1. Inledning Analys Bakgrund Leaderområde Geografisk avgränsning...5

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Analys Bakgrund Leaderområde Geografisk avgränsning Regional identitet, delaktighet och regional förankring Arbetsmarknad och branschstruktur Natur och kulturmiljön Landsbygdsutveckling i Umeåregionen Arvet från Stad & Land Erfarenheter och resultat av tidigare lokalutvecklingsarbete SWOT analys Umeåregionen Styrkor Svagheter Möjligheter Hot LAG grupp Strategi Vision Mål Utveckla samverkan mellan forskningen, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden Förbättra jord och skogsbrukets konkurrenskraft (Åtgärdskod 123, 124) Hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande (Åtgärdskod 216) Diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet Bättre service och handel samt effektivare kommunikationer (Åtgärdskod 321) Ökat entreprenörskap och egenföretagande (Åtgärdskod 312) Miljö, livskvalitet och värdskap (Åtgärd 313, 322, 323)

3 5. Nationellt och internationellt samarbete Horisontella perspektiv Genderperspektiv, ungdomar, mångfald och integration Hållbar utveckling Medfinansiering Organisation av verksamheten Kompetens och informationsinsatser Urval av projekt Indikatorer Källförteckning

4 1. Inledning URnäras vision: Umeåregionens landsbygd kommer att blomstra med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens unika förutsättningar och dess regionala identitet URnära är en utvecklingsstrategi för att uppnå en hållbar tillväxt och utveckling av landsbygden i Umeåregionen. Den ska fortsätta bygga på den positiva anda som samarbetet mellan ideell, offentlig och privat sektor upplever just nu. URnära bygger vidare på de goda erfarenheterna från Stad och Land programmet samt erfarenheterna från de människor som under flera år har arbetat för en hållbar och konkurrenskraftig landsbygdsutveckling. Denna strategi är ett resultat av en så kallad SWOT analys. Analysen lyfter fram regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot, där möjligheterna har varit utgångspunkten för vår strategi. Det är på Umeåregionens möjligheter som resurserna ska satsas och investeras. Strategin ska utgöra grunden för de olika projekt och planer som behöver utvecklas för att förverkliga den vision och de mål som anges i strategin. Utifrån strategin skall LAG gruppen ha en stabil och kraftig grund för ett innovativt utvecklingsarbete med mera konkreta mål och aktiviteter inom tre områden: Förbättra jord och skogsbrukets konkurrenskraft, hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande, diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet. Insatser och inriktningar kommer dock att finnas med i ett, två, eller i alla tre områdena då ett av målen är att projekten ska vara sektorsövergripande. Samtidigt finns det i strategin ett antal horisontella mål; gender, miljöperspektiv, ungdomar och integration, som ligger horisontellt genom hela processen, från skrivandet av den lokala handlingsplanen genom hela genomförandet och vidare i utvärderingen. Nätverkande och samarbete kommer att vara nyckelord i hela denna strategi. Som en röd tråd kommer former av nätverkande och samarbete (Leader m. fl.) att vara viktiga begrepp i alla tre strategiområdena. Samarbetet är ett sätt att samla krafter och öka möjligheterna till tillväxt på landsbygden. 2. Analys 2.1. Bakgrund Leaderområde 2.1. Bakgrund Leaderområde "Vi hjälps åt" skulle kunna vara Umeåregionens slogan 1. Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs bildar Umeåregionen som tillsammans har knappt invånare 2. Umeåregionen är en gemensam arbetsmarknad. Detta visas t.ex. av regionens pendlingsmönster (se karta sid 28) och att regionen är definierad som en FA region 3, eller lokal arbetsmarknadsregion (LA) vilket var den tidigare definitionen enligt NUTEK:s indelning. 1 Ibid. ( ) 2 Inklusive Umeå tätort som inte ingår i URnära 3 NUTEK, Faktabanken, ( ) 4

5 Denna definition av regionen som en gemensam arbetsmarknad var en av grundstenarna vilket 1992 ledde fram till informella samtal mellan kommunchefer och politiker i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs om att utveckla samarbetet mellan kommunerna. Året efter, 1993, formaliserades nätverket och en avsiktsförklaring antogs som bland annat säger att all positiv utveckling i någon av Umeåregionens kommuner är till fördel för hela Umeåregionen, att etableringar inom regionen ska ske utan stridigheter och att en gemensam strategi för utveckling och genomförande av gemensamma projekt också ska finnas. 4 Genom Stad & Land har regionidentiteten kraftigt förstärkts och kommungränserna minskat i betydelse. Ett tydligt exempel på detta är hur projekt i en kommun genomförts med medel från en eller flera andra kommuner. Ett annat exempel är den ökning av kommunövergripande projekt som präglade de sista åren av föregående programperiod. Detta är den grund som URnära vill bygga vidare på och utveckla till ett ännu närmare samarbete över kommun och andra gränser Geografisk avgränsning Området består av sex kommuner, Robertsfors, Umeå 5, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs och Vindeln. Fem av kommunerna med undantaget Umeå, är renodlade landsbygdskommuner. Umeåregionen, som innefattar ovan nämnda kommuner har en yta på ca km 2 vilket motsvarar ungefär 17 % av Västerbottens län. Inom området bor invånare, 26 % av Västerbottens läns population. Umeå kommun är en del av Umeåregionen, i denna kommun bor invånare varav ca bor på landsbygden. Kommunen har två universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå Universitet (UMU). Från Umeå stad når man samtliga kommuncentra på mindre än en timmes bilresa. Avståndet till Stockholm är 650 km och till Bryssel km. Den närmaste staden utanför Umeåregionen är Vasa i Finland med drygt invånare. Vasa län har ca invånare. Det nordliga läget medför en kort vegetationsperiod på 170 dagar i genomsnitt, med en årsmedeltemperatur på +2,5 grader C. Marken är snötäckt under perioden mitten av oktober till mitten av maj månad. Klimatet varierar med något mildare klimat i kustkommunerna. Tabell 1: Tätortsgrad och invånare per kommun 2005 Kommun Landareal, hektar Landareal tätort, hektar Folkmängd i tätort Folkmängd totalt Tätortsgrad % Nordmaling ,8 Bjurholm ,7 Vindeln ,1 Robertsfors ,4 Vännäs ,8 Umeå ,1 Källa: scb.se 4 Umeåregionens Hemsida, ( ) 5 Endast Umeå landsbygd ingår i Leaderområdet med ca invånare. Dessa församlingar i Umeå kommun ingår i Leaderområdet är: Hörnefors församling, Holmsunds församling, Sävar/Holmöns församling, Tavelsjö församling, delar av Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Tegs församling. 6 ( ) 7 Endast Umeå landsbygd ingår i URnära 5

6 Tabellen ovan visar hur stor andel av befolkningen i regionen som bor i tätort respektive landsbygd. Bjurholm är den kommun som har lägst andel invånare som bor i tätort med endast 38,7 %. Förutom Umeå så är Vännäs den kommun som har högst andel invånare som är bosatta i tätort. I Vännäs bor 66,8 % av befolkningen i tätort och 33,2 på tätortsnära landsbygd Regional identitet, delaktighet och regional förankring Det program som här presenteras bygger till stor del på erfarenheter från tidigare Leader perioder och framförallt på föregående periods program där regionen drev ett Leader liknande program, Stad och Land. Avsikten är att skapa förutsättningar för lokala och regionala projekt som är innovativa och grundar sig på ett genuint underifrånperspektiv och syftar till att utveckla landsbygden ekonomiskt, miljömässigt och socialt. En förutsättning för att kunna genomföra projekt genom detta program är ett brett partnerskap mellan ideella/privata och offentliga aktörer, där den ideella insatsens värde ofta är lika hög som den nationella och EU insatsens värde. URnära ska även ses som ett komplement till övriga program. De lokala grupperna ska kunna få stöd och vägledning genom LAG och den administrativa enhet som ska medverka till att genomföra programmet gällande förslag till annan finansiering, vilken kan innefatta privat finansiering, olika former av lån eller andra EU program. Umeåregionen är en funktionell analysregion 8 vilken vi även vill beskriva som möjligheternas region. Programinnehållet tar sin utgångspunkt genom en stark och tydlig regional identitet där regionen är präglad av innovativ och konkurrenskraftig företagsamhet och där samspelet i hela regionen är en viktig förutsättning för tillväxten i regionen. Identiteten har byggds upp genom det framgångsrika samarbete som har pågått under de senaste programperioderna. Både periferin och centrum har upplevt nyttan och nödvändigheten av en gemensam samverkan. Därför ska programmet syfta till en utveckling genom samarbete i regionens alla delar. Detta blir tredje perioden där Umeåregionen samarbetar som en enhet. Detta har medfört ett djup rotat samarbete som känns naturligt och fungerar väl. Tittar man på regionen ur ett pendlingsperspektiv så stöder det ytterligare Umeåregionen som en funktionell region. Alla dessa faktorer, plus att regionen har ett gemensamt styrorgan gör att den regionala identiteten ytterligare stärks. Det lokala utvecklingsprogrammet präglas av landsbygdens traditionella behov men vill också öppna för möjligheter till diversifiering och nytänkande vilket påtagligt kan lyfta och bredda näringslivet i regionen. Intresset är stort att inom ramen för detta program ytterligare stärka de befintliga kontaktytorna med regionens nationella och internationella partners men även samarbeta med andra Leader projekt nationellt och internationellt. Underifrånperspektiv och tillvaratagande av den lokala nivåns engagemang och resurser har under senare år varit ledstjärnan i en stor del av den lokala utvecklingen i regionen. Det breda partnerskapet i utvecklingsarbetet har lett till ökad förståelse och ett bättre samarbete mellan olika aktörer men det har också lett till bättre resultat och ett mer effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Tillskottet av ideella/privata resurser har möjliggjort att ett stort antal projekt kunnat genomföras trots den offentliga sektorns krympande resurser. Ytterligare en effekt av samarbetet mellan offentlig ideell privat sektor är ett ökat medborgaransvar. De olika nivåerna har närmat sig varandra och fått ökad förståelse och insikt om de villkor man arbetar under inom de olika sektorerna. 8 Enligt NUTEK:s indelning så består Umeås funktionella analysregion (FA-region) av Umeåregionens 6 kommuner, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Umeå. Begreppet FA-regioner ersätter det tidigare använda Lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner). 6

7 URnära s strategi präglas av ett gediget underifrånperspektiv. Redan under slutskedet av Stad & Land perioden påbörjades arbetet med att förankra tankar och idéer om ett nytt utvecklingsprogram. Förankringsarbetet har i processform genomförts i lokala föreningar (både på landsbygd och i tätort), hos lokalt näringsliv och via Regionrådet (Umeåregionens kommunchefer och kommunalråd). Förankringsarbetet har haft olika form inom kommunerna, men under de senaste två åren har samtliga landsbygdsföreningar/byaråd/motsvarande i regionen arbetat med att ta fram lokala utvecklingsplaner. 9 Kontinuiteten på regional nivå har garanterats genom det regionala landsbygdsutvecklingsrådet i Umeåregionen (RUR) som bildades under slutet av förra programperioden. Genom sin paraplykonstruktion har RUR kontinuerlig kontakt med varje enskild by. Processen till framtagandet av det nya Leaderområdet har resulterat i ett lokalt handlingsprogram med färre åtgärder men tydligare prioriteringar och ett smalare program. Arbetet med att ta fram ett underlag till strategi har letts av en skrivargrupp som bestått av: Umeåregionen, Karin Ahnqvist (offentlig sektor) Regionalt landsbygdsutvecklingsråd i Umeåregionen (RUR), Enar Jonsson (ideell sektor) Näringslivsservice i Vännäs, Victoria Kreuger (privat sektor) Konsultativt stöd från Serus Ek. För, Lisa Fröbel (privat sektor) Skrivargruppen har haft löpande kontakt med: Företagarna Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Skrivargruppen har kontinuerligt förankrat sitt arbete genom RUR och de lokala nätverk som dessa aktörer besitter i samtliga kommuner, samt Regionrådet. I juni 2007 inbjöd Umeåregionen till ett möte ( Open Space ) där skrivargruppen presenterade ett strategiutkast. Samtliga närvarande inbjöds till fortsatta diskussioner och strategin gick även ut på remiss till regionens kommuner, intresseföreningar, näringslivsorganisationer m. fl. Programskrivandet har förankrats genom byautvecklingsmöten, information via Umeåregionens hemsida, e maillistor, företagarträffar etc. Det har även funnits möjlighet för alla intresserade att lämna synpunkter på arbetet via träffar och via Umeåregionens hemsida där material löpande har presenterats. Programförslaget har växt fram ur en SWOT analys baserad på en mängd politiskt accepterade regionala och lokala dokument baserade på ett stort förankrings och analysarbete (se avsnitt 2.2 SWOT analys Umeåregionen). Från denna analysdel utvecklas en strategi för genomförandet av programmet. Både Umeåregionen och dess medaktörer vill med detta program möjliggöra att det lokala utvecklingsarbetet inom regionen ska få fortsätta. Grunden är lagd för en ny period av lokal utveckling som är sprungen ur de lokala gruppernas egna initiativ, idéer och engagemang. Nu gäller det att Umeåregionens lokala grupper tillsammans med projektorganisationen driver fram nya 9 Underlaget finns dokumenterat (i digitalt format) på Umeåregionens kansli samt hos Länsstyrelsen i Västerbotten. 7

8 innovativa projekt. Utan eldsjälarnas arbetsinsatser förblir programmet en pappersprodukt dessa eldsjälar är förutsättningen för ett bra resultat Arbetsmarknad och branschstruktur Umeåregionen som består av kommunerna Umeå, Vännäs, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors är en gemensam arbetsmarknad och utgör en FA region (Umeå). En FA region betyder att människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. I Leaderområdet URnära ingår samtliga kommuner med undantaget Umeå tätort. Ser man till landsbygdens näringsstruktur i Norrbotten och Västerbotten är den klart dominerad av småföretag, ca 97 % av företagen har färre än 9 anställda. Även andelen småbruk större än riksgenomsnittet (33 %) 10. Dessa svarar för närmare 76 % av sysselsättningen på landsbygden och är en viktig bas för infrastruktur och näringsliv med sina småindustrier, transporter, service och handelsföretag. Eftersom statistiken är hämtad från Sveriges officiella statistik bör det påpekas att sysselsättningseffekter från kombinations och deltidsverksamhet inte finns med. Skulle även dessa finnas med så skulle andelen öka. Norra Norrlands jordbruksföretag (2 974 i Västerbotten och i Norrbotten) 11 och skogsbruksföretag 12, utgör en betydelsefull andel av sysselsättningen, både heltids och deltidsföretagande. 13 Med de gröna näringarna avses i denna handlingsplan landsbygdsföretag som har sin bas i jord, skog, vatten och landsbygdens miljö. Dessa företag är verksamma i alla delar av norra Norrland och således även Umeåregionen, och bär upp en väsentlig andel av såväl sysselsättningen på landsbygden som av områdets bruttointäkt. Enligt LRF:s beräkningar bidrar de gröna näringarna med kringeffekter till 16 % av sysselsättningen och nästan 11 % av bruttoregionalprodukten (BRP) i Norrbottens och Västerbottens län. Nedanstående diagram visar inom vilka branscher arbetskraften i regionen 14 är sysselsatt. 10 Jordbruksverket, Företag och företagare ( ) 11 Enligt Jordbruksstatistisk årsbok 2006 fanns det år jordbruksföretag med mer än 2 ha jordbruksmark i Norrbotten och Västerbotten. 12 Skogsstyrelsen, Skogsstatistisk årsbok LRF (2007) 14 Vi har valt att utelämna Umeå kommun i denna statistik eftersom vi endast har tillgång till statistik på kommunnivå och eftersom Umeå kommun har en betydligt större befolkning och annorlunda struktur än de övriga landsbygdspräglade kommunerna och således skulle detta leda till en skev beskrivning av regionens arbetsmarknad. Därför väljer vi att beskriva arbetsmarknaden i URnära utifrån de resterande fem kommunerna vilket bör ge en bra och korrekt bild. 8

9 Diagram 1: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (RAMS) efter region, näringsgren, 2005 Källa: SCB Med detta perspektiv på arbetsmarknaden är den dominerande branschen utvinning av mineral och tillverkningsindustri vilken är en klart mansdominerad arbetsplats där över 75 % av de anställda är män. Näst största bransch är handel, transport, magasinering och kommunikation, också detta är en klart mansdominerad bransch. Den tredje största sektorn är byggindustri som i likhet med de två första också är klart mansdominerad. Det traditionellt kvinnodominerade yrkena, som till exempel hälso och sjukvård och utbildning, är betydligt mindre förekommande inom region. Om vi hade tagit med Umeå kommun i beräkningen skulle strukturen klart förändras och största bransch är då den kvinnodominerade branschen hälso och sjukvård, socialtjänst och veterinärer. Umeåregionen har en stark regional tillväxt över de senaste åren med en högre BRP utveckling än genomsnittet i Sverige 15. Förvärvsintensiteten är dock något lägre än för Sverige totalt, under perioden visar regionen dock en stigande trend där männen har ökat sin andel kraftigast. År 2004 var förvärvsintensiteten i Umeåregionen 72,8 för kvinnor respektive 74,6 för män 16. Under perioden har den totala arbetslösheten i regionen sjunkit med 1,6 % och är ,1 % vilket är något lägre än för landet totalt Natur och kulturmiljön Inom Umeåregionen återfinns nära sextio naturreservat, bl.a. ett stort antal kultur och fornminnesmärken. Längs många av åarna och älvarna förekommer lämningar från förhistorisk tid. Dessa påminner oss om det jägarfolk som för cirka år sedan levde på jakt och fiske vid vattendragen. 15 NUTEK, Faktabanken 16 NUTEK, Faktabanken 17 NUTEK, Faktabanken 9

10 I Umeåregionen finner man ett flertal olika naturtyper. Robertsfors, Nordmaling och Umeå kommuner präglas av kustlandskap. Genom samtliga kommuner i området rinner ett flertal åar och älvar, Lögdeälven, Öreälven, Umeälven och Vindelälven samt Sävarån och Rickleån varav Vindelälven är en av fyra nationalälvar i Sverige och en av de få kvarvarande outbyggda älvarna i Europa! Ett flertal fiskevårdsföreningar har bildats som på olika sätt arbetar för att förbättra fisket. Samtliga åar och älvar är lämpliga för kanotpaddling. Den dominerande naturtypen i området är milsvida skogar med en artrik miljö som sjuder av liv och som därmed är en av våra viktigaste resurser både ekonomiskt och ekologiskt. Skogen har därmed självfallet en stor betydelse för näringslivet i området. Den relativt stora andelen odlad mark är också typisk för regionen. Jordbrukslandskapet är mest framträdande i norra delarna av Robertsfors kommun, Bjurholm samt Vännäs. Vännäs är till exempel den enda kommun i Norrland som till mer är 10 % består av öppet landskap. Jordbruksproduktionen i området präglas av produkter som håller en mycket hög kvalité och i området produceras en rad livsmedelsprodukter som är unika för regionen och norra Skandinavien. Umeåregionen har även en lång kustremsa där Sveriges största skärgårdsreservat är beläget, Holmöarna. Dessa öar är bl.a. mycket viktiga besöksmål för regionen. Såväl Robertsfors som Nordmaling är gamla brukssamhällen. Bruken i Olofsfors, (Nordmaling) samt bruket i Robertsfors är väl bevarade och öppna för besökare. I bruken framställdes järn och pappersmassa. Umeåregionen är sedan hundratals år det naturliga vinterbeteslandet för de västerbottniska samernas renar. Sju samebyar håller från oktober till april ett stort antal renar betande i området. Slakt och förädling av renkött förekommer företrädesvis i Vindelns kommun. Under tidigare strukturfondsperioder har samverkan med samerna varit mycket marginell, till stor del beroende på att samerna omfattats av egna utvecklingsprogram. Så är fallet även denna period men URnära vill genom Leader verka för ett närmare samarbete med den samebefolkning som bor i regionen främst under vinterhalvåret. Samarbete och samverkan inom exempelvis besöksnäringssektorn skulle kunna leda till en positiv ökning av regionens utbud och utgöra en förstärkning av vinterturismen. Även inom sektorn lokalt producerade livsmedel finns goda möjligheter till samverkan kring exempelvis utveckling av nya produkter Landsbygdsutveckling i Umeåregionen I Umeåregionen har man bedrivit ett aktivt landsbygdsutvecklingsarbete sedan mitten av 1980 talet vilket drogs igång i och med initiativet Hela Sverige ska leva! som drevs av Glesbygdsverket. I samband med den följande kampanjen Landsbygd 90 tog arbetet ordentlig fart. I många byar startade arbetet genom studiecirklar där framtidsfrågor diskuterades och lokala grupper uppmuntrades att arbeta med utvecklingsplaner för sin by eller bygd. Under EU programperioden har Stad och land Hand i hand, LEADER II, varit ett av 12 Leaderområden i Sverige och omfattat samma geografiska område som UmeåRegionen (med undantag för Umeå tätort). Denna period följdes upp med det Leader liknande projektet Stad och Land vilket har varit ett mycket positiv program ur flera aspekter. Detta var det första Leader liknande ramprogrammet som beviljades inom Mål 1 områdena i Sverige. Ramprogrammets totala budget uppgick till ca 55 miljoner kr och under perioden har 205 projekt genomförts. 18 Mer information om Stad och Land finns på: 10

11 I Robertsfors har man bedrivit ett aktivt landbygdutvecklingsarbete under många år. Bland annat har man i Flarken byggt industrihus och hyreslägenheter i byns regi bildades en ideell förening Byautveckling i Robertsfors (BURK), vars uppgift är att förmedla erfarenheter mellan kommunens byar samt vara kontaktlänk med kommunen i landsbygdsfrågor. I kommunen drivs även projekt som syftar till att öka kvinnors företagande. Under den föregående programperioden genomfördes inom Stad & Land 50 projekt i kommunen där de flesta finansierades under åtgärden Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. För närvarande pågår ett kommunalt projekt som syftar till att genom aktiv samverkan över kommungränserna stimulera jämställdheten i de deltagande kommunerna. Under förra programperioden deltog Vindelns kommun i det Leader liknande projektet Stad & Land. Totalt har det genomförts 20 projekt i Vindelns kommun varav 13 har drivits under åtgärden Landsbygdsföretagande. De lokala projekten har i övrigt fördelats på åtgärdsområdena Landsbygdens utveckling och Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. Tidigare arbetet med Landsbygdsutveckling har varit så framgångsrikt att Vindelns kommun 1995 tilldelades priset som årets landsbygdskommun. Vindelns kommuns byautvecklingsråd fungerar bl.a. som kommunens remissorgan i frågor av byautvecklingskaraktär. Bjurholm, som är landets minsta kommun till invånarantalet, har länge arbetat med landsbygdsfrågorna utifrån ett underifrånperspektiv. Redan under mitten av 1980 talet byggdes de första hyreshusen ute i byarna av lokala grupper som ville skapa fler boendealternativ för att kunna behålla ungdomen ute i byarna. Nu finns fyra hyreshus i fyra byar, samtliga byggda av lokala grupper utarbetade Bjurholms kommun sitt första landsbygdsutvecklingsprogram. I Bjurholm finns sedan 1994 en affärsrådgivare för kvinnliga företagare och entreprenörer och en landsbygdsutvecklare som arbetar i nära kontakt med byagrupperna. Sedan 1995 finns ett fungerande utvecklingsråd för kommunens byar. Utvecklingsrådet har status som rådgivare till kommunstyrelsen. För närvarande finns runt byaföreningar. Dessa har bl.a. genomfört fyra LEADER II projekt och ett antal projekt i det Leader liknande programmet Stad & Land. I Vännäs genomfördes under studiecirklar i landsbygdsutveckling. Detta var inledningen till ett mycket kreativt arbete där varje by inventerat sina resurser och behov och sammanställt detta till ett byautvecklingsprogram. Även i Vännäs finns rådgivning riktad speciellt till kvinnliga företagare. Inom ramen för Leader projektet Stad & Land Hand i hand, genomfördes åtta projekt i Vännäs. Ett av resultaten av dessa projekt är bildandet av Vännäs Landsbygdsråd år I det följande Leaderliknande projekt Stad & Land genomfördes i Vännäs 38 projekt varav 20 stycken inom Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. I Nordmaling genomfördes inom Leaderprogrammet Stad & Land Hand i Hand ett 15 tal egna projekt, geografiskt spridda i alla delar av kommunen. Ytterligare 10 projekt har bedrivits som gemensamhetsprojekt tillsammans med övriga kommuner inom Leaderområdet. I föregående Stad & Land programperiod har det genomförts 20 projekt i Leader liknande former. Natur, kultur och livsmiljö är de områden där flest projekt har genomförts. I Umeå kommun har ett sextiotal lokala grupper formerat sig i ett byanätverk. Många byar är mycket aktiva i sitt utvecklingsarbete. Bl.a. Sävarådalens byar som med framgång skapat flera nya småföretag. Ytterligare ett exempel är Holmöns Utvecklingsforum som i ett brett partnerskap, genom ett Leader projekt, har arbetat fram en utvecklingsplan över 10 år, som vilar på Hållbara Holmön. 69 projekt har genomförts inom Umeå kommun inom ramen för Stad & Land. De flesta av dessa projekt har drivits under rubriken Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. 11

12 Arvet från Stad & Land Stad & Land har klart visat att det finns möjlighet att utifrån lokal utveckling skapa tillväxt, ökad mobilisering och ökat lokalt ansvarstagande. Ett av de viktigaste resultaten av Stad & Land är att det lokala utvecklingsprogrammet har visat att när det byggs upp strukturer, likt Stad & Land, så finns också efterfrågan och mobilisering på lokal nivå. Men det kommer inte av sig självt. Genom att arbeta med Leadermetoden så lyckas programmet hitta den "rätta" balansen mellan struktur och förmågan att väcka vilja till lokalt utvecklingsarbete. Framgången ligger mycket på lokal kännedom och lokalt baserad rådgivningsfunktion som projektaktörerna direkt kunnat vända sig till. Mycket tyder på att om mer pengar funnits i budget hade långt fler projekt kunnat beviljas. En positiv effekt av det lokala utvecklingsarbete som Stad & Land har byggt upp är att detta skapar mersmak lokalt. Genom de projekt som bedrivits har nu nya initiativ väckts och innovativa projektidéer har arbetats fram på lokal nivå. Detta väcker osökt frågan om Stad & Lands fortsatta möjligheter till lokalt utvecklingsarbete. Från utvärderarens analyser pekar allt på att en fortsatt möjlighet till lokalt projektarbete med en Leadermetod som grund, kommer att även fortsättningsvis ha stora möjligheter att skapa lokalutveckling i Umeåregionen. Det regionala lansbygdsutvecklingsrådet i Umeåregionen (RUR) som etablerats under den senaste programperioden visar på styrkan i det lokala mobiliseringsarbetet. RUR, med sina sex lokala utvecklingsråd, bör kunna axla en viktig roll i det framtida arbetet, framförallt gällande en mer strategisk inriktning av den tillväxtpotential som finns i det lokala utvecklingsarbetet. Stad & Land har på ett tydligt sätt lyckats med att bidra till att stärka den regionala identiteten för Umeåregionen. Detta mycket tack vare det Leader liknande arbetssättet, med tonvikt på den lokala mobiliseringen, men även genom de nyckelpersoner som direkt har följt arbetet inom Stad & Land. Dessa nyckelpersoner har genom utvecklingsprogrammet kunna följa för Umeåregionen gemensamma frågor, problemställningar och förslag till lösningar, vilket naturligtvis konkret och direkt bidrar till en ökad regional identitet Erfarenheter och resultat av tidigare lokalutvecklingsarbete Under förra perioden, arbetade Stad och Land utifrån visionen att landsbygden skulle ha en förnyande påverkan på staden och bidra till att ge regionen en ny och tydlig profil som berikade såväl stad som land. Landsbygden skulle genom samverkande insatser, påverka stadsborna och besökarna i Umeå och deras konsumtions och levnadssätt, till nytta för både stad och land. Stad & Land uppmuntrade därför innovativa och långsiktiga lösningar i projekt för att skapa arbete på landsbygden. Under denna period genomfördes en mängd mycket små och lokala projekt. Det maximala anslaget till varje enskilt projekt var kr. Leader modellen har rönt framgång och uppskattning. Ett av syftena med detta program, är att förvalta Leader arvet. Leadermetoden innebär att man bildar lokala samverkansgrupper, så kallade LAG (lokala aktionsgrupper). Dessa grupper ska bestå av representanter för den ideella, den privata och den offentliga sektorn. Den privata sektorn kan vara företagare med upp till max tio anställda, eller föreningar som företräder dessa. Den ideella sektorn kan representeras av bygde och byaföreningar, byalag, idrottsföreningar, kyrkan med flera. Representanter för den offentliga sektorn kommer 12

13 främst från kommunerna, men även från exempelvis kommunala samverkansorgan eller (om det finns) regionala självstyrelseorgan. LAG gruppen tar ställning till de förslag till utvecklingsprojekt som lämnas in. Grupperna verkar inom ett geografiskt begränsat område. LAG grupperna har två huvuduppgifter. För det första ska de ta fram en strategi för utvecklingen av landsbygden inom sina respektive Leaderområden. Strategin ska vara inriktad på att uppnå målen med det övergripande landsbygdsprogrammet. För det andra ska de välja ut projekt för att genomföra strategin samt vara behjälpliga vid programgenomförandet. Målet är således att få människor att tänka i nya banor angående lösningar på existerande problem och att uppmuntra landsbygdsaktörer att ta del i utvecklingen av deras område SWOT analys Umeåregionen Umeåregionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot har analyserats genom en bearbetning av regionens policydokument och andra regionala skrifter: RTP Västerbotten Nationell Utvecklingsstrategin för regional utveckling Regionala Utvecklingsstrategin för regional utveckling Socialfondsprogrammet och regional arbetsplan Landsbygdsprogrammet i Västerbotten Stad & Land, handlingsprogrammet och utvärderingsrapporten RUP, Regionala utvecklingsprogrammet Förstudie om de nya gröna näringarna i Norrbotten och Västerbotten Lokala utvecklingsstrategier (på kommunal nivå) Kommunala planer Analysen är gjord utifrån förutsättningarna i Umeå, Robertsfors, Vindeln, Vännäs, Bjurholm och Nordmaling. Metoden som används har sitt utgångsläge i befintligt förankrade policydokument som har fått politiskt stöd i tidigare beredningar och politiska processer. Med detta som grund har analysen sedan bearbetats av Umeåregionens lokala utvecklingsgrupper, kommuner och privata aktörer. SWOT analysen såsom den presenteras nedan är det slutliga resultatet av detta arbete och ligger således till grund för Umeåregionens lokala handlingsprogram perioden SWOT analysen resulterar i ett antal åtgärder som följs upp och utgör grunden för Umeåregions Leaderområde och LAG gruppens prioriteringar under de kommande sju åren. Det lokala förankringsarbetet och bildandet av Leaderområdet i Umeåregionen påbörjades i februari 2007 i samband med slututvärderingen av det Leader liknande programmet Stad & Land. Mycket av lärdomarna och partnerskapet från Stad & Land ligger till grund för det nybildade Leaderområdet. 13

14 14

15 Styrkor Tillgång till attraktiva boende och besöksmiljöer (kust, landsbygd och tätortsnära landsbygd) Med utgångspunkt i länets rena och vackra natur som i allra högsta grad bidrar till en attraktiv boendemiljö för många och eftersom området sträcker sig från kust till fjällnära miljö finns en unik möjlighet för regionens invånare att välja sitt boende utifrån regionens mångsidighet. I norra Sverige talas ofta om nackdelarna med de långa avstånden. Här ges istället chansen till ett naturnära boende med korta reseavstånd i tid till tätorter och arbetsmarknader. Denna goda miljö attraherar människor samt ger goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Aktuell statistik visar att byar i tätortsnära områden har en tendens till befolkningsökning. Närhet till utbildning och forskning Kunskap och kompetens är mycket viktigt för utvecklingen i en region. Skolstandarden anses på många håll i regionen vara bra samt ligga i en god miljö. En styrka för Umeåregionen är närheten till de väl etablerade universiteten i Umeå, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Umeå Universitet, där det bedrivs både utbildning och forskning. Vidare finns både Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet i närområdet. Möjligheten till utbildning och forskning kan spela en viktig roll för inflyttning och företagande i regionen. Regionen fokuserar även på det livslånga lärandet vilket ökar möjligheterna till arbete och personlig kompetensutveckling för vuxna, invandrare m fl. Vidare ger närheten till utbildning goda valmöjligheter till framtida omställningar i arbetslivet samt för strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Livskvalitet genom en mångkulturell miljö, starka sociala nätverk/föreningsliv och trygghet Kulturarvet med ett aktivt kulturliv, som man finner både i den lilla byn och i tätorterna, underlättar både när det gäller att attrahera människor att flytta till regionen och att utveckla besöksnäringen. Det är även en viktig drivkraft för att få den relativt starka regionala identiteten som finns att leva vidare. Kultursektorn är kreativitetens motor. Kreativitet är grunden till socialt och ekonomiskt nytänkande. Förutsättningarna för regionen att ytterligare utveckla de kreativa näringarna är mycket goda genom de olika kulturella infrastrukturella resurser som finns. När det gäller att engagera människor i folkbildning ligger regionen och hela Västerbotten 19 bland de främsta i landet med ett mycket högt deltagande nationellt. Den samiska kulturen är en stor tillgång som i samråd med de samiska organisationerna kan bidra till fantastiska upplevelser baserade på de naturtillgångar länet erbjuder. Regionen har tillgång till material från en pågående studie, som genomförs av ett antal forskare och doktorander på Umeå Universitet, angående betydelsen av det sociala kapitalets påverkan på Umeåregionens boendemiljö och hälsa. Naturresurser och råvaror Skogen är kanske regionens viktigaste råvara. Den har spelat en stor roll under hela 1900 talet fram till idag. Därför ska vi fortsätta utnyttja skogens resurser på bästa sätt så att det ger största möjliga tillskott till regionen. Till detta kommer också möjligheten att använda allt skogen erbjuder i form av bär, svamp, vilt och rekreativa värden etc. Regionen har även en mängd andra resurser och råvaror som kan tas tillvara varav flera är underutnyttjade. Regionen har även en styrka i de gröna näringar (skog/trä/energi) som bedrivs. 19 Regionalt tillväxtprogram Västerbottens län 15

16 Bra lokal myndighetsservice Regionen har idag en väl fungerande myndighetsinfrastruktur, struktur och service i form av öppenhet, närhet till beslutsfattarna samt relativt korta beslutsvägar. Bland regionens myndigheter har man nytta av de goda erfarenheterna från bl. a. SIKU projektet 20 (Bjurholm och Vindeln) och det LEADER liknande projektet Stad & Land 21 som drevs mellan Detta är en värdefull bakgrund för en positiv utveckling och tillväxt i regionen genom det nya programmet. Goda utomregionala transporter Med närhet till flygplatser, hamnar, goda tågkommunikationer samt en relativt god vägstandard på de stora vägarna (nord syd) ger det bra förutsättningar för utomregionala transporter. Dessutom pågår byggandet av Botniabanan vilket kommer att ytterligare förbättra kommunikationsmöjligheterna och transporterna i regionen. Närheten till havet gör det möjligt att också utnyttja de transportmöjligheter som sjötrafiken erbjuder. Länets läge och geografi gör att utvecklingen av infrastrukturen har stor betydelse och är ett grundläggande villkor för en hållbar utveckling. Närhet Norge, Finland och Ryssland Genom den geografiska närheten till både Norge, Finland och Ryssland finns det naturliga kopplingar till dessa länder. Det finns även sedan länge ett samarbete med ett antal fylken i Norge, Österbotten på den finska sidan samt med Karelen i Ryssland. Dessa befintliga starka band med grannländerna kan i framtiden bli mycket värdefulla över samtliga sektorer i samhället. År 2009 kommer banden mellan Umeåregionen, Österbotten samt Karelin ytterligare stärkas då det kommer att vara ett år fyllt med arrangemang och åtaganden som minne av freden mellan Sverige och Ryssland Regional identitet I olika utvärderingar och strategidokument har man visat på den starka regionala identitet som finns i hela regionen. De berörda kommunerna har haft både ett nära samarbete genom tidigare programperioder och genomfört lyckade projekt. Ser man till arbetsmönstren så är Umeåregionen en funktionell arbetsmarknad Svagheter Svag arbetsmarknad och lågt nyföretagande Entreprenörskap och företagande är avgörande för att länets näringsliv skall utvecklas och därigenom skapa ekonomisk tillväxt. I regionen finns många kompetenta entreprenörer men tillväxten av nya företagare, speciellt bland kvinnor, är låg sett i ett nationellt perspektiv 22. Många av de befintliga entreprenörerna befinner sig dessutom i en fas där generationsväxlingar förestår, vilket ytterligare skärper vikten av ett ökat nyföretagande i länet. Brist på investeringsvilligt kapital och ett ensidigt näringsliv med för få sysselsatta i medelstora företag hämmar utvecklingen. Man pekar på att bristen på entreprenörer och en låg utbildningsnivå ytterligare försvårar en snabb tillväxt. Hög andel anställda inom offentlig sektor kan vara ett hot på grund av kommunernas relativt svaga ekonomi. Vidare bygger arbetsmarknaden på ett fåtal större sektorer, vilket leder till en sårbar struktur. 20 Under 2005 bedriver programkontoret för Stad & Land ett internt projekt ("Modellutveckling och tydligare resultat"). Syftet är att ta tillvara erfarenheter från den projektverksamhet som bedrivits inom ramen för Stad & Land. I projektet ska man också ta tillvara erfarenheter och kunskap från de båda tidigare Leaderperioderna). 21 Umeåregionens hemsida 22 NUTEK (2006) och NUTEK (2006) 16

17 I turismnäringen saknas lokomotivföretag, d v s framgångsrika aktörer som driver på utvecklingen och drar med sig branschen. Det finns ett stort utbud av besöksmål och attraktioner men ofta saknas länkar mellan de olika möjligheterna. Brist på lokal service, kommunikationsmöjligheter och byggande Sämre service i landsbygdens byar och tätorter (t ex affär, post, bank m. fl.) tillsammans med brist på barnomsorg är ett hinder för kvarboende och nyinflyttning. Nerdragningar inom sjukvården och små möjligheter till äldreboende ökar utflyttningstakten. Man pekar också på att de lokala resurserna finns men inte tillvaratas fullt ut och att aktivitetsutbudet för ungdomar är alltför lågt. Det byggs alldeles för lite på landsbygden vilket bl. a beror på kapitalförsörjningsproblematiken. Detta kan leda till problem även om inflyttningsvilja finns. En effektiv kollektivtrafik utgör en förutsättning för kostnadseffektiv arbetspendling. I en rapport 23 från Transportforskningsenheten Umeå Universitet presenteras dock att restiderna mellan centralorterna med nuvarande kollektivtrafik ofta är längre än vad som anses vara acceptabelt för arbetspendling. För inlandsföretagen har bussgodstransporterna stor betydelse. Långa avstånd och glest befolkat område Goda kommunikationer och ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för tillväxt. Detta gäller i hög grad Umeåregionen som kännetecknas av relativt långa avstånd samt en glest befolkad landsbygd. Vägnätet i länet har en god struktur men håller en allt för låg standard och underhållet är ofta eftersatt. Flera vägar visar på både framkomlighets och säkerhetsproblem samtidigt som omfattningen av godstransporter är mycket stor. E4 norrut är en flaskhals för såväl godstransport som arbetspendling. E4:an är en pulsåder genom Sverige, men håller alldeles för låg standard norrut från Umeå genom Robertsfors kommun mot Skellefteå. Vägnätet i Västerbotten är glest vilket betyder att aktören är hänvisad till de vägar som finns, oavsett vilket skick de befinner sig i. Vägarnas tillstånd innebär i många fall en hög transportkostnad för såväl näringsliv som hushåll något som medför allvarliga konkurrensnackdelar och svårigheter för företagen samt försvårar nyetableringar i regionen. En låg vägstandard utgör också problem när det gäller att möjliggöra en effektiv arbetspendling. Tillgänglighetsproblemen i vägnätet utgör påtagliga nackdelar i synnerhet för skogsindustrin och besöksnäringen under delar av året. En högre standard på vägnätet är angeläget för att länets näringsliv skall kunna utvecklas i konkurrens med andra regioner. Inte minst är förbättrade transportmöjligheter av betydelse för att utveckla handelsutbytet med Norge, Finland samt nordvästra Ryssland. Här är den befintliga färjeförbindelsen ej tillfredställande. För att lösa detta problem kan det krävas att regionen funderar på andra förbindelselösningar som t. ex. en bro över Kvarken. Botniabanan innebär stora möjligheter för utveckling i Västerbottens län både för gods och persontrafik. För att Botniabanans nytta skall bli maximal krävs åtgärder i anslutande transportsystem, terminaler och ökade möjligheter för arbetspendling. Idag krävs förbättringar och effektiviseringar inom kommunikationssektorn för att nå en tillfredställande nivå främst gällande godstrafiken inom, samt till och från regionen. Kvällstid och helger är även turtätheten för kollektivtrafiken mellan Umeå och kranskommunernas tätorter för låg. 23 Sandow, Erika och Westin, Kerstin (2007:01) 17

18 Negativ befolkningsutveckling Utflyttning från landsbygd ställer till stora problem och påverkar också kommunernas ekonomi på ett negativt sätt. Den demografiska kurvan, med en allt högre andel äldre ökar problemen med att skapa tillväxt på landsbygden. Detta kopplas till att de attraktiva jobben återfinns i staden och driver därmed på utvecklingen mot ökad avfolkning. Tabell 2: Antal invånare Antal invånare Förändring Förändring i procent Nordmaling ,81 % Bjurholm ,72% Vindeln ,65% Robertsfors ,23% Vännäs ,02% Umeå ,37% Källa: Låg utbildningsnivå Utbildad arbetskraft är en nyckelfaktor i den ekonomiska utvecklingen och en låg utbildningsnivå försvårar en snabb tillväxt. Andelen av arbetskraften med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre än riksgenomsnittet 25 i regionens kommuner. Lång distans till de stora marknaderna (investeringsmöjligheter) Ytterligare ett hinder för tillväxten hänger ihop med låg lokal köptrohet och långa avstånd från marknaden i södra Sverige. Effektivare och smartare logistiklösningar måste utvecklas för att överbrygga de stora avstånden till huvudmarknaderna. I ett län som Västerbotten med stora avstånd till huvudmarknaderna framstår en effektiv logistik som ytterst viktig. Det handlar i första hand inte enbart om ny infrastruktur utan snarare om en mer effektiv användning av befintlig struktur. Digital infrastruktur Tillgången på bredband i regionen är relativt god. Det finns dock fortfarande svagheter i t.ex. kvalitetssäkring av sammankopplandet av näten samt nyttjandet av de möjliga tjänster som finns tillgängliga. Fördröjande effekter kan även vara att man inte ser möjligheterna med tekniken vilket då blir ett hinder för utveckling. Även mobiltelefontäckningen har brister inom regionen och då framför allt 3G täckningen vilket även påverkar tillgången till mobilt bredband. Dessa tillkortakommanden har tillsammans en negativ påverkan på möjligheterna för studier och arbete på distans Möjligheter Ökat entreprenörskap och egenföretagande Det finns stora möjligheter för regionen att utveckla ett starkt, innovativt nyföretagande med hjälp av befintliga naturtillgångar och resurser. Det finns en outnyttjad tillväxt och sysselsättnings 24 Endast ca 20 % av Umeå kommun kommer att ingå i Leaderområdet. 25 Regional genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Västerbottens län 18

19 potential som bättre kan stimuleras och tillvaratas i form av t. ex. nya alternativa driftsformer och större flexibilitet i offentlig verksamhet. Genom ett ökat nyföretagande och entreprenörskap kan regionen öka möjligheterna för de individer som inte passar in i den rådande, till viss del föråldrade, yrkesstrukturen. Det finns en stor potential i att öka andelen kvinnor 26, invandrare och unga på arbetsmarknaden för att lösa den framtida arbetskraftsbristen. Många företagare och en växande entreprenörsanda ger goda möjligheter till ökad sysselsättning i regionen. Lyckas regionen skapa ett effektivare system för individer och företagare på landsbygden att lättare få tillång till kapital finns stora möjligheter att öka tillväxten och jobbskapande. Lånemöjligheterna kan förbättras genom t.ex. kreditgarantiföreningar och andra lokala/regionala lösningar. Även riskkapitalfinansiering går att utveckla för att tillgodose behoven för regionens småföretagare som annars har små möjligheter till riskkapital. Regionen kan på ett mer aktivt sätt t. ex. genom EU:s Jeremie program arbeta för att förbättra möjligheterna till kapitalförsörjning för att stimulera entreprenörskapet och den sociala ekonomins företagande. Genom att förbättra transportmöjligheter och kommunikationer till de närliggande länderna i östvästlig riktning öppnas nya möjligheter, framförallt för näringslivet. Detta sker genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. Umeåregionen är en del av Barentsregionen, 27 ett samarbete som syftar till att säkerställa fred och säkerhet samt att skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling både i området men också i Europa som helhet. Denna region, som befolkningsmässigt är lika stor som två tredjedelar av Sveriges befolkning, har en stor framtida tillväxtpotential. Redan idag kommer en stor del av köpkraften från norska besökare. Miljö, jord och skogsbruk Regionen har goda förutsättningar att skapa fler företag inom den gröna näringen och på så sätt skapa förutsättningar för en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Genom att nya företagare, med en högre andel unga, invandrare och kvinnor, använder sig av de lokala naturtillgångarna kan även ett mervärde för regionen skapas genom att dessa lokalt producerade varor och tjänster tjänar som marknadsföring för regionen. Genom ett målmedvetet arbete för att nå och driva miljömål kan regionen förknippas med höga miljövärden och upplevas som ett stimulerande område att leva och verka i. Detta sker bl. a. genom ett hållbart nyttjande av jord och skogsbruksresurserna. Tidigare har regionen i hög grad baserat näringslivet på fysiska naturresurser som malm och trä. Det finns stor potential till annan utveckling genom att använda sig av glesheten, klimatet och kommunikationerna som positiva utvecklingsfaktorer för regionen. Bättre och ökad service Lyckas regionen förbättra och öka den offentliga och kommersiella servicen lokalt och regionalt genomgående i hela regionen, kommer detta med stor säkerhet ge en ökad attraktionskraft för både privatpersoner och företag. Genom att frångå den traditionella modellen där allt fler byar drabbas av kraftigt minskat utbud av basservice. I stället går det att utgå från funktionen och fortfarande 26 T.ex. genom regeringens satsning på 100 miljoner kronor för att öka kvinnors företagande 27 Regionen består av Norrbottens och Västerbottens län i Sverige; Lappland, Kainuu och Norra Österbottens förbund i Finland; Nordland, Troms och Finnmarks fylken i Norge samt Murmansk län, Arkhangelsk län med Nenets autonoma område, republiken Komi samt republiken Karelen i Ryssland. Totala ytan uppgår till drygt kvadratkilometer och befolkningen till ca 6 miljoner invånare. Inom området lever ett antal ursprungsfolk, bl.a.: samer, komi, vepser och nenetser. 19

20 kunna erbjuda en tillfredställande hållbar service på landsbygden. Det finns goda möjligheter att skapa en positiv spiral genom att öka möjligheterna för individer och företag att leva och verka i regionens alla delar. Redan idag har regionen en attraktiv miljö att erbjuda men med en förbättrad service kommer man på ett annat sätt kunna konkurrera om boende och företagande med andra regioner. Det är lätt att hitta jämförelsevis billigt boende i regionen antingen i en attraktiv tätort eller i tätortsoch naturnära miljö. Om allt fler upptäcker denna möjlighet kan regionen vinna både i form av en ökad inflyttning men även med en bredare kompetens. Utvecklingen gynnas särskilt positivt om yngre familjer väljer att flytta in. Effektiva och miljövänliga kommunikationer I framtiden kommer Botniabanan och den planerade Norrbotniabanan att ytterligare förbättra de redan goda pendlingsmöjligheterna och även bidra till sänkt miljöpåverkan. Tillsammans med utvecklingen av stambanan inom regionen ökar tillgången och möjligheten till effektivare och miljövänligare pendling för regionens invånare, som arbetstagare och studenter. Idag finns täta och säkra flygförbindelser framförallt till Stockholm genom vilka man enkelt når ut i Europa och världen. En utbyggd flygplats skulle ytterligare kunna förbättra tillgängligheten och öppna regionen för en större marknad. Även vägstandarden på E4:an är till stora delar bra. Stora förbättringar behövs däremot för att effektivisera kommunikationerna både för gods och persontrafik, framförallt från Umeå och norrut. Genom att fortsätta jobba för miljövänliga och kostnadseffektiva energilösningar samt nya lösningar för hållbara transporter kan regionen skapa ett bra internt utgångsläge men även locka till inflyttning och turism vilket skulle ge regionen ytterligare konkurrensfördelar. Genom goda kommunikationsmöjligheter ges individerna i regionen möjlighet till en god mobilitet, dvs. att bo och leva i den attraktiva miljö som erbjuds samtidigt som de kan arbeta på distans eller arbetspendla. Detta kan beskrivas som att flytta gränser och därigenom skapa en större fungerande region. Denna mobilitet är även en förutsättning för en jämställd region. Arbetskraftspendlingen är ett villkor för att kunna upprätthålla en hållbar tillväxt för regionens näringsliv samt att vidmakthålla en framtida arbetskraftsförsörjning. När en allt större del av befolkningen får tillgång till digital infrastruktur ökar detta möjligheterna för både privatpersoner och företag/företagare. Detta är ett effektivt sätt att minska avstånden. En allt bättre utbyggnad och utnyttjande av den digitala infrastrukturen ger stora möjligheter till ITutveckling i regionens samtliga delar samt ökar möjligheten till distansarbete. Större deltagande och engagemang hos grupperna ungdomar och invandrare Mycket pekar på arbetskraftsbrist i framtiden. Lyckas regionen att öka delaktigheten hos ungdomar och invandrare kommer man att kunna lösa detta på ett smidigt sätt. Kan regionen bidra till en positiv uppväxt och stärkt regional identitet kan detta leda till att fler ungdomar väljer att bo kvar eller att återvända efter avslutade studier. Även flyktingar som hamnar i regionen som första anhalt, kommer att välja att stanna kvar om de ges ett bra mottagande och möjlighet till arbete och boende. Eftersom regionen har gemensam flyktingmottagning ger detta goda förutsättningar för en snabb och effektiv integration i samhället. Regionen kan ur kompetens och kreativitetssynpunkt vinna mycket på att öka engagemanget hos just dessa grupper. Tillvarata lokala initiativ Genom att stödja lokala initiativ kan regionen öka diversifieringen och skapa nya funktionella lösningar. Detta är en möjlighet att få bygderna att utveckla och bidra till tillväxt. Ett ökat lokalt engagemang kan på längre sikt vara mycket kostnadseffektivt. 20