ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun

2 ÅRSREDOVISNING 2012 Ludvika kommun LUDVIKA KOMMUN LUDVIKA TELEFON: LUDVIKA.SE 2

3 Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning sida Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Allmän översikt 6 Ekonomisk översikt i ett 5-årsperspektiv 8 Balanskravsutredning 9 Sammanfattning och framtid 12 Uppföljning kommunövergripande mål 14 Personalekonomisk redovisning 21 Redovisningsprinciper 24 Ord- och begreppsförklaringar 25 Årsbokslut kommunen/koncernen Sammanställd redovisning 27 Organisationsplan kommunen 29 Koncernföretagen 30 Resultaträkning 31 Kassaflödesanalys 32 Balansräkning 33 Noter 35 Sammanställning kommunen drift/personal/investering 45 Verksamhetsberättelse per nämnd Revisionen 57 Kommunstyrelsen 58 Kultur- och fritidsnämnden 62 Social- och utbildningsnämnden 69 Västerbergslagens kulturskolenämnd 71 Vård- och omsorgsnämnden 73 Samhällsbyggnadsnämnden 78 Räddningsnämnden 83 Välfärdsbokslut 91 Miljöredovisning 100 Revisionsberättelse 104 3

4 4

5 Kommunstyrelsens ordförande Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun, det är visionen för åren som vi arbetar efter och som ställer krav på oss som organisation. Företagen har tillväxt och ställer allt högre krav på det offentliga. Vi har fortsatt arbetet med att ta fram en ny översiktplan för kommunen som ska antas under hösten Översiktsplanen vägleder hur mark och vatten ska användas samt hur bebyggelsen ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen tar bland annat upp var nya bostads-, handels- och industriområden föreslås ligga i framtiden men även frågor som trafik, kultur och natur. Under året har vi även arbetat med att utveckla metoder för samhällsplanering under extrem tillväxt. Byggandet i kommunen fortsätter. Det finns en stor efterfrågan på attraktiva sjötomter och allt fler småhus byggs. I juni 2012 togs det första spadtaget för att bygga 51 nya lägenheter i kvarteret Freja. Av dessa är 23 lägenheter seniorboende (+55). ABB fortsätter att expandera och bygger nya kontor och verkstäder för HVDC. Spendrups höglager står färdigt. Under hösten startade kommunen det omfattande arbetet med att dra en vattenledning till Grängesbergs samhälle och Spendrups bryggeri. Befolkningen i Ludvika kommun ökar. Under 2012 ökade befolkningen i Ludvika med 53 personer till personer, främst genom inflyttning från andra delar av Sverige. Inom skolan har vi satsat på flera olika områden, bland annat ett matematikprojekt. Alla skolor har fått tillgång till snabb internetuppkoppling och nätverk. Datorer och surfplattor används mer och mer i undervisningen, av både lärare och elever. Kommunens organisation har förändrats under Den 1 januari bildades stöd- och styrningsförvaltningen. Den 1 juli i år bildades samhällsbyggnadsförvaltningen, en sammanslagning av tekniska kontoret, miljö- och byggkontoret samt mark- och planeringsenheten. Under hösten pågick arbetet med att skapa en gemensam fastighetsorganisation för tekniska kontorets fastighetsavdelning, LudvikaHem och GGAB. Den 1 januari övergick turistbyråverksamheten till Visit Södra Dalarna AB och i augusti tillträdde en ny kommunchef. Kommunens ekonomi 2012 visade på större underskott i driften för vård och omsorg samt social och utbildning. Tack vare positiva avvikelser för skatteintäkterna, finansnettot, men framförallt genom en engångsutbetalning av avtalsförsäkringsmedel på drygt 26 miljoner kronor kan vi dock summera till ett mycket gott resultat i sin helhet. Jag ser fram emot det arbete vi har framför oss och vill samtidigt tacka alla som på sitt sätt bidragit med arbetsinsatser inom vår omfattande verksamhet. Ludvika maj 2012 Maria Strömkvist Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunen redovisar för 2012 ett positivt resultat, 39,3 mnkr, vilket är 39 mnkr över budget. Vid årets första prognostillfälle i februari framkom budgetavvikelser på flera håll. Verksamhetens drift hade negativa avvikelser på -29,4 mnkr. De två tunga nämnderna social och utbildning (-3 mnkr) samt vård och omsorg (-24,7 mnkr) stod för merparten av avvikelserna. Lägre PO-påslag, högre skatteintäkter och bättre finansnetto kompenserade till viss del, +13,5 mnkr, underskottet i driften. Under året har prognostalen för driften, trots besparingsprogram inte förbättrats i någon större utsträckning. Vid prognos 5 var driftens budgetavvikelse -25,2 mnkr. Vård och omsorgsnämnden underskott hade förbättrats till -14,5 mnkr medan social och utbildning vid årets sista prognos försämrat sitt resultat till budgetavvikelse med -11 mnkr. Vid summeringen av 2012 års driftskostnader, med korrigering för kapitalkostnadsförändring, kan konstateras att underskottet inom vård och omsorg landade på -15,8 mnkr. Budgetavvikelserna fördelas på alla verksamheter inom nämnden såväl gemensam administration som stöd i ordinärt boende. Störst avvikelse, -9,5 mnkr, har dock särskilda boendeformer. Motsvarande för social och utbildning var totalt underskott med -12,5 mnkr. Tre verksamheter stack ut med underskott. Det var IFO:S verksamhet (ekonomiskt bistånd, barnomsorgen och ett stort underskott inom grundskolan (-8,2 mnkr). Orsaken var högre löneökningar än budgeterat samt att resurspersoner anställts under året utanför budget till barn i behov av särskilt stöd. Andra nämnder med underskott var kommunstyrelsen -1,8 mnkr, främst underskott i kollektivtrafiken, samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierat -2,4 mnkr, i huvudsak underskott för serviceenheten gata park och minskade intäkter skogsförvaltning. Slutligen också underskott för fastighetsförvaltningen -1,7 mnkr. Verksamheten överfördes till bolag vid årsskiftet och kommunen belastades av personalskulder som reglerats mot de bolag som övertog personal och personalskulder. Även detta år har extra nedskrivningar gjorts på ett antal anläggningstillgångar för 2012 med 5,9 mnkr. En central marginal på ca 1% i Popåslag, liksom gynnsam utveckling av pensionsbetalningar och förändring av pensionsskuld var de viktigaste posterna i den positiva avvikelse, +25,7 mnkr som blev den stora positiva avvikelsen på övriga driftskostnader. Dessa poster redovisas utanför nämndernas driftsnetto. Utöver det erhölls under året en större återbetalning av tidigare, för åren 2007 och 2008, inbetalda avtalsförsäkringsmedel, så kallade AFA-medel, på totalt 26,5 mnkr. De poster som redovisas längre ned i resultatsammanställningen är skatteintäkter. Budgetavvikelsen blev +6,4 mnkr i allt väsentligt en positiv avräkning av preliminärt utbetalda skattemedel. Vidare positiv avvikelse för finansnettot både på intäkter och kostnader. På intäktssidan ger bland annat högre utdelning från VB-gruppen en plusavvikelse på +4,5 mnkr och för finansiella kostnader +1 mnkr. Extraordinära poster var budgeterade på 1 mnkr men ingen kostnad bokfördes under året. Personal och utvecklingsstrategi För att möta den utmaning som Ludvika kommun står inför, att vara en attraktiv arbetsgivare när konkurrensen om arbetskraften ökar, krävs insatser som lockar nya medarbetare samtidigt som befintliga medarbetare väljer att stanna kvar. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Personalarbetet inriktas mot följande fokusområden Medskapande: Aktiva och ansvarstagande medarbetare. Chefer som är trygga i ledarrollen. 6

7 Flexibilitet: Möjlighet att påverka sina anställningsvillkor. Hälsa: Undanröja risker så att ingen skadar sig eller riskerar att skada sig i anställningen. Möjlighet till friskvård. En väl utvecklad rehabiliteringsprocess. Utveckling: Behålla och rekrytera personal. Befolkning och sysselsättning Total andel inskrivna arbetslösa förändrades från 8,3 % 2011 till 8,4 % i Ludvika vid utgången av För Dalarna och riket var samma uppgifter 8,0 %/8,0% respektive 8,6 %/8,9 %. Motsvarande uppgifter för ungdomsarbetslösheten var för Ludvika 18,7 % 2011 mot 18,9% För Dalarna och riket: 19,0 %/17,6 % respektive 19,2 %/18,4 %. Antal företag som startades i Ludvika kommun var 107 stycken. skolåldrarna och den äldsta gruppen 80 år och uppåt. För femte året i rad är vi fler män än kvinnor i kommunen, men mansöverskottet minskade det senaste året. Förändring i åldersgrupper och kön sedan föregående år Ålder År 2011 År 2012 Dif w Summa Kvinnor Män Befolkningsutveckling 2012 Den positiva befolkningsutvecklingen återvände under Efter en riktig dipp 2011 ökar vi nu med 53 personer. Antalet födda fortsätter att öka och ligger på 297, den högsta siffran sedan år Födelseunderskottet krymper till minus 35, vilket är det bästa nettot sedan år Flyttnettot ligger åter på plus tack vare stor invandring. Inflyttningen ökar i alla kategorier (egna länet, övriga län, utlandet) men det har också utflyttningen gjort, så det räcker inte för ett överskott annat än mot utlandet. Befolkningsförändringar fem år bakåt År Folkmängd Förändring Födelsenetto Flyttnetto Förskoleåldrar liksom yngre pensionärer fortsätter att öka. Minskningar ser vi framför allt i 7

8 Ekonomisk översikt i ett femårsperspektiv Förändring av kostnader och intäkter Såväl kostnader som skatteintäkter/statsbidrag har ökat jämfört med I verksamhetens nettokostnader ingår både 2012 och 2011 jämförelsestörande poster av betydlig storlek. Med dessa poster eliminerade för respektive år kan en rättvis jämförelse göras mellan skatteintäkter/statsbidrag och justerade verksamhetskostnader netto. Verksamhetens nettokostnader har ökat mer än skatteintäkter/ statsbidrag. Nettokostnadernas ökning är 24,8 mnkr eller +1,9%. Motsvarande ökning för skatteintäkter/statsbidrag är 14,3 mnkr eller +1,1%. Totalt är verksamhetens nettokostnader, jämförelsestörande post exkluderad, 0,3 mnkr över budget. En jämförelsestörande post på 26,5 mnkr har bokförts under verksamhetens nettokostnader. Posten avser en engångs återbetalning av avtalsförsäkringsmedel för åren 2007 och Finansnettot har avvikelser både på intäkts- och kostnadssidan. Det goda utfallet för finansiella intäkter jämfört mot budget förklaras främst med högre utdelning från VB-gruppens bolag. Finansiella kostnader är lägre i huvudsak på grund av lägre räntenivå på omsatta lån under året. Budgetavvikelsen för skatteintäkter/statsbidrag är +6,4 mnkr. Avvikelsen hänförs i huvudsak till en positiv avräkning av de preliminärt utbetalda skattemedlen. Nettokostnadsandelens utveckling År Verksamheten/skatt + statsbidrag */ 95% 94% 94% 94% 95% Av-o nedskrivning/skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag 1% 1% 0% 1% 0% Verksamhetens nettokostnader/skatt och statsbidrag 100% 99% 99% 99% 100% */ I verksamhetens nettokostnader har 26,5 mnkr lagts till som avser en jämförelsestörande post Kvoten verksamhetens nettokostnad/skatt + statsbidrag, med jämförelsestörande post eliminerad, utvisar ett nyckeltal på 99,8%, det vill säga 99,8% av intäktsposterna för skatter/statsbidrag har förbrukats. En önskvärd målsättning är att detta relationstal ska vara 98%. Kommunens skatteintäkter - jämförelse länet Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till mnkr. Den totala skattesatsen (exkl kyrkoavgift) var oförändrad under Den var för den största församlingen, Ludvika församling 33,52 då begravningsavgift på 0,32 kr inkluderats. Ludvika kommuns skattesats i en länsjämförelse är på plats kommuner har högre skattesats och 4 kommuner (Rättvik, Leksand, Avesta och Falun) har lägre skattesats. År Nettokostnadernas utveckling */ 1,9% 2,5% 3,0% 0,9% 3,8% Skatteintäkternas utveckling (inklusive statsbidrag) 1,1% 2,2% 3,2% 1,5% 4,1% */Jämförelsestörande kostnadspost har frånräknats Åren 2008 till 2010 var det en övervikt för procentuell ökning av skatteintäkterna i förhållande till nettokostnadernas utveckling. I redovisningen av nettokostnader för 2011 och 2012 har jämförelsestörande kostnads-/intäktsposter exkluderats för att få en rättvis jämförelse över tid. Korrigeringen till trots bröts trenden 2011 och har fortsatt under Nettokostnadernas utveckling överstiger nu skatteintäkternas utveckling med 0,8 procentenheter. 8

9 Årets resultat Mnkr/År Årets resultat 39,3 10,9 22,9 16,2 1,5 Reavinster försäljning fastighet -1,6-1,3 Undantag underskott integration enl Kf 2,0 Justering extra ordinära poster 4,0 4,5 6,3 Justering taxefinansierad verksamhet -1,6 3,0 2,6 Justerat resultat/balanskrav 39,7 9,6 25,3 23,7 10,2 Eget kapital 826,5 787,1 776,2 570,3 554, års resultat +39,3 mnkr överträffar budget med 39 mnkr. Budgetavvikelsen för extraordinära poster är +1 mnkr och budgetavvikelsen på Resultat 2 (resultat efter skatter och finansnetto) är +38 mnkr. Balanskravsutredning Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska bland annat realisationsvinster från försäljning av mark och fordon medräknas. Andra poster kan medräknas men det måste göras utifrån synnerliga skäl. Balanskravsutredningen för ovan angivna år har inte gjorts fullt ut enligt detta regelverk. Då årsredovisningarna är fastställda av kommunfullmäktige ändras inte på historiken. Balanskravsutredningen för 2012 utgår från årets resultat +39,3 mnkr. Från detta har avräknats reavinster vid försäljning av fastighet med 1,6 mnkr. Till detta resultat har lagts en post på ca 2 mnkr för del av underskott i integrationens verksamhet. Kommunfullmäktige fattade i sitt beslut angående årsredovisningen för 2011, 98, att i balanskravsutredningarna för de kommande 2 åren sammanlagt 6 mnkr skulle undantas från balanskravet eftersom detta belopp, med korrekt tillämpade redovisningsprinciper, rätteligen skulle bokförts i 2011 års bokslut. Ca 2 mnkr av denna post har nu avräknats i 2012 års bokslut. Det justerade resultatet enligt balanskravet är efter dessa korrigeringar således +39,7 mnkr. Kommunen har inga gamla underskott enligt balanskravet som ska täckas upp. Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag inklusive tilläggsanslag och ombudgeterade anslag var 231,8 mnkr. Investeringsvolymen ökade med 105,3 mnkr under Merparten av ökningen i investeringsvolym hänger samman med flera större projekt inom va/avlopp men även en fortsättningsetapp i projektet för energieffektivisering, EPC. De skattefinansierade investeringarna var totalt 94,2 mnkr. Nyupplåning har gjorts för EPC etapp med 34,4 mnkr och för vattenprojekt med 41,4 mnkr. EPC-projektet är att betrakta som självfinansierande via energibesparingar medan övrig upplåning avser taxefinansierad verksamhet. Övriga investeringar har finansierats med egna medel. Mnkr/År Nettoinvesteringar 171,4 66,1 49,9 68,8 114,7 Nyupplåning för investeringar 75,8 29,0 0,4 0 37,5 9

10 Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Den visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel och är också ett mått på den finansiella styrkan. Soliditeten och skuldsättningsgraden har försämrats fyra procentenheter mot föregående år. Stora investeringar i anläggningstillgångar är den främsta orsaken. Med pensionsåtagandena inräknade som redovisas som så kallad ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen, har nyckeltalen förbättrats 2 procentenheter och ligger på drygt plus 2 procent. Soliditet År Exklusive pensionsskuld 54% 58% 59% 50% 51% Inklusive pensionsskuld (inklusive löneskatt) 2% 0% 4% -16% -18% Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 46% 42% 41% 50% 49% Inklusive pensionsskuld (inklusive löneskatt) 98% 100% 96% 116% 118% Likviditet De likvida medlen var vid årets ingång 114 mnkr och vid årsslutet 121 mnkr, en ökning med 7 mnkr. Hela koncernvalutakontot (kassatillgång/kort skuld) har redovisats fr o m 2012 och saldona är därmed högre. Lån - Borgen - Pensioner Mnkr/År Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 315,4 247,6 203,5 210,6 228,2 Pensioner (skuld) 58,2 57,8 47,9 77,2 72,4 Pensioner (ansvarsförbindelse) 636,3 634,8 579,6 603,9 602,8 Borgensförbindelser 709,6 683,2 716,7 698,7 609,1 Summa 1719,5 1623,4 1547,7 1590,4 1512,5 Förändring från år % 107% 102% 105% 100% Löneskatt 154,4 154,0 140,6 146,5 146,2 Summa inklusive löneskatt 1873,9 1777,4 1688,3 1737,8 1658,7 Förändring från år % 107% 102% 105% 100% 10

11 Budgetföljsamhet driftverksamhet exklusive kapitalkostnader Mnkr/År Social- och utbildning -12,5-7,3-12,4-2,7-5,9 Vård- och omsorg -15,8-21,4-4,3 3,2-6,2 Kommunstyrelsen -1,8 0,3-0,4 1,6 1,2 VBU (Ludvikas del) 3,8 0,6 1,8-3,3-6,2 Övriga 7,9 5,1 0,5 0,9-3,7 Driftverksamhet totalt -18,4-22,7-14,8-0,3-20,8 Årets avvikelse i driftsresultatet är -18,4 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden står för den största delen, -15,8 mnkr, vidare social- och utbildningsnämnden, -12,5 mnkr och kommunstyrelsen -1,8 mnkr. VBU har en positiv avvikelse med 3,8 mnkr och övriga verksamheter, främst samhällsbyggnadsnämnden, plus 7,9 mnkr. Avstämning finansiella mål och balanskrav I budgeten för Ludvika kommun finns det upptaget två finansiella mål som eftersträvas. Målen för 2012 framgår av fullmäktiges beslut kring budgeten. Det första målet är ett procenttal som beskriver resultatnivån i förhållande till skatter och statsbidrag. Resultatet är på resultatnivå 2 (resultat efter skatteintäkter och finansnetto). Resultatet mäts på resultatnivå exkluderat taxefinansierad verksamhet. Taxefinansierad verksamhet ska sett ur några verksamhetsår sammantaget gå plus minus noll. Det andra finansiella målet är att de skattefinansierade investeringarna för hela året skall vara egenfinansierade. År/% Resultatnivå i % - budgetmål 0,3% 0,4% 0,5% 1,2% Resultatnivå i % - utfall */ 0,6% 1,6% 2,1% 1,7% Resultatnivå i % - utfall **/ 2,6% 0% 2,1% 1,7% Investeringar skattefinansierade - budgetmål om egenfinansiering uppfyllt Ja Ja Ja Ja */ Resultat 2 exkluderat för jämförelsestörande kostnadsposter **/Resultat 2 med jämförelsestörande poster inkluderade Resultatmålet i budgeten var 0,3%, utfallet blev 0,6%. Dock har en jämförelsestörande post på sammanlagt plus 26,5 mnkr räknats bort. Det långsiktiga målet på resultatnivå är minst 2%. Investeringsmålet om full egenfinansiering av skattefinansierade investeringar uppnåddes För EPC-projektet etapp 2 har extern finansiering upptagits med sammanlagt 34,4 mnkr. Vad gäller det kommunala balanskravet, finns inga återstående underskott kvar att återställa. Det justerade resultatet, +39,7 mnkr, överstiger med god marginal, 39,4 mnkr, den budgeterade nivån och balanskravet. 11

12 Känslighetsanalys Olika faktorer i procent eller antal påverkar kommunens ekonomi på olika sätt. Några exempel är: 1% löneförändring innebär ca 10,6 mnkr mer i personalkostnad 10 heltidstjänster kostar ca 3,7 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger ca 2 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 13 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger ca 4,5 mnkr mer i skatteintäkter/statsbidrag förändring av kommunala skattesatsen med 10 öre ger ca 4,7 mnkr. Sammanfattning och framtiden Redan vid prognos 1 för 2012 rapporterades en stor negativ budgetavvikelse speciellt på vård- och omsorgsnämnden, -24,7 mnkr. Även social- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen hade negativa avvikelser, - 3mnkr respektive -1,7 mnkr. Vid kommunstyrelsens februarimöte beslutades att nämnder med underskott skulle presentera åtgärdsplaner för att uppnå budgetbalans. Dessa planer redovisades i kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 april. Trots påbörjade besparingsårgärder har den negativa budgetavvikelsen i driftsunderskottet inte stoppats utan fortsatt under hela året. Vård- och omsorgsnämnden har minskat sitt underskott medan social- och utbildningsnämnden vid prognostillfälle 5 hade en markant höjning av sitt driftsunderskott. Vid bokslutet var driftsunderskottet netto -18,4 mnkr exklusive förändring i kapitalkostnader. Av detta underskott stod vård- och omsorgsnämnden för -15,8 mnkr och social- och utbildningsnämnden för -12,5 mnkr. Som sammanfattande kommentar för bokslutet 2012 kan följande anföras. Driftsavvikelsen för nämnderna blev som ovan nämnts -18,4 mnkr. Förutom större negativa avvikelser på vård och omsorg samt social och utbildning hade samhällsbyggnadsnämnden samt VBU positiva budgetavvikelser som till viss del kompenserade det i övrigt negativa driftsutfallet. Övriga avvikelser inom verksamhetens nettokostnader var av- och nedskrivningar -7,6 mnkr. Extra nedskrivningar gjordes med 5,9 mnkr. Övriga driftskostnader, pensioner, personalomkostnadspålägg, personalskulder mm utföll med 25,7 mnkr i positiv budgetdifferens. En extra engångsutbetalning av avtalsförsäkringsmedel för åren 2007 och 2008 gav en positiv effekt, redovisad som jämförelsestörande post, med 26,5 mnkr. Med samtliga verksamhetskostnader summerade blev den positiva budgetavvikelsen, netto, +26,2 mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag visade positiv avvikelse med 6,4 mnkr. Avvikelsen hänförs i huvudsak till en positiv avräkning av de preliminärt utbetalda skattemedlen. De finansiella intäkterna översteg budget med 4,5 mnkr. Högre utdelning från företagen inom VB-gruppen är huvudorsaken. Finansiella kostnader avvek mot budget med +1 mnkr. Orsaken är främst lägre räntenivåer på de långfristiga lån som omsatts under året. På raden extraordinärt har inget bokförts. Budgeten var på 1 mnkr. Kommunens totala resultat summerar till +39,3 mnkr vilket också är 39 mnkr över budget. Årets första budgetuppföljning för 2012 gjordes avlämnades i mitten av februari på kommunstyrelsens arbetsutskott men reviderades inför kommunstyrelsens möte den 6 mars. Vård- och omsorgsnämnden hade i början av mars redovisat ett sparprogram som reviderade det tidigare prognostiserade underskottet. Vid kommunstyrelsens mars-möte rapporterades om två underskott i driften. Social- och utbildningsnämnden redovisade -6,4 mnkr (försörjningsstöd, elevstödjande åtgärder i grundskolan och anställning dagbarnvårdare) och kulturskolan -0,3 mnkr (avräkningsdifferens Smedjebacken). Andra poster som avvek i prognosen var personalomkostnadspålägg +8 mnkr, skatteintäkter +3,6 mnkr och finansnettot +1 mnkr. 12

13 Kommunstyrelsen beslut blev att de nämnder som visar underskott ska presentera en åtgärdsplan för att uppnå budgetbalans. Åtgärdsplanen ska presenteras på KS au den 23 april. Utöver detta gav arbetsutskottet kommunschefen i uppdrag att påbörja en process med genomlysning av de verksamheter som visar underskott. Kommunstyrelsen tar nu ytterligare ett grepp för att mer grundläggande komma till rätta med den underskottsproblematik i driften som kommunen haft och har för de två stora förvaltningarna vård och omsorg samt social och utbildning. 13

14 Uppföljning kommunövergripande mål Styrmodell Kommunens styrmodell bygger på en mål- och resultatstyrning för att förbättra och utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Kommunfullmäktige fastställer vid varje mandatperiod en vision och mål för verksamheten. Nämnderna ska i sina mål och i sin budget återkoppla till de övergripande målen. Nämndernas verksamheters mål ska syfta till att bidra till de kommunövergripande målen. Därmed bidrar samtliga förvaltningar till måluppfyllelsen. Visionen Visionen är kommunens långsiktiga styrning. Den beskriver ett tillstånd Ludvika kommun ska befinna sig i år Den av fullmäktige fastställda visionen för är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden Strategiska målområden är områden som ska prioriteras för att uppnå visionen. För åren är dessa; Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Livsmiljö I samband med att budgeten antas i november fastställer kommunfullmäktige även kommunövergripande mål som utgår från de strategiska målområdena. För att uppnå de fastställda målen ges medlen personal och ekonomi. I fullmäktiges budgetsammanträde, november 2011, togs beslutet om den nya målmodellen utgör därför basår. Ett undantag i basen för rapportering är det tal om ungdomsarbetslöshet, nyckeltal 7, som redovisas nedan. Här utgår bastalet från september månad För några av måtten redovisas dessa så sent för 2012 att de ej kommit med i årsbokslutet. Inför bokslut 2013 kan därför dessa senkomna tal, för år 2012, redovisas som starttal för kommande uppföljning. De olika källor till nyckeltal som använts är enligt följande. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkätundersökning som den statliga Ungdomsstyrelsen erbjuder landets kommuner. Ludvika kommun har valt att årligen använda Lupp för att få veta hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt. KKIK står för Kommunens Kvalitet i Korthet. SKL startade ett projekt 2006 för att ta fram ett verktyg som beskriver kommunens kvalitet i ett medborgarperspektiv. I projektet genomförs årligen undersökningar av kommunens kvalitet ur 5 perspektiv med totalt 38 frågor: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. 14

15 I Öppna jämförelser jämförs information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner m.fl. ansvarar för. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. SKL samordnar insamling och publicering av information. Övriga källor till nyckeltal är officiella uppgifter från SCB, Arbetsförmedlingen, Kolada, Avfall Sverige och Svenskt Näringsliv. Redovisning av mål Övergripande mål: barn och unga 1. Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt. 2. Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden. 4. Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika. Måluppfyllelse Strategiskt målområde Barn och unga Mål Mål 1 - Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt LUPP- Undersökning Upplevd otrygghet olika händelser åk 8 2,9% 3,4% Mål 2 - Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa 2020 åk 2 gymn 7,1% 5,2% SKL Öppna Jämförelser meritvärde åk SKL Öppna Jämförelser betygspoäng åk 3 gymn 13,9 SKL Öppna Jämförelser skolranking meritvärde åk bästa SKL Öppna Jämförelser skolranking betygspoäng åk 3 gymn 154 Saknas Mål 3 - Barn och unga ges förutsättning till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden LUPP politik, samhälle, inflytande. Stora möjligheter att påverka åk 8 8% 15% åk 2 gymn 7% 17% 15

16 Mål 4 - Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen skall använda narkotika Mål LUPP: Röker/snusar åk 8 19% 13% åk 2 gymn 40% LUPP: Druckit alkohol åk 8 28% 15% 0% åk 2 gymn 74% 67% 50% LUPP: Någon gång använt narkotika åk 8 4% 0% 0% åk 2 gymn 8% 10% 0% Övergripande mål: Utbildning, arbete och näringsliv 5. Ludvika ska år 2020 ha invånare. 6. Ludvika ska år 2020 ha nya arbetstillfällen. 7. Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare. 9. Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande. 10. Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer. Måluppfyllelse Strategiskt målområde utbildning, arbete och näringsliv Mål Mål 5 - Ludvika ska år 2020 ha invånare SCB statistik befolkning Mål 6 - Ludvika ska 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Statistik Arbetsförmedlingen antal nya arbetstillfällen Basår Saknas Mål 7 - Halverad Ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Statistik Arbetsförmedlingen */September ,0% */ 18,9% 9,0% 16

17 Mål 8 - Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Mål våra kommuninvånare SCB andel med eftergymnasial utbildning 29% Saknas Mål 9 - Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Svenskt Näringsliv - Kommunranking Mål 10 - Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer KKIK medborgarnas upplevelse om en attraktiv plats att bo på 54% 80% Övergripande mål: Livsmiljö 11. Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla. 12. Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. 13. Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen. 14. Ludvika kommun skall öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp. Måluppfyllelse Strategiskt målområde Livsmiljö Mål Mål 11 - Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla KKIK Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen 53% 70% trygghetsindex Mål 12 - Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer KKIK - Är kommunen en attraktiv plats att bo på? 54% Mål 13 - Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen KKIK hantering och återvinning av avfall 39% 56% Mål 14 - Ludvika kommun skall öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp KKIK Andelen inköpta ekologiska livsmedel, andel miljöbilar i kommunorganisationen - Ekologiska livsmedel % 25% 26% - Andel miljöbilar % 59% 57% 17

18 Kommentarer mål 1-4 Mål 1. Målet är hämtat från LUPP-undersökning. Syftet med måttet är att få en uppfattning om barn och unga upplever otrygghet. Måttet är medelvärdet av; - Inte våga gå ut, - Blivit hotad, - bestulen, - misshandlad, - sexuellt utnyttjad. Trygghet definieras utifrån de angivna faktorerna. Måttet av upplevd otrygghet. LUPP redovisar ett kommunsnitt vilket inte motsvarar landets 290 kommuner utan de kommuner som respektive år medverkar i enkäten. 44 kommuner deltog Lupp kommunsnitt för åk 8 är 6,22 % resp. 6,56 % för åk 2 gymn det vill säga mer upplevd otrygghet i andra LUPP -kommuner. Mål 2. Statistik från Skolverket, Siris som används i SKL:s Öppna jämförelser. Rikssnittet för meritvärdet åk är 212. Den bästa skolan i landet ligger idag på 265. Målsättningen för Ludvika är att under 2013 höja sig till rikssnittet, 212. Målvärdet 220 är rimligt att tänka sig inför år 2020 då Ludvika ska ligga i den övre kvartilen (högsta 25%) vilket innebär någonstans bland platserna 1-73 bland landets 290 kommuner. Skolranking meritvärde åk 9 är idag plats 170 bland landets kommuner. Även här är det långsiktiga målet till år 2020 att ligga bland de 25% bästa det vill säga en plats nånstans mellan Betygspoäng och skolranking betygspoäng för åk 3 gymn presenteras senare under Mål 3. Målet är hämtat från LUPP-undersökning. Fråga; Vilka möjligheter har du att kunna framföra dina åsikter till de som bestämmer? Måttet är mätt mot andelen av de som tycker att de har mycket stora och ganska stora möjligheter att påverka. Åk 8 15% motsvaras av ett rikssnitt (på deltagande LUPP -kommuner) på 16% alltså något sämre värde för Ludvika. Motsvarande för åk 2 gymn är för Ludvika 17% och rikssnitt 15,5%. Här ligger Ludvika bättre till. Mål 4. Uppgifterna är hämtade från LUPP-undersökningen. Fråga; Hur ofta brukar du dricka alkohol? Måttet är mätt utifrån andelen som svarat att de vid något tillfälle har druckit starköl/starkcider/ alkoläsk/vin/sprit. Grundskolan; 85 % svarade att de aldrig provat varpå 15 % bör ha provat alkohol. Samma uträkning för gymnasiet. Målet för grundskolan ska vara 0. För gymnasiet kan en realistisk målsättning vara 50%. Fråga; Har du någon gång använt narkotika? Måttet är mätt utifrån andelen som svarat att de vid något tillfälle har provat narkotiskt preparat. 0-tolerans för både åldersgrupperna är eftersträvansvärt. Kommentarer mål 5-10 Mål 5. Befolkningstalet är den officiella siffran från SCB per den sista december varje år. Mål 6. Här är måttet antalet nya arbetstillfällen som mäts utifrån en bas om registerbaserad arbetskraft. Källa är Arbetsförmedlingen. Talet presenteras först i slutet av år Det tidigare angivna KKIK-måttet som antogs av KS, en procentuell förändring, ger inte svar på måttet antal nya arbetstillfällen år med målet till år Mål 7. Statistik från arbetsförmedlingen gällande arbetslösa ungdomar år i andel av den registrerade arbetskraften. Mätt i december månad varje år förutom bastalet som utgår ifrån september månad Mål 8. Måttet hämtas från SCB-statistik. Den population det avser är förvärvsarbetande (ej uppdelat per kön) a6-64 år med bostad respektive arbetsplats i kommunen och visar andelen som har eftergymnasial utbildning både med utbildningar mindre än 3 år respektive minst 3 år. Statistiken för 2012 publiceras sent under

19 Mål 9. Kommunrankning (1-290) med sammanräkning av det företagsklimatet. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Källa, Svenskt Näringsliv. Mål 10. Syftet med måttet är att få en uppfattning om medborgarnas syn på kommunen som en god plats att leva och bo på. Källa: SCB:s medborgarindex. I medborgarindex som SCB tagit fram och som idag har använts i ca 80-talet kommuner ingår frågor om medborgarnas uppfattning om kommunen som en god plats att leva och bo i. Resultatet bygger på ett urval av 500 till personer i respektive kommun. Kommentarer mål Mål 11. Syftet med måttet är att få kunskap om medborgarna uppfattar kommunen som en trygg plats att leva i. Källa: är SCB:s Medborgarundersökning, del "trygghet". Undersökningen innefattar följande frågor; hur nöjd är du med din kommun vad gäller - hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? - hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? - hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? Målet är satt utifrån att Ludvika kommun också är med i trygg och säker kommun. Mål 12. Syftet med måttet är att få en uppfattning om medborgarnas syn på kommunen som en god plats att leva och bo på. Källa, SCB:s medborgarindex. Mål 13. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete för att minska användning av ändliga resurser och öka återvinningsgraden. Källa, Avfall Sverige - Kommunens hantering av hushållsavfall är Mål 14. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn. Källa, Egen undersökning i kommunen som rapporteras till Kolada (Kommunernas och landstingens databas). Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn genom användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i den egna organisationen. Källa: Egen undersökning i kommunen som rapporteras till Kolada. Övergripande mål för medlet personal Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta uppfylls av medarbetare som känner yrkesstolthet och engagemang. Måluppfyllelse Sjukfrånvaron har ökat i stället för att minska. Förvaltningarna genomför insatser. Kommunövergripande åtgärder planeras under Under året genomfördes en medarbetarenkät. Analys av resultatet presenteras våren Resultatet kommer under 2013 att användas till att utveckla medarbetarnas förutsättningar och därmed förbättrad service och tillgänglighet för kommuninvånarna. 19

20 Övergripande mål för medlet ekonomi God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse. Måluppfyllelse I budgeten för Ludvika kommun finns det upptaget två finansiella mål som eftersträvas. Målen för 2012 framgår av fullmäktiges beslut kring budgeten. Det första målet är ett procenttal som beskriver resultatnivån i förhållande till skatter och statsbidrag. Det andra finansiella målet är att de skattefinansierade investeringarna för hela året skall vara egenfinansierade. Båda dessa mål har uppnåtts för De finansiella målen redovisas mer i detalj under bokslutets avsnitt Ekonomisk översikt i ett femårsperspektiv och under rubriken Avstämning finansiella mål och balanskrav. 20

21 Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen syftar till att beskriva personalförhållanden i kommunen och bidrar till uppföljningen av kommunens personalpolitik. Där inget annat uppges avser personalredovisningen uppgifter per den 31 december Anställningar och årsarbetare Liksom föregående års redovisning är trenden att antal tillsvidareanställningar minskar. Även omräknat till årsarbetare så är det färre 2012 jämfört med Däremot har antal visstidsanställda och timavlönade ökat något. Antal medarbetare (och omräknat till antal årsarbetare) Tillsvidareanställda = Årsarbetare Visstidsanställda = årsarbetare Timavlönade (i mätmånad oktober) = årsarbetare Sysselsättningsgrad Medarbetarenas sysselsättningsgrad fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Särskilt märks detta i att antal deltid minskar kraftigt. Sysselsättningsgrad i procent av heltid Tillsvidareanställda totalt Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Timavlönade (i mätmånad oktober) ,8 % 95,8 % 94 % 95,1 % 98,4 % 98,8 % 37 % 43 % Antal heltid Antal deltid Personal- och åldersstruktur Fördelningen mellan kvinnor och män som är tillsvidareanställda visar att andelen män har ökat något är andelen kvinnor 81,4 procent och andelen män 18,6 procent. Den sammanvägda medelåldern på 47,5 år är samma som för 2011, med en liten ökning i gruppen kvinnor: från 47,3 till 47,4 år. Andelen anställda per befattningsområde är densamma 2012 som för Personal- och åldersstruktur Andelen kvinnor 81,7 % 81,4 % Andelen män 18,3 % 18,6 % Medelålder totalt 47,5 år 47,5 år Medelålder kvinnor 47,3 år 47,4 år Medelålder män 48 år 48 år Antal anställda per befattningsområde: Vård och omsorg 62 % 62 % Bildning/fritid 16 % 16 % Teknik 14 % 14 % Administration 8 % 8 % Pensionsavgångar Under 2012 avslutade 3 medarbetare sina anställningar genom beviljad sjukersättning. Under samma period avslutade 86 medarbetare sina anställningar på grund av pensionsavgångar varav 40 med förtida uttag. Löneutfall Kommunal: 3,06 %. OFR allmän kommunal verksamhet: 3,02 %. OFR Hälso- och sjukvård: 2,86 %. Akademikeralliansen: 2,79 %. Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd: 4,25 %. Kommunal hade ett fastställt utrymme på 650 kronor per anställd. Vision, Akademikerförbundet SSR och Ledarna hade ett garanterat utfall på 2,6 %. Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund hade ett garanterat utfall på 4,2 %. 21

22 Övriga arbetstagarorganisationer hade inga garanterade utfall i sina avtal. Inga individgarantier avtalades. Individuell lönesättning tilllämpas inom samtliga avtalsområden. Den centrala avtalsrörelsen blev i år långdragen, vilket medförde att den lokala löneöversynen kunde genomföras först under hösten. Som vanligt gällde dock de nya lönerna från 1 april. Medellön Medellönen avser månadsavlönade medarbetare. Vid utgången av 2012 var medellönen, motsvarande heltidslön, kronor. ( kr Kvinnornas medellön var kronor ( kr 2011) och mäns medellön var kronor ( kr 2011). Medellönen har ökat med 3,49 procent vid utgången av 2012 jämfört med motsvarande dag För kvinnor är ökningen 3,49 procent och för män är ökningen 3,43 procent. Som grupp är kvinnornas medellön 93,9 procent av männens medellön (93,8 % 2011) och männens medellön är 106,5 procent av kvinnornas (105,2 % 2011). Jämförelsen av medellönen för män och kvinnor ska ses som en gruppjämförelse vilken inte tar hänsyn till de skillnader som kan finnas mellan olika män och kvinnor sett till anställningstid, yrke/befattning, utbildning och ålder m.m. Medellön för några av de större personalkategorierna Personalkategori Kvinnor Män Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Enhetschef Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska Socialsekreterare Skolledare Grundskollärare Grundskollärare Personlig assistent Måltidspersonal Städpersonal Kommunalarbetare Park/trädgård Brandpersonal Ingenjörer Totalt för alla personalkategorier Personalkostnader Löner och övriga personalomkostnader uppgick till 1 023,5 mnkr (1 009,2 mnkr föregående år). Semesterlöneskuld och okompenserad övertidsersättning uppgår till 61,7 mnkr (56,8 mnkr). Ansvarsförbindelsen exklusive löneskatt till kommunens medarbetare i form av pensioner uppgick vid årsskiftet till 636,3 mnkr (634,8 mnkr). Sjuklöner till en kostnad av 12,8 mnkr (12,3 mnkr) har betalats ut. Personalkostnadens andel av verksamhetens kostnader uppgår till 64 procent (64 %). I personalkostnaderna ingår lön, sjuklön, semesterersättning, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, försäkrings- och pensionskostnader inklusive pensionsavsättning samt personalsociala kostnader. Arbetsmiljö och hälsa Enligt modellen för obligatorisk sjukfrånvaroredovisning (se nedan) för samtliga medarbetare i kommunen framgår att sjukfrånvaron 2012 var 7,6 procent av ordinarie arbetstid. Det är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med Ökningen är likvärdig bland både kvinnor och män, där de största ökningarna är i den yngsta och i den äldsta ålderskategorin. Andelen sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar har ökat med 1,6 procentenheter jämfört med Här är ökningen störst för män som grupp. Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning 2012 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i timmar Ålder Kvinnor Män Samtliga ,7 6,8 2,2 2,8 4,8 5, ,2 8,3 2,8 3,0 7,2 7,2 22

23 50 8,6 9,7 4,6 5,2 7,7 8,8 Totalt 8,2 8,8 3,6 4,1 7,2 7,8 Sjukfrånvaro 57,1 58,3 44,3 49,1 55,7 57,3 > 60 dagar Kommentar till tabellen: Sifforna för 2011 har justerats, sett till förra årets årsredovisning, med hänsyn tagen till en nu korrigerad felaktighet i PA-systemet. Felet gällde timavlönades registrerade arbetstid och sjukfrånvaro. Hälsotalen i övrigt för 2012 visar att andelen med längre tids sjukfrånvaro (mer än 28 dagar) har ökat, både bland kvinnor och bland män. När det gäller upprepad sjukfrånvaro (fler än 6 sjuktillfällen) har andelen ökat bland kvinnor men minskar bland män. När det gäller medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro alls under året så har denna andel minskat jämfört med 2011, till viss del bland män men framförallt bland kvinnor. Arbetsskador 2012 har antalet anmälda arbetsskador ökat med sex fall jämfört med 2011, från 156 till 162 anmälda arbetsskador. Vanligtvis dominerar skadetyper som halk- och fallolyckor samt stick- och klämskador, men under 2012 har antalet anmälda arbetsskador på grund av hot och våld blivit allt vanligare med totalt 57 fall. En anledning till denna ökning är att dessa händelser numera anmäls i högre grad. Antalet anmälda arbetsskador per förvaltning fördelar sig enligt följande: vård- och omsorgsförvaltningen 149 anmälningar (året innan var det 119); social- och utbildningsförvaltningen 9 (21); samhällsbyggnads- och fastighetsförvaltningen 4 (8); räddningstjänsten 0 (2), stöd- och styrningsförvaltningen 0 (2); kultur- och fritidsförvaltningen 0 (4). Övriga hälsotal Under året Kvinnor Män Samtliga Andelen (i %): nya sjukfall som passerat 28 dagar medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen 11,3 12,7 6,0 6, ,5 6,6 8,6 4,6 3,4 6,2 7,6 medarbetare med 0 sjuktillfällen 26, , ,3 28,3 De fortsatta aktiva insatserna inom området arbetsmiljö och hälsa blir betydelsefulla för att vända trenden med ökad sjukfrånvaro. 23

24 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med Kommunala redovisningslagen (KRL). Koncernvalutatoppkontot har i sin helhet redovisats i kommunens balansräkning. Skulder/fordringar har bokats upp på dotterföretag. Leverantörsfakturor, registrering avseende bokslutsåret har kunnat ske t.o.m. 16 januari år Därefter har de belastat redovisningsåret om de uppgått till väsentliga belopp (periodiserats). Kundfordringar äldre än ett år har skrivits ned med 100 % i bokslutet. Därefter övergår kundfordringarna till långtidsbevakning. Semesterlöneskulden, de anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid, har redovisats som en kortfristig skuld i balansräkningen. Upplupna semesterlöner GGAB har skuldbokförts. Löneskuld timanställda har skuldbokförts. Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. Sociala avgifter fördelas ut på verksamheterna genom personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg från nämnderna har interndebiterats med följande procentpåslag: förtroendevalda ,42% ( ,42%) och anställda på kommunala avtal ,50% ( ,50%). Personalomkostnadspålägget för taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) ,46 % år ( %) Exploateringstillgångarna är bokförda som omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I förekommande fall reduceras anskaffningsvärdet med investeringsbidrag. Anslutningsavgifter har redovisats som intäkter i resultaträkningen. Huvudregeln är att de investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har ett anskaffningsvärde som överstiger ½ prisbasbelopp (22,0 tkr 2012) och har en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden minskat med investeringsbidrag. Linjär avskrivning tillämpas och avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar. Avskrivningar av nya investeringar påbörjas under samma år som anskaffningen sker. Avskrivningstider: Byggnader 5-50 år Maskiner och inventarier 3-10 år Ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar Fr.o.m redovisas ackumulerade anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar på egna konton. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internräntan 2012 är 2,9 % (2011 4,3 %) på tillgångarnas bokförda värde som disponeras av nämnderna. Internhyra fastigheter 2012 är 2,9 % (2011 4,3 %). Internräntan på taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är ,9 % (2011 3,8 %). Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning (upplupna räntor). Amortering av nästkommande års långfristiga lån redovisas som kortfristig skuld. 24

25 Skatteintäkter Kommunen tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: - Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. - Prognos för avräkningslikviden innevarande år - Justering av avräkningslikviden för föregående år. Differensen mellan redovisad och fastställd (ej vid bokslutstillfället känd) avräkningslikvid för föregående år. Pensionsskulden har beräknats av Kommunsektorns Pension AB (KPA) enligt riktlinjerna i RIPS 07. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Årets nyintjänade pensioner redovisas som en långfristig avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Från år 2010 ingår här även förtroendevaldas rätt till visstidspension. Räntan på pensionslöften redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträkningen. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har bokförts i enlighet med blandmodellen. Detta innebär att särskild löneskatt beräknats både på de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen och de som anges som ansvarsförbindelse. Balanserade resultat avseende GataPark, fastighetsavd driftpersonal, fastighetsavd städ, sotningsavd samt Öddö barnkoloni redovisas som en del av kommunens egna kapital. Leasingavtal Från och med bokslut 2003 skall redovisning av leasingavtal följa redovisningsrådets rekommendation. I den står bl.a. att skillnad skall göras mellan operationella och finansiella avtal. Enligt Rådet för kommunal redovisning kan de leasingavtal som kommunen ingått betraktas som operationella om det sammanlagda värdet alternativt framtida leasingavgifter inte påverkar balansomslutning eller finansiella nyckeltal i någon högre grad. Detta enligt väsentlighetsprincipen. Summan av de återstående betalningarna för de ingångna avtalen påverkar balansomslutningen med mindre än 1 % och med ledning av ovanstående klassificeras leasingavtalen som operationella. Ord- och begreppsförklaringar Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i driftredovisningen. Investeringsredovisningen redovisar in- och utbetalningar för årets nettoinvesteringar i t.ex. fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Dessa tillgångar är avsedda att användas under en längre tidsperiod. Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av eget kapital framkommit (årets resultat). Denna förändring kan också beräknas genom att jämföra eget kapital i de senaste två årens balansräkningar. Kassaflödesanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på sektorernas löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga skulder) Tillgångarna uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, t.ex. kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Anläggningstillgångar är tillgångar som skall användas en längre tidsperiod, t.ex. byggnader, inventarier, maskiner, fordon, värdepapper etc. 25