-2, TN :30

Transkript

1 -2, TN :30 Möteskallelse Tisdagen den kl , mötesrum Sevilla, Strengbergsgatan 1 Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Johan Karjaluoto, ordförande Michael Östman Bjarne Kull, viceordförande Monica Wenman Harald Wester Maria Lunabba Kristina Lundström-Björk Maria Hällis Marja Eriksson Christel Sandell Vuokko Piippolainen Mauri Korkeamäki Mervi Rantala Vesa Suvanto Eero Luomala Tauno Vornanen Patrik Hellström Tua Mäenpää Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Jarmo Ittonen, stadsstyrelsens representant Olivia Sjölund, ungdomsfullmäktiges representant Anne Ekstrand, stadsdirektörens ersättare Christer Tonberg, t.f. stadsgeodet Rune Hagström, t.f. teknisk direktör, husbyggnadschef Harri Kotimäki, stadsingenjör Pekka Elomaa, stadsplanearkitekt Jonny Wallsten, ekonomichef Ulla Lundell-Muittari, sekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Ulla Lundell-Muittari sekreterare

2 29, TN :30 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTSFÖRHET Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och konstaterar det vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

3 30, TN :30 PROTOKOLLJUSTERING Protokolljustering äger rum torsdagen den 25 februari Förslag T.f. tekniska direktören: Tekniska nämnden utser två protokolljusterare.

4 31, TN :30 ANMÄLNINGSÄRENDEN Dnr 49/2016 Stadsstyrelsen beslöt, , att utöva sin rätt att överta behandlingen av ärendet i 15, Rehabiliterande arbetsverksamhet för långtidsarbetslösa, snickeriprojektet, i tekniska nämndens mötesprotokoll Ärendet behandlas på stadsstyrelsens nästa möte. Dnr 170/2016 Program för deltagande och bedömning Detaljplaneändring för Visas-kvarteret i centrum. Beredningen av detaljplaneprojektet för kvartersområdet för bostads-, affärsoch kontorsbyggnader i stadsdel 3, kvarter 6 har påbörjats. PDB: Bilaga 31 Eventuellt övriga ärenden Förslag Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden antecknar ärendena för kännedom.

5 Sivu 1 / PLANLÄGGNINGEN FÖR VISAS-KVARTERET I JAKOBSTADS CENTRUM HAR PÅBÖRJATS. DE- TALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR KVARTERSOMRÅDET FÖR BOSTADS-, AFFÄRS- OCH KON- TORSBYGGNADER I STADSDELEN CENTRUM, 3. VISAS-KORTTELIN KAAVOITUSTYÖ ON ALOITETTU PIETARSAAREN KESKUSTASSA. ASEMA- KAAVAMUUTOS KOSKEE ASUIN-, LIIKE- JA TOIMISTORAKENNUSTEN KORTTELIALUE KAU- PUNGINOSASSA KESKUSTA, 3. PLANLÄGGARE Planläggningsavdelningen i staden Jakobstad, planerare är tf. byråarkitekt Melinda Lyttbacka. KAAVANLAATIJANA TOIMII Pietarsaaren kaupungin kaavoitusosasto, suunnittelijana vt. toimistoarkkitehti Melinda Lyttbacka. Adress: Telefon: E-post: Stadshuset Strengbergsgatan Jakobstad melinda.lyttbacka@jakobstad.fi Osoite: Puhelin: S-posti: Kaupungintalo Strengberginkatu Pietarsaari melinda.lyttbacka@pietarsaari.fi PLANERINGEN LEDS AV Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa. Adress: Stadshuset Strengbergsgatan Jakobstad Telefon: E-post: pekka.elomaa@jakobstad.fi KAAVOITUSTA JOHTAA Asemakaava-arkkitehti Pekka Elomaa. Osoite: Kaupungintalo Strengberginkatu Pietarsaari Puhelin: S-posti: pekka.elomaa@pietarsaari.fi

6 Sivu 2 / INITIATIV TILL PLANERINGEN Initiativtagare är Kokkolan Halpa-Halli Oy, som lämnade in en ansökan om ändring av detaljplanen för stadsdel 3, kvarter 6, tomterna 2 och Markägaren eller -innehavaren kan ansökan om planändring, och markinnehavaren Kiinteistö Oy Pietarsaaren Kanavapuistikko 19 Fastighets Ab Kanalesplanaden 19 i Jakobstad har med styrelsens beslut gett Kokkolan Halpa- Halli Oy fullmakt att söka ändring i gällande detaljplan. Ansökan om ändring har också riktats till stadsstyrelsen. Stadsstyrelsen godkände förslaget på sitt möte och beslöt att sända ärendet till centralen för tekniska tjänster att behandla ansökan om detaljplaneändring så fort som möjligt. SUUNNITTELUALOITE Aloitteen tekijänä on Kokkolan Halpa-Halli Oy, joka on jättänyt asemakaavan muutoshakemuksen, joka koskee kaupunginosa 3, kortteli 6, tontit 2 ja Kaavamuutosta voi hakea maanomistaja tai haltija ja Kiinteistö Oy Pietarsaaren Kanavapuistikko 19 Fastighets Ab Kanalesplanaden 19 i Jakobstad on tontin haltijana hallituksen päätöksellä antanut valtakirjan Kokkolan Halpa-Halli Oy:lle asemakaavamuutoksen hakemista varten. Muutoshakemus on osoitettu myös kaupunginhallitukselle. Kaupunginhallitus hyväksyi ehdotuksen kokouksessaan ja päätti lähettää asian tekniseen palvelukeskukseen jatkotoimenpiteitä varten ja kehottaa teknistä palvelukeskusta käsittelemään asemakaavan muutoshakemuksen mahdollisimman nopeasti. Markanvändnings- och bygglagen 59 : Ersättning för utarbetande av detaljplan Om en detaljplan eller en ändring av planen i huvudsak är påkallad av ett enskilt intresse och har utarbetats på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, har kommunen rätt att av denne uppbära kostnaderna för utarbetandet och behandlingen av planen. Maankäyttö- ja rakennuslaki 59 : Asemakaavan laatimisesta perittävä korvaus Jos asemakaava tai kaavan muutos on pääasiassa yksityisen edun vaatima ja laadittu maanomistajan tai -haltijan aloitteesta, kunnalla on oikeus periä tältä kaavan laatimisesta ja käsittelystä aiheutuneet kustannukset.

7 Sivu 3 / PLANERINGSOMRÅDET Planeringsområdet omfattar det så kallade Visaskvarteret, som i söder angränsar till gågatan, i öster till Storgatan, i väster till Otto Malmsgatan och i norr till Styrmansgatan. Hela planeringsområdet anvisas i den gällande detaljplanen som ett kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (se gällande detaljplan, sidan 14). Detaljplaneområdet är en del av Jakobstads historiska stadskärna som är en byggd kulturmiljö av riksintresse. En bedömning av detaljplanens aktualitet görs i detta sammanhang för hela kvartersområdet, vilket enligt bedömningen utgör en funktionell helhet. SUUNNITTELUALUE Suunnittelualue käsittää niin sanotun Visaskorttelin, jonka etelässä rajoittuu kävelykadulle, idässä Isokadulle, lännessä Otto Malminkadulle ja pohjoisessa Perämiehenkadulle. Suunnittelualue osoitetaan kokonaisuudessaan voimassa olevassa asemakaavassa asuin-, liike- ja toimistorakennusten korttelialueeksi (katso sivu 14, ajantasainen asemakaava). Asemakaava-alue on osa Pietarsaaren historiallisesta keskustasta, valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö. Asemakaavan ajanmukaisuuden arviointi suoritetaan samalla kertaa koko korttelin alueella, joka muodostaa arvioinnin kannalta tarkoituksenmukaisen kokonaisuuden.

8 Sivu 4 / VARFÖR BEHÖVS PLANÄNDRINGEN? Kommunen ska följa med detaljplanernas aktualitet och vid behov göra upp nya detaljplaner för föråldrade. Syftet med detaljplaneändringen är att möjliggöra en utvidgning av Halpa-Hallis affärslokal. I arbetet med planen utreds Halpa-Hallis förslag om att de områden som anvisas som en för allmänheten tillgänglig promenadyta, jk/v, ändras till affärslokal, möjligheten att bygga affärslokal i den 3 meter djupa arkaden och andra utvecklingsmöjligheter. De planerade ändringarna har en betydande inverkan på områdesanvändningen eller områdets uttryck. Dessutom skulle ett förverkligande av ändringarna nu inte vara i enlighet med planen. Att genomföra förändringarna nu skulle således vara emot planen. Därför behövs en ändring av detaljplanen för området. Markanvändnings- och bygglagen 58 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms nedan. På ett detaljplaneområde får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i planen. På ett detaljplaneområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. MIKSI KAAVAMUUTOSTA TARVITAAN? Kunnan tulee seurata asemakaavojen ajanmukaisuutta ja tarvittaessa ryhtyä toimenpiteisiin vanhentuneiden asemakaavojen uudistamiseksi. Asemakaavamuutoksen tavoitteena on mahdollistaa Halpa-Halli Oy:n liiketilojen laajentaminen. Kaavatyössä selvitetään Halpa-Halli Oy:n esitystä yleiseksi jalankulkualueeksi, jk/v, osoitetut alueet muutettavaksi myymälätilaksi, 3m syvän arkadin rakentamista liiketilaksi ja muita kehittämismahdollisuuksia. Suunnitelluilla muutoksilla on alueiden käytön tai ympäristökuvan kannalta olennaista merkitystä, lisäksi muutoksien toteuttaminen tällä hetkellä olisi kaavan vastaista. Tämän vuoksi alueelle tarvitaan asemakaavan muutos. Asemakaavan ajanmukaisuuden arviointi suorittaa alueella, joka muodostaa arvioinnin kannalta tarkoituksenmukaisen kokonaisuuden. Maankäyttö- ja rakennuslaki 58 Asemakaavan oikeusvaikutukset Rakennusta ei saa rakentaa vastoin asemakaavaa (rakentamisrajoitus). Muiden ympäristön muutostoimenpiteiden kohdalla asemakaava on otettava huomioon siten kuin jäljempänä säädetään. Asemakaava-alueelle ei saa sijoittaa toimintoja, jotka aiheuttavat haittaa kaavassa osoitetulle muiden alueiden käytölle. Asemakaavaalueelle ei saa myöskään sijoittaa toimintoja, jotka ovat haitallisten tai häiriöitä aiheuttavien ympäristövaikutusten estämistä tai rajoittamista koskevien asemakaavamääräysten vastaisia. INTRESSENTER 1. Intressenter Intressenter vid detaljplaneändringen är markägarna samt kringliggande områdens markägare, företag och invånare. I planförslagsskedet avser vi begära utlåtande av följande parter: räddningsmyndigheten, hälsoinspektionen, miljö- och byggnadsnämnden, Jakobstads Vatten, energiverket Herrfors, NTM-centralen i Södra Österbotten och Österbottens förbund. 2. Är jag intressent? Du är intressent, om dina förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. OSALLISET 1. Osalliset Kaavamuutoksen osallisia ovat maanomistajat sekä ympäröivien alueiden maanomistajat, yritykset ja asukkaat. Kaavaehdotusvaiheessa aiotaan pyytää lausuntoja seuraavilta osapuolilta: pelastusviranomainen, terveysvalvonta, ympäristö-, ja rakennuslautakunta, Pietarsaaren Vesi, energialaitos Herrfors, Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus ja Pohjanmaan liitto. 2. Olenko osallinen? Olet osallinen, jos tämä kaava tulee vaikuttamaan huomattavasti sinun etuihisi tai oloihisi. Markanvändnings- och bygglagen 62 : Växelverkan när planer bereds Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds Maankäyttö- ja rakennuslaki 62 : Vuorovaikutus kaavaa valmisteltaessa Kaavoitusmenettely tulee järjestää ja suunnittelun lähtökohdista,

9 Sivu 5 / skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. tavoitteista ja mahdollisista vaihtoehdoista kaavaa valmisteltaessa tiedottaa niin, että alueen maanomistajilla ja niillä, joiden asumiseen, työntekoon tai muihin oloihin kaava saattaa huomattavasti vaikuttaa, sekä viranomaisilla ja yhteisöillä, joiden toimialaa suunnittelussa käsitellään (osallinen), on mahdollisuus osallistua kaavan valmisteluun, arvioida kaavoituksen vaikutuksia ja lausua kirjallisesti tai suullisesti mielipiteensä asiasta. HUR KAN JAG PÅVERKA? Som intressent har du nu det bästa tillfället att påverka beredningen av planen genom att framföra dina åsikter till planläggaren per brev eller e- post till melinda.lyttbacka@pietarsaari.fi eller jyrki.karjalainen@pitarsaari.fi, eller genom att komma och diskutera till planläggningsavdelningen. Ju snabbare planläggaren får kännedom om dina åsikter, desto bättre kan de tas i beaktande vid beredningen av planen. Markanvändnings- och bygglagen 63 : Program för deltagande och bedömning När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts ska detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen, den planerade tidtabellen samt förfarandet för deltagande och bedömning. KUINKA VOIN VAIKUTTAA? Osallisena sinulla on nyt hyvä tilaisuus vaikuttaa kaavan valmisteluun tuomalla omat mielipiteesi kaavanlaatijan tietoon kirjallisesti, sähköpostitse melinda.lyttbacka@pietarsaari.fi tai jyrki.karjalainen@pietarsaari.fi), tai käymällä keskustelua kaavoitusosastolla. Mitä nopeammin mielipiteesi tulee kaavoittajan tietoon, sitä paremmin ne voidaan ottaa huomioon kaavaa valmisteltaessa. Maankäyttö- ja rakennuslaki 63 : Osallistumis- ja arviointisuunnitelma Kaavaa laadittaessa tulee riittävän aikaisessa vaiheessa laatia kaavan tarkoitukseen ja merkitykseen nähden tarpeellinen suunnitelma osallistumis- ja vuorovaikutusmenettelyistä sekä kaavan vaikutusten arvioinnista. Kaavoituksen vireille tulosta tulee ilmoittaa sillä tavoin, että osallisilla on mahdollisuus saada tietoja kaavoituksen lähtökohdista, suunnitellusta aikataulusta sekä osallistumis- ja arviointimenettelystä. HUR FÅR JAG INFORMATION OM PLANENS FRAMSKRIDANDE? Information om att planläggningen anhängiggjorts, att planförslaget framläggs till påseende och att planen träder i kraft ingår i lokaltidningarna: Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat. KUINKA SAAN TIETOA KAAVAHANKKEEN ETENEMISESTÄ? Kaavoituksen vireille tulosta, kaavaehdotuksen nähtäville asettamisesta ja kaavan voimaan tulosta ilmoitetaan paikallisissa sanomalehdissä, Pietarsaaren Sanomissa ja Österbottens Tidningissä. HUR FRAMSKRIDER PLANPROJEKTET? 1. Planens beredningsskede I beredningsskedet undersöker man behovet av utrymme för vägkorsningen. Man gör en utredning av trafikbuller, där man utreder eventuellt behov av bullerskydd på bostadsområden och alternativa sätt att förverkliga bullerskyddet. Desssutom utförs en naturinventering för att få reda på om det eventuellt förekommer utrotningshotade växt- och djurarter samt vilka åtgärder som ska vidtas för att ta dessa i beaktande. Av intressenterna får man också upplysningar i form av åsikter via e-post. Utgående från de här utredningarna och intressenternas åsikter ger planläggaren detaljplaneförslaget dess slutliga form. KUINKA KAAVAHANKE ETENEE? 1. Kaavan valmisteluvaihe Kaavan valmisteluvaiheessa selvitetään tienristeyksen tilan tarve. Tehdään liikennemeluselvitys, joka selvittää asuinalueisiin kohdistuvan mahdollisen melusuojauksen tarpeellisuuden ja vaihtoehtoiset melusuojauksen toteutustavat. Lisäksi tehdään luontoselvitys, jonka kautta saadaan tietoon uhanalaisten kasvi- ja eläinlajien mahdolliset esiintymät sekä toimenpiteet näiden huomioon ottamiseksi. Lisäksi saadaan osallisilta tietoa mielipiteiden muodossa sähköpostitse. Näiden selvitysten ja osallisten mielipiteiden perusteilla kaavanlaatija antaa asemakaavaehdotukselle sen lopullisen muotonsa.

10 Sivu 6 / 2. Planens behandlingsskeden 2.1 Tekniska nämnden behandlar planförslaget och framlägger det till påseende under 30 dagar. Under den här tiden kan vem som helst av stadens invånare eller intressenter göra en anmärkning mot planförslaget, riktad till stadsstyrelsen. Planläggaren undersöker anmärkningarna och utlåtandena och bemöter dem. Om planen ändras väsentligt, framläggs den till påseende på nytt. Om de väsentliga ändringarna gäller ett privat intresse och denne ger sitt skriftliga samtycke till ändringarna, behöver planen likväl inte framläggas till påseende på nytt. Tekniska nämnden för planen till stadsstyrelsen för behandling Stadsstyrelsen behandlar planförslaget och föreslår för stadsfullmäktige att planen ska godkännas eller återremitterar planärendet med motiveringar till planläggningsavdelningen för ny beredning. Stadsstyrelsen kan inte ändra innehållet i planen, utan ändringarna måste med tanke på intressenternas rättsskydd processas på nytt, så att berörda parter kan framföra sin åsikt om ändringarna. Det här sker genom att planförslaget framläggs till påseende på nytt. Stadsstyrelsens medlemmar är alltid intressenter i planprojekt och deras åsikter tas emot under beredningsskedet av planläggningsarbetet. De har också rätt att inlämna en anmärkning medan planen är framlagd till påseende, och då får de ett skriftligt bemötande av den; varför deras sak har beaktats eller lämnats obeaktad. 2.3 Stadsfullmäktige behandlar planförslaget och godkänner det som ny detaljplan för området eller återremitterar ärendet till planläggningsavdelningen för ny beredning. Beslut om godkännande belägger planområdet med byggförbud tills den nya planen har vunnit laga kraft. Beslut om godkännande av detaljplan har man rätt att överklaga till förvaltningsdomstolen under 30 dagar från det att protokollet justerats. Stadsfullmäktiges ledamöter är alltid intressenter i planprojekt och deras åsikter tas emot under beredningsskedet av planläggningsarbetet. De har också rätt att inlämna en anmärkning under den tid planen är framlagd till påseende och då får de ett skriftligt bemötande av den; varför deras åsikt har beaktats eller lämnats obeaktad. 2. Kaavan käsittelyvaiheet 2.1 Tekninen lautakunta käsittelee kaavaehdotuksen ja asettaa sen nähtäville 30 päivän ajaksi. Nähtävillä oloaikana voi kuka tahansa kaupungin asukas tai osallinen tehdä muistutuksen kaavaehdotuksesta kaupunginhallitukselle osoitettuna. Kaavanlaatija tutkii muistutukset sekä lausunnot ja antaa niihin vastineet. Jos kaavaa muutetaan olennaisesti, se asetetaan uudelleen nähtäville. Jos olennaiset muutokset koskevat yksityistä etua ja tämä antaa kirjallisen suostumuksen muutosten tekoon, ei kaavaa kuitenkaan tarvitse asettaa uudelleen nähtäville. Tekninen lautakunta siirtää kaavan kaupunginhallitukselle käsiteltäväksi. 2.2 Kaupunginhallitus käsittelee kaavaehdotuksen ja tekee ehdotuksen kaavan hyväksymisestä kaupunginvaltuustolle tai palauttaa kaava-asian perusteluineen uudelleen valmisteltavaksi kaavoitusosastolle. Kaupunginhallitus ei voi tehdä kaavan sisältöä koskevia muutoksia, vaan ne joudutaan viemään osallisten oikeusturvan vuoksi uudelleen prosessoitaviksi, jotta asianomaiset voivat esittää oman mielipiteensä tehtäviin muutoksiin. Tämä tapahtuu kaavaehdotuksen uudelleen nähtäville panon kautta. Kaupunginhallituksen jäsenet ovat aina osallisia kaavahankkeissa ja heidän mielipiteensä otetaan vastaan kaavoitustyön valmisteluvaiheessa. Heillä on myös oikeus tehdä kaavan nähtävillä oloaikana muistutus, jolloin he saavat kirjallisen vastineen siihen, miksi heidän asiansa on otettu tai jätetty ottamatta huomioon. 2.3 Kaupunginvaltuusto käsittelee kaavaehdotuksen ja hyväksyy sen alueen uudeksi asemakaavaksi tai palauttaa asian uudelleen valmisteltavaksi kaavoitusosastolle. Hyväksymispäätös aiheuttaa kaava-alueelle rakennuskiellon siihen asti kunnes uusi kaava on lainvoimainen. Asemakaavan hyväksymispäätöksestä on oikeus valittaa hallinto-oikeuteen 30 päivän kuluessa pöytäkirjan tarkastuksesta. Kaupunginvaltuuston jäsenet ovat aina osallisia kaavahankkeissa ja heidän mielipiteensä otetaan vastaan kaavoitustyön valmisteluvaiheessa. Heillä on myös oikeus tehdä kaavan nähtävillä oloaikana muistutus, jolloin he saavat kirjallisen vastineen siihen, miksi heidän asiansa on otettu tai jätetty ottamatta huomioon. 2.4 Detaljplanens ikraftträdande kungörs. Om det inte har inlämnats några besvär över planen till förvaltningsdomstolen, ingår kungörelse om planens ikraftträdande i Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat. Om det har kommit besvär till förvaltningsdomstolen, kan man kungöra att de delar av planen, som inte berörs av besvä- 2.4 Asemakaava kuulutetaan voimaan tulleeksi. Jos kaavasta ei ole jätetty valituksia hallintooikeuteen, kaava kuulutetaan voimaan tulleeksi Pietarsaaren Sanomissa ja Österbottens Tidningissä. Jos hallinto-oikeuteen on tullut valituksia, voidaan kaava kuuluttaa voimaan tulevaksi siltä osin, jota valitukset eivät koske. Kuulutuksen jäl-

11 Sivu 7 / ren, har trätt i kraft. Efter kungörelsen kan byggandet inledas i enlighet med detaljplanen som trätt i kraft. keen voidaan aloittaa rakentaminen voimaan tulleen kaavan mukaisesti. TIDTABELL Vår strävan är att planförslaget ska vara färdigt för behandling i tekniska nämnden under våren 2016 och att den nya detaljplanen får laga kraft under senhösten AIKATAULU Pyrkimyksenä on, että kaavaehdotus valmistuu kevään aikana 2016 teknisen lautakunnan käsiteltäväksi, ja että uusi asemakaava saa lain voiman myöhäissyksyllä BEHÖVS MARKANVÄNDNINGSAVTAL? Inget markanvändningsavtal behövs. TARVITAANKO MAANKÄYTTÖ- SOPIMUSTA? Maankäyttösopimusta ei tarvita. Markanvändnings- och bygglagen 91 a ( /222): Markägares skyldighet att delta i kostnaderna för samhällsbyggande De markägare inom ett område som detaljplaneras vilka har avsevärd nytta av detaljplanen är skyldiga att på det sätt som anges nedan delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Strävan skall vara att avtala med markägaren om dennes deltagande i kostnaderna. Maankäyttö- ja rakennuslaki 91 a ( /222): Maanomistajan velvollisuus osallistua yhdyskuntarakentamisen kustannuksiin Asemakaavoitettavan alueen maanomistajalla, jolle asemakaavasta aiheutuu merkittävää hyötyä, on velvollisuus osallistua kunnalle yhdyskuntarakentamisesta aiheutuviin kustannuksiin siten kuin jäljempänä säädetään. Kustannuksiin osallistumisesta on pyrittävä sopimaan maanomistajan kanssa. Markanvändnings- och bygglagen 91 b : Markanvändningsavtal En kommun kan ingå avtal om planläggning och om genomförandet av planerna (markanvändningsavtal). I markanvändningsavtalen kan dock inte med bindande verkan avtalas om innehållet i planerna. Ett markanvändningsavtal kan ingås med bindande verkan för parterna först när ett utkast eller förslag till plan har varit offentligt framlagt. Detta gäller inte avtal om inledande av planläggning. Genom markanvändningsavtal kan det utan hinder av bestämmelserna om utvecklingskostnadsersättning i detta kapitel även ingås mer utförliga överenskommelser om parternas inbördes rättigheter och skyldigheter. Information om markanvändningsavtal skall ges i samband med att en plan utarbetas. Avsikten att ingå ett markanvändningsavtal skall meddelas i programmet för deltagande och bedömning. Framgår avsikten att ingå ett markanvändningsavtal först efter det att programmet för deltagande och bedömning har utarbetats, skall information i frågan ges vid utarbetandet av planen på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till intressenternas tillgång till information. Maankäyttö- ja rakennuslaki 91 b : Maankäyttösopimukset Kunta voi tehdä kaavoitukseen ja kaavojen toteuttamiseen liittyviä sopimuksia (maankäyttösopimus). Maankäyttösopimuksissa ei voida kuitenkaan sitovasti sopia kaavojen sisällöstä. Maankäyttösopimus voidaan osapuolia sitovasti tehdä vasta sen jälkeen, kun kaavaluonnos tai -ehdotus on ollut julkisesti nähtävillä. Tämä ei koske sopimusten tekemistä kaavoituksen käynnistämisestä. Maankäyttösopimuksilla voidaan tämän luvun kehittämiskorvausta koskevien säännösten rajoittamatta laajemminkin sopia osapuolten välisistä oikeuksista ja velvoitteista. Maankäyttösopimuksesta tiedotetaan kaavan laatimisen yhteydessä. Tarkoituksesta tehdä maankäyttösopimus on tiedotettava osallistumis- ja arviointisuunnitelmassa. Jos tarkoitus tehdä maankäyttösopimus tulee esille vasta sen jälkeen, kun osallistumis- ja arviointisuunnitelma on laadittu, asiasta tulee kaavan laatimisen yhteydessä tiedottaa osallisten tiedonsaannin kannalta sopivalla tavalla. Markanvändnings- och bygglagen 91 c ( /222): Utvecklingskostnadsersättning Har ingen överenskommelse nåtts med markägaren om dennes deltagande i kostnaderna för samhällsbyggande, kan kommunen hos markägaren ta ut en sådan andel av de uppskattade kostnaderna för samhällsbyggandet som betjänar bebyggandet av ett planområde vilken har avpassats enligt den värdestegring på en tomt enligt detaljplanen som har uppstått på grund av byggrätt, utökad byggrätt eller ändrade användningsmöjligheter som i detaljplanen har anvisats för tomten (utvecklingskostnadsersättning). Maankäyttö- ja rakennuslaki 91 c ( /222): Kehittämiskorvaus Jos maanomistajan kanssa ei ole syntynyt sopimusta hänen osallistumisestaan yhdyskuntarakentamisesta aiheutuviin kustannuksiin, kunta voi periä maanomistajalta asemakaavan mukaiselle tontille asemakaavassa osoitetun rakennusoikeuden, rakennusoikeuden lisäyksen tai käyttömahdollisuuden muutoksen aiheuttamaan tontin arvonnousuun suhteutetun osuuden kaava-alueen rakentamista palvelevan yhdyskuntarakentamisen arvioiduista kustannuksista (kehittämiskorvaus).

12 Sivu 8 / Markanvändnings- och bygglagen 91 g : Kommunen beslutar om fastställande av utvecklingskostnadsersättningen. Beslutet skall fattas utan dröjsmål efter det att detaljplanen har godkänts. Av beslutet skall grunderna för fastställandet av ersättningen framgå. Utvecklingskostnadsersättning kan fastställas endast om en bindande tomtindelning anges i detaljplanen. Utvecklingskostnadsersättningen fastställs separat för varje tomt enligt planen. För ett kvartersområde som har anvisats för ett visst användningsändamål och som tillhör en och samma ägare behöver tomtindelningen inte anges i detaljplanen. Härvid kan utvecklingskostnadsersättningen fastställas kvartersvis. Maankäyttö- ja rakennuslaki 91 g : Kehittämiskorvauksen määräämisestä päättää kunta. Päätös on tehtävä viipymättä asemakaavan hyväksymisen jälkeen. Päätöksestä tulee ilmetä korvauksen määräämisen perusteet. Kehittämiskorvaus voidaan määrätä vain, jos sitova tonttijako on osoitettu asemakaavassa. Kehittämiskorvaus määrätään kullekin kaavan mukaiselle tontille erikseen. Yhteen käyttötarkoitukseen osoitetulla korttelialueella, jolla on yksi omistaja, ei tonttijaon osoittaminen asemakaavassa ole tarpeen. Tällöin kehittämiskorvaus voidaan määrätä korttelikohtaisesti. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR PLANERINGEN SUUNNITTELUN LÄHTÖKOHDAT MARKÄGO PÅ PLANERINGSOMRÅDET Planeringsområdets mark ägs av fem markägare: Asunto Oy Pietarsaaren Isokatu 18, Fastighets Ab Storgatan 16 Kiinteistö Oy, Kiinteistö Oy Pietarsaaren Esplanad, Kiinteistö Oy Pietarsaaren Kanavapuistikko 19-Fastighets Ab Kanalesplanaden 19 i Jakobstad och Fastighets Ab Visasbacken 3 Jakobstad Kiinteistö Oy. SUUNNITTELUALUEEN MAANOMISTUS Suunnittelualueella on viisi maanomistajaa: Asunto Oy Pietarsaaren Isokatu 18, Fastighets Ab Storgatan 16 Kiinteistö Oy, Kiinteistö Oy Pietarsaaren Esplanad, Kiinteistö Oy Pietarsaaren Kanavapuistikko 19- Fastighets Ab Kanalesplanaden 19 i Jakobstad ja Fastighets Ab Visasbacken 3 Jakobstad Kiinteistö Oy.

13 Sivu 9 / LANDSKAPSPLANEN MAAKUNTAKAAVA Markanvändnings- och bygglagen 32 : Landskapsplanen skall tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, skall de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. Maankäyttö- ja rakennuslaki 32 : Maakuntakaava on ohjeena laadittaessa ja muutettaessa yleiskaavaa ja asemakaavaa sekä ryhdyttäessä muutoin toimenpiteisiin alueiden käytön järjestämiseksi. Viranomaisten on suunnitellessaan alueiden käyttöä koskevia toimenpiteitä ja päättäessään niiden toteuttamisesta otettava maakuntakaava huomioon, pyrittävä edistämään kaavan toteuttamista ja katsottava, ettei toimenpiteillä vaikeuteta kaavan toteuttamista. ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN 2030 Österbottens landskapsplan 2030, som fastställdes av miljöministeriet , ska tjäna till ledning och ska beaktas vid detaljplanering. POHJANMAAN MAAKUNTAKAAVA 2030 Ympäristöministeriön vahvistama Pohjanmaan maakuntakaava 2030 on ohjeena ja otettava huomioon asemakaavoituksessa. Landskapsplanen styr planeringen på planeringsområdet med följande beteckningar och bestämmelser: Maakuntakaava ohjaa suunnittelualueen suunnittelua seuraavin merkinnöin ja määräyksin:

14 Sivu 10 / Område för centrumfunktioner Med beteckningen anges ett område för servicefunktioner i stadscentrum med centruminriktade förvaltnings-, handels-, välfärds- och fritidstjänster samt boende. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering och planläggning bör förutsättningar skapas för utveckling av ett kommersiellt sett attraktivt och trivsamt stadscentrum genom att områden för tätt stadsbyggande och mångsidig service reserveras samt genom att principer för utveckling av en högklassig stadsbild fastställs. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter bör anpassas till miljön och utredas genom mer detaljerad planläggning. Stadsutvecklingszon Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdes- och objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. kk-2 JAKOBSTADS STADSREGION Med beteckningen anges området med enhetlig samhällsstruktur i Jakobstad. Planeringsbestämmelse: Jakobstads ställning som ett regioncentrum i landskapet bör främjas. Vid områdesplanering skall stadsregionens nuvarande struktur vara utgångspunkt samtidigt som möjligheterna att utveckla produktions- och affärsverksamheterna säkerställs. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med hänsyn till kollektivtrafiken. Vid utvecklandet av Jakobstads centrum bör vidareutveckling av promenadcentrumet främjas och den gamla trästadsmiljön bevaras. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Vid utveckling av stadens attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör man trygga den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning. Markanvändnings- och bygglagen 33 : På dessa områden får tillstånd för uppförande av byggnad inte beviljas så att det försvårar genomförandet av landskapsplanen. Keskustatoimintojen alue Merkinnällä osoitetaan kaupunkikeskustojen palvelutoimintojen alue, johon sijoittuu keskustahakuisia hallinto-, kauppa-, hyvinvointi- ja vapaa-ajan palveluja sekä asumista. Suunnittelumääräys: Alueidenkäytön suunnittelussa ja kaavoituksessa tulee luoda edellytyksiä kaupallisesti vetovoimaisen ja viihtyisän kaupunkikeskustan kehittymiselle varaamalla alueita tiivistä kaupunkirakentamista ja monipuolisia palveluja varten sekä määrittelemällä korkeatasoisen kaupunkikuvan kehittämisen periaatteet. Vähittäiskaupan suuryksikön mitoitus tulee sopeuttaa ympäristöön ja selvittää tarkemmalla kaavoituksella. Kaupunkikehittämisen vyöhyke Merkinnällä osoitetaan kaupunkimaisen kehittämisen vyöhykkeet. Kehittämisperiaatemerkinnät sisältävät taajamatoimintojen aluevarausmerkinnät sekä keskusten luokittelua kuvaavat alue- ja kohdemerkinnät sekä muita keskeisiä merkintöjä. kk-2 PIETARSAAREN KAUPUNKISEUTU Merkinnällä osoitetaan Pietarsaaren yhtenäisen yhdyskuntarakenteen aluetta. Suunnittelumääräys: Pietarsaaren asemaa maakunnan aluekeskuksena tulee edistää. Alueidenkäytön suunnittelussa on pidettävä lähtökohtana kaupunkiseudun nykyistä rakennetta ja turvattava tuotanto- ja liiketoimintojen kehittämismahdollisuudet. Uudet asuntoalueet tulee sijoittaa joukkoliikenteen kannalta edullisesti. Pietarsaaren keskustan kehittämisessä tulee edistää kävelykeskustan jatkokehittämistä ja vanhan puukaupunkimiljöön säilymistä. Maankäytön suunnittelussa tulee huomioida arkeologisesti ja kulttuurihistoriallisesti arvokkaat alueet ja kohteet. Maankäytön suunnittelussa tulee kehittää kuntarajoja ylittävää yhteistyötä ja mahdollistaa kuntien yhteistä yleiskaavoitusta. Kehitettäessä kaupungin vetovoimaa merenläheisenä asumisympäristönä tulee maankohoamisrannikolle ominaisten luonnon kehityskulkujen alueellinen edustavuus turvata. Maankäyttö- ja rakennuslaki 33 : Näille alueille lupaa rakennuksen rakentamiseen ei saa myöntää niin, että vaikeutetaan maakuntakaavan toteutumista.

15 Sivu 11 / GENERALPLANEN YLEISKAAVA Markanvändnings- och bygglagen 54 : När en detaljplan utarbetas skall landskapsplanen och en generalplan med rättsverkningar beaktas på det sätt som bestäms ovan. Om det utarbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon generalplan med rättsverkningar, skall vid utarbetandet av detaljplanen i tillämpliga delar beaktas även vad som bestäms om kraven på generalplanens innehåll. Maankäyttö- ja rakennuslaki 54 : Asemakaavaa laadittaessa on maakuntakaava ja oikeusvaikutteinen yleiskaava otettava huomioon siten kuin siitä edellä säädetään. Jos asemakaava laaditaan alueelle, jolla ei ole oikeusvaikutteista yleiskaavaa, on asemakaavaa laadittaessa soveltuvin osin otettava huomioon myös mitä yleiskaavan sisältövaatimuksista säädetään. JAKOBSTADS GENERALPLAN 2020 PIETARSAAREN YLEISKAAVA 2020 Denna generalplan saknar rättsverkan. En generalplan som saknar rättsverkan har inga andra rättsverkningar än den i markanvändnings- och bygglagen 99.3 avsedda inlösningsrätten på basen av miljöministeriets tillstånd. Pietarsaaren yleiskaava on oikeusvaikutukseton yleiskaava. Oikeusvaikutuksettomalla yleiskaavalla ei ole muita oikeusvaikutuksia, kuin maankäyttö- ja rakennuslain 99.3 :ssä tarkoitettu ympäristöministeriön lupaan perustuva lunastusoikeus.

16 Sivu 12 / Markanvändnings- och bygglagen 99.3 : Vederbörande ministerium kan dessutom bevilja kommunen tillstånd att lösa in ett område som i generalplanen har anvisats som trafikled, för bostadsbyggande eller för samhällsbyggande som ansluter sig till bostadsbyggande och som behövs för kommunens planenliga samhällsutveckling, samt ett område som är avsett för en inrättning för kommunen eller samkommunen eller för deras övriga behov. I ett område som inlöses för bostadsbyggande eller för samhällsbyggande som ansluter sig till bostadsbyggande kan även ingå ett rekreations- och skyddsområde. Maankäyttö- ja rakennuslaki 99.3 : Asianomainen ministeriö voi lisäksi myöntää kunnalle luvan lunastaa alueen, joka on yleiskaavassa osoitettu liikenneväyläksi, asuntorakentamiseen tai siihen liittyvään yhdyskuntarakentamiseen ja jota tarvitaan kunnan suunnitelmanmukaiseen yhdyskuntakehitykseen, sekä alueen, joka on tarkoitettu kunnan tai kuntayhtymän laitokselle tai muihin näiden tarpeisiin. Asuntorakentamiseen tai siihen liittyvään yhdyskuntarakentamiseen lunastettavaan alueeseen voi sisältyä myös virkistys- ja suojelualuetta. Jakobstads generalplan 2020 utan rättsverkan är godkänd av stadsfullmäktige och ska beaktas som utgångspunkt för detaljplanering. Pietarsaaren oikeusvaikutukseton yleiskaava 2020 on kaupunginvaltuuston hyväksymä ja se on otettava huomioon asemakaavoituksen lähtökohtana. Generalplanens beteckningar och bestämmelser vilka styr detaljplaneringen av planområdet: Suunnittelualueen asemakaavoitusta ohjaavat yleiskaavamerkinnät ja määräykset: anger ETT OMRÅDE FÖR STADSKÄRNAN Vi vill att stadskärnan skall hållas levande och bebos och vi vill utveckla den så, att den är öppen med tid och rum för social interaktion, tillfällen och platser för möte, verk och lek, dvs. för gemenskap, arbete och fritid. Vi vill betona stadskärnans egenart och vi vill öppna och fördjupa området som mötesplats genom att utveckla det till en samlad, tät och rikt osoittaa YDINKESKUSTAN ALUEEN Haluamme pitää keskustan asuttuna ja elävänä ja kehittää sitä avoimeen suuntaan siten, että siellä on aikaa ja tilaa sosiaaliseen kanssakäymiseen, tilaisuuksia ja paikkoja tapaamisiin, työhön ja leikkiin, toisin sanoen yhdessäoloon, työntekoon ja vapaa-ajanviettoon. Haluamme korostaa ydinkeskustan erikoislaatua ja samalla avata ja syventää sitä kokoontumis-

17 Sivu 13 / sammansatt livsmiljö, som främjar ett brett och mångfaldigt socialt umgängesmönster, ett aktiv kulturliv och en socio-ekonomisk balans. Vi vill förstärka områdets tillgänglighet, samt försköna och utveckla gatorna, torgen och parkerna så, att dessa stadsrum och de verksamheter som finns i dem samverkar med rums- och tidsanvändningen i kvarteren. Vi vill särskilt stimulera stadslivet i dess livsrytmer och tidsanvändningar, som möjliggör det hela och fulla bruket av mötes- och utbytesplatserna. paikkana kehittämällä siitä eheän, tiiviin ja monimuotoisen elinympäristön, joka edistää laajaa ja moninaista sosiaalista kanssakäymistä, aktiivista kulttuurielämää ja sosiaalis-taloudellista tasapainoa. Haluamme vahvistaa alueen saavutettavuutta sekä kaunistaa ja kehittää katuja, toreja ja puistoja, jotta nämä kaupunkitilat ja niihin sijoittuneet toiminnot olisivat sopusoinnussa kortteleissa tapahtuvan tilan- ja ajankäytön kanssa. Haluamme erityisesti vireyttää kaupunkielämälle ominaisia elämänrytmejä ja ajankäyttömuotoja, jotka mahdollistavat kokoontumis- ja vaihdantapaikkojen täysiarvoisen käytön. anger ETT VÄRDEFULLT STADSOMRÅDE Vi vill upprätthålla en levande miljö förenlig med områdets egen särart. I våra strävanden att utveckla och förfina stadsbygget vill vi utgå från den föreliggande verkligheten. När vi förändrar och förvandlar byggnader, gator, torg och parker vill vi göra detta i respekt och vördnad för deras unika egenskaper och för deras förmåga att ge näring åt moderna värden, värderingar och upplevelser. osoittaa ARVOKKAAN KAUPUNKIALUEEN Haluamme säilyttää näiden alueiden erikoislaadusta johtuvan elävän ympäristön. Kaupunkikokonaisuuden kehittämis- ja jalostamispyrkimyksissämme haluamme pitää lähtökohtana olemassa olevaa todellisuutta. Rakennusten, katujen, torien ja puistojen muuttamisen haluamme toteuttaa kunnioittaen niiden ainutlaatuisuutta ja kykyä tarjota virikkeitä nykyajan arvoille, arvostuksille ja kokemuksille.

18 Sivu 14 / GÄLLANDE DETALJPLAN AJANTASAINEN ASEMAKAAVA Gällande detaljplan på området fick laga kraft och planeringsområdet anvisas som ett kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader. För ändringsarbeten i kvarteret har undantagslov beviljats; ändring av användningsändamål och ökning av byggrätten ( ). Det offentliga gångstråket som går genom Visaskvarteret ingår i planen för Jakobstads promenadcentrum. I den gällande detaljplanen uppfyller beteckningen jk/v 500 och jk/v 150, och planbestämmelsen de mål som satts upp i generalplanen för utvecklingen av centrum till en mötesplats för handel och en social mötesplats. Följande planbestämmelser ska speciellt bedömas i arbetet med planen: parkering, arkader, tomtens byggnadsrätt och promenadyta tillgänglig för allmänheten. Till exempel betyder en utvidgning av affärslokalen också förändringar bland annat i bestämmelsen för antalet bilplatser. Alueen voimassa oleva asemakaava on saanut lainvoiman ja suunnittelualue on osoitettu asuin-, liike- ja toimistorakennusten korttelialueeksi. Korttelin muutostöihin on myönnetty poikkeuslupia; käyttötarkoituksen muutosta ja lisärakennusoikeutta varten ( ). Yleinen jalankulkuyhteys Visas-korttelin läpi on osa Pietarsaaren kävelykeskustan suunnitelmaa. Voimassaolevat asemakaavamerkinnät jk/v 500 ja jk/v 150, ja asemakaavamääräys toteuttavat yleiskaavan asetettamia tavoitetta keskustan kehittämiseksi kaupallisena ja sosiaalisena kohtauspaikkana. Arvioitavaksi kaavatyössä tulevat erityisesti seuraavat kaavamääräykset: pysäköinti, arkadit, tontin rakennusoikeus ja yleiselle jalankululle tarkoitettu alue. Esimerkiksi myymäläpinta-alan lisääminen merkitsee muutoksia mm. myös autopaikkamääräyksissä.

19 Sivu 15 / UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN OTE VOIMASSA OLEVASTA ASAMAKAAVASTA

20 Sivu 16 / NUVARANDE SITUATION NYKYTILA

21 32, TN :30 TJÄNSTEMANNABESLUT Tjänstemannabeslut Tf. tekniska direktören: Bilaga 32 A Tf. stadsgeodeten: Bilaga 32 B Stadsingenjören: Bilaga 32 C Ansvariga planeraren: Bilaga 32 D Förslag Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden antecknar ärendena för kännedom.

22 33, TN :30 TV: 162/2016 KOSTNADSFÖRING AV GAMLA FORDRINGAR Beredning: stadskamrer Jonny Wallsten, tel: Enligt bokslutsdirektiven bör inrättningarna gå igenom gamla utestående fordringar som man har. Alla fordringar som är äldre än ett år bör kostnadsföras. Trots att fordringarna kostnadsförs bör ansträngningarna att erhålla betalning fortsätta med oförminskad styrka. I samband med bokslutet för år 2015 kostnadsförs för tekniska nämnden fordringar som hör till år 2014 enligt nedanstående: Kostnadsställe Euro Utrymmesförvaltning: ,08 Mätning och markanvändning: ,00 Totalt: ,08 Stadskamrerens förslag: Tekniska nämnden beslutar att anteckna ärendet för kännedom. Förslag T.f. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadskamrerens förslag.

23 34, TN :30 TV: 169/2016 DISPOSITIONSPLAN FÖR KOMMUNALTEKNISKA INVESTERINGAR 2016 Dispositionsplan 2016: Bilaga 34 Beredning: Harri Kotimäki tel: På hösten 2015 visades en preliminär dispositionsplan för året Nu har behoven uppdaterats och nya förslaget visas i bilagan. Stadsingenjören: Tekniska nämnden godkänner dispositionsplanen för kommunaltekniska investeringar enligt bilagan. Förslag Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag.

24 34, TN :30 / :s bilaga: Bilaga 34, TN Uppdaterat _Jen Dispositonsplan 2016/ käyttösuunnitelma 2016 CENTRALEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER TEKNINEN PALVELUKESKUS Förvaltning och planeringsenheten Hallinto ja suunnitteluyksikkö Budgeterat/ budgetoitu: Förslag/ Ehdotus: Stadsdel/ Kaupunginosa P Nybyggnad/ Uuudisrakenne Kostnadsställe Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 20 Bonäs/ Majaniemi Timotejvägen/ Timoteintie( 123mtr)Återställning/ viimeistely Lappfjärden/Lapinneva 1 Björsåkersgränd/ Otsopellonkuja(56mtr)+ytv rör sadev.joht CTT+JV Lappfjärden/Lapinneva 2 Skarpnabbgränd/ Kärkiniemenkuja(61mtr) CTT+JV Alholmen/ Alholma 3 Borgmästargrundsvägen/ Pormestarinsaarentie CTT+Övr Stadsdel/ Kaupunginosa P Saneringar/ Saneeraukset Kostnadsställe Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 14 Östermalm/ Itänummi 2 Bottenviksvägen/ Pohjalahdentie(520mtr)( ) CTT+JV Mellan Sofedahlsgatan och Östermalmsgatan Välillä Sofialaaksonkatu ja Itänummenkatu 43 Nyåkern/ Uusipelto Östra Norrskogsvägen/ itäinen Pohjoismetsätie(361mtr) CTT+JV Permo 1 Permovägen del 2/ Permontie osa 2(280mtr) CCT+JV? Mellan Fridhemsvägen och Getbrovägen Välillä Kotirinteentie ja Vuohisillantie 43 Nyåkern/ Uusipelto Västra Norrskogsvägen/ läntinen Pohjoismetsäntie(164mtr) CCT+JV östanpå/ Itälä Östanpåvägen skede 3/ Itärannantie osa 3(605mtr)( ) mellan Östanfjärdsvägen och Lysarholmsvägen Välillä Itälahdentie ja Lysarholmantie 21 Skutnäs 3 Vestersundsgatan/ Vestersundinkatu(Återställning,viimeistely) CCT östanpå/ å/itälä Östanpåvägen skede kd 4/ Iä Itärannantie osa 4(545mtr) CCT+JV mellan Lysarholmsvägen och Fallbergsvägen Välillä Lysarholmantie ja Kalliotöyryntie Stadsdel/ Kaupunginosa P Idrottsanläggningar/ g liikuntalaitteet Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 1 Ishokeyrink, skolrink Rengöringsmaskin för badstränder Stadsdel/ Kaupunginosa P Trafikleder/ liikenneväylät Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 1 3 Centrum/ Keskusta 2 Kantstensjusteringar/ reunakivien parantaminen

25 34, TN :30 / :s bilaga: Bilaga 34, TN Centrum/ Keskusta 3 Parkeringsautomat/ pysäköintiautomaatti 1st/ 1kpl lappfjärden/lapinneva Refuger/ korokkeet: Vasavägen/ Vaasantie Ejdevägen/Kannak Svedjenabba/Kaskiniemi Breddning:ÖstraRinvägen Pedersvägen 0 Levennys: Itäinen Rengastie Pietarintie Se skild lista 1 Asfalteringar/ asfaltoinnit Stadsdel/ Kaupunginosa P Planering och markundersökning/ suunnittelu ja maaperätutkimukset Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 1 Förplaneringar, terrängmätningar, grundundersökningar Esisuunnittelu, maastomittaukset, pohjatutkimukset Stadsdel/ Kaupunginosa P Parker/ puistot Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 14 östermalm/ Itänummi 1 Sanering Kråkholmens lekpark/ leikkipuiston saneeraus CCT? Dikes saneringar/ ojien saneeraus CCT? Stadsdel/ Kaupunginosa P Fordon och maskiner/ ajoneuvot ja työkoneet Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 1 Maskiner och utrustningar CCT Stadsdel/ Kaupunginosa P Ofördelade kostnader/ jakaamattomat kustannukset Uppskattat pris/ Arviotu hinta Uppskattat pris/ Arviotu hinta 0 0

26 35, TN :30 CFV: 1035/2015 FULLMÄKTIG KARI KOSKELA M.FL.: MOTION OM UPPFÖRANDE AV EN MO- DERN ALLAKTIVITETSHALL Stfm Motionen: Bilaga 85 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 458 Förslag Beslut Stadssekreteraren: Stadsstyrelsen beslutar begära utlåtande om motionen av tekniska nämnden, bildningsnämnden och bildningsnämndens idrottssektion. Svaret ska inlämnas till stadsstyrelsen senast Därefter beslutar stadsstyrelsen om fortsatta åtgärder. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Bildn-is Bilaga 12 Förslag Idrottsdirektören: För tillfället finns det för få salar där man kan utöva innebandy, badminton och volleyboll. Föreningarna i Jakobstad har sedan hösten år 2007 påpekat bristen på salutrymme för bollsporter som utövas inomhus. Även kampsportsutövarna saknar ändamålsenliga utrymmen. Behovet är en fullstor sal med golvmaterial för idrott, som kan delas i 2-3 delar med skiljevägg. Salen bör ha egen ingång, så att den kan användas kvällar, helger och även utanför skolornas terminer, på skolloven. Salen bör utrustas för innebandy 20x40 m med säkerhetsområde runt sargen, volleybollplan 9x18 m och flera

27 35, TN :30 CFV: 1035/2015 badmintonplaner ca 7x6 m. Takhöjden bör beaktas. För verksamheten bör finnas 4 omklädningsrum för personer och utrymmena ska vara utrustade med wc och 2-4 duschar. Dessutom behövs ett litet omklädningsrum för domare/lärare, med insyn till salen. Alla utrymmen bör vara handikappvänliga och anpassade för personer med nedsatt syn och hörsel. Salen bör utrustas med ändamålsenligt förråd för idrottsredskap och städutrustning. Beslut Bildningsnämndens idrottssektion: Idrottssektionen anser fortfarande, i första hand, att en fullstor sal bör byggas i samband med Ristikari språkbadsskola. Om det inte är möjligt, så bör man hitta en gemensam lösning på den privata marknaden tillsammans med och i samarbete med föreningar. Idrottssektionen ber centralen för tekniska tjänster gå igenom de nuvarande idrottssalar och skolsalar, som används för idrott, och se över och deras utrustning, linjer för olika idrottsgrenar och golvmaterial. Bildn Kari Koskela m.fl. har inkommit med en motion om uppförande av en modern allaktivitetshall i Jakobstad. Bilaga 19 Koskela hänvisar bl.a. en undersökning som visar att våra ungdomar rör på sig alltför lite. Det är bekymrande, t.ex. att en ugnsfärsk välfärdsberättelse för Jakobstadsregionen visar att 6 11 % av eleverna i årkurs 8 9 upplever att de inte har någon nära vän eller att % själva är av den åsikten att den egna hälsan är sämre än genomsnittet. Koskela hänvisar även till att det i vår stad finns många innebandyspelare som är tvungna att utöva sin gren under bristfälliga förhållanden. Det har också framkommit att den lokala innebandyföreningen inte kan ta emot fler barn och ungdomar för att utöva denna gren. Även flera andra av stadens s.k. innesportföreningar behöver snabbt mera utrymme. I vår stad finns hundratals unga gymnaster, ungdomar som ägnar sig åt kampsporter och bollspel, specialgrupper m.m., som alla är i stort behov av tilläggsutrymmen. Byggandet av en allaktivitetshall utgör en satsning på barn- och ungdomsarbete. På lång sikt kommer den positiva effekten av hallen att synas i social- och hälsovårdsarbetet. Som goda exempel på detta kan nämnas Tellushallen samt ishallen och tennishallen, som båda byggdes med privata medel. Vi har

28 35, TN :30 CFV: 1035/2015 gemensamt godkänt stadens idrottspolitiska målsättningar. De innehåller också ett omnämnande om att stödja medborgarverksamhet och att tillhandahålla idrottsanläggningar. Idrottssektionen har för sin del tagit ställning för att en fullstor sal bör byggas i samband med renoveringen, tillbyggnaden, av Språkbadsskolan. Ifall detta inte är möjligt ansåg idrottssektionen att man då bör hitta en gemensam lösning på den privata marknaden tillsammans med och i samarbete med föreningar i staden. Stadsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett rumsprogram för Språkbadsskolan. Arbetsgruppen har sammankommit en gång hittills och man kunde genast konstatera att tomtens storlek är m2 och dess byggrätt 5498 m2. Av byggrätten har 3250 m2 använts. Nybyggnaden kan placeras var som helst på tomten. Ca 60 st. bilplatser bör reserveras. Ingen allaktivitetshall beaktas i planeringen. I rumsprogrammet finns en fest-/gymnastiksal på 400 m2. I förslaget till rumsprogram består skolprojektet + dagvårdens behov av en tillbyggnad på ca 1700 m2 programyta. Kvarvarande byggrätt på tomten går åt för att förverkliga programytan. Det här betyder att en allaktivetshall med fullstor innebandyplan, omklädningsrum, läktare etc. inte ryms på tomten. En ändring i detaljplanen blir i så fall aktuell för att föra projektet vidare. Bildningsnämnden understöder idrottssektionen i att det finns ett behov av en större hall för innesporter. Nämnden stöder även idrottssektionen i tanken att i samråd med privata aktörer och stadens föreningar försöka finna en lösning gällande idrottsutrymmen för innesporter. Bildningsnämnden anser även att stadens nuvarande idrottsutrymmen bör kontrolleras och utrustas ändamålsenligt och speciellt golvytorna anpassas så att utrymmena kan användas maximalt för idrottsutövande. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden ger ovanstående som sitt svar på fullmäktige Kari Koskelas m.fl. motion. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. TN

29 35, TN :30 CFV: 1035/2015 Motion: Bilaga 35 Förslag T.f. tekniska direktören: Beredning ges på mötet.

30 35, TN :30 / :s bilaga: Bilaga 35, TN TILL STADSFULLMÄKTIGE I JAKOBSTAD Jakobstad I vår stad finns många innebandyspelare som är tvungna att utöva sin gren under bristfälliga förhållanden. Det har också framkommit att den lokala innebandyföreningen inte kan ta emot fler barn och ungdomar för att utöva denna gren. Även flera andra av stadens s.k. innesportföreningar behöver snabbt mera utrymme. I vår stad finns hundratals unga gymnaster, ungdomar som ägnar sig åt kampsporter och bollspel, specialgrupper m.m., som alla är i stort behov av tilläggsutrymmen. Många vetenskapliga undersökningar visar att våra ungdomar rör på sig alltför lite. Det är bekymrande, t.ex. att en ugnsfärsk välfärdsberättelse för Jakobstadsregionen visar att 6 11 % av eleverna i årkurs 8 9 upplever att de inte har någon nära vän eller att % själva är av den åsikten att den egna hälsan är sämre än genomsnittet. En utslagen ungdom kostar vårt samhälle uppskattningsvis 1,2 miljoner euro. I detta nu finns det i vårt land unga som löper risk att bli utslagna. Byggandet av en allaktivitetshall utgör en satsning på barn- och ungdomsarbete. På lång sikt kommer den positiva effekten av hallen att synas i social- och hälsovårdsarbetet. Som goda exempel på detta kan nämnas Tellushallen samt ishallen och tennishallen, som båda byggdes med privata medel. Vi har gemensamt godkänt stadens idrottspolitiska målsättningar. De innehåller också ett omnämnande om att stödja medborgarverksamhet och att tillhandahålla idrottsanläggningar. Nu har vi ett utmärkt tillfälle att börja uppfylla de här målsättningarna. Om vi på det här sättet kan rädda en enda av de ungdomar som löper risk att bli utslagna, så är vi på god väg. Med anledning av detta föreslår vi undertecknade att stadsfullmäktige ger stadsstyrelsen i uppdrag att utreda vilka ekonomiska, verksamhetsmässiga, logistiska osv. möjligheter staden Jakobstad har att uppföra en modern allaktivitetshall inom sitt område. Hallens placering måste också utredas. Kari Koskela m.fl.