Klimateffektiva godstransporter. Regional handlingsplan för örebroregionen. regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 1

Transkript

1 Klimateffektiva godstransporter Regional handlingsplan för örebroregionen regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 1

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1 Syfte och bakgrund Syftet med handlingsplanen Regionala förutsättningar bakgrund 5 2 Beskrivning av problemområdet Nuläge och klimatmål Utveckling, prognoser och potential till koldioxideffektivitet inom transportsektorn Utmaningen Intressenter Vilka är de? 10 3 Hur handlingsplanen arbetats fram Metod Organisation Avgränsningar 11 4 Drivkrafter Resultat från intervjuer av tio lokala logistikföretag Drivkrafter och hinder att nå ökad energieffektivitet Drivkrafter och hinder för att öka andelen förnybara bränslen Företagens förslag till lösningar och aktiviteter Regionförbundets drivkrafter Finansieringsmöjligheter Företagens och tjänstemännens synpunkter Intresse hos företagen 13 5 Hur åtgärderna tagits fram och prioriterats 14 6 Handlingsplanens utvecklingsområden Ökade möjligheter för intermodalitet Utveckling av Örebro logistikregion Kartläggning av godsflöden Effektivare logistik Ökad fyllnadsgrad Smartare emballering och emballage Miljökrav vid upphandling och utförande av transporttjänster Metod och teknik för sparsam körning Energieffektiva lagerbyggnader Teknikutveckling Arena för ny fordonsteknik Utveckla en applikation för medvetna val av transportsätt Förnybara drivmedel Förstudie angående förnybara drivmedel Kompetensutveckling Skräddarsydd miljöutbildning Klimatmål Regionala klimatmål och uppföljning för logistiksektorn 17 7 Genomförande och uppföljning 18 Bilaga 1 Aktivitetstabell 19 1 januari 2015 bildade regionförbundet och landstinget Region Örebro län. Handlingsplanen för klimateffektiva godstransporter togs fram av Regionförbundet Örebro Det här är ett nytryck av handlingsplanen, regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

3 Förord Örebroregionen har goda förutsättningar för att vara en betydelsefull logistikregion genom sitt centrala och logistiskt strategiska läge i Skandinavien. Utveckling av ett skandinaviskt logistiskt nav i Örebroregionen minskar de totala transportavstånden och bidrar till att effektiviteten i godssektorn ökar. Att utveckla och erbjuda energieffektiva och gröna logistiktjänster som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser ingår i Örebroregionens utvecklingsstrategi. Denna handlingsplan har tagits fram inom Interreg- IVC-projektet EU2020 Going Local. Handlingsplanen beskriver hur Örebroregionen ska bidra till att skapa en mer hållbar tillväxt i enlighet med EU:s strategi Europa 2020 genom att stödja utvecklingen av en grönare, mer klimateffektiv och mer konkurrenskraftig logistiksektor. Irén Lejegren Regionråd (S) Ordförande i regionstyrelsen regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 3

4 Sammanfattning Internationellt och nationellt finns ett stort gap mellan uppsatta klimatmål och den prognostiserade utvecklingen. Därför behövs nya kraftfulla åtgärder för att minska gapet mellan nuvarande trend och de mål som behöver uppfyllas. Örebroregionens handlingsplan för klimateffektiva godstransporter visar hur transportsektorn ska kunna bidra till målen om begränsad klimatpåverkan, en fossiloberoende fordonsflotta och ökad energieffektivitet. Dessa tre strävanden sammanfattas i denna handlingsplan med två ord: ökad klimateffektivitet. Örebros regionala utvecklingsstrategi, RUS, anger att regionen ska fortsätta att utvecklas som etableringsort för logistikföretag samt kunna erbjuda energieffektiva och gröna logistiktjänster vilka bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Handlingsplanen pekar ut tolv prioriterade aktiviteter. Aktiviteterna är prioriterade utifrån logistikföretagens intresse och omdömen och är fördelade inom sex utvecklingsområden: Ökade möjligheter för intermodalitet Effektivare logistik Teknikutveckling Förnybara drivmedel Kompetensutveckling Klimatmål Syftet med handlingsplanen är därför att fördjupa kunskapen om klimateffektiva transporttjänster samt att identifiera och genomföra aktiviteter som ökar klimateffektiviteten och konkurrenskraften för företagen inom logistik- och transportsektorn i regionen. 4 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

5 1. Syfte och bakgrund 1.1 Syftet med handlingsplanen För att minska utsläppen av växthusgaser och för att skapa en uthållig energiförsörjning krävs en kombination av flera åtgärder. Transporter av gods kan göras mycket klimateffektivare, något som Europa 2020 Strategin för smart och hållbar tillväxt för alla har som mål att stimulera på regional nivå. Regionförbundet Örebro har kommunernas och landstingets uppdrag att arbeta med hållbar tillväxt och livskvalitet i regionen. Arbetet utgår från regionens utvecklingsstrategi som betonar vikten av att utveckla och stärka logistiksystemet och att detta ska göras på ett hållbart och energieffektivt sätt. 1 Syftet med denna handlingsplan är fördjupa kunskapen och identifiera aktiviteter som kan öka klimateffektiviteten och konkurrenskraften inom logistik- och transportsektorn i regionen. Arbetet har skett med finansiering, inspiration och metodstöd från EU-projektet EU2020 Going Local. 1 Örebro en energieffektiv logistikregion, Miljölots, Utifrån intervjuer med tjänstemän som arbetar med logistik- och godsfrågor i regionen. 1.2 Regionala förutsättningar bakgrund Örebro län har invånare och ligger centralt placerat i mellansverige mellan Stockholm, Oslo och Göteborg. Flera förutsättningar gör Örebroregionen till en av Sveriges viktigaste logistikregioner. Regionen har Skandinaviens största järnvägsnod med internationellt gods in och ut. Flera järnvägsstråk går genom regionen såsom sträckan Oslo-Stockholm, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Värmlandsbanan som ansluter till Laxå, Mälarbanan och Svealandsbanan som ansluter i Örebro. I Hallsberg finns ett center för underhåll. Regionen erbjuder också bra infrastruktur för vägtransporter med E18-E20, Bergslagsdiagonalen och Riksväg 51. Flygplatsen Örebro Airport kompletterar bilden av Örebro län som ett nav i ett dynamiskt nätverk av transporter och kommunikation. Regionen är en erkänd etableringsort för logistikföretag. Redan etablerade företag drar till sig flera tack vare samordningsvinster då stora godsmängder hanteras inom samma region. Kombiterminalen i Hallsberg invigdes 2004 och möjliggör att större andel gods kan transporteras på järnväg långa sträckor. Det geografiskt centrala läget spar energi då det minskar det totala transportbehovet. 2 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 5

6 2. Beskrivning av problemområdet 2.1 Nuläge och klimatmål Nuläge Halten av koldioxid i atmosfären var ppm vilket kan jämföras med 280 ppm före industrialiseringen. Till största delen beror ökningen på människans utsläpp. 3 De totala utsläppen av växthusgaser inom EU har minskat under de senaste åren men de samlade utsläppen i hela världen har ökat betydligt. Sedan 1990 har utsläppen från transporter inom EU ökat med 33 procent. Likaså har transporternas andel av de totala utsläppen vuxit. Omfattande åtgärder krävs globalt, inom EU och i Sverige om vi ska nå Klimatkonventionens långsiktiga mål att stabilisera halten av växthusgaser på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. I Sverige står transportsektorn för ca 25 procent av utsläppen av växthusgaser. Godstransporterna står för ca 40 procent av transportsektorns utsläpp. Inrikesflyget och sjötransporter står för 4 procent av transportsektorns utsläpp i Sverige. Utsläpp från internationell flyg- och sjötrafik är inte medräknade i den nationella statistiken. Utsläppen från internationella transporter ökar stadigt. 4 Trenden i Sverige är att utsläppen från godstransporter ökar medan utsläppen från persontrafik långsamt börjat minska. Lastbilarna står för ca två tredjedelar av godstransportsektorns utsläpp. Trots att den totala godsmängden i svensk inrikestrafik minskat de senaste 12 åren har transportarbetet 5 ökat. 6 Transportarbetet för svensk inrikestrafik med lastbilar har ökat med nästan 30 procent sedan Det är inte en större godsmängd som ökar transportarbetet, utan tvärtom har den totalt transporterade godsmängden i ton minskat sedan Ökningen beror på att gods idag transporteras längre, och att en allt större andel av det gods som transporteras utgörs av förädlat gods med högre krav på till exempel emballage. 7 Hela transportsektorn är dessutom, till skillnad från t.ex. uppvärmning av bostäder, belysning och industriprocesser, mycket beroende av fossila bränslen. Hela 96 procent av energiförsörjningen till trafiken kommer från oljeprodukter. Klimatmål Riksdagen beslutade 2009 att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med År 2030 ska landet också ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. EU-kommissionens vitbok om transporter har inte lika långtgående mål men har 20 procents minskning av transporternas utsläpp som mål till Örebro läns program för energi och klimat innehåller tre övergripande regionala energi- och klimatmål: År 2020 har utsläppen av växthusgaser i Örebro län minskat med minst 25 procent från Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, 2011, s Transportarbete är en storhet som används inom transport- och infrastrukturforskning. Transportarbete delas in i person- respektive godstransportarbete. Godstransportarbetet mäts i tonkilometer där varje godsenhets massa i ton multipliceras med transportsträckan i kilometer för var och en. 6 Andersson, M (2005): Tunga lastbilars koldioxidutsläpp, en kartläggning av tillståndet i Sverige. Examensarbete Miljöteknik 2005 Nr: E Andersson, M (2005): Tunga lastbilars koldioxidutsläpp, en kartläggning av tillståndet i Sverige. Examensarbete Miljöteknik 2005 Nr: E Gäller utsläpp från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter. 9 Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, 2011, s 9. 6 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

7 Koldioxid, miljoner ton per år ,1 0,1 16 3,1 3,6 14 0,6 0,6 1,1 1, ,4 12, ,1 4,2 0,5 1,9 12,2 Motorcykel och moped Tung lastbil Buss Lätt lastbil Personbil Index, 1990 =100% Transportarbete, tonkilometer BNP Godsmängd, ton Utsläpp av koldioxid från svenska vägtransporter. Källa: Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG 10, Trafikverket, Chalmers, Utvecklingen av transportarbete och transporterad godsmängd för lastbilar samt BNP i Sverige Källa: SIKA (2009), Trafikanalys (2011) samt SCB (2011). År 2020 har energiintensiteten i Örebro län minskat med 20 procent jämfört med År 2020 utgör mängden tillförd förnybar energi minst 60 procent av den totala energianvändningen i Örebro län. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, anger att regionen ska kunna erbjuda energieffektiva och gröna logistiktjänster som kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. 2.2 Utveckling, prognoser och potential till koldioxideffektivitet inom transportsektorn nierna. De korta transportsträckorna, under 50 kilometer, står fortfarande för över 50 procent av alla transporter, men de långväga ökar sin andel markant. En centralisering av produktionen innebär för många verksamheter en ökad konkurrensförmåga på den internationella marknaden. Merkostnaderna för ökade transporter är oftast lägre än den effektiviseringsvinst centraliserad produktion medför. 11 Prognoser för utsläpp Trots beslutade åtgärder och styrmedel för effektivisering och ökad andel förnybar energi så bedöms de klimatpåverkande utsläppen från transporter inom EU inte minska till 2030 eller Utvecklingen bedöms vara densamma i andra industriländer. 12 Utveckling Det har skett en tydlig omfördelning av godstransporter över olika transportsträckor under de senaste fyra decen- 10 KNEG, Klimatneutrala godstransporter på väg, nätverk. 11 Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, 2011, s EEA, 2010, TERM Towards a resource-efficient transport system, EEA report nr 2/2010 och IEA, 2010: Energy Technology Perspectives, Scenarios and strategies to regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 7

8 Potential för koldioxideffektivitet KNEG, Trafikverket och Chalmers anger i rapporten Vägen till klimatneutrala godstransporter 2011 tre vägar för ökad koldioxideffektivitet, dvs. minskade utsläpp av koldioxid per transportarbete: effektivare logistik, dvs. förbättrad logistik och överflyttning till mer energieffektiva trafikslag. effektivare fordon, dvs. energieffektivisering av fordon, fartyg och flyg och dessa transportmedels användning. förnyelsebara drivmedel, dvs. minskad andel fossil energi. Inom området effektivare logistik ingår åtgärder som citylogistik, samdistribution, minskad tomkörning och ruttplanering, längre och tyngre lastbilar, intelligenta transportsystem och tjänster, överflyttning till järnväg och sjöfart. Området effektivare fordon behandlar åtgärder som fordonsutveckling inklusive bränsleeffektivisering, sparsam körning, hastighetsanpassning och energieffektiv vägutformning. Inom området förnyelsebara drivmedel återfinns åtgärder som biodiesel, DME, biogas och elektrifiering av lätta fordon. 13 Potentialerna för minskade utsläpp av koldioxid per transportarbete är uppskattade till 36 procent till 2020 och till 75 procent till För att realisera de fulla potentialerna behövs initiativ för att främja fortsatt effektivisering av fordon, introduktion och spridning av hybridlösningar, fler i utbildning och uppföljning av sparsam körning, ökad användning av smarta system i logistik, ökad låginblandning av biodrivmedel i diesel, elektrifiering av distributionsfordon och spridning av DMEbränsle och teknik samt biogasanvändning i diselmotorer (metandieselteknik). På längre sikt kan ökad intermodalitet och överflyttning av gods mellan trafikslag ge en betydande effekt. Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, Andelen förnybar energi för godstransporter bedöms i rapporten kunna öka till 64 procent Den höga andelen förutsätter att energianvändningen minskar tack vare effektiviseringsåtgärder. Skulle energianvändningen öka i takt med en trafikökning på 34 procent till 2030 skulle biobränslen bara stå för 30 procent av energin Potential till procent förbättrad koldioxideffektivitet Förutsättter att: Utbildning i sparsam körning minskar bränsleanvändningen med 8 procent. Lastbilar blir 10 procent bränsleeffektivare. 2 TWh biodrivmedel ersätter dieselbränsle. Nya logistiklösningar minskar transportarbetet med 11 procent. Källa: Vägen till klimatneutrala godstransporter. Potential till procent lägre koldioxidutsläpp Förutsätter att: Överflyttning och förbättrad logistik minskar transportarbetet med 25 procent. Energieffektivisering av fordon och användning minskar energibehovet med 35 procent. 6,7 TWh biodrivmedel (till godstransporter) och elektrifiering av distributionsfordon. Källa: Vägen till klimatneutrala godstransporter. 13 Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, 2011, s Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, 2011, s 7. 8 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

9 Logistik och överflyttning Energieffektivisering Förnybar energi, inkl el Kvarstående fossil energi Godstransporters användning av fossil energi med och utan åtgärder och styrmedel. Index 2008 = 100. Hela staplarna motsvarar utvecklingen utan åtgärder och styrmedel. Den blå färgen motsvarar utvecklingen efter åtgärder och styrmedel. Av staplarna kan man även se hur stor del av minskningen som åstadkoms av var och en av de tre åtgärdskategorierna. Källa: Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, Utmaningen De nationella och internationella klimatmålen sätter stor press på transportsystemet och samhället om att minska energianvändning och användningen av fossila bränslen. Stora minskningar av koldioxidutsläppen behöver göras på kort tid. Samtidigt är samhället beroende av fungerande transporter med höga krav på ekonomi, kvalitet och effektivitet. Utsläppen från godstransportsektorn ökar inom EU och Sverige; en utveckling som förväntas fortsätta om inte fler åtgärder genomförs. Detta visar tydligt att det krävs fler och nya insatser och samarbeten mellan samhällets alla aktörer. 15 Den stora utmaningen är därför att möta den ökning av transporter som bl.a. forskningen prognostiserar med ökad effektivitet, förnybara energislag och med att minska behovet av transporter. 15 Vägen till klimatneutrala godstransporter, KNEG, Trafikverket, Chalmers, 2011, s 7. regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 9

10 2.4 Intressenter Vilka är de? Intressenterna i denna handlingsplan delas in i två grupper, primära och sekundära intressenter. De primära intressenterna är de som är direkt påverkade av handlingsplanen. Till de primära intressenterna hör företagen inom logistikbranschen som i sin tur kan delas upp i följande kategorier: Transportörer Transportköpare Transportmäklare Logistikföretag, tredjepartslogistiker 16 Fastighetsägare av lagerbyggnader De sekundära intressenterna är de som indirekt berörs av handlingsplanen. Logistikregionen Regionförbundet Örebro Örebro Universitet Örebro Science Park Cityakademin Örebro kommun Hallsbergs kommun Kumla kommun Arboga kommun Näringsdepartementet, Logistikforum Trafikverket Godstransportrådet, östra mellansverige Sveriges Åkeriföretag 16 Tredjepartslogistik, förkortat 3PL eller TPL, innebär att en tredje part, utöver säljare och kund, övertar vissa eller alla logistiska funktioner, till exempel att ett företag låter ett annat företag sköta leveransen av varorna eller lagerhållning. 10 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

11 3. Hur handlingsplanen arbetats fram 3.1 Metod Regionförbundet Örebro har låtit konsultföretaget Miljölots genomföra en förstudie till denna handlingsplan. Förstudiens uppdrag var att genom företagsintervjuer, undersöka drivkrafter och hinder för energieffektivisering och ökad användning av förnybara bränslen som finns hos företag i regionen. Syftet med intervjuerna var också att få in företagens förslag på aktiviteter som kan bidra till att Örebro blir en mer hållbar logistikregion. Förstudien har också listat möjligheter till finansiering. Förslag på åtgärder utifrån resultatet från förstudien och intervjuerna har kompletterats med de förslag som KNEG, Trafikverket och Chalmers kommit fram till i sin rapport om klimatneutrala godstransporter. Åtgärderna har sedan prioriterats utifrån den regionala utvecklingsstrategin, finansieringsmöjligheter, projektgruppens bedömning av genomförbarhet, medlemmarna i nätverket Forum för logistiks synpunkter samt utifrån intresse hos logistikföretagen att delta i föreslagna aktiviteter. 3.2 Organisation Lokal styrgrupp Thord Andersson Peter Åslund Susanne Rosendahl Erik Johansson Irén Lejegren Regionförbundet Örebro Regionförbundet Örebro Regionförbundet Örebro Regionstyrelsen Regionstyrelsen Lokal projektgrupp Berndt Arvidsson Fredrik Idevall Ingemar Jansson Ola Sjölin Susanne Rosendahl Regionförbundet Örebro Regionförbundet Örebro Logistikregionen Hallsbergs kommun Regionförbundet Örebro Referensgrupp Forum för Logistik regionalt nätverk KNEG, Klimatneutrala godstransporter på väg nationellt nätverk Projektledare Susanne Rosendahl Regionförbundet Örebro 3.3 Avgränsningar Denna handlingsplan visar hur godstransporter, ur ett klimatperspektiv, kan effektiviseras inom områdena fordon, bränsle och logistik. Eftersom Örebroregion genom sitt centrala läge har många företag med varulager så ingår även effektivisering av lagerlokaler i denna handlingsplan. regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 11

12 4. Drivkrafter 4.1 Resultat från intervjuer av tio lokala logistikföretag Drivkrafter och hinder för att nå ökad energieffektivitet Transporter Den främsta drivkraften för att energieffektivisera transporterna är kopplingen mellan energieffektivitet och kostnadseffektivitet. Transportköpare som ställer höga krav på kvalitet och som sätter upp egna miljömål på transportområdet är en drivkraft för utförarna. Om transportköparna även följer upp miljökraven regelbundet är det ytterligare en drivkraft till att energieffektivisera för transportföretagen. Allt bättre information och bättre kalkyl- och analysprogram är också en drivkraft för företagen liksom yrkesförarbevisutbildningen, YKB, som har en miljömodul. De intervjuade företagen ser flera hinder till att bli mer energieffektiva. Transportköparnas, dvs. kundernas önskemål om snabba leveranser med kort framförhållning anges som det främsta hindret tillsammans med att kunderna inte ställer tillräckligt tydliga och kraftfulla miljökrav och att uppföljning av kraven sällan sker. Transportsäljarna upplever också kunskapen om sambandet mellan logistik, ekonomi och miljö är lågt hos kunderna. Ökad konkurrens från mindre seriösa åkare som t.ex. kör med gamla bilar och som manipulerar färdskrivare upplevs också som ett hinder om inte kunderna är noga med att ställa miljökrav utan bara ser till priset vid upphandling av transporttjänsten. Lagerlokaler En viktig drivkraft till effektivisering är att energibesparingar har ekonomiska incitament. En annan är att ha dialog om investeringskostnader och hyresnivå i de fall som förtaget hyr lokaler. Ett vanligt hinder är att företaget inte äger lokalerna själva och att ekonomiska incitament för energieffektiviseringar saknas hos företaget Drivkrafter och hinder för att öka andelen förnybara bränslen Drivkrafter för användning av förnybara bränslen är: kunder som vill få andelen förnybart bränsle redovisat, miljöledningssystem som ställer krav på att redovisa miljöstatus, fler bränsleblandningar, bättre infrastruktur och tillgänglighet till förnybara bränslen. Hindren för att öka andelen förnybara bränslen är kopplade till höga investeringskostnader, dålig och ojämn tillgång på förnybart bränsle, dåligt utbud av fordon, höga bränslekostnader och att kunderna inte är beredda att betala för den ökade kostnaden Företagens förslag till lösningar och aktiviteter Energieffektivisering av transporter Några av de intervjuade företagen föreslår en större godsterminal som är öppen för omlastning för alla speditörer. Vidare föreslås en ökad tillämpning av upphandlingsverktyget Q3 17 för en förbättrad arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö och kompetensutveckling för ökad implementering hos beställare och upphandlare. Ett inhägnat område ökar säkerheten för last och förare och samma regelverk för alla som kör i Sverige föreslås också samt energi- och kostnadseffektiv utformning av förpackningar och emballage. Energieffektivisering av lagerlokaler Här saknas förslag i rapporten från intervjuerna. Ökad andel förnybara bränslen Företagen föreslår ekonomiskt stöd vid investering av nya fordon, fler bra placerade tankställen och att Truckstopanläggningen som ska byggas får ett brett utbud av olika bränslen Q3 är ett verktyg som ställer krav på arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vid upphandling av transporttjänster. 18 Örebro en energieffektiv logistikregion, Miljölots, regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

13 4.2 Regionförbundets drivkrafter Aktiviteter för en hållbar logistikregion är ett relevant tema för regionen. Det regionala utvecklingsarbetet i Örebro utgår från den regionala utvecklingsstrategin, RUS. RUS fastlår att logistiksystemet i regionen ska utvecklas. Strategin anger att regionen ska utveckla energieffektiva och gröna logistiktjänster som kan minska utsläppen av växthusgaser och som kan säkerställa friktionsfria kopplingar mellan järnvägs-, väg- och flygtransporter. På detta sätt ska regionen attrahera företag som är beroende av ekologiskt och ekonomiskt effektiva logistiklösningar. Regionförbundet genomför nu flera projekt inom logistikområdet bl.a. för att kartlägga godsflödena, undersöka hur mer lastbilsgods kan transporteras på järnväg och för att testa innovativa lösningar för att utveckla en grön järnvägskorridor i Nordsjöregionen som går genom regionen. 4.3 Finansieringsmöjligheter Miljölots föreslår i förstudien till denna handlingsplan flera olika partner för att finansiera aktiviteter. Trafikverket har stöd för samverkan i näringslivet. Länsstyrelsen erbjuder företagsstöd. Energimyndigheten har program för demonstrationsprojekt samt stöd för energieffektivisering inom transportområdet och stöd för regionala samverkansprojekt för bättre energieffektivitet. Tillväxtverket har regionala investeringsstöd och stöd för regionalt och lokalt tillväxtarbete. Vinnova utvecklar fordons- och trafiksäkerhet. Regionala strukturfondsprogrammet stödjer projekt inom områdena tillgänglighet, entreprenörskap och innovativa miljöer. 4.4 Företagens och tjänstemännens synpunkter För att undersöka vilka aktiviteter som ska prioriteras i denna handlingsplan har en undersökning genomförts via en webbenkät till de ca 200 medlemmarna i nätverket Forum för logistik. De fyra aktiviteter som fick bäst omdöme i webbenkäten var: Miljökrav vid upphandling och utförande av transporttjänster. Effektivare transporter genom ökad fyllnadsgrad. Smartare emballering och emballage. Tekniska hjälpmedel och metoder för sparsam körning. 4.5 Intresse hos företagen För vissa aktivitetsförslag i webbenkäten fanns möjlighet för företagen att indikera om företaget har intresse att delta. De förslag som fick flest intresseanmälningar var: Miljökrav vid upphandling och utförande av transporttjänster. Effektivare transporter genom ökad fyllnadsgrad. Energieffektiv fordonsutveckling. Tekniska hjälpmedel och metoder för sparsam körning. regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 13

14 5. Hur åtgärderna tagits fram och prioriterats För att bedöma vilka åtgärder som kan vara lämpliga att genomföra har åtgärdsförslagen tagits fram och bedömts utifrån följande kriterier: 1. Hög potential Om åtgärden har hög potential till ökad koldioxideffektivitet enligt KNEG och Trafikverket. Punkt ett till tre bidrog till att skapa underlag för de åtgärdsförslag som ingick i webbenkäten som skickades ut till nätverket Forum för logistik under augusti Bedömning av utifrån punkterna fyra till sju var sedan avgörande för att utse de åtgärder/projekt som denna handlingsplan innehåller. 2. Resultat från intervjuerna Om åtgärden efterfrågats av de tio intervjuade företagen, om åtgärden stärker drivkrafterna eller undanröjer hindren. 3. Regionala utvecklingsstrategin Om åtgärden kan kopplas till prioriterade områden i den Regionala utvecklingsstrategin och om det leder till regional utveckling. 4. Finansieringsmöjligheter Förstudiens redovisning inom vilka områden som möjligheter till finansiering finns. 5. Rådighet Regionförbundets och andra regionala intressenters möjlighet att initiera och driva den typen av åtgärd/ projekt på regional nivå. 6. Företagens och tjänstemännens synpunkter på aktivitetsförslag Företag och tjänstemän från offentlig sektor som ingår i nätverket Forum för logistik har haft möjlighet att ha synpunkter på åtgärdsförslagen via en webbenkät. 7. Intresse hos företagen Om företag i logistikregionen är intresserade av att delta i aktiviteten. 8. Projektgruppens och styrgruppens avvägningar Utifrån ovanstående punkter har sedan projektgruppen och styrgruppen i projektet gjort en prioritering av åtgärderna. Stor vikt har lagts vid företagens intresse. 14 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

15 6. Handlingsplanens utvecklingsområden Här nedan följer handlingsplanens prioriterade aktiviteter inom sex utvecklingsområden: Ökade möjligheter för intermodalitet Effektivare logistik Teknikutveckling Förnybara drivmedel Kompetensutveckling Klimatmål 6.1 Ökade möjligheter för intermodalitet Utveckling av Örebro logistikregion Ökad klimateffektivitet kan bl.a. uppnås genom att samla transporterna i ett nätverk av korridorer där intermodala system används. Användandet av det mest hållbara transportsättet på varje delsträcka ska underlättas genom att överflyttningar mellan olika transportslag förenklas. Det är också viktigt att inga flaskhalsar finns på och mellan terminalerna, att omlastningarna är billiga, att det är god service på terminalerna och att det finns standardiserade lastbärare och harmoniserade legala regler. En av framgångsfaktorerna för effektivisering genom ökad intermodalitet är stora flöden. Logistikregionens uppdrag är därför att underlätta och arbeta för etableringar av logistikintensiva företag i regionen samt att stödja de redan etablerade logistikföretagen Kartläggning av godsflöden Regionförbundet Örebro ska tillsammans med sex andra län i östra mellansverige ta fram en metod för godsflödeskartläggning på länsnivå som ska kunna upprepas med några års mellanrum och som ska kunna användas av andra län i landet. Under hösten 2012 och början av 2013 ska kartläggningen genomföras enligt metoden i länen. Målet med kartläggningen är att de viktigaste godsflödena från, genom och inom länet ska vara kända. Denna kunskap förbättrar underlagen för beslut om infrastrukturinvesteringar och företagslokaliseringar som i sin tur kan bidra till ökad klimateffektivitet. 6.2 Effektivare logistik Ökad fyllnadsgrad I snitt utförs en fjärdedel av lastbilarnas trafikarbete i Sverige med tomma fordon. Företag som deltar i aktiviteten ska arbeta för att öka fyllnadsgraden genom att testa olika nya arbetsmetoder såsom lastförmedling och onlineutbyte av gods, backloading-initiativ från återförsäljare och tillverkare, ökad outsourcing av transporter till tredjepartslogistiker och olika planeringsverktyg. Utvärdering genomförs före och efter testperioden. Utvärderingarna sammanställs och sprids sedan till andra företag Smartare emballering och emballage Undermåligt emballage, dvs. skrymmande, instabilt och/ eller inte stapelbart, upplevs av transportföretagen som ett hinder för effektiva transporter. Lösningen är att nå en mer energi- och kostnadseffektiv utformning av förpackningar och emballage och att kunderna stuvar och pallar bättre. Företag som ska delta i denna aktivitet är transportköpare, dvs. varuföretag. Företagen ska få möjlighet att prova olika tekniker att packa smartare och möjlighet att utveckla miljömässigt hållbara och attraktiva förpackningslösningar. Utvärdering ska genomföras före och efter testperioden. Utvärderingarna ska sedan sammanställas och spridas till andra företag Miljökrav vid upphandling och utförande av transporttjänster Beställare av transporttjänster som deltar i denna aktivitet ska utveckla sina arbetsmetoder för att kunna ställa smarta och uppföljningsbara miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Ett annat syfte är att transportsäljare ska utveckla sina redovisningsmetoder för att kunna visa upp miljöprestanda på de utförda transporttjänsterna utifrån miljökrav i upphandlingar. Aktiviteten ska erbjuda deltagande företag information om praktiska verktyg för att kunna analysera, mäta och följa upp kundens miljökrav. 19 Intermodalitet betyder att en transport av en godsenhet kan ske med utnyttjande av flera transportsätt. Godsenheterna utgörs vanligen av containers, växelflak, semitrailers eller hela lastbilar varvid transportsätten är godståg, lastbil eller i vissa fall färjor (båtar). regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 15

16 6.2.4 Metod och teknik för sparsam körning Målet är att aktiviteten ska bidra till att öka energieffektiviteten och därmed stärka konkurrenskraften hos de godstransportföretag som deltar och hos dem som tar del av och implementerar resultatet. Syftet är att få fler transportföretag att investera i och använda kostnadseffektiv teknik och effektiva metoder för uppföljning och vidmakthållande av sparsam körstil bland chaufförerna. Företagen som deltar ska få möjlighet att prova och utvärdera nya metoder, tekniska hjälpmedel och system för uppföljning av sparsam körning. Erfarenheterna ska sedan spridas till andra företag Energieffektiva lagerbyggnader Syftet är att genomföra energioptimeringar av lagerbyggnader med hög energianvändning per lokalyta. Upplägget är att inventera lagerlokalernas energianvändning/m 2 och därefter erbjuda ägare till och hyresgäster i lokaler med hög energianvändning att delta i energioptimeringsprojekt. De deltagande företagen ska ta fram egna handlingsplaner med stöd av en konsult och sedan göra uppföljning. Projektets resultat ska sedan spridas till andra fastighetsägare. 6.3 Teknikutveckling Arena för ny fordonsteknik Aktiviteten består av att skapa en arena där företag får testa och utvärdera ny energieffektiv fordonsteknik och fordon med motorer utvecklade för en ökad användning av andelen förnybara drivmedel. Syftet är att öka energieffektiviteten och att främja motorteknikutvecklingen för förnybara drivmedel. Aktiviteten ska underlätta introduktion och spridning av motorer med hybridlösningar, av motorer som klarar ökad låginblandning av biodrivmedel i diesel samt motorer med DME-teknik 20 och biogasanvändning i dieselmotorer samt elmotorer. När det gäller energieffektivitet så ligger potentialen till effektivisering både i effektivisering av drivlinan och i att minska färdmotstånd dvs. luft- och rullmotstånd och egenvikt. Störst potential finns att minska luftmotstånd för fjärrtransporter. Företag som deltar ska få möjlighet att testa och utvärdera nya tekniska lösningar. Utvärderingarna ska sammanställas och sedan spridas till andra företag Utveckla en applikation för medvetna val av transportsätt Aktivitetens första steg är att undersöka förutsättningar för att utveckla en applikation för medvetna val av transportsätt. Idén är att transportplaneraren genom applikationen ska få förslag på transportsätt, pris och klimatpåverkan för transport av sin vara. Transportplaneraren matar in varans vikt, volym, önskad leveranstid. Applikationen förslår sedan den energieffektivaste kombination av olika transportslag, utifrån intervall för kostnad och leveranstid. Applikation ska bygga på tillgänglig grunddata från transportörer. Målet är att planeraren ska se nya möjligheter för sina transporter och skapa effektivare transportkedjor. Tjänsten syftar till att överföra gods från väg till tåg eller båt på långa avstånd. Transportköparen får en bättre tidsplanering för transporten, klimatredovisning och kostnadseffektivitet. Transportsäljaren vinner fler och nöjdare kunder. 20 DME står för dimetyleter och när bränslet framställs ur biomassa kallas det bio-dme. Bio-DME som bränsle i en dieselmotor ger lika hög verkningsgrad och en lägre ljudnivå jämfört med traditionella motorer. Jämfört med diesel ger bio-dme 95 procent lägre koldioxidutsläpp. 16 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

17 6.4 Förnybara drivmedel Förstudie angående förnybara drivmedel Regionförbundet ansvarar för att en förstudie angående förnybara drivmedel genomförs. Syftet med förstudien är att undersöka vilka insatser som bör vidtas i Örebroregionen för att skapa ökad efterfrågan på förnybara drivmedel och hur utbudet och distributionen av förnybara drivmedel kan förbättras. 6.5 Kompetensutveckling Skräddarsydd miljöutbildning Logistikföretag i regionen erbjuds en skräddarsydd miljöutbildning. Syftet är att höja kunskapsnivån och diplomera dem som deltagit i utbildningen. Utbildningen kan locka fler företag att etablera sig i regionen och Logistikregionen kan varje år följa upp och redovisa hur många av företagen som gått igenom utbildningen. 6.6 Klimatmål Regionala klimatmål och uppföljning för logistiksektorn Logistikregionen får uppdraget att ta fram tydliga godstransportrelaterade klimateffektivitetsmål för Örebroregionen och kommunicera mål och uppföljning både i och utanför regionen. Tydliga mål och indikationer behövs för bra uppföljning och som underlag för intern kommunikation och extern marknadsföring av regionen som grön logistikregion. regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 17

18 7. Genomförande och uppföljning Regionförbundet ansvarar för handlingsplanens genomförande och uppföljning. Regionförbundet har som ambition att involvera andra aktörer som kan komma att leda olika aktiviteter i programmet. Tiden i tabellen anger när aktiviteten senast ska vara igång. Aktivitetens budget är en preliminär uppskattning av kostnaden. Under rubriken finansiering listas förslag på finansiering. Handlingsplanen ska vara ett underlag för regionförbundets verksamhet inom detta verksamhetsområde och resultatet ska årligen rapporteras till regionstyrelsen. 18 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

19 Bilaga 1 Aktivitetstabell till kapitel 6 I denna bilaga beskrivs handlingsplanens aktiviteter. Aktiviteterna är indelade i sex utvecklingsområden: Ökade möjligheter för intermodalitet Effektivare logistik Teknikutveckling Förnybara drivmedel Kompetensutveckling Klimatmål 6.1 Ökade möjligheter till intermodalitet aktivitet ansvar beskrivning mål effekter indikatorer tid / budget finansiering Utveckling av Örebro som logistikregion. Logistikregionen Logistikregionens uppdrag är att underlätta och arbeta för etableringar av logistikintensiva företag i regionen samt att stödja de redan etablerade logistikföretagen. Före utgången av 2015: 25 logistikintensiva företagsetableringar i regionen varav tre över m 2. Minskar det totala transportbehovet. Ökar möjligheterna till högre fyllnadsgrad. Ökar möjligheter till användning av mest effektiva transportslaget per delsträcka. Antal etableringar per år kkr Förslag: BRO Arboga kommun Kumla kommun Örebro läns landsting Kartläggning av godsflöden. RFÖ Kartläggning av flöden, större målpunkter, transportsätt m.m. för godstransporterna till/från, genom och inom länet. Kartläggningen sker samtidigt i sju län i östra mellansverige. De viktigaste godsflödena till, från, genom och inom länet ska vara kända. Förbättrar underlagen för beslut om infrastrukturinvesteringar, företagslokaliseringar som i sin tur kan bidra till ökad klimateffektivitet. Andel politiker resp. företag som anser att de har ökad kunskap om regionens godsflöden kkr för Örebro län strukturfonder tillväxtmedel regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 19

20 6.2 Effektivare logistik aktivitet ansvar beskrivning mål effekter indikatorer tid / budget finansiering Ökad fyllnadsgrad. Örebro Science Park Företag som deltar i projektet ska arbeta för att öka fyllnadsgraden genom att testa olika nya arbetsmetoder och verktyg. Minst 10 företag deltar i ett projekt Ökar fyllnadsgraden. Minskar ökningen av transportarbetet. Ökar energieffektiviteten. Ekonomisk förtjänst. Antal företag som deltar kkr per år i två år Förslag: Deltagande företag strukturfonder tillväxtmedel Smartare emballage och emballering. Örebro Science Park Företagen som deltar i projektet får möjlighet att prova olika tekniker att packa smartare och möjlighet att utveckla miljömässigt hållbara och attraktiva förpackningslösningar. Minst 10 företag deltar i ett projekt Ökar energieffektiviteten. Minskar ökningen av transporter. Antal företag som deltar kkr per år i två år Förslag: Deltagande företag strukturfonder tillväxtmedel Miljökrav vid upphandling och utförande. RFÖ Miljökrav vid upphandling och utförande av transporttjänster. Minst 10 företag deltar varje år Stärker konkurrenskraften för de företag som satsar på miljökvalitet. Antal företag som deltar kkr per år i två år Förslag: Deltagande företag strukturfonder tillväxtmedel Metod och teknik för sparsam körning. RFÖ Prova, utvärdera och spridning av nya metoder, tekniska hjälpmedel och system för uppföljning av sparsam körning. Minst 10 företag deltar. De bästa metoderna sprids till minst 20 andra företag. Ökar energieffektiviteten. Antal företag som deltar. Antal företag som tar del av de bästa metoderna kkr per år i två år Förslag: Deltagande företag strukturfonder tillväxtmedel Energieffektivare lagerbyggnader. RFÖ De deltagande företagen genomför energioptimering av lagerbyggnader. Erfarenheter sprids. Minst 10 företag deltar. Ökar energieffektiviteten i lagerlokalerna. Antal deltagande företag. Energieffektivitet kkr per år i två år Förslag: Deltagande företag Energimyndigheten 20 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

21 6.3 Teknikutveckling aktivitet ansvar beskrivning mål effekter indikatorer tid / budget finansiering Arena för ny fordonsteknik. RFÖ Projektet skapar en arena för demonstration av ny fordonsteknik. Företag som deltar får möjlighet att testa och utvärdera nya tekniska lösningar. Minst 10 företag deltar i projektet. Utvärdering sprids till minst 20 andra företag. Ökar energieffektiviteten genom att ny energieffektiv teknik används. Ökar andelen förnybara bränslen. Antal företag som deltar. Antal företag som tar del av utvärderingen ,5 mkr per år i två år Förslag: Deltagande företag strukturfonder tillväxtmedel Utveckla en applikation. Örebro Science Park Undersöka förutsättningar för att utveckla en applikation för medvetna val av transportsätt av gods. Bidra till att en applikation för transportplanering utvecklas. Skapar effektivare transportkedjor. Överför gods från väg till tåg och båt på långa avstånd. Ökar kostnadseffektiviteten. Genomförd undersökning av förutsättningarna Inom befintlig budget Förslag: Örebro Science Park 6.4 Förnybara drivmedel aktivitet ansvar beskrivning mål effekter indikatorer tid / budget finansiering Förstudie angående förnybara drivmedel. RFÖ Genomföra en förstudie om insatser för ökad efterfrågan och hur utbudet och distributionen av förnybara drivmedel kan förbättras. Att genomföra förstudien. Ökar kunskapen om vilka insatser regionen bör prioritera. Ökar användningen av andelen förnybara drivmedel. En förstudie genomförd kkr Förslag: Energimyndig - heten strukturfonden regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 21

22 6.5 Kompetensutveckling aktivitet ansvar beskrivning mål effekter indikatorer tid / budget finansiering Skräddarsydd miljöutbildning. BRO Utveckla en miljöutbildning för logistikföretag i regionen samt genomförande av utbildningen. Minst 15 företag deltar varje år. Höjer kunskapsnivån om miljö och logistik. Stärker marknadsföringen av logistikregionen. Antal företag som deltar kkr per år Förslag: Deltagande företag Socialfonden 6.6 Klimatmål aktivitet ansvar beskrivning mål effekter indikatorer tid / budget finansiering Regionala klimateffektivitetsmål och uppföljning. Logistikregionen Ta fram tydliga godstransportrelaterade klimateffektivitetsmål för regionen. Ta fram underlag för uppföljning av målen. Kommunicera mål och utveckling både i och utanför regionen. Uppföljningsbara mål och indikatorer finns framtagna senast under Tydlighet internt och externt. Drivkraft. Marknadsföring. Att mål och indikatorer finns antagna. Att mål och utveckling kommuniceras kkr 22 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter

23 regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter 23

24 form foto Hans Jonsson, Mikael Svensson, Björn Svensson, Green Cargo m fl. tryck Prinfo Welins MILJÖMÄRKT Trycksak lic nr Region Örebro län, Box 1613, Örebro tfn fax regional handlingsplan för klimateffektiva godstransporter