Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland
|
|
- Frida Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland April 2012 Miljökonsekvensbedömningsprogram
2 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Utgivare Gasum Oy ISBN ISBN (pdf) Kartor Tryckeri Logica, lantmäteribyrån, tillståndsnr 3/MML/12 Picaset Ab, Helsingfors 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförtekning FÖRORD... 7 SAMMANDRAG... 8 TERMINOLOGI KONTAKTUPPGIFTER ALLMÄNT OM LNG Egenskaperna för LNG Produktionen av LNG Import och transport av LNG Lagring och distribution av LNG Miljökonsekvenserna av LNG som bränsle PROJEKTANSVARIG PROJEKTBESKRIVNING Målsättningen och grunderna för projektet Projektets placering Borgå Ingå Placeringsalternativen och förverklingsfaserna Projektets planering och uppförande Projektets tidtabell PROJEKTETS TEKNISKA DATA LNG importfartyg och farleder LNG-fartyg Farlederna till Ingå och Tolkis i Borgå Hamnkonstruktioner Hamnkonstruktionerna för ett bench mark -typens LNG-fartyg (fas 2 och 3) Lossnings- och lastningskajen för små LNG-fartyg (fas 1) Konstruktionerna vid en fullskalig LNG-terminal (fas 3) Allmän beskrivning LNG-cisterner LNG-förgasningsanläggning och inmatning av gas i distributionsnätet Gashanteringssystemet Lastning av tankbilar Terminalområdets övriga verksamheter Bunkring av LNG Ett flytande fartyg utrustat med en förgasningsanläggning (FSRU) (fas 2) Allmän beskrivning Konstruktionerna vid en småskalig LNG-terminal (fas 1) Terminalens säkerhet Gasens distributionskanaler Anslutning till naturgasnätet - anslutningsrören LNG-bunkringsfartygen LNG-tankbilar
4 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 5 MILJÖKONSEKVENSERNAS BEDÖMNINGSFÖRFARANDE OCH DELTAGANDET Beskrivning av MKB-förfarandet och utgångspunkterna De olika faserna i MKB-förfarandet Behovet av ett MKB-förfarande i enlighet med Esbokonventionen Parterna i MKB-förfarandet Deltagande Utgångsläget och målsättning Informering Informationstillfällen för allmänheten och övriga interaktionstillfällen Behandling av åsikter och synpunkter MKB-förfarandets tidtabell ALTERNATIV Alternativ som bedöms Alternativ som undersökts tidigare Tolkis Ingå NULÄGET VID PROJEKTOMRÅDET Borgå, Tolkis Övriga verksamheter närheten av projektet Planläggningssituationen Fastighetsägare Bosättning Naturförhållanden Isförhållandena Landskapet och kulturmiljön Fartygs- och småbåtstrafik Vägtrafiken Luftkvaliteten Buller Ingå Övriga verksamheter i närheten av projektet Planläggningssituationen Fastighetsägare Bosättning Naturförhållanden Isförhållanden Landskapet och kulturmiljön Fartygs- och småbåtstrafik Vägtrafiken Luftkvalitet Buller
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 BEDÖMNINGEN AV KONSEKVENSER OCH BEDÖMNINGSMETODER Konsekvenser som bedöms Betydelsen av konsekvenserna Den bedömda omfattningen av konsekvensområdet Gjorda miljöundersökningar Tilläggsundersökningar som görs under MKB-beskrivningsfasen Bedömning av konsekvenser och använda bedömningsmetoder Människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation Naturförhållandena, jordmånen och berggrunden samt vattendrag Markanvändning och planläggning Landskapet och kulturmiljön Buller Utsläpp och klimatet Fartygs- och vägtrafik Samkonsekvenserna med övriga verksamheter och projekt Jämförelse av alternativ UNVIKANDET OCH LINDRANDET AV SKADLIGA KONSEKVENSER OSÄKERHETSFAKTORER I BEDÖMNINGEN TILLSTÅND SOM BEHÖVS Undersökningar före tillstånden Miljötillstånd Vattenhushållningstillstånd Bygglov och åtgärdstillstånd samt planläggningen Tillstånd för industriell hantering och lagring av kemikalier Säkerhetsdokument Sjötransporterna av farliga ämnen LNG-tankerfartyg och hamnar Sjösäkerheten och anmälningar Transporten av farliga ämnen och hamnområdet Byggloven och tillstånden för ibruktagandet av gasledningen och gascisternerna Inlösningstillstånd för transportledningen ÖVERVAKNING AV KONSEKVENSERNA KÄLLOR
6 6 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND
7 FÖRORD Förord Gasum Oy utreder byggandet av en import- och lagringsterminal för flytande naturgas (LNG) i Finland och vill med detta miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) påbörja projektets miljökonsekvensbedömning (MKBförfarande). Avsikten med miljökonsekvensbedömningen är att utreda och bedöma möjligheterna att bygga en LNG-terminal i Finland av en sådan storleksklass som kan stå för Finlands energimarknads- och sjöfartens bränslebehov. I MKB-förfarandet granskas projektets placering i Tolkis i Borgå och Joddböle i Ingå. Förutom en fullskalig terminal, bedöms i MKBförfarandet även andra mindre lösningar för import av LNG till Finland (s.k. underalternativ) samt deras konsekvenser för projektområdena. Oberoende av skalan kommer byggandet av terminalen att förutsätta en detaljplan eller en ändring av den befintliga och därför kommer miljökonsekvensbe- dömningen att fungera som ett underlag även för framtida markplanering. Projektets namn är Finngulf LNG, som anknyter till Finska viken och Östersjön. Avsikten med projektet är att ansluta Finlands naturgasnät till den internationella naturgasmarknaden och att skapa förutsättningar för en motsvarande konkurrenskraftig energiförsörjning som finns i de konkurrerande länderna. Import av LNG till Finland gör att gasens inköpskällor blir mångsidigare och ökar inköpens flexibilitet samt underhålloch driftssäkerheten. Via terminalen leds den importerade LNG:n i huvudsak in i det nuvarande naturgasnätet och levereras via detta nätet till användarna. Dessutom kan LNG levereras från terminalen i mindre skala till industri som ligger utanför gasdistributionsnätet som bränsle och råvara som ersätter bränslen med mer utsläpp, både i inlandet och vid kusten. LNG-terminalen möjliggör användandet av LNG som bränsle inom sjöfarten. Sjöfartens svavelutsläpp regleras kraftigt i och med direktivet som träder ikraft år I framtiden kommer även lagstiftningen gällande sjöfartens kväve- och partikelutsläpp att skärpas. LNG är ett rent bränsle som i sig självt uppfyller de stränga utsläppsregleringarna och som därför är ett lockande alternativ för rederierna som efterlyser renare energilösningar som drivmedel till sina fartyg speciellt då användningen av LNG är tryggt, den behövliga teknologin existerar och eftersom de internationella driftserfarenheterna är positiva. Gasum vill för Finlands och Östersjöns bästa vara med och bidra till utbudet av renare bränslen och delta i utvecklingen av den erforderliga infrastrukturen. Gasum Oy, Esbo, april
8 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Sammandrag Projektets syfte och motiveringar Gasum Oy planerar import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG) till Finland. Distributionen sker till största delen via det befintliga naturgasnätet för Finlands energimarknads behov. Målsättningen är att utreda möjligheterna för byggandet av en storskalig LNG-terminal samt att etappvis bedöma olika lösningar för LNG import och deras miljökonsekvenser. Detta program för miljökonsekvensbedömningen på- börjar MKB-förfarandet. Gasum, som fungerar som projektansvarig, är ett finskt företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning samt distribution av naturgas samt erbjuder natur- och biogasbaserade energilösningar. Finngulf LNG -projektet är den projektansvariges lösning för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftigare inköp av gas för Finlands energimarknads behov samt i framtiden även för sjöfartens behov, göra gasimportmöjligheterna mångsidigare samt att öka gasleveransernas flexibilitet för olika användningsändamål på ett tryggt, säkert, kostnadseffektivt och miljökonsekvensmässigt varsamt sätt. För detta ändamål har den projektansvarige för avsikt att upphandla LNG på den internationella marknaden och transportera den till Finland med specialbyggda LNG-fartyg. Målsättningen med projektet är att bygga en fullskalig LNG-terminal alternativt i Joddböle i Ingå eller Tolkis i Borgå. Vid LNG-terminalen kan LNG återförgasas, varefter den leds via det befintliga gasnätet till konsumenterna. LNG kan även lastas i flytande Naturgasnätet i Finland och de granskade placeringsalternativen för LNG-terminalen 8
9 SAMMANDRAG form i bunkringsfartyg och tankbilar som transporterar den till konsumenter utanför naturgasnätet. Användningen av det befintliga gasnätet för gasdistributionen är logistiskt sett ett mycket effektivt och pålitligt alternativ som belastar miljön mycket lite. Ett optimalt utnyttjande av det befintliga gasnätet ökar ytterligare konsumenternas tillgång till ett konkurrenskraftigt bränsle. Med projektet vill Gasum skapa förutsättningar, nu och i framtiden, för att konkurrenskraftigt importera gas till Finlands energi- och bränslemarknad, genom att möjliggöra en gastillgänglighet, som jämfört med idag, baserar sig på flera alternativa källor. Gasum vill främja användningen av gas genom att göra LNG tillgängligt för både kunder som är anslutna till det nuvarande gasnätet samt för sådana som inte är det, och därmed möjliggöra användningen av ett bränsle med lägre utsläpp. I projektets MKB-förfarande granskas två olika placeringsalternativ, Tolkis och Ingå. De alternativa placeringsplatserna visas på bilden nedan, där också Finlands befintliga och planerade naturgasnät visas. Projektbeskrivning och alternativen Mängden gas, som i detta projekt uppskattas matas in i högtrycksdistributionsnätet, är maximalt 20 TWh (2 miljarder m 3 ) per år, vilket motsvarar cirka 50 % av naturgasens nuvarande totala förbrukning i Finland. Distributionsmängden av LNG till sjöfarten och industrin som ligger utanför distributionsnätet, uppskattas maximalt till 5 TWh. De undersökta huvudalternativen i MKB-förfarandet är: Alternativ 1: En fullskalig LNGterminal byggs i Tolkis i Borgå. Alternativet omfattar ett anslutningsrör från LNG-terminalområdet till Sköldvik (ca 4 km). Alternativ 2: En fullskalig LNGterminal byggs i Ingå. Alternativet omfattar ett anslutningsrör från LNG-terminalområdet till Sjundeå (ca 20 km). Alternativ 0: Projektet förverkligas inte. LNG-terminalprojektet kan förverkligas i faser så att man slutar vid faserna 1, 2 eller 3. Faserna 2 och 3 kan förverkligas antingen direkt eller genom mellanfaser. De planerade förverklingsfaserna är: Fas 1: En småskalig LNG-terminal, omfattar inte ett anslutningsrör Fas 2: En medelstor LNG-terminal, dvs. ett flytande LNG-lagringsfartyg (FSRU), omfattar ett anslutningsrör Fas 3: Fullskalig LNG-terminal, omfattar ett anslutningsrör Efter avslutat MKB förfarande kan Gasum, beroende på marknadssituationen och slutresultatet av miljökonsekvensbedömningen, föreslå en detaljplanering eller en förändring av den befintliga detaljplanen samt senare ansöka om tillstånd för byggandet av LNG-terminalen alternativt i Tolkis i Borgå, Ingå eller i bägge. En placering av en fullskalig LNGterminal vid bägge orter är enligt nuvarande bedömningar inte sannolikt, men man vill i detta skede inte utesluta något alternativ. Med MKB-förfarandet strävar man efter att tydligt bedöma konsekvenserna av alla möjliga förverklingsalternativ, så att det möjliga alternativet att bygga på bägge orter är förutom ekonomiskt även miljö- och samhällsmässigt den bästa lösningen. De olika faserna har i regel olika utgångsvärden för planeringen och de tekniska lösningarna. För de olika placeringsplatserna är utgångsvärdena och lösningarna de samma för samma fas, men skillnader uppstår ändå beroende på placeringsplatsens detaljer, t.ex. farlederna eller placeringen av anslutningsrören och terrängförhållanden är olika. På grund av detta är förverklingsfaserna i någon mån olika för de båda placeringsplatserna och därmed finns totalt sex förverklingsalternativ. De granskade alternativen presenteras i tabellen på nästa sidan. 9
10 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Projektets s.k. huvudalternativ (ALT 1, ALT 2) som granskas samt deras underalternativ (faserna 1 3) ALT 1: Tolkis ALT 2: Ingå ALT 0 Fas 1: En småskalig LNG-terminal en lastningskaj för bunkringsfartyg lastning av LNG-tankbilar byggandet av två cisterner på land en lastningskaj för bunkringsfartyg lastning av LNG-tankbilar byggandet av två cisterner på land Fas 2: En medelstor LNG-terminal med ett flytande lagringsfartyg (FSRU) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg (FS- RU) Tolkis Nyby -anslutningsrör (ca 4 km) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg (FSRU) Ingå Sjundeå -anslutningsrör (ca 20 km) projektet förverkligas inte Fas 3: En fullskalig LNG-terminal med ett flytande lagringsfartyg samt med cisternrar på land en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg + LNG-cisterner på land och förgasnings-anläggningar Tolkis Nyby -anslutningsrör (ca 4 km) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg + LNG-cisterner på land och förgasnings-anläggningar Ingå Sjundeå -anslutningsrör (ca 20 km) Observera: placeringsalternativen ALT1 och ALT 2 utesluter inte direkt varandra Miljökonsekvensernas bedömningsförfarande och deltagandet I projektet tillämpas ett miljökonsekvensförfarande i enlighet med Finlands lagstiftning. Förfarandet är indelat i två faser: MKB-förfarandet börjar då den projektansvarige inlämnar ett bedömningsprogram till kontaktmyndigheten. I den andra fasen utreds de verksamheter som presenterats i bedömningsprogrammet och resultaten sammanställs i en bedömningsbeskrivning. Miljökonsekvensbedömningen avslutas då kontaktmyndigheten gett sitt utlåtande om bedömningsbeskrivningen. Påseendet och informationstillfällena av MKB-programmet och -bedömningen informeras genom kontaktmyndighetens officiella kungörelser på kommunens / stadens anslagstavlor samt i dagstidningarna. Även den projektansvarige informerar om påbörjandet av MKB-förfarandet, informationstillfällena samt om konsekvensbedömningens framskridande. Aktuell information kommer att utdelas via e-post till invånare i de berörda områdena samt övriga intresserade under utredningens gång. En separat adresslista uppgörs för ändamålet. För allmänheten arrangeras två informationstillfällen på vardera orten under MKB-programmets påseendetid och två under MKB-beskrivningens påseendetid. Därtill hålls separata workshoppar både i Tolkis och i Ingå. Konsekvenser som bedöms Med miljökonsekvenser avses i lagstiftningen om miljökonsekvensbedömningen sådana direkta eller indirekta konsekvenser som projektet kan medföra för: människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, jordmånen, vattendrag, luften, klimatet, vegetationen, arter och naturens mångfald, infrastrukturen, konstruktioner, landskapet, stadsbilden och kulturarvet, trafiken och trafiksäkerheten samt utnyttjandet av naturresurser. 10
11 SAMMANDRAG I detta projekt är de viktigaste konsekvenserna som utreds: konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation konsekvenser för naturförhållandena, jordmånen och berggrunden samt för vattendrag konsekvenser för markanvändningen och planläggningen konsekvenser för landskapet och kulturmiljön buller- och utsläppskonsekvenser konsekvenser för fartygs- och vägtrafiken. Projektets konsekvenser för miljön kan indelas i sådana som uppstår under byggnadskedet och sådana som uppstår under driften. I bedömningen av projektets konsekvenser bedöms konsekvenserna som uppstår under byggnadsskedet och driften skilt, eftersom de skadliga konsekvenserna som uppstår under byggnadsskedet är tillfälliga och av ett annat slag än de bestående konsekvenserna som uppstår under driften. Projektets och MKBförfarandets tidtabell Förverkligandet av en LNG-terminal förutsätter ett MKB- och tillståndsförfarande, en teknisk detaljplanering och utrustningsanskaffning. Själva byggandet uppskattas pågå i 3-7 år beroende på vilken förverklingsfas det är frågan om. En småskalig LNG-terminal färdigställs enligt målsättningen år 2015 och en fullskalig terminal år Vid bägge placeringsplatser fokuserar MKB-förfarandet starkt på planläggningsprocessen vid terminalområdet. I Tolkis i Borgå bör en detaljplan utarbetas. Enligt preliminära diskussioner som förts med Borgå stad kunde staden påbörja områdets detaljplanläggning efter att MKB-förfarandet har avslutats. Planläggningsprocessen har preliminärt uppskattats att pågå i cirka ett år. I Ingå bör man vid terminalområdet göra en ändring av den ikraftvarande detaljplanen. I samband med detaljplanläggningen görs en markanvändnings- och bygglagsenlig konsekvensbedömning, i vilken resultaten av detta MKB-förfarande kan utnyttjas. Miljökonsekvensernas bedömningsprogram har färdigställts i april Efter MKB-programfasen görs själva miljökonsekvensbedömningen, av vilken man sammanställer en miljökonsekvensbeskrivning. MKB-beskrivningen blir enligt den preliminära tidtabellen färdig i februari-mars 2013, då den läggs till påseende. Utlåtandet över den fås senast två månader efter att påseendetiden har avslutats. MKB-förfarandet avslutas då kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om MKB-förfarandet. Nedan presenteras MKB-förfarandets preliminära tidtabell. ÅR Månad MKB-PROGRAMFAS Utarbetande av MKB-program K MKB MKB Kontaktmyndighetens utlåtande (30 dgr) MKB-BESKRIVNINGSFAS U B Utarbetande av MKB-beskrivning K MKB MKB Kontaktmyndighetens utlåtande (60 dgr) DELTAGANDE OCH INFORMATION I Workshop O ALT ALT Projektets preliminära tidtabell för MKB-förfarandet
12 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Terminologi Antändningsområde Området mellan den lägsta och högsta procentuella blandförhållandet (uttryckt i volymprocent) då ett ämne kan antända/explodera. Bench mark -fartyg En fartygsbenämning som beskriver fartygets storleksklass. Boil off -gas Den gas som uppstår i lagercisternens eller transporttankens övre del genom naturlig förgasning av LNG. Bunkringsfartyg Ett fartyg med vilket bränsle transporteras från en LNG-cistern till fartygens bränsletankar. FSRU FSRU (eng. floating storage regasification unit) är ett flytande lagringsfartyg som är utrustat med en förgasningsanläggning. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen (MKBförfarande) Ett förfarande där man utreder och bedömer ett projekts miljökonsekvenser. I förfarandet ingår hörande av myndigheter och andra vars intressen projektet kan påverka. Förfarandet består av två faser: bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen, och de innefattar diskussioner med myndigheter och allmänhet. Hertta-databasen HERTTA är ett hanteringssystem för miljöinformation som fungerar i OIVA-tjänsten (se nedan). Kontaktmyndighet Den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen, som ansvarar för bedömningsprogrammets och konsekvensbeskrivningens påseende och som ber om synpunkter och åsikter av olika intressentgrupper samt slutligen ger ett utlåtande om bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Kontaktmyndighetens utlåtande Kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om både bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Utlåtandet om bedömningsprogrammet styr konsekvensbedömningsarbetet och utlåtandet om beskrivningen ingår som bilaga då tillstånd för verksamheten ansöks. Kryogenisk Nedkyld (temperaturen under 150 o C). LNG LNG är flytande naturgas (eng. liquefied natural gas). Under normalt lufttryck hålls naturgasen i flytande form om temperaturen är cirka -163 C. LNGC LNGC (eng. liquefied natural gas carrier) ett tankfartyg som transporterar flytande naturgas (samma som LNG-fartyg). Miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) En plan över vilka konsekvenser som ska bedömas och med vilken metod samt med vilken noggrannhet. Bedömningsprogrammet innehåller dessutom en beskrivning av projektet som ska bedömas samt dess alternativ. MKB-programmet beskriver allmänhetens och olika intressegruppers möjligheter att framföra sina synpunkter och åsikter om bedömningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) En rapport i vilken beskrivs den bedömda verksamheten och de undersökta alternativen samt resultaten av de utredda konsekvenserna och jämförelsen av alternativen. I rapporten presenteras dessutom hur kontaktmyndigheten samt intressegruppernas och medborgarnas åsikter har beaktats i bedömningen. Natura -område / Natura område Nätverket Natura 2000 tryggar livsmiljöerna för de naturtyper och arter som har definierats i habitatdirektivet. Natura områdena har antingen införlivats i nätverket på basis av habitatdirektivet, s.k. SCIområden (Site of Community Importance) eller på basen av fågeldirektivet, s.k. SPA-skyddsområden (Special Protection Area). NTM-central Närings-, trafik- och miljöcentral. Oiva-tjänsten Oiva är en miljö- och geoinformationstjänst som upprätthålls av miljöförvaltningen och som erbjuder information som sparats i miljöförvaltningens datasystem om vattentillgångar, ytvattenförhållandena, grundvattnen, arter, miljöbelastningen samt geoinformation som anknyter till miljön. 12
13 KONTAKTUPPGIFTER Kontaktuppgifter ORV (open rack vaporizer) Förgasningsanläggning där havs vatten används till uppvärmning. Projektansvarig Verksamhetsutövaren eller annat organ som är ansvarig för beredningen och förverkligandet av projektet. SCV (submerged combustion vaporizer) Förgasningsanläggning där bränsle används till uppvärmning. TUKES Säkerhets- och kemikalieverket (före detta Säkerhetsteknikcentralen). Projektansvarig Gasum Oy Kontaktpersoner: Projektchef Pekka Hytinkoski, tfn Direktör Ari Suomilammi, tfn PB 21, Esbo E-post: Kontaktmyndigheten för miljökonsekvensbedömningsförfarandet (MKB-förfarande) Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) Kontaktperson: Överinspektör Satu Pääkkönen, tfn PB 36, Helsingfors E-post: Konsult som medverkat i utarbetandet av MKBprogrammet Ramboll Kontakpersoner: Projektchef Jari Mannila, tfn Projektkoordinator Reetta Suni, tfn PB 25, Esbo E-post: förnamn.efternamn@ramboll.fi 13
14 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 1 Allmänt om LNG Flytande naturgas, dvs. LNG, är naturgas som har omvandlats till flytande form. Kondensering (omvandling från gas- till flytande form) av naturgas till flytande form möjliggör lagring och transportering av LNG från produktionsområdena till marknaden då inget distributionsnät för naturgas finns tillgängligt. 1.1 Egenskaperna för LNG Naturgas förekommer i flytande form, dvs. som LNG, om dess temperatur i normalt lufttryck är cirka -163 C. LNG har samma egenskaper som naturgasen men är i flytande form. En kubikmeter (m 3 ) fly- tande gas motsvarar vid normalt lufttryck cirka 600 m 3 naturgas i gasform. LNG är precis som naturgas luktfri, färglös och giftfri samt orsakar t.ex. ingen korrosion. LNG löser sig inte i vatten och uppsugs inte i jordmånen. I normal temperatur förgasas LNG tillbaka till gasfas och eftersom naturgas är lättare än luft avdunstar den och stiger snabbt upp i atmosfären. LNG brinner inte på grund av dess flytande tillstånd. På bild 1 visas värdekedjan för LNG:n som importeras till Finland. Bild 1. Värdekedjan för LNG 14
15 1 ALLMÄNT OM LNG En typisk sammansättning av LNG som importeras till Finland är: Metan mol % Övriga kolväten 7 9 mol % Kväve 0 1 mol % I tabell 1 har man jämfört LNG:s egenskaper i förhållande till övriga bränslen. LNG antänds endast då den finns i 5-15 volymprocents förgasad form i luften och om den då tänds av en yttre antändningskälla. Antändningsområdet för LNG är mycket smalt och självantändningstemperaturen för förgasad LNG är betydligt högre än för gasol eller lätt brännolja. Tabell 1. Jämförelse av bränslenas egenskaper LNG / naturgas Gasol Lätt brännolja Densitet i flytande form (kg/m 3 ) Densitet i gas form (kg/m 3 ) 0,77 1,83 Värmevärde (kwh/kg)* 13,7 12,8 11,8 Energi-innehåll i flytande form (MWh/m 3 )* 6,2 6,5 10 Självantändningspunkt ( C) * Värmevärdet och energiinnehållet har man beaktat enligt det lägsta värmevärdet 1.2 Produktionen av LNG LNG framställs i kondenseringsanläggningar där rågasen som från produktionsfältet renas. Under reningen avlägsnas vatten, koldioxid och orenheter samt avskiljer tyngre kolväten för utnyttjandet av dessa i andra syften. Den kvarstående delen som består av metan kondenseras till LNG i en avkylningsprocess. Till följd av den låga temperaturen, behövs det vid hanteringen av LNG effektivt isolerande s.k. kryogeniska cisterner och rör. Flytande naturgas kan ledas via rör till LNG-fartyget eller till cisterner i väntan på transportering. Den första leveransen av LNG via sjövägen ägde rum år 1964 då LNG lastades ombord på ett fartyg i Algeriet som transporterade lasten till Le Havre i Frankrike. Efter detta har stora urbana områden varit de största köparna av LNG. Under de senaste decennierna har gasbolagen ansett att LNG är viktigt med tanke på leveransernas mångsidighet och det ökar leveranssäkerheten för användarna. LNG produceras runt om i världen (t.ex. i Norge, Algeriet, Egypten, Nigeria, Angola, Oman, Qatar, Jemen, Ryssland, Trinidad och Tobago, Malaysia samt Indonesien). Genom att möjliggöra en import och återförgasning, har gasleverantören nya möjligheter att komma in i den globala marknaden samt trygga leveranssäkerheten, vilket även är till fördel för konsumenterna. 1.3 Import och transport av LNG LNG transporteras från exportterminalerna, som finns vid produktionsområdena, till naturgasmarknaderna med fartyg som konstruerats för LNG transporter (LNGC). Dessa fartyg är vanligen stora, cirka 250 m långa och har en dräktighet på m 3 och har dubbelt skrov. LNG-fartygens sjöfart är säker. Med beaktande av egenskaperna hos LNG, är olycksriskerna och följderna av dem betydligt lägre både på internationella vatten och på farlederna inom territorialvattnen. LNG-fartygen kan föra in kondenserad flytande naturgas från olika delar av världen till Östersjön via Stora Bält -sundet i Danmark. 15
16 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Transporten av LNG kan förliknas med normal fartygstrafik inom Östersjön. De LNG-importterminaler som ur Finlands perspektiv ligger närmast Finland är Rotterdam i Holland, Zeebrygge i Belgien och i Nynäshamn i Sverige. I Swinoujscie i Polen byggs för tillfället en LNGterminal. 1.4 Lagring och distribution av LNG Då LNG-fartyget har anlöpt LNGimporthamnen, flyttas LNG:n antingen till cisterner på land eller till ett lagringsfartyg (flytande lager), varifrån den flyttas antingen till återförgasning eller till transporter med bunkringsfartyg eller LNGtankbilar. LNG måste lagras i specialbyggda cisterner som planerats för lagring av kalla vätskor. Cisternerna har dubbla väggar, där den yttre väggen vanligen består av tjock betong och den inre väggen är av högklassigt nickelstål. Mellan väggarna finns ett effektivt isoleringsmaterial. Om det vid LNG-importterminalen även finns en förgasningsanläggning, kan LNG:n distribueras till konsumenterna från importlagret genom att förgasa den till naturgas och sedan leda in den i gasdistributionsnätet. LNG kan i flytande form även distribueras direkt från importlagret med LNG bunkringsfartyg och med LNG-tankbilar. I detta fall sker förgasningen av LNG först vid mellanlagret eller vid användningsplatsen. Gasum har för tillfället vid Sköldviks industriområde i Borgå en LNG-produktionsanläggning, som årligen producerar ton flytande naturgas. LNG levereras därifrån till kunder som inte är anslutna till naturgasnätet. 1.5 Miljökonsekvenserna av LNG som bränsle LNG har precis som naturgas lägre utsläpp jämfört med andra fossila bränslen. Koldioxidutsläppen vid förbränning av LNG är mindre, eftersom förhållandet mellan koloch väteatomerna i metangasmolekylen är den lägsta (en kolatom för fyra väteatomer) i jämförelse till andra kolväten som används som bränsle. 16
17 2 PROJEKTANSVARIG 2 Projektansvarig I detta projekt fungerar Gasum Oy som projektansvarig. Gasum är ett finskt företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning samt distribution av naturgas och som levererar natur- och biogasbaserade energilösningar. Gasum koncernen består av moderbolaget Gasum Oy och dess till fullo ägda dotterbolag Gasum Paikallisjakelu Oy, Kaasupörssi Oy, Helsingin Kaupunkikaasu Oy samt Gasum Energiapalvelut Oy och dess dotterbolag Gaasienergia AS i Estland och Gasum Tekniikka Oy. Gasum har grundats år 1994 och ägs av Fortum (31 %), finska staten (24 %), den ryska naturgasleverantören Gazprom (25 %) samt det tyska energibolaget E.ON Ruhrgas (20 %). År 2010 var Gasum-koncernens personalantal i medeltal 236, omsättningen var miljoner euro och rörelsevinsten 98 miljoner euro. Gasum har i Finland verksamhet på nio orter. Bolagets huvudkontor ligger i Esbo. Personalmässigt är naturgascentret i Kouvola störst och där ligger bl.a. kontrollcentralen som övervakar gasnätet. Gasum är i enlighet med Finlands naturgasmarknadslag innehavare av naturgasnätet. Gasum äger de för naturgasdistributionen nödvändiga rörnäten inklusive kontrollapparatur och kompressorstationer samt apparaturen som behövs för mottagandet av naturgasen. För innehavaren av naturgasnätet har man ålagt ett systemansvar, enligt vilken Gasum ansvarar för gassystemets tekniska funktionsduglighet, driftssäkerhet och balansansvaret, dvs. att naturgasens anskaffningsavtal och biogasproduktion motsvarar driften och distributionen under varje balansavräkningsperiod. Dessutom ålägger systemansvaret Gasum att utveckla naturgasdistributionsnätet så att gasdistributionen till kunderna kan tryggas och att gas kan erbjudas enligt kundernas behov. Förutom distributionen och partiförsäljningen av naturgas har Gasum utvecklat sin verksamhet till nya affärsområden. Gasum producerar biogas tillsammans med sina samarbetspartner och säljer komprimerad biogas och naturgas som trafikbränsle vid sina tankningsstationer. Gasum säljer även flytande naturgas (LNG) till den industri utanför gasnätet och i framtiden säljer Gasum även flytande naturgas som marint bränsle. 17
18 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 3 Projektbeskrivning Gasum planerar i Finland import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG) för Finlands energimarknads och sjöfarts behov. Målet är att bygga en fullskalig LNG-terminal antingen i Joddböle i Ingå eller i Tolkis i Borgå. 3.1 Målsättningen och grunderna för projektet Gasum planerar i Finland import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG), där distributionen i huvud sak sker via det befintliga naturgasnätet för energimarknadens behov. Avsikten är att utreda möjligheterna att bygga en storskalig LNG-terminal i Finland samt att granska LNG importlösningarna fasvis samt att bedöma miljökonsekvenserna av deras förverkligande. Gasum har redan i tio års tid systematiskt utvecklat importen och användningen av LNG. I Finland har LNG använts i mindre skala sedan Detta miljökonsekvensbedömningsprogram påbörjar MKB-förfarandet. Med projektet vill den projektansvarige skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt inköp av gas för energimarknadens och för sjöfartens framtida behov, göra gasimportmöjligheterna mångsidigare samt öka gasleveransernas flexibilitet för olika användningsändamål på ett säkert, kostnadseffektivt och miljömässigt varsamt sätt. Den projektansvarige har för avsikt att upphandla LNG från utlandet, varifrån den transporteras till Finland med ändamålsenligt byggda LNG-fartyg. Målsättningen med projektet är att bygga en fullskalig LNG-terminal antingen i Joddböle i Ingå eller i Tolkis i Borgå. Vid LNGterminalen kan LNG återförgasas till gas, varefter den leds via det befintliga gasnätet till konsumenterna. LNG kan även lastas i flytande form i bunkringsfartyg och tankbilar som transporterar den till konsumenter utanför gasnätet. Utnyttjandet av det befintliga gasnätet för gasdistribution är logistiskt sätt ett mycket effektivt och pålitligt alternativ som belastar miljön mycket lite. Ett maximalt utnyttjande av gasnätets kapacitet ökar ytterligare konsumenternas tillgång till ett konkurrenskraftigt bränsle. Den snabba utvecklingen av den globala naturgas- och LNG-marknaden samt den snabba tekniska utvecklingen, skapar nya förutsättningar att använda ett bränsle med ett av de lägsta utsläppen. Ur Finlands industris och energiproduktions synvinkel är det viktigt att både nuvarande och framtida kunder har tillgång till råvaror och bränslen på samma villkor som konkurrenterna. Gasum vill skapa förutsättningar, nu och i framtiden, för att konkurrenskraftigt importera gas till Finlands energi- och bränslemarknader, genom att möjliggöra en gastillgänglighet, som i jämförelse till idag, baserar sig på flera alternativa källor. Gasum vill främja användningen av gas genom att göra LNG tillgängligt för både kunder som är anslutna till det nuvarande gasnätet samt för sådana som inte är det, och därmed möjliggöra användningen av ett bränsle med lägre utsläpp. En viktig framtida tillämpning är LNG som marint bränsle. LNG uppfyller i sig självt de skärpta svavel- och kväveutsläppsreglerna. I takt med marknadens behov kan Gasum i första fasen bygga en mindre LNG-terminal för marint behov och för den industris behov som inte är ansluten till gasnätet. I ett senare skede kan terminalen byggas ut för större importmängder. 3.2 Projektets placering I projektets MKB-förfarande granskas för olika alternativ två olika placeringsalternativ: Tolkis i Borgå och Ingå. Placeringsplatserna visas på bild 2, där även naturgasens befintliga och planerade distributionsnät i Finland framgår Borgå Det planerade terminalområdet ligger i stadsdelen Tolkis cirka 8 km fågelvägen från Borgå centrum mot sydväst (bild 3). Gasum äger det planerade terminalområdet. 18
19 3 PROJEKTBESKRIVNING Bild 2. Naturgasens distributionsnät i Finland och LNG-terminalens placeringsalternativ Bild 3. Det planerade terminalområdet i Tolkis i Borgå 19
20 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Ingå Det planerade terminalområdet i Joddböle i Ingå ligger ca 4 km sydväst om Ingå centrum. Placering visas på bild 4. Bild 4. Det planerade terminalområdet i Ingå 20
FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR
FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro
Läs merFinngulf LNG LNG-terminal i Ingå
FINNGULF LNG LNG-TERMINAL I INGÅ Finngulf LNG LNG-terminal i Ingå Maj 2014 Program för miljökonsekvensbedömning FINNGULF LNG LNG-TERMINAL I INGÅ PUBLIKATIONSUPPGIFTER Utgivare Gasum Oy Kartor Lantmäteriverket
Läs merStockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG
Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen
Läs merO2 Finland Oy. Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning
O2 Finland Oy Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning O2 Finland Oy 1 / 4 SAMMANDRAG Bakgrund och beskrivning Elförbrukningen i Finland har ökat från år till år och den antas
Läs merGASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.
GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. Nya vindar blåser inom sjöfarten på Östersjön. Natur- och biogas har snabbt erövrat nya användningsområden när miljönormerna har blivit strängare och de traditionella
Läs merFinngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland
UPPFÖRANDE AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Finngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland April 2013 Miljökonsekvensbedömningsbeskrivning FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Utgivare Gasum
Läs merKraftfull entré för LNG på den svenska marknaden
Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas
Läs merVäxande marknader för LNG i norra Europa
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och
Läs merÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET
ÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET 2.8.2018 1 INLEDNING Remeo Oy är ett miljövårdsföretag som främst är verksamt i Finland. Företaget omsätter över 80 miljoner euro och har
Läs merAlternativ för avloppsvattenhanteriingen i Vichtis Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag
Alternativ för avloppsvattenhanteringen i Vichtis Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag 25.9.2013 Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag 25.9.2013 1 (57) Sammandrag Syftet med miljökonsekvensbedömningen
Läs merRegionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara
Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,
Läs merUnderlag för samråd enligt miljöbalken
Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merSMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING
EN SMARTARE ENERGI SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING Ska vi klara omställningen till ett hållbart energi system behövs smarta lösningar. Inte en lösning, utan flera. Gas är en del av ett
Läs merEnergigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011
Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner
Läs merUtbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 )
INGÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR BARÖSUND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 ) Planområde Planområdet omfattar Barösunds bycentrum med omnejd på Orslandet. Planområdet är avgränsat med rött.
Läs merLNG och LBG i Sverige - en översikt
LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper
Läs merBiogasens och naturgasens potential som drivmedel
Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk
Läs merGenväg till energilösningar.
Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merUtbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser
Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser 1 Projektet och dess motivering 1 Projektet och dess motivering Det av Teollisuuden
Läs merSäker och hållbar gasförsörjning för Sverige
Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet
Läs merDETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?
Läs merFlytande naturgas. Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas.
Flytande naturgas Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas. 2 Flytande naturgas Flytande naturgas 3 Flytande naturgas (LNG). Säker och miljövänlig energikälla. Världens ökande efterfrågan
Läs merOutokumpu Stainless Oy. Miljökonsekvensbeskrivning av LNG-terminal
Outokumpu Stainless Oy Miljökonsekvensbeskrivning av LNG-terminal 7.5.2013 KONTAKTUPPGIFTER Projektansvarig Outokumpu Stainless Oy Kontaktpersoner: MKB-kontaktperson Juha Kekäläinen Terästie 95490 Torneå
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merEnergigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige
Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År
Läs merI vilken utsträckning har du fått information om projektet för utbyggnad av avfallskraftverket från följande källor?
Miljökonsekvensbedömning av Vanda Energi Ab:s utbyggnad av avfallskraftverk Undersökning i anknytning till MKB-förfarandet om invånarnas synpunkter och förväntningar 2019 Vi ber dig svara på frågorna genom
Läs merLag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program
Given i Helsingfors den 8 april 2005 1 Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Syfte 2 Syftet med denna lag är att främja
Läs merEnergigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011
Energigasläget i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion Anders Mathiasson 2011-01-11
Läs merBALTICCONNECTOR Naturgasrörledningen mellan Finland och Estland
BALTICCONNECTOR, NATURGASRÖRLEDNINGEN BALTICCONNECTOR Naturgasrörledningen mellan Finland och Estland Januari 2014 Miljökonsekvensernas bedömningsprogram BALTICCONNECTOR, NATURAL GASRÖRLEDNINGEN MELLAN
Läs merSÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK
1 (5) FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK Helen Ab Hanaholmens kraftverk Bjälkgatan 1-3 00540 Helsingfors 2 (5) I detta säkerhetsmeddelande beskrivs kraftverkets verksamhet och de risker som är förknippade med verksamheten.
Läs merNATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
NATURGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om naturgas Naturgasen är den största energigasen i Sverige. Hälften av naturgasen används inom industrin. Den är också viktig vid produktion
Läs merFull gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013
Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle
Läs merLITIUMKEMIFABRIK, KARLEBY SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMETS KOMPLETTERING. Projektansvarig Kontaktmyndighet MKB-konsult
20.4.2018 KELIBER OY LITIUMKEMIFABRIK, KARLEBY SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMETS KOMPLETTERING Projektansvarig Kontaktmyndighet MKB-konsult Keliber Oy Toholammintie 496 69600 KAUSTBY Kontaktperson Kari
Läs merLNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012
LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merGasnät Mälardalen ger mer biogas?
Gasnät Mälardalen ger mer biogas? Mathias Edstedt Energigas Sverige - Gasdagarna 2013 Stockholm Gas - en modern gasverksamhet med tradition Stadsgas Samhällsaktör i 150 år den första gaslyktan tändes på
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merGasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014
Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050
Läs merUdviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige
Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,
Läs mer22.3.2016 VÖRÅ KOMMUN ÄNDRING AV KASTMINNE STRANDDETALJPLAN NORRÅKER SEMESTERBY
Mottagare Vörå kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 22.3.2016 VÖRÅ KOMMUN ÄNDRING AV KASTMINNE STRANDDETALJPLAN NORRÅKER SEMESTERBY 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare
Läs merLNG/LBG i Helsingborgsregionen. Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014
LNG/LBG i Helsingborgsregionen Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014 Historia ENERGI FÖR EN BÄTTRE VÄRLD. KRAFT FÖR REGIONEN Varför LNG? * Användning av LNG ger stora miljöfördelar jämfört
Läs merVäxande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012
Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders
Läs merSÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK
1 (5) FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK Helen Ab Hanaholmens kraftverk Bjälkgatan 1-3 00540 Helsingfors 2 (5) I detta säkerhetsmeddelande beskrivs kraftverkets verksamhet och de risker som är förknippade med verksamheten.
Läs merREVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merOUTOKUMPU STAINLESS OY, LNG-TERMINAL, TORNEÅ, PROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE LAPELY/26/07.04/2012 13.3.2013 Outokumpu Stainless Oy Terästie 95490 Torneå Referens: Bedömningsprogram ankommit 16.11.2012 OUTOKUMPU STAINLESS OY, LNG-TERMINAL, TORNEÅ, PROGRAM
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merNord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön
PRESSMEDDELANDE Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön Samtliga tre sektioner av den första, 1 224 km långa rörledningen har nu lagts ut De tre sektionerna
Läs merGAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.
GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka
Läs merEnergigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104
Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning
Läs mer3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde
JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN
Läs merSOLVERA OY:S ÅTERVINNINGANLÄGGNING FÖR ORGANISKT AVFALL, MÄNTSÄ- LÄ
Utlåtande UUDELY/1/07.04/2013 12.1.2015 Solvera Oy Palomäentie 8 04640 Mäntsälä Referens: Miljökonsekvensbeskrivning, uppdaterad 5.11.2014 UTLÅTANDE OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SOLVERA OY:S ÅTERVINNINGANLÄGGNING
Läs merUr karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Läs merinformerar om säkerhet
Nynäshamns kommun, Södertörns brandförsvarsförbund, Nynas raffinaderi och AGA (LNG-terminalen) informerar om säkerhet Nynäshamns kommun, Södertörns brandförsvarsförbund, Nynas raffinaderi och AGA (LNG-terminalen)
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING
Plan nr 1086 LÅNGSKOGENS STORINDUSTRIOMRÅDE Detaljplan och detaljplaneändring PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vasa stads planläggning 29.8.2017 Föremål för planeringen Detaljplanen och detaljplaneändringen
Läs merFinns det förutsättningar för LNG i ett land med utbyggt gasnät? _. Danmark
Finns det förutsättningar för LNG i ett land med utbyggt gasnät? _ Danmark Mikael Näslund, DGC mna@dgc.dk Översikt Vad är DGC? Naturgas i dagens Danmark LNG i dansk sjöfart LNG till naturgasnätet och annan
Läs merUPPGIFTER OM DEN SÖKANDE OCH ANLÄGGNINGEN
ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND (Ifylls av myndighet) Diarieanteckning Myndighetens kontaktuppgifter Ansökan har anhängiggjorts UPPGIFTER OM DEN SÖKANDE OCH ANLÄGGNINGEN 1. VERKSAMHET FÖR VILKEN TILLSTÅND SÖKS
Läs merUtsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av
Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av Syfte Sammanställa kunskap om utsläppen i hela fordonsgaskedjan Visa vad BAT ger Peka ut förbättringsområden
Läs merSSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström
SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)
Läs merBeredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande
Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande Bakgrund Planerna för hantering av översvämningsrisker har gjorts för de vattendrags- och
Läs merGASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling
Läs merHELGA. Roland Brodin, projektledare HELGA.
HELGA Roland Brodin, projektledare HELGA roland.brodin@afconsult.com Nätverket för flytande natur- och biogas i Helsingborg Hur började samarbetet SOX Emission Control Areas (SECAs), maritime fuel sulphur
Läs merDETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)
PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster
Läs merUPPGIFTER OM DEN SÖKANDE OCH ANLÄGGNINGEN
ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND (Ifylls av myndigheten) Diarieanteckning Myndighetens kontaktuppgifter Ansökan har anhängiggjorts UPPGIFTER OM DEN SÖKANDE OCH ANLÄGGNINGEN 1. VERKSAMHET FÖR VILKEN TILLSTÅND
Läs merLNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring
THE PORT OF SCANDINAVIA LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring ENERGIHAMNEN I GÖTEBORG 2015-07-01 57 42 N 11 56 E INNEHÅLL INLEDNING...3 1. ALLMÄNT...3 2. LNG-BUNKERDRIFTFÖRESKRIFTER...4 2.1 Allmänt...4
Läs merSäkerhetsmeddelande för Meri-Pori kraftverk
Säkerhetsmeddelande för Meri-Pori kraftverk SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR MERI-PORI KRAFTVERK I detta säkerhetsmeddelande beskrivs verksamheten vid kraftverket i Meri-Pori och de risker som är förknippade med
Läs merKommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 2 februari 2018.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01- 19Diarienummer: 2017-13439 Stadsmiljöavdelningen Kristofer Palmestål Telefon 031-368 39 06 E-post: kristofer.palmestal@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merMottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV STORSTRÖMMEN DETALJPLAN
Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 2.11.2018 LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV STORSTRÖMMEN DETALJPLAN 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare Jonas Lindholm
Läs merInformation till allmänheten Gaslager Skallen
Information till allmänheten Gaslager Skallen Enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 2015:236 Göteborg den 25 April 2016 2 Verksamhetsutövare
Läs merMottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV LILLA-FURUHOLMEN DETALJPLAN
Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 2.11.2018 LARSMO KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV LILLA-FURUHOLMEN DETALJPLAN 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare Jonas
Läs merVarför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas
Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Gasnät för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i en hållbar framtid Vilka? är vi. Swedegas AB Äger, driver och underhåller det svenska
Läs merMottagare Kristinestad stad. Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning. Datum KRISTINESTAD STAD ÄNDRING AV DEL AV ÅSÄNDAN DETALJPLAN
Mottagare Kristinestad stad Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum 12.4.2017 KRISTINESTAD STAD ÄNDRING AV DEL AV ÅSÄNDAN DETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare Christoffer
Läs merBaltic Pipe Project. Ny förbindelse för gasleveranser
Baltic Pipe Project Ny förbindelse för gasleveranser 2 3 Säker, billig och mer hållbar energi över gränserna Baltic Pipe Project är ett strategiskt infrastrukturprojekt med målet att skapa en ny förbindelse
Läs merLNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg
LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn 190515 Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg Skandinaviens största hamn Skandinaviens största godsnav Världsomspännande linjenät Många rederier och hög
Läs merFingrid. Kraft med ansvar.
Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merBilaga B: Frågeformulär social utredning
Bilaga B: Frågeformulär social utredning 1 (11) VÄSTERVIK VINDKRAFTSPROJEKT Miljökonsekvensbedömning INVÅNARENKÄT I VÄSTERVIK NÄROMRÅDE Ärade mottagare, Triventus Wind Power AB håller på att planera ett
Läs merAlltid med säkerheten i fokus.
Alltid med säkerheten i fokus. Viktig information till dig som bor i Lysekil. Seveso-direktiven styr vårt säkerhetsarbete. I mitten av 1970-talet inträffade en explosion i en kemikaliefabrik vid staden
Läs merSANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN
9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra
Läs merBeslutsdatum 31.03.2010
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@miljohalsoskydd.ax Hemsida: www.miljohalsoskydd.ax
Läs merGaslager Skallen Halmstads kommun
Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16
Läs merBESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
Läs merInformation till allmänheten Gaslager Skallen
Information till allmänheten Gaslager Skallen Enligt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 2015:236 Göteborg den 18 Maj 2015 2 3 Verksamhetsutövare
Läs merLARSMO KOMMUN BOSUND DETALJPLAN - ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV NORRA DELEN. Larsmo kommun. Program för deltagande och bedömning
Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 15.4.2019 LARSMO KOMMUN BOSUND DETALJPLAN - ÄNDRING OCH UTVIDGNING AV NORRA DELEN 1-2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Författare
Läs merTillståndsprocessen ur E.ON Gasols perspektiv Med Mydigheter/ Kunden i fokus
Tillståndsprocessen ur E.ON Gasols perspektiv Med Mydigheter/ Kunden i fokus Gasol En flexibel, effektiv och ren energigas Hög verkningsgrad och precision, vilket ger snabb och exakt reglering av temperatur
Läs merInfrastruktur för biogas
Biogasting 1 dec 2010 Infrastruktur för biogas Jesper Engstrand, Marknads och affärsutveckling 1 2010-12-03 Swedegas AB Sedan 1976 Transport av ca 14 TWh (1 300 MNm 3 ) Säte i Göteborg Swedegas ägs av
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merUTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014
Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet Vänersamarbetet - referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur 2/3 2012 Ingemar Gunnarsson
Läs merPromemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)
1 Jord och skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen 6.4.2016 Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016) Lagen om det
Läs merGas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012
Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merUtvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen
Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merSSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna maj Thomas Melin SSAB
SSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna 25-26 maj SSAB Agenda Kort om SSAB Bakgrund Varför naturgas och vilka alternativen hade varit. Investeringen Vad har gjorts,
Läs merPROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING SYDVÄSTRA DELEN AV HEINOLA ARBETSPLATSOMRÅDE
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRING SYDVÄSTRA DELEN AV HEINOLA ARBETSPLATSOMRÅDE BASUPPGIFTER INITIATIV ELLER VARFÖR DETALJPLANEARBETET INLETTS Initiativet
Läs merVad är framtiden inom gasuppgradering?
Vad är framtiden inom gasuppgradering? 2010-10-13 Vad är det som bestämmer hur framtiden skall gestalta sig? Det är en intressant filosofisk fråga generellt!...men hur ser det ut för gasuppgradering? Två
Läs mer