Efter ett etik- och teknikförhör är auktorisationen förhoppningsvis i hamn. Sedan är man jättelycklig tills man upptäcker att man vill specialisera sig, säger Jennie Fors som fick sin legitimation 1978 och två år senare blev rättstolk. För att bli auktoriserad tolk med specialkompetens i rättstolkning läser man litteratur motsvarande juridisk introduktionskurs, Jiken, både på svenska och på tolkspråket. Sedan följer ett skriftligt prov som kräver 90 procent rätt, muntliga prov i domstol där man tolkar ett civilmål och ett brottsmål och slutligen ett muntligt förhör i juridik med en domare. 300 RÄTTSTOLKAR 35 SPRÅK I dag finns runt 300 rättstolkar i Sverige, fördelade på 35 språk. Det råder en väldig brist både på är inte på en och samma arbetsplats utan rör sig hela tiden; möter människor och måste anpassa sig till nya situationer. På senare år har jobbet underlättats bland annat av de tolkanläggningar som finns på alla domstolar, trots att många i rätten inte vet om det. En pytteliten mikrofon är det enda som behövs och de som vill lyssna får en öronsnäcka. Man behöver inte ens sitta bredvid utan kan tolka väldigt tyst, helt suveränt. Men utrustningen används inte tillräckligt mycket. STATLIGT RAMAVTAL Tidigare fick rättstolkarna sina uppdrag direkt av myndigheterna. I dag går beställningarna via kommunala och privata tolkförmedlingar. Rikspolisstyrelsen har nyligen tecknat ett statligt ramavtal vid förmedling av tolktjänster. Det innebär att privata Tolkjouren i Sverige AB får företräde hos 20 av 21 svenska län. I Stockholm går uppdraget till kommunala Botkyrkas tolkförmedling. TOLKAR MED GOD KOMPETENS Knut Sigander är chefsrådman vid Länsrätten i Skåne län. När han behöver tolkhjälp vänder han sig till kansliet, som i sin tur tar kontakt med en tolkförmedling. Vi försöker hela tiden få tolkar med så god kompetens som möjligt. I mer vanligt förekommande språk blir det i allmänhet rättstolkar. I ovanligare språk får man vara tacksam att det kommer någon över huvud taget. Vi skulle vilja att alla tolkar hade så god formell utbildning som möjligt, säger Knut Sigander. Införandet av migrationsdomstolar innebär självklart ett ökat behov av tolkar, menar Knut Sigander. Man kan också tänka sig att det kommer flyktingar från en del språkgrupper som tidigare inte är etablerade i Sverige. Då kan det bli problem med att det inte finns tolkar i just detta språk. Jag föreställer mig att varje förhandling kommer att kräva en tolk. Så 20 DOMKRETSEN NR 2/2006