Masskuldebrevsprogram. Börsprospekt 26 april EURO

Transkript

1 Masskuldebrevsprogram Börsprospekt 26 april EURO

2 Börsprospekt Det sammanlagda kapitalbeloppet för de utelöpande innehavarskuldebreven inom ramen för masskuldebrevsprogrammet uppgår till högst euro eller dess motvärde i någon annan valuta. Börsprospektet för det lån som emitteras inom ramen för masskuldebrevsprogrammet består som basdel av detta prospekt, kompletterat med en tilläggsdel med information om det aktuella lånet. Börsprospektet för masskuldebrevsprogrammet har utarbetats av och godkänts av Finansinspektionen (diarie nr 63/250/2005). Finansinspektionen svarar dock inte för riktigheten av uppgifterna i prospektet. Finansinspektionen har 26 april 2005 (diarie nr 61/250/2005) med stöd av Finansministeriets stadga (539/2002) 6 1 mom. 4 punkten om börsprospekt beviljat Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland undantagstillstånd, enligt vilket Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland inom ramen för detta masskuldebrevsprogram kan emittera masskuldebrevslån med det börsprospekt som godkänts i samband med emitteringen av det första masskuldebrevslånet. Tillståndet gäller till dess att Svenska Handelsbanken AB:s (publ) bokslut för år 2005 har fastställts av ordinarie bolagsstämma april Handelsbanken

3 Innehållsförteckning Ansvariga för prospektet... 4 Allmänna villkor för programmet... 6 Övriga omständigheter som påverkar värdepapprets värde Modell för lånespecifika villkor Uppgifter om emittering av masskuldebrevslån Svenska Handelsbanken AB (publ) Allmänna uppgifter Handelsbankskoncernen Förvaltning Kapitalstruktur Fastigheter Räntebärande värdepapper, aktier och andelar Skulder och åtaganden utanför balansräkningen Upplysningar om bankens framtidsutsikter Tvister Nyckeltal för handelsbankskoncernen Svenska Handelsbanken AB årsrapport 1 januari 31 december Risker och riskkontroll Ekonomisk utblick Koncernen under Rörelsegrenarnas utveckling Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning Förändring i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter övriga upplysningar Femårsöversikt Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse Revisionsberättelse Svenska Handelsbanken AB delårsrapport 1 januari - 31 mars Handelsbanken 3

4 Ansvariga för prospektet Svenska Handelsbanken AB:s (publ) centralstyrelse ("Centralstyrelsen") är ansvarig för innehållet i detta prospekt. I Centralstyrelsen ingår följande ledamöter, vilkas adress i deras kapacitet som styrelseledamöter är SE Stockholm. = sfhqfd^pqb= sofd^=rmmao^d= Arne Mårtensson, ordförande Ekon dr h c. Vice ordf. i Telefonaktiebolaget LM Ericsson; ledamot i Holmen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB, Skanska AB, V&S Vin & Sprit AB, Svenska ICC, International Business Council of World Economic Forum; ordförande i Stockholms Handelshögskolas Advisory Board Hans Larsson, vice ordförande Anders Nyrén, vice ordförande Lars O Grönstedt, VD och koncernchef Pirkko Alitalo Fredrik Baksaas Ulrika Boëthius Tommy Bylund Göran Ennerfelt Sigrun Hjelmquist Fredrik Lundberg Sverker Martin-Löf Bente Rathe Direktör. Ordförande i Nobia AB, Sydsvenska Kemi AB, Biolight International AB, Carema AB; ledamot i Holmen AB och Pergo AB VD och koncernchef i AB Industrivärden. Ordförande i Indutrade; styrelseledamot i Ernströmgruppen AB, AB Industrivärden, Sandvik AB, Skanska AB, Svenska Cellulosa AB SCA, SSAB Svenskt Stål AB Bankdirektör. Ordförande i Svenska Bankföreningen Civilekonom. Styrelseledamot i Lagercrantz Group AB VD och koncernchef i Telenor ASA. Styrelseledamot i Aker Kvaerner ASA, Det norske Veritas (rådet) Banktjänsteman Bankdirektör. Ordförande i Stiftelsen Oktogonen VD och koncernchef i Axel Johnson-koncernen. Ordförande i Axfood AB, styrelseledamot i Spirent plc Investment Manager i BrainHeart Capital AB. Styrelseledamot i IBS AB, Sandvik AB, Sydkraft AB, RAE Systems Inc. och Svenskt Näringsliv Ekon dr h c. VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB. Ordförande i Holmen AB, Cardo AB och Hufvudstaden AB; styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden och NCC AB Direktör. Ordförande Svenska Cellulosa AB SCA, Skanska AB och SSAB Svenskt Stål AB; styrelseledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Industrivärden Civilekonom. Ordförande i Petoro AS; styrelseledamot i Det Norska Veritas 4 Handelsbanken

5 c opûho^k=coük=psbkph^=e^kabip_^khbk=^_wp= Emr_iF=`bkqo^ipqvobipb= Centralstyrelsen försäkrar att upplysningarna i prospektet, så vitt Centralstyrelsen känner till, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som sannolikt skulle kunna påverka betydelsen av prospektet. Stockholm den 26 april 2005 Stefan Holmström, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Åke Hedén, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Box 7850, SE Stockholm ríëéçç=~î=cáå~åëáåëééâíáçåéåw= Ulf Davéus, auktoriserad revisor, BDO Feinstein Revision AB, Box 24193, SE Stockholm Svenska Handelsbanken AB:s (publ) Centralstyrelse _bcldbkebqbo= Centralstyrelsen har den 26 april 2005 beslutat att fortsätta upprätthållandet av ett masskuldebrevsprogram för Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland om 250 miljoner euro riktat till den finska marknaden. I beslut av Centralstyrelsen daterat den 26 april 2005 befullmäktigas bankdirektör Pehr Wissén och bankdirektör Petri Hatakka och bankdirektör Lennart Francke att, var för sig å Centralstyrelsens vägnar, vid emission av värdepapper under masskuldebrevsprogrammet bekräfta att inga väsentliga händelser inträffat efter senaste bokslut som kan påverka värdepapperens värde. obsfplobo= Svenska Handelsbanken ABs (publ) årsredovisning, koncernredovisning och bokföring samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning, har för de tre senast avslutade räkenskapsåren har granskats av: c o=oûhbkph^mpüobq=ommo= lêçáå~êáé=êéîáëçêéêw= Thomas Thiel, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Stefan Holmström, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Åke Hedén, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Box 3143, SE Stockholm ríëéçç=~î=cáå~åëáåëééâíáçåéåw= Ulf Davéus, auktoriserad revisor, BDO Feinstein Revision AB, Box 24193, SE Stockholm. c o=oûhbkph^mpüobq=ommp= lêçáå~êáé=êéîáëçêéêw= Thomas Thiel, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm c o=oûhbkph^mpüobq=ommq= lêçáå~êáé=êéîáëçêéêw= Thomas Thiel, auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB, SE Stockholm Åke Hedén, auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Box 7850, SE Stockholm ríëéçç=~î=cáå~åëáåëééâíáçåéåw= Ulla Nordin Buisman, auktoriserad revisor, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB, Aniaraplan 4, SE Sollentuna. obsfplobok^p=rqiüq^kab= Årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning i Svenska Handelsbanken AB (publ) har för 2002, 2003 och 2004 granskats av KPMG Bohlins AB, Ernst & Young AB och Ulf Davéus (av Finansinspektionen förordnad revisor år 2002 och 2003) och av Ulla Nordin Buisman (av Finansinspektionen förordnad revisor år 2004). Revisionsberättelser har avgivits för respektive år och är daterade den 6 mars 2003, den 4 mars 2004 och den 7 mars Delårsrapporten för perioden 1 januari 31 mars 2004 har inte varit föremål för granskning. KPMG Bohlins AB Ernst & Young AB Thomas Thiel Åke Hedén Ulla Nordin Buisman (av Finansinspektionen förordnad revisor) e^kaifkd^o= Masskuldebrevsprogrammet arrangeras av Handelsbanken Capital Markets, SE Stockholm, Sverige. Kopior av handlingar som gäller masskuldebrevsprogrammet finns till påseende under kontorstid hos Handelsbanken Capital Markets, Blasieholmstorg 12, SE Stockholm, Sverige samt hos Handelsbanken, Alexandersgatan 11, FIN Helsingfors. Handelsbanken 5

6 Allmänna villkor för programmet Inom ramen för detta masskuldebrevsprogram ( Programmet ) kan Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland ( Emittenten ) emittera, i enlighet med gällande lagstiftning i Finland, enskilda masskuldebrevslån ( Lån ) i euro eller annan valuta med en löptid om lägst en månad. Emittenten fungerar som betalningsombud för de Lån vilka emitteras inom ramen för Programmet. _bq^ikfkdplj_rabq= a) sköter den betalningsrörelse som hänför sig till teckning och inlösen av Lån; samt b) utför de uppgifter som enligt Finlands Värdepapperscentral Ab:s ( Värdepapperscentralen ) bestämmelser och beslut ankommer på den som administrerar emissionen. Villkoren för enskilda Lån består av dessa allmänna villkor och de lånespecifika villkoren. De allmänna villkoren gäller såvida inte annat föreskrivs i de lånespecifika villkoren. Modellen för de lånespecifika villkoren är en del av börsprospektets basdel. Lån emitteras som masskuldebrevslån med samma förmånsrätt som Emittentens övriga förbindelser utan säkerhet. Lån kan emitteras som masskuldebrev fogade till Värdepapperscentralens värdeandelssystem ( Värdeandel ) eller på annat sätt som följer av de lånespecifika villkoren. Emittenten förbehåller sig rätten att ändra villkoren för Programmet. Aktuella villkor framgår av det vid var tid gällande börsprospektet. NK=j^ufjf_bilmm=fklj=o^jbk=c o=moldo^jjbq= Det totala nominella beloppet av de utelöpande Lånen inom ramen för Programmet uppgår till högst tvåhundrafemtiomiljoner ( ) euro eller motvärdet därav i annan valuta. Emittenten förbehåller sig rätten att besluta om höjning eller sänkning av beloppet. Lånebeloppet under ett enskilt masskuldebrevslån fastställs separat för varje Lån. Under teckningstiden kan Emittenten besluta om höjning eller sänkning av det enskilda lånebeloppet samt besluta om åtgärder vid en eventuell över- eller underteckning. OK=i mqfa= Löptiden definieras i de lånespecifika villkoren. Emissionsdagen och återbetalningsdagen/-dagarna för det enskilda Lånet anges i de lånespecifika villkoren. PK=bjfppflkphrop= Lånets emissionskurs definieras separat i villkoren för det enskilda Lånet. Emittenten förbehåller sig rätten att definiera emissionskursen separat för varje teckning. QK=qb`hkfkdpqfa=l`e=qb`hkfkdppqûiib= De Lån som emitteras inom ramen för Programmet erbjuds till teckning under den i de lånespecifika villkoren angivna emissionstiden på teckningsställen som anges i de lånespecifika villkoren. Emittenten har rätt att förkorta eller förlänga teckningstiden. RK=_bq^ikfkd=^s=qb`hkfkd= De tecknade masskuldebreven skall betalas senast på den betalningsdag som anges i villkoren för det enskilda Lånet eller på annat sätt som bestäms i de lånespecifika villkoren. Teckningspris är det nominella beloppet för teckningen multiplicerat med emissionskursen vid teckningstidpunkten. Vid teckning av Lån efter teckningsdagen skall tecknaren betala den ränta som enligt de lånespecifika villkoren upplupit räknat från emissionsdagen till teckningens betalningsdag. Vid teckning av Lån efter den första räntebetalningsdagen på annan dag än en räntebetalningsdag skall tecknaren betala den ränta som upplupit räknat från ifrågavarande ränteperiods begynnelsedag till teckningens betalningsdag. SK=obdfpqobofkd=^s=sûoab^kabi^o= Värdeandelar registreras enligt de lånespecifika villkoren på det värdeandelskonto tecknaren uppgett vid teckningen. TK=j^pphriab_obsbkp=kljfkbii^=sûoab=l`e= üqbo_bq^ikfkdpmofp= Det nominella värdet för masskuldebreven och en eventuell enhetsstorlek anges i de lånespecifika villkoren. Återbetalningspriset för masskuldebreven, om det avviker från det nominella värdet, anges i de lånespecifika villkoren. 6 Handelsbanken

7 UK=_bq^ikfkd=^s=oûkq^=l`e=h^mfq^i= Låneräntan (i förekommande fall) och kapitalet för Lån betalas enligt lag om värdeandelssystemet och värdeandelskonton och Värdepapperscentralens bestämmelser och beslut till den som enligt uppgifterna på värdeandelskontot har rätt att motta likviden. VK=bjfqqbkqbkp=oûqq=qfii=c oqfa^=üqbo_bq^ikfkd= De lånespecifika villkoren kan inbegripa rätt för Emittenten att återbetala Lånet i förtid. Fordringsägarna skall informeras om att rätten till förtida återbetalning utnyttjas vid en tidpunkt som framgår av de lånespecifika villkoren på sätt som anges i punkt 19. NMKÅ=kçääê åí~= Lån kan emitteras som ett nollräntelån, dvs ingen ränta löper på skuldebrevets kapital under löptiden. Avkastningen på skuldebrevet bestäms av skillnaden mellan skuldebrevets återbetalningspris och teckningspris. NMKÇ=^åå~å=ÖêìåÇ=Ñ ê=ñáñéêáåö=~î=ê åí~=éääéê= ÖçííÖ êéäëé= Den ränta eller gottgörelse som betalas på lånekapitalet grundar sig på en räntebas som närmare specificeras i de lånespecifika villkoren. En sådan grund kan vara 1) ett index som beskriver utvecklingen för till exempel aktier som handlas på fondbörs/fondbörser; eller 2) en annan grund. NMK=oûkq^= På lånekapitalet betalar emittenten en ränta som i de lånespecifika villkoren kan avtalas så att den antingen är a) en fast ränta, b) en euriborränta eller rörlig ränta bunden till annan referensränta, c) en nollränta eller d) en ränta eller gottgörelse som fastställs på annat sätt. Räntan eller en annan gottgörelse betalas på den/de i de lånespecifika villkoren angivna räntebetalningsdagen/- dagarna. Med ränteperiod avses varje tidsperiod för vilken ränta beräknas. Den första ränteperioden börjar på emissionsdagen och upphör den följande räntebetalningsdagen. Nästkommande ränteperioder börjar på föregående periods räntebetalningsdag och upphör på den följande räntebetalningsdagen, såvida inte annat avtalas i de lånespecifika villkoren. NMK~=c~ëí=ê åí~= Fast ränta betalas halvårsvis eller årsvis i efterhand på räntedagen. Räntan upplöper för varje ränteperiod så att den första dagen i ränteperioden inberäknas i ränteperioden medan den sista dagen i ränteperioden utesluts. NMKÄ=bìêáÄçêê åí~=éääéê=ê êäáö=ê åí~=äìåçéå=íáää=~åå~å= êéñéêéåëê åí~= Den årliga ränta som betalas på Lånet består av en i de lånespecifika villkoren definierad euriborränta eller annan rörlig referensränta specificerad i de lånespecifika villkoren och en marginal. Euriborräntan är den referensränta som används på penningmarknaden i euroområdet och som styrs av the European Banking Federation (FBE - Fédération Bancaire de l Union Européenne). Fixeringen av värdet för euriborräntan grundar sig på vid respektive tidpunkt rådande internationell praxis. De lånespecifika villkoren anger vilken informationsförmedlares (Reuters eller Telerate) euriborsidor som används vid fixeringen av räntan. Räntefixeringsdagen är två bankdagar före ränteperiodens begynnelsedag på det sätt som avtalas i de lånespecifika villkoren. NNK=jfkfjfJ=l`eLbiibo=j^ufjfoûkq^= De lånespecifika villkoren kan innehålla ett minimi- och/eller maximibelopp för den i villkor 10.b) och 10.d) nämnda räntan eller gottgörelsen. NOK=oûkqb_boûhkfkdpdorka= I de lånespecifika villkoren definieras den ränteberäkningsgrund som tillämpas vid beräkning av räntan. Ränteberäkningsgrunden kan vara: a) Faktiskt antal dagar/faktiskt antal dagar, då det faktiska antalet dagar i ränteperioden divideras med faktiskt antal dagar. b) Faktiskt antal dagar/365, då det faktiska antalet dagar i ränteperioden divideras med 365. c) Faktiskt antal dagar/360, då det faktiska antalet dagar i ränteperioden divideras med 360. d) Annan ränteberäkningsgrund som definieras i de lånespecifika villkoren. NPK=_^kha^dp^kq^d^kabk= NPKN=c~ëí=ê åí~= Om räntebetalningsdagen för ett Lån med fast ränta inte är en bankdag, uppskjuts räntebetalningen till närmast påföljande bankdag eller till en annan bankdag som särskilt specificeras i de lånespecifika villkoren. Senareläggning av räntebetalning ger inte innehavaren av masskuldebrev rätt till räntekompensation. NPKO=bìêáÄçêê åí~=éääéê=~åå~å=ê êäáö=êéñéêéåëjê åí~= I villkoren för varje enskilt Lån fastställs det bankdagsantagande som skall tillämpas på Lånet ifråga och på basis av vilket räntebetalningsdagen förskjuts på följande sätt, om den inte infaller på en bankdag: Handelsbanken 7

8 a) följande då räntebetalningsdagen senareläggs till närmast påföljande bankdag; b) tillämpad följande då räntebetalningsdagen senareläggs till närmast påföljande bankdag, utom då följande bankdag infaller först följande månad, i vilket fall räntebetalningsdagen tidigareläggs till närmast föregående bankdag; c) föregående då räntebetalningsdagen tidigareläggs till närmast föregående bankdag. NQK=_^kha^d= Med bankdag avses en dag då banker i Helsingfors är allmänt öppna, såvida inte annat följer av de lånespecifika villkoren. NRK=mobphofmqflk=^s=h^mfq^iI=oûkq^=biibo=^kk^k= dlqqd obipb== Om betalningen av kapital, ränta eller annan gottgörelse på Lånet inte har betalats, t.ex. på grund av avsaknad av motkonto, inom tre (3) år från respektive förfallodag, har rätten till sådan betalning förverkats. Preskriptionstiden i fråga om betalningskupong (Lagom skuldebrev 25) i fysisk form är fem (5) år från respektive förfallodag. NSK=_lodbkûopp^jj^kqoûab= Emittentens styrelse har rätt att sammankalla innehavarna av skuldebreven till ett möte (nedan borgenärssammanträde ) för att besluta om ändring av villkoren för ett enskilt Lån i Programmet eller andra ärenden enligt nedan. Kallelse till borgenärssammanträdet skall publiceras minst 10 dagar före mötesdagen i enlighet med punkt 19. I kallelsen skall tidpunkten och platsen för sammanträdet anges, agendan samt hur skuldebrevsinnehavaren skall gå tillväga för att kunna delta i sammanträdet. Borgenärssammanträdet skall hållas i Helsingfors och dess ordförande utnämns av Emittenten. Borgenärssammanträdet är beslutfört om de närvarande personerna representerar minst 75% av det ifrågavarande Lånets utelöpande kapitalbelopp. Om borgenärssammanträdet inte är beslutfört inom 30 minuter från den tidpunkt då mötet började enligt möteskallelsen, kan behandlingen av agendan på Emittentens begäran uppskjutas till ett nytt borgenärssammanträde, vilket skall hållas tidigast efter 14 dagar och senast efter 28 dagar. Det nya borgenärssammanträdet är beslutfört om de närvarande personerna representerar minst 25% av Lånets utelöpande kapitalbelopp. Möteskallelsen till det nya borgenärssammanträde som hålls på grund av uppskovet skall publiceras på samma sätt som kallelsen till det ursprungliga sammanträdet. I kallelsen skall dessutom förutsättningarna för mötets beslutförhet omnämnas. Masskuldebrevsinnehavarnas rösträtt bestäms på basis av Lånets kapitalbelopp. Emittenten har inte rösträtt vid borgenärssammanträdet. Beslut vid borgenärssammanträdet kräver minst två tredjedelar (2/3) av de avgivna rösterna. Representanter för Emittenten och av Emittenten befullmäktigade personer har rätt att närvara vid borgenärssammanträdet och att där hålla anföranden. Borgenärssammanträdet har rätt att fatta beslut om följande frågor som är bindande för innehavarna av masskuldebreven: (a) ändring av lånevillkoren och (b) samtycke till att temporärt avvika från lånevillkoren. Följande frågor kräver dock samtycke av samtliga innehavare av masskuldebrev: (a) en sänkning av lånekapitalet och/eller räntan (b) en förlängning av löptiden (c) en ändring av förutsättningarna för borgenärssammanträdets beslutförhet, eller (d) en ändring av kravet på majoritet för borgenärssammanträdets beslut. Samtycke kan ges vid borgenärssammanträdet eller skriftligen. Borgenärssammanträdet kan genom sitt beslut ge en namngiven person rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att borgenärssammanträdets beslut skall träda i kraft. Borgenärssammanträdets beslut är bindande för alla skuldebrevsinnehavare oberoende av om de varit närvarande vid borgenärssammanträdet. Beslut anses ha kommit fordringsägarna tillhanda för kännedom då informationen har införts på det emissionskonto som förs hos Värdepapperscentralen. NTK=_vqb=^s=bjfqqbkq= Emittenten har utan att höra fordringsägarna rätt att överlåta sina skyldigheter för de inom ramen för Programmet emitterade Lånen till ett bolag som kontrolleras direkt eller indirekt av Emittenten, eller till ett bolag som direkt eller indirekt kontrollerar Emittenten under förutsättning att Emittenten ställer proprieborgen som säkerhet för betalningen av de Lån som överlåtits. 8 Handelsbanken

9 NUK=clo`b=j^gbrob= I fråga om de på Emittenten ankommande åtgärderna gäller att ansvarighet inte kan göras gällande för skada som beror av finskt eller utländskt lagbud, finsk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om Emittenten själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommer i andra fall skall inte ersättas av Emittenten om banken varit normalt aktsam. Inte i något fall utgår ersättning för indirekt skada. Föreligger hinder för Emittenten på grund av sådan omständighet som angivits i första stycket att vidta åtgärd enligt dessa villkor, får åtgärden uppskjutas tills hindret har upphört. OMK=pûhboebq= Ingen säkerhet kommer att ställas för Lån under detta Program. ONK=qb`hkfkdpc o_fkabipb= Ingen teckningsförbindelse ställs för Lån under detta Program såvida inte annat framgår av de lånespecifika villkoren. OOK=qfiiûjmifd=i^d=l`e=clorj= För detta masskuldebrevsprogram tillämpas finsk lag. Tvister till följd av detta masskuldebrevsprogram handläggs vid Helsingfors tingsrätt. I tvistemål där käranden är en konsument kan konsumenten, enligt konsumentskyddslagen, väcka talan även vid den allmänna underrätt inom vars domkrets han är bosatt. NVK=jbaabi^kabk= Information om Lånen delges fordringsägarna skriftligen eller genom en annons i Helsingin Sanomat eller en annan därmed jämförbar riksomfattande dagstidning. Informationen kan delges även via värdeandelssystemet. Informationen anses ha nått fordringsägarna när den har publicerats på ovannämnda sätt. OPK= sofd^=sfiihlo= Emittenten har rätt att göra ändringar i lånevillkoren som inte försvagar fordringsägarnas ställning. För dylika ändringar behövs inte borgenärssammanträdets beslut enligt punkt 16. Handelsbanken 9

10 Övriga omständigheter som påverkar värdepapprets värde ^kao^e^kapj^ohk^a= Masskuldebrevsprogrammet kommer att noteras på Helsingin Arvopaperi- ja johdannaispörssi, selvitysyhtiö Oy fondbörs i Helsingfors i sammanhang med notering av det första Lånet under Programmet. Om det i villkoren för Lån under detta Program bestäms att Lånet ifråga skall noteras, kommer ansökan om notering på börslistan i Helsingfors att inlämnas efter teckningstidens utgång eller efter det att teckningstiden avbrutits, förutsatt att sådant Lån har tecknats för minst EUR _bph^qqkfkd= Emittenten eller en av emittenten befullmäktigad uppbär den skatt på räntan som enligt vid varje tidpunkt gällande lagar och skattemyndigheternas föreskrifter och anvisningar skall betalas. Av lånespecifika villkor framgår varje enskilt masskuldebrevlåns skattestatus. 10 Handelsbanken

11 Modell för lånespecifika villkor Lånespecifika villkor för Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finlands masskuldebrevsprogram. Dessa lånespecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren för Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finlands masskuldebrevsprogram av den [ ] fullständiga villkor för detta Lån. Betalningsombud: Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland Lånekapital: Högst [ ] euro (annan valuta) Skuldebrevs nominella belopp, enhetsstorlek: [ ] Lånets nummer: [ ] Emissionsdag: [ ] Återbetalningsdag/-dagar: [ ] Belopp som återbetalas: [Om det belopp som återbetalas inte är lånekapitalets nominella belopp meddelas storleken av återbetalningsraterna.] Teckningsställe: [ ] Betalning av teckning: [ ] Ränta: [Definition av vilket av villkoren 10.a) (Fast ränta), 10.b) (Euriborränta eller annan referensränta), 10.c) (Nollränta) eller 10.d) (Ränta eller gottskrivning som bestäms på annat sätt) som tillämpas och fastslås följande erfordrade detaljer: Villkor 10.a) Fast ränta Ränteprocent [Den första ränteperiodens startdag, om den inte är emissionsdag] Räntebetalningsdag/-dagar Villkor 10.b) Euriborränta eller annan rörlig referensränta [Den första ränteperiodens startdag, om den inte är emissionsdag] Marginal Ränteperiodens längd Räntebetalningsdag/-dagar Villkor 10.c) Nollränta [Ett inlösenpris och den årliga, effektiva ränteprocenten fastställs för skuldebrevet] Villkor 10.d) Ränta eller gottgörelse på annan grund [Beräkningsgrunden och övriga nödvändiga villkor fastställs] Beräkningsagent [ ] Ränteberäkningsgrund: [ ] Handelsbanken 11

12 Räntans minimi-/maximibelopp: [Punkt 11, maximi- och/eller minimibelopp nämns] Bankdagsantagande: Villkor 13 Emittentens rätt till förtida återbetalning: Ja/Nej [Om ja, så anges den minimitid som reserverats för att avisera fordringshavare samt övriga nödvändiga villkor] Betalningssätt för ränta och kapital: Villkor 8 Övriga villkor: [ ] Helsingfors den [ ] [ ] 2005 SVENSKA HANDELSBANKEN AB (publ), FILIALVERKSAMHETEN I FINLAND 12 Handelsbanken

13 Uppgifter om emittering av masskuldebrevslån Dessa uppgifter om emittering av masskuldebrevslån presenteras vid emitteringen av samtliga Lån. Beslut och befogenheter som emitteringen av Lånet grundar sig på: Emissionens karaktär: Teckningsrätter: Enligt Svenska Handelsbanken ABs (publ) styrelses befullmäktigande S.k. enskilt lån/serielån/övrigt Teckningsrätten har inte begränsats Teckningstid: [ ] Registrering av Värdeandelar: [ ] Emissionskurs: [ ] Börsnotering: Ja/Nej Uppskattad tidpunkt för notering: [ ] Låneavkastning: [ ] Lånets duration: [ ] Lånets ISIN-kod: [ ] Källskatt: [ ] Uppskattning av kapital som inflyter till emittenten och planerat användningsändamål: Högst [ ] Lånet ingår i emittentens kapitalanskaffning. Viktiga uppgifter om utvecklingen av Emittentens affärsverksamhet: Helsingfors den [ ] [ ] 2005 SVENSKA HANDELSBANKEN AB (publ) Lennart Francke / Petri Hatakka / Pehr Wissén Handelsbanken 13

14 psbkph^=e^kabip_^khbk=^_=emr_ifi=cfif^isbohj p^jebqbk=f=cfki^ka= ^ääã åå~=ìééöáñíéê=çã=éãáííéåíéå= Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland, är emittent i lånen utgivna under masskuldebrevsprogrammet och utgör en del av Svenska Handelsbanken AB (publ) som svarar för filialverksamhetens förpliktelser och åtaganden. Med anledning därav följer nedan en utförlig beskrivning av Svenska Handelsbanken AB (publ). verksamma i Finland. Banken övervakas därför, förutom av den svenska finansinspektionen, även av den finska finansinspektionen. Handelsbanken har varit verksam i Finland sedan 1990 och verksamheten är en del av bankens strategi att vara en universalbank med Norden som hemmamarknad. Filialverksamheten är registrerad i handelsregister i Finland med FO-nummer Handelsbanken är medlem av den finska bankföreningen och lyder under samma regler och lagar som övriga banker hçåíçêë~çêéëëéê=ó=e~åçéäëä~åâéå=á=cáåä~åç= Björneborg Teljäntori, Yrjönkatu Björneborg Tel E-post: bjorneborg@handelsbanken.fi Imatra Lappeentie Imatra Tel E-post: imatra@handelsbanken.fi Salo Turuntie Salo Tel E-post: salo@handelsbanken.fi Ekenäs (04/05) Björknäsgatan Ekenäs Tel E-post: ekenas@handelsbanken.fi Esbo Alberga Konstapelsgatan 4 (Galleria) Esbo Tel E-post: alberga@handelsbanken.fi Esbo Hagalund Västanvindsvägen Esbo Tel E-post: hagalund@handelsbanken.fi Helsingfors Böle Bölegatan Helsingfors Tel E-post: bole@handelsbanken.fi Helsingfors Dianaparken Skillnadsgatan Helsingfors Tel E-post: dianaparken@handelsbanken.fi Helsingfors Esplanaden Södra esplanaden Helsingfors Tel E-post: esplanaden@handelsbanken.fi Helsingfors - Hagnäs Broholmsgatan Helsingfors Tel E-post: hagnas@handelsbanken.fi Helsingfors Kampen Fredriksgatan Helsingfors Tel E-post: kampen@handelsbanken.fi Helsingfors Munkshöjden Raumovägen Helsingfors Tel E-post: munkshojden@handelsbanken.fi Helsingfors - Östra centrum Revalsplanen Helsingfors Tel E-post: ostracentrum@handelsbanken.fi Hyvinge Hämeenkatu Hyvinge Tel E-post: hyvinge@handelsbanken.fi Jakobstad Köpmansgatan Jakobstad Tel E-post: jakobstad@handelsbanken.fi Joensuu Torikatu Joensuu Tel E-post: joensuu@handelsbanken.fi Jyväskylä Kauppakatu Jyväskylä Tel E-post: jyvaskyla@handelsbanken.fi Karleby Mannerheimplatsen Karleby Tel E-post: karleby@handelsbanken.fi Kervo Kultasepänkatu Kervo Tel E-post: kervo@handelsbanken.fi Kouvola Valtakatu Kouvola Tel E-post: kouvola@handelsbanken.fi Kuopio Haapaniemenkatu Kuopio Tel E-post: kuopio@handelsbanken.fi Lahtis Rautatienkatu Lahtis Tel E-post: lahtis@handelsbanken.fi Raisio Varppeenaukio Reso Tel E-post: raisio@handelsbanken.fi Raumo Valtakatu Raumo Tel E-post: raumo@handelsbanken.fi Rovaniemi Koskikatu (Kalotinlinna 2 vån) Rovaniemi Tel E-post: rovaniemi@handelsbanken.fi Seinäjoki Kalevankatu Seinäjoki Tel E-post: seinajoki@handelsbanken.fi Tammerfors Kauppakatu Kauppakatu Tammerfors Tel E-post: kauppakatu@handelsbanken.fi Tammerfors Kyttälä Rautatienkatu Tammerfors Tel E-post: kyttala@handelsbanken.fi Tavastehus Kasarmikatu Tavastehus Tel E-post: tavastehus@handelsbanken.fi Torneå Hallituskatu Torneå Tel E-post: tornea@handelsbanken.fi Uleåborg Kirkkokatu Uleåborg Tel E-post: uleaborg@handelsbanken.fi Vanda Dickursby Konvaljvägen Vanda Tel E-post: dickursby@handelsbanken.fi Vanda Myrbacka Eldstadstorget 1, 2 vån Vanda Tel E-post: myrbacka@handelsbanken.fi Vasa Hovrättsesplanaden Vasa Tel E-post: vasa@handelsbanken.fi Villmanstrand Valtakatu Villmanstrand Tel E-post: villmanstrand@handelsbanken.fi Åbo Slottsgatan Åbo Tel E-post: abo@handelsbanken.fi 14 Handelsbanken

15 Svenska Handelsbanken AB (publ) ^iijûkk^=rmmdfcqbo= Svenska Handelsbanken AB (publ) organisationsnummer bildades 1871 och är ett publikt bankaktiebolag med säte i Stockholm, som bedriver verksamhet under svensk banklagsstiftning. Efter förvärvet av Stadshypotek AB (Sveriges ledande bolåneinstitut) i början av 1997, blev Handelsbankskoncernen en av de största kommersiella bankerna i Norden (Danmark, Finland, Norge och Sverige), vilket banken betraktar som sin hemmarknad. Handelsbankskoncernen är en universalbank, dvs. tillhandahåller finansiella tjänster inom områdena: traditionella företagsaffärer, investment banking och trading samt privata affärer inklusive livförsäkringar. Handelsbankens övergripande mål är att ha en högre räntabilitet på eget kapital än vägt genomsnitt för övriga börsnoterade nordiska och brittiska banker. Kvaliteten på koncernens tjänster skall leva upp till krävande kunders förväntningar. Handelsbanken skall ta rimligt betalt för utförda tjänster. Kostnadsnivån skall vara lägre än i andra banker. Lönsamhet är alltid viktigare än volym. Under 1999 utökade banken sin nordiska närvaro genom att förvärva Bergensbanken, en lokal affärsbank i Norge, och är efter förvärvet den femte största kommersiella banken i Norge. I december 2000 lade Handelsbanken ett bud på den konkurrensutsatta delen av försäkringsbolaget SPP. Genom förvärvet av SPP Liv AB fick Handelsbankskoncernen en femtedel av den svenska livförsäkringsmarknaden, vilket är i nivå med den störste aktören. SPP-förvärvet fullbordades i mars I april 2001 lade Handelsbanken ett publikt bud på Midtbank A/S, en bank med huvudkontor på Jylland i Danmark. Genom köpet fick Handelsbanken ett produktutbud som kompletterar det banken hittills har kunnat erbjuda sina kunder, t ex fonder genom ett danskt fondbolag. Banken är representerad i alla delar av Danmark med tonvikten på Jylland. Efter förvärvet är Handelsbanken den femte största banken i Danmark. Under våren 2003 fusionerades Stadshypotek och Handelsbanken Hypotek.Handelsbanken bedriver även universalbanksrörelse i Storbritannien där banken har 15 kontor. Verksamheten ombildades 2002 till regionbank. Bankens verksamhet utanför Norden och Storbritannien koncentreras främst på att erbjuda tjänster för nordiska företag med verksamhet utomlands samt icke-nordiska företag med verksamhet i Norden liksom för privatpersoner med nordisk anknytning. Banken hade per den 31 december kontor i Sverige, 34 i Norge, 35 i Finland, 36 i Danmark och 15 i Storbritannien. Banken är organiserad och redovisas resultatmässigt i följande rörelsegrenar: KONTORSRÖRELSEN utgörs av elva regionbanker sju i Sverige och en i vardera Norge, Finland, Danmark och Storbritannien. HANDELSBANKEN MARKETS ansvarar för verksamheten inom områdena penning- och valutamarknaderna, aktiehandel, Corporate Finance, lånekapitalfinansiering, correspondent banking och handelsfinansiering. Vidare ingår bankens ekonomiska sekretariat och bankrörelsen utanför Norden och Storbritannien. Sedan januari 2003 är verksamheterna inom Handelsbanken Trading och Handelsbanken Securities sammanförda till ett gemensamt affärsområde Handelsbanken Capital Markets. HANDELSBANKEN KAPITALFÖRVALTNING omfattar fondförvaltning, diskretionär förvaltning och institutionella depåtjänster. HANDELSBANKEN PENSION OCH FÖRSÄKRING marknadsför ett komplett sortiment av livförsäkrings- och pensionsprodukter. I rörelsegrenen ingår Handelsbanken Liv samt SPP. Svenska Handelsbanken AB (publ) står under den svenska Finansinspektionens tillsyn. e^kabip_^khphlk`bokbk= Handelsbankskoncernen består av moderbolaget Svenska Handelsbanken AB (publ) och dess dotterbolag, av vilka de största är: pí~çëüóéçíéâ= STADSHYPOTEK lämnar bottenlån mot säkerhet i småhus, fritidshus, bostadsrätter, flerbostadshus samt kontors- och affärsfastigheter. e~åçéäëä~åâéå=cáå~åë= Erbjuder leasing, avbetalning, finansieringssamarbeten med leverantörer av investeringsobjekt, finansiering och administration av tjänstebilar, fakturaservice, inkasso samt konsumentkrediter och selektiva kontokort genom återförsäljarsamarbeten. Bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Storbritannien. e~åçéäëä~åâéå=iáî= Den 1 januari 2002 ombildades Handelsbanken Liv till ett vinstutdelande bolag och Livbolagets resultat konsolideras from 2002 i Handelsbankens resultat. Erbjuder ett fullständigt sortiment av livförsäkringsprodukter såsom privata pensionsförsäkringar, tjänste- Handelsbanken 15

16 pensionsprogram, grupplivförsäkringar, fondförsäkringar, sjuk- och olycksfallsförsäkringar samt utländska kapitalförsäkringar. Bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark. pmm= SPP drivs enligt ömsesidiga principer och konsolideras ej in i Handelsbankens resultat- och balansräkning. SPP:s huvudverksamhet är tjänstepensionsförsäkringar, tjänstegruppsförsäkringar, kompletterande privata försäkringar samt tillhörande administrativa tjänster. Under 2004 röstade SPP:s försäkringstagare med överväldigande majoritet för en ombildning av bolaget till att bli vinstgivande. e~åçéäëä~åâéå=cçåçéê= Förvaltar och administrerar bankens värdepappersfonder samt administrerar fonder åt kundföretag. Bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Luxemburg, Schweiz, Frankrike och Spanien. pí~çëüóéçíéâ=_~åâ= Telefon- och Internetbank som erbjuder ett begränsat urval av standardiserade och paketerade bank- och försäkringstjänster för privatkunder. c os^iqkfkd= Svenska Handelsbanken AB:s (publ) centralstyrelse beslutar i större kreditärenden, större investeringar och strategiska frågor. Styrelsen utfärdar arbetsordning för styrelsen, instruktioner för verkställande direktören samt kreditinstruktioner. Styrelsen utser vidare ledamöter i kreditkommitté och lönekommittén. Styrelsens ordförande utser nomineringskommitté vars uppgift är att lämna förslag på styrelseledamöter. Bankens ordinarie bolagsstämma väljer årligen styrelseledamöter. h^mfq^ipqorhqro= Antalet utestående aktier i Svenska Handelsbanken AB (publ) uppgick per 31 december 2004 till st med ett nominellt belopp på 4,15 kronor per aktie. Aktierna är fördelade i två serier; A och B. Aktier av serie A har en röst vardera och aktier av serie B 1/10 röst vardera. Bankens aktiekapital uppgick till mkr. c^pqfdebqbo= Handelsbankens centrala och regionala huvudkontor är i huvudsak inrymda i egna fastigheter. Det bokförda värdet uppgick till mkr per den 31 december Handelsbankskoncernens fastigheter presenterats i årsredovisningen not 25. oûkqb_ûo^kab=sûoabm^mmboi=^hqfbo=l`e=^kabi^o= Uppgifter om räntebärande värdepapper respektive aktier och andelar, presenteras i noter 16 och 19, och uppgifter om dotter- och intressebolag presenteras i noter 20 och 21till balansräkningen. phriabo=l`e=üq^d^kabk=rq^kc o=_^i^kpoûhj kfkdbk= Bokfört värde på emitterade skuldebrev, lån och övriga skulder presenteras i noter 28 till 33 och efterställda skulder i not 36 till balansräkningen. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter presenteras i not 34 till balansräkningen. Säkerheter som har ställts för egna skulder är presenterade i not 39 till balansräkningen. Uppgifter om ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser och övriga åtaganden presenteras i noter 41 till 43. rmmivpkfkd^o=lj=_^khbkp=co^jqfaprqpfhqbo= Handelsbankens övergripande mål är att ha en högre lönsamhet på eget kapital än ett vägt genomsnitt för övriga börsnoterade nordiska och brittiska banker. qsfpqbo= Tvister kan uppstå som en konsekvens av bankens verksamhet. Banken är part i ett antal tvister, ingen av dem bedöms ha materiell finansiell inverkan på koncernen. Under 2004 återköptes 23,7 miljoner aktier. I syfte att justera kaptialstrukturen har bolagsstämman beslutat enligt styrelsens förslag att återköpa maximalt 40 miljoner aktier. Samtidigt har stämman beslutat, enligt styrelsens förslag, att banken ska köpa tillbaka aktier för maximalt 5 mdkr, liksom att dra in de 23,7 miljoner aktier som banken återköpte under Bolagsstämman har vidare på styrelsens förslag fattat beslut om att de aktier som kan komma att återköpas kan användas för finansiering av eventuella företagsförvärv. Bolagsstämman har slutligen beslutat, enligt styrelsens förslag, att 6 kronor per aktie utdelas till aktieägarna. 16 Handelsbanken

17 Nyckeltal för handelsbankskoncernen Omsättning, mkr Rörelseresultat, mkr % av omsättning 25,1 22,0 17,4 17,1 15,3 13,4 Årets resultat, mkr % av omsättning 18,0 15,4 12,5 12,6 11,9 10,4 Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Avkastning på totalt kapital, % 0,99 0,90 0,83 0,99 1,17 0,93 Räntabilitet på eget kapital, % 15,8 14,9 14,6 18,4 22,3 18,4 Soliditet, % 4,5 4,5 4,1 4,1 4,2 4,1 Kapitaltäckningsgrad, % 10,0 10,2 9,3 9,9 9,5 9,4 Uppgifterna för har omräknats med tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation nr. 5 till nu gällande redovisningsprinciper för redovisas Intressebolagens resultat separat, för 2000 har därtill redovisningsprinciper för inkomstskatt förändrats. abcfkfqflkbo= Omsättning Rörelseresultat Avkastning på totalt kapital Räntabilitet på eget kapital Soliditet Kapitaltäckningsgrad Ränteintäkter, erhållna utdelningar, provisionsintäkter, nettoresultat av finansiella transaktioner samt övriga rörelseintäkter och intressebolag. Resultat före minoritetsandelar, dispositioner och skatter. Rörelseresultat före skatt i relation till genomsnittlig balansomslutning. Periodens resultat efter bokslutsdispositioner och skatt i relation till genomsnittligt eget kapital justerat för nyemission samt utdelning. Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Kapitaltäckningen eller kapitaltäckningsgraden utgör kapitalbasen i förhållande till riskvägd volym. Kapitaltäckningsgraden ska minst uppgå till 8%. Den riskvägda volymen bestäms genom att tillgångarna och posterna utanför balansräkningen, enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, placeras i olika riskklasser. Volymerna vägs med hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den riskvägda volymen till 0%, 20%, 50% eller 100%. Kapitalbasen är summan av primärt och supplementärt kapital. Med primärt kapital avses eget kapital minus goodwill samt i moderbolaget 72% av obeskattade reserver. Som supplementärt kapital räknas tidsbundna förlagslån med viss reduktion då den återstående löptiden understiger fem år. Dessa lån får ej överstiga 50% av det primära kapitalet. Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, får även andra instrument räknas in i det primära eller supplementära kapitalet. Det supplementära kapitalet får dock aldrig överstiga det primära. Från summan av primärt och supplementärt kapital avgår bokfört värde på innehav i försäkringsverksamhet samt viss finansiell verksamhet. För täckande av kapitalkrav på marknadsrisker får förlagslån med ursprunglig löptid på minst två år inkluderas i kapitalbasen. Följande sidor (t o m sidan xx) utgör en förvaltningsberättelse som baserar sig på en avskrift av Handelsbankens årsredovisning för verksamhetsåret Sidnumren som använts i hänvisningarna i förvaltningsberättelsen refererar till Handelsbankens årsredovisning Handelsbanken 17

18 Risker och riskkontroll I bankens verksamhet uppstår kreditrisker, betalningsrisker, finansiella risker och operativa risker. Av de olika riskkategorierna utgör kreditrisker den största. Banken har valt att ha två centrala enheter som limiterar, mäter och följer upp risker: Centrala Kreditavdelningen och Centrala Finansavdelningen. Kreditavdelningen ansvarar för kreditrisker, betalningsrisker och operativa risker. Inom ramen för Kreditavdelningen bedrivs också förberedelsearbetet för de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, i en separat projektorganisation. Finansavdelningen ansvarar på motsvarande sätt för finansiella risker. Risker KREDITRISKER Typ av risk Beror på om en enskild låntagare kan fullgöra sina åtaganden mot banken. BETALNINGSRISKER Typ av risk Uppkommer när banken, vid till exempel en valutaväxling, fullgjort sina åtaganden men saknar möjlighet att momentant kontrollera att motparten gjort detsamma. FINANSIELLA RISKER Typ av risk Marknadsrisker Effekter på bankens resultat av förändrade marknadspriser. Likviditetsrisker Att banken inte kan erhålla finansering till normal kostnad. Försäkringsrisker Att avkastningen på de för försäkringstagarna förvaltade medlen inte når upp till den av Handelsbanken Liv garanterade nivån. OPERATIVA RISKER Typ av risk Handläggningsfel, fel i rutiner och system som kan förorsaka förlust. Var i banken uppstår den Kontorsrörelsen och Handelsbanken Markets Var i banken uppstår den Kontorsrörelsen och Handelsbanken Markets Var i banken uppstår den Handelsbanken Markets Hela koncernen Handelsbanken Liv Var i banken uppstår den Hela koncernen kapitalets storlek och med schabloner anges hur stora risker banken har och dessa sätts i relation till kapitalbasen. Kapitaltäckningskraven för kreditrisker är emellertid ett ofullständigt mått på den verkliga risken. En bättre bild av Handelsbankens kreditrisker får man genom att se på de faktiska utfallen. Bankens sätt att analysera och hantera kreditrisker har under lång tid, särskilt påtagligt under finanskrisen i början av 1990-talet, medfört väsentligt lägre kreditförluster i förhållande till utestående volymer än för konkurrenterna. De senaste fem åren har Handelsbankens kreditförlustnivå i genomsnitt varit 0,03% att jämföra med 0,15% för övriga svenska banker. Handelsbankens rörelseresultatet för den senaste femårsperioden var därför 5 mdkr högre än vad som hade varit fallet om bankens kreditförluster legat på samma nivå som övriga svenska banker. KREDITRISKER Kreditrisker är den dominerande typen av risker i bankens verksamhet. Av de riskvägda tillgångarna svarar kreditriskerna för 95%. Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning och garantigivning, men även de risker som uppstår i samband med att kunder gör affärer med banken på valutaoch värdepappersmarknaderna. Den senare typen av risker brukar sammanfattas under begreppet värdeförändringsrisker. En sådan uppkommer bland annat när banken ingått derivatkontrakt, till exempel valutaterminer, ränteswappar eller optioner, med en motpart och det finns risk för att denne inte kommer att fullfölja sina åtaganden. Om en sådan situation inträffar måste banken anskaffa motsvarande kontrakt på nytt i marknaden som ersättning för det gamla. Detta kan innebära en kostnad för banken beroende på prisutvecklingen på den aktuella marknaden. Risken för en sådan kostnad beräknas för varje kontrakt och betraktas som en risk på motparten i kontraktet. Detta innebär att värdeförändringsrisken ingår i bankens kreditlimit och totala engagemang för en viss kund. Kreditförluster % Banken vill förena ansvaret för affärer och risker hos en och samma medarbetare. Den som bäst känner kunden och marknadsförutsättningarna har också bäst möjlighet att värdera risken. Därför tas det fulla ansvaret för affärsverksamheten så nära kunden som möjligt. Decentraliserat risktagande förutsätter emellertid en central styrning och uppföljning av risker, organiserad enligt beskrivning ovan. Riskerna och deras konsekvenser för bankens finansiella ställning begränsas genom kredit- eller limitbeslut. Den totala exponeringen för kreditrisker och finansiella risker mäts och rapporteras bland annat till bankens styrelse och Finansinspektionen. Exponeringen leder till krav på det egna 18 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2004 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 Principer för hantering av kreditrisker Banken ska ha en hög kapacitet att bevilja krediter och alltid kunna erbjuda goda kunder krediter på konkurrenskraftiga villkor. Det innebär ett åtagande vad gäller både kompetensnivå och handläggningstider. Det sistnämnda är inte sällan en förutsättning för att en affär ska kunna komma till stånd. En hög kompetensnivå hos alla som sysslar med krediter bidrar till att bibehålla bankens låga kreditrisknivå och därmed öka bankens lönsamhet. Men lönsamheten grundläggs genom de affärer som görs enligt bankens högt ställda krav. Banken ska vara selektiv i kundurvalet och kredittagarna ska vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas för att nå hög kreditvolym. Det är en grundläggande princip i banken och utgör basen för lönsamheten. Att ge krediter är lätt, det är en tjänst många efterfrågar, men att ge rätt krediter till rätt låntagare är betydligt svårare. Kompetens och arbetssätt är avgörande för hur arbetet utförs och är också en viktig förutsättning för en snabb organisk tillväxt. Det framstår som uppenbart att banken aldrig hade kunnat växa så snabbt de senaste 10 åren utanför Sverige om inte arbetssätt och kompetens inom kreditområdet hade varit så starkt förankrat i banken. För att kunna kombinera en hög kreditkapacitet med en lägre kreditrisk än andra banker fordras en god kunskap om varje kund och därmed en djup förståelse för kundens möjlighet att betala ränta och amorteringar. Banken gör en individuell bedömning av varje enskild kund och söker kunder som oavsett branschtillhörighet, har god återbetalningsförmåga. Först i andra hand görs en bedömning av hur krediten ska säkerställas. I förekommande fall beaktas risker som är gemensamma för en viss sektor, en bransch eller ett geografiskt område. Banken betraktar Norden och vissa definierade delar av Storbritannien som hemmamarknader, i vilka banken har förutsättningar till nära kontakter med kunder genom lokal närvaro. Kreditgivning i andra länder är inriktad på kunder som har en värdefull relation med banken i någon av dessa hemmamarknader. När omvärlden alltmer betonar central riskhantering och portföljtänkande avser Handelsbanken att hålla fast vid att lokalt bedöma återbetalningsförmågan för varje enskild kund. Banken fattar kreditbeslut kund för kund och sätter inga limiter för branscher, sektorer eller geografiska områden. Detta innebär bland annat att det inte förekommer någon central styrning av kreditportföljen. Men självfallet följer banken hur olika typer av kunder utvecklas och jämför kunder inom samma bransch med varandra. Om ett kontor har flera kunder inom samma bransch eller verksamhetsområde faller det sig naturligt att jämföra dessa. Vid en jämförelse är det naturligt att man kommer att prioritera kundrelationen med de låntagare man anser ha goda utvecklingsmöjligheter och kanske kommer man att stöta ifrån sig kunder med sämre möjligheter. Motsvarande jämförelser kan göras både på regional och central nivå. Kreditorganisation Bankens fokus att på djupet förstå och individuellt bedöma varje enskild kund förutsätter en starkt decentraliserad organisation. Kreditansvaret ligger på kontorschefen, eller den medarbetare som kontorschefen utser, på kundansvarigt kontor. Genom löpande kontakter med kunden får kontoret en uppdaterad bild av hur verksamheten utvecklas. Kontoret kan snabbt identifiera eventuella problem som påverkar bankens kreditrisk. De ekonomiska konsekvenserna av kontorets kreditgivning påverkar kontorets resultat både positivt och negativt. Kontoret hanterar alltid de problem som uppstår om en kund Beslutandenivåer för krediter * Avser svenska regionbanker. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING

20 brister i betalningsförmåga. Bankens arbetssätt leder till att alla som gör affärer förknippade med risk tillägnar sig ett väl etablerat synsätt på vad som är en acceptabel risknivå för banken. De flesta medarbetare på kontor har en personlig beslutandelimit inom vilken han/hon har det fulla ansvaret. Vid behov av större krediter krävs beslut i högre instans i banken. Utöver kontoret, som utgör den lokala beslutandenivån, finns det ytterligare två nivåer, regional och central. De största limiterna beslutas vanligen av Centralstyrelsens kreditkommitté. Centralstyrelsen fattar endast undantagsvis beslut i enskilda kreditärenden. Kreditprocessen startar alltid på kontoret och underlaget för ett eventuellt beslut i en högre beslutsinstans utgörs av kontorets kreditberedning. Utan ett tillstyrkande av kundansvarigt kontor kan ingen kredit processas vidare i banken och kontoret har därmed alltid kreditansvaret. Det innebär emellertid inte att kontoren är utan stöd från regionala och centrala funktioner. Regionalt finns kreditavdelningar som assisterar kontoren i frågor om företagsekonomi och riskavvägning. För engagemang över 1 mnkr, vid bostadsfinansiering över 3 mnkr, upprättar kontoret en så kallad limithandling. Denna anger en beloppsmässig ram för kundens maximala kreditengagemang med Handelsbankskoncernen. Limithandlingen innehåller även vilka krav på säkerhet som gäller för det aktuella beloppet. Till limithandlingen fogas en affärsbedömning med en analys av kundens verksamhet. Antalet limitkunder uppgick till drygt Riskbedömning Som underlag för kredit- och limitbeslut görs en riskbedömning. Denna utmynnar i en bedömning av hur stor kreditrisken är i bankens engagemang med kunden. Därvid analyseras särskilt kundens återbetalningsförmåga. Bankens riskbedömning för en enskild kund är en kombination av kundens återbetalningsförmåga, kreditens eller limitens storlek och de säkerheter som kunden lämnat. Bedömningen görs minst en gång per år för samtliga limitkunder, både för företag och för privatpersoner. Bedömningen av återbetalningsförmågan utmynnar i en intern rating av kunden. Banken har använt samma system för rating i 25 år. Bedömningen av återbetalningsförmågan görs i två steg. Först uppskattas sannolikheten för finansiella påfrestningar för kunden, sedan bedöms kundens finansiella motståndskraft. Bedömningarna görs på en skala från ett till fem, där en etta representerar mycket låg risk respektive mycket hög motståndskraft. En trea motsvarar normal risk respektive motståndskraft. Handelsbankens metod för att göra en intern rating utgår från en analys av företagets verksamhet och finansiell information från företaget. Detta ger en god kunskap om hur företagets möjligheter att fullgöra sina åtaganden har varit under de senaste åren. Eftersom bedömningen av risken för finansiella påfrestningar är framåtriktad, måste den historiska informationen och analysen kompletteras med en bedömning av den framtida utvecklingen av resultat och kassaflöde. Med finansiell motståndskraft avses företagets möjlighet att i en situation av finansiella påfrestningar kunna generera likvida medel som då kan kompensera bristen i det löpande kassaflödet. Varje kontor gör kvartalsvis en riskrapport, det vill säga en genomgång av sina kreditengagemang, för att identifiera och rapportera krediter där kredittagarens återbetalningsförmåga försämrats och bankens säkerheter är otillräckliga. För varje sådant engagemang anges dels hur stor sannolikheten för förlust är, dels det riskutsatta beloppet. Risken klassificeras som tänkbar, påtaglig eller sannolik förlust. Om det är sannolikt att en kredittagare inte kommer att kunna fullfölja sina åtaganden mot banken klassificeras krediten som osäker fordran och skrivs ned till värdet av de betalningar som förväntas inflyta. Tänkbar respektive påtaglig risk föreligger om kredittagarens återbetalningsförmåga försämrats men det fortfarande bedöms sannolikt att betalningarna kommer att fullföljas. Normalt identifieras och rapporteras risker och riskbegränsande åtgärder vidtas innan ett engagemang blir nödlidande. Riskrapporterna sammanställs för respektive regionbank, dotterbolag och för Handelsbanken Markets av respektive enhets kreditavdelning samt för koncernen av Centrala Kreditavdelningen. De kvartalsvisa riskrapporterna föredras i regionbanks- och dotterbolagsstyrelserna samt i Centralstyrelsen. 20 HANDELSBANKEN ÅRSREDOVISNING 2004 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE