Årsredovisning Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Ludvika kommun Ludvika kommun ludvika.se

2 Årsredovisning 2014 Ludvika kommun Ludvika kommun ludvika.se

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sida Kommunstyrelsens ordförande 4 Förvaltningsberättelse 5 Allmän översikt 5 Ekonomisk översikt i ett 5-årsperspektiv 7 Uppföljning kommunövergripande mål 11 Balanskravsutredning 18 Personalekonomisk redovisning 19 Redovisningsprinciper 22 Ord- och begreppsförklaringar 24 Årsbokslut kommunen/koncernen Sammanställd redovisning 25 Organisationsplan kommunen 27 Koncernföretagen 28 Resultaträkning 30 Kassaflödesanalys 31 Balansräkning 32 Noter 34 Sammanställning ekonomiskt utfall kommunen och 44 per nämnd drift/personal/investering Verksamhetsberättelse per nämnd Revisionen 56 Kommunstyrelsen 57 Kultur- och fritidsnämnden 69 Social- och utbildningsnämnden 75 Västerbergslagens kulturskolenämnd 77 Vård- och omsorgsnämnden 79 Samhällsbyggnadsnämnden 83 Räddningsnämnden 87 Välfärdsbokslut 91 Miljöredovisning 102 Revisionsberättelse 104 Bilaga 1 - Protokollsanteckning till kommunfullmäktiges sammanträde 15 juni , 113 ärende Årsredovisning år 2014 för Ludvika kommun 3

4 Kommunstyrelsens ordförande Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Det är vår vision för åren som anger vad vi ska arbeta efter och som också innebär stora krav på oss som organisation. Såväl kommuninvånare som företag har allt högre förväntningar på kommunens alla verksamheter. År 2014 var ett händelserikt år som nu är till ända. Efter de allmänna valen i september har kommunen nu en ny politiskt ledning grundad på valutgången. Mest glädjande är att kommunens fortsätter den sedan flera år positiva befolkningstillväxten. Mer än invånare lever nu sina liv i Ludvika kommun. Födelsenetto är i balans, med plus en person, medan flyttnettot som visar flyttningar till och från kommunen visar ett positivt överskott på hela 314 personer. Ludvika kommun står inför stora utmaningar avseende att uppnå en ekonomi i balans. Ett underskott måste till kommande år vändas till balans genom att konkreta åtgärder måste vidtas i verksamheterna. Detta kommer att kräva en kraftansträngning från alla områden inom kommunen. Samtidigt som kommunens verksamheter ska uppnå budgetbalans innebär ökat antal invånare också att satsningar måste göras inom en rad olika områden för att möta alla de behov som en positiv utveckling för med sig. Under året har ett flertal initiativ tagits för att möta dessa på lång och kort sikt. För att möta en ökad efterfrågan på barnomsorg har färdigställande av förskolor i Sunnansjö och Lorensberga området genomförts. Vidare pågår slutförande av ett tredje flerfamiljshus med hyresrätt i kvarteret Freja. Ytterligare planering av fler nya bostadsområden har påbörjats. Under året har vidare en bredbandsstrategi antagits, som bygger på det statliga målet att uppnå minst 90 procent täckning år Detta för att möjliggöra goda framtida utvecklings- och kommunikationsmöjligheter för hela kommunen. Förverkligandet av denna strategi kan nu påbörjas. Detta är en viktig infrastruktursatsning som kommer att ha stor betydelse för näringslivet och dess utveckling. Stadsutvecklingsarbetet fortsätter med bland annat den nu invigda nya gång- och cykelbron som på ett tydligt sätt binder samman Ludvika centrum med Väsman strand. Såväl Ludvika centrum som Väsman strand har nu stora möjligheter att fortsätta sin positiva utveckling för att skapa större attraktionsvärde. Under året har också ett för framtiden viktigt arbete påbörjats tillsammans med Tillväxtverket och Smedjebackens kommun för att möta de behov som kommer på grund av ett växande näringsliv med bland annat nystart av gruvdrift i vår kommun. Projektet Tillväxtpaket för utveckling inom områden som infrastruktur, samhällsplanering, kompetensförsörjning och attraktionskraft belyser och skapar förutsättningar för att möta de utmaningar som står för dörren. Genom fortsatta aktiva kommunala satsningar kommer vi att ha ett spännande år framför oss med mycket arbete men också flera val som kommer att fortsätta kommunens positiva utveckling. Jag tackar er alla som genom ert arbete och engagemang bidragit till att utveckla Ludvika kommuns omfattande verksamhet. Ludvika i april 2015 Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Förvaltningsberättelse Allmän översikt Utveckling i kommunen Ekonomiskt resultat Kommunen redovisar för 2014 ett negativt resultat, -61,4 mnkr, vilket är 48,7 mnkr över budget. Budgeten har kompletterats med tilläggsanslag på 13,3 mnkr. Tilläggsanslagen avser 3 olika projekt inom Ludvika kommuns satsning på sociala investeringsfonder. Projekten bedrivs inom såväl stöd- och styrningsförvaltningen (arbetsmarknadsenheten) som inom social- och utbildningsförvaltningen (Ifo-enheten) och redovisas utanför den ordinarie driftverksamheten. En avstämning mot det kommunala balanskravet innebär att resultatet netto justeras med +13,3 mnkr. Det justerade resultatet är därmed -48,1 mnkr. Driftsverksamheten Budgetavvikelserna angett i mnkr (exkl. interna kapitalkostnader) är -61 mnkr mot nämndernas egen budget. Positiv budgetavvikelse har kultur- och fritidsnämnden med +0,4 mnkr. Övriga verksamheter inom driften har negativa budgetavvikelser. Kommunstyrelsen -1,8 mnkr (samhällsbetalda resor och företagshälsovård), VBU -1,1 mnkr (Ludvika högre andel gymnasiet), samhällsbyggnadsnämnden skatt -3,9 mnkr (rivningskostnader, lekplatser o park), samhällsbyggnadsnämnden, taxa -1,6 mnkr (ramavtal vatten och ökade kapitalkostnader avfall) social- och utbildningsnämnden -22,8 mnkr (administration, grundskola o ifo; -17,1), kulturskolan -0,2 mnkr, vård- och omsorgsnämnden -23,3 mnkr (särskilt boende -15,2 och hemtjänst -8,7), räddningsnämnden -0,4 mnkr, fastighetsverksamhet -5,9 mnkr (ej avdragsgill moms från 2013). Utfallet på kapitalkostnader för taxefinansierad verksamhet och energieffektiviseringsprojektet, EPC etapp 1 och 2, skall exkluderas från de budgeterade kalkylerade kapitalkostnaderna med 10,9 mnkr. Avvikelsen för driftsnettot är därmed -50,1 mnkr. personalskulder och sociala avgifter. Budgeterat belopp var 31 mnkr och utfallet blev 33,4 mnkr. Delposterna är både positiva och negativa. Avvikelse på personalskulder blev -5,6 mnkr, sociala avgifter +3,3 mnkr och pensioner (både avsättning och utbetalning) -0,1 mnkr. Planenliga avskrivningar överskred budget med -1,2 mnkr. I utfallet ingår nedskrivningar som gjorts med -0,2 mnkr på objekt som försålts. Finansnettot Den del av finansnettot som är kostnadsdel avviker marginellt, +0,2 mnkr mot budget. Intäktsdelen överskrider budget med +7,5 mnkr. Debitering av räntor för EPC-projekt och intäktsräntor avseende investering i vattenprojekt Grängesberg är orsaken. Skatter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag är -2,5 mnkr under budgeterad nivå. Avräkning av skatter, preliminär utbetalning mot definitiv har utfallit negativt. Övrigt Inget har bokförts som extraordinära intäkter och/eller kostnader under året. Händelse av väsentlig betydelse Vattenledningen mellan Ludvika och Grängesberg, som NCC enligt entreprenadkontrakt skulle ha färdigställt den 29 november 2013, är fortfarande inte klar och tagen i drift. Den ingenjörsfirma som utsetts av Ludvika kommun och NCC att besikta och bedöma projektet konstaterar i en rapport februari 2015 att det är så mycket fel i entreprenaden att den inte kunnat godkännas. Det är nu upp till entreprenören, NCC, att komma tillbaka och meddela vad man tänker göra. Övriga verksamhetskostnader Medel för social investeringsfond har anslagits med sammanlagt 36 mnkr under åren De medel som förbrukats under året, 13,3 mnkr, har också upptagits med motsvarande summa som anslagna budgetmedel. Andra verksamhetskostnader utanför nämndernas driftsnetto berör bland annat, pensioner, löneskatt, semesterlöneskuld/ 5

6 Personal och utvecklingsstrategi För att möta den utmaning som Ludvika kommun står inför, att trygga sin personalförsörjning genom att attrahera medborgare att vilja arbeta i Ludvika kommun krävs insatser som lockar och uppmärksammar på ett positivt sätt, samtidigt som befintliga medarbetare väljer att stanna kvar. Arbetsplatserna i kommunen ska präglas av en god arbetsmiljö samt att utrymme ges till utveckling och nya idéer där varje medarbetares erfarenheter och personliga förutsättningar tas tillvara. Personalarbetet inriktas mot följande: Chefer som är trygga i ledarrollen som genererar aktiva och ansvarstagande medarbetare. Trygga och utvecklande anställningar. Möjlighet till friskvård. En väl utvecklad rehabiliteringsprocess. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. Nettoförändringar jämförelse fem år bakåt År Folkmängd Förändring totalt Födelsenetto Flyttnetto Befolkning och sysselsättning Total andel inskrivna arbetslösa förändrades från 8,1 % 2013 till 8,6 % i Ludvika vid utgången av För Dalarna och riket var samma uppgifter 7,8 %/7,4% respektive 8,6%/8,1 %. Motsvarande uppgifter för ungdomsarbetslösheten var för Ludvika 16,6 % 2013 mot 17% För Dalarna och riket: 16,6 %/14,4 % respektive 17,2 %/ 14,8 %. Antal företag som startades i Ludvika kommun var 100 stycken. Befolkningsutveckling 2014 Folkmängdsökningen under året i kommunen blev den största sedan slutet av femtiotalet, och födelsenettot är det bästa sedan år Även flyttnettot är rekordstort. Det positiva resultatet är en sammanlagd effekt av ett barnafödande som är i nivå med 1990-talet, ovanligt lågt antal dödsfall samt mycket stor invandring. 6

7 Ekonomisk översikt i ett femårsperspektiv Förändring av kostnader och intäkter Såväl kostnader som skatteintäkter/statsbidrag har ökat jämfört med I verksamhetens nettokostnader ingår för 2013 en jämförelsestörande post av betydlig storlek. Med denna post eliminerad kan en rättvis jämförelse mellan åren 2013 och 2014 göras mellan skatteintäkter/statsbidrag och justerade verksamhetskostnader netto. Verksamhetens nettokostnader har ökat mer än skatteintäkterna. Nettokostnadernas ökning är 73,5 mnkr eller +5,3%. Ökningen för skatteintäkter/statsbidrag är 22,8 mnkr eller +1,7%. Totalt är verksamhetens nettokostnader för 2014 totalt 53,9 mnkr högre än budget. Budgetavvikelsen för skatteintäkter/statsbidrag är -2,5 mnkr. Avräkning av preliminära skatteintäkter mot definitiva innebar en sänkning av skatteintäkterna. Finansnettot avviker marginellt mot budget för kostnadssidan. Vad gäller finansiella intäkter är avvikelsen +7,5 mnkr. Debitering av räntor för EPC-projekt och intäktsräntor avseende investering i vattenprojekt Grängesberg är orsaken. Nettokostnadsandelens utveckling År Verksamheten/skatt + statsbidrag 101% 97% 95% 94% 94% Av- o nedskrivning/skatt + statsbidrag 5% 5% 5% 5% 5% Finansnettot/Skatt + statsbidrag 1% 1% 1% 1% 0% Verksamhetens nettokostnader/skatt och statsbidrag */ 106% 102% 100% 99% 99% Kvoten verksamhetens nettokostnad/skatt + statsbidrag, med jämförelsestörande post eliminerad för tidigare år, utvisar för 2014 en kvotsiffra på 105,3%, det vill säga förbrukningen på kostnadssidan överstiger intäktsposterna för skatter/statsbidrag med 5,3%. Ett ofta använt mål kring detta nyckeltal är ett relationstal på 98%. Om verksamhetskostnaderna hade varit 98% av skatter/statsbidrag eller motsvarande 103 mnkr lägre hade detta mål uppnåtts. Kommunens skatteintäkter - jämförelse länet Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 1 372,5 mnkr. Den totala skattesatsen (exkl kyrkoavgift) var oförändrad jämfört mot Skatten för den största församlingen, Ludvika församling var 34,02 då begravningsavgift på 0,32 kr inkluderats. Av Dalarnas kommuner har 9 st högre kommunal skattesats och 3 kommuner (Avesta, Leksand och Rättvik) lägre. Ludvika har tillsammans med Falun och Malung-Sälen samma kommunala skattesats 22,54. År Nettokostnadernas utveckling */ 5,3% 5,5% 1,9% 2,5% 3,0% Skatteintäkternas utveckling (inklusive statsbidrag) 1,7% 3,4% 1,1% 2,2% 3,2% */Jämförelsestörande post har frånräknats 7

8 2010 var det en övervikt för procentuell ökning av skatteintäkterna i förhållande till nettokostnadernas utveckling. Sedan dess har trenden brutits och nettokostnaderna har mellan överstigit procentutvecklingen för skatteintäkter/ statsbidrag. I redovisningen av nettokostnader för har jämförelsestörande kostnads-/intäktsposter exkluderats för att få en rättvis jämförelse över tid. Nettokostnadernas utveckling överstiger nu skatteintäkternas utveckling med 3,6 procentenheter. Årets resultat Mnkr/År Årets resultat -61,4 3,2 39,3 10,9 22,9 Reavinster försäljning fastigheter 0-0,9-1,6-1,3 Reavinster försäljning finansiella anläggn. tillgångar -0,6 Undantag underskott integration enligt Kf 2,0 Undantag diskonteringsränta pensioner 5,8 Undantag social investeringsfond 13,3 0,9 Justering extra ordinära poster 4,0 Justering taxefinansierad verksamhet -1,6 Justerat resultat/balanskrav -48,1 8,4 39,7 9,6 25,3 Eget kapital 768,3 829,7 826,5 787,1 776, års resultat -61,4 mnkr överskrider budget (inkl tilläggsanslag) med -48,1 mnkr. Tilläggsanslaget, 13,3 mnkr, avser en satsning i så kallad social investeringsfond som exkluderats från årets resultat. Investeringsvolym och självfinansiering av investeringar Årets totala anslag inklusive tilläggsanslag och ombudgeterade anslag var 177,9 mnkr. De skattefinansierade investeringarna var totalt 54,5 mnkr. Nyupplåning har gjorts för vattenprojekt med 50 mnkr. Övriga investeringar har finansierats med egna medel. Mnkr/År Nettoinvesteringar 83,5 213,7 171,4 66,1 49,9 Nyupplåning för investeringar 50,0 112,6 75,8 29,0 0,4 Soliditet/Skuldsättningsgrad Soliditeten mäts genom att relatera det egna kapitalet till de totala tillgångarna. Den visar i vilken grad tillgångarna har anskaffats med egna medel och är också ett mått på den finansiella styrkan. Soliditeten har försämrats fem procentenheter mot föregående år. Det kraftiga underskottet urholkar det egna kapitalet. Med pensionsåtagandena inräknade, som redovisas som så kallad ansvarsförbindelse utanför balansräkningen, har nyckeltalen försämrats ca 3 procentenheter och ligger på -4,1 procent. Skuldsättningsgraden anger graden av skulder (skulder och avsättningar) i förhållande till den totala balansomslutningen. Skuldsättningsgraden har försämrats fem procentenheter mot föregående år och med tre procent om pensionskulden räknas med. Skuldsättningsgraden har ett samband med soliditet. Försämrad soliditet visar sig i högre skuldsättningsgrad. Soliditet År Exklusive pensionsskuld 46% 51% 54% 58% 59% Inklusive pensionsskuld(inkl löneskatt) -4% -1% 2% 0% 4% 8

9 Skuldsättningsgrad År Exklusive pensionsskuld 54% 49% 46% 42% 41% Inklusive pensionsskuld(inkl löneskatt) 104% 101% 98% 100% 96% Likviditet De likvida medlen var vid årets ingång 81 mnkr och vid årets slut 55 mnkr, sålunda en minskning med 26 mnkr. Lån - Borgen - Pensioner Mnkr/År Långfristiga skulder (inkl checkkredit) 448,9 416,9 315,4 247,6 203,5 Pensioner (skuld) 70,3 66,0 58,2 57,8 47,9 Pensioner (ansvarsförbindelse) 667,5 677,8 631,4 634,8 579,6 Borgensförbindelser 774,8 744,7 709,6 683,2 716,7 Summa 1961,5 1905,4 1714,6 1623,4 1547,7 Basår från år % 127% 123% 111% 105% Löneskatt 169,5 164,4 153,2 154,0 140,6 Summa inklusive löneskatt 2131,0 2069,8 1867,8 1777,4 1688,3 Basår från år % 126% 123% 111% 105% Budgetföljsamhet driftverksamhet exklusive kapitalkostnader Mnkr/År Social- och utbildning -22,8-22,1-12,5-7,3-12,4 Vård- och omsorg -23,3-15,0-15,8-21,4-4,3 Kommunstyrelsen -1,8 0,8-1,8 0,3-0,4 VBU (Ludvikas del) -1,1 5,4 3,8 0,6 1,8 Övriga -1,1-1,4 7,9 5,1 0,5 Driftverksamhet totalt -50,1-32,3-18,4-22,7-14,8 Bland de större avvikelserna återfinns social- och utbildningsnämnden, totalt -22,8. Grundskolan har en budgetavvikelse på -8,6 mnkr och försörjningsstödet inom Ifo -20,5 mnkr. Det finns andra verksamheter som uppväger positivt. En annan nämnd med negativ avvikelse är vård- och omsorgsnämnden totalt -23,3 mnkr. Särskilt boende -15,2 mnkr och hemtjänst -8,7 mnkr är stora poster. 9

10 Känslighetsanalys Olika faktorer i procent eller antal påverkar kommunens ekonomi på olika sätt. Några exempel är: 1% löneförändring innebär ca 10 mnkr mer i personalkostnad 10 heltidstjänster kostar ca 4 mnkr generell avgiftsförändring med 1% ger ca 2 mnkr förändring av verksamhetens kostnader med 1% ger 17 mnkr befolkningsförändring med 100 invånare ger ca 4,8 mnkr mer i skatteintäkter/statsbidrag förändring av kommunala skattesatsen med 10 öre ger ca 5,1 mnkr. Sammanfattning Som övergripande kommentarer för bokslutet 2014 gäller följande. Samtliga nämnder med undantag för kultur- och fritidsnämnden hade negativa budgetavvikelser. En obudgeterad avvikelse på ej avdragsgill mervärdeskatt på ca 6 mnkr har adderats till det övriga driftsutfallet. Total avvikelse för driftsnettot med korrigering för kapitalkostnader blev -50,1 mnkr. Övriga avvikelser inom verksamhetens nettokostnader var av- och nedskrivningar -1,4 mnkr och övriga driftskostnader -2,4 mnkr. Med samtliga verksamhetskostnader summerade blev budgetavvikelsen -53,9 mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag visade negativ avvikelse, -2,5 mnkr. Finansnettots avvikelse på kostnadssidan är marginell medan finansiella intäkter har +7,5 mnkr i budgetavvikelse. Inget var budgeterat på raden extraordinära intäkter/kostnader och det har inte heller bokförts något extraordinärt. Kommunens totala resultat summerar till -61,4 mnkr på sista raden. Vid en justering av poster mot balanskravet för sociala investeringsfonder med 13,3 mnkr är balanskravsresultatet -48,1 mnkr vilket är -48,7 mnkr under budgeterad nivå. 10

11 Uppföljning kommunövergripande mål Styrmodell Ludvika kommuns styrmodell bygger på en mål- och resultatstyrning som syftar till att förbättra och utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Kommunfullmäktige fastställer en vision och ett antal kommunövergripande mål för verksamheten. Resultatmått med tidsatta målvärden fastställs som ska användas i uppföljningen för att indikera om målen nås eller inte. Genom att i sina mål och budgetar återkoppla till de övergripande målen bidrar samtliga nämnder och förvaltningar till att målen nås. Vision Visionen visar kommunfullmäktiges långsiktiga ambition och mål, och beskriver det tillstånd som kommunen ska befinna sig i år 2020: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Strategiska målområden Tre strategiska målområden ska prioriteras för att visionen ska nås: Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Livsmiljö Kommunövergripande verksamhetsmål Inom de strategiska målområdena finns övergripande verksamhetsmål. Vision: Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Mål 1 - Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Mål 2 - Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa 2020 Barn och Mål 3 - Barn och unga ges förutsättning till inflytande i unga frågor som berör dem nu och i framtiden Mål 4 - Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen skall använda narkotika Mål 5 - Ludvika ska år 2020 ha invånare Mål 6 - Ludvika ska 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Utbildning, arbete och näringsliv Livsmiljö Mål 7 - Halverad Ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Mål 8 - Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Mål 9 - Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Mål 10 - Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Mål 11 - Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Mål 12 - Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Mål 13 - Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Mål 14 - Ludvika kommun skall öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp 11

12 Att mäta måluppfyllelsen 2014 av de kommunövergripande verksamhetsmålen Uppföljningen av de kommunövergripande verksamhetsmålen sker genom att jämföra resultatmåttens utfall med de fastställda målvärdena. För ett av målen har resultatmåttet ett angivet målvärde för 2014 (mål 7). För andra mål finns ett målvärde som antingen avser 2020 eller där värdet inte är tidsatt (mål 2, 4, 5, 6, 9, 10, 11, 12). I det förra fallet är det först efter utgången av 2020 som det kan avgöras om målet har nåtts, men måttets hittillsvarande utveckling kan ändå indikera i vilken grad målet är på väg att nås. I resterande fall där målvärden saknas kan man endast beskriva om resultatmåtten utvecklas i rätt riktning eller inte (mål 1, 3, 8, 13, 14). För några av resultatmåtten saknas utfall för 2014 (de som mäter måluppfyllelsen för mål 6, 8, 9 och 13), men dessa väntas kunna redovisas i delårsbokslut Vid valet av resultatmått har det varit vägledande att utfallen enkelt ska kunna tas fram vid bestämda tidpunkter utan alltför stora egna insatser, och att Ludvikas nivå och utveckling helst ska kunna jämföras med andra kommuner. Måtten hämtas från följande källor: Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver KKIK som står för Kommunens kvalitet i korthet och som ger en samlad bild av vad kommunerna åstadkommer i termer av kvalitet och resultat för invånarna. Ludvika är en av cirka 230 kommuner som 2014 deltog i KIKK:s mätningar. Många kommuner använder mått från KKIK i sin styrning och verksamhetsutveckling. LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en attitydundersökning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen) erbjuder landets kommuner att genomföra. I Ludvika tillfrågas ungdomar i grundskolans årskurs 8 respektive gymnasiets årskurs 2. Årligen brukar ett 30-tal kommuner genomföra undersökningen. Statistiska centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning är en attitydundersökning bland ett urval av invånarna år som får tycka till och betygsätta sin kommun och dess verksamheter. Under 2014 genomfördes undersökningen i nära 130 kommuner. Övriga källor är Skolverket, Svenskt Näringsliv, Avfall Sverige, Miljöfordon Syd, SKL:s Öppna jämförelser samt offentlig statistik från SCB respektive Arbetsförmedlingen. Flera av måtten finns också publicerade på kolada.se, som är en databas med nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommunernas och landstingens verksamheter. Måluppfyllelse 2014 inom målområdet Barn och unga Barn och unga Mål 1 - Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Mått 1a Upplevd otrygghet olika händelser, åk 8 Mått 1b Upplevd otrygghet olika händelser, gym åk 2 Mål 2 - Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa 2020 Mått 2a Meritvärde åk 9 Mått 2b Betygspoäng gymnasiets åk 3 Mått 2c Kommunranking meritvärde åk 9 Mått 2d Kommunranking betygspoäng gymnasiets åk 3 Målvärde 2014/2020 Saknas Saknas 220 Saknas Resultat % 7% , % 5% , % 5% , % 4% ,

13 Barn och unga Mål 3 - Barn och unga ges förutsättning till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Mått 3a Stora möjligheter att påverka de som bestämmer i kommunen, åk 8 Mått 3b Stora möjligheter att påverka de som bestämmer i kommunen, gym åk 2 Mål 4 - Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen skall använda narkotika Mått 4a Röker/snusar, åk 8 Mått 4b Röker/snusar, gym åk 2 Mått 4c Druckit alkohol, åk 8 Mått 4d Druckit alkohol, gym åk 2 Mått 4e Använt narkotika, åk 8 Mått 4f Använt narkotika, gym åk 2 Målvärde 2014/2020 Saknas Saknas Saknas Saknas 0% 50% 0% 0% Resultat % 7% 19% 40% 28% 74% 4% 8% 15% 17% 13% 29% 15% 67% 0% 10% 16% 14% 11% 27% 21% 64% 2% 10% 14% 11% 10% 31% 16% 70% 3% 7% Mål 1 Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Resultatmåttens utveckling tyder på att en i stort sett oförändrad total andel ungdomar på högstadiet och gymnasiet som har upplevt otrygga situationer. Upplevda otrygga situationer har blivit vanligare på högstadiet, men ovanligare bland gymnasieungdomar. Åren steg andelen högstadieungdomar som har upplevt otrygga situationer från 3 procent till 7 procent. Samtidigt sjönk motsvarande andel gymnasieungdomar från 7 procent till 4 procent. Otrygga situationer är ungefär lika vanligt förekommande bland Ludvikas ungdomar som i övriga kommuner som har gjort samma mätning. Resultatmåtten 1a 1b hämtas från LUPP. Mål 2 Ludvikas skolor är en av Sveriges bästa skolor 2020 Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Då ska den genomsnittliga betygsnivån i årskurs 9 ha stigit från 188 till 220 av maximala 320 och då ska Ludvika ha avancerat i rankingen bland Sveriges 290 kommuner avseende betygsnivåer för såväl årskurs 9 som gymnasiets årskurs 3 och i bägge fallen ha nått en placering bland den främsta fjärdedelen (ranking 290/4 = 72½ 73 eller lägre). Resultatmåttens utveckling tyder inte på att slutbetygen bland Ludvikas högstadie- och gymnasieelever är på väg att förbättras och inte heller att betygsnivån är på väg att förbättras jämfört med genomsnittet för Sveriges kommuner. Så utifrån detta resultat tycks målet att bli en av Sveriges bästa skolkommuner 2020 inte vara på väg att nås. Perioden steg den genomsnittliga meritpoängen från 188 till 190 i årskurs 9. Samtidigt sjönk det genomsnittliga meritvärdet för gymnasiets årskurs 3 från 14,1 till 13,8. Detta är i bägge fallen en sämre utveckling än för kommungenomsnittet. Ludvikas betygsnivå i årskurs 9 är betydligt lägre än genomsnittet för kommunerna och skillnaden ökar, medan det för gymnasiets årskurs 3 inte finns någon påtaglig nivåskillnad mellan Ludvika och övriga Sverige även om tendensen alltså är till Ludvikas nackdel. Den svagare betygsutvecklingen på gymnasiet mellan 2011 och 2014 har inneburit att Ludvikas ranking har försämrats från plats 91 till 257 (där plats 1 är bäst och 290 är sämst). Rankingen för betygsnivån på högstadiet har samtidigt legat nästan stilla, från plats 275 till 271. Resultatmåtten 2a 2d hämtas från Skolverket och mäter genomsnittligt meritvärde (max 320) respektive betygspoäng (max 20). Måtten finns också redovisade i Kolada. 13

14 Mål 3 Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem nu och i framtiden Resultatmåttens utveckling tyder på att det mellan 2011 och 2012 skedde en kraftig uppgång i den totala andelen elever på högstadiet och gymnasiet som anser sig ha stora möjligheter att påverka dem som bestämmer i kommunen, men att andelen därefter har sjunkit något. Perioden steg andelen högstadieungdomar som anser sig ha stora möjligheter att påverka dem som bestämmer från 8 procent till 14 procent. Samtidigt steg andelen bland gymnasieungdomar från 7 procent till 11 procent. Ludvikaungdomarnas upplevda påverkansmöjligheter har varit lägre än genomsnittet för övriga kommuner, och utveckling i Ludvika avviker negativt från den i jämförbara kommuner. Resultatmåtten 3a 3b hämtas från LUPP. Mål 4 Barns och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika Resultatmåttens utveckling pekar på en minskad användning av droger bland yngre i Ludvika, även om nedgången är marginell i några fall. Det har blivit avsevärt färre som använder cigaretter och snus, alkoholanvändningen ha minskat något medan narkotikaanvändningen trots en smärre nedgång ligger kvar i stort sett oförändrad. Så mot bakgrund av målvärdena och utifrån måttens utveckling tycks målet vara på väg att nås. Tendensen till minskad användning av droger syns också i grova drag i övriga kommuner som har gjort samma mätningar. Resultatmåtten 4a 4f hämtas från LUPP. Måluppfyllelse 2014 inom målområdet Utbildning, arbete och näringsliv Resultat Utbildning, arbete och näringsliv Mål 5 - Ludvika ska år 2020 ha invånare Mått 5 Antal invånare Mål 6 - Ludvika ska 2020 ha 1000 nya arbetstillfällen Mått 6 Antal nya arbetstillfällen sedan 2011 Mål 7 - Halverad Ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2011 Mått 7 Ungdomsarbetslöshet år Mål 8 - Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Mått 8 Andel med eftergymnasial utbildning år Mål 9 - Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Mått 9 Kommunranking näringslivsklimat Mål 10 - Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Mått 10 En attraktiv plats att bo och leva på Målvärde 2014/ ,0% 18,0% 18,9% 16,6% 17,0% Saknas 29% 30% 30% 30%

15 Mål 5 Ludvika ska år 2020 ha invånare Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts, då invånarantalet ska ha ökat till från utgångslägets cirka år Mellan 2011 och 2014 har Ludvikas folkmängd vuxit från knappt till drygt Detta är ungefär den ökningstakt som, om den fortsätter, pekar på invånare Så utifrån detta resultat tycks målet vara på väg att nås. Ludvikas ökade folkmängd med närmare 450 personer motsvarar en mindre procentuell ökning än för Sverige som helhet. Resultatmått 5 hämtas från SCB:s officiella befolkningsstatistik. Mål 6 Ludvika ska år 2020 ha nya arbetstillfällen Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet nya arbetstillfällen netto sedan 2011 har nåtts. Det finns ännu inget utfall för Antalet arbetstillfällen ökade dock med cirka 460 mellan 2011 och Detta är en ökningstakt som, om den fortsätter, pekar på betydligt fler än nya arbetstillfällen Så utifrån detta resultat tycks målet vara på väg att nås. Resultatmått 6 baseras på Arbetsförmedlingens bearbetning av SCB-statistik. Mål 7 Halverad ungdomsarbetslöshet 2014 jämfört med september 2014 I september 2011 var Ludvikas totala arbetslöshet 18 procent i åldersgruppen år och målet var högst 9 procent vid utgången av Trots en viss nedgång till 17 procent nåddes inte målet om en halverad total ungdomsarbetslöshet. Under perioden sjönk alltså Ludvika totala ungdomsarbetslöshet från 18 procent till 17 procent, vilket är en mindre nedgång än för Sverige som helhet. Resultatmått 7 hämtas från Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Mål 8 Genom livslångt lärande höja utbildningsnivån hos våra kommuninvånare Andelen vuxna invånare med eftergymnasial utbildning i Ludvika ökade något från drygt 29 procent till drygt 30 procent, vilket är en något större ökning än för genomsnittet för landets kommuner. Ludvikabornas utbildningsnivå är betydligt lägre än för Sveriges befolkning som helhet, men bara aningen lägre än kommungenomsnittet. Resultatmått 8 hämtas från SCB:s officiella statistik över befolkningens utbildning. Mål 9 Ludvika ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts, då Ludvika ska ha avancerat i rankingen bland Sveriges 290 kommuner avseende näringslivsklimat och ha nått en placering bland den främsta fjärdedelen (ranking 290/4 = 72½ 73 eller lägre). Det finns ännu ingen ranking för Ludvikas ranking har dock försämrats , från plats 231 till 246 (där plats 1 är bäst och 290 är sämst). Så utifrån detta resultat tycks inte målet vara på väg att nås. Resultatmått 9 hämtas från Svensk Näringslivs undersökning av näringslivsklimatet i landets kommuner. Mål 10 Ludvika ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Mellan 2012 och 2014 upplever invånarna i oförändrad grad Ludvika som en bra plats att bo och leva på. Så utifrån detta resultat tycks inte målet vara på väg att nås. Detta resultatmått mäts vartannat år. Mellan 2012 och 2014 har invånarnas uppfattning om Ludvika som en bra plats att bo och leva på inte förändrats, utan ligger kvar på 54 på skalan där 100 betyder maximalt nöjda. Detta är en något sämre utveckling än genomsnittet för de kommuner som har gjort samma mätning. Både 2012 och 2014 har Ludvikabornas uppfattning om sin hemkommun som en bra plats att bo och leva på varit lägre än genomsnittet för övriga kommuner. 15

16 Resultatmått 10 hämtas från SCB:s medborgarundersökning och finns också redovisat i KKIK och Kolada. Måluppfyllelse 2014 inom målområdet Livsmiljö Livsmiljö Mål 11 - Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Mått 11 En trygg och säker plats att bo och leva på Mål 12 - Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Mått 12 En attraktiv plats att bo och leva på Mål 13 - Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänligt val i vardagen Mått 13 Andelen återvunnet hushållsavfall Mål 14 - Ludvika kommun skall öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp Mått 14a Andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen Mått 14b Andel miljöbilar i kommunorganisationen Målvärde 2014/2020 Resultat Saknas 56% 48% 50% 50% Saknas Saknas Mål 11 Ludvika ska vara tryggt och tillgängligt för alla Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Mellan 2012 och 2014 upplever invånarna att det har blivit mer tryggt och säkert att bo i Ludvika. Så utifrån detta resultat tycks målet vara på väg att nås. Detta resultatmått mäts vartannat år. Mellan 2012 och 2014 har invånarnas uppfattning om Ludvika som en trygg och säker plats att bo på ökat från 53 till 57 på skalan där 100 betyder maximalt trygga och säkra. Detta är en bättre utveckling än genomsnittet för de kommuner som har gjort samma mätning. Både 2012 och 2014 har Ludvikabornas uppfattning om sin hemkommun som en trygg och säker plats att bo och leva på varit lägre än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmått 11 hämtas från SCB:s medborgarundersökning och finns också redovisat i KKIK och Kolada. Mål 12 Ludvika ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Efter utgången av 2020 kan det definitivt avgöras om målet har nåtts. Mellan 2012 och 2014 upplever invånarna i oförändrad grad Ludvika som en bra plats att bo och leva på. Så utifrån detta resultat tycks inte målet vara på väg att nås. Detta resultatmått mäts vartannat år. Mellan 2012 och 2014 har invånarnas uppfattning om Ludvika som en bra plats att bo och leva på inte förändrats, utan ligger kvar på 54 på skalan 0 100, där 100 betyder maximalt nöjda. Detta är en något sämre utveckling än genomsnittet för de kommuner som har gjort samma mätning. Både 2012 och 2014 har Ludvikabornas uppfattning om sin hemkommun som en bra plats att bo och leva på varit lägre än genomsnittet för övriga kommuner. 25% 59% 26% 57% 27% 55% 28% 54% Resultatmått 12 hämtas från SCB:s medborgarundersökning och finns också redovisat i KKIK och Kolada. 16

17 Mål 13 Ludvika ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga val i vardagen Under minskade andelen återvunnet hushållsavfall i Ludvika från 56 procent till 50 procent. Det finns ännu inget publicerat utfall för samtliga kommuner Men för perioden var Ludvikas återvinningsgrad betydligt högre än genomsnittet för övriga kommuner som gjort samma mätning. Men Ludvikas minskade återvinningsgrad motsvarar en sämre utveckling än genomsnittet för övriga kommuner. Resultatmått 13 baseras på en egen mätning, som rapporteras till Avfall Sverige. Måttet finns också redovisat i KKIK och Kolada. Mål 14 Ludvika kommun ska öka andelen miljö- och rättvisemärkta inköp Resultatmåttens utveckling ger en motstridig bild: det har blivit en något större andel ekologiska livsmedel i kommunorganisationen, men samtidigt en mindre andel miljöbilar. Ludvika har både en större andel ekologiska livsmedel och en större andel miljöbilar än genomsnittet för de övriga kommuner som gjort samma mätningar. Perioden steg Ludvikas andel ekologiska livsmedel från 25 procent till 28 procent, vilket är en sämre utveckling än genomsnittet för övriga kommuner. Samtidigt sjönk andelen miljöbilar från 59 procent till 54 procent, vilket också är en sämre utveckling än övriga kommuners genomsnitt. Resultatmåtten 14a 14b baseras på egna mätningar, som rapporteras till EkoMatCentrum respektive Miljöfordon Syd. Måtten finns också redovisade i KKIK och Kolada. Måluppfyllelse 2014 för medlet personal Mål Service av god kvalitét och hög tillgänglighet möter alla medborgare. Detta skall ha som syfte att medarbetare känner stolthet och engagemang i sin profession. Måluppfyllelse Ludvika Kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare känner yrkesstolthet och engagemang. För att nå upp till detta skall följande uppfyllas och personalarbetet inriktas mot följande områden: Chefer som är trygga i ledarrollen som genererar aktiva och ansvarstagande medarbetare. Trygga och utvecklande anställningar Möjlighet till friskvård. En väl utvecklad rehabiliteringsprocess. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal Dessa områden skall följas upp genom uppföljning av genomförd medarbetarundersökning. Måluppfyllelse 2014 för medlet ekonomi Mål God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse. 17

18 Måluppfyllelse Avstämning finansiella mål I Ludvika kommuns budgetprocess finns det upptaget två finansiella mål som eftersträvas. Det första målet är ett procenttal som beskriver resultatnivån i förhållande till skatter och statsbidrag. Resultatet är på resultatnivå 2 (resultat efter skatteintäkter och finansnetto). Resultatet mäts på resultatnivå exkluderat taxefinansierad verksamhet. Taxefinansierad verksamhet ska sett ur några verksamhetsår sammantaget gå plus minus noll. En korrigering görs också för poster utanför balanskravets regler (se nedan under rubrik kring kommunalt balanskrav). Det andra finansiella målet är att de skattefinansierade investeringarna för hela året skall vara egenfinansierade. Budget/Utfall fördelar sig enligt följande: År/% Resultatnivå i % - budgetmål 0,1% 0,3% 0,3% 0,4% 0,5% Resultatnivå i % - utfall */ -3,4% -1% 0,6% 1,6% 2,1% Resultatnivå i % - utfall **/ -3,4% 0,4% 2,6% 0% 2,1% Investeringar är skattefinansierade - budget-mål om egenfinansiering uppfyllts Ja Ja Ja Ja Ja */ Resultat 2 exkluderat för jämförelsestörande poster **/Resultat 2 med jämförelsestörande poster inkluderade Det har anslagits ett budgettillägg på totalt tkr för olika projekt inom satsning för social investeringsfond. Denna post motsvaras av motsvarande kostnader och har undantagits från balanskravet enligt synnerliga skäl (jämför under rubrik om balanskravet nedan). Vad gäller taxefinansierad verksamhet var ett 0-resultat budgeterat. Utfallet blev negativt, tkr för Va och -540 tkr för avfall. Dessa poster har exkluderats i utfallet för resultatmålet. Resultatmålet för budgeten var 0,05%, utfallet blev -3,38%. Målet har alltså inte uppnåtts för För resultatnivån exklusive jämförelsestörande poster är 2014 inte relevant att jämföra med tidigare år då det inte bokförts sådana poster under Det långsiktiga målet på resultatnivå är minst +2%. Det andra finansiella målet om egenfinansiering av skattefinansierade investeringar har däremot uppnåtts även får Det kommunala balanskravet och 2014 års negativa resultat Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnåtts ska bland annat realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar medräknas. Andra poster kan medräknas men det måste göras utifrån synnerliga skäl. Balanskravsutredningen för år 2010 har inte gjorts fullt ut enligt detta regelverk. Då årsredovisningen för 2010 är fastställd av kommunfullmäktige ändras inte på historiken. Det har under 2013 och 2014 gjorts satsningar i så kallad social investeringsfond som kommunfullmäktige tagit beslut om. Ludvika kommun har öronmärkt medel ur eget kapital för denna satsning och undantar dessa anslag vid beräkningen av balanskravets resultat enligt regelverket för balanskravsutredning. Balanskravsutredningen för 2014 utgår från årets resultat -61,4 mnkr. Från detta har avräknats reavinster vid försäljning 35 tkr. Till detta resultat har adderats kostnader för ianspråktagen del av social investeringsfond 13,3 mnkr. Justerat resultatet enligt balanskravet summerar till, efter dessa korrigeringar, 48,1 mnkr. Inga tidigare äldre underskott finns enligt balanskravet som ska täckas upp. Enligt reglerna för balanskrav ska det underskott som uppkommit 2014 senast vara reglerat efter 3 år. Det innebär att kommunen vid utgången av år 2017 ska ha visat sammanlagda positiva resultat med 48,1 mnkr. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. 18

19 Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen syftar till att beskriva personalförhållanden i kommunen och bidrar till uppföljningen av kommunens personalpolitik. Där inget annat uppges avser personalredovisningen uppgifter per den 31 december Anställningar och årsarbetare Antal anställda med tillsvidareanställning är färre 2014 jämfört med 2013, även omräknat till årsarbetare. Däremot är antalet visstidsanställda och timavlönade fler. Antal anställda (och omräknat till antal årsarbetare) Tillsvidareanställda = Årsarbetare Visstidsanställda = årsarbetare Timavlönade (i mätmånad oktober) = årsarbetare Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden totalt för alla anställda fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Det är fler som arbetar heltid och färre som arbetar deltid Sysselsättningsgrad i procent av heltid Tillsvidarean-ställda totalt 96,2 % 96,9 % Tillsvidareanställda kvinnor 95,7 % 96,5 % Tillsvidareanställda män 98,5 % 99,1 % Timavlönade (i mätmånad oktober) 43 % 46,3 % Ålders- och personalstruktur Fördelningen mellan kvinnor och män som är tillsvidareanställda visar att andelen kvinnor har ökat något. Andelen kvinnor är 82,5 procent (82,3 % 2013) och andelen män är 17,5 procent (17,7 %). Den totala medelåldern har minskat något jämfört med föregående år, från 47,3 till 47,2 år. För kvinnor är minskningen 0,1 år och för män är medelåldern oförändrad. Andelen anställda per befattningsområde är något förändrad 2014 jämfört med Andelen anställda inom vård och omsorg har minskat något medan anställda i de andra befattningsområdena ökat. En förklaring till detta är att medelsysselsättningsgraden främst har ökat inom befattningsområdet vård- och omsorg, vilket innebär att antal årsarbetare inte följer förändringen av antalet personer. Personal- och åldersstruktur Andelen kvinnor 82,3 % 82,5 % Andelen män 17,7 % 17,5 % Medelålder totalt 47,3 år 47,2 år Medelålder kvinnor 47,2 år 47,1 år Medelålder män 47,6 år 47,6 år Antal anställda per befattningsområde: Vård och omsorg 63,8 % 63,2 % Bildning/fritid 16,3 % 16,4 % Teknik 11,0 % 11,2 % Administration 8,9 % 9,2 % Pensionsavgångar Under 2014 avslutade 6 anställda sina anställningar genom beviljad sjukersättning. Under samma period avslutade 64 anställda sin anställning på grund av pensionsavgång varav 23 med förtida uttag. Antal heltid Antal deltid

20 Löneutfall Kommunal: 2,52 % OFR allmän kommunal verksamhet: 2,76 % OFR Hälso- och sjukvård: 2,31 % Akademikeralliansen: 2,59 % Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd: 2,83 % Kommunal hade ett fastställt utrymme på 550 kronor per anställd. Vision, Akademikerförbundet SSR och Ledarna hade ett garanterat utfall på 2,2 %. Övriga arbetstagarorganisationer hade inga garanterade utfall i sina avtal. Inga individgarantier avtalades. Individuell lönesättning tillämpas inom samtliga avtalsområden. Medellön Medellönen avser månadsavlönade anställda. Vid utgången av 2014 var medellönen, motsvarande heltidslön, kronor ( kr 2013). Kvinnornas medellön var kronor ( kr) och männens medellön var kronor ( kr). Medellönen har totalt ökat med 2,8 procent jämfört med Ökningen är 2,5 procent för kvinnor och 4,2 procent för män. Som grupp är kvinnornas medellön 93,5 procent av männens medellön (95,0 % 2013). Männens medellön är 107 procent av kvinnornas medellön (106,5 % 2013). Jämförelsen av medellönen för män och kvinnor ska ses som en gruppjämförelse vilken inte tar hänsyn till de skillnader som kan finnas mellan olika män och kvinnor sett till anställningstid, yrke/befattning, utbildning och ålder m.m. Medellön för några av de större personalkategorierna Personalkategori Kvinnor Män Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Enhetschef Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska Socialsekreterare Skolledare Grundskollärare Grundskollärare Personlig assistent Måltidspersonal Kommunalarbetare Park/trädgård Personalkategori Kvinnor Män Brandpersonal Totalt för alla personalkategorier Personalkostnader Löner och övriga personalomkostnader uppgick till 1 057,2 miljoner kronor (1 040,6 mnkr föregående år). Semesterlöneskuld och okompenserad övertidsersättning uppgick till 60,8 mnkr (62,6 mnkr). Ansvarsförbindelsen exklusive löneskatt till kommunens anställda i form av pensioner uppgick vid årsskiftet till 652 mnkr (677,8 mnkr). Sjuklöner till en kostnad av 14,2 mnkr (13,3 mnkr) har betalats ut. Personalkostnadens andel av verksamhetens kostnader uppgår till 60,7 procent (60,9 %). I personalkostnaderna ingår lön, sjuklön, semesterersättning, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, försäkrings- och pensionskostnader inklusive pensionsavsättning samt personalsociala kostnader. Arbetsmiljö och hälsa Enligt modellen för obligatorisk sjukfrånvaroredovisning (se nedan) för samtliga anställda i kommunen framgår att sjukfrånvaron för hela 2014 var 8,8 procent av ordinarie arbetstid. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med Ökningen återfinns bland både kvinnor och män i de flesta ålderskategorierna. Sett till sjukperiodernas längd så är andelen långa sjukfall (60 dagar och längre) som ökar. Ökningen är 2 procentenheter jämfört med Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid i timmar Ålder Kvinnor Män Samtliga ,3 7,5 2,0 3,5 6,0 6, ,1 10,1 3,4 3,8 8,9 8,9 50 9,6 10,1 5,3 6,2 8,7 9,3 Totalt 9,6 9,8 4,1 4,8 8,5 8,8 Sjukfrånvaro >= 60 dgr 62,0 64,4 46,2 47,3 60,4 62,4 Övriga hälsotal för 2014 visar att andelen anställda med längre tids sjukfrånvaro (mer än 28 dagar) har ökat, både bland kvinnor och bland män. När det gäller upprepad sjukfrånvaro (fler än 6 sjuktillfällen under året) har andelen ökat bland både kvinnor och män. När det gäller anställda som inte haft någon sjukfrånvaro alls under året så har denna andel ökat bland kvinnor och minskat bland män jämfört med Totalt sett så är andelen anställda utan sjukfrånvaro under året större

21 Övriga hälsotal Andelen (i procent) av medarbetarna under året Hälsotal Kvinnor Män Samtliga Nya sjukfall som passerat 28 dagar Medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen Medarbetare med 0 sjuktillfällen ,0 15,3 7,0 8,7 13,6 14,2 5,5 5,9 2,1 4,1 4,9 5,6 23,8 25, ,5 27,2 28,5 De fortsatta aktiva insatserna inom området arbetsmiljö och hälsa blir betydelsefulla för att vända trenden med ökad sjukfrånvaro. Arbetsskador År 2014 har antalet anmälda arbetsskador minskat med 23 fall jämfört med 2013, från 217 till 194. Den vanligaste orsaken 2014 är hot eller våld var det 70 fall (91 fall 2013). Antalet anmälda arbetsskador per förvaltning fördelar sig enligt följande: vård- och omsorgsförvaltningen 161 (171 anmälningar 2013); social- och utbildningsförvaltningen 24 (35); samhällsbyggnads- och fastighetsförvaltningen 4 (3); Kultur- och fritidsförvaltningen 2 (7); räddningstjänsten 2 (1), stöd- och styrningsförvaltningen 1 (0). 21

22 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i huvudsak överensstämmelse med Kommunala redovisningslagen (KRL). Koncernvalutatoppkontot har i sin helhet redovisats i kommunens balansräkning. Skulder/ fordringar har bokats upp på dotterföretag. Skatteintäkter Kommunen tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2. Det innebär att redovisade skatteintäkter består av tre delar: Preliminära månatliga skatteinbetalningar under året. Prognos för avräkningslikviden innevarande år Justering av avräkningslikviden för föregående år. Differensen mellan redovisad och fastställd (ej vid bokslutstillfället känd) avräkningslikvid för föregående år. Intäkts/kostnadsräntor hänförliga till redovisningsperioden har fordrings/skuldbokförts och belastat årsbokslutet (upplupna räntor). Leverantörsfakturor, registrering av fakturor som belastar årsbokslutet har skett t.o.m. 16 januari Därefter har fakturor som uppgår till väsentliga belopp periodiserats. Löner och övriga löneförmåner redovisas enligt kontantmetoden. Sociala avgifter fördelas ut på verksamheterna genom personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Personalomkostnadspålägg från nämnderna har interndebiterats med följande procentpåslag: förtroendevalda ,42% ( ,42%). Personalomkostnadspålägget för anställda på kommunala avtal samt taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) och UpphandlingsCenter var ,46 % ( ,46%). Semesterlöneskulden, de anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid, har redovisats som en kortfristig skuld i balansräkningen. kostnader i resultaträkningen. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader har bokförts i enlighet med blandmodellen. Detta innebär att särskild löneskatt beräknats både på de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen och de som anges som ansvarsförbindelse. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet reduceras inte med investeringsbidrag på investeringar aktiverade från och med Anslutningsavgifter har redovisats som intäkter i resultaträkningen. Huvudregeln är att de investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har ett anskaffningsvärde som överstiger ½ prisbasbelopp (22 tkr 2014), har en ekonomisk livslängd på minst 3 år och är avsedda för stadigvarande bruk. Investeringar i anläggningar som inte färdigställts under året redovisas under pågående investeringar. Från och med hösten 2014 tillämpas komponentredovisning på de anläggningar som aktiveras. Detta innebär att en anläggning delas upp i olika komponenter med olika nyttjandeperioder. Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden minskat med investeringsbidrag. På investeringar från och med 2014 minskas inte anskaffningsvärdet med eventuella investeringsbidrag. Investeringsbidrag fördelas över samma period som aktuell anläggning skrivs av. Linjär avskrivning tillämpas och avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar. Avskrivningar av nya investeringar påbörjas under samma år som anskaffningen sker. Avskrivningstider: Byggnader Maskiner och inventarier 5 50 år 3 10 år Komponentredovisning innebär att en anläggnings komponenter skrivs av på olika tider, detta för att avskrivningstiderna ska matcha komponentens livslängd. Löneskuld timanställda har skuldbokförts. Pensionsskulden har beräknats av Kommunsektorns Pension AB (KPA) enligt riktlinjerna i RIPS 07. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Årets nyintjänade pensioner redovisas som en långfristig avsättning i balansräkningen samt kostnadsförs i resultaträkningen. Räntan på pensionslöften redovisas i posten finansiella 22 Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Internräntan 2014 är 2,5 % (2013 2,9 %) på tillgångarnas bokförda värde som disponeras av nämnderna. Internränta fastigheter 2014 är 2,5 % (2013 2,9 %) undantag Rackethallen Östansbo 1,5 %. Internräntan på taxefinansierad verksamhet (va/renhållning) är ,5 % (2013 2,9 %). Exploateringstillgångarna är bokförda som omsättningstillgångar.