Konsumentkunskap i grundskolan

Transkript

1 Rapport 2011:17 Konsumentkunskap i grundskolan En analys av läromedel med utgångspunkt i Lgr11

2 2 (85) Konsumentinnehåll i läromedel Konsumentverket 2011 Projektledare: Malin Lindquist Skogar

3 3 (85) Förord Konsumentverket har som myndighet, tillsammans med övrig offentlig förvaltning, inte minst lärare och personal inom skolan, ett ansvar för att barns rätt till kunskap och information uppfylls. Konsumentverket har en lång tradition av att ta fram skolmaterial inom ämnesområden som hushållsekonomi, reklam och konsumenträtt. Konsumentverket följer också löpande hur konsumentfrågorna ryms i läroplanen och samverkar även med myndigheter i Norden och Estland för att stärka konsumentfrågornas ställning i undervisningen. Myndigheterna menar gemensamt att det är viktigt att konsumentfrågorna tydligt integreras i skolans läroplaner och att de läroböcker och skolmaterial som används tar upp konsumentrelaterade frågeställningar ur olika perspektiv (Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning, TemaNord 2010:569). I de fall detta saknas kan Konsumentverket initiera kompletterande materialprojekt. För att undersöka i vilken utsträckning konsumentfrågorna presenteras i grundskolans läromedel fick Ulrika Bergstand, ämnesexpert för kursplanen i Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, och studerande inom Masterprogrammet i didaktik, i uppdrag att utföra föreliggande läromedelsanalys. Ulrika Bergstrand har varit ansvarig för insamling av material, närläsning samt analys och ansvarar därmed för läromedelsanalysens innehåll och slutsatser. Arbetet har genomförts i dialog med projektledaren Malin Lindquist Skogar, Konsumentverket. Konsumentverket riktar ett tack till förlagen Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Interskol som alla generöst gett författaren tillgång till aktuella läromedel. Karlstad den 2 december 2011

4 4 (85) 1 Sammanfattning En viktig förutsättning för att öka elevers kunskap om konsumentfrågor är att de läromedel och skolmaterial som används i skolan tar upp frågor om till exempel ekonomi, reklam och konsumenträtt. Konsumentverket har låtit göra en läromedelsanalys, för att undersöka i vilken utsträckning läromedel i grundskolan tar upp olika aspekter inom konsumentområdet. Analysen har även velat undersöka hur väl böckernas innehåll stämmer med Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket 2011) när det gäller frågor som rör konsumtion. Läromedelsanalysen, som redovisas i föreliggande rapport, ger lärare och andra intresserade en översikt över vilka böcker som kan användas i konsumentundervisningen. Rapporten visar också hur man utifrån läroböcker och Lgr 11 kan samarbeta ämnesövergripande med frågorna. Rapporten kan även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra intressenter när det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar. Analysen fokuserar på följande ämnen: Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska, i årskurs titlar inom dessa ämnen har analyserats. De förlag som deltagit med läromedel i studien är Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Med några undantag, är de läromedel som ingått i studien nyreviderade till Lgr11. Kunskapsområdet konsumentkunskap har definierats utifrån rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (TemaNord 2010:569). Utgångspunkten har varit de två temana Hållbar Konsumtion och Media och Teknologisk kompetens samt de fyra områdena Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenträttigheter och Skyldigheter, Marknadsföring och kommersiella media samt Privatekonomi. Resultatet visar att det finns förutsättningar att undervisa om konsumentfrågor i grundskolan. Både kursplanernas centrala innehåll och de analyserade läromedlen ger stöd för detta. Resultatet visar också att: Begreppet konsument har förstärkts i Lgr11 inom Geografi, var och hur varor konsumeras, och inom Biologi, att som konsument bidra till en hållbar utveckling (Skolverket, 2011a). Hem- och konsumentkunskap är det ämne som har flest direkta konsumentkunskapsskrivningar i Lgr11 Matematik är det enda ämne som har endast har indirekta skrivningar i Lgr11.

5 5 (85) Läromedlen många gånger har mer konsumentinnehåll än vad centrala innehåll i Lgr11 föreskriver. Konsumentfrågorna kan bli än mer framträdande i läromedel, till exempel genom att de olika situationer som redan finns i böckerna betraktas som konsumentkunskap och inte endast som färdighetsträning. Kommande läromedel behöver förstärka konsumentfrågorna, utifrån det begränsade innehållet som finns i årskurserna 1 3, 4 6. Hem- och konsumentkunskap endast har ett läromedel på marknaden jämfört med det varierade utbud som finns inom andra ämnen från både förlag och antal titlar. Resultatet visar också att det finns förutsättningar för att arbeta med ämnesövergripande undervisning utifrån centrala innehållets skrivningar och med inspiration av denna studies övergripande teman och integrerade områden (TemaNord 2010:569): Tema Hållbar konsumtion har i denna analys ämnesövergripande innehåll inom de flesta av de ämnen som ingår i studien. Temat Media och teknologisk kompetens är ett område som kan utvecklas, särskilt med innehåll om Internet och källkritik. Matematik, med centralt innehåll om vardagliga situationer, är ett ämne som lämpar sig väl för att vidareutveckla inom området Privatekonomi. Slutligen är Hushållskompetens och delaktighet det område som knyter an till alla ämnens läromedel och utmaningen är att utveckla dessa situationer till att bli än mer framträdande inom konsumentkunskap.

6 6 (85) 2 Abstract To develop knowledge among pupils within the field of consumer education, it is important that textbooks and teaching materials are covering areas such as private economy and consumer rights. The Swedish Consumer Agency has initiated this textbook analysis, to examine to what extend textbooks written for compulsory school are covering consumer issues. Also, the analysis has compared the content with the new writings in Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and Leisure-time Centre from 2011, (The Swedish National Agency for Education, 2011a), relating to consumer education. The report gives teachers and other interested an outline of useful school material within the field of consumer education. The report gives also a picture of how school books and syllabus can support an interdisciplinary consumer education. Finally, the report can be an inspiration for school book producers, as it points out which consumer areas that are covered and what is missing. The following subjects have been analysed: Biology, Geography, Home- and Consumer studies, Chemistry, Mathematics, Social studies and Swedish. 100 titles have been analysed. The publishers which have been used in the study are: Bonnier Utbildning (now Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur and Interskol. The textbooks which were included in the study are newly modified for the new curricula from 2011, but a sample of textbooks from 2008 has also been used. In this report, the content of consumer education has been defined according to the report Teaching Consumer Competences a Strategy for Consumer Education (TemaNord 2010:569). The content is categorized into two themes, Sustainable Consumption and Media and Technological Literacy, and four fields, Home management and Participation, Consumer Rights and Responsibilities, Marketing and Commercial Media and Personal Finances. The report found that there are contents of consumer issues in the compulsory school, both in the core content of different syllabus and in the textbooks. More results are as follows: The expression consumer has been reinforced in the new curriculum within Geography, where and how products are consumed, and in Biology, as a consumer contribute to sustainable development (The Swedish National Agency for Education, 2011a).

7 7 (85) Home- and Consumer study is the subject with the most direct writings on consumer issues. Mathematics is the only subject which exclusively has an indirect content. It was shown that many textbooks had a greater content of consumer issues than prescribed in the core content in the new curriculum from The analysis concludes that consumer issues could become even more prominent in teaching materials, for example the different situations used in textbooks could be seen as learning of consumer issues instead of simply exercises for the subject. The analysis does also emphasize the need of consumer issues to be reinforced in future teaching materials, based on the limited content for the years 1 3, 4 6. Home- and Consumer study have just one textbook on the market, compared with the varied supply in other subjects of both titles and publishers. There are good conditions to work interdisciplinary from the writings in the core content and with inspiration from this study s general themes and fields (2010:569): The theme Sustainable Consumption has in the analysis an interdisciplinary content in most of the subjects which were included. The second theme Media and Technological Literacy is an area which can be developed, especially with a content regarding internet and sources criticism. Mathematics, with a core content concerning everyday situations, has potential to be developed within the field Personal finances. Finally, Home Management and Participation is the field which connects to all subjects in teaching materials. The challenge is to develop these so they are noticed as consumer issues.

8 8 (85) Innehållsförteckning 3 Inledning Konsumentkunskap Hållbar konsumtion Media och teknologisk kompetens Hushållskompetens och delaktighet Konsumenters rättigheter och skyldigheter Privatekonomi Marknadsföring och kommersiella medier Genomförande och metod Valda ämnen Lgr Läromedel och förlag Läsanvisningar och avgränsningar Konsumentkunskap i Lgr Hållbar konsumtion Media och teknologisk kompetens Hushållskompetens och delaktighet Konsumenträttigheter och skyldigheter Marknadsföring och kommersiella medier Privatekonomi Konsumentkunskap i läromedel Biologi Bi Hållbar konsumtion Bi Hushållskompetens och delaktighet Geografi Ge Hållbar konsumtion Ge Hushållskompetens och delaktighet Ge Hållbar konsumtion Hem- och konsumentkunskap Hkk Hållbar konsumtion Hkk Media och teknologisk kompetens Hkk Hushållskompetens och delaktighet Hkk Konsumenters rättigheter och skyldigheter... 44

9 9 (85) Hkk Marknadsföring och kommersiella medier Hkk Privatekonomi Kemi Ke Hållbar konsumtion Ke Hushållskompetens och delaktighet Matematik Ma Hushållskompetens och delaktighet Ma Privatekonomi Ma Hushållskompetens och delaktighet Ma Marknadsföring och kommersiella medier Ma Privatekonomi Ma Media och teknologisk kompetens Ma Hushållskompetens och delaktighet Ma Marknadsföring och kommersiella media Ma Privatekonomi Samhällskunskap Sh Marknadsföring och kommersiella medier Sh Privatekonomi Sh Hållbar konsumtion Sh Media och teknologisk kompetens Sh Hushållskompetens och delaktighet Sh Konsumenträttigheter och skyldigheter Sh Marknadsföring och kommersiella medier Sh Privatekonomi Svenska Sv Hushållskompetens och delaktighet Sv Hushållskompetens och delaktighet Sv Konsumenträttigheter och skyldigheter Sv Marknadsföring och kommersiella medier Sv Media och teknologisk kompetens Sv Marknadsföring och kommersiella medier Sammanfattning av resultatredovisning Sammanfattande diskussion Slutsats Litteraturlista... 72

10 10 (85) 11.1 Biologi Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Kemi Matematik Religion Samhällskunskap Svenska Teknik Bilaga 1: Konsumentskrivningar i centralt innehåll grupperade efter ämnen, Lgr

11 11 (85) 3 Inledning De dokument som den svenska grundskolan har att förhålla sig till är Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, i fortsättningen kallad Lgr11(Skolverket, 2011a). I samband med avsnittet om skolans uppdrag betonas att det för skolan är en viktig uppgift att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (a.a. s 11). Detta är viktigt inte minst när det gäller konsumentutbildningen i skolan. I konsumentundervisningen är det centralt att eleverna utvecklar förmågan att se sammanhang, att ha självförtroende och att både självständigt och tillsammans med andra ha möjlighet att lösa de problem som de kan ställas inför. Värdet av sammanhang och helhet betonas som ett centralt område även under avsnittet Rektorns ansvar (a.a. s 12). Avsikten är att undervisningen ska bedrivas på ett sådant sätt att eleverna kan uppfatta kunskapsområden, såsom konsumentfrågor, som en helhet. I detta sammanhang betonas värdet av att integrera olika ämnen i ämnesövergripandekunskapsområden. - Undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta kunskapsområden som en helhet. - I undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger (Skolverket, 2011a, s 19). Denna ansats ligger helt i linje med både OECDs rekommendationer om konsumentutbildningen i skolan (Consumer education. Policy recommendation of the Committee on Consumer Policy, 2009) samt rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (2010:569, s 12) som författats gemensamt av konsumentmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland och Estland. Båda dessa dokument framhåller att konsumentutbildning tydligare behöver integreras i skolans läroplaner: genom att införliva utbildningen i bredare inlärningsprojekt som spänner över flera ämnen och kunskapsområden eller genom att erbjuda sådan utbildning som ett självständigt ämne. I båda fallen bör man se till att samordna relevanta policydokument och skapa miljöer som fängslar lärares och elevers intresse (TemaNord, 2010:569, s 12).

12 12 (85) En viktig förutsättning för att öka elevernas intresse och kunskap för konsumentfrågor är att frågorna lyfts fram i de läromedel och skolmaterial som står till buds. I föreliggande rapport genomförs en läromedelsanalys av ett urval av tillgängliga läroböckerna inom ett antal valda ämnen i grundskolan. Analysen syftar till att se i vilken utsträckning böckerna speglar konsumentfrågorna, samt hur väl böckernas innehåll stämmer med intentionerna i Lgr11 i frågor som rör konsumtion. Rapporten har för avsikt att ge verksamma lärare en översikt över vilka böcker som kan användas i konsumentundervisningen och kan, i form av sin översikt, bidra till samarbete över ämnesgränserna. Rapporten kan även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra intressenter när det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar. Liknande läromedelsanalyser har tidigare genomförts i Finland (Kuoppa- Alho & Mäntylä, 2008) och Norge (Moéll Pedersen, 2009). I den finska studien framkom att läromedlen inte svarar upp mot de mål som finns i kursplanerna samt att det finns allt för lite utbildningsmaterial för konsumentundervisning för yngre åldrar. I den norska studien framhölls att det är positivt att konsumentfrågorna i kursplanerna är spridda över många ämnen och att det möjliggör för temaveckor och ämnesövergripande arbete. Rapporten vill ge svar på följande frågeställningar: Var finns konsumentinnehåll i centralt innehåll i Lgr11? I vilken utsträckning finns konsumentfrågorna belysta i tillgängliga läromedel? Överensstämmer läromedlens innehåll med det centrala innehållet i kursplanerna i Lgr11? Ger läromedlen goda förutsättningar för att undervisa ämnesövergripande med konsumentfrågorna?

13 13 (85) 4 Konsumentkunskap För att genomföra analysen har det varit centralt att identifiera vad som ryms inom kunskapsområdet konsumentkunskap. Detta har gjorts utifrån rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (Tema Nord 2010:569). Rapporten definierar konsumentområdet utifrån två övergripande teman och fyra ämnesorienterade områden. De två övergripande temana är Hållbar konsumtion och Media och teknologisk kompetens. Dessa två kan sedan integreras i fyra områden: Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenters rättigheter och skyldigheter, Marknadsföring och kommersiella medier samt Privatekonomi. De olika områdena och temana illustreras av bilden nedan: Med hjälp av dessa teman och områden har det varit möjligt att tolka vilka avsnitt i både kursplanerna och läromedlen som varit relevanta för att förstå, avgränsa och innehållsmässigt bestämma vad som är att betrakta som konsumentkunskap. Dessa teman och områden definierar konsumentkunskap i vid bemärkelse, sett till vilka ämnesområden som berörs i undervisningen.

14 14 (85) I rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (TemaNord 2010:569) används begreppet konsumentkompetens för att understryka att det inte endast handlar att utveckla elevernas faktakunskaper, utan snarare betona deras förmåga att som konsumenter vara kritiska, söka information och att utveckla en handlingsförmåga. I föreliggande rapport används dock begreppet konsumentkunskap genomgående, men med samma betydelse. Nedan följer en kortare beskrivning av respektive tema och område. 4.1 Hållbar konsumtion Syftet med temat Hållbar konsumtion är att göra eleverna medvetna om konsumtionens betydelse i deras vardag och hur deras val påverkar dem själva och deras omgivning. Eleverna ska utveckla förståelse för en konsumtion som tar hänsyn till naturen och biologisk mångfald. Temat syftar även till att förstå betydelsen av en konsumtion som är både samhällsekonomiskt effektiv utan att den står i konflikt med målet att förbättra enskilda människors livsvillkor. En hållbar konsumtion relaterar också till en social och kulturell förståelse där konsumtionen stärker en gemensam identitet, är rättvis och i harmoni med gemensamma värderingar. Målet är ytterst att eleverna ska bli ansvarstagande medborgare som handlar på ett sätt som bevarar framtida livsmiljöer. (TemaNord 2010:569, s 31) 4.2 Media och teknologisk kompetens Idag, när så många köp och transaktioner sker via internet, är konsumenternas förmåga att välja och använda teknik på ett kritiskt sätt i olika situationer nödvändiga. Syftet med temat Media och teknologisk kompetens är att öka elevernas förståelse för mediernas och teknikens roll i (konsumtions) samhället. Mediekompetensen å ena sidan syftar till elevens förmåga att läsa, tolka och skapa texter med hjälp av olika medier. Det handlar också om förmågan att använda media med omdöme, att ha en mediekulturell förståelse, en förmåga att tänka självständigt och att vara källkritiskt. Den teknologiska kompetensen å andra sidan syftar till förmågan att snabbt anamma ny teknik, att förstå nyttan med den och att ha förmågan att välja den teknik som bäst motsvarar de egna behoven. (TemaNord 2010:569, s 31f)

15 15 (85) 4.3 Hushållskompetens och delaktighet Ur ett konsumentperspektiv är hemmet är en central miljö, eftersom många val görs utifrån varje familjs specifika förutsättningar. Syftet med området Hushållskompetens och delaktighet är att eleverna ska få en ökad förståelse för de roller och ansvar som finns i ett hem. Eleverna ska utveckla förmågan att vara förutseende, anpassa sig efter olika omständigheter och kunna dela arbetsuppgifter. Hushållskompetens och delaktighet handlar även om förmågan att söka hållbara, alternativa sätt att agera i olika livssituationer. Ytterst handlar det om att klara uppgifter i det dagliga livet, skapa ömsesidig förståelse och tolerera olikheter. (TemaNord 2010:569, s 33) 4.4 Konsumenters rättigheter och skyldigheter Konsumentlagstiftningen är till för att skydda konsumenternas intressen. Att vara medveten om vilka lagar och förordningar som gäller när man köper produkter och tjänster är därför en nyckelkompetens för en konsument. Att utveckla kunskaper i konsumentlagstiftning ger eleverna möjligheten att hantera sina köp på ett ansvarsfullt sätt. Området betonar även konsumentens skyldigheter. Detta innebär att eleverna ska utveckla förmågan att själva bedöma säkerheten och kvaliteten på produkter och tjänster och ta ansvar för att följa bruksanvisningar och varningar. (TemaNord 2010:569, s 34) 4.5 Privatekonomi Att ha en privatekonomisk kompetens innebär att ha förmågan att handla ansvarsfullt och i enlighet med den personliga ekonomiska situationen. Det handlar också om att kunna söka och värdera information om hur man planerar och hanterar hemmets behov. Syftet med området Privatekonomi är att utveckla elevernas förmåga att hantera sin egen och sitt framtida hushålls ekonomi. Ytterst är målet att eleverna ska förstå vikten av att använda resurser på ett förnuftigt sätt så att det finns en balans mellan intäkter och utgifter. Systemtänkande och omdöme är viktiga inslag i privatekonomisk kompetens. (TemaNord 2010:569, s 35)

16 4.6 Marknadsföring och kommersiella medier Reklam och marknadsföring är en integrerad del av både handel och massmedial kommunikation. Som konsument är det viktigt att ha förståelse för marknadsföringens olika former, metoder och miljöer. Området Marknadsföring och kommersiella medier syftar till att öka eleverna förståelse för reklamens mekanismer och att utveckla en medvetenhet om deras egen roll i samspelet med företaget. Eleverna ska även utveckla förmågan att kritiskt kunna bedöma informativt innehåll i reklam och identifiera metoder för kommersiell övertalning. (TemaNord 2010:569, s 36) 16 (85)

17 17 (85) 5 Genomförande och metod Läromedelsanalysen har genomförts i form av en kvalitativ textanalys, där valda läromedel har närlästs för att identifiera i vilken utsträckning de har haft ett konsumentrelaterat innehåll. Analysen innehåller även komparativa moment, då innehållet har jämförts med relevanta konsumentskrivningar i styrdokumenten i Lgr11. I analysen har de teman och områden som beskrivits i ovanstående kapitel varit utgångspunkt när det gäller att definiera och kategorisera konsumentkunskap i det analyserade materialet. 5.1 Valda ämnen Analysen görs av kursplaneskrivningar och läromedel avsedda för grundskolans ämnen. De stadier som studerats är årskurs 1 9. De ämnen som analyserats är: Biologi Geografi Hem- och konsumentkunskap Kemi Matematik Samhällskunskap Svenska Analysen avgränsas till dessa ämnen, även om konsumentkunskap förekommer i andra ämnen, t ex reklamanalyser inom ämnet Bild. Historia, Religion, Fysik och Teknik har i begränsad omfattning studerats, men det analyserades inte eftersom dessa ämnen saknar konsumentrelaterat perspektiv i de tillgängliga läromedlen. Det är dock möjligt att tolka centralt innehåll inom dessa ämnen till att gälla konsumentområdet till exempel energifrågor, historiens betydelse för nutiden samt etiska dilemman i riktning mot konsumentområdet. 5.2 Lgr11 I studien är Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket, 2011a) det styrdokument som är utgångspunkt för analysen. Vilket innehåll som läromedel i grundskolan har, påverkas av varje ämnes centrala innehåll: Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen (Skolverket, 2011b, s 11). Detta är en förändring från kursplan 2000 (Skolverket, 2000), som saknade centralt innehåll. Det första steget i studien var att genomföra en närläsning av det centrala innehållet i Lgr11 för att identifiera vilka skrivningar som relaterar till

18 18 (85) konsumentområdet och för att få en bild av i vilken utsträckning konsumentkunskap tas upp i de valda ämnena. I Bilaga 1 bifogas en ämnesvis sammanställning över dessa. Formuleringarna i de centrala innehållen har varit av olika karaktär och har därför klassificerats efter direkta och indirekta skrivningar. De direkta skrivningarna syftar på sådana som har en uppenbar och tydlig koppling till konsumentområdet. De direkta skrivningarna kan vara hushållets ekonomi, reklam, källkritik eller privatekonomi. De indirekta skrivningarna syftar på sådana där konsumentperspektivet inte är tydligt uttryckt, men där det finns utrymme att som lärare tolka in perspektivet i undervisningen. De indirekta kan handla om en miljöaspekt även om det i texten endast nämns pris och kvalité, ungdomars identitet kan syfta på innehåll gällande reklam, en konsumentsituation i butik kan handla om vardagliga situationer och problemlösning. Det är dessa valda skrivningar i Lgr11 (Skolverket, 2011a), som sammantaget med teman och områden i den nordisk-estniska rapporten har utgjort underlag för analysen. 5.3 Läromedel och förlag I analysen ingår ett urval av läromedel tillgängliga under studiens genomförande. I samband med besök hos förlagen har de framhållit att det inom de närmaste åren kommer att komma mer reviderade läromedel till Lgr11. Urvalet av läromedel har därför påverkats av tillgängligheten av förlagens utbud, villighet att bistå studien och tillgång till de läromedel som hitintills revideras till Lgr11. Läromedel som inte är reviderade till Lgr11, men som ändå ingår i studien ingår efter inrådan från förlag. Riktmärket har varit läromedel inte äldre än tryckår I förekommande fall där en hel serie har studerats och någon enstaka lärobok har producerats före 2008 har denna fått ingå i studien. Detta innebär att läromedel som har funnits tillgängligt mellan ingått i analysen. I samtal med förlagen har de framhållit att en ny kursplan inte innebär att alla läromedels byts ut i undervisningen. Detta är en successiv process som pågår under många år framåt. Denna synpunkt har påverkat valet att låta äldre läromedel finnas med i studien. Förlag som ingått i studien är följande: Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Alla förlag, utom Bonnier Utbildning, har fått ett personligt besök på förlaget. Förlagen har genomgående generöst bidragit med friexemplar av läromedel till studien och varit behjälpliga med klargörande svar gällande denna studies frågeställningar. Rapporten fokuserar på elevernas textböcker. Elevernas

19 19 (85) arbetsböcker, lärarhandledningar och webbaserat material ingår inte i analysen. Böcker producerade av organisationer, myndigheter och liknande ingår heller inte. Sammantaget har 117 stycken titlar insamlats för studien, varav titlar med separata delar A och B räknas som två. Utav dessa 117 titlar är 100 läromedel inom Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska. Skolämne Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv Förlag Bonnier Utbildning Gleerups Interskol Liber Natur & Kultur Totalt titlar/ ämne Summa /årskurs Totalt titlar /förlag Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv Tabell 1: Varje förlags deltagande redovisas separat vad gäller titlar, vilka skolämnen de har bidragit med läromedel inom och inom vilka årskurser. Förlagens totala deltagande i studien redovisas i kolumnen till höger. 5.4 Läsanvisningar och avgränsningar I redovisningen av centralt innehåll och av läromedlen grupperas resultatet efter årskurserna 1 3, 4 6 och 7 9. Fetningen av vissa ord i centralt innehåll är gjord av författaren, för att ytterligare markera konsumentinnehållet i texten. Förkortningar av de sju ämnen som analyserats, följer samma tillämpade förkortningar som i Lgr11 (Skolverket, 200a). Metoden i analysen har inneburit att se innehåll med konsumentinnehåll, både inom centralt innehåll och i läromedel. I alla ämnen förutom ett har detta med viss enkelhet tillämpats, därför att konsumentinnehållet i de analyserade läromedlen är begränsat. Inom Hem- och konsumentkunskap visade det sig däremot att nästan allt innehåll i läromedlet är konsumentkunskap. Med hänsyn till studiens tidsram och med avsikt att få ett jämförbart innehåll mellan olika skolämnen, har därför ett urval gjorts.

20 20 (85) När tema och områden angränsar till varandra i analysen, har författaren tillämpat följande förhållningssätt vad gäller kategorisering. Inom Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap samt Kemi har innehåll om hemlika och hållbara konsumentsituationer placerats under temat Hållbar konsumtion, medan det lika väl kunde placerats inom området Hushållskompetens och delaktighet. Innehåll inom tema Media och teknologisk kompetens har en begränsad omfattning därför att innehåll konsekvent har placerats under området Marknadsföring och kommersiella medier. Inom Samhällskunskap är gränsdragningen mellan området Hushållskompetens och delaktighet och Privatekonomi i vissa fall flytande. I de flesta fall placeras innehållet inom Privatekonomi. Närläsningen är påverkad av författarens tidigare erfarenheter och kompetens. Ansvaret för tolkningar och eventuellt utelämnat relevant innehåll ligger i författarens subjektiva läsning. Det finns titlar i litteraturlistan, som av olika skäl inte behandlas i studien. Detta gäller ämnen som saknat konsumentinnehåll, men som inledningsvis ingått i studien: Fysik, Historia och Religion och Teknik. En annan anledning är studiens begränsade tidsramar, vilket innebar att även visst tillgängligt och relevant material inte har analyserats. Ytterligare en anledning är att läromedel som varit föremål för analys har visat sig sakna konsumentinnehåll, dessa noterats som tillgängligt läromedel hos berörda förlag.