Jämställdhet SOM TILLVÄXTFAKTOR I STRÖMSUNDS KOMMUN. ett utvecklingsarbete på väg...

Transkript

1 Jämställdhet SOM TILLVÄXTFAKTOR I STRÖMSUNDS KOMMUN ett utvecklingsarbete på väg...

2 förord Jämställdhet är en fråga som alla vet att man ska jobba med och det har gjorts planer och kartläggningar över tid främst inom kommunal verksamhet. Men få har egentligen vetat hur man ska göra och vad det egentligen handlar om. Under de senaste fyra åren har Strömsunds kommun deltagit i projekt och anordnat utbildningar om jämställdhet för chefer, fackliga förtroendevalda och politiker undertecknades den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR (Council of European Municipalities and Regions) och det blev med tiden tydligare för kommunledningen att jämställdhet är en viktig fråga för att skapa tillväxt i Strömsunds kommun antog kommunfullmäktige inriktningsmålet Jämställdhet ska användas som tillväxtfaktor inom alla områden inom koncernen. Jämställdhet är en tillväxtfaktor för Strömsunds kommun. Vi har valt att införa jämställdhetsintegrering som en metod för att synliggöra vart vi ska satsa vidare för en hållbar utveckling i vår kommun, säger kommunalrådet Karin Stierna. Vår modell med turbostart där alla förvaltningar deltog kan rekommenderas. En viktig del i nästa steg är könsuppdelad statistik som ger anledning att reflektera över hur vi genomför vår service till medborgarna, säger kommunchefen Anders Andersson. Strömsund är Sveriges till ytan sjätte största kommun och ligger i norra Jämtland. Karin Stierna Kommunalråd Anders Andersson Kommunchef Carina Esbjörnsson Personalstrateg Susanne Hjortzberg Genuspedagog 2

3 Strömsunds kommun Strömsunds kommun är till ytan en av Sveriges största kommuner med sina 106 kvadratkilometer. Den 31 december 2009 bodde det personer, varav 48,6 procent kvinnor och 51,4 procent män, i kommunen. 6,6 procent av kommunens befolkning har utländsk bakgrund. 25 procent är 65 år eller äldre. Vi står inför en demografisk utmaning. Vi behöver fler unga kvinnor och män. Diagrammet visar hur många personer som finns inom olika åldersspann. Inom fem år går en stor grupp i pension. Det innebär att vi kommer att behöva varje huvud vi kan få för att fylla de jobb som blir lediga. Övergripande utvecklingsarbete I utvecklingsarbetet för hållbar jämställdhet Jämställdhet som tillväxtfaktor deltar kommunens samtliga nämnder och styrelser samt hela förvaltningsorganisationen. Politisk nämndsorganisation Kommunfullmäktige Revisorer Överförmyndaren Kommunstyrelse Valnämnd I utvecklingsarbetet deltar politiker i nämnder och styrelser. Strömsunds kommun har också tre helägda bolag: Strömsunds utvecklingsbolag AB (SUAB), Jämtlandsvärme AB och Strömsunds hyresbostäder AB (SHB). Närvårdsnämnd Frostviken Socialnämnd Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnämnd Förvaltningsorganisation Förvaltningsorganisation Kommunledningsförvaltning Kansli Ekonomi Personal Löner IT Barn-, kulturoch utbildningsförvaltning Kommunchef Teknikoch serviceförvaltning Framtidsoch utvecklingsförvaltning Vårdoch socialförvaltning Kommunledningen bestående av kommunchef, förvaltningschefer, avdelningschefer samt viktiga nyckelpersoner som kvalitetsutvecklare från varje förvaltning, nämndstödsgrupp, ingenjörer, upphandlare med flera deltar i utvecklingsarbetet. IT-råd Inköp/ upphandling Miljö och Bygg Strömsund Turism Närvård Frostviken Biståndsenhet Överförmyndaren

4 Vad menar vi med jämställdhet som tillväxtfaktor? Det handlar om att förstå att vi behöver satsa på jämställdhet för att Strömsunds kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i för alla: Flickor och pojkar, kvinnor och män. Det handlar om att ha metoder för att försäkra oss om att kommunens resurser kommer flickor och pojkar, kvinnor och män till del på likvärdiga villkor. Därför ska aspekten kön finnas med när vi fattar beslut. När vi lyckas ha med detta i vårt dagliga arbete är vi på väg mot hållbar och jämställd utveckling i vår kommun. Utmaningar att ta tag i för hållbar utveckling Ökat antal invånare: Strömsunds kommun har ett underskott av kvinnor i åldrarna år jämfört med antal män i den åldersgruppen. Kvinnor flyttar i större omfattning än män från kommunen. Unga kvinnor tenderar att flytta i högre omfattning, denna trend måste brytas. Ökad utbildningsgrad: Nästan dubbelt så många kvinnor som män har högskoleutbildning i kommunen. Arbetsmarknad: Kvinnor år återfinns till största delen inom vård, omsorg, skola och handel. Män i samma åldersgrupp återfinns inom tillverkning, bygg samt transport. Höga arbetslöshetstal har länge varit en tillbakahållande faktor för en välfärdsökning i Strömsund. Oavsett arbetsmarknads- eller konjunkturläge har den nivån legat för högt. Större andel män är arbetslösa. Fler kvinnor arbetar deltid än män. I Strömsunds kommun anger varannan kvinna i åldern år att hon inte kan få fram kronor inom en vecka. Skillnaden gentemot männen i samma åldersgrupp är betydande. Näringsliv: Kvinnliga företagare återfinns i huvudsak i ensam- och fåmansföretag med huvudsaklig sysselsättning inom branscherna handel, personliga och kulturella tjänster samt jordbruk, skogsbruk och fiske (211 företag 2008). Manliga företag i motsvarande storlek ägnar sig åt jordbruk, skogsbruk, fiske, byggindustri, tillverknings- och utvinningsindustri, handel samt transport (561 företag 2008) startade 14 kvinnor nytt företag av totalt 52 nya företag det året. Framgångsfaktorer 3 Tydligt uttalad vilja från politisk ledning. 3 Noga förberedd insats. 3 Engagerade processledare med kompetens inom genus och strategi. 3 Nämndstödsgruppen. 3 Tidspress direkt in i arbetet. 3 Utbildning. 4

5 Turbo-modellen För att snabbt komma igång påbörjades utvecklingsarbetet med en tredagars utbildning med syftet direkt in i verkstad : Utbildning dag 1 Förståelse och insikt är en viktig grund för att komma igång med själva arbetet. Därför inleddes utbildningen med kort historik vad har hänt över tid i samhället och vad har krävts över tid för att jämställdhetsfrågan ska få genomslag, det vill säga klart uttalade politiska incitament. Styrning introducerades. Deltagarna fick i uppdrag att se över sina styrdokument, styrkedjor och ge förslag till ändringar. Utbildning dag 2 Två veckor senare återsamlades alla för att redovisa och diskutera vad man kommit fram till. Vad är det du gör när du gör det du gör introducerades. Detta för att alla skulle hamna rätt i sina verksamhetsundersökningar. Du kan förändra det du har mandat att ändra. Vad behöver vi göra för att säkra att fattade beslut genomförs och att resultat återkopplas till rätt instans? Hur säkrar vi att jämställdhet beaktas i alla beslut och i handling? Skriv fram jämställdhet! Språket är signalbärare på vad som är viktigt att framhålla. Efterfråga könsperspektiv i underlag för beslut! Återkoppla resultat och åtgärda där det behövs. Utbildning dag 3 Mellan utbildningstillfälle två och tre gick nästan två månader. Uppdraget var att genomlysa organisationen på varje nivå där man befinner sig. Styrelser och nämnder med sina styrdokument, förvaltningar med verksamhetsplaner och ute i verksamheten med att undersöka hur ser det ut idag hur gör vi? Får flickor och pojkar, kvinnor och män service och insatser likvärdigt och bra eller finns det skillnader? Dag tre redovisades resultaten och vi knöt ihop säcken. Handlingsplaner upprättades, åtgärder tidsattes och ansvar fördelades. Vad kan göras direkt? Vad kan göras redan i sommar och i höst? Vad ska vi göra 2011 och 2012? 5

6 Här är vi nu några konkreta exempel Kommunstyrelsen Utvecklings- och budgetdokumentet. Könsfördelad statistik till omvärldsanalysen håller på att tas fram. Metoddelen har bearbetats till att både ge direktiv till hur nämnderna ska arbeta med sina uppdragsbeskrivningar men även hur de ska jämställdhetsintegrera sina effektmål. En faktaruta finns med där det beskrivs vad jämställdhet som tillväxtfaktor kan innebära. Dokumentet ska antas i kommunfullmäktige november/december Kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till teknisk verksamhet, samhällsutveckling och för ägaruppdraget. Målet jämställdhet används som tillväxtfaktor lyfts upp/ur från de andra och är nu övergripande och ligger därför under politisk verksamhet. Dels handlar det om att alla dokument som mynnar ur denna uppdragsbeskrivning (verksamhetsplaner och utvärderingar/rapporter) ska vara jämställdhetsintegrerade, dels handlar det om att de effektmål som tas fram ska jämställdhetsintegreras där så är möjligt. Till exempel genom att beakta just jämställdheten som en tillväxtfaktor i målområdet. Kommunstyrelsens verksamhetsområde Kommunledningsförvaltning Ser över vad som ska finnas i kommunens årsredovisning. Baseras på uppdrag från politiken. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med för varje verksamhetsområde. Tydliggör hur det ser ut åldersmässigt samt könsfördelat inom alla kommundelar. Ser över interna rutiner och kvalitetsmätningar. Miljö- och byggavdelningen För kontinuerligt statistik på inkommande ärenden om de initieras av kvinnor och män. Framtid- och utvecklingsförvaltning (FUF) All redovisning, rapportering och statistik som förekommer i förvaltningen ska vara uppdelad i kvinnor/män, pojkar/flickor. Arbetet med att utforma en jämställdhetsintegrerad verksamhetsplan för FUF pågår och beräknas vara slutfört under oktober Gymnasieplanen ska jämställdhetsintegreras och ett förslag till reviderad plan ska framläggas för kommunstyrelsen i november. Gymnasieskolans lokala arbetsplan har jämställdhetsintegrerats. Ett exempel med genomslag: Gymnasieskolan Hjalmar Strömersskolan inbjöd flickorna i årskurs nio till fordon-, industri- och byggprogrammen under våren. Nu i höst finns flickor i alla dessa program. På byggnadsprogrammet är flickorna i majoritet. Motsvarande satsning att bjuda in pojkarna i årskurs nio till exempelvis omvårdnadsprogrammet gjordes dock inte. Det ska göras inför nästa läsår. 6

7 Teknik och serviceförvaltningen Mall som ska användas vid yttranden arbetas fram. Den kommer att innehålla en checklista för jämställdhet. Denna checklista kommer även att användas vid framtagande av egna utredningar och styrdokument. Enkätundersökning om hur medborgarna upplever tryggheten i vår offentliga miljö ur ett jämställdhetsperspektiv genomfördes under våren. Resultatet visar att generellt känner kvinnor sig otryggare än män. Vissa åtgärder kommer att genomföras under hösten som ska syfta till att öka tryggheten i offentlig miljö. Inför ombyggnation av äldreboende får kvinnor och män som är 70 år och äldre möjlighet att ge synpunkter på hur de vill att hygienutrymmen, gemensamhetsutrymmen och utemiljö ska utformas. Strömsunds Hyresbostäder AB Verksamhetsplanen har jämställdhetsintegrerats. I övrigt ser man över kontaktvägar till boende. Man ser över hur prioriteringar görs. Finns skillnader mellan kvinnor och män? Strömsunds Utvecklingsbolag AB Ägardirektivet ses över. Utvecklingsbolaget satsar på kvinnors företagande genom olika insatser. Jämtlandsvärme AB Ägardirektivet har jämställdhetsintegrerats. Övriga styrdokument ses över. När fjärrvärme erbjuds/ges efterfrågas vem som ska tillsändas faktura, kvinnan eller mannen. Barn-, kultur- och utbildningsnämnd Övergripande styrdokument (barn- och utbildningsplan, uppdragsbeskrivning, kultur- och fritidsplan) har eller är på gång att jämställdhetsintegreras. Barn, kultur- och utbildningsförvaltningen Elev- och föräldraenkäten analyseras utifrån kön. Denna analys lyfts in i förvaltningens kvalitetsredovisning. Samtliga verksamhetsplaner jämställdhetsintegreras. Unga röster om Strömsunds kommun I oktober anordnades ett ungdomskonvent med många och intressanta diskussioner. Tydligt i diskussionerna blev hur unga kvinnor uppfattar Strömsunds kommun och vilka funderingar de hade inför framtiden. I grupperna som diskuterade deltog både unga kvinnor och män. Följande lyftes fram: Kultur, fritid och jobb finns mest för män. Tjejer vill ha andra jobb än bara vård och skola. Tjejer flyttar för att plugga. Trygghet, familj och fritid är starka faktorer för att komma tillbaka. Jobb det finns inte jobb för de tjejer som kommer tillbaka efter att ha pluggat. Om man får jobb kan tjejer tänka sig att bo och bilda familj här. Arbeta för att få in fler tjejer i industrin. Attityd det är inte häftigt att bo kvar (looser), man måste ut och se sig om. Detta är starkare hos tjejer än hos killar. Det finns mer jobb för killar så de är inte loosers. Attityden mot tjejer som har sex är negativ men positiv mot killar som har det. Önskemål om kulturskola, dans, musik, drama, bild (ska starta tidigt). Jämställdhetsarbete måste pågå från tidiga år och fortsätta hela tiden. Resultatet understryker behovet att arbeta med jämställdhetsfrågor på stor bredd i hela samhället. 7

8 Socialnämnd Riktlinjer för bedömning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd har jämställdhetsintegrerats och antogs i juni. Arbetet med uppdragsbeskrivning pågår, Vård- och socialförvaltningen Några exempel: Samtliga styrdokument ses över och jämställdhetsintegreras. Resultatuppföljning och redovisningar sker könsuppdelat. Checklista för att säkra att kommunens handläggning/beslut utifrån ansökningar om ekonomiskt bistånd sker på ett likartat sätt tas fram. Registrering och rapportering av insatser sker könsuppdelat. Biståndsenheten Riktlinjer för biståndsbeslut revideras. Foto: Veronica Sjögren I utvecklingsarbetet har många fått aha-upplevelser i olika frågor när jämställdhet har belysts. Medvetenheten om vikten att synliggöra hur det ser ut för flickor och pojkar, kvinnor och män inom organisationen har ökat betydligt. Det märks inte minst i diskussioner i olika sammanhang. Utvecklingsarbetet går vidare. På åtta månader har vi kommit en bra bit på väg! Mer information Karin Stierna, kommunstyrelsens ordf Anders Andersson, kommunchef Carina Esbjörnsson, personalstrateg Susanne Hjorzberg, genuspedagog Kommunledningsförvaltningen Box 500, Strömsund Strömsunds kommun 2010 Foto: Pernilla Hermansson Porträttfoton: Gerd Sjöberg Layout och illustration: Gerd Sjöberg Tryck: Daus Tryckeri, Östersund