1. Inledning Analys Bakgrund Leaderområde Geografisk avgränsning...5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning...4. 2. Analys...4. 2.1. Bakgrund Leaderområde...4. 2.1.1. Geografisk avgränsning...5"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Analys Bakgrund Leaderområde Geografisk avgränsning Regional identitet, delaktighet och regional förankring Arbetsmarknad och branschstruktur Natur- och kulturmiljön Landsbygdsutveckling i Umeåregionen Arvet från Stad & Land Erfarenheter och resultat av tidigare lokalutvecklingsarbete SWOT-analys Umeåregionen Styrkor Svagheter Möjligheter Hot LAG-grupp Strategi Vision Mål Utveckla samverkan mellan forskningen, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft (Åtgärdskod 123, 124) Hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande (Åtgärdskod 216) Diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet Bättre service och handel samt effektivare kommunikationer (Åtgärdskod 321) Ökat entreprenörskap och egenföretagande (Åtgärdskod 312) Miljö, livskvalitet och värdskap (Åtgärd 313, 322, 323)

3 5. Nationellt och internationellt samarbete Horisontella perspektiv Genderperspektiv, ungdomar, mångfald och integration Hållbar utveckling Medfinansiering Organisation av verksamheten Kompetens- och informationsinsatser Urval av projekt Indikatorer...38 Källförteckning

4 1. Inledning URnäras vision: Umeåregionens landsbygd kommer att blomstra med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens unika förutsättningar och dess regionala identitet URnära är en utvecklingsstrategi för att uppnå en hållbar tillväxt och utveckling av landsbygden i Umeåregionen. Den ska fortsätta bygga på den positiva anda som samarbetet mellan ideell, offentlig och privat sektor upplever just nu. URnära bygger vidare på de goda erfarenheterna från Stad och Land-programmet samt erfarenheterna från de människor som under flera år har arbetat för en hållbar och konkurrenskraftig landsbygdsutveckling. Denna strategi är ett resultat av en så kallad SWOT-analys. Analysen lyfter fram regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot, där möjligheterna har varit utgångspunkten för vår strategi. Det är på Umeåregionens möjligheter som resurserna ska satsas och investeras. Strategin ska utgöra grunden för de olika projekt och planer som behöver utvecklas för att förverkliga den vision och de mål som anges i strategin. Utifrån strategin skall LAG-gruppen ha en stabil och kraftig grund för ett innovativt utvecklingsarbete med mera konkreta mål och aktiviteter inom tre områden: Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande, diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet. Insatser och inriktningar kommer dock att finnas med i ett, två, eller i alla tre områdena då ett av målen är att projekten ska vara sektorsövergripande. Samtidigt finns det i strategin ett antal horisontella mål; gender-, miljöperspektiv, ungdomar och integration, som ligger horisontellt genom hela processen, från skrivandet av den lokala handlingsplanen genom hela genomförandet och vidare i utvärderingen. Nätverkande och samarbete kommer att vara nyckelord i hela denna strategi. Som en röd tråd kommer former av nätverkande och samarbete (Leader m. fl.) att vara viktiga begrepp i alla tre strategiområdena. Samarbetet är ett sätt att samla krafter och öka möjligheterna till tillväxt på landsbygden. 2. Analys 2.1. Bakgrund Leaderområde 2.1. Bakgrund Leaderområde "Vi hjälps åt" skulle kunna vara Umeåregionens slogan 1. Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs bildar Umeåregionen som tillsammans har knappt invånare 2. Umeåregionen är en gemensam arbetsmarknad. Detta visas t.ex. av regionens pendlingsmönster (se karta sid 28) och att regionen är definierad som en FA-region 3, eller lokal arbetsmarknadsregion (LA) vilket var den tidigare definitionen enligt NUTEK:s indelning. 1 Ibid. ( ) 2 Inklusive Umeå tätort som inte ingår i URnära 3 NUTEK, Faktabanken, ( ) 4

5 Denna definition av regionen som en gemensam arbetsmarknad var en av grundstenarna vilket 1992 ledde fram till informella samtal mellan kommunchefer och politiker i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs om att utveckla samarbetet mellan kommunerna. Året efter, 1993, formaliserades nätverket och en avsiktsförklaring antogs som bland annat säger att all positiv utveckling i någon av Umeåregionens kommuner är till fördel för hela Umeåregionen, att etableringar inom regionen ska ske utan stridigheter och att en gemensam strategi för utveckling och genomförande av gemensamma projekt också ska finnas. 4 Genom Stad & Land har regionidentiteten kraftigt förstärkts och kommungränserna minskat i betydelse. Ett tydligt exempel på detta är hur projekt i en kommun genomförts med medel från en eller flera andra kommuner. Ett annat exempel är den ökning av kommunövergripande projekt som präglade de sista åren av föregående programperiod. Detta är den grund som URnära vill bygga vidare på och utveckla till ett ännu närmare samarbete över kommun- och andra gränser Geografisk avgränsning Området består av sex kommuner, Robertsfors, Umeå 5, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs och Vindeln. Fem av kommunerna med undantaget Umeå, är renodlade landsbygdskommuner. Umeåregionen, som innefattar ovan nämnda kommuner har en yta på ca km 2 vilket motsvarar ungefär 17 % av Västerbottens län. Inom området bor invånare, 26 % av Västerbottens läns population. Umeå kommun är en del av Umeåregionen, i denna kommun bor invånare varav ca bor på landsbygden. Kommunen har två universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå Universitet (UMU). Från Umeå stad når man samtliga kommuncentra på mindre än en timmes bilresa. Avståndet till Stockholm är 650 km och till Bryssel km. Den närmaste staden utanför Umeåregionen är Vasa i Finland med drygt invånare. Vasa län har ca invånare. Det nordliga läget medför en kort vegetationsperiod på 170 dagar i genomsnitt, med en årsmedeltemperatur på +2,5 grader C. Marken är snötäckt under perioden mitten av oktober till mitten av maj månad. Klimatet varierar med något mildare klimat i kustkommunerna. Tabell 1: Tätortsgrad och invånare per kommun 2005 Kommun Landareal, hektar Landareal tätort, hektar Folkmängd i tätort Folkmängd totalt Tätortsgrad % Nordmaling ,8 Bjurholm ,7 Vindeln ,1 Robertsfors ,4 Vännäs ,8 Umeå ,1 Källa: scb.se 4 Umeåregionens Hemsida, ( ) 5 Endast Umeå landsbygd ingår i Leaderområdet med ca invånare. Dessa församlingar i Umeå kommun ingår i Leaderområdet är: Hörnefors församling, Holmsunds församling, Sävar/Holmöns församling, Tavelsjö församling, delar av Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Tegs församling. 6 ( ) 7 Endast Umeå landsbygd ingår i URnära 5

6 Tabellen ovan visar hur stor andel av befolkningen i regionen som bor i tätort respektive landsbygd. Bjurholm är den kommun som har lägst andel invånare som bor i tätort med endast 38,7 %. Förutom Umeå så är Vännäs den kommun som har högst andel invånare som är bosatta i tätort. I Vännäs bor 66,8 % av befolkningen i tätort och 33,2 på tätortsnära landsbygd Regional identitet, delaktighet och regional förankring Det program som här presenteras bygger till stor del på erfarenheter från tidigare Leader-perioder och framförallt på föregående periods program där regionen drev ett Leader-liknande program, Stad och Land. Avsikten är att skapa förutsättningar för lokala och regionala projekt som är innovativa och grundar sig på ett genuint underifrånperspektiv och syftar till att utveckla landsbygden ekonomiskt, miljömässigt och socialt. En förutsättning för att kunna genomföra projekt genom detta program är ett brett partnerskap mellan ideella/privata och offentliga aktörer, där den ideella insatsens värde ofta är lika hög som den nationella och EU-insatsens värde. URnära ska även ses som ett komplement till övriga program. De lokala grupperna ska kunna få stöd och vägledning genom LAG och den administrativa enhet som ska medverka till att genomföra programmet gällande förslag till annan finansiering, vilken kan innefatta privat finansiering, olika former av lån eller andra EU program. Umeåregionen är en funktionell analysregion 8 vilken vi även vill beskriva som möjligheternas region. Programinnehållet tar sin utgångspunkt genom en stark och tydlig regional identitet där regionen är präglad av innovativ och konkurrenskraftig företagsamhet och där samspelet i hela regionen är en viktig förutsättning för tillväxten i regionen. Identiteten har byggds upp genom det framgångsrika samarbete som har pågått under de senaste programperioderna. Både periferin och centrum har upplevt nyttan och nödvändigheten av en gemensam samverkan. Därför ska programmet syfta till en utveckling genom samarbete i regionens alla delar. Detta blir tredje perioden där Umeåregionen samarbetar som en enhet. Detta har medfört ett djup rotat samarbete som känns naturligt och fungerar väl. Tittar man på regionen ur ett pendlingsperspektiv så stöder det ytterligare Umeåregionen som en funktionell region. Alla dessa faktorer, plus att regionen har ett gemensamt styrorgan gör att den regionala identiteten ytterligare stärks. Det lokala utvecklingsprogrammet präglas av landsbygdens traditionella behov men vill också öppna för möjligheter till diversifiering och nytänkande vilket påtagligt kan lyfta och bredda näringslivet i regionen. Intresset är stort att inom ramen för detta program ytterligare stärka de befintliga kontaktytorna med regionens nationella och internationella partners men även samarbeta med andra Leader-projekt nationellt och internationellt. Underifrånperspektiv och tillvaratagande av den lokala nivåns engagemang och resurser har under senare år varit ledstjärnan i en stor del av den lokala utvecklingen i regionen. Det breda partnerskapet i utvecklingsarbetet har lett till ökad förståelse och ett bättre samarbete mellan olika aktörer men det har också lett till bättre resultat och ett mer effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Tillskottet av ideella/privata resurser har möjliggjort att ett stort antal projekt kunnat genomföras trots den offentliga sektorns krympande resurser. Ytterligare en effekt av samarbetet mellan offentlig ideell privat sektor är ett ökat medborgaransvar. De olika nivåerna har närmat sig varandra och fått ökad förståelse och insikt om de villkor man arbetar under inom de olika sektorerna. 8 Enligt NUTEK:s indelning så består Umeås funktionella analysregion (FA-region) av Umeåregionens 6 kommuner, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Umeå. Begreppet FA-regioner ersätter det tidigare använda Lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner). 6

7 URnära s strategi präglas av ett gediget underifrånperspektiv. Redan under slutskedet av Stad & Land-perioden påbörjades arbetet med att förankra tankar och idéer om ett nytt utvecklingsprogram. Förankringsarbetet har i processform genomförts i lokala föreningar (både på landsbygd och i tätort), hos lokalt näringsliv och via Regionrådet (Umeåregionens kommunchefer och kommunalråd). Förankringsarbetet har haft olika form inom kommunerna, men under de senaste två åren har samtliga landsbygdsföreningar/byaråd/motsvarande i regionen arbetat med att ta fram lokala utvecklingsplaner. 9 Kontinuiteten på regional nivå har garanterats genom det regionala landsbygdsutvecklingsrådet i Umeåregionen (RUR) som bildades under slutet av förra programperioden. Genom sin paraplykonstruktion har RUR kontinuerlig kontakt med varje enskild by. Processen till framtagandet av det nya Leaderområdet har resulterat i ett lokalt handlingsprogram med färre åtgärder men tydligare prioriteringar och ett smalare program. Arbetet med att ta fram ett underlag till strategi har letts av en skrivargrupp som bestått av: Umeåregionen, Karin Ahnqvist (offentlig sektor) Regionalt landsbygdsutvecklingsråd i Umeåregionen (RUR), Enar Jonsson (ideell sektor) Näringslivsservice i Vännäs, Victoria Kreuger (privat sektor) Konsultativt stöd från Serus Ek. För, Lisa Fröbel (privat sektor) Skrivargruppen har haft löpande kontakt med: Företagarna Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Skrivargruppen har kontinuerligt förankrat sitt arbete genom RUR och de lokala nätverk som dessa aktörer besitter i samtliga kommuner, samt Regionrådet. I juni 2007 inbjöd Umeåregionen till ett möte ( Open Space ) där skrivargruppen presenterade ett strategiutkast. Samtliga närvarande inbjöds till fortsatta diskussioner och strategin gick även ut på remiss till regionens kommuner, intresseföreningar, näringslivsorganisationer m. fl. Programskrivandet har förankrats genom byautvecklingsmöten, information via Umeåregionens hemsida, listor, företagarträffar etc. Det har även funnits möjlighet för alla intresserade att lämna synpunkter på arbetet via träffar och via Umeåregionens hemsida där material löpande har presenterats. Programförslaget har växt fram ur en SWOT-analys baserad på en mängd politiskt accepterade regionala och lokala dokument baserade på ett stort förankrings- och analysarbete (se avsnitt 2.2 SWOT-analys Umeåregionen). Från denna analysdel utvecklas en strategi för genomförandet av programmet. Både Umeåregionen och dess medaktörer vill med detta program möjliggöra att det lokala utvecklingsarbetet inom regionen ska få fortsätta. Grunden är lagd för en ny period av lokal utveckling som är sprungen ur de lokala gruppernas egna initiativ, idéer och engagemang. Nu gäller det att Umeåregionens lokala grupper tillsammans med projektorganisationen driver fram nya 9 Underlaget finns dokumenterat (i digitalt format) på Umeåregionens kansli samt hos Länsstyrelsen i Västerbotten. 7

8 innovativa projekt. Utan eldsjälarnas arbetsinsatser förblir programmet en pappersprodukt dessa eldsjälar är förutsättningen för ett bra resultat Arbetsmarknad och branschstruktur Umeåregionen som består av kommunerna Umeå, Vännäs, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors är en gemensam arbetsmarknad och utgör en FA-region (Umeå). En FA-region betyder att människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. I Leaderområdet URnära ingår samtliga kommuner med undantaget Umeå tätort. Ser man till landsbygdens näringsstruktur i Norrbotten och Västerbotten är den klart dominerad av småföretag, ca 97 % av företagen har färre än 9 anställda. Även andelen småbruk större än riksgenomsnittet (33 %) 10. Dessa svarar för närmare 76 % av sysselsättningen på landsbygden och är en viktig bas för infrastruktur och näringsliv med sina småindustrier, transporter, service och handelsföretag. Eftersom statistiken är hämtad från Sveriges officiella statistik bör det påpekas att sysselsättningseffekter från kombinations- och deltidsverksamhet inte finns med. Skulle även dessa finnas med så skulle andelen öka. Norra Norrlands jordbruksföretag (2 974 i Västerbotten och i Norrbotten) 11 och skogsbruksföretag 12, utgör en betydelsefull andel av sysselsättningen, både heltids- och deltidsföretagande. 13 Med de gröna näringarna avses i denna handlingsplan landsbygdsföretag som har sin bas i jord, skog, vatten och landsbygdens miljö. Dessa företag är verksamma i alla delar av norra Norrland och således även Umeåregionen, och bär upp en väsentlig andel av såväl sysselsättningen på landsbygden som av områdets bruttointäkt. Enligt LRF:s beräkningar bidrar de gröna näringarna med kringeffekter till 16 % av sysselsättningen och nästan 11 % av bruttoregionalprodukten (BRP) i Norrbottens och Västerbottens län. Nedanstående diagram visar inom vilka branscher arbetskraften i regionen 14 är sysselsatt. 10 Jordbruksverket, Företag och företagare ( ) 11 Enligt Jordbruksstatistisk årsbok 2006 fanns det år jordbruksföretag med mer än 2 ha jordbruksmark i Norrbotten och Västerbotten. 12 Skogsstyrelsen, Skogsstatistisk årsbok LRF (2007) 14 Vi har valt att utelämna Umeå kommun i denna statistik eftersom vi endast har tillgång till statistik på kommunnivå och eftersom Umeå kommun har en betydligt större befolkning och annorlunda struktur än de övriga landsbygdspräglade kommunerna och således skulle detta leda till en skev beskrivning av regionens arbetsmarknad. Därför väljer vi att beskriva arbetsmarknaden i URnära utifrån de resterande fem kommunerna vilket bör ge en bra och korrekt bild. 8

9 Diagram 1: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (RAMS) efter region, näringsgren, 2005 Källa: SCB Med detta perspektiv på arbetsmarknaden är den dominerande branschen utvinning av mineral och tillverkningsindustri vilken är en klart mansdominerad arbetsplats där över 75 % av de anställda är män. Näst största bransch är handel, transport, magasinering och kommunikation, också detta är en klart mansdominerad bransch. Den tredje största sektorn är byggindustri som i likhet med de två första också är klart mansdominerad. Det traditionellt kvinnodominerade yrkena, som till exempel hälso- och sjukvård och utbildning, är betydligt mindre förekommande inom region. Om vi hade tagit med Umeå kommun i beräkningen skulle strukturen klart förändras och största bransch är då den kvinnodominerade branschen hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer. Umeåregionen har en stark regional tillväxt över de senaste åren med en högre BRP-utveckling än genomsnittet i Sverige 15. Förvärvsintensiteten är dock något lägre än för Sverige totalt, under perioden visar regionen dock en stigande trend där männen har ökat sin andel kraftigast. År 2004 var förvärvsintensiteten i Umeåregionen 72,8 för kvinnor respektive 74,6 för män 16. Under perioden har den totala arbetslösheten i regionen sjunkit med 1,6 % och är ,1 % vilket är något lägre än för landet totalt Natur- och kulturmiljön Inom Umeåregionen återfinns nära sextio naturreservat, bl.a. ett stort antal kultur- och fornminnesmärken. Längs många av åarna och älvarna förekommer lämningar från förhistorisk tid. Dessa påminner oss om det jägarfolk som för cirka år sedan levde på jakt och fiske vid vattendragen. 15 NUTEK, Faktabanken 16 NUTEK, Faktabanken 17 NUTEK, Faktabanken 9

10 I Umeåregionen finner man ett flertal olika naturtyper. Robertsfors, Nordmaling och Umeå kommuner präglas av kustlandskap. Genom samtliga kommuner i området rinner ett flertal åar och älvar, Lögdeälven, Öreälven, Umeälven och Vindelälven samt Sävarån och Rickleån varav Vindelälven är en av fyra nationalälvar i Sverige och en av de få kvarvarande outbyggda älvarna i Europa! Ett flertal fiskevårdsföreningar har bildats som på olika sätt arbetar för att förbättra fisket. Samtliga åar och älvar är lämpliga för kanotpaddling. Den dominerande naturtypen i området är milsvida skogar med en artrik miljö som sjuder av liv och som därmed är en av våra viktigaste resurser både ekonomiskt och ekologiskt. Skogen har därmed självfallet en stor betydelse för näringslivet i området. Den relativt stora andelen odlad mark är också typisk för regionen. Jordbrukslandskapet är mest framträdande i norra delarna av Robertsfors kommun, Bjurholm samt Vännäs. Vännäs är till exempel den enda kommun i Norrland som till mer är 10 % består av öppet landskap. Jordbruksproduktionen i området präglas av produkter som håller en mycket hög kvalité och i området produceras en rad livsmedelsprodukter som är unika för regionen och norra Skandinavien. Umeåregionen har även en lång kustremsa där Sveriges största skärgårdsreservat är beläget, Holmöarna. Dessa öar är bl.a. mycket viktiga besöksmål för regionen. Såväl Robertsfors som Nordmaling är gamla brukssamhällen. Bruken i Olofsfors, (Nordmaling) samt bruket i Robertsfors är väl bevarade och öppna för besökare. I bruken framställdes järn och pappersmassa. Umeåregionen är sedan hundratals år det naturliga vinterbeteslandet för de västerbottniska samernas renar. Sju samebyar håller från oktober till april ett stort antal renar betande i området. Slakt och förädling av renkött förekommer företrädesvis i Vindelns kommun. Under tidigare strukturfondsperioder har samverkan med samerna varit mycket marginell, till stor del beroende på att samerna omfattats av egna utvecklingsprogram. Så är fallet även denna period men URnära vill genom Leader verka för ett närmare samarbete med den samebefolkning som bor i regionen främst under vinterhalvåret. Samarbete och samverkan inom exempelvis besöksnäringssektorn skulle kunna leda till en positiv ökning av regionens utbud och utgöra en förstärkning av vinterturismen. Även inom sektorn lokalt producerade livsmedel finns goda möjligheter till samverkan kring exempelvis utveckling av nya produkter Landsbygdsutveckling i Umeåregionen I Umeåregionen har man bedrivit ett aktivt landsbygdsutvecklingsarbete sedan mitten av 1980-talet vilket drogs igång i och med initiativet Hela Sverige ska leva! som drevs av Glesbygdsverket. I samband med den följande kampanjen Landsbygd 90 tog arbetet ordentlig fart. I många byar startade arbetet genom studiecirklar där framtidsfrågor diskuterades och lokala grupper uppmuntrades att arbeta med utvecklingsplaner för sin by eller bygd. Under EU-programperioden har Stad och land Hand i hand, LEADER II, varit ett av 12 Leaderområden i Sverige och omfattat samma geografiska område som UmeåRegionen (med undantag för Umeå tätort). Denna period följdes upp med det Leader-liknande projektet Stad och Land vilket har varit ett mycket positiv program ur flera aspekter. Detta var det första Leader-liknande ramprogrammet som beviljades inom Mål 1-områdena i Sverige. Ramprogrammets totala budget uppgick till ca 55 miljoner kr och under perioden har 205 projekt genomförts. 18 Mer information om Stad och Land finns på: 10

11 I Robertsfors har man bedrivit ett aktivt landbygdutvecklingsarbete under många år. Bland annat har man i Flarken byggt industrihus och hyreslägenheter i byns regi bildades en ideell förening Byautveckling i Robertsfors (BURK), vars uppgift är att förmedla erfarenheter mellan kommunens byar samt vara kontaktlänk med kommunen i landsbygdsfrågor. I kommunen drivs även projekt som syftar till att öka kvinnors företagande. Under den föregående programperioden genomfördes inom Stad & Land 50 projekt i kommunen där de flesta finansierades under åtgärden Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. För närvarande pågår ett kommunalt projekt som syftar till att genom aktiv samverkan över kommungränserna stimulera jämställdheten i de deltagande kommunerna. Under förra programperioden deltog Vindelns kommun i det Leader-liknande projektet Stad & Land. Totalt har det genomförts 20 projekt i Vindelns kommun varav 13 har drivits under åtgärden Landsbygdsföretagande. De lokala projekten har i övrigt fördelats på åtgärdsområdena Landsbygdens utveckling och Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. Tidigare arbetet med Landsbygdsutveckling har varit så framgångsrikt att Vindelns kommun 1995 tilldelades priset som årets landsbygdskommun. Vindelns kommuns byautvecklingsråd fungerar bl.a. som kommunens remissorgan i frågor av byautvecklingskaraktär. Bjurholm, som är landets minsta kommun till invånarantalet, har länge arbetat med landsbygdsfrågorna utifrån ett underifrånperspektiv. Redan under mitten av 1980-talet byggdes de första hyreshusen ute i byarna av lokala grupper som ville skapa fler boendealternativ för att kunna behålla ungdomen ute i byarna. Nu finns fyra hyreshus i fyra byar, samtliga byggda av lokala grupper utarbetade Bjurholms kommun sitt första landsbygdsutvecklingsprogram. I Bjurholm finns sedan 1994 en affärsrådgivare för kvinnliga företagare och entreprenörer och en landsbygdsutvecklare som arbetar i nära kontakt med byagrupperna. Sedan 1995 finns ett fungerande utvecklingsråd för kommunens byar. Utvecklingsrådet har status som rådgivare till kommunstyrelsen. För närvarande finns runt byaföreningar. Dessa har bl.a. genomfört fyra LEADER II projekt och ett antal projekt i det Leader-liknande programmet Stad & Land. I Vännäs genomfördes under studiecirklar i landsbygdsutveckling. Detta var inledningen till ett mycket kreativt arbete där varje by inventerat sina resurser och behov och sammanställt detta till ett byautvecklingsprogram. Även i Vännäs finns rådgivning riktad speciellt till kvinnliga företagare. Inom ramen för Leader-projektet Stad & Land Hand i hand, genomfördes åtta projekt i Vännäs. Ett av resultaten av dessa projekt är bildandet av Vännäs Landsbygdsråd år I det följande Leaderliknande projekt Stad & Land genomfördes i Vännäs 38 projekt varav 20 stycken inom Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. I Nordmaling genomfördes inom Leaderprogrammet Stad & Land Hand i Hand ett 15-tal egna projekt, geografiskt spridda i alla delar av kommunen. Ytterligare 10 projekt har bedrivits som gemensamhetsprojekt tillsammans med övriga kommuner inom Leaderområdet. I föregående Stad & Land programperiod har det genomförts 20 projekt i Leader-liknande former. Natur, kultur och livsmiljö är de områden där flest projekt har genomförts. I Umeå kommun har ett sextiotal lokala grupper formerat sig i ett byanätverk. Många byar är mycket aktiva i sitt utvecklingsarbete. Bl.a. Sävarådalens byar som med framgång skapat flera nya småföretag. Ytterligare ett exempel är Holmöns Utvecklingsforum som i ett brett partnerskap, genom ett Leader-projekt, har arbetat fram en utvecklingsplan över 10 år, som vilar på Hållbara Holmön. 69 projekt har genomförts inom Umeå kommun inom ramen för Stad & Land. De flesta av dessa projekt har drivits under rubriken Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. 11

12 Arvet från Stad & Land Stad & Land har klart visat att det finns möjlighet att utifrån lokal utveckling skapa tillväxt, ökad mobilisering och ökat lokalt ansvarstagande. Ett av de viktigaste resultaten av Stad & Land är att det lokala utvecklingsprogrammet har visat att när det byggs upp strukturer, likt Stad & Land, så finns också efterfrågan och mobilisering på lokal nivå. Men det kommer inte av sig självt. Genom att arbeta med Leadermetoden så lyckas programmet hitta den "rätta" balansen mellan struktur och förmågan att väcka vilja till lokalt utvecklingsarbete. Framgången ligger mycket på lokal kännedom och lokalt baserad rådgivningsfunktion som projektaktörerna direkt kunnat vända sig till. Mycket tyder på att om mer pengar funnits i budget hade långt fler projekt kunnat beviljas. En positiv effekt av det lokala utvecklingsarbete som Stad & Land har byggt upp är att detta skapar mersmak lokalt. Genom de projekt som bedrivits har nu nya initiativ väckts och innovativa projektidéer har arbetats fram på lokal nivå. Detta väcker osökt frågan om Stad & Lands fortsatta möjligheter till lokalt utvecklingsarbete. Från utvärderarens analyser pekar allt på att en fortsatt möjlighet till lokalt projektarbete med en Leadermetod som grund, kommer att även fortsättningsvis ha stora möjligheter att skapa lokalutveckling i Umeåregionen. Det regionala lansbygdsutvecklingsrådet i Umeåregionen (RUR) som etablerats under den senaste programperioden visar på styrkan i det lokala mobiliseringsarbetet. RUR, med sina sex lokala utvecklingsråd, bör kunna axla en viktig roll i det framtida arbetet, framförallt gällande en mer strategisk inriktning av den tillväxtpotential som finns i det lokala utvecklingsarbetet. Stad & Land har på ett tydligt sätt lyckats med att bidra till att stärka den regionala identiteten för Umeåregionen. Detta mycket tack vare det Leader-liknande arbetssättet, med tonvikt på den lokala mobiliseringen, men även genom de nyckelpersoner som direkt har följt arbetet inom Stad & Land. Dessa nyckelpersoner har genom utvecklingsprogrammet kunna följa för Umeåregionen gemensamma frågor, problemställningar och förslag till lösningar, vilket naturligtvis konkret och direkt bidrar till en ökad regional identitet Erfarenheter och resultat av tidigare lokalutvecklingsarbete Under förra perioden, arbetade Stad och Land utifrån visionen att landsbygden skulle ha en förnyande påverkan på staden och bidra till att ge regionen en ny och tydlig profil som berikade såväl stad som land. Landsbygden skulle genom samverkande insatser, påverka stadsborna och besökarna i Umeå och deras konsumtions- och levnadssätt, till nytta för både stad och land. Stad & Land uppmuntrade därför innovativa och långsiktiga lösningar i projekt för att skapa arbete på landsbygden. Under denna period genomfördes en mängd mycket små och lokala projekt. Det maximala anslaget till varje enskilt projekt var kr. Leader-modellen har rönt framgång och uppskattning. Ett av syftena med detta program, är att förvalta Leader-arvet. Leadermetoden innebär att man bildar lokala samverkansgrupper, så kallade LAG (lokala aktionsgrupper). Dessa grupper ska bestå av representanter för den ideella, den privata och den offentliga sektorn. Den privata sektorn kan vara företagare med upp till max tio anställda, eller föreningar som företräder dessa. Den ideella sektorn kan representeras av bygde- och byaföreningar, byalag, idrottsföreningar, kyrkan med flera. Representanter för den offentliga sektorn kommer 12

13 främst från kommunerna, men även från exempelvis kommunala samverkansorgan eller (om det finns) regionala självstyrelseorgan. LAG-gruppen tar ställning till de förslag till utvecklingsprojekt som lämnas in. Grupperna verkar inom ett geografiskt begränsat område. LAG-grupperna har två huvuduppgifter. För det första ska de ta fram en strategi för utvecklingen av landsbygden inom sina respektive Leaderområden. Strategin ska vara inriktad på att uppnå målen med det övergripande landsbygdsprogrammet. För det andra ska de välja ut projekt för att genomföra strategin samt vara behjälpliga vid programgenomförandet. Målet är således att få människor att tänka i nya banor angående lösningar på existerande problem och att uppmuntra landsbygdsaktörer att ta del i utvecklingen av deras område SWOT-analys Umeåregionen Umeåregionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot har analyserats genom en bearbetning av regionens policydokument och andra regionala skrifter: RTP Västerbotten Nationell Utvecklingsstrategin för regional utveckling Regionala Utvecklingsstrategin för regional utveckling Socialfondsprogrammet och regional arbetsplan Landsbygdsprogrammet i Västerbotten Stad & Land, handlingsprogrammet och utvärderingsrapporten RUP, Regionala utvecklingsprogrammet Förstudie om de nya gröna näringarna i Norrbotten och Västerbotten Lokala utvecklingsstrategier (på kommunal nivå) Kommunala planer Analysen är gjord utifrån förutsättningarna i Umeå, Robertsfors, Vindeln, Vännäs, Bjurholm och Nordmaling. Metoden som används har sitt utgångsläge i befintligt förankrade policydokument som har fått politiskt stöd i tidigare beredningar och politiska processer. Med detta som grund har analysen sedan bearbetats av Umeåregionens lokala utvecklingsgrupper, kommuner och privata aktörer. SWOT-analysen såsom den presenteras nedan är det slutliga resultatet av detta arbete och ligger således till grund för Umeåregionens lokala handlingsprogram perioden SWOT-analysen resulterar i ett antal åtgärder som följs upp och utgör grunden för Umeåregions Leaderområde och LAG-gruppens prioriteringar under de kommande sju åren. Det lokala förankringsarbetet och bildandet av Leaderområdet i Umeåregionen påbörjades i februari 2007 i samband med slututvärderingen av det Leader-liknande programmet Stad & Land. Mycket av lärdomarna och partnerskapet från Stad & Land ligger till grund för det nybildade Leaderområdet. 13

14 14

15 Styrkor Tillgång till attraktiva boende- och besöksmiljöer (kust, landsbygd och tätortsnära landsbygd) Med utgångspunkt i länets rena och vackra natur som i allra högsta grad bidrar till en attraktiv boendemiljö för många och eftersom området sträcker sig från kust till fjällnära miljö finns en unik möjlighet för regionens invånare att välja sitt boende utifrån regionens mångsidighet. I norra Sverige talas ofta om nackdelarna med de långa avstånden. Här ges istället chansen till ett naturnära boende med korta reseavstånd i tid till tätorter och arbetsmarknader. Denna goda miljö attraherar människor samt ger goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Aktuell statistik visar att byar i tätortsnära områden har en tendens till befolkningsökning. Närhet till utbildning och forskning Kunskap och kompetens är mycket viktigt för utvecklingen i en region. Skolstandarden anses på många håll i regionen vara bra samt ligga i en god miljö. En styrka för Umeåregionen är närheten till de väl etablerade universiteten i Umeå, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Umeå Universitet, där det bedrivs både utbildning och forskning. Vidare finns både Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet i närområdet. Möjligheten till utbildning och forskning kan spela en viktig roll för inflyttning och företagande i regionen. Regionen fokuserar även på det livslånga lärandet vilket ökar möjligheterna till arbete och personlig kompetensutveckling för vuxna, invandrare m fl. Vidare ger närheten till utbildning goda valmöjligheter till framtida omställningar i arbetslivet samt för strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Livskvalitet genom en mångkulturell miljö, starka sociala nätverk/föreningsliv och trygghet Kulturarvet med ett aktivt kulturliv, som man finner både i den lilla byn och i tätorterna, underlättar både när det gäller att attrahera människor att flytta till regionen och att utveckla besöksnäringen. Det är även en viktig drivkraft för att få den relativt starka regionala identiteten som finns att leva vidare. Kultursektorn är kreativitetens motor. Kreativitet är grunden till socialt och ekonomiskt nytänkande. Förutsättningarna för regionen att ytterligare utveckla de kreativa näringarna är mycket goda genom de olika kulturella infrastrukturella resurser som finns. När det gäller att engagera människor i folkbildning ligger regionen och hela Västerbotten 19 bland de främsta i landet med ett mycket högt deltagande nationellt. Den samiska kulturen är en stor tillgång som i samråd med de samiska organisationerna kan bidra till fantastiska upplevelser baserade på de naturtillgångar länet erbjuder. Regionen har tillgång till material från en pågående studie, som genomförs av ett antal forskare och doktorander på Umeå Universitet, angående betydelsen av det sociala kapitalets påverkan på Umeåregionens boendemiljö och hälsa. Naturresurser och råvaror Skogen är kanske regionens viktigaste råvara. Den har spelat en stor roll under hela 1900-talet fram till idag. Därför ska vi fortsätta utnyttja skogens resurser på bästa sätt så att det ger största möjliga tillskott till regionen. Till detta kommer också möjligheten att använda allt skogen erbjuder i form av bär, svamp, vilt och rekreativa värden etc. Regionen har även en mängd andra resurser och råvaror som kan tas tillvara varav flera är underutnyttjade. Regionen har även en styrka i de gröna näringar (skog/trä/energi) som bedrivs. 19 Regionalt tillväxtprogram Västerbottens län 15

16 Bra lokal myndighetsservice Regionen har idag en väl fungerande myndighetsinfrastruktur, struktur och service i form av öppenhet, närhet till beslutsfattarna samt relativt korta beslutsvägar. Bland regionens myndigheter har man nytta av de goda erfarenheterna från bl. a. SIKU-projektet 20 (Bjurholm och Vindeln) och det LEADER-liknande projektet Stad & Land 21 som drevs mellan Detta är en värdefull bakgrund för en positiv utveckling och tillväxt i regionen genom det nya programmet. Goda utomregionala transporter Med närhet till flygplatser, hamnar, goda tågkommunikationer samt en relativt god vägstandard på de stora vägarna (nord-syd) ger det bra förutsättningar för utomregionala transporter. Dessutom pågår byggandet av Botniabanan vilket kommer att ytterligare förbättra kommunikationsmöjligheterna och transporterna i regionen. Närheten till havet gör det möjligt att också utnyttja de transportmöjligheter som sjötrafiken erbjuder. Länets läge och geografi gör att utvecklingen av infrastrukturen har stor betydelse och är ett grundläggande villkor för en hållbar utveckling. Närhet Norge, Finland och Ryssland Genom den geografiska närheten till både Norge, Finland och Ryssland finns det naturliga kopplingar till dessa länder. Det finns även sedan länge ett samarbete med ett antal fylken i Norge, Österbotten på den finska sidan samt med Karelen i Ryssland. Dessa befintliga starka band med grannländerna kan i framtiden bli mycket värdefulla över samtliga sektorer i samhället. År 2009 kommer banden mellan Umeåregionen, Österbotten samt Karelin ytterligare stärkas då det kommer att vara ett år fyllt med arrangemang och åtaganden som minne av freden mellan Sverige och Ryssland Regional identitet I olika utvärderingar och strategidokument har man visat på den starka regionala identitet som finns i hela regionen. De berörda kommunerna har haft både ett nära samarbete genom tidigare programperioder och genomfört lyckade projekt. Ser man till arbetsmönstren så är Umeåregionen en funktionell arbetsmarknad Svagheter Svag arbetsmarknad och lågt nyföretagande Entreprenörskap och företagande är avgörande för att länets näringsliv skall utvecklas och därigenom skapa ekonomisk tillväxt. I regionen finns många kompetenta entreprenörer men tillväxten av nya företagare, speciellt bland kvinnor, är låg sett i ett nationellt perspektiv 22. Många av de befintliga entreprenörerna befinner sig dessutom i en fas där generationsväxlingar förestår, vilket ytterligare skärper vikten av ett ökat nyföretagande i länet. Brist på investeringsvilligt kapital och ett ensidigt näringsliv med för få sysselsatta i medelstora företag hämmar utvecklingen. Man pekar på att bristen på entreprenörer och en låg utbildningsnivå ytterligare försvårar en snabb tillväxt. Hög andel anställda inom offentlig sektor kan vara ett hot på grund av kommunernas relativt svaga ekonomi. Vidare bygger arbetsmarknaden på ett fåtal större sektorer, vilket leder till en sårbar struktur. 20 Under 2005 bedriver programkontoret för Stad & Land ett internt projekt ("Modellutveckling och tydligare resultat"). Syftet är att ta tillvara erfarenheter från den projektverksamhet som bedrivits inom ramen för Stad & Land. I projektet ska man också ta tillvara erfarenheter och kunskap från de båda tidigare Leaderperioderna). 21 Umeåregionens hemsida 22 NUTEK (2006) och NUTEK (2006) 16

17 I turismnäringen saknas lokomotivföretag, d v s framgångsrika aktörer som driver på utvecklingen och drar med sig branschen. Det finns ett stort utbud av besöksmål och attraktioner men ofta saknas länkar mellan de olika möjligheterna. Brist på lokal service, kommunikationsmöjligheter och byggande Sämre service i landsbygdens byar och tätorter (t ex affär, post, bank m. fl.) tillsammans med brist på barnomsorg är ett hinder för kvarboende och nyinflyttning. Nerdragningar inom sjukvården och små möjligheter till äldreboende ökar utflyttningstakten. Man pekar också på att de lokala resurserna finns men inte tillvaratas fullt ut och att aktivitetsutbudet för ungdomar är alltför lågt. Det byggs alldeles för lite på landsbygden vilket bl. a beror på kapitalförsörjningsproblematiken. Detta kan leda till problem även om inflyttningsvilja finns. En effektiv kollektivtrafik utgör en förutsättning för kostnadseffektiv arbetspendling. I en rapport 23 från Transportforskningsenheten Umeå Universitet presenteras dock att restiderna mellan centralorterna med nuvarande kollektivtrafik ofta är längre än vad som anses vara acceptabelt för arbetspendling. För inlandsföretagen har bussgodstransporterna stor betydelse. Långa avstånd och glest befolkat område Goda kommunikationer och ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för tillväxt. Detta gäller i hög grad Umeåregionen som kännetecknas av relativt långa avstånd samt en glest befolkad landsbygd. Vägnätet i länet har en god struktur men håller en allt för låg standard och underhållet är ofta eftersatt. Flera vägar visar på både framkomlighets- och säkerhetsproblem samtidigt som omfattningen av godstransporter är mycket stor. E4 norrut är en flaskhals för såväl godstransport som arbetspendling. E4:an är en pulsåder genom Sverige, men håller alldeles för låg standard norrut från Umeå genom Robertsfors kommun mot Skellefteå. Vägnätet i Västerbotten är glest vilket betyder att aktören är hänvisad till de vägar som finns, oavsett vilket skick de befinner sig i. Vägarnas tillstånd innebär i många fall en hög transportkostnad för såväl näringsliv som hushåll något som medför allvarliga konkurrensnackdelar och svårigheter för företagen samt försvårar nyetableringar i regionen. En låg vägstandard utgör också problem när det gäller att möjliggöra en effektiv arbetspendling. Tillgänglighetsproblemen i vägnätet utgör påtagliga nackdelar i synnerhet för skogsindustrin och besöksnäringen under delar av året. En högre standard på vägnätet är angeläget för att länets näringsliv skall kunna utvecklas i konkurrens med andra regioner. Inte minst är förbättrade transportmöjligheter av betydelse för att utveckla handelsutbytet med Norge, Finland samt nordvästra Ryssland. Här är den befintliga färjeförbindelsen ej tillfredställande. För att lösa detta problem kan det krävas att regionen funderar på andra förbindelselösningar som t. ex. en bro över Kvarken. Botniabanan innebär stora möjligheter för utveckling i Västerbottens län både för gods- och persontrafik. För att Botniabanans nytta skall bli maximal krävs åtgärder i anslutande transportsystem, terminaler och ökade möjligheter för arbetspendling. Idag krävs förbättringar och effektiviseringar inom kommunikationssektorn för att nå en tillfredställande nivå främst gällande godstrafiken inom, samt till och från regionen. Kvällstid och helger är även turtätheten för kollektivtrafiken mellan Umeå och kranskommunernas tätorter för låg. 23 Sandow, Erika och Westin, Kerstin (2007:01) 17

18 Negativ befolkningsutveckling Utflyttning från landsbygd ställer till stora problem och påverkar också kommunernas ekonomi på ett negativt sätt. Den demografiska kurvan, med en allt högre andel äldre ökar problemen med att skapa tillväxt på landsbygden. Detta kopplas till att de attraktiva jobben återfinns i staden och driver därmed på utvecklingen mot ökad avfolkning. Tabell 2: Antal invånare Antal invånare Förändring Förändring i procent Nordmaling ,81 % Bjurholm ,72% Vindeln ,65% Robertsfors ,23% Vännäs ,02% Umeå ,37% Källa: Låg utbildningsnivå Utbildad arbetskraft är en nyckelfaktor i den ekonomiska utvecklingen och en låg utbildningsnivå försvårar en snabb tillväxt. Andelen av arbetskraften med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre än riksgenomsnittet 25 i regionens kommuner. Lång distans till de stora marknaderna (investeringsmöjligheter) Ytterligare ett hinder för tillväxten hänger ihop med låg lokal köptrohet och långa avstånd från marknaden i södra Sverige. Effektivare och smartare logistiklösningar måste utvecklas för att överbrygga de stora avstånden till huvudmarknaderna. I ett län som Västerbotten med stora avstånd till huvudmarknaderna framstår en effektiv logistik som ytterst viktig. Det handlar i första hand inte enbart om ny infrastruktur utan snarare om en mer effektiv användning av befintlig struktur. Digital infrastruktur Tillgången på bredband i regionen är relativt god. Det finns dock fortfarande svagheter i t.ex. kvalitetssäkring av sammankopplandet av näten samt nyttjandet av de möjliga tjänster som finns tillgängliga. Fördröjande effekter kan även vara att man inte ser möjligheterna med tekniken vilket då blir ett hinder för utveckling. Även mobiltelefontäckningen har brister inom regionen och då framför allt 3G-täckningen vilket även påverkar tillgången till mobilt bredband. Dessa tillkortakommanden har tillsammans en negativ påverkan på möjligheterna för studier och arbete på distans Möjligheter Ökat entreprenörskap och egenföretagande Det finns stora möjligheter för regionen att utveckla ett starkt, innovativt nyföretagande med hjälp av befintliga naturtillgångar och resurser. Det finns en outnyttjad tillväxt- och sysselsättnings- 24 Endast ca 20 % av Umeå kommun kommer att ingå i Leaderområdet. 25 Regional genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Västerbottens län 18

19 potential som bättre kan stimuleras och tillvaratas i form av t. ex. nya alternativa driftsformer och större flexibilitet i offentlig verksamhet. Genom ett ökat nyföretagande och entreprenörskap kan regionen öka möjligheterna för de individer som inte passar in i den rådande, till viss del föråldrade, yrkesstrukturen. Det finns en stor potential i att öka andelen kvinnor 26, invandrare och unga på arbetsmarknaden för att lösa den framtida arbetskraftsbristen. Många företagare och en växande entreprenörsanda ger goda möjligheter till ökad sysselsättning i regionen. Lyckas regionen skapa ett effektivare system för individer och företagare på landsbygden att lättare få tillång till kapital finns stora möjligheter att öka tillväxten och jobbskapande. Lånemöjligheterna kan förbättras genom t.ex. kreditgarantiföreningar och andra lokala/regionala lösningar. Även riskkapitalfinansiering går att utveckla för att tillgodose behoven för regionens småföretagare som annars har små möjligheter till riskkapital. Regionen kan på ett mer aktivt sätt t. ex. genom EU:s Jeremie-program arbeta för att förbättra möjligheterna till kapitalförsörjning för att stimulera entreprenörskapet och den sociala ekonomins företagande. Genom att förbättra transportmöjligheter och kommunikationer till de närliggande länderna i östvästlig riktning öppnas nya möjligheter, framförallt för näringslivet. Detta sker genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. Umeåregionen är en del av Barentsregionen, 27 ett samarbete som syftar till att säkerställa fred och säkerhet samt att skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling både i området men också i Europa som helhet. Denna region, som befolkningsmässigt är lika stor som två tredjedelar av Sveriges befolkning, har en stor framtida tillväxtpotential. Redan idag kommer en stor del av köpkraften från norska besökare. Miljö, jord- och skogsbruk Regionen har goda förutsättningar att skapa fler företag inom den gröna näringen och på så sätt skapa förutsättningar för en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Genom att nya företagare, med en högre andel unga, invandrare och kvinnor, använder sig av de lokala naturtillgångarna kan även ett mervärde för regionen skapas genom att dessa lokalt producerade varor och tjänster tjänar som marknadsföring för regionen. Genom ett målmedvetet arbete för att nå och driva miljömål kan regionen förknippas med höga miljövärden och upplevas som ett stimulerande område att leva och verka i. Detta sker bl. a. genom ett hållbart nyttjande av jord- och skogsbruksresurserna. Tidigare har regionen i hög grad baserat näringslivet på fysiska naturresurser som malm och trä. Det finns stor potential till annan utveckling genom att använda sig av glesheten, klimatet och kommunikationerna som positiva utvecklingsfaktorer för regionen. Bättre och ökad service Lyckas regionen förbättra och öka den offentliga och kommersiella servicen lokalt och regionalt genomgående i hela regionen, kommer detta med stor säkerhet ge en ökad attraktionskraft för både privatpersoner och företag. Genom att frångå den traditionella modellen där allt fler byar drabbas av kraftigt minskat utbud av basservice. I stället går det att utgå från funktionen och fortfarande 26 T.ex. genom regeringens satsning på 100 miljoner kronor för att öka kvinnors företagande 27 Regionen består av Norrbottens och Västerbottens län i Sverige; Lappland, Kainuu och Norra Österbottens förbund i Finland; Nordland, Troms och Finnmarks fylken i Norge samt Murmansk län, Arkhangelsk län med Nenets autonoma område, republiken Komi samt republiken Karelen i Ryssland. Totala ytan uppgår till drygt kvadratkilometer och befolkningen till ca 6 miljoner invånare. Inom området lever ett antal ursprungsfolk, bl.a.: samer, komi, vepser och nenetser. 19

20 kunna erbjuda en tillfredställande hållbar service på landsbygden. Det finns goda möjligheter att skapa en positiv spiral genom att öka möjligheterna för individer och företag att leva och verka i regionens alla delar. Redan idag har regionen en attraktiv miljö att erbjuda men med en förbättrad service kommer man på ett annat sätt kunna konkurrera om boende och företagande med andra regioner. Det är lätt att hitta jämförelsevis billigt boende i regionen antingen i en attraktiv tätort eller i tätortsoch naturnära miljö. Om allt fler upptäcker denna möjlighet kan regionen vinna både i form av en ökad inflyttning men även med en bredare kompetens. Utvecklingen gynnas särskilt positivt om yngre familjer väljer att flytta in. Effektiva och miljövänliga kommunikationer I framtiden kommer Botniabanan och den planerade Norrbotniabanan att ytterligare förbättra de redan goda pendlingsmöjligheterna och även bidra till sänkt miljöpåverkan. Tillsammans med utvecklingen av stambanan inom regionen ökar tillgången och möjligheten till effektivare och miljövänligare pendling för regionens invånare, som arbetstagare och studenter. Idag finns täta och säkra flygförbindelser framförallt till Stockholm genom vilka man enkelt når ut i Europa och världen. En utbyggd flygplats skulle ytterligare kunna förbättra tillgängligheten och öppna regionen för en större marknad. Även vägstandarden på E4:an är till stora delar bra. Stora förbättringar behövs däremot för att effektivisera kommunikationerna både för gods- och persontrafik, framförallt från Umeå och norrut. Genom att fortsätta jobba för miljövänliga och kostnadseffektiva energilösningar samt nya lösningar för hållbara transporter kan regionen skapa ett bra internt utgångsläge men även locka till inflyttning och turism vilket skulle ge regionen ytterligare konkurrensfördelar. Genom goda kommunikationsmöjligheter ges individerna i regionen möjlighet till en god mobilitet, dvs. att bo och leva i den attraktiva miljö som erbjuds samtidigt som de kan arbeta på distans eller arbetspendla. Detta kan beskrivas som att flytta gränser och därigenom skapa en större fungerande region. Denna mobilitet är även en förutsättning för en jämställd region. Arbetskraftspendlingen är ett villkor för att kunna upprätthålla en hållbar tillväxt för regionens näringsliv samt att vidmakthålla en framtida arbetskraftsförsörjning. När en allt större del av befolkningen får tillgång till digital infrastruktur ökar detta möjligheterna för både privatpersoner och företag/företagare. Detta är ett effektivt sätt att minska avstånden. En allt bättre utbyggnad och utnyttjande av den digitala infrastrukturen ger stora möjligheter till ITutveckling i regionens samtliga delar samt ökar möjligheten till distansarbete. Större deltagande och engagemang hos grupperna ungdomar och invandrare Mycket pekar på arbetskraftsbrist i framtiden. Lyckas regionen att öka delaktigheten hos ungdomar och invandrare kommer man att kunna lösa detta på ett smidigt sätt. Kan regionen bidra till en positiv uppväxt och stärkt regional identitet kan detta leda till att fler ungdomar väljer att bo kvar eller att återvända efter avslutade studier. Även flyktingar som hamnar i regionen som första anhalt, kommer att välja att stanna kvar om de ges ett bra mottagande och möjlighet till arbete och boende. Eftersom regionen har gemensam flyktingmottagning ger detta goda förutsättningar för en snabb och effektiv integration i samhället. Regionen kan ur kompetens- och kreativitetssynpunkt vinna mycket på att öka engagemanget hos just dessa grupper. Tillvarata lokala initiativ Genom att stödja lokala initiativ kan regionen öka diversifieringen och skapa nya funktionella lösningar. Detta är en möjlighet att få bygderna att utveckla och bidra till tillväxt. Ett ökat lokalt engagemang kan på längre sikt vara mycket kostnadseffektivt. 20

21 Utveckla samverkan mellan forskningen, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden Med den närhet till högre utbildning och forskningscentra som finns i regionen, finns stora möjligheter att etablera samarbete som kan höja kunskapsnivån på arbetsmarknaden. Detta kan t. ex. leda till att små och medelstora företag bättre kan utnyttja relevant forskning och lättare kan rekrytera kompetent personal. Prioriteras det livslånga lärandet ger det goda möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling av individerna på arbetsmarknaden. Genom att använda den pågående forskningen om hur livs- och boendemiljön påverkas av det sociala kapitalet i Umeåregionen finns möjligheter att på ett direkt sätt ta till vara kunskapen för att utveckla regionen Hot Befolkningsminskning och ogynnsam utveckling av åldersstrukturen i vissa delar av regionen Risken för fortsatt utflyttning av unga, minskat arbetskraftsutbud och kompetensbrist på grund av ogynnsam ålderstruktur hindrar fortsatt utveckling och tillväxt. Befolkningsutvecklingen, med en negativ befolkningskurva, är ett reellt hot för regionen. En äldre population och ett lägre barnafödande leder till en minskning av invånarantalet. Hot finns också i form av att unga personer fortsätter att lämna regionen. Detta påverkar bl.a. arbetskraftsutbudet genom allt högre medelålder och glesare befolkning och gör det svårt för företagen att rekrytera kompetent personal. Den snedfördelade ålderspyramiden har stor inverkan på överlåtelse/generationsväxlinga av företag, vilket kan leda till nedläggning istället för vidareutveckling. Svag efterfrågan på den lokala marknaden leder till minskat företagande När lokal handel minskar leder detta på sikt till att närservicen försvagas eller upphör. En svag efterfrågan påverkar både företagare och individer negativt och kan leda till en negativ spiral av utflyttning och därmed ytterligare försvagad lokal service. På sikt riskerar man att bygder utarmas. Transportkostnadsutvecklingen, pendlingsavstånd Genom de långa pendlingsavstånden i regionen är man känslig för höga och ökande drivmedelskostnader. Även svaga pendlingsmöjligheter i öst-västlig riktning är ett hot för regionens utveckling. Höga drivmedelsskatter och transportkostnader ger näringslivet i regionen en negativ konkurrensfördel. Omställningen till miljövänliga drivmedel kan fördröjas av trögheten i övergång och utbyggnad. Det måste t. ex. finnas möjlighet att tanka etanol eller finnas tillgång till ladding för elbilar i hela regionen och inte bara i enstaka tätorter. Konkurrerande anspråk på regionens naturresurser/tillgångar tilltar Regionen har en rik tillgång på naturresurser som bör nyttjas och utvecklas på bästa tänkbara sätt. Det finns dock en risk i att olika näringar gör anspråk på samma resurser vilket kan leda till intressekonflikter som i sin tur kan leda till ett sämre resursutnyttjande och i sämsta fall till stagnation i utvecklingen. Svårighet att få tillgång till kapital Om regionen ska fortsätta att utvecklas för att nå den hållbara utveckling som eftersträvas måste det skapas större möjligheter för företag och individer att få tillgång till investeringskapital. Finns inte tillgång till riskkapital i ett tidigt skede av kreativa processer riskerar detta att hota innovativiteten och därmed utvecklingen av landsbygden. Förändring av den lokala samhällsservicen Om privat och offentlig samhällsservice lokaliseras på allt färre platser i regionen/landet kommer detta att leda till en besvärligare eller svår vardag för både privatpersoner och företag. Det blir komplicerat att driva företag på ett effektivt sätt om det inte finns tillgång myndigheter inom rimliga 21

22 avstånd. På samma sätt blir det svårt för regionens invånare att få en fungerande vardag om samhällstjänster finns många mil bort. 3. LAG-grupp LAG-gruppens sammansättning LAG-gruppen har en jämn spridning mellan offentliga, privata och ideella aktörer, ett så kallat trepartnerskap. LAG-gruppen består av en representant vardera från offentlig, privat och ideell sektor från varje kommun i regionen. Särskild vikt har lagts på att representation från landsbygden är tillgodosedd. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. Målet är att könsfördelningen i LAGgruppen alltid ska vara minst procent. LAG-gruppen strävar efter att ha medverkan från olika ålderskategorier samt försöker att integrera nya svenskar. Det är särskilt viktigt att arbeta för att engagera ungdomar i utvecklingen av landsbygden. Det är av stor vikt att man i URnära s LAG-grupp tar tillvara den kompetens och erfarenhet som finns från tidigare strukturfondsperioder, Leader och Stad & Land. LAG-gruppens styrelse Mer än 50 procent av representanterna på beslutsfattande nivå (den beslutande styrelsen) i LAGgruppen kommer från privat och ideell sektor. Företrädare från ideell och privat sektor (småföretag) utses av någon förening/motsvarande som företräder småföretagare. Företrädare från näringslivets och arbetsmarknadens organisationer har representation i styrelsen. LAG-gruppen bildade ideell förening (Leader URnära) i augusti Efter detta har arbetet med att slutföra strategin pågått som en kontinuerlig process. Strategin kommer att ses över årligen och revideras vid behov. Här är samarbetet med Länsstyrelsen en viktig del i processen. LAG-gruppen tar fram en budget för verksamheten fram till programperiodens slut Den ska visa hur stor andel av medlen som avsätts till olika inriktningar inom strategin men också hur man avser att fördela medlen på de tre huvudmålen samt åtgärden för samarbete med andra LAGgrupper. LAG-gruppens arbetssätt och arbetsformer LAG-gruppen har rätt att inom sig utse beredande organ och/eller arbetsutskott med samma proportionella sammansättning från offentlig sektor, näringslivet och ideell sektor som LAG-gruppen. LAG-gruppens åligganden LAG-gruppen svarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. LAG-gruppen svarar för att verksamheten enligt fastställd utvecklingsstrategi genomförs och för att medlemmarnas intressen tillvaratas. Det åligger LAG-gruppen särskilt att: - Verkställa av föreningsstämman fattade beslut, - planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, - besluta i frågor om projektfinansiering, - ansvara för verksamhetskontor samt ha personalansvar, - ansvara för och förvalta föreningens medel och budget, - tillställa revisorerna räkenskaper, - förbereda föreningsstämmor. 22

23 LAG-gruppens arbetsordning LAG-gruppens ordförande skall se till att sammanträden hålls minst 4 gånger per år. På begäran av två LAG-gruppsledamöter skall LAG-gruppen sammankallas. Ordföranden kallar till sammanträde. LAG-gruppen är beslutsför då samliga ledamöter kallats och då mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Som LAG-gruppens beslut gäller den mening för vilken minst tre fjärdedelar (3/4) av LAG-gruppens närvarande ledamöter röstar. Vid LAG-gruppens sammanträden skall det föras protokoll som undertecknas av ordförande och justeras av den ledamot som LAG-gruppen utser. Vid jäv tillämpas gällande lagregler. All upphandling sker enligt LOU. LAG-gruppens juridiska ansvar ska följa offentligrättslig lagstiftning. Till LAG-gruppen adjungeras kanslichefen för Umeåregionen samt i förekommande fall personer med expertkunskap. Projektansökningar bereds av verksamhetskontoret och föreläggs LAG-gruppen för bedömning. Projektuppföljning sker enligt de regler som fastställs av Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Informationsinsatser Det åligger verksamhetskontoret att efter beslut i LAG-gruppen informera om Leader och URnäras verksamhet. Här är RUR (regionalt landsbygdsutvecklingsråd) samt de paraplyorganisationer för landsbygdsutveckling och övriga nätverk som finns i respektive kommun viktiga samarbetspartners. Vid verksamhetsstart skall annonser införas i lokaltidningarna. Eget informationsmaterial skall tas fram och spridas enligt kanaler ovan, men även med hjälp av ledamöternas egna kontaktnätverk. Användning av digitala medier prioriteras. Leaderkontor och verksamhetsledare När LAG-gruppen antagits av länsstyrelsen ska en verksamhetsledare tillsättas för att gruppen ska ha rätt att fatta beslut om stöd till projekt. Verksamhetsledarens huvuduppgift är att arbeta med initiering och utveckling av verksamheten samt leda LAG-gruppens sekretariat (Leaderkontor). Det är viktigt att verksamhetsledaren och Leaderkontoret förvaltar traditionen från Stad & Land med ett starkt underifrånperspektiv och med lokalt stöd för projektarbete. Verksamhetskontoret har ansvaret för förankringsarbete och kunskapsspridning om programmet. Resultatet av LAG ska föras in i Umeåregionens strategi för regional utveckling. LAG-gruppen är det organ som har beslutanderätt över vilka projekt kommer att få stöd. LAG har även ett ansvar för att guida projekt vidare till andra typer av finansiering inom t. ex. strukturfonderna. Leaderkontorets personal ska ha kompetens att förvalta offentliga medel. 23

24 4. Strategi 4.1. Vision Umeåregionens landsbygd kommer att blomstra, med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens unika förutsättningar och dess regionala identitet Mål Målet med Leaderområdet URnära är att utveckla ett mångfacetterat företagande på landsbygden med stöd av, och i samarbete mellan ideell, privat och offentlig sektor. Begreppen innovativitet, diversifiering och hållbara partnerskap är centrala ledord för att leda regionen framåt och identifiera regionens starka och utvecklingsbara områden. Det övergripande målet är att skapa ett diversifierat företagande i en levande landsbygd som använder sig av funktionella lösningar där alla individer känner sig delaktiga i en hållbar tillväxt. Delmål öka och utveckla det lokala företagandet, förbättra kunskapen och förändra attityden till företagande genom samarbete med utbildning och forskning, större mångfald med speciellt fokus på integration av ungdomar, nysvenskar och kvinnor, som anställda eller företagare i landsbygdens branscher, öka ungdomars delaktighet i regionen, ett större miljötänkande hos företagare och invånare i regionen med fokus på nya innovativa och lokala lösningar som kan leda till företagande, Bättre och mer tillgängliga servicelösningar för kommersiell och offentlig service i hela området, bevara och utveckla natur- och kulturlandskapet, skapa en attraktiv region genom stärkt socialt kapital och en tilltalande och fungerande miljö som ger inflyttning, ta lärdom genom nationellt och internationellt samarbete som kan omsättas i kunskap och handling. Dessa delmål kommer att leda till en ekonomisk, ekologisk, och socialt hållbar tillväxt i hela regionen! LAG-gruppen stävar efter att uppnå ovan uppsatta vision och målsättning. Därför har LAG-gruppen tagit fram ett antal indikatorer som kontinuerligt ska fungera som riktmärken och uppföljningsverktyg. Indikatorerna finns specificerade i kap 6. Denna lokala handlingsplan har under hela processen tagit stor hänsyn till, och går i linje med regionens olika planer, strategier och utvecklingsdokument. SWOT-analysen bygger till största del på regionens olika politiskt förankrade policydokument tillsammans med andra regionala och lokala dokument. 24

25 4.3. Utveckla samverkan mellan forskningen, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden (Åtgärdskod 111, 331) Bakgrund Utbildning, fortbildning och lärande är en viktig utvecklingsfaktor, inte minst på landsbygden. Utbildningsnivån är lägre särskilt för män utanför tätorterna 28. Det är tydligt att ju längre bort från tätorterna desto färre högutbildade återfinns. Ett ökat antal högutbildade i regionen är nödvändigt för tillväxt, utveckling och för att förse företagen i exempelvis teknikbranschen med den kompetens som behövs. Landsbygdens arbetsmarknad har ett begränsat jobbutbud och långa avstånd till tätorterna försvårar matchningen av arbetssökande och arbete. Det livslånga lärandet är en förutsättning för att få en fungerande och effektiv arbetsmarknad. Det är nödvändigt att individen tillförsäkras möjlighet till ny och fördjupad kunskap och kompetens genom hela livet för att kunna möta en föränderlig arbetsmarknad. Samhällsstrukturen på landsbygden kräver ofta andra och mer innovativa lösningar för att överbrygga långa avstånd. Nya tekniska lösningar skapar nya förutsättningar som t.ex. distanslärande. Sådana lösningar fungerar även för kompetensutveckling och för högre studier. Med den närhet till utbildning och forskningscentra som finns i regionen, finns stora möjligheter att skapa ett samarbete som kan höja kompetensnivån på arbetsmarknaden. I det moderna samhället är kunskap ett av de främsta konkurrensmedlen. Det finns en stor potential att öka konkurrenskraft och tillväxt på landsbygden genom att stödja initiativ mellan näringsliv och utbildning/forskning. Många av de starka profilområden som finns i regionen återfinns även representerade på de närbelägna universiteten. Det är en styrka att ha möjlighet att stärka regionens spetskompetens. Mål Förenkla samarbetsmöjligheterna mellan organisationer, företag och akademi för att skapa ett bättre ömsesidigt kunskapsutbyte, utnyttja och påverka befintlig forskning, öka kunskapen om företagande och företagandets villkor hos utbildningsinstitutionerna, höja kompetensnivån hos arbetskraften och företagarna, skapa närhet mellan näringsliv, studenter och landsbygd, livslångt lärande, täcka det förväntade arbetskraftsbehovet. Ett mål är att använda sig av potentiella kontaktpunkter mellan näringsliv, forskning och utbildning samt att utveckla samarbetsstrukturer. Det ska finnas naturliga och enkla vägar där aktörerna kan mötas. Detta kan ske genom initiativ som erfarenhetsutbyte och skapande av gemensamma åtgärder. Eftersom forskning ofta sker inom samma ämnesområde både i näringsliv och akademi bör man stötta initiativ som syftar till att samordna forskningen för att effektivisera och öka nyttan. Detta ska syfta till att utveckla och öka kunskapsinnehållet i produktionen dvs. öka konkurrenskraften vilket även konkret kan bidra till fler kvalificerade arbetstillfällen inom regionen

26 Åtgärder ska även syfta till att företag utan egen forskning ska få möjlighet att ta del av relevant och aktuell forskning och kanske även möjlighet att påverka denna. Närheten mellan akademi och företagare ska också syfta till att öka kunskapen om företagandet och vidare bidra till kompetensutveckling av företagare och arbetskraft. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om hur livs- och boendemiljön påverkas av det sociala kapitalet i Umeåregionen. Här kan regionen på ett konkret sätt ta till vara aktuell kunskap för att utveckla regionen. Projekt som ökar kontakter mellan studenter och näringsliv ska stödjas. Här står nyttan för de båda grupperna i centrum. Projekt kan syfta till att låta ny- och högutbildade skapa kreativa lösningar och på så sätt öka diversifieringen genom nya sätt att nyttja jord- och skogsbruksnäringen. Ett bra samarbete mellan akademi och näringsliv kan också bidra till att minska det förväntade arbetskraftsunderskottet samt att minska utanförskapet. Genom att nyttja akademins resurser efter arbetsmarknadens behov kan man öka effektiviteten och förbättra förutsättningarna för båda sidor. Detta ökar tillgängligheten för arbetsmarknadens grupper så att de mest utsatta grupperna i detta perspektiv invandrare, kvinnor och unga personer kan ges bättre förutsättningar att skaffa sig en inkomst och på längre sikt även täcka en förväntad arbetskraftsbrist. Verksamheter Klusterverksamhet och nätverkande, kompetensutveckling och seminarieverksamhet (kortare utbildningar), mötesplatser (fysiska och virtuella) Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft (Åtgärdskod 123, 124) Bakgrund Skogsbruket har en lång och stark tradition i regionen. Detta beror till stor del på god tillgång till råvara. Tillsammans med de övriga areella näringarna är det en viktig förutsättning för tillväxt både inom produktionen likväl som i förädlingsledet. För att förbättra möjligheterna, speciellt för mindre lokala producenter, kan verksamheten diversifieras. Detta är en möjlig väg för att skapa bättre förutsättningar för en fortsatt lönsamhet av jord- och skogsbruket samtidigt som man utvidgar sin verksamhet mot, och tillsammans med, andra branscher och når en ökad mångfald. Jord- och skogsbruket är traditionellt en bransch som har få inslag av invandrare och kvinnor och idag även med en relativt liten del unga personer. Mål Fler miljöbaserade företag som siktar på hållbar produktion, öka medvetenheten om värdet av de lokala tillgångarna, öka jämställdhet och integration för att stärka konkurrenskraften, fler sektorsövergripande mötesplatser. I regionen finns stora möjligheter att skapa fler företag inom den gröna näringen och på så sätt också skapa förutsättningar för en ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. Globaliseringens nya utmaningar kräver innovativitet och utveckling av nya metoder och tekniker för att maximalt nyttja de tillgängliga resurserna på ett effektivt men samtidigt hållbart sätt. Detta kan t. ex. göras med moderna och effektiva produktionsenheter samt genom en höjning av branschens kunskapsnivå och därefter en ökad konkurrenskraft. Vidare krävs även en ökad satsning på en långsiktigt jämställd arbetsmarknad samt integration av nya grupper, t. ex. unga, invandrare och kvinnor i branschen för att också nå en socialt hållbar utveckling. 26

27 Det finns ett behov att skapa mötesplatser där olika grupper kan sammanföras. Genom att satsa på dessa mjuka värden har det visat sig att det går att öka utvecklingen och tillväxten i en region. Detta kan bl.a. ske genom kompetensutveckling för att öka insatser och medvetenheten kring kvinnors och mäns företagande och kvinnligt och manligt ledarskap. Kvinnors självkänsla och företagaridentitet bör särskilt beaktas och stärkas, eftersom en minoritet av företagen inom de areella näringarna drivs av kvinnor. På samma sätt behövs det insatser för att öka kunskapen och medvetenheten om andra gruppers förutsättningar för att arbeta i branschen samt att introducera dessa till jord- och skogsbrukssektorn. Genom att nya företagare använder sig av de lokala naturtillgångarna kan även ett mervärde för regionen skapas då lokalt producerade varor och tjänster tjänar som marknadsföring för regionen. Detta kan till exempel vara lokalt producerade livsmedel (t.ex. bär, svamp, trädgård, rennäringsprodukter, fisk) och andra nya produkter och tjänster som då både kan tjäna som marknadsföring och som ett mer hållbart alternativ. Verksamheter Småskalig, lokal livsmedelsproduktion och förädling, utveckling av nya produkter, processer och tekniker Hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande (Åtgärdskod 216) Bakgrund De areella näringarna måste bygga på ett hållbart nyttjande av förnybara naturresurser. Genom ett målmedvetet arbete för att nå och driva miljömål samt att bevara och upprätthålla landskapets natur- och kulturvärde kan regionen förknippas med höga miljövärden och upplevas som ett stimulerande område att leva och verka i. Detta sker genom hållbart nyttjande av jord- och skogsbruksresurserna. Att kunna använda förnybara naturresurser är grunden för att kunna utveckla ett hållbart samhälle. Skogen är vår viktigaste förnybara naturresurs. Skogarna i regionen har också goda möjligheter att bli attraktiva för ekoturism om deras naturvärden kan förvaltas och marknadsföras på ett effektivt sätt. Mål Ett fortsatt öppet, attraktivt och levande landskap, bibehållande av natur- och kulturvärden, satsningar på långsiktigt miljövänliga och innovativa energi- och transportlösningar. Umeåregionen bör satsa på att motverka en nedläggning av jordbruk och andra insatser som påverkar det öppna och attraktiva landskapet som finns i regionen. Detta kan t.ex. göras genom att stödja och bibehålla betesbaserad produktion för att bevara regionens kultur- och naturmiljö. För att kunna minska jordbrukets negativa effekter på miljön, bör man satsa på ett mer hållbart och ekologiskt jordbruk. Detta kan ske genom att stimulera jord- och skogsbruket att använda sig av mindre energi- och resurskrävande metoder och tekniker. Genom den kompetens som finns i regionen både från näringslivet och från forskningen, kan man påverka satsningar mot en mer hållbar utveckling i form av ökad tillgång på förnyelsebara energikällor. Dessa faktorer skapar tillsammans en helhetssyn på landskapet som är en viktig faktor för landsbygdens attraktionskraft som boendemiljö och arbetsområde. När det gäller landets energiomställning är det viktigt att skogen genom en hög produktion kan lämna ett stort bidrag. Inom detta område finns en stor potential för ökad sysselsättning inte minst i inlandet. 27

28 Verksamheter Utveckling och marknadsföring av unika boendemiljöer, insatser för att öka miljömedvetandet, insatser som bidrar till en komplett landsbygd Diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet Bättre service och handel samt effektivare kommunikationer (Åtgärdskod 321) Bakgrund Det har länge varit nödvändigt att förbättra den offentliga och kommersiella servicenivån i regionens byar men nu börjar det även bli akut att höja servicenivån i landsbygdens tätorter. Detta är en oroande utveckling för regionens framtid. En rimlig servicenivå i regionens alla delar är en nödvändighet för att regionen ska ha en hållbar ekonomisk och social utveckling. Denna utveckling hamnar lätt i en ond spiral som måste brytas. Om servicenivån i närområdet är för låg blir det oattraktivt att flytta in och svårt att bo kvar. Om invånarantalet sjunker försämras den lokala marknaden och det blir svårt eller omöjligt för företag och organisationer att bibehålla lönsamhet i verksamheten. Tabell 3: Avstånd till närmaste livsmedelsbutik år 2005 Kommun Befolkning Andel (%) per avståndsklass mindre 2,5 km - 5 km - än 2,5 km 5 km 10 km 10 km - 15 km mer än 15 km Bjurholm ,8 6,8 10,3 23,7 8,5 Nordmaling ,8 16,6 18,5 8,4 2,6 Robertsfors ,4 6,4 24,2 18,9 3,2 Vindeln ,2 5,4 10,2 10,2 12,7 Vännäs ,6 9,7 11,7 8,4 0,6 Umeå* ,8 3,5 5,5 2,1 0,1 Riket ,7 7 1,7 0,5 * Endast ca 20 % av Umeås befolkning bor på landsbygden Källa: Servicedatabasen, Konsumentverket, Regionfakta Tabellen ovan visar exempel på avstånd till närmaste livsmedelsbutik i Umeåregionen. Merparten av regionens invånare har betydligt längre till butik än riksgenomsnittet där över 80 % har max 2,5 km. Detta ställer stora krav både på familjernas planering men även på lokaltrafiken i regionen. En låg servicenivå försvårar både för boende och för företagande. För många små företag och företagare innebär det rejäla problem att ha över en timmes restid till närmaste bank eller försäkringskassa. Detta ger både tids- och ekonomiska förluster vilket ger en sämre konkurrenskraft för företagen i dessa områden. Även för boende leder den låga servicenivån till kännbara svårigheter och ökade kostnader i vardagen. Familjer får större problem att skapa en fungerande vardag då det kan vara långa avstånd mellan jobb, barnomsorg och affär samt en bristfällig kollektivtrafik. I de mer renodlade utpendlingskommunerna (Nordmaling, Vindeln och Vännäs) är andelen pendlare relativt 28

29 hög. För pendlarna i dessa utpendlingskommuner är avståndet till arbete i Umeå mellan 3 och 6 mil, och restid med bil minuter per resväg, med buss minuter. Detta ligger klart i överkant för hur långt (eller länge) en arbetspendlare är villig att pendla. Tabellen visar pendlingsmönstren för de tre LA-regionerna 29 ; Umeå, Lycksele och Örnsköldsvik. Här ser man att det är en tydlig pendling från kommunernas utkanter till dess centralorter. Bild nr 1: Pendlingsmönster för Umeå, Lycksele och Örnsköldsviks LA-regioner Pendlingen mellan Umeå och kranskommunerna är en viktig faktor som har stor betydelse för befolkningsutvecklingen i hela regionen. Svårigheten att låna pengar är ett annat problem eftersom bankerna kräver hög säkerhet för banklån. Detta drabbar både inflyttare/nybyggare och företag. 29 Sandow, Erika och Westin, Kerstin (2007:01), LA-regioner är nu utbytta mot Funktionella analysregioner (L- A regioner) 29

1. Inledning...4. 2. Analys...4. 2.1. Bakgrund Leaderområde...4. 2.1.1. Geografisk avgränsning...5

1. Inledning...4. 2. Analys...4. 2.1. Bakgrund Leaderområde...4. 2.1.1. Geografisk avgränsning...5 Innehållsförteckning 1. Inledning...4 2. Analys...4 2.1. Bakgrund Leaderområde...4 2.1.1. Geografisk avgränsning...5 2.1.2. Regional identitet, delaktighet och regional förankring...6 2.1.3. Arbetsmarknad

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan:

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionen har tre övergripande målsättningar 1. utveckla regionen

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening.

1 Mötets öppnande Ordförande Enar Jonsson öppnade mötet och hälsade deltagarna varmt välkomna till det första mötet med URnära ideell förening. Protokoll interimsstyrelse URnära Ideell förening Tid: Torsdag den 15 oktober kl 17.30-19.30 Plats: Ersboda slöjd, Umeå Närvarande, Maria Bahlenberg, Christer Lindvall, Enar Jonsson, Roger Sandström (tom

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial

Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer