URnära utdrag ur strategidokument
|
|
- Sven Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 URnära utdrag ur strategidokument Umeåregionens landsbygd kommer att blomstra med ett aktivt och konkurrenskraftigt företagande utifrån landsbygdens unika förutsättningar och dess regionala identitet URnära är en utvecklingsstrategi för att uppnå en hållbar tillväxt och utveckling av landsbygden i Umeåregionen. Den ska fortsätta bygga på den positiva anda som samarbetet mellan ideell, offentlig och privat sektor upplever just nu. URnära bygger vidare på de goda erfarenheterna från Stad och Land-programmet samt erfarenheterna från de människor som under flera år har arbetat för en hållbar och konkurrenskraftig landsbygdsutveckling. et med Leaderområdet URnära är att utveckla ett mångfacetterat företagande på landsbygden med stöd av, och i samarbete mellan ideell, privat och offentlig sektor. Begreppen innovativitet, diversifiering och hållbara partnerskap är centrala ledord för att leda regionen framåt och identifiera regionens starka och utvecklingsbara områden. Det övergripande målet är att skapa ett diversifierat företagande i en levande landsbygd som använder sig av funktionella lösningar där alla individer känner sig delaktiga i en hållbar tillväxt. Åtgärdsområden inom Leader URnära 4.3. Utveckla samverkan mellan forskningen, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden (Åtgärdskod 111, 331) Utbildning, fortbildning och lärande är en viktig utvecklingsfaktor, inte minst på landsbygden. Utbildningsnivån är lägre särskilt för män utanför tätorterna. Det är tydligt att ju längre bort från tätorterna desto färre högutbildade återfinns. Ett ökat antal högutbildade i regionen är nödvändigt för tillväxt, utveckling och för att förse företagen i exempelvis teknikbranschen med den kompetens som behövs. Landsbygdens arbetsmarknad har ett begränsat jobbutbud och långa avstånd till tätorterna försvårar matchningen av arbetssökande och arbete. Det livslånga lärandet är en förutsättning för att få en fungerande och effektiv arbetsmarknad. Det är nödvändigt att individen tillförsäkras möjlighet till ny och fördjupad kunskap och kompetens genom hela livet för att kunna möta en föränderlig arbetsmarknad. Samhällsstrukturen på landsbygden kräver ofta andra och mer innovativa lösningar för att överbrygga långa avstånd. Nya tekniska lösningar skapar nya förutsättningar som t.ex. distanslärande. Sådana lösningar fungerar även för kompetensutveckling och för högre studier. Med den närhet till utbildning och forskningscentra som finns i regionen, finns stora möjligheter att skapa ett samarbete som kan höja kompetensnivån på arbetsmarknaden. I det moderna samhället är kunskap ett av de främsta konkurrensmedlen. Det finns en stor potential att öka konkurrenskraft och tillväxt på landsbygden genom att stödja initiativ mellan näringsliv och utbildning/forskning. Många av de starka profilområden som finns i regionen återfinns även representerade på de närbelägna universiteten. Det är en styrka att ha möjlighet att stärka regionens spetskompetens. Förenkla samarbetsmöjligheterna mellan organisationer, företag och akademi för att skapa ett bättre ömsesidigt kunskapsutbyte, utnyttja och påverka befintlig forskning, öka kunskapen om företagande och företagandets villkor hos utbildningsinstitutionerna, höja kompetensnivån hos arbetskraften och företagarna, skapa närhet mellan näringsliv, studenter och landsbygd, livslångt lärande, täcka det förväntade arbetskraftsbehovet. Ett mål är att använda sig av potentiella kontaktpunkter mellan näringsliv, forskning och utbildning samt att utveckla samarbetsstrukturer. Det ska finnas naturliga och enkla vägar där aktörerna kan mötas. Detta kan ske genom initiativ som erfarenhetsutbyte och skapande av gemensamma åtgärder. Eftersom forskning ofta sker inom samma ämnesområde både i näringsliv och akademi bör man stötta initiativ som syftar till att samordna forskningen för att effektivisera och öka nyttan. Detta ska syfta till att utveckla och öka kunskapsinnehållet i produktionen dvs. öka konkurrenskraften vilket även konkret kan bidra till fler kvalificerade arbetstillfällen inom regionen. Åtgärder ska även syfta till att företag utan egen forskning ska få möjlighet att ta del av relevant och aktuell forskning och kanske även möjlighet att påverka denna. Närheten mellan akademi och företagare ska också syfta till att öka kunskapen om företagandet och vidare bidra till kompetensutveckling av företagare och arbetskraft. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om hur livs- och boendemiljön påverkas av det sociala kapitalet i Umeåregionen. Här kan regionen på ett konkret sätt ta till vara aktuell kunskap för att utveckla regionen. Projekt som ökar kontakter mellan studenter och näringsliv ska stödjas. Här står nyttan för de båda grupperna i centrum. Projekt kan syfta till att låta ny- och högutbildade skapa kreativa lösningar och på så sätt öka diversifieringen genom nya sätt att nyttja jord- och skogsbruksnäringen. Ett bra samarbete mellan akademi och näringsliv kan också bidra till att minska det förväntade arbetskraftsunderskottet samt att minska utanförskapet. Genom att nyttja akademins resurser efter arbetsmarknadens behov kan man öka effektiviteten och förbättra förutsättningarna för båda sidor. Detta ökar tillgängligheten för arbetsmarknadens grupper så att de mest utsatta grupperna i detta perspektiv invandrare, kvinnor och unga personer kan ges bättre förutsättningar att skaffa sig en inkomst och på längre sikt även täcka en förväntad arbetskraftsbrist. URnära utvecklingsstrategi Kortversion 1
2 Klusterverksamhet och nätverkande, kompetensutveckling och seminarieverksamhet (kortare utbildningar), mötesplatser (fysiska och virtuella) Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft (Åtgärdskod 123, 124) Skogsbruket har en lång och stark tradition i regionen. Detta beror till stor del på god tillgång till råvara. Tillsammans med de övriga areella näringarna är det en viktig förutsättning för tillväxt både inom produktionen likväl som i förädlingsledet. För att förbättra möjligheterna, speciellt för mindre lokala producenter, kan verksamheten diversifieras. Detta är en möjlig väg för att skapa bättre förutsättningar för en fortsatt lönsamhet av jord- och skogsbruket samtidigt som man utvidgar sin verksamhet mot, och tillsammans med, andra branscher och når en ökad mångfald. Jord- och skogsbruket är traditionellt en bransch som har få inslag av invandrare och kvinnor och idag även med en relativt liten del unga personer. Fler miljöbaserade företag som siktar på hållbar produktion, öka medvetenheten om värdet av de lokala tillgångarna, öka jämställdhet och integration för att stärka konkurrenskraften, fler sektorsövergripande mötesplatser. I regionen finns stora möjligheter att skapa fler företag inom den gröna näringen och på så sätt också skapa förutsättningar för en ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. Globaliseringens nya utmaningar kräver innovativitet och utveckling av nya metoder och tekniker för att maximalt nyttja de tillgängliga resurserna på ett effektivt men samtidigt hållbart sätt. Detta kan t. ex. göras med moderna och effektiva produktionsenheter samt genom en höjning av branschens kunskapsnivå och därefter en ökad konkurrenskraft. Vidare krävs även en ökad satsning på en långsiktigt jämställd arbetsmarknad samt integration av nya grupper, t. ex. unga, invandrare och kvinnor i branschen för att också nå en socialt hållbar utveckling. Det finns ett behov att skapa mötesplatser där olika grupper kan sammanföras. Genom att satsa på dessa mjuka värden har det visat sig att det går att öka utvecklingen och tillväxten i en region. Detta kan bl.a. ske genom kompetensutveckling för att öka insatser och medvetenheten kring kvinnors och mäns företagande och kvinnligt och manligt ledarskap. Kvinnors självkänsla och företagaridentitet bör särskilt beaktas och stärkas, eftersom en minoritet av företagen inom de areella näringarna drivs av kvinnor. På samma sätt behövs det insatser för att öka kunskapen och medvetenheten om andra gruppers förutsättningar för att arbeta i branschen samt att introducera dessa till jord- och skogsbrukssektorn. Genom att nya företagare använder sig av de lokala naturtillgångarna kan även ett mervärde för regionen skapas då lokalt producerade varor och tjänster tjänar som marknadsföring för regionen. Detta kan till exempel vara lokalt producerade livsmedel (t.ex. bär, svamp, trädgård, rennäringsprodukter, fisk) och andra nya produkter och tjänster som då både kan tjäna som marknadsföring och som ett mer hållbart alternativ. Småskalig, lokal livsmedelsproduktion och förädling, utveckling av nya produkter, processer och tekniker Hållbar tillväxt och ökat miljömedvetande (Åtgärdskod 216) De areella näringarna måste bygga på ett hållbart nyttjande av förnybara naturresurser. Genom ett målmedvetet arbete för att nå och driva miljömål samt att bevara och upprätthålla landskapets natur- och kulturvärde kan regionen förknippas med höga miljövärden och upplevas som ett stimulerande område att leva och verka i. Detta sker genom hållbart nyttjande av jord- och skogsbruksresurserna. Att kunna använda förnybara naturresurser är grunden för att kunna utveckla ett hållbart samhälle. Skogen är vår viktigaste förnybara naturresurs. Skogarna i regionen har också goda möjligheter att bli attraktiva för ekoturism om deras naturvärden kan förvaltas och marknadsföras på ett effektivt sätt. Ett fortsatt öppet, attraktivt och levande landskap, bibehållande av natur- och kulturvärden, satsningar på långsiktigt miljövänliga och innovativa energi- och transportlösningar. Umeåregionen bör satsa på att motverka en nedläggning av jordbruk och andra insatser som påverkar det öppna och attraktiva landskapet som finns i regionen. Detta kan t.ex. göras genom att stödja och bibehålla betesbaserad produktion för att bevara regionens kultur- och naturmiljö. För att kunna minska jordbrukets negativa effekter på miljön, bör man satsa på ett mer hållbart och ekologiskt jordbruk. Detta kan ske genom att stimulera jord- och skogsbruket att använda sig av mindre energi- och resurskrävande metoder och tekniker. Genom den kompetens som finns i regionen både från näringslivet och från forskningen, kan man påverka satsningar mot en mer hållbar utveckling i form av ökad tillgång på förnyelsebara energikällor. Dessa faktorer skapar tillsammans en helhetssyn på landskapet som är en viktig faktor för landsbygdens attraktionskraft som boendemiljö och arbetsområde. När det gäller landets energiomställning är det viktigt att URnära utvecklingsstrategi Kortversion 2
3 skogen genom en hög produktion kan lämna ett stort bidrag. Inom detta område finns en stor potential för ökad sysselsättning inte minst i inlandet. Utveckling och marknadsföring av unika boendemiljöer, insatser för att öka miljömedvetandet, insatser som bidrar till en komplett landsbygd Diversifierat företagande och förbättrad livskvalitet Bättre service och handel samt effektivare kommunikationer (Åtgärdskod 321) Det har länge varit nödvändigt att förbättra den offentliga och kommersiella servicenivån i regionens byar men nu börjar det även bli akut att höja servicenivån i landsbygdens tätorter. Detta är en oroande utveckling för regionens framtid. En rimlig servicenivå i regionens alla delar är en nödvändighet för att regionen ska ha en hållbar ekonomisk och social utveckling. Denna utveckling hamnar lätt i en ond spiral som måste brytas. Om servicenivån i närområdet är för låg blir det oattraktivt att flytta in och svårt att bo kvar. Om invånarantalet sjunker försämras den lokala marknaden och det blir svårt eller omöjligt för företag och organisationer att bibehålla lönsamhet i verksamheten. En låg servicenivå försvårar både för boende och för företagande. För många små företag och företagare innebär det rejäla problem att ha över en timmes restid till närmaste bank eller försäkringskassa. Detta ger både tids- och ekonomiska förluster vilket ger en sämre konkurrenskraft för företagen i dessa områden. Även för boende leder den låga servicenivån till kännbara svårigheter och ökade kostnader i vardagen. Familjer får större problem att skapa en fungerande vardag då det kan vara långa avstånd mellan jobb, barnomsorg och affär samt en bristfällig kollektivtrafik Pendlingen mellan Umeå och kranskommunerna är en viktig faktor som har stor betydelse för befolkningsutvecklingen i hela regionen. Skapa fler lokala servicepunkter genom nya och innovativa regionala lösningar, öka tillgängligheten till offentlig och kommersiell service, öka kunskapen om hur invånare och företagare får tillgång till kapital på landsbygden, skapa förutsättningar för lokala initiativ och stimulera till att använda funktionella lösningar, stötta och bidra till fungerande och jämställda pendlingslösningar. Det finns flera möjligheter att öka tillgängligheten till vardagsservice. Ett är att ta vara på lokala initiativ och skapa lösningar där olika aktörer går samman för att driva efterfrågade verksamheter. Detta kan ske på olika sätt i olika delar av regionen och kan förändras över tiden. En förutsättning för en sådan utveckling är ett nära samarbete mellan ideell, offentlig och privat sektor och måste grundas i ett starkt lokalt engagemang. För att möjliggöra investeringar måste information och kunskap om olika finansieringsformer säkerställas. Insatser måste göras för att skapa förutsättningar för lokala lösningar avseende pendlingsmöjligheter som ett led i att öka jämställdheten i regionen. Genom fungerande kollektivtrafik och annan pendling ökar man rörligheten och därmed möjligheterna till jobb och företagande inom regionen. Eftersom kvinnor i större omfattning utnyttjar lokaltrafik för kortare arbetspendling bidrar fungerande trafiklösningar till ett mer jämställt samhälle. Med lokala servicelösningar och fungerande pendling kan man locka till inflyttning på landsbygden. Detta gynnar utvecklingen och bidrar till mångfald och tillväxt i regionen. Uppbyggnad av servicepunkter, uppbyggnad av lokala samarbetsformer och lokala innovativa lösningar (för både lokalservice och pendling/resande), öka förutsättningarna till lokal avknoppning av offentlig serviceverksamhet, utveckling och nyttjande av nya digitala tjänster, åtgärder som frigör boendemöjligheter för yngre personer (t.ex. lokala äldreboenden), mötesplatser/nätverksbyggande mellan grupper och sektorer, Ökat entreprenörskap och egenföretagande (Åtgärdskod 312) Umeåregionens näringsliv består främst av småföretag och mikroföretag. Antalet nystartade företag har konstant ökat under de senaste åren. Trots den positiva trenden är Västerbotten ett av de län i Sverige där antalet nystartade företag per 1000 invånare är som lägst. Även om utvecklingen är positiv finns det en stor utvecklingspotential. et är att öka antalet företagare inom nya grupper som t.ex. kvinnor, invandrare och ungdomar. Etableringsfrekvensen bland kvinnor är till exempel 30% lägre än för män. Det är framförallt män äldre än 30 år som startar företag. Jämfört med närliggande län och riket har Västerbotten en låg andel företagare med invandrarbakgrund. Deras erfarenheter från andra kulturer samt kunskap om andra affärsseder och marknader är av stort värde och ska tas tillvara. URnära utvecklingsstrategi Kortversion 3
4 Landsbygden i Umeåregionen är rik på naturtillgångar och har andra unika resurser som kan bidra till att utveckla och etablera företag inom nya och innovativa branscher. Inom t. ex. turistnäringen finns goda utvecklingsmöjligheter. Stärka företagarnas koppling till forskning och utbildning, klusterverksamhet, ökat arbetskraftsdeltagande, öka jämställdheten på arbetsmarknaden, förbättra informationen och kunskapen om investerings- och riskkapital på landsbygden. Närheten till universitetet och forskning gynnar företagandet. En ökad FoU-intensitet i regionens företag ska prioriteras så att regionen kan attrahera både mer investeringskapital från nationella och internationella aktörer, såväl som högkvalificerad arbetskraft. En stärkt FoU-intensitet i Umeåregionens näringsliv kan till stor del genereras genom ökad avknoppning från den vetenskapliga miljön genom nya former av samarbete som t. ex. kluster mellan företagare, blivande företagare och universitetet. För att utvecklingen skall fortsätta i en positiv riktning är det viktigt med fortsatt stimulans till samarbete. Vidare bör även aktiviteter som involverar skolor och företagare prioriteras för att minska avstånden mellan utbildningsväsendet och näringslivet. Kunskapsintensiva branscher har utvecklats starkt. För en fortsatt gynnsam utveckling är det av stor betydelse att antalet FoU-årsverken ökar inom de privata företagen och andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökar. Samordning av gemensamma resurser i syfte att uppnå synergieffekter är ett viktigt verktyg för att uppnå ekonomisk tillväxt. Att skapa företagscentra och idéverkstäder med möjlighet till exempelvis mentorskap, kuvösverksamhet och olika typer av mötesplatser för entreprenörer ska prioriteras. Det är av stor betydelse för nyföretagandet i Umeåregionen att ta tillvara kreativitet och initiativkraft hos potentiella entreprenörer. Många företagare och en växande entreprenörsanda ger goda möjligheter till ökad diversifiering, sysselsättning och tillväxt i regionen. En fortsatt utveckling av den privata sektorn och den sociala ekonomin kommer att påverka både jämställdhet och deltagande av invandrargrupper på arbetsmarknaden. Metoder för att främja kvinnors företagande ska i samverkan med andra aktörer tas fram. Krav på kunskapsförsörjning och kompetensutveckling medför ofta problem för små- och enmansföretagare. Ett prioriterat område är därför att hitta gemensamma lösningar för att säkerställa företagens kompetenshöjning. Särskilt viktigt är detta inom kunskapsintensiva branscher. Tillgång till kapital både för individer och företagare på landsbygden är förutsättningar för tillväxt och nyföretagande. Riktade åtgärder för bättre kunskap om finansieringslösningar och former måste ingå i kompetenshöjande åtgärder. Former för riskkapitalfinansiering och modeller för att underlätta kapitalförsörjning och utveckling ska tas fram. Regionen kan på ett mer aktivt sätt genom t. ex. EU:s Jeremieprogram arbeta för att förbättra möjligheterna till kapitalförsörjning för att stimulera entreprenörskap och den sociala ekonomins företagande. Kunskap om alternativa lånemöjligheter kan förbättras genom information från kreditgarantiföreningar och andra lokala/regionala lösningar som regionen kan samutnyttja. Lokala företagskluster, stöd- och informationsinsatser för nyföretagande t.ex. företagskuvös, mentorskap, idéverkstäder, företagsmarknader och kvinnliga nätverk, samarbetsprojekt mellan företagare och skolor, alternativa lösningar i befintliga strukturer, kompetensutveckling, nätverksbyggande Miljö, livskvalitet och värdskap (Åtgärd 313, 322, 323) Umeåregionens landsbygd är en fantastisk tillgång. Ren luft, rent vatten och närheten till unika natur- och kulturmiljöer med tillgång till goda rekreationsmöjligheter är några av de viktigaste attraktionsfaktorerna för att locka till sig nya invånare. De unika natur- och kulturmiljöerna i Umeåregionens landskap ger goda förutsättningar för bildning, fritid, rekreation och turism. Friluftsliv i spännande och stimulerande miljöer påverkar folkhälsan och människorna välbefinnande positivt. Genom att stärka regionens miljöprofil kan natur- och kulturmiljön bli viktiga lokaliserings- och näringslivsmässiga utvecklingsfaktorer. Livsmiljö är ett begrepp som innefattar mer än bara den fysiska miljön, här ryms även den sociala miljön med dess sociala kapital som är en viktig förutsättning för utveckling av landsbygden. Det sociala kapitalet stärker den regionala identiteten som i sin tur påverkar utvecklingen av landsbygden. Forskning visar att ett starkt och utbrett socialt kapital är viktigt och stärker den lokala demokratin. Samhällen på landsbygderna blir mer transparenta och engagemang i verksamhets- och samhällsutveckling blir meningsfullt när människor har överblick över sin livsmiljö. Att stärka det sociala kapitalet och den regionala identiteten skapar självtillit och engagemang men även framtidstro. Kultursektorn är kreativitetens motor. Kreativitet är grunden till socialt och ekonomiskt nytänkande. Kreativitet är konsten att utveckla nya idéer och nya sätt att betrakta sin omgivning. Kreativitet uppmuntras i en miljö där människor med olika personligheter, bakgrund och olika språk möts. Åtgärder inom detta område, t. ex. nya mötesplatser, olika konstnärliga träffpunkter, ömsesidigt förtroende, nya nätverk, studie av olikheter i livsstilar URnära utvecklingsstrategi Kortversion 4
5 etc. bidrar till att utveckla nya sätt att tänka samt utvecklar entreprenörskapsanda. Kulturen bidrar därmed till att öka förståelsen för varandra och att uttrycka oss själva Stimulera småskaliga investeringar och utveckling för att främja besöks- och landsbygdsturism och ekoturism. Stöd till småskalig infrastruktur såsom vandrings- cykel- kanot- eller rid/körleder, kulturslingor, fiskestigar samt handikappanpassningar för ökad tillgänglighet till besöksmål, stärka kulturen och kulturens samverkan med gott värdskap på landsbygden, ökad attraktionskraft (inflyttning), satsning på hållbar miljö, ökat miljöföretagande, främja socialt kapital och nätverkande, förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa, marknadsföring mot individer som kan tänkas flytta in till regionen, t.ex. studenter och forskare. För att kunna locka nya invånare är det nödvändigt med ett fortsatt arbete för att öka regionens attraktionskraft. Genom en ännu starkare profilering av Umeåregionen och dess goda och stimulerande livsmiljö ökar sannolikheten att kunna attrahera fler att flytta hit. Umeåregionen är en plats där det är gott att leva och som ger möjlighet till utveckling och förändring. Utvecklingen av besöksnäringen är angelägen och skall ske genom nyskapande planering för att utveckla natur- och kulturturism med miljöhänsyn i ett lokalt tillväxtperspektiv. Insatser kan riktas mot bättre nyttjande av älvarnas resurser och möjligheter samt olika aktiviteter med hästen i centrum. I detta sammanhang är det är viktigt att lokal kompetens och eldsjälar tas till vara. Ett starkt socialt kapital och ett ökat nätverkande gör det möjligt att tillvarata de krafter som finns på landsbygden och som bidrar till tillväxt och möjlighet till lokal utveckling. Umeåregionen kan erbjuda en hälsosam miljö med rent vatten och ren luft, något som ses som lyxvara i många länder och regioner. Här är detta något som alla invånare har tillgång till. Genom ny teknik och mer kreativa lösningar för att stärka kunskapsspridning om regionens tillgångar och möjligheter, ska livsmiljön ytterligare förbättras i syfte att värna människans hälsa. Regionen kommer att vara attraktiv för dess natur men även för dess tillgång till kultur och möjligheten för dess invånare att leva och verka i en miljö som är anpassad för människors välbefinnande. En stimulerande livsmiljö och ett bredare kulturutbud på landsbygden kan fungera som motvikt till avbefolkning. För att kunna öka attraktionskraften skall regionen satsa på ett brett utbud av kulturevenemang som kan stimulera inflyttning av yngre. Unga invånare behöver kännas sig mer delaktiga i samhället, kunna engagera sig och utöva sina intressen utan att behöva flytta. Detta gäller framförallt unga kvinnor som enligt färska undersökningar flyttar från landsbygder i större utsträckning än män. Nya och breda samverkanslösningar mellan privat, offentlig och social ekonomi skall prioriteras för att på ett effektivare sätt kunna utveckla insatser som stärker bilden av en attraktiv region och för att stödja de lokala initiativen. Det livslånga lärandet kommer också vara i fokus som en förutsättning för hög livskvalitet. Regionens invånare ska känna trygghet och möjlighet att under hela livet kunna utbilda sig för att byta bransch eller vidareutbilda sig. Detta är en nödvändighet för både näringslivet och invånarna då det ökar rörligheten på arbetsmarknaden, något som är positivt och nödvändigt vid strukturella förändringar eller branschkriser på arbetsmarknaden likväl ökar det individernas möjligheter till att bo kvar i regionen och för personlig utveckling. Insatser som stärker bilden av en attraktiv region, samordning av marknadsföringsaktiviteter i regionen, mer kreativa lösningar för att utveckla, förbättra och öka tillgängligheten av kultur- och naturmiljöer, stötta lokala initiativ för utveckling av bygden, hälsofrämjande arbete, utbildning, kulturella mötesplatser, ökat nationellt och internationellt utbyte särskilda aktiviteter riktade mot ungdomar. Jämställdhet, ungdomar och integration Jämställdhetsambitionen kommer att vara hög under hela processen, dvs. i LAG-gruppen, i samtliga projekt, under lärandet och i utvärderingen. LAG kommer att satsa på kompetensutveckling på detta område både internt och externt. Ett mycket viktigt mål är att få ungdomar att bli en integrerad del i allt landsbygdsutvecklingsarbete. Även om ungdomar inte under tonårsperioden vill vara landsbygdsboende är det viktigt att skapa förutsättningar för att de skall vilja och kunna återvända till landsbygden som vuxna. Utan naturliga generationsskiften kan landsbygden inte utvecklas utan riskerar att på sikt utarmas. Människor från andra kulturer och med kontakter på olika platser i världen är en resurs som vi på ett bättre sätt måste lära oss att ta tillvara. Möjligheten att tillföra ytterligare kompetens som t.ex. kan användas vid uppbyggnad av utländska nätverk och internationella kontakter kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Inflyttare med nya synsätt och kontaktytor betyder mycket för den framtida utvecklingen inom området. URnära utvecklingsstrategi Kortversion 5
6 Integration kommer att vara en mycket viktig del i framtida landsbygdsutveckling, inte minst på grund av den arbetskraftsbrist man kan förutse. Idag finns få personer med utländsk bakgrund på landsbygden. Detta är just nu en svaghet, men bör ses som en möjlighet att bl. a. möta ett framtida arbetskraftsunderskott. Integrationsarbetet är ett horisontellt mål med information, nätverksbyggande och utbildning. som främsta mål. Tillgänglighet är ett ledord. I hela URnära-området med dess projekt kommer man att sträva efter att öka tillgängligheten för alla grupper i samhället. LAG-gruppens indikatorer för strukturfondsperioden ( ) Indikatorer Förväntat utfall Antal nya arbetstillfällen (25), varav antal tillsatta av kvinnor (8), personer födda utanför norden (5) och personer under 30 år (5) 25 Antal nya företagsnätverk 6 Antal nya föreningar 6 Antal nya samverkansformer (företag, skola, utbildning/forskning) 3 Antal nya mötesplatser (fysiska/virtuella) 12 Antal föreningar/organisationer/företag som fått hjälp/stöd i sitt utvecklingsarbete 50 Antal nya företag 4 Antal nya företag med inriktning mot lokal livsmedelsproduktion och förädling 6 Antal nya produkter, processer, tekniker 8 Antal marknadsföringsinsatser av landsbygden som boendemiljö 10 Antal insatser för att öka miljömedvetandet 8 Antal kultur- och miljövårdsinsatser 30 Antal lokala servicepunkter 6 Antal personer som berörs av bibehållen och utvecklad samhällsservice 200 Antal projekt som stärker den lokala identiteten 30 Antal projekt som samarbetar med andra LAGgrupper i Västerbotten Antal projekt som samarbetar med andra LAGgrupper i Sverige Antal projekt som samarbetar med andra LAGgrupper utanför Sverige URnära utvecklingsstrategi Kortversion 6
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merBedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Läs merAntingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Läs merGör såhär! Bilaga intressanmälan
LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merKalmarÖland En smartare landsbygd!
KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till
Läs mertill sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Läs merÅterkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS
Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö
Läs merH andlingsplan för landsbygdsutveckling
BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-08-27 H andlingsplan för landsbygdsutveckling Trelleborgs kommun TJÄNSTEPERSONER Jenny Österlind Christoffer Pettersson Hernestig FOTO Innehållsförteckning Fotograf Lars
Läs merGör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs merNyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Läs merInsatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde
Insatsområde Passionerat Entreprenörskap i samverkan Fond Mål Indikator Målvärde Landsbygdsfonden EJFLU Förbättrad konkurrenskraft hos företag genom hållbart användande av humankapital Minskat sjukskrivningstal
Läs merHagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merLIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merKlimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Läs merLänsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merTillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
Läs merFriluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Läs mer- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Läs merTillsammans. Vår väg mot visionen
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
Läs merSV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merBorlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Orsa, Vansbro och Älvdalen
Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Orsa, Vansbro och Älvdalen Vem kan söka stöden? Organisationer Föreningar Företag Myndigheter OBS! Privatpersoner kan INTE söka stöd! Vad
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merNäringslivsstrategi , Västerviks kommun
Näringslivsstrategi 2018 2022, Västerviks kommun Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision 2030, regionens utvecklingsstrategi 2030 samt näringslivets och vår omvärlds utveckling
Läs merRemiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020
sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merHalmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merSTRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX
STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...
Läs merNäringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande
Läs merUtvecklingsstrategi - bilagor. LEADER Mellansjölandet
Utvecklingsstrategi - bilagor LEADER Mellansjölandet 2014-2020 Bilaga 1: SWOT-analys Starka sidor Naturen och naturrikedomen upplevs av många som en viktig och stark faktor för området. Det finns flera
Läs merlandsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun
landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11
Läs merRegional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Läs merÖverblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd
Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 1- Sammanfattning Upplandsbygd är en ideell förening med ansvar att vara en drivande partner för landsbygdens aktörer inom Lokalt Ledd
Läs merDet goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Läs merVERKSAMHETSPLAN URNÄRA Verksamhetsår 2016
Verksamhetsplan URnära ideell förening 1(5) VERKSAMHETSPLAN URNÄRA Verksamhetsår 2016 Verksamhetsplan URnära ideell förening 2(5) Inledning URnära omfattar Umeåregionens 6 kommuner (Bjurholm, Nordmaling,
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merSjälv är bäste dräng
Själv är bäste dräng nationell strategi för lokal utveckling september 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Sverige behöver fler människor som arbetar, fler jobb och mer tillväxt. Den socialdemokratiska
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merVision och Mål Laholms kommun
Vision och Mål Laholms kommun I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling www.laholm.se Från vision till verksamhet - mål
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merBilaga till Landsbygdsstrategi
HANDLINGSPLAN VERSION 2017 Bilaga till Landsbygdsstrategi 2016-2020 Det goda livet, idag i morgon. På landet, i staden mittemellan. Handlingsplan till Landsbygdstrategi 2016-2020 Skara kommun har tagit
Läs merRegional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merTillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Läs merUtvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Läs merGuide för att bilda Leaderområden Version 1
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Guide för att bilda Leaderområden Version 1 Använd Jordbruksverkets dokument Leader inom landsbygdsprogrammet som bakgrundsmaterial
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merGenerella som gäller för hela strategin och samtliga fonder
Urvalskriterier för Leader Mittland Plus Poängskalor: Poängsättning 0= Ansökan har 0 relevans eller saknar information. Där 2 och 4 inte anges används dessa för gradering mellan de angivna poängerna. Avslagsnivå
Läs merÖvergripande mål för området
Övergripande mål för området Mål 1: En konkurrenskraftig landsbygd genom kunskap innovation Bygger på en hållbar med innovation kunskap som drivkraft. Dalälvarnas sområde har ett välkänt varumärke på nationell
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merLaholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merNu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer
Nu lyfter vi igen! Utveckling genom lokala idéer Nu börjar ett nytt kapitel... Välkommen till oss med din idé! VARMT VÄLKOMMEN till Folkungaland och den nya programperioden. Nu går det åter att söka medel
Läs merVERKSAMHETSPLAN URNÄRA 2017
Verksamhetsplan 1(5) VERKSAMHETSPLAN URNÄRA 2017 Verksamhetsplan 2(5) Inledning URnära omfattar Umeåregionens 6 kommuner (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs). Föreningens ändamål
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merVarför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU
Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merLLU i nordöstra Göteborg
LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,
Läs merTillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Läs merTillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merVERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening
Läs merUTVECKLINGSSTRATEGI. Leader Sörmlandskusten. strategin
UTVECKLINGSSTRATEGI Leader Sörmlandskusten 2016-01-13 1 Sörmlandskusten en funktionell och hållbar lustgård som förenar stad och land. Kap 6 i 2016-01-13 2 Leader Sörmlandskusten 2016-01-13 3 OMRÅDESBESKRIVNING
Läs merKarlskrona Vision 2030
Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med
Läs merVision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet
Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och
Läs merHalland LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i
Läs merVad är Leader? Liane Persson. Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland
Vad är Leader? Liane Persson Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland EU:s Landsbygdsprogram 2007-2013 Tre insatsområden Förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merLathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.
Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar. POLITISKT PRIORITERAT OMRÅDE ETT ÖPPET OCH LEVANDE MOTALA I ett öppet och levande Motala har alla lika värde och
Läs merEtt trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merRUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merVision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs mer