Konsumentkunskap i grundskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumentkunskap i grundskolan"

Transkript

1 Rapport 2011:17 Konsumentkunskap i grundskolan En analys av läromedel med utgångspunkt i Lgr11

2 2 (85) Konsumentinnehåll i läromedel Konsumentverket 2011 Projektledare: Malin Lindquist Skogar

3 3 (85) Förord Konsumentverket har som myndighet, tillsammans med övrig offentlig förvaltning, inte minst lärare och personal inom skolan, ett ansvar för att barns rätt till kunskap och information uppfylls. Konsumentverket har en lång tradition av att ta fram skolmaterial inom ämnesområden som hushållsekonomi, reklam och konsumenträtt. Konsumentverket följer också löpande hur konsumentfrågorna ryms i läroplanen och samverkar även med myndigheter i Norden och Estland för att stärka konsumentfrågornas ställning i undervisningen. Myndigheterna menar gemensamt att det är viktigt att konsumentfrågorna tydligt integreras i skolans läroplaner och att de läroböcker och skolmaterial som används tar upp konsumentrelaterade frågeställningar ur olika perspektiv (Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning, TemaNord 2010:569). I de fall detta saknas kan Konsumentverket initiera kompletterande materialprojekt. För att undersöka i vilken utsträckning konsumentfrågorna presenteras i grundskolans läromedel fick Ulrika Bergstand, ämnesexpert för kursplanen i Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, och studerande inom Masterprogrammet i didaktik, i uppdrag att utföra föreliggande läromedelsanalys. Ulrika Bergstrand har varit ansvarig för insamling av material, närläsning samt analys och ansvarar därmed för läromedelsanalysens innehåll och slutsatser. Arbetet har genomförts i dialog med projektledaren Malin Lindquist Skogar, Konsumentverket. Konsumentverket riktar ett tack till förlagen Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Interskol som alla generöst gett författaren tillgång till aktuella läromedel. Karlstad den 2 december 2011

4 4 (85) 1 Sammanfattning En viktig förutsättning för att öka elevers kunskap om konsumentfrågor är att de läromedel och skolmaterial som används i skolan tar upp frågor om till exempel ekonomi, reklam och konsumenträtt. Konsumentverket har låtit göra en läromedelsanalys, för att undersöka i vilken utsträckning läromedel i grundskolan tar upp olika aspekter inom konsumentområdet. Analysen har även velat undersöka hur väl böckernas innehåll stämmer med Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket 2011) när det gäller frågor som rör konsumtion. Läromedelsanalysen, som redovisas i föreliggande rapport, ger lärare och andra intresserade en översikt över vilka böcker som kan användas i konsumentundervisningen. Rapporten visar också hur man utifrån läroböcker och Lgr 11 kan samarbeta ämnesövergripande med frågorna. Rapporten kan även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra intressenter när det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar. Analysen fokuserar på följande ämnen: Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska, i årskurs titlar inom dessa ämnen har analyserats. De förlag som deltagit med läromedel i studien är Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Med några undantag, är de läromedel som ingått i studien nyreviderade till Lgr11. Kunskapsområdet konsumentkunskap har definierats utifrån rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (TemaNord 2010:569). Utgångspunkten har varit de två temana Hållbar Konsumtion och Media och Teknologisk kompetens samt de fyra områdena Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenträttigheter och Skyldigheter, Marknadsföring och kommersiella media samt Privatekonomi. Resultatet visar att det finns förutsättningar att undervisa om konsumentfrågor i grundskolan. Både kursplanernas centrala innehåll och de analyserade läromedlen ger stöd för detta. Resultatet visar också att: Begreppet konsument har förstärkts i Lgr11 inom Geografi, var och hur varor konsumeras, och inom Biologi, att som konsument bidra till en hållbar utveckling (Skolverket, 2011a). Hem- och konsumentkunskap är det ämne som har flest direkta konsumentkunskapsskrivningar i Lgr11 Matematik är det enda ämne som har endast har indirekta skrivningar i Lgr11.

5 5 (85) Läromedlen många gånger har mer konsumentinnehåll än vad centrala innehåll i Lgr11 föreskriver. Konsumentfrågorna kan bli än mer framträdande i läromedel, till exempel genom att de olika situationer som redan finns i böckerna betraktas som konsumentkunskap och inte endast som färdighetsträning. Kommande läromedel behöver förstärka konsumentfrågorna, utifrån det begränsade innehållet som finns i årskurserna 1 3, 4 6. Hem- och konsumentkunskap endast har ett läromedel på marknaden jämfört med det varierade utbud som finns inom andra ämnen från både förlag och antal titlar. Resultatet visar också att det finns förutsättningar för att arbeta med ämnesövergripande undervisning utifrån centrala innehållets skrivningar och med inspiration av denna studies övergripande teman och integrerade områden (TemaNord 2010:569): Tema Hållbar konsumtion har i denna analys ämnesövergripande innehåll inom de flesta av de ämnen som ingår i studien. Temat Media och teknologisk kompetens är ett område som kan utvecklas, särskilt med innehåll om Internet och källkritik. Matematik, med centralt innehåll om vardagliga situationer, är ett ämne som lämpar sig väl för att vidareutveckla inom området Privatekonomi. Slutligen är Hushållskompetens och delaktighet det område som knyter an till alla ämnens läromedel och utmaningen är att utveckla dessa situationer till att bli än mer framträdande inom konsumentkunskap.

6 6 (85) 2 Abstract To develop knowledge among pupils within the field of consumer education, it is important that textbooks and teaching materials are covering areas such as private economy and consumer rights. The Swedish Consumer Agency has initiated this textbook analysis, to examine to what extend textbooks written for compulsory school are covering consumer issues. Also, the analysis has compared the content with the new writings in Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and Leisure-time Centre from 2011, (The Swedish National Agency for Education, 2011a), relating to consumer education. The report gives teachers and other interested an outline of useful school material within the field of consumer education. The report gives also a picture of how school books and syllabus can support an interdisciplinary consumer education. Finally, the report can be an inspiration for school book producers, as it points out which consumer areas that are covered and what is missing. The following subjects have been analysed: Biology, Geography, Home- and Consumer studies, Chemistry, Mathematics, Social studies and Swedish. 100 titles have been analysed. The publishers which have been used in the study are: Bonnier Utbildning (now Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur and Interskol. The textbooks which were included in the study are newly modified for the new curricula from 2011, but a sample of textbooks from 2008 has also been used. In this report, the content of consumer education has been defined according to the report Teaching Consumer Competences a Strategy for Consumer Education (TemaNord 2010:569). The content is categorized into two themes, Sustainable Consumption and Media and Technological Literacy, and four fields, Home management and Participation, Consumer Rights and Responsibilities, Marketing and Commercial Media and Personal Finances. The report found that there are contents of consumer issues in the compulsory school, both in the core content of different syllabus and in the textbooks. More results are as follows: The expression consumer has been reinforced in the new curriculum within Geography, where and how products are consumed, and in Biology, as a consumer contribute to sustainable development (The Swedish National Agency for Education, 2011a).

7 7 (85) Home- and Consumer study is the subject with the most direct writings on consumer issues. Mathematics is the only subject which exclusively has an indirect content. It was shown that many textbooks had a greater content of consumer issues than prescribed in the core content in the new curriculum from The analysis concludes that consumer issues could become even more prominent in teaching materials, for example the different situations used in textbooks could be seen as learning of consumer issues instead of simply exercises for the subject. The analysis does also emphasize the need of consumer issues to be reinforced in future teaching materials, based on the limited content for the years 1 3, 4 6. Home- and Consumer study have just one textbook on the market, compared with the varied supply in other subjects of both titles and publishers. There are good conditions to work interdisciplinary from the writings in the core content and with inspiration from this study s general themes and fields (2010:569): The theme Sustainable Consumption has in the analysis an interdisciplinary content in most of the subjects which were included. The second theme Media and Technological Literacy is an area which can be developed, especially with a content regarding internet and sources criticism. Mathematics, with a core content concerning everyday situations, has potential to be developed within the field Personal finances. Finally, Home Management and Participation is the field which connects to all subjects in teaching materials. The challenge is to develop these so they are noticed as consumer issues.

8 8 (85) Innehållsförteckning 3 Inledning Konsumentkunskap Hållbar konsumtion Media och teknologisk kompetens Hushållskompetens och delaktighet Konsumenters rättigheter och skyldigheter Privatekonomi Marknadsföring och kommersiella medier Genomförande och metod Valda ämnen Lgr Läromedel och förlag Läsanvisningar och avgränsningar Konsumentkunskap i Lgr Hållbar konsumtion Media och teknologisk kompetens Hushållskompetens och delaktighet Konsumenträttigheter och skyldigheter Marknadsföring och kommersiella medier Privatekonomi Konsumentkunskap i läromedel Biologi Bi Hållbar konsumtion Bi Hushållskompetens och delaktighet Geografi Ge Hållbar konsumtion Ge Hushållskompetens och delaktighet Ge Hållbar konsumtion Hem- och konsumentkunskap Hkk Hållbar konsumtion Hkk Media och teknologisk kompetens Hkk Hushållskompetens och delaktighet Hkk Konsumenters rättigheter och skyldigheter... 44

9 9 (85) Hkk Marknadsföring och kommersiella medier Hkk Privatekonomi Kemi Ke Hållbar konsumtion Ke Hushållskompetens och delaktighet Matematik Ma Hushållskompetens och delaktighet Ma Privatekonomi Ma Hushållskompetens och delaktighet Ma Marknadsföring och kommersiella medier Ma Privatekonomi Ma Media och teknologisk kompetens Ma Hushållskompetens och delaktighet Ma Marknadsföring och kommersiella media Ma Privatekonomi Samhällskunskap Sh Marknadsföring och kommersiella medier Sh Privatekonomi Sh Hållbar konsumtion Sh Media och teknologisk kompetens Sh Hushållskompetens och delaktighet Sh Konsumenträttigheter och skyldigheter Sh Marknadsföring och kommersiella medier Sh Privatekonomi Svenska Sv Hushållskompetens och delaktighet Sv Hushållskompetens och delaktighet Sv Konsumenträttigheter och skyldigheter Sv Marknadsföring och kommersiella medier Sv Media och teknologisk kompetens Sv Marknadsföring och kommersiella medier Sammanfattning av resultatredovisning Sammanfattande diskussion Slutsats Litteraturlista... 72

10 10 (85) 11.1 Biologi Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Kemi Matematik Religion Samhällskunskap Svenska Teknik Bilaga 1: Konsumentskrivningar i centralt innehåll grupperade efter ämnen, Lgr

11 11 (85) 3 Inledning De dokument som den svenska grundskolan har att förhålla sig till är Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, i fortsättningen kallad Lgr11(Skolverket, 2011a). I samband med avsnittet om skolans uppdrag betonas att det för skolan är en viktig uppgift att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (a.a. s 11). Detta är viktigt inte minst när det gäller konsumentutbildningen i skolan. I konsumentundervisningen är det centralt att eleverna utvecklar förmågan att se sammanhang, att ha självförtroende och att både självständigt och tillsammans med andra ha möjlighet att lösa de problem som de kan ställas inför. Värdet av sammanhang och helhet betonas som ett centralt område även under avsnittet Rektorns ansvar (a.a. s 12). Avsikten är att undervisningen ska bedrivas på ett sådant sätt att eleverna kan uppfatta kunskapsområden, såsom konsumentfrågor, som en helhet. I detta sammanhang betonas värdet av att integrera olika ämnen i ämnesövergripandekunskapsområden. - Undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta kunskapsområden som en helhet. - I undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger (Skolverket, 2011a, s 19). Denna ansats ligger helt i linje med både OECDs rekommendationer om konsumentutbildningen i skolan (Consumer education. Policy recommendation of the Committee on Consumer Policy, 2009) samt rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (2010:569, s 12) som författats gemensamt av konsumentmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland och Estland. Båda dessa dokument framhåller att konsumentutbildning tydligare behöver integreras i skolans läroplaner: genom att införliva utbildningen i bredare inlärningsprojekt som spänner över flera ämnen och kunskapsområden eller genom att erbjuda sådan utbildning som ett självständigt ämne. I båda fallen bör man se till att samordna relevanta policydokument och skapa miljöer som fängslar lärares och elevers intresse (TemaNord, 2010:569, s 12).

12 12 (85) En viktig förutsättning för att öka elevernas intresse och kunskap för konsumentfrågor är att frågorna lyfts fram i de läromedel och skolmaterial som står till buds. I föreliggande rapport genomförs en läromedelsanalys av ett urval av tillgängliga läroböckerna inom ett antal valda ämnen i grundskolan. Analysen syftar till att se i vilken utsträckning böckerna speglar konsumentfrågorna, samt hur väl böckernas innehåll stämmer med intentionerna i Lgr11 i frågor som rör konsumtion. Rapporten har för avsikt att ge verksamma lärare en översikt över vilka böcker som kan användas i konsumentundervisningen och kan, i form av sin översikt, bidra till samarbete över ämnesgränserna. Rapporten kan även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra intressenter när det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar. Liknande läromedelsanalyser har tidigare genomförts i Finland (Kuoppa- Alho & Mäntylä, 2008) och Norge (Moéll Pedersen, 2009). I den finska studien framkom att läromedlen inte svarar upp mot de mål som finns i kursplanerna samt att det finns allt för lite utbildningsmaterial för konsumentundervisning för yngre åldrar. I den norska studien framhölls att det är positivt att konsumentfrågorna i kursplanerna är spridda över många ämnen och att det möjliggör för temaveckor och ämnesövergripande arbete. Rapporten vill ge svar på följande frågeställningar: Var finns konsumentinnehåll i centralt innehåll i Lgr11? I vilken utsträckning finns konsumentfrågorna belysta i tillgängliga läromedel? Överensstämmer läromedlens innehåll med det centrala innehållet i kursplanerna i Lgr11? Ger läromedlen goda förutsättningar för att undervisa ämnesövergripande med konsumentfrågorna?

13 13 (85) 4 Konsumentkunskap För att genomföra analysen har det varit centralt att identifiera vad som ryms inom kunskapsområdet konsumentkunskap. Detta har gjorts utifrån rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (Tema Nord 2010:569). Rapporten definierar konsumentområdet utifrån två övergripande teman och fyra ämnesorienterade områden. De två övergripande temana är Hållbar konsumtion och Media och teknologisk kompetens. Dessa två kan sedan integreras i fyra områden: Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenters rättigheter och skyldigheter, Marknadsföring och kommersiella medier samt Privatekonomi. De olika områdena och temana illustreras av bilden nedan: Med hjälp av dessa teman och områden har det varit möjligt att tolka vilka avsnitt i både kursplanerna och läromedlen som varit relevanta för att förstå, avgränsa och innehållsmässigt bestämma vad som är att betrakta som konsumentkunskap. Dessa teman och områden definierar konsumentkunskap i vid bemärkelse, sett till vilka ämnesområden som berörs i undervisningen.

14 14 (85) I rapporten Att undervisa om konsumentkompetens en strategi för konsumentutbildning (TemaNord 2010:569) används begreppet konsumentkompetens för att understryka att det inte endast handlar att utveckla elevernas faktakunskaper, utan snarare betona deras förmåga att som konsumenter vara kritiska, söka information och att utveckla en handlingsförmåga. I föreliggande rapport används dock begreppet konsumentkunskap genomgående, men med samma betydelse. Nedan följer en kortare beskrivning av respektive tema och område. 4.1 Hållbar konsumtion Syftet med temat Hållbar konsumtion är att göra eleverna medvetna om konsumtionens betydelse i deras vardag och hur deras val påverkar dem själva och deras omgivning. Eleverna ska utveckla förståelse för en konsumtion som tar hänsyn till naturen och biologisk mångfald. Temat syftar även till att förstå betydelsen av en konsumtion som är både samhällsekonomiskt effektiv utan att den står i konflikt med målet att förbättra enskilda människors livsvillkor. En hållbar konsumtion relaterar också till en social och kulturell förståelse där konsumtionen stärker en gemensam identitet, är rättvis och i harmoni med gemensamma värderingar. Målet är ytterst att eleverna ska bli ansvarstagande medborgare som handlar på ett sätt som bevarar framtida livsmiljöer. (TemaNord 2010:569, s 31) 4.2 Media och teknologisk kompetens Idag, när så många köp och transaktioner sker via internet, är konsumenternas förmåga att välja och använda teknik på ett kritiskt sätt i olika situationer nödvändiga. Syftet med temat Media och teknologisk kompetens är att öka elevernas förståelse för mediernas och teknikens roll i (konsumtions) samhället. Mediekompetensen å ena sidan syftar till elevens förmåga att läsa, tolka och skapa texter med hjälp av olika medier. Det handlar också om förmågan att använda media med omdöme, att ha en mediekulturell förståelse, en förmåga att tänka självständigt och att vara källkritiskt. Den teknologiska kompetensen å andra sidan syftar till förmågan att snabbt anamma ny teknik, att förstå nyttan med den och att ha förmågan att välja den teknik som bäst motsvarar de egna behoven. (TemaNord 2010:569, s 31f)

15 15 (85) 4.3 Hushållskompetens och delaktighet Ur ett konsumentperspektiv är hemmet är en central miljö, eftersom många val görs utifrån varje familjs specifika förutsättningar. Syftet med området Hushållskompetens och delaktighet är att eleverna ska få en ökad förståelse för de roller och ansvar som finns i ett hem. Eleverna ska utveckla förmågan att vara förutseende, anpassa sig efter olika omständigheter och kunna dela arbetsuppgifter. Hushållskompetens och delaktighet handlar även om förmågan att söka hållbara, alternativa sätt att agera i olika livssituationer. Ytterst handlar det om att klara uppgifter i det dagliga livet, skapa ömsesidig förståelse och tolerera olikheter. (TemaNord 2010:569, s 33) 4.4 Konsumenters rättigheter och skyldigheter Konsumentlagstiftningen är till för att skydda konsumenternas intressen. Att vara medveten om vilka lagar och förordningar som gäller när man köper produkter och tjänster är därför en nyckelkompetens för en konsument. Att utveckla kunskaper i konsumentlagstiftning ger eleverna möjligheten att hantera sina köp på ett ansvarsfullt sätt. Området betonar även konsumentens skyldigheter. Detta innebär att eleverna ska utveckla förmågan att själva bedöma säkerheten och kvaliteten på produkter och tjänster och ta ansvar för att följa bruksanvisningar och varningar. (TemaNord 2010:569, s 34) 4.5 Privatekonomi Att ha en privatekonomisk kompetens innebär att ha förmågan att handla ansvarsfullt och i enlighet med den personliga ekonomiska situationen. Det handlar också om att kunna söka och värdera information om hur man planerar och hanterar hemmets behov. Syftet med området Privatekonomi är att utveckla elevernas förmåga att hantera sin egen och sitt framtida hushålls ekonomi. Ytterst är målet att eleverna ska förstå vikten av att använda resurser på ett förnuftigt sätt så att det finns en balans mellan intäkter och utgifter. Systemtänkande och omdöme är viktiga inslag i privatekonomisk kompetens. (TemaNord 2010:569, s 35)

16 4.6 Marknadsföring och kommersiella medier Reklam och marknadsföring är en integrerad del av både handel och massmedial kommunikation. Som konsument är det viktigt att ha förståelse för marknadsföringens olika former, metoder och miljöer. Området Marknadsföring och kommersiella medier syftar till att öka eleverna förståelse för reklamens mekanismer och att utveckla en medvetenhet om deras egen roll i samspelet med företaget. Eleverna ska även utveckla förmågan att kritiskt kunna bedöma informativt innehåll i reklam och identifiera metoder för kommersiell övertalning. (TemaNord 2010:569, s 36) 16 (85)

17 17 (85) 5 Genomförande och metod Läromedelsanalysen har genomförts i form av en kvalitativ textanalys, där valda läromedel har närlästs för att identifiera i vilken utsträckning de har haft ett konsumentrelaterat innehåll. Analysen innehåller även komparativa moment, då innehållet har jämförts med relevanta konsumentskrivningar i styrdokumenten i Lgr11. I analysen har de teman och områden som beskrivits i ovanstående kapitel varit utgångspunkt när det gäller att definiera och kategorisera konsumentkunskap i det analyserade materialet. 5.1 Valda ämnen Analysen görs av kursplaneskrivningar och läromedel avsedda för grundskolans ämnen. De stadier som studerats är årskurs 1 9. De ämnen som analyserats är: Biologi Geografi Hem- och konsumentkunskap Kemi Matematik Samhällskunskap Svenska Analysen avgränsas till dessa ämnen, även om konsumentkunskap förekommer i andra ämnen, t ex reklamanalyser inom ämnet Bild. Historia, Religion, Fysik och Teknik har i begränsad omfattning studerats, men det analyserades inte eftersom dessa ämnen saknar konsumentrelaterat perspektiv i de tillgängliga läromedlen. Det är dock möjligt att tolka centralt innehåll inom dessa ämnen till att gälla konsumentområdet till exempel energifrågor, historiens betydelse för nutiden samt etiska dilemman i riktning mot konsumentområdet. 5.2 Lgr11 I studien är Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket, 2011a) det styrdokument som är utgångspunkt för analysen. Vilket innehåll som läromedel i grundskolan har, påverkas av varje ämnes centrala innehåll: Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen (Skolverket, 2011b, s 11). Detta är en förändring från kursplan 2000 (Skolverket, 2000), som saknade centralt innehåll. Det första steget i studien var att genomföra en närläsning av det centrala innehållet i Lgr11 för att identifiera vilka skrivningar som relaterar till

18 18 (85) konsumentområdet och för att få en bild av i vilken utsträckning konsumentkunskap tas upp i de valda ämnena. I Bilaga 1 bifogas en ämnesvis sammanställning över dessa. Formuleringarna i de centrala innehållen har varit av olika karaktär och har därför klassificerats efter direkta och indirekta skrivningar. De direkta skrivningarna syftar på sådana som har en uppenbar och tydlig koppling till konsumentområdet. De direkta skrivningarna kan vara hushållets ekonomi, reklam, källkritik eller privatekonomi. De indirekta skrivningarna syftar på sådana där konsumentperspektivet inte är tydligt uttryckt, men där det finns utrymme att som lärare tolka in perspektivet i undervisningen. De indirekta kan handla om en miljöaspekt även om det i texten endast nämns pris och kvalité, ungdomars identitet kan syfta på innehåll gällande reklam, en konsumentsituation i butik kan handla om vardagliga situationer och problemlösning. Det är dessa valda skrivningar i Lgr11 (Skolverket, 2011a), som sammantaget med teman och områden i den nordisk-estniska rapporten har utgjort underlag för analysen. 5.3 Läromedel och förlag I analysen ingår ett urval av läromedel tillgängliga under studiens genomförande. I samband med besök hos förlagen har de framhållit att det inom de närmaste åren kommer att komma mer reviderade läromedel till Lgr11. Urvalet av läromedel har därför påverkats av tillgängligheten av förlagens utbud, villighet att bistå studien och tillgång till de läromedel som hitintills revideras till Lgr11. Läromedel som inte är reviderade till Lgr11, men som ändå ingår i studien ingår efter inrådan från förlag. Riktmärket har varit läromedel inte äldre än tryckår I förekommande fall där en hel serie har studerats och någon enstaka lärobok har producerats före 2008 har denna fått ingå i studien. Detta innebär att läromedel som har funnits tillgängligt mellan ingått i analysen. I samtal med förlagen har de framhållit att en ny kursplan inte innebär att alla läromedels byts ut i undervisningen. Detta är en successiv process som pågår under många år framåt. Denna synpunkt har påverkat valet att låta äldre läromedel finnas med i studien. Förlag som ingått i studien är följande: Bonnier Utbildning (numera Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Alla förlag, utom Bonnier Utbildning, har fått ett personligt besök på förlaget. Förlagen har genomgående generöst bidragit med friexemplar av läromedel till studien och varit behjälpliga med klargörande svar gällande denna studies frågeställningar. Rapporten fokuserar på elevernas textböcker. Elevernas

19 19 (85) arbetsböcker, lärarhandledningar och webbaserat material ingår inte i analysen. Böcker producerade av organisationer, myndigheter och liknande ingår heller inte. Sammantaget har 117 stycken titlar insamlats för studien, varav titlar med separata delar A och B räknas som två. Utav dessa 117 titlar är 100 läromedel inom Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska. Skolämne Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv Förlag Bonnier Utbildning Gleerups Interskol Liber Natur & Kultur Totalt titlar/ ämne Summa /årskurs Totalt titlar /förlag Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv Tabell 1: Varje förlags deltagande redovisas separat vad gäller titlar, vilka skolämnen de har bidragit med läromedel inom och inom vilka årskurser. Förlagens totala deltagande i studien redovisas i kolumnen till höger. 5.4 Läsanvisningar och avgränsningar I redovisningen av centralt innehåll och av läromedlen grupperas resultatet efter årskurserna 1 3, 4 6 och 7 9. Fetningen av vissa ord i centralt innehåll är gjord av författaren, för att ytterligare markera konsumentinnehållet i texten. Förkortningar av de sju ämnen som analyserats, följer samma tillämpade förkortningar som i Lgr11 (Skolverket, 200a). Metoden i analysen har inneburit att se innehåll med konsumentinnehåll, både inom centralt innehåll och i läromedel. I alla ämnen förutom ett har detta med viss enkelhet tillämpats, därför att konsumentinnehållet i de analyserade läromedlen är begränsat. Inom Hem- och konsumentkunskap visade det sig däremot att nästan allt innehåll i läromedlet är konsumentkunskap. Med hänsyn till studiens tidsram och med avsikt att få ett jämförbart innehåll mellan olika skolämnen, har därför ett urval gjorts.

20 20 (85) När tema och områden angränsar till varandra i analysen, har författaren tillämpat följande förhållningssätt vad gäller kategorisering. Inom Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap samt Kemi har innehåll om hemlika och hållbara konsumentsituationer placerats under temat Hållbar konsumtion, medan det lika väl kunde placerats inom området Hushållskompetens och delaktighet. Innehåll inom tema Media och teknologisk kompetens har en begränsad omfattning därför att innehåll konsekvent har placerats under området Marknadsföring och kommersiella medier. Inom Samhällskunskap är gränsdragningen mellan området Hushållskompetens och delaktighet och Privatekonomi i vissa fall flytande. I de flesta fall placeras innehållet inom Privatekonomi. Närläsningen är påverkad av författarens tidigare erfarenheter och kompetens. Ansvaret för tolkningar och eventuellt utelämnat relevant innehåll ligger i författarens subjektiva läsning. Det finns titlar i litteraturlistan, som av olika skäl inte behandlas i studien. Detta gäller ämnen som saknat konsumentinnehåll, men som inledningsvis ingått i studien: Fysik, Historia och Religion och Teknik. En annan anledning är studiens begränsade tidsramar, vilket innebar att även visst tillgängligt och relevant material inte har analyserats. Ytterligare en anledning är att läromedel som varit föremål för analys har visat sig sakna konsumentinnehåll, dessa noterats som tillgängligt läromedel hos berörda förlag.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ämnesövergripande temaarbete om tobak

Ämnesövergripande temaarbete om tobak Ämnesövergripande temaarbete om tobak Traditionell undervisning om tobak brukar fokusera på tobakens skadeverkningar och hälsoaspekter. Företrädesvis hamnar då undervisningen i ämnena Biologi och Idrott

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Lägenhetsbygge Krav: Du skall göra en ritning över en lägenhet. Använd millimeterpapper. Du skall ange skala, mått, area osv.

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

IT-plan. Trollehöjdskolan, Mullsjö Kommun

IT-plan. Trollehöjdskolan, Mullsjö Kommun IT-plan Trollehöjdskolan, Mullsjö Kommun Lokal strategi utifrån Skolverkets kursplaner och regeringens uppdrag till Skolverket gällande informations- och kommunikationsteknik (U2008/8180/S) Innehåll Introduktion...

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer