Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland"

Transkript

1 BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland April 2012 Miljökonsekvensbedömningsprogram

2 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Utgivare Gasum Oy ISBN ISBN (pdf) Kartor Tryckeri Logica, lantmäteribyrån, tillståndsnr 3/MML/12 Picaset Ab, Helsingfors 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförtekning FÖRORD... 7 SAMMANDRAG... 8 TERMINOLOGI KONTAKTUPPGIFTER ALLMÄNT OM LNG Egenskaperna för LNG Produktionen av LNG Import och transport av LNG Lagring och distribution av LNG Miljökonsekvenserna av LNG som bränsle PROJEKTANSVARIG PROJEKTBESKRIVNING Målsättningen och grunderna för projektet Projektets placering Borgå Ingå Placeringsalternativen och förverklingsfaserna Projektets planering och uppförande Projektets tidtabell PROJEKTETS TEKNISKA DATA LNG importfartyg och farleder LNG-fartyg Farlederna till Ingå och Tolkis i Borgå Hamnkonstruktioner Hamnkonstruktionerna för ett bench mark -typens LNG-fartyg (fas 2 och 3) Lossnings- och lastningskajen för små LNG-fartyg (fas 1) Konstruktionerna vid en fullskalig LNG-terminal (fas 3) Allmän beskrivning LNG-cisterner LNG-förgasningsanläggning och inmatning av gas i distributionsnätet Gashanteringssystemet Lastning av tankbilar Terminalområdets övriga verksamheter Bunkring av LNG Ett flytande fartyg utrustat med en förgasningsanläggning (FSRU) (fas 2) Allmän beskrivning Konstruktionerna vid en småskalig LNG-terminal (fas 1) Terminalens säkerhet Gasens distributionskanaler Anslutning till naturgasnätet - anslutningsrören LNG-bunkringsfartygen LNG-tankbilar

4 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 5 MILJÖKONSEKVENSERNAS BEDÖMNINGSFÖRFARANDE OCH DELTAGANDET Beskrivning av MKB-förfarandet och utgångspunkterna De olika faserna i MKB-förfarandet Behovet av ett MKB-förfarande i enlighet med Esbokonventionen Parterna i MKB-förfarandet Deltagande Utgångsläget och målsättning Informering Informationstillfällen för allmänheten och övriga interaktionstillfällen Behandling av åsikter och synpunkter MKB-förfarandets tidtabell ALTERNATIV Alternativ som bedöms Alternativ som undersökts tidigare Tolkis Ingå NULÄGET VID PROJEKTOMRÅDET Borgå, Tolkis Övriga verksamheter närheten av projektet Planläggningssituationen Fastighetsägare Bosättning Naturförhållanden Isförhållandena Landskapet och kulturmiljön Fartygs- och småbåtstrafik Vägtrafiken Luftkvaliteten Buller Ingå Övriga verksamheter i närheten av projektet Planläggningssituationen Fastighetsägare Bosättning Naturförhållanden Isförhållanden Landskapet och kulturmiljön Fartygs- och småbåtstrafik Vägtrafiken Luftkvalitet Buller

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 BEDÖMNINGEN AV KONSEKVENSER OCH BEDÖMNINGSMETODER Konsekvenser som bedöms Betydelsen av konsekvenserna Den bedömda omfattningen av konsekvensområdet Gjorda miljöundersökningar Tilläggsundersökningar som görs under MKB-beskrivningsfasen Bedömning av konsekvenser och använda bedömningsmetoder Människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation Naturförhållandena, jordmånen och berggrunden samt vattendrag Markanvändning och planläggning Landskapet och kulturmiljön Buller Utsläpp och klimatet Fartygs- och vägtrafik Samkonsekvenserna med övriga verksamheter och projekt Jämförelse av alternativ UNVIKANDET OCH LINDRANDET AV SKADLIGA KONSEKVENSER OSÄKERHETSFAKTORER I BEDÖMNINGEN TILLSTÅND SOM BEHÖVS Undersökningar före tillstånden Miljötillstånd Vattenhushållningstillstånd Bygglov och åtgärdstillstånd samt planläggningen Tillstånd för industriell hantering och lagring av kemikalier Säkerhetsdokument Sjötransporterna av farliga ämnen LNG-tankerfartyg och hamnar Sjösäkerheten och anmälningar Transporten av farliga ämnen och hamnområdet Byggloven och tillstånden för ibruktagandet av gasledningen och gascisternerna Inlösningstillstånd för transportledningen ÖVERVAKNING AV KONSEKVENSERNA KÄLLOR

6 6 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND

7 FÖRORD Förord Gasum Oy utreder byggandet av en import- och lagringsterminal för flytande naturgas (LNG) i Finland och vill med detta miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) påbörja projektets miljökonsekvensbedömning (MKBförfarande). Avsikten med miljökonsekvensbedömningen är att utreda och bedöma möjligheterna att bygga en LNG-terminal i Finland av en sådan storleksklass som kan stå för Finlands energimarknads- och sjöfartens bränslebehov. I MKB-förfarandet granskas projektets placering i Tolkis i Borgå och Joddböle i Ingå. Förutom en fullskalig terminal, bedöms i MKBförfarandet även andra mindre lösningar för import av LNG till Finland (s.k. underalternativ) samt deras konsekvenser för projektområdena. Oberoende av skalan kommer byggandet av terminalen att förutsätta en detaljplan eller en ändring av den befintliga och därför kommer miljökonsekvensbe- dömningen att fungera som ett underlag även för framtida markplanering. Projektets namn är Finngulf LNG, som anknyter till Finska viken och Östersjön. Avsikten med projektet är att ansluta Finlands naturgasnät till den internationella naturgasmarknaden och att skapa förutsättningar för en motsvarande konkurrenskraftig energiförsörjning som finns i de konkurrerande länderna. Import av LNG till Finland gör att gasens inköpskällor blir mångsidigare och ökar inköpens flexibilitet samt underhålloch driftssäkerheten. Via terminalen leds den importerade LNG:n i huvudsak in i det nuvarande naturgasnätet och levereras via detta nätet till användarna. Dessutom kan LNG levereras från terminalen i mindre skala till industri som ligger utanför gasdistributionsnätet som bränsle och råvara som ersätter bränslen med mer utsläpp, både i inlandet och vid kusten. LNG-terminalen möjliggör användandet av LNG som bränsle inom sjöfarten. Sjöfartens svavelutsläpp regleras kraftigt i och med direktivet som träder ikraft år I framtiden kommer även lagstiftningen gällande sjöfartens kväve- och partikelutsläpp att skärpas. LNG är ett rent bränsle som i sig självt uppfyller de stränga utsläppsregleringarna och som därför är ett lockande alternativ för rederierna som efterlyser renare energilösningar som drivmedel till sina fartyg speciellt då användningen av LNG är tryggt, den behövliga teknologin existerar och eftersom de internationella driftserfarenheterna är positiva. Gasum vill för Finlands och Östersjöns bästa vara med och bidra till utbudet av renare bränslen och delta i utvecklingen av den erforderliga infrastrukturen. Gasum Oy, Esbo, april

8 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Sammandrag Projektets syfte och motiveringar Gasum Oy planerar import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG) till Finland. Distributionen sker till största delen via det befintliga naturgasnätet för Finlands energimarknads behov. Målsättningen är att utreda möjligheterna för byggandet av en storskalig LNG-terminal samt att etappvis bedöma olika lösningar för LNG import och deras miljökonsekvenser. Detta program för miljökonsekvensbedömningen på- börjar MKB-förfarandet. Gasum, som fungerar som projektansvarig, är ett finskt företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning samt distribution av naturgas samt erbjuder natur- och biogasbaserade energilösningar. Finngulf LNG -projektet är den projektansvariges lösning för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftigare inköp av gas för Finlands energimarknads behov samt i framtiden även för sjöfartens behov, göra gasimportmöjligheterna mångsidigare samt att öka gasleveransernas flexibilitet för olika användningsändamål på ett tryggt, säkert, kostnadseffektivt och miljökonsekvensmässigt varsamt sätt. För detta ändamål har den projektansvarige för avsikt att upphandla LNG på den internationella marknaden och transportera den till Finland med specialbyggda LNG-fartyg. Målsättningen med projektet är att bygga en fullskalig LNG-terminal alternativt i Joddböle i Ingå eller Tolkis i Borgå. Vid LNG-terminalen kan LNG återförgasas, varefter den leds via det befintliga gasnätet till konsumenterna. LNG kan även lastas i flytande Naturgasnätet i Finland och de granskade placeringsalternativen för LNG-terminalen 8

9 SAMMANDRAG form i bunkringsfartyg och tankbilar som transporterar den till konsumenter utanför naturgasnätet. Användningen av det befintliga gasnätet för gasdistributionen är logistiskt sett ett mycket effektivt och pålitligt alternativ som belastar miljön mycket lite. Ett optimalt utnyttjande av det befintliga gasnätet ökar ytterligare konsumenternas tillgång till ett konkurrenskraftigt bränsle. Med projektet vill Gasum skapa förutsättningar, nu och i framtiden, för att konkurrenskraftigt importera gas till Finlands energi- och bränslemarknad, genom att möjliggöra en gastillgänglighet, som jämfört med idag, baserar sig på flera alternativa källor. Gasum vill främja användningen av gas genom att göra LNG tillgängligt för både kunder som är anslutna till det nuvarande gasnätet samt för sådana som inte är det, och därmed möjliggöra användningen av ett bränsle med lägre utsläpp. I projektets MKB-förfarande granskas två olika placeringsalternativ, Tolkis och Ingå. De alternativa placeringsplatserna visas på bilden nedan, där också Finlands befintliga och planerade naturgasnät visas. Projektbeskrivning och alternativen Mängden gas, som i detta projekt uppskattas matas in i högtrycksdistributionsnätet, är maximalt 20 TWh (2 miljarder m 3 ) per år, vilket motsvarar cirka 50 % av naturgasens nuvarande totala förbrukning i Finland. Distributionsmängden av LNG till sjöfarten och industrin som ligger utanför distributionsnätet, uppskattas maximalt till 5 TWh. De undersökta huvudalternativen i MKB-förfarandet är: Alternativ 1: En fullskalig LNGterminal byggs i Tolkis i Borgå. Alternativet omfattar ett anslutningsrör från LNG-terminalområdet till Sköldvik (ca 4 km). Alternativ 2: En fullskalig LNGterminal byggs i Ingå. Alternativet omfattar ett anslutningsrör från LNG-terminalområdet till Sjundeå (ca 20 km). Alternativ 0: Projektet förverkligas inte. LNG-terminalprojektet kan förverkligas i faser så att man slutar vid faserna 1, 2 eller 3. Faserna 2 och 3 kan förverkligas antingen direkt eller genom mellanfaser. De planerade förverklingsfaserna är: Fas 1: En småskalig LNG-terminal, omfattar inte ett anslutningsrör Fas 2: En medelstor LNG-terminal, dvs. ett flytande LNG-lagringsfartyg (FSRU), omfattar ett anslutningsrör Fas 3: Fullskalig LNG-terminal, omfattar ett anslutningsrör Efter avslutat MKB förfarande kan Gasum, beroende på marknadssituationen och slutresultatet av miljökonsekvensbedömningen, föreslå en detaljplanering eller en förändring av den befintliga detaljplanen samt senare ansöka om tillstånd för byggandet av LNG-terminalen alternativt i Tolkis i Borgå, Ingå eller i bägge. En placering av en fullskalig LNGterminal vid bägge orter är enligt nuvarande bedömningar inte sannolikt, men man vill i detta skede inte utesluta något alternativ. Med MKB-förfarandet strävar man efter att tydligt bedöma konsekvenserna av alla möjliga förverklingsalternativ, så att det möjliga alternativet att bygga på bägge orter är förutom ekonomiskt även miljö- och samhällsmässigt den bästa lösningen. De olika faserna har i regel olika utgångsvärden för planeringen och de tekniska lösningarna. För de olika placeringsplatserna är utgångsvärdena och lösningarna de samma för samma fas, men skillnader uppstår ändå beroende på placeringsplatsens detaljer, t.ex. farlederna eller placeringen av anslutningsrören och terrängförhållanden är olika. På grund av detta är förverklingsfaserna i någon mån olika för de båda placeringsplatserna och därmed finns totalt sex förverklingsalternativ. De granskade alternativen presenteras i tabellen på nästa sidan. 9

10 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Projektets s.k. huvudalternativ (ALT 1, ALT 2) som granskas samt deras underalternativ (faserna 1 3) ALT 1: Tolkis ALT 2: Ingå ALT 0 Fas 1: En småskalig LNG-terminal en lastningskaj för bunkringsfartyg lastning av LNG-tankbilar byggandet av två cisterner på land en lastningskaj för bunkringsfartyg lastning av LNG-tankbilar byggandet av två cisterner på land Fas 2: En medelstor LNG-terminal med ett flytande lagringsfartyg (FSRU) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg (FS- RU) Tolkis Nyby -anslutningsrör (ca 4 km) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg (FSRU) Ingå Sjundeå -anslutningsrör (ca 20 km) projektet förverkligas inte Fas 3: En fullskalig LNG-terminal med ett flytande lagringsfartyg samt med cisternrar på land en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg + LNG-cisterner på land och förgasnings-anläggningar Tolkis Nyby -anslutningsrör (ca 4 km) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg + LNG-cisterner på land och förgasnings-anläggningar Ingå Sjundeå -anslutningsrör (ca 20 km) Observera: placeringsalternativen ALT1 och ALT 2 utesluter inte direkt varandra Miljökonsekvensernas bedömningsförfarande och deltagandet I projektet tillämpas ett miljökonsekvensförfarande i enlighet med Finlands lagstiftning. Förfarandet är indelat i två faser: MKB-förfarandet börjar då den projektansvarige inlämnar ett bedömningsprogram till kontaktmyndigheten. I den andra fasen utreds de verksamheter som presenterats i bedömningsprogrammet och resultaten sammanställs i en bedömningsbeskrivning. Miljökonsekvensbedömningen avslutas då kontaktmyndigheten gett sitt utlåtande om bedömningsbeskrivningen. Påseendet och informationstillfällena av MKB-programmet och -bedömningen informeras genom kontaktmyndighetens officiella kungörelser på kommunens / stadens anslagstavlor samt i dagstidningarna. Även den projektansvarige informerar om påbörjandet av MKB-förfarandet, informationstillfällena samt om konsekvensbedömningens framskridande. Aktuell information kommer att utdelas via e-post till invånare i de berörda områdena samt övriga intresserade under utredningens gång. En separat adresslista uppgörs för ändamålet. För allmänheten arrangeras två informationstillfällen på vardera orten under MKB-programmets påseendetid och två under MKB-beskrivningens påseendetid. Därtill hålls separata workshoppar både i Tolkis och i Ingå. Konsekvenser som bedöms Med miljökonsekvenser avses i lagstiftningen om miljökonsekvensbedömningen sådana direkta eller indirekta konsekvenser som projektet kan medföra för: människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, jordmånen, vattendrag, luften, klimatet, vegetationen, arter och naturens mångfald, infrastrukturen, konstruktioner, landskapet, stadsbilden och kulturarvet, trafiken och trafiksäkerheten samt utnyttjandet av naturresurser. 10

11 SAMMANDRAG I detta projekt är de viktigaste konsekvenserna som utreds: konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation konsekvenser för naturförhållandena, jordmånen och berggrunden samt för vattendrag konsekvenser för markanvändningen och planläggningen konsekvenser för landskapet och kulturmiljön buller- och utsläppskonsekvenser konsekvenser för fartygs- och vägtrafiken. Projektets konsekvenser för miljön kan indelas i sådana som uppstår under byggnadskedet och sådana som uppstår under driften. I bedömningen av projektets konsekvenser bedöms konsekvenserna som uppstår under byggnadsskedet och driften skilt, eftersom de skadliga konsekvenserna som uppstår under byggnadsskedet är tillfälliga och av ett annat slag än de bestående konsekvenserna som uppstår under driften. Projektets och MKBförfarandets tidtabell Förverkligandet av en LNG-terminal förutsätter ett MKB- och tillståndsförfarande, en teknisk detaljplanering och utrustningsanskaffning. Själva byggandet uppskattas pågå i 3-7 år beroende på vilken förverklingsfas det är frågan om. En småskalig LNG-terminal färdigställs enligt målsättningen år 2015 och en fullskalig terminal år Vid bägge placeringsplatser fokuserar MKB-förfarandet starkt på planläggningsprocessen vid terminalområdet. I Tolkis i Borgå bör en detaljplan utarbetas. Enligt preliminära diskussioner som förts med Borgå stad kunde staden påbörja områdets detaljplanläggning efter att MKB-förfarandet har avslutats. Planläggningsprocessen har preliminärt uppskattats att pågå i cirka ett år. I Ingå bör man vid terminalområdet göra en ändring av den ikraftvarande detaljplanen. I samband med detaljplanläggningen görs en markanvändnings- och bygglagsenlig konsekvensbedömning, i vilken resultaten av detta MKB-förfarande kan utnyttjas. Miljökonsekvensernas bedömningsprogram har färdigställts i april Efter MKB-programfasen görs själva miljökonsekvensbedömningen, av vilken man sammanställer en miljökonsekvensbeskrivning. MKB-beskrivningen blir enligt den preliminära tidtabellen färdig i februari-mars 2013, då den läggs till påseende. Utlåtandet över den fås senast två månader efter att påseendetiden har avslutats. MKB-förfarandet avslutas då kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om MKB-förfarandet. Nedan presenteras MKB-förfarandets preliminära tidtabell. ÅR Månad MKB-PROGRAMFAS Utarbetande av MKB-program K MKB MKB Kontaktmyndighetens utlåtande (30 dgr) MKB-BESKRIVNINGSFAS U B Utarbetande av MKB-beskrivning K MKB MKB Kontaktmyndighetens utlåtande (60 dgr) DELTAGANDE OCH INFORMATION I Workshop O ALT ALT Projektets preliminära tidtabell för MKB-förfarandet

12 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Terminologi Antändningsområde Området mellan den lägsta och högsta procentuella blandförhållandet (uttryckt i volymprocent) då ett ämne kan antända/explodera. Bench mark -fartyg En fartygsbenämning som beskriver fartygets storleksklass. Boil off -gas Den gas som uppstår i lagercisternens eller transporttankens övre del genom naturlig förgasning av LNG. Bunkringsfartyg Ett fartyg med vilket bränsle transporteras från en LNG-cistern till fartygens bränsletankar. FSRU FSRU (eng. floating storage regasification unit) är ett flytande lagringsfartyg som är utrustat med en förgasningsanläggning. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen (MKBförfarande) Ett förfarande där man utreder och bedömer ett projekts miljökonsekvenser. I förfarandet ingår hörande av myndigheter och andra vars intressen projektet kan påverka. Förfarandet består av två faser: bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen, och de innefattar diskussioner med myndigheter och allmänhet. Hertta-databasen HERTTA är ett hanteringssystem för miljöinformation som fungerar i OIVA-tjänsten (se nedan). Kontaktmyndighet Den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen, som ansvarar för bedömningsprogrammets och konsekvensbeskrivningens påseende och som ber om synpunkter och åsikter av olika intressentgrupper samt slutligen ger ett utlåtande om bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Kontaktmyndighetens utlåtande Kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om både bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Utlåtandet om bedömningsprogrammet styr konsekvensbedömningsarbetet och utlåtandet om beskrivningen ingår som bilaga då tillstånd för verksamheten ansöks. Kryogenisk Nedkyld (temperaturen under 150 o C). LNG LNG är flytande naturgas (eng. liquefied natural gas). Under normalt lufttryck hålls naturgasen i flytande form om temperaturen är cirka -163 C. LNGC LNGC (eng. liquefied natural gas carrier) ett tankfartyg som transporterar flytande naturgas (samma som LNG-fartyg). Miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) En plan över vilka konsekvenser som ska bedömas och med vilken metod samt med vilken noggrannhet. Bedömningsprogrammet innehåller dessutom en beskrivning av projektet som ska bedömas samt dess alternativ. MKB-programmet beskriver allmänhetens och olika intressegruppers möjligheter att framföra sina synpunkter och åsikter om bedömningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) En rapport i vilken beskrivs den bedömda verksamheten och de undersökta alternativen samt resultaten av de utredda konsekvenserna och jämförelsen av alternativen. I rapporten presenteras dessutom hur kontaktmyndigheten samt intressegruppernas och medborgarnas åsikter har beaktats i bedömningen. Natura -område / Natura område Nätverket Natura 2000 tryggar livsmiljöerna för de naturtyper och arter som har definierats i habitatdirektivet. Natura områdena har antingen införlivats i nätverket på basis av habitatdirektivet, s.k. SCIområden (Site of Community Importance) eller på basen av fågeldirektivet, s.k. SPA-skyddsområden (Special Protection Area). NTM-central Närings-, trafik- och miljöcentral. Oiva-tjänsten Oiva är en miljö- och geoinformationstjänst som upprätthålls av miljöförvaltningen och som erbjuder information som sparats i miljöförvaltningens datasystem om vattentillgångar, ytvattenförhållandena, grundvattnen, arter, miljöbelastningen samt geoinformation som anknyter till miljön. 12

13 KONTAKTUPPGIFTER Kontaktuppgifter ORV (open rack vaporizer) Förgasningsanläggning där havs vatten används till uppvärmning. Projektansvarig Verksamhetsutövaren eller annat organ som är ansvarig för beredningen och förverkligandet av projektet. SCV (submerged combustion vaporizer) Förgasningsanläggning där bränsle används till uppvärmning. TUKES Säkerhets- och kemikalieverket (före detta Säkerhetsteknikcentralen). Projektansvarig Gasum Oy Kontaktpersoner: Projektchef Pekka Hytinkoski, tfn Direktör Ari Suomilammi, tfn PB 21, Esbo E-post: Kontaktmyndigheten för miljökonsekvensbedömningsförfarandet (MKB-förfarande) Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) Kontaktperson: Överinspektör Satu Pääkkönen, tfn PB 36, Helsingfors E-post: Konsult som medverkat i utarbetandet av MKBprogrammet Ramboll Kontakpersoner: Projektchef Jari Mannila, tfn Projektkoordinator Reetta Suni, tfn PB 25, Esbo E-post: 13

14 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 1 Allmänt om LNG Flytande naturgas, dvs. LNG, är naturgas som har omvandlats till flytande form. Kondensering (omvandling från gas- till flytande form) av naturgas till flytande form möjliggör lagring och transportering av LNG från produktionsområdena till marknaden då inget distributionsnät för naturgas finns tillgängligt. 1.1 Egenskaperna för LNG Naturgas förekommer i flytande form, dvs. som LNG, om dess temperatur i normalt lufttryck är cirka -163 C. LNG har samma egenskaper som naturgasen men är i flytande form. En kubikmeter (m 3 ) fly- tande gas motsvarar vid normalt lufttryck cirka 600 m 3 naturgas i gasform. LNG är precis som naturgas luktfri, färglös och giftfri samt orsakar t.ex. ingen korrosion. LNG löser sig inte i vatten och uppsugs inte i jordmånen. I normal temperatur förgasas LNG tillbaka till gasfas och eftersom naturgas är lättare än luft avdunstar den och stiger snabbt upp i atmosfären. LNG brinner inte på grund av dess flytande tillstånd. På bild 1 visas värdekedjan för LNG:n som importeras till Finland. Bild 1. Värdekedjan för LNG 14

15 1 ALLMÄNT OM LNG En typisk sammansättning av LNG som importeras till Finland är: Metan mol % Övriga kolväten 7 9 mol % Kväve 0 1 mol % I tabell 1 har man jämfört LNG:s egenskaper i förhållande till övriga bränslen. LNG antänds endast då den finns i 5-15 volymprocents förgasad form i luften och om den då tänds av en yttre antändningskälla. Antändningsområdet för LNG är mycket smalt och självantändningstemperaturen för förgasad LNG är betydligt högre än för gasol eller lätt brännolja. Tabell 1. Jämförelse av bränslenas egenskaper LNG / naturgas Gasol Lätt brännolja Densitet i flytande form (kg/m 3 ) Densitet i gas form (kg/m 3 ) 0,77 1,83 Värmevärde (kwh/kg)* 13,7 12,8 11,8 Energi-innehåll i flytande form (MWh/m 3 )* 6,2 6,5 10 Självantändningspunkt ( C) * Värmevärdet och energiinnehållet har man beaktat enligt det lägsta värmevärdet 1.2 Produktionen av LNG LNG framställs i kondenseringsanläggningar där rågasen som från produktionsfältet renas. Under reningen avlägsnas vatten, koldioxid och orenheter samt avskiljer tyngre kolväten för utnyttjandet av dessa i andra syften. Den kvarstående delen som består av metan kondenseras till LNG i en avkylningsprocess. Till följd av den låga temperaturen, behövs det vid hanteringen av LNG effektivt isolerande s.k. kryogeniska cisterner och rör. Flytande naturgas kan ledas via rör till LNG-fartyget eller till cisterner i väntan på transportering. Den första leveransen av LNG via sjövägen ägde rum år 1964 då LNG lastades ombord på ett fartyg i Algeriet som transporterade lasten till Le Havre i Frankrike. Efter detta har stora urbana områden varit de största köparna av LNG. Under de senaste decennierna har gasbolagen ansett att LNG är viktigt med tanke på leveransernas mångsidighet och det ökar leveranssäkerheten för användarna. LNG produceras runt om i världen (t.ex. i Norge, Algeriet, Egypten, Nigeria, Angola, Oman, Qatar, Jemen, Ryssland, Trinidad och Tobago, Malaysia samt Indonesien). Genom att möjliggöra en import och återförgasning, har gasleverantören nya möjligheter att komma in i den globala marknaden samt trygga leveranssäkerheten, vilket även är till fördel för konsumenterna. 1.3 Import och transport av LNG LNG transporteras från exportterminalerna, som finns vid produktionsområdena, till naturgasmarknaderna med fartyg som konstruerats för LNG transporter (LNGC). Dessa fartyg är vanligen stora, cirka 250 m långa och har en dräktighet på m 3 och har dubbelt skrov. LNG-fartygens sjöfart är säker. Med beaktande av egenskaperna hos LNG, är olycksriskerna och följderna av dem betydligt lägre både på internationella vatten och på farlederna inom territorialvattnen. LNG-fartygen kan föra in kondenserad flytande naturgas från olika delar av världen till Östersjön via Stora Bält -sundet i Danmark. 15

16 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Transporten av LNG kan förliknas med normal fartygstrafik inom Östersjön. De LNG-importterminaler som ur Finlands perspektiv ligger närmast Finland är Rotterdam i Holland, Zeebrygge i Belgien och i Nynäshamn i Sverige. I Swinoujscie i Polen byggs för tillfället en LNGterminal. 1.4 Lagring och distribution av LNG Då LNG-fartyget har anlöpt LNGimporthamnen, flyttas LNG:n antingen till cisterner på land eller till ett lagringsfartyg (flytande lager), varifrån den flyttas antingen till återförgasning eller till transporter med bunkringsfartyg eller LNGtankbilar. LNG måste lagras i specialbyggda cisterner som planerats för lagring av kalla vätskor. Cisternerna har dubbla väggar, där den yttre väggen vanligen består av tjock betong och den inre väggen är av högklassigt nickelstål. Mellan väggarna finns ett effektivt isoleringsmaterial. Om det vid LNG-importterminalen även finns en förgasningsanläggning, kan LNG:n distribueras till konsumenterna från importlagret genom att förgasa den till naturgas och sedan leda in den i gasdistributionsnätet. LNG kan i flytande form även distribueras direkt från importlagret med LNG bunkringsfartyg och med LNG-tankbilar. I detta fall sker förgasningen av LNG först vid mellanlagret eller vid användningsplatsen. Gasum har för tillfället vid Sköldviks industriområde i Borgå en LNG-produktionsanläggning, som årligen producerar ton flytande naturgas. LNG levereras därifrån till kunder som inte är anslutna till naturgasnätet. 1.5 Miljökonsekvenserna av LNG som bränsle LNG har precis som naturgas lägre utsläpp jämfört med andra fossila bränslen. Koldioxidutsläppen vid förbränning av LNG är mindre, eftersom förhållandet mellan koloch väteatomerna i metangasmolekylen är den lägsta (en kolatom för fyra väteatomer) i jämförelse till andra kolväten som används som bränsle. 16

17 2 PROJEKTANSVARIG 2 Projektansvarig I detta projekt fungerar Gasum Oy som projektansvarig. Gasum är ett finskt företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning samt distribution av naturgas och som levererar natur- och biogasbaserade energilösningar. Gasum koncernen består av moderbolaget Gasum Oy och dess till fullo ägda dotterbolag Gasum Paikallisjakelu Oy, Kaasupörssi Oy, Helsingin Kaupunkikaasu Oy samt Gasum Energiapalvelut Oy och dess dotterbolag Gaasienergia AS i Estland och Gasum Tekniikka Oy. Gasum har grundats år 1994 och ägs av Fortum (31 %), finska staten (24 %), den ryska naturgasleverantören Gazprom (25 %) samt det tyska energibolaget E.ON Ruhrgas (20 %). År 2010 var Gasum-koncernens personalantal i medeltal 236, omsättningen var miljoner euro och rörelsevinsten 98 miljoner euro. Gasum har i Finland verksamhet på nio orter. Bolagets huvudkontor ligger i Esbo. Personalmässigt är naturgascentret i Kouvola störst och där ligger bl.a. kontrollcentralen som övervakar gasnätet. Gasum är i enlighet med Finlands naturgasmarknadslag innehavare av naturgasnätet. Gasum äger de för naturgasdistributionen nödvändiga rörnäten inklusive kontrollapparatur och kompressorstationer samt apparaturen som behövs för mottagandet av naturgasen. För innehavaren av naturgasnätet har man ålagt ett systemansvar, enligt vilken Gasum ansvarar för gassystemets tekniska funktionsduglighet, driftssäkerhet och balansansvaret, dvs. att naturgasens anskaffningsavtal och biogasproduktion motsvarar driften och distributionen under varje balansavräkningsperiod. Dessutom ålägger systemansvaret Gasum att utveckla naturgasdistributionsnätet så att gasdistributionen till kunderna kan tryggas och att gas kan erbjudas enligt kundernas behov. Förutom distributionen och partiförsäljningen av naturgas har Gasum utvecklat sin verksamhet till nya affärsområden. Gasum producerar biogas tillsammans med sina samarbetspartner och säljer komprimerad biogas och naturgas som trafikbränsle vid sina tankningsstationer. Gasum säljer även flytande naturgas (LNG) till den industri utanför gasnätet och i framtiden säljer Gasum även flytande naturgas som marint bränsle. 17

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro

Läs mer

Finngulf LNG LNG-terminal i Ingå

Finngulf LNG LNG-terminal i Ingå FINNGULF LNG LNG-TERMINAL I INGÅ Finngulf LNG LNG-terminal i Ingå Maj 2014 Program för miljökonsekvensbedömning FINNGULF LNG LNG-TERMINAL I INGÅ PUBLIKATIONSUPPGIFTER Utgivare Gasum Oy Kartor Lantmäteriverket

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Finngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland

Finngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland UPPFÖRANDE AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Finngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland April 2013 Miljökonsekvensbedömningsbeskrivning FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Utgivare Gasum

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas NATURGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om naturgas Naturgasen är den största energigasen i Sverige. Hälften av naturgasen används inom industrin. Den är också viktig vid produktion

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

Flytande naturgas. Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas.

Flytande naturgas. Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas. Flytande naturgas Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas. 2 Flytande naturgas Flytande naturgas 3 Flytande naturgas (LNG). Säker och miljövänlig energikälla. Världens ökande efterfrågan

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring

LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring THE PORT OF SCANDINAVIA LNG-driftsföreskrifter inklusive LNG-bunkring ENERGIHAMNEN I GÖTEBORG 2015-07-01 57 42 N 11 56 E INNEHÅLL INLEDNING...3 1. ALLMÄNT...3 2. LNG-BUNKERDRIFTFÖRESKRIFTER...4 2.1 Allmänt...4

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Som storkund fick. DONG Energy MAJ 2010. Lämpligaste partnern. Få leverantörer flera länder

Som storkund fick. DONG Energy MAJ 2010. Lämpligaste partnern. Få leverantörer flera länder Nyhetsbrev från DONG Energy MAJ 2010 Som storkund fick Alfa Laval viktiga fördelar Hur får man bra överblick, god leveranssäkerhet och bra pris om företaget har många anläggningar runt om i världen? Jo,

Läs mer

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se

GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI. MyAGA.se GASOL NJUT AV SÄKER OCH MILJÖVÄNLIG ENERGI MyAGA.se Varmt eller kallt - oändliga möjligheter med gasol. I den här broschyren får du veta mer om gasol och hur du med några enkla grundregler kan ta del av

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by Bilaga 1 S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 6.2.2013 Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning spisgas

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning spisgas KKV1004, v1.2, 2011-02-05 BESLUT 2012-04-19 Dnr 133/2012 1 (6) Fastighetsägarna Stockholm Box 12871 112 98 STOCKHOLM Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning spisgas Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) 24.1.2012 2/11 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Syftet med program för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs

Läs mer

LNG i transportsektoren i Norden

LNG i transportsektoren i Norden LNG i transportsektoren i Norden Mikael Näslund, DGC mna@dgc.dk Introduktion Beskrivning av LNG-kedjan Nya användningsområden för gas Möjligheter i Danmark Några milstolpar 1850-talet, Faraday kondenserar

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Principerna för redovisning och tillämpning av leddjupgåendet

Principerna för redovisning och tillämpning av leddjupgåendet ANVISNING 1(7) Rättsgrund Sjötrafiklagen (463/1996), 26, 2 mom. sådant det lyder ändrat i lagen om ändring av sjötrafiklagen 1294/2009 Ersätter Sättet att redovisa leddjupgåendet Sjöfartsverkets informationsblad

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Statens naturvårdsverks föreskrifter om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen vid hantering av bensin vid depåer; SNFS

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Gasol en energigas med hög grad av renhet

Gasol en energigas med hög grad av renhet E.ON Gas Gasol en energigas med hög grad av renhet Det vi i dagligt tal kallar gasol är ett svenskt handelsnamn för gasblandningar som i huvudsak består av de mättade kolvätena propan och butan. Den korrekta

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Inledning. Här kan du välja om guiden ska visas på svenska eller engelska.

Inledning. Här kan du välja om guiden ska visas på svenska eller engelska. Inledning ALLMÄNT: De här frågorna har förvalda svar, som emellertid kan ändras utifrån vad som gäller i den aktuella situationen De förvalda svaren är satta för kontroll av ett normalt fartyg som ska

Läs mer

Fokusbrev september Gasens utveckling i Europa

Fokusbrev september Gasens utveckling i Europa Fokusbrev september Gasens utveckling i Europa I detta fokusbrev hoppas vi kunna ge er en bättre insikt i hur gasmarknaden fungerar och vad som styr utbud, efterfråga och prissättningen. Vi koncentrerar

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

VIKTIG INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN

VIKTIG INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN SPARA DENNA FOLDER. SAMHÄLLSINFORMATION FEBRUARI 2015 VIKTIG INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN - om verksamheterna i Oljehamnen Du som har fått denna folder, bor eller arbetar i närheten av anläggningar som

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Riskutredning - LNG-fartyg genom Stockholms skärgård

Riskutredning - LNG-fartyg genom Stockholms skärgård Bilaga E Riskutredning - LNG-fartyg genom Stockholms skärgård Rapport nr. 36.70.142 Datum Kund Fortum Värme Box 1825, 751 48 Uppsala www.scandpower.com Tel.: 018 69 54 18 Fax: 018 69 54 16 Rapport nr.:

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 94/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen om att Riksdagen skall ge sitt samtycke till åtgärder genom vilka staten kan avstå från majoritetsinnehavet i Fortum Abp:s oljeaffärsverksamhet PROPOSITIONENS

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

FINNPILOT PILOTAGE AB Villkor för lotsningstjänster 1.1.2015

FINNPILOT PILOTAGE AB Villkor för lotsningstjänster 1.1.2015 FINNPILOT PILOTAGE AB Villkor för lotsningstjänster 1.1.2015 Allmänna villkor för lotsningstjänster för aktörerna inom fartygstrafiken. Innehåll 1. Inledning... 3 2. Tillämpande av servicevillkoren och

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2.

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2. Sida 1 Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008 PRINCIPER VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV SKOLSKJUTS Ärendet behandlades efter ärende 2. Föredragande: Bildningsdirektör

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer