Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun
|
|
- Charlotta Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HSL rutiner Datum: Flik: Ers: :3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun Detta dokument är avsett som ett stöd för handläggningen av vårdtagare med smittsam virusorsakad gastroenterit. Innehåll : Sidan PM 1 hygienrutiner 2 PM 2 Handläggning vårdenhet 4 Bakgrund 6 Registreringsbilagor vårdtagare 7 personal 8 sammanställning 9 Ett separat dokument avpassat för sjukhus i Region Skåne finns tillgängligt på Handlingsprogrammet har sammanställts av hygiensjuksköterska Ann Lindgren I samråd med MAS Kerstin Persson December
2 PM 1 Hygienrutiner 1.1 Tillägg till basala hygienrutiner Vid diarréer/kräkningar skall alltid händerna först tvättas med tvål och vatten, torkas med pappershandduk och därefter desinfekteras med handdesinfektionsmedel. 1.2 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i arbete med vårdtagare. Detta minskar risken för att vårdtagare drabbas av vårdrelaterade infektioner. Handhygien Den vanligaste smittvägen inom vården är via personalens händer. En korrekt utförd handdesinfektion kräver kortärmad arbetsdräkt och att man inte har ringar, armbandsklocka eller armband på sig. Bär aldrig ringar, armbandsklocka eller armband i vårdarbete. Använd kortärmad arbetsdräkt. Utför noggrann handdesinfektion före och efter direkt kontakt med vårdtagare samt mellan olika arbets- och vårdmoment. Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Tag rikligt med handdesinfektionsmedel. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar. När alkoholen dunstat har full effekt uppnåtts. Tvätta med tvål och vatten endast när händerna är synligt smutsiga och vid smittsamma diarréer/kräkningar. Handskar Handskar används vid kontakt med blod och kroppsvätskor av två skäl: För att inte grovt förorena händerna samt för att minska risken för blodsmitta. Använd handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Desinfektera händerna när handskarna tagits av. Handskar ska inte desinfekteras då de påverkas negativt av alkohol. Tänk på att även behandskade händer sprider smitta till tagytor som t.ex. handtag, bord, säng, apparater m.m. Skyddskläder Använd plastförkläde (engångs) eller boendebunden skyddsrock vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Skyddsrock ska bytas dagligen och då den blivit synligt förorenad eller våt. Tänk på att inte sitta i vårdtagarens säng oavsett om du bär skyddskläder eller ej. Stänkskydd Använd munskydd och skyddsglasögon eller visir som stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. 1.3 Arbetsdräkt Arbetsdräkten bytes dagligen, samt då den blivit våt eller synligt förorenad. Tvättas i minst + 60º C på arbetsplatsen. 2
3 1.4 Rengöring och desinfektion Spill Kräkning/avföring torkas upp med engångsduk indränkt med rengöringsmedel. Torka efter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Dagligen Toalettsitsar, kranar, dörrhandtag m.m. rengörs med rengöringsmedel och desinfekteras därefter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Golv rengörs med rengöringsmedel. När utbrottet är över Hos vårdtagare som varit sjuk desinfekteras ytor såsom sängbord, plastad madrass och säng med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.tvätta kuddar i maskin i minst +60 C. Desinfektera även kranar, spolknapp till toalett, dörrhandtag och andra tagytor. Sätt in ny toalettrulle. 1.5 Tvätt och avfall Använd vanlig tvätt- och sopsäck. Tillslut säckarna på rummet. Bytes dagligen. Den sjukes tvätt tvättas separat om möjligt i minst +60 o C. 3
4 PM 2 Handläggning vårdenhet Vårdtagare på vårdenhet insjuknar med misstänkt smittsamma diarréer/kräkningar Snabb upptäckt och rapportering av symtom samt snabbt insatta åtgärder är avgörande för att förhindra eller begränsa ett utbrott! 2.1 En (1) vårdtagare insjuknar: Vårdtagaren bör stanna på rummet med dörren stängd. Måltider intages på rummet. Medboende på rummet betraktas som smittade och bör också stanna inne på rummet. Avdela en toalett till vårdtagaren/medboende. Avdela om möjligt ett fåtal medarbetare till att sköta vårdtagaren/medboende på rummet. Uppmana vårdtagaren/medboende att tvätta och desinfektera händerna ofta. Flytta inte vårdtagaren/medboende till andra vårdenheter eller vårdformer. Tänk på att även övriga vårdtagare i detta skede kan befinna sig i inkubationsfasen (= upp till 48 tim). Flytta inte in annan vårdtagare på rum där vårdtagare med diarréer/kräkningar bor förrän tidigast efter 48 timmars symtomfrihet. Endast akuta operationer, undersökningar och/eller behandlingar utföres. 2.2 UTBROTT = två eller flera vårdtagare och/eller personal insjuknar: Inflyttningsstopp rekommenderas och kan gälla hela eller delar av enheten. Ju längre man väntar med beslut om inflyttningsstopp, desto längre kvarstår problemen. Samråd med Vårdhygien. Tjänstgörande sjuksköterska informerar medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och patientansvarig läkare (PAL). Beslut om inflyttningsstopp tas av verksamhetschef i samråd med MAS. Sätt upp skylt på enhetens ytterdörr/entré att besökare kontaktar enhetspersonal för vidare information angående tarmsmitta. Informera övrig personal som städledare, städpersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut, bibliotekarie etc. Informera vårdtagare och deras närstående. Besökare till enheten bör inte besöka andra boende på enheten eller andra vårdinrättningar. Enheten ska inte brukas som genomfartsled för personal och vårdtagare på väg till annan destination inom byggnaden. Inflyttningsstopp kan hävas 48 tim efter senaste symtom (kräkningar/diarré) på enheten. Vid långvarig diarré rådgör med infektionsklinik och/eller Vårdhygien. Lista insjuknade vårdtagare (Bilaga 1). När utbrottet upphört skickas kopia av sammanställning (Bilaga 3) till MAS. 2.3 Provtagning på nyinsjuknade (< 2 dygn) Tag prov från avföring (3 skedar) för virusdiagnostik enl. läkarordination. Ange på remissen om det gäller ett utbrott. Följ laboratoriets provtagningsanvisningar. Bakterieodling (tarmpatogener + C1 diff) kan tas enl. läkarordination för att utesluta bakteriell genes. Prov (3 skedar avföring).följ laboratoriets provtagningsanvisningar. 4
5 2.4 Vårdtagare med symtom Vårdtagarna bör stanna på rummen/lägenheten med dörrarna stängda. Medboende på rummet/lägenheten betraktas som smittade och bör stanna på rummet. Avdela separata toaletter till vårdtagarna. Avdela om möjligt ett fåtal medarbetare att sköta insjuknade vårdtagare. Uppmana vårdtagarna att tvätta och desinfektera händerna ofta. Endast akuta operationer, undersökningar och/eller behandlingar utföres. Mottagande enhet skall i dessa fall informeras om pågående utbrott. All mat och annan förtäring serveras individuellt på rummen/lägenheten under utbrottet. Vårdtagare som tillfrisknat (två dygns symtomfrihet) får vistas i gemensamma utrymmen inom enheten. 2.5 Vårdtagare utan symtom Inga vårdtagare skall delta i aktiviteter utanför enheten under utbrottet. Flytta inte någon vårdtagare till andra vårdenheter eller vårdformer. Endast akuta operationer, undersökningar och/eller behandlingar utföres. Mottagande enhet skall i dessa fall informeras om pågående utbrott. 2.6 Måltider Avdela en person på enheten för mathantering. Vid mathantering skall handhygien utföras först med tvål och vatten följt av handdesinfektion. Inga bufféer, vare sig till vårdtagare eller personal. Alla måltider serveras individuellt. Disk diskas i enhetens diskmaskin. 2.7 Personal För att minska smittspridningen rekommenderas att personal med symtom sjukanmäler sig. Principbeslut om avstängning avseende kökspersonal fattas av verksamhetschef/eller motsvarande enligt allmänna anställningsvillkoren AB05. Lista insjuknad personal (Bilaga 2). Kopia av sammanställning (Bilaga 3) skickas till MAS. Insjuknad personal på den egna enheten kan återgå i tjänst efter ett dygns symtomfrihet. Personal som tjänstgjort på smittad enhet bör vara symtomfri i två dygn (= inkubationstiden) innan tjänstgöring påbörjas på annan vårdenhet. Personal bör om möjligt inte gå mellan olika enheter detta gäller även nattetid. Studerande ska inte gå mellan olika enheter. Personal som rör sig mellan olika vårdenheter inom enheten exempelvis sjukgymnast och arbetsterapeut ska inhämta information om vilka insatser som är prioriterade och vilka man kan avvakta med. Lokalvårdare bör inte städa på någon annan vårdenhet. Däremot kan allmänna utrymmen städas av denna personal. Handdesinfektionsmedel för besökande och personal ska finnas lätt tillgänglig vid enhetens in-/utgång. Informera all berörd personal om basala hygienrutiner. 5
6 Bakgrund Utbrott av virusorsakad gastroenterit (magsjuka) har sedan 1990-talet blivit vanligare på många vårdinrättningar i Sverige. Utbrott orsakade av rota- och calicivirus är de som har störst vårdhygienisk betydelse. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad gastroenterit då epidemi pågår i samhället och då sekundärfall inträffar med cirka 2 dagars inkubationstid eller då vårdpersonal drabbas. Smittspridningen sker i huvudsak via direkt eller indirekt kontakt. Smittsamhet: Smittsamheten är mycket stor framför allt genom fekal-oral kontaktsmitta, exempelvis via händer och livsmedel, men även via dropp kontaktsmitta. Explosiva kräkningar och diarréer duschar ned föremål. Ett hundratal viruspartiklar räcker. Detta kan ställas mot att det i en enda vätskedroppe från en kräkning finns miljontals viruspartiklar. Diarréer på vårdinrättning kan spridas okontrollerat under lång tid om inga åtgärder vidtas. Vid utbrott med calicivirus (vinterkräksjuka) på en enhet är det också väl känt att mellan 40 och 60 % av personalen blir smittad och insjuknar om inte adekvata hygieniska åtgärder sätts in. Calicivirus är mindre känsligt för alkoholdesinfektion än t.ex. rotavirus. För att minska mängden smittämne ska händerna därför tvättas med tvål och vatten före desinfektion. Symtomen: Skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet: Calicivirus (norovirus eller sapovirus) Plötsligt insättande kaskadkräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla. Frekventa diarréer. Varaktighet 1 2 dygn. Personal insjuknar i samma omfattning som vårdtagare. Rotavirus Diarréer och ofta, men inte alltid kräkningar. Varaktighet 1 2 (3) veckor. Personal har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar 6
7 Registrering av vårdrelaterade gastroenteriter Vårdtagar-lista (Bilaga 1) Vårdenhet:... Avd: Plan:... Sign:. Lägenhet/ Rum Vårdtagare, namn Inflyttad datum Symtom Datum för symtomdebut Avföringsprov taget, ja el. nej Provresultat Kommentarer Inflyttningsstopp infört, datum... Inflyttningsstopp avslutat, datum... Kommentarer Uppgifter överföres till Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit (Bilaga 3) 7
8 Registrering av vårdrelaterade gastroenteriter Personallista (Bilaga 2) Vårdenhet:... Avd: Plan:... Sign:. Namn Ordinarie personal Extrapersonal/ studerande Symtom Datum för symtomdebut Avföringsprov taget, ja el. nej Provresultat Åter i tjänst, datum Kommentarer: Uppgifter överföres till Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit (Bilaga 3) 8
9 Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit (Bilaga 3) Rapportdatum: Rapportör & befattning: Vårdenhet: Avdelning: Inflyttningsdatum indexfall:. Insjuknandedatum indexfall: Totalt antal insjuknade vårdtagare:. under perioden: Totalt antal insjuknad personal:. under perioden:.. Inflyttningsstopp? Ja, hela avd. Ja, del av avd. Nej Om Ja ange antal dagar: under perioden: Har prov för virusdiagnostik tagits? Ja Nej Om Ja resultat?.. Kopia av sammanställning skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för kännedom. 9
10 HSL rutiner Datum: Flik: Ers: : Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Riktlinjer för stick- och skärskador Risk för blodsmitta: Stick- och skärskador utgör största risken för överföring av blodsmitta i hälso- och sjukvården och i omvårdnadssituationer. Därför skall förebyggande arbete av sådana skador prioriteras. Risk för blodsmitta finns vid: stick- och skärskador orsakad av föremål förorenade med blod eller annan kroppsvätska direkt blod/kroppsvätskekontakt med slemhinnor (mun, ögon eller näsa) eller skadad hud/sår/eksem All personal ska känna till: vilka riskmoment som finns vilken teknik som ska tillämpas vilka åtgärder som ska vidtas om ett tillbud eller skada uppkommer Arbetsgivaren ansvarar för att det finns fungerande arbetsrutiner och skyddsinstruktioner och för att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för tillbud och skador. Undvik tillbud och skador: Stressa inte. Organisera arbetet och arbeta lugnt. Utgå alltid att det finns risk för blodsmitta och var försiktigt vid all kontakt med blod och blodtillblandade vätskor. Följ basala hygienrutiner. Använd handskar vid kontakt med blod. Välj handske efter risk/känd blodsmitta. Handskarna minskar risken för blodsmitta vid stick- och skärskador eftersom handsken torkar av en del av blodmängden som finns på utsidan av det stickande eller skärande föremålet. Vid känd blodsmitta använd skyddskläder och vid risk för stänk även visir eller skyddsglasögon. Placera din utrustning så att du inte behöver korsa armar eller sträcka dig. Vid blodprovstagning använd vacutainerhållare med säkerhetskanyl som fälls över nålen. Om du måste sätta tillbaka hylsan på nålen - använd enhandsfattning. Vid kapillär provtagning använd säkra blodprovstagare där provtagaren inte utsätts för risk när nålen ska avlägsnas. Fyll aldrig riskavfallsburken med stickande och skärande föremål till med än 2/3. Förslut locket väl. 1
11 Vid skada: Rengör genast det skadade området med tvål och vatten och desinficera med 70 % handdesinfektion. Vid stänk av blod/kroppsvätska i mun/ögon/näsa, skölj omedelbart med rikligt med vatten eller fysiologisk koksaltlösning. Rapportera omedelbart skadan till enhetschefen. Diskutera skadan med patientansvarig läkare eller annan tjänstgörande läkare på vårdcentralen, som får göra en riskbedömning. Om provtagning blir aktuellt ska följande tester tas: Hepatit B, Hepatit C och HIV. OBS! Om provtagning ska ske på patienten krävs hans/hennes medgivande. Vid risk för blodsmitta, ta omedelbart kontakt med Helsingborgs infektionsklinik. Jourhavande infektionsläkare nås på följande tider. Dagtid mån-fre kl (infektionsmottagningen) Övrig tid (infektionsavdelningen). Det är jourhavande läkare som avgör om indikation för profylax finns (vid risk för blodsmitta). Det blir då aktuellt med Hepatit B-vaccinering ( 0, 1 och 6 månader samt titerkontroll 1 månad efter sista vaccinationsdos. Finns även som snabbvaccin då det är bedömt som hög risk, men det avgörs av infektionsjouren. Om risk finns upprepas provtagningen av Hepatit B och C efter 0,3 och 6 månader, HIV efter 0 och 3 månader. Glöm inte att göra en arbetsskadeanmälan. Om risk för blodsmitta finns enligt ovan ska arbetsgivaren stå för läkar- och provtagningskostnader. Spara kvittot! 2
12 HSL rutiner Datum: Flik: : Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ingegerd Asplund-Olgård Hantering av smittförande avfall från Hälso- och sjukvården. Smittförande avfall är avfall som är eller bedöms vara förorenat med organiskt material som tillhör skyddsklass 3-4 enligt AFS 2005:1, t.ex. gulsot. Artificiellt och till signifikanta mängder förmerade mikroorganismer som tillhör skyddsklass 2-4 i samma föreskrifter, till exempel kulturer som utgör avfall från mikrobiologiska laboratorier. Finns inte i den kommunala hälso- och sjukvården. Vidare betraktas avfall med skärande och stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor t.ex. kanyler, lancetter, akupunkturnålar som smittförande och skall därmed samlas upp som farligt avfall (FA). Smittförande avfall får inte komprimeras, deponeras eller ingå i återvinningssystem såvida de inte autoklaverats eller på annat sätt konverteras till icke smittförande avfall enligt SOSFS 2005:26. Smittförande avfall som klassas som FA skall hanteras enligt gängse regler för FA. Smittförande avfall skall samlas upp i slagtåliga, fukttäta förpackningar i anslutning till den verksamhet där det uppkommer. De skall vara av ett sådant material att avfall inte kan läcka ut vid den fortsatta hanteringen. Smittförande/skärande/stickande avfall skall samlas upp i förpackningar som dessutom skyddar mot skär- och stickskador. En förpackning som innehåller smittförande/skärande/stickande avfall får förvaras i rumstemperatur i högst tre år. I Höganäs ska personalen i hemsjukvården använda Safeclip till nålar för insulinpennor. Safeclip erhålls gratis på Apoteket. Fulla Safeclip lämnas i retur till Apoteket. I hemsjukvården får en förpackning med smittförande/skärande/stickande avfall medföras och användas till flera vårdtagare om den återförs till ordinarie arbetsplatsen. Om en förpackning endast används till en enstaka vårdtagare får den förvaras hos vårdtagaren till dess den är fylld upp till den nivån enligt tillverkarens anvisningar, dock i högst tre år. Den ska därefter återföras till ordinarie arbetsplatsen och tas om hand enligt gällande rutiner. Smittförande avfall, förutom avfall med skärande och stickande egenskaper, får förvaras högst ett dygn i utrymme med rumstemperatur, om lufttemperaturen är högst + 8C kan avfallet förvaras i högst sju dygn. Ett sådant utrymme ska vara lätt att rengöra och tåla desinfektion. Golvavlopp och tappställe för varmt och kallt vatten ska finnas i eller i anslutning till utrymmet. Utrymmet ska rengöras regelbundet och vid förorening. Om utrymmet är på en enhet ska utrymmet vara låst och 1
13 märkt med den internationella symbolen för biologisk fara. Varningsskylten ska kompletteras med texten smittförande avfall. Transport av smittförande avfall (FA) får endast transporteras av den som har tillstånd att transportera FA. Med avtal, abonnemangshämtning, med Nordvästra Skånes RenhållningsAB (NSR) kommer hanteringen av smittförande avfall bli rätt genom alla led. Hämtning kommer att ske två gånger per år och en återtransportering om insamlad mängd årligen med halvårsredovisning sker i enlighet med SOSFS 2001:1063. Förpackningar (gula plastburkar, riskfallskartong) ingår i priset. Förpackning med smittförande/skärande/stickande av fall ska alltid placeras i en riskavfallskartong innan hämtning. Hämtning av smittförande avfall, s.k. akuthämtning av smittförande avfall som endast får förvaras ett dygn i rumstemperatur, sker genom beställning av transport direkt hos NSR. Denna beställning effektueras av berörd personal i aktuell verksamhet på tel Hämtning av skärande och stickande avfall kommer att ske på hämtadresser (bilaga 1) inom socialförvaltningens verksamheter där skärande och stickande avfall förekommer. Mer finns att läsa i handboken för hälso- och sjukvård; Avfall i vården; Farligt avfall. 2
14 HSL rutiner Datum: Flik: :5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ingegerd Asplund-Olgård Hämtadresser för smittförande avfall i Höganäs kommun Vårdboende: Kontaktperson: Brorsbacke Gunilla Skeppargård/DSK Storg / Höganäs Lämnar här: Marie Holgersson/DSK 042/ Kerstin Andersson/DSK 042/ Maria Drakenbrink/DSK 042/ Ljunghaga Anette Berggren/SSK Södra vägen 42 Eva Mårtensson/SSK Höganäs 042/ Vikhaga Margareta Ardenbrink/SSK Hemgårdsv. 9 Gisela Kramer/SSK Viken 042/ Lämnar här: Anette Ahl Scheffler/DSK 042/ Majken Persson/DSK Väsbyhemmet/ Kastanjegården Malin Sundström/SSK S:t Andreasv / Höganäs Lämnar här: Boel Grahm/DSK Nyhamnsgården Lena Gustafsson/SSk Stinsv / Nyhamnsläge Lämnar här: Rolf Nilsson/DSK 042/
15 1 HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Hygienombuden/Hygienstyrgruppen LOKALA RUTINER VID UTBROTT AV DIARRÉ OCH KRÄKNINGAR Om fler än två fall av magsjuka inträffar hos vårdtagare och/eller personal inom en enhet, ska det betraktas som virusbetingad magsjuka och strikta hygieniska rutiner gäller. Underrätta genast enhetschef/sjuksköterska. Vid utbrott av diarré och kräkningar gäller handlingsprogrammet som Vårdhygien i Skåne givit ut. Läs på hemsidan - smittspridning, barriärvård (kohortvård) och personal. För att kommunen skall kunna följa handlingsprogrammet krävs att följande artiklar finns tillgängliga: 1. Plastförkläde med hel ärm 2. Tossor 3. Munskydd 4. Vinylhandskar 5. Handsprit 6. Ytdesinfektion 7. Kräkpåse Hygienåtgärder: Boende ska inte lämna sin lägenhet. - Mat: Använd det vanliga porslinet och bestick om det kan diskas hos berörd vårdtagare. I övriga fall används engångsbestick, engångstallrikar etc. som efter måltid kastas hos vårdtagaren. Eventuell matbricka desinficeras innan den bärs ut till disken. Ingen bufféservering. - Tvätt: Smutstvätt sorteras i lägenheten, läggs i plastpåse och försluts inne hos den sjuke. Skyddskläder används vid hantering av tvätten. Om tvätt från olika vårdtagare tvättas samtidigt måste 60-gradersprogrammet användas. Efter infekterad smutstvätt kan maskinen köras tom med 1 dl klorin.
16 2 - Städ: All utrustning ska vara rumsbunden. DAX Ytdesinfektion används till ytor i vårdtagarens närhet t ex: säng, sängbord, dörrhandtag och golv förorenat av diarré eller kräkning. Alternativt är att späda ut 1 dl klorin tillsammans med 9 dl vatten. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) ska snarast meddelas som också bedömer om Smittskyddsläkare ska kontaktas, tel Utbrottsutredning beslutas av MAS i samråd med smittskyddsläkare och/eller behandlande läkare. Smittskydd är behjälpliga med att svara på vilken odling som behöver tas fram och vilken frågeställning som ska anges på remissen. Patientdiagnostiken sker hos behandlande läkare. Rör till faecesodling och transporthylsor finns på vårdcentralen dit provet lämnas för vidare transport till Universitetssjukhuset i Malmö.
Virusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merVirusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län
Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län Detta dokument är avsett som ett stöd för handläggningen av patienter med smittsam virusgastroenterit.
Läs merVinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)
1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merFastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merVirusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:
Läs merVirusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Läs merInfluensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Läs merINSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs merGodkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:
Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01
Läs merRutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Läs merUtbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.
Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället
Läs merUtbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.
Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället
Läs merArbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merPersonlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Läs mer2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merTipspromenad - Calici
Tipspromenad - Calici Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merVårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)
Läs merInfluensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller
Läs merVårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka
Läs merUpdate Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal
Läs merBasala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Läs merAtt skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merBasala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier
Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merKVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...
KVALITETSSÄKRING av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland Datum:... Kommun:... Boende... Enhet... Sammanställt av nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merRena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner
Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska
Läs merLokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merHandlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra
Läs merBlod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014
Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Läs merIntroduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Läs merHygienregler för Landstinget Dalarna
Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa
Läs merMAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Läs merMAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.
Dokumentnamn: Rutin för basal hygien Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinska ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2016-05-01 Basala hygienrutiner Bakgrund och syfte
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merMartina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!
Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merRiktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:
Läs merVinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)
1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici/Gastroenterit Dokumenttyp Utfärdat Lokal anvisning 2005-12-07 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Sven Öberg, överläkare Kommentar Ersätter
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård
1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merInformation om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.
Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Läs merHygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
Läs mer2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)
Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle
Läs merMaria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER
Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.
Läs merRutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merBasala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta
Läs mer