Kravaller och oroligheter

Transkript

1 Självständigt arbete Kravaller och oroligheter Upploppen och bränder i Husby Författare: Mohammed Rahnama & Murat Aydogan Handledare: Jonas Stjernquist Examinator: Charlotte Lebeda Termin: HT13 Kurskod: 0PX40U

2 Tack Vi vill tacka samtliga inom polisen och de ungdomar och ungdomsledare som ställt upp och delat med sig av sina upplevelser vilket givit oss värdefull inblick i de händelser som benämns som upploppen i Husby. Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Stjernqvist som väglett oss och Staffan Huss som varit behjälplig med texten. 2

3 Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka och därigenom bidra till ökad förståelse av bakomliggande orsaker till upploppen i Husby, samt hur aktörerna agerat under händelsen. Metoden som användes var kvalitativ data i form av intervjuer med polischef, fältpoliser, ungdomar och ungdomsledare som berättar sin syn på bakomliggande orsaker och hur dessa agerat under upploppen. Resultatet analyseras och kopplas med hjälp av teorier som berör ungdomarnas situation i områden som detta. Resultatet visade att grunden till upploppen i Husby sannolikt bygger på en mer eller mindre latent känsla av utanförskap hos ungdomarna i kombination med försämrade förutsättningar att integreras i samhället. 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 3 Frågeställning... 3 Avgränsningar... 3 Metodhandboken... 3 Teoretiska utgångspunkter... 4 Stämpling, stigmatisering och stereotypifiering... 4 Sociala band... 5 Segregation... 6 Metod... 6 Resultat... 7 Intervju; Fältpoliser Intervju; Ungdomsledare Intervju; Ungdom Intervju; Ungdom Diskussion Slutsats/Reflektion Metoddiskussion och förslag på fortsatt forskning Referenser Bilagor 26 4

5 Inledning Upploppen i Husby, Stockholm, bröt ut under kvällen den 19 maj 2013 och pågick under fem nätter där bland annat fordon sattes i brand och stenar kastades mot polis och räddningstjänst. Uppsatsen skall på så vis tolkas som ett försök att nå ökad förståelse om anledningen till uppkomsten av upploppen i området. Vi har valt att fokusera på föreställda orsaker bland respondenterna, samt hur ungdomar och polis agerat under händelsen. Genom kvalitativ data i form av intervjuer med polischef, fältpoliser, ungdomar samt ungdomsledare, har vi fått svar på flera av våra frågeställningar. Resultatet analyseras och kopplas med hjälp av teorier som berör ungdomarnas situation i aktuella områden. Efter oroligheterna i Husby, Stockholm, var det många som ställde sig frågan Varför?. Hur kommer det sig att ungdomar bränner upp bilar, kastar sten på polis och räddningstjänst i dagens Sverige? Bilden av det lugna, trygga Sverige åtminstone sett ur internationellt perspektiv fick sig plötsligt en rejäl törn. Massmedia insåg genast att här fanns stora möjligheter att förbättra upplagesiffrorna och var snabba både med att vara på plats och att ange den bakomliggande orsaken till händelserna. Enligt dem var det polisens dödsskjutning av en sextionioårig man boende i området, som var orsak till oroligheterna och detta fick omgående status av accepterad sanning och orsak. Vi anser att det är att göra det för lätt för sig att förklara dessa ungdomar för hopplösa fall och inte kunna se de enskilda individerna i grupperingarna. En grupp människor formell som informell består av enskilda individer vars tankar, värderingar och uppfattningar ligger till grund för vad gruppen står för och hur den agerar. Däri ligger själva förutsättningen för gruppens bildande och dess bestånd samt den dynamik som ligger i att agera i grupp i motsats till att handla som enskild individ. Vi valde därför att intervjua huvudaktörerna för att kunna få en så bra bild som möjligt av kravallerna. Vi besökte Husby och träffade där flera ungdomar samt ett antal fritidsledare som i flera delar bekräftade berättelserna vi fått från de ungdomar vi tidigare intervjuat. En markant skillnad mellan de vuxnas och ungdomarnas berättelser kunde konstateras i uppfattningen om polisens roll i samhället. Ungdomarnas berättelser och uttalanden om vad de ansåg sig veta om polisens roll i samhället uppvisade flera tydliga tecken på kunskapsbrist, något som i sig utgör en källa till irritation och konflikter, eftersom polisens agerande och uppförande då inte stämmer överens med den bild och den uppfattning de har av polisen. Samtliga vi träffade kände inte igen sig i den bild media målat upp av oroligheterna i området. När brandröken börjat driva bort, förmörkades istället himlen av besvikelse över hur medierna beskrivit händelserna. Mörka moln av besvikelse över Husbys himmel utgör även uttalanden fällda av flera ledande politiker. Vissa uttryckte tydligt att de här ungdomarna inte har något i Sverige att göra, andra antydde eller menade på dålig uppfostran hemma. 1

6 Föräldrar till vandaliserande ungdomar bör vräkas Citat: Riksdagsledamot rörande Husbyupploppen. "En grupp arga män som tror på våldsanvändning" Citat: Fredrik Reinfeldt, presskonferens. "Vi ser starka kopplingar till förra veckans mord" Citat: Megafonen USAs, Storbritanniens, Nederländernas och Nya Zeelands Utrikesdepartement varnade sina medborgare för det som hände i Stockholm under upploppen och ville att medborgarna skulle vara vaksamma under eventuell vistelse i dessa områden. På samma sätt som vi tycker att det är viktigt att kunna se individen när det gäller ungdomarna, anser vi att även polisens agerande ska kunna ses från enskilda poliser och deras agerande i specifika fall. Vi har därför koncentrerat oss på hur polisen upplevde händelsen och hur de ser på sitt agerande. Vilka krav på vad polisen ska kunna göra i området är rimliga? Är allmänhetens förväntningar på polisen rimliga? Det finns inga enkla, entydiga svar till varför sådana oroligheter inträffar. Vi har istället försökt få en uppfattning om ungdomarnas sociala situation, tankegångar och synsätt som en del av de bakomliggande orsakerna till kravallerna, samt vad olika aktörer gjorde för att få stopp på oroligheterna. För oss har det varit väldigt viktigt att vara så opartiska/objektiva som möjligt. Vi har efter förmåga försökt presentera fakta utifrån studiematerial, litteratur och de intervjuer vi låtit genomföra. Vi hoppas därigenom kunna skänka en bild av vad inblandade poliser, ungdomar och ungdomsledare delat med sig av för oss. Mitt namn är Murat Aydogan och jag är uppvuxen i området Husby, Stockholm. Det ger mig god inblick i problematiken kring Husby och ungdomarna som är bosatta där. Många frågade sig - inklusive jag - varför det skedde upplopp i Husby och vad det kan ha grundat sig på. Av den anledningen kändes det viktigt att skriva uppsatsen. Under min uppväxt i Husby har jag upplevt att möjligheterna till sysselsättningar efter skoltid försämrats avsevärt. Till exempel har fritidsgårdarna i området successivt stängts ner. En annan stor skillnad jag noterat är att det fanns fler eldsjälar i området förr i tiden. Engagemanget från äldre ungdomar var tydligare under min uppväxt. Varje helg spelade vi fotboll tillsammans och under dessa tillfällen så talade de om vikten av utbildning och att vi i största mån skulle hålla oss borta från droger och alkohol. De äldre lyfte fram flera varnande exempel och berättade hur illa det hade gått för vissa personer som fastnat i missbruk och kriminalitet. Eldsjälars engagemang och stöd bidrog till att nyfikenheten kring droger och kriminalitet försvann. Kontentan av utvecklingen i Husby är att dagens ungdomar får svårare att komma i kontakt med goda förebilder. Det bidrar olyckligtvis till att vissa ungdomar istället söker förebilder bland kriminella. 2

7 Mitt namn är Mohammed Rahnama. Jag är född i Iran och kom till Sverige som 10-åring. Vi bosatte oss i förorten Rinkeby i Stockholm. Därefter flyttade vi runt en hel del tills vi slutligen fick ett förstahandskontrakt på en lägenhet med adress Malmvägen, ett miljonprogramsområde i Sollentuna norr om Stockholm. Där bodde jag från tonåren och fram tills jag kom in på polisutbildningen i Växjö. Större delen av mitt tidigare arbetsliv har jag haft förmånen att arbeta med ungdomar som bland annat kontaktperson och fritidsledare. Jag vet av erfarenhet att många av dessa ungdomar är lojala mot den grupp de tillhör samt andra de fattat tycke för eller på annat sätt sympatiserar med. Därför anser jag att man ska lägga ner mycket tid och arbete på att bygga relationer till ungdomarna. Men jag vet också att goda relationer inte skapas över en natt; det fordras långsiktigt arbete, mycket tålamod och inte minst engagemang. Syfte Syftet med studien är att undersöka och därigenom bidra till ökad förståelse avseende bakomliggande orsaker till upploppen i Husby. Genom att lyfta fram hur några ungdomar i den segregerade förorten tänker och resonerar - i förhållande till hur de agerat i samband med upploppen i Husby - hoppas vi kunna få bättre inblick i vad som möjligen föranleder sociala oroligheter. Vår förhoppning är att ökade kunskaper kring problematiken i de segregerade förorterna kan bidra till en förbättrad kommunikation mellan inblandade parter. Genom intervjuer med polis, fritidsledare och ungdomar samt studier av litteratur som berör ungdomars situation i dessa områden vill vi försöka uppnå detta. Frågeställning Varför blev det upplopp i Husby? Varför agerande ungdomarna som de gjorde? Hur agerade poliserna för att förhindra det? Avgränsningar Av tidsskäl har vi inte fokuserat på det förebyggande arbete polisen bedriver. Vi kan därför inte uttala oss om hur kommun och polis arbetar med detta i realiteten. Det vi vet är dock att polisen nyligen presenterat en metodhandbok om samverkan mot social oro. Handboken avhandlar bland annat hur myndigheten och externa samarbetspartners kan samverka för att förebygga och motverka sociala oroligheter som till exempel incidenterna i Husby. Metodhandboken Handboken är ett hjälpmedel som bygger på samlade erfarenheter från oroligheter i samhället. Handboken utgör ett välstrukturerat arbetssätt mot social oro. Vad som är väl värt att notera är 3

8 att handboken understryker behovet av samverkan mellan olika parter i närsamhället. Vi anser att metodhandboken är ett väl genomtänkt arbete som i sitt innehåll bland annat behandlar bakomliggande orsaker, hur aktörerna ska samarbeta och arbetssätt. Syftet med metodhandboken är att sprida erfarenheter och framgångsrika arbetssätt i samverkan mot social oro. Målgruppen är främst samverkansaktörer inom polis och kommun, där skola, socialtjänst och fritidsverksamhet ingår i kommunens ansvar. Andra användare kan vara brandförsvaret, ansvariga för kollektiva färdmedel, trossamfund, ideella organisationer, goda och relevanta krafter samt vissa yrkesutbildningar som t.ex. polisutbildningen och socionomprogrammen. Målet är att nyanlända personer ska ha goda möjligheter att integreras i det svenska samhället och att fler ungdomar ska gå ut skolan med fullständiga betyg och öka sina möjligheter till att bli självförsörjande som vuxna. Det borde innebära en minskad grogrund för social oro, kriminalitet och utslagning bland unga i framtiden. (Polisen, 2013, s. 2). Teoretiska utgångspunkter Stämpling, stigmatisering och stereotypifiering Fenomenet stämpling är när en individs handling frammanar reaktioner från omgivningens sida, som ifrågasätter såväl agerandet som den agerande individen ifråga. Utifrån hur andra reagerar och uppfattar en individ påverkas dennes självbild. Konsekvensen av stämplingen kan i sin tur rendera i ett fortsatt avvikande beteende. Avvikelsen är ingen egenskap hos handlingen i sig utan ligger i relationen mellan den som begår handlingen och den som reagerar på den (Boglin, Lundén & Näsman, 1973, s. 101). Stämplingsteorin omfattar primär avvikelse, stigmatisering och sekundär avvikelse. Den primära avvikelsen utgörs av enstaka handlingar som kan komma att påverka individens självbild genom samhälleliga reaktioner. Omgivningens försök till stämpling behöver inte nödvändigtvis påverka självbild över tid. Om omgivningens stämpling inte är slagkraftig eller på annat sätt får något större inflytande över individen, kommer självbilden förbli fortsatt oförändrad. Om det emellertid påverkar individens självbild så stigmatiseras det och övergår till sekundär avvikelse, något som i sin tur kan resultera i fortsatta avvikande beteendemönster (Boglind, Lundén, Näsman, 1973). Ordet stigma är ursprungligen från grekiskan och betyder märke. Stigmatisering kan sålunda förstås som en sorts märkning av individen. Karlsson, Kuusela och Rantakeisu (2013, s ) förklarar med stöd av Goffmans (2011) teorier att det finns tre typer av stigmatisering: 1. Fysiska missbildningar av olika slag, till exempel funktionshinder. 2. Ras, religion, nation och ekonomiska förutsättningar. 3. Den personliga delen, dvs. vad som bland omgivningen betraktas som svagheter och bristande karaktärsdrag hos individen (ex kriminalitet, psykisk ohälsa mm). Kännetecknande för grupper som anses stigmatiserade är att grupperna inte sällan behandlas illa och nedvärderas. De anses inte lika mycket värda i många människors ögon. Exempel på dessa är fattiga, psykiskt sjuka eller minoritetsgrupper. Stigma påverkar och begränsar 4

9 individen i flera avseenden. Osäkerheten blir påtaglig, särskilt i möte med andra människor. Det kan även medföra skamkänslor hos den stigmatiserade individen. Konsekvensen kan bli att denne undviker möten med andra och håller sig till det som individen känner sig trygg med (Karlsson, Kuusela & Rantakeisu, 2013; Goffman, 2011). Det ligger i människans natur att vilja förenkla och generalisera nya intryck. Med stereotypifiering förminskas en grupp från att vara ett antal enskilda individer till att bli en grupp, en homogen massa, med påstådda egenskaper - till skillnad från de stigmatiserades mer påtagliga egenskaper såsom etniskt ursprung, religiös tillhörighet eller ekonomiska förutsättningar. Utifrån personers agerande får den grupp en person tillhör en identitet som inte stämmer in på samtliga i gruppen. En stereotyp kan överensstämma med normen i samhället eller avvika från denna. En möjlig effekt av stereotypifiering är att individerna i gruppen stigmatiseras i linje med de påstådda egenskaperna. Genom att se ner på individerna så skapar det en ökad distans till samhället. Negativa stereotyper skadar individens självkänsla och denne kan därigenom komma att undvika socialiseringen med omgivningen. (Lalander & Johansson, 2012; Hall, 1997). Sociala band Hirschi (2009) menar att det finns fyra faktorer som påverkar individens benägenhet att begå brottsliga gärningar. Avsaknaden av någon eller några av dessa sociala band ökar sannolikheten att individen begår brottsliga gärningar eftersom denne inte anser sig ha lika mycket att förlora: 1. Relation till föräldrar och kamrater. 2. Målinriktning när det gäller utbildning och arbete, samt strävan efter ett hederligt liv. 3. Medverkan i skola/arbete och föreningsaktiviteter. 4. Tilltro till lagstiftning, myndigheter och samhället påverkar inställningen till brottslighet och missbruk. En god relation till föräldrarna, och en god uppfostran, gör att steget till ett kriminellt beteende känns allt större att ta för individen, eftersom denne inte vill göra sina föräldrar besvikna. Samma gäller utbildning; för att få en god utbildning fordras hårt arbete och engagemang som att göra läxor, lösa uppgifter och inte skolka. Hirschi förklarar att en individ som aktivt deltar i föreningsliv dessutom får allt mindre tid att ägna sig åt brottslighet. En positiv syn på lagstiftning, myndigheter och samhället i allmänhet, liksom en förtrolighet rörande rättssamhället, inverkar på individen syn på kriminalitet. Alla dessa faktorer kan påverka individen till det bättre eller sämre. Har individens föräldrar eller vänner ett avvikande beteende från det som anses vara normen, kan det påverka så att personen blir mer benägen att hamna i det beteendet (jfr Sarnecki, 2003). 5

10 Segregation Segregation är ett vitt använt begrepp som kan brytas ner i en rad olika delområden. En är den individuella. Begränsade ekonomiska förutsättningar styr personer till områden där de förmår betala sitt boende och levnadsomkostnaderna i övrigt. En annan faktor är att familjer gärna flyttar till områden de har en anknytning till (släkt eller vänner till familjen). Andra är strukturella och politiska. Var någonstans en familj, som fått lov att stanna i landet, fortast kan erbjudas bostad, blir avgörande. Inte sällan blir det i de så kallade miljonprogramsområdena. I segregerade områden stämplas/stigmatiseras såsom samhällets lägsta socialgrupp - oavsett den status de kanske tidigare haft. Stämpling och stigmatisering kan leda till sämre förutsättningar - däribland hög arbetslöshet och den frustration som följer. Även barnen påverkas av familjeförhållandena, och kan få svårt under skolgången - vilket kan resulterar i ökad psykisk stress. En känsla av otrygghet är något som inte sällan präglar människor som lever i dessa områden. (Urban, 2005). Det är vanligt förekommande att personer med samma etniska bakgrund och klasstillhörighet bosätter sig i samma område. Det finns tidigare studier från 1900-talet där bland annat svenska immigranter bosatte sig i samma stadsdel i Chicago. På så sätt löste de den nya situationen och problemen som uppkom i det nya landet det gav dem en trygghet i det nya landet. Trygghetsaspekten är en viktig faktor till varför grupperingar bosätter sig i samma områden. Genom att tala samma språk så kan grupperna uttrycka sig och gemensamt bemästra svårigheterna de ställs inför. Liknande parallell kan man dra med kultur och religion, dvs. en gemensam nämnare som för gruppen samman (Holmgren, 2001). Metod Vi har valt att använda oss av intervjuer för att besvara de frågeställningar vi har. Vi har fokuserat på orsaken kring själva händelsen och inte på det som skedde före eller efter. För att få en inblick i vad som hänt, har vi intervjuat en polischef, två fältpoliser, en ungdomsledare samt två ungdomar som deltagit aktivt i händelserna. På så vis fick vi en god inblick i vad som skett och vad som möjligen kan ha orsakat upploppen. Nackdelen med så få intervjupersoner är svårigheten att få ett bredare perspektiv på vad som hände. Fördelen är att vi fått redogjort för hur de olika aktörerna kände sig under upploppen. Intervjuerna vi höll med fältpoliserna byggde på ett slumpmässigt urval eftersom de var i tjänst den dag vi höll intervjun med polischefen som har ansvar för området. Det är genom en ungdomsledare i Husby som vi har kommit i kontakt med en av ungdomarna, eftersom det var svårt att hitta ungdomar som ville ställa upp på intervju. Därför förmedlades första kontakten via ungdomsledaren, vilken den intervjuade för övrigt känner stort förtroende för. Vi besökte sedermera fritidsgården i Husby där vi intervjuade ytterligare en ungdom som varit delaktig i händelsen. Det blev ett spontant möte med ungdomen då denne av en slump befann sig på platsen vid det aktuella tillfället. Tidsbegränsningen för arbetet styrde vårt val av antalet intervjuer. Därigenom begränsades vår möjlighet att komma i kontakt med fler involverade aktörer. 6

11 Vi har även tagit del av teorier och begrepp som berör problematiken kring segregerade förorten Husby. Det har givit oss ett vidare underlag, med vars stöd vi kunnat granska empirimaterialet från fler perspektiv. Vi har valt bygga vår studie på kvalitativa data, dvs. data som bär på en mer djuplodad mening och innebörd. Kvalitativa data erhålls genom intervjuer med öppna frågor, något som sedermera skapar utrymme för vidare tolkningar. Motsatsen till kvalitativ data är kvantitativ data. Det används främst när man vill studera siffror och mått, till exempel enkätundersökningar. Den främsta anledningen till valet av metod och data är att vi sökte svar på våra frågeställningar genom intervjuer. Via denna metod kunde vi få en personlig kontakt och därigenom en större förståelse för den situationen vi undersöker. Det ger även möjlighet att tolka de uppgifter vi fått oss berättade av våra respondenter. I en kvantitativ undersökning hade syftet varit att generalisera till en population, vilket vi inte gör i detta fall. Därav metodvalet; kvalitativa intervjuer, då vi framförallt försökt fokusera på den kontext vi önskar förstå (jfr Chalmers, 1995). Resultat Polischefens bild av händelsen Strax efter klockan 18:00 fick polisen larm om en man som hotade flera personer med kniv eller machete i Husby. När polisen anlände till platsen försvann mannen in i en lägenhet. I samband med husrannsakan i lägenheten sköts mannen av polis i nödvärn. Mannen avled senare av sina skador. Den här händelsen med 69-åringen nu tog man det som förevändning, hade inte den händelsen hänt ja då hade man hittat någonting annat (Polischefen). Enligt polischefen har det varit spänningar i området sedan tidigare. Han tror därför att händelsen kan ha haft samband med något annat, men kunde inte heller utesluta att händelsen i sig satte igång processen i Husby. På fredagen samma vecka kallade organisationen Megafonen till demonstration med anledning av 69-åringens död och det förmodade polisvåldet. Megafonen bildades år 2008 och organiserar unga förortsbor i Stockholm. De säger sig kämpa för social rättvisa. Polisen fick indikationer om att något var på gång, varvid myndigheten vidtog förberedelser för att bemöta den stundande demonstrationen. Till en början gick demonstrationerna lugnt till. Det var feststämning och alla var glada. Söndag samma vecka drogs oroligheterna igång ca kl. 22:00. Till saken hör att söndagskvällar är den tid i veckan då polisen - oavsett distrikt - har lägst bemanning. Upploppen bröt ut och ungdomar i Husby satte, enligt polischefen, minst etthundra fordon i brand. Upploppen fortsatte under ytterligare fem nätter och spred sig även till andra Stockholmsförorter. 7

12 Organisationen Megafonen gick ut med att de skulle ha presskonferens. Konferensen fick enorm mediebevakning och även internationell press närvarade. Organisationen fick mycket utrymme i pressen och de inte tog avstånd från våldet i sig. Husby, som tidigare ansetts vara ett relativt lugnt område även om fåtal stenkastningar och bilbränder förekommit, ansågs kunna utgöra en generell bild av situationen i förorterna i Stockholm. Det fanns dock en del spänningar i området sedan en ung kille vid namn Ahmed Ibrahim Ali, mer känd under smeknamnet Romario, mördades och ytterligare 2 personer skadades allvarligt i samband med händelsen den 18 oktober 2008 på E4:ans Kista-avfart efter ett gräl i centrala Stockholm. Polischefen nämnde incidenten när Romario hedrades vid fritidsgården Reaktor. Vidare berättar denne att händelsen kunde ligga till grund för spänningar mellan polis och ungdomar i Husby. Uniformerad polis träffades av bland annat fyrverkerier. Händelsen rubricerades som våldsamt upplopp. Men polisens bild av det som hände är ingen trevlig berättelse. Den handlar om två utsatta poliser, en med draget tjänstevapen och en med dragen batong, som upplever att de pressas mot en mur och ett staket av ett 60-tal tonåringar. Den handlar om stenar, burkar och pinnar som kastas mot poliserna. Och om en polis som slår en av tonåringarna över benet med batongen för att freda sig. ( Polisens insatsidé Grunden är att ändå få stopp på det här så tidigt som möjligt Från polisens sida prioriterades i första hand att säkerställa räddningsinsatserna, så att brandkår och ambulans kom fram och kunde utföra sin uppgift. Nästa steg var att skydda polisens lokaler och brandstationen från att bli attackerade och nedbrända. Därefter såg polisen till att andra lokaler som till exempel skolor skyddades. Därför kom utredning och lagföring på fjärde plats i prioritetsordningen, även om polisen hade det med sig under hela insatsen. Därför blev inte resultatet någon omfattande lagföring av gärningsmännen. Under händelserna var polischef 1 på dagtid i närsamhället i samverkanssyfte. Plötsligt blev chefen ett namn för hur många som helst i området. Samverkan hade pågått under en längre tid redan innan upploppen med goda resultat. Dock blev det gynnsamt för arbetet med medborgarna som annars hade tagit betydligt längre tid och det blev det positiva effekten av händelserna under aktuell tidsperiod. 8

13 Polischefens tankar kring ungdomarnas agerande De bilder som då fanns och speglades om Husby stämde inte Polischefen tycker inte att media gav en rättvis bild till allmänheten gällande oroligheterna. Första kvällen på söndagen var det ca 40 till 50 ungdomar med lokal anknytning som fanns på plats. Alla dessa var inte med och anlade bränder eller kastade sten. Andra kvällen var det ca 200 ungdomar på plats. Kommentarer och reflektioner från fältassistenter, medborgarvärdar samt ungdomsvärdar var just att de inte kände igen många av ungdomarna. Därmed stod det klart att många var ditresta och såg händelserna som en sorts arena att visa upp sig på. Trots antalet var det endast omkring 30 av dessa 200 ungdomar som var aktiva. Ändå kopplades samtliga till upploppen i media. Många Husbybor som var på plats kände därför inte igen sig i beskrivningarna och bilden som kablades ut i media. Även de goda krafterna rörde sig i grupperna för att stoppa och förebygga oroligheterna. Men dessa krafter är svåra att upptäcka i sådana sammanhang. Det finns en viss förståelse från polischef 1 vad det gäller ungdomarna. Denne menar att de inte förstår konsekvenserna utan bara hänger på och många av dem är inte politiskt intresserade överhuvudtaget. Men polischefen påpekar även att det finns några som har ett syfte med sådana händelser och de står inte själva i frontlinjen och kastar sten. Det rör sig om kriminella nätverk som vill förändra statusen i förorten. Samtidigt kan det mycket väl vara just dessa nätverk som sätter stopp för oroligheterna efter två till tre dagar. Anledningen att det inte är så gynnsamt för affärerna när något sådant pågår. Det var flera som gick ut i media och berättade om polisvåld och de kränkningar de utsatte medborgarna för. Trots detta finns det endast en anmälan mot polisen och anmälaren är själva polisen för att få detta utrett. Detta behöver naturligtvis inte utesluta att det inte skett, utan att det inte går att bevisa. Det finns inga rapporter om att någon behövt uppsöka vård för skador orsakade av oroligheterna i Husby. Av alla de ungdomarna klarar sig de flesta De flesta ungdomarna i området går det bra för och de lyckas. Dessa flyttar dock till andra attraktiva områden för att satsa på karriär och familj. Detta leder till att många goda förebilder försvinner från området. Polisens arbete idag Det finns ett projekt idag som går ut på att ungdomar får träffa poliser och brandmän. På så sätt lär ungdomarna se personen bakom uniformen. Satsningarna sker som tidigare genom att poliserna inte åker runt i bil, utan lämnar bilen och patrullerar till fots eller cyklar för att få kontakt med allmänheten och på så sätt vinner mark. I de bästa världar så är det en bil som kommer med två poliser som är kända Om det finns poliser som invånarna i området känner och har en relation till, underlättas arbetet även under svårare omständigheter genom dialog med de boende i området. 9

14 Intervju; Fältpoliser Fältpolisens insats Uppgiften var att skydda egendom, brandkår och allmänhet (Fältpolis 1). Lagföring låg sist i prioriteringen på arbetsordningen (Fältpolis 2). Fältpolis 1 berättade att det primära var att skydda egendom och förenkla arbetet för brandkåren så de kunde släcka bränderna. Eftersom det primära var att skydda egendom, var det svårt att fokusera på att lagföra brottsliga handlingar som ungdomarna gjorde sig skyldiga till. Fältpolisens bild av händelsen Ungdomarna har sagt att poliserna störde dem och att de fick skylla sig själva (Fältpolis 1). Ungdomarnas frustration över deras situation ligger till grund för deras uppträdande (Fältpolis 2). Fältpolis 1 menar på att det finns bakomliggande faktorer till varför upploppen urartade som de gjorde. Ungdomarna känner att poliserna är "för på". Denne tror inte att dödsskjutningen av 69-åringen var en orsak till upploppen, utan att ungdomarna är frustrerade på samhället i stort och det inkluderar även polisen. Fältpolis 2 beskriver i sitt svar att höjda hyror och att fritidsgårdar stängs i sin tur resulterar i att ungdomarna inte har någon sysselsättning efter skoltid. Motivationen hos ungdomarna att studera samt bristande stöd hemifrån kan vara bakomliggande orsaker till denna frustration. Fältpolisens bild av ungdomarnas agerande Det fanns ingen tillstymmelse att prata med ungdomarna (Fältpolis 1). Vissa ungdomar uttalade sig om att någon polis måste dö (Fältpolis 2). Fältpolis 1 beskrev att relationen mellan ungdomarna och polisen var spänd under dagtid och på kvällen gick det inte ens att gå nära ungdomsgruppen. Med facit i hand kände denne en besvikelse över det förebyggande arbete de lagt ner på ungdomarna. Fältpolis 2 menade att det var ett sätt för dem att visa vem som har makten genom använda sig av ett så kraftigt uttryck mot poliserna. Ungdomarna var maskerade och att stämningen var väldigt hotfull på kvällarna, beskrev bägge fältpoliserna. I min värld så finns det ingen förståelse för ungdomarnas agerande (Fältpolis1). Allt som har med våld att göra har jag svårt att förstå (Fältpolis 2). 10

15 Fältpolis 1 tror att det måste ligga en enorm ilska och frustration bakom deras agerande, men det inte ska gå till på det sätt som det gjorde. Fältpolis 2 menar på att målet med ungdomarnas agerande var att få dit politikerna så att det skulle ske en förändring, men att denne tycker att det ska kunna gå att åstadkomma utan våld. Fältpolisens syn på ungdomarna efter händelsen Jobbet jag lagt ner har nog inte nått fram (Fältpolis1). Är inte förvånad över det som skedde i Husby (Fältpolis 2). Fältpolis 1 berättade att relationen till ungdomarna uppfattats som bra innan händelsen, men det visade sig plötsligt inte alls vara så. Budskapet denne försökt nå ut med till ungdomarna hade inte så stor effekt. Arbetssättet förblir detsamma men synen på ungdomarna har påverkats i samband med händelsen. Fältpolis 2 menar att det som skedde i Husby har skett i andra städer i Europa. Denne har varit med om liknande händelser tidigare och synen på ungdomarna är inte förändrad efter händelsen. Fältpolis 2 har förståelse för att kollegor blir besvikna efter allt arbete de lagt ner på ungdomarna, men med erfarenhet får man en annan inblick i hur snabbt det kan vända. Intervju; Ungdomsledare Intervjupersonen jobbar på ett behandlingshem och är kontaktperson för ungdomar i området. Jobbade tidigare som fritidsledare och är en av grundarna till fritidsgården Reaktor i Husby. Ungdomsledarens bild av händselsen Nedskärningar i Husby I samband med nedskärningar försämrades förutsättningarna för ungdomarna och därmed en känsla av hopplöshet. Renoveringar har skett i området och de har i sin tur resulterat i höjda hyror - något som försvårar för många familjer att bo kvar. Ungdomsledaren tror att incidenten med 69-åringen blev till en för dem användbar anledning att agera ut sin frustration på samhället. Ungdomsledarens insats Föra en dialog med ungdomarna och få deras version av händelsen Ungdomsledaren har erfarenhet av ungdomar och i sin ungdom var denne själv inte den allra lugnaste. Personen var ute i Husby för att försöka lugna ner situationen. Genom att prata med ungdomarna försökte denne upplysa dem om att de förstör för sig själva och området. Av erfarenhet så vet fritidsledaren att ungdomarna behöver bli hörda, sedda och bekräftade. 11

16 Vår närvaro gjorde så att området blev lugnare och oroligheterna började trappa ner När oroligheterna fortsatte i området blev reaktionen från ungdomsledaren och andra äldre ungdomar att de ville få stopp på det som skedde. De gick fram till ungdomarna, bad dem sluta och de skickade även hem ungdomar. En tidigare kollega till ungdomsledaren hämtade flera brandsläckare som sedan användes för att hjälpa till med släckning av bränderna. När oroligheterna trappades ner kände fritidsledaren frustration över vad som skedde i Husby, så denne började kontakta fler boende i området för att tillsammans kontrollera och lugna ner situationen. Tog oss tiden att prata med ungdomarna och förklara att deras agerande inte är rätt Tredje dagen var ungdomsledaren och flera av dennes vänner samlade för att visa sitt stöd och engagemang för Husby. Ungdomsledarens bild av ungdomarna Känner igen hopplösheten som ungdomarna känner Ungdomsledaren hade i sina yngre dagar skapat oroligheter och ansåg att mycket inte förändrats sedan hans ungdomstid. Denne menar på att ungdomarna saknar förutsättningar för att skapa sig en bättre framtid. Hopplöshetskänslan präglar ungdomarna i Husby. Ungdomsledarens bild av polisens agerande Ingen förståelse för hur polisen blundat för att ta hjälp av det civila engagemanget Ungdomsledaren berättade att denne har delvis förståelse för polisernas arbete och agerande. Under dag ett och två förstår denne hur poliserna agerade för att kontrollera situationen och skapa lugn i området. Ungdomsledaren menade på att det måste ha varit svårt att skilja ut personer som varit delaktiga i upploppen från allmänhet som stod längs gatorna, dels av ren nyfikenhet, dels för att själva försöka lugna ner situationen genom närvaro. Några bland allmänheten kom till skada under svårhanterliga situationer. Ungdomsledaren hade däremot ingen förståelse hur poliserna inte tog hjälp av de goda krafter som fanns i området. Denne menade att det kändes som om poliserna ville sköta jobbet på sitt sätt utan att vilja bjuda in till ett samarbete med dem som bor i området. Ett förbättrat samarbete, till exempel i form av ett öppet forum, skulle lösa situationen betydligt bättre och smidigare eftersom de äldre ungdomarna och de vuxna känner till området och känner även ungdomarna i egenskap av grannar, berättade ungdomsledaren. Ungdomsledaren hade vid flertalet tillfällen försökt nå ut till polisen med samtal och mail för att sitta ner och diskutera problematiken kring Husby och komma till en långsiktig lösning men denne har inte fått något gehör från poliserna. Polisen har än idag inte svarat på mina förfrågningar kring ett möte där polis, ungdomar och allmänhet kan sitta ner och försöka reda ut vad som hände och hur man kan förbättra situationen i Husby 12

17 Om ungdomsledaren vore polis Jag hade tagit hjälp av de goda krafter som finns i området Ungdomsledaren hade bjudit till ett forum där alla aktörer fick komma till tals och se var det brister och därigenom gemensamt försöka komma till en långsiktig lösning. Han hade även följt upp händelsen och försökt bygga upp relationen med ungdomarna. Våld föder våld Upploppen i Husby kan ske igen, för det finns ett stort missnöje uppgav ungdomsledaren. Denne berättade vidare att det kommer bara att resultera i att polisen kommer att gå betydligt hårdare fram i området och ungdomarna kommer besvara detta på sitt sätt. Ungdomsledaren syn på Husby idag Ser ut som det gjorde dagen innan upploppet Ungdomsledaren sade att ingenting har ändrats i Husby och menade på att det skedde en kort insats mot problematiken kring området för att sedan sakta avta. Ungdomsledarens syn på hur ungdomarna situation idag Frågar man en 12-åring i Husby hur denne ser på framtiden så tror jag inte man får så mycket till svar Ungdomsledaren berättade att ungdomarna inte har någon sysselsättning och därigenom ökar risken att dras in i kriminalitet för att känna en sorts tillhörighet. En känsla av hopplöshet bland ungdomarna präglas i området, menade ungdomsledaren. Finns få bra förebilder kvar i Husby, eftersom de flesta väljer att bosätta sig i andra områden. Ungdomsledarens bild av polisens arbetssätt efter händelsen Efter att ha pratat med ungdomarna så har inte poliserna ändrat sitt sätt att arbeta Ungdomsledaren berättade att ungdomarnas behov av att bli sedda, hörda och bekräftade är påtagligt och ansåg att polisen inte tagit lärdom av det som skedde i Husby. 13

18 Ungdomsledarens tankar kring medias bild av Husby Husby var ingen krigszon som media målade upp Ungdomsledaren ansåg att medias bild av händelserna inte stämde och inte gav en rättvis bild av Husby. Det förekom bränder och stenkastning mot polis, men inte i den omfattning media målade upp, menade ungdomsledaren. Denne berättade vidare att vad media inte tog upp var flertalet ungdomar som kom från andra områden och deltog aktivt i händelsen. Intervju; Ungdom 1 Denne bor i en lägenhet i Husby, är 18 år gammal och ursprungligen från Tunisien där han är född. Han bor tillsammans med sina föräldrar och sju syskon. Syskonskaran består av 6 bröder och en syster. Tre av bröderna är äldre än honom och resterande fyra är yngre. Familjen bor i lägenhet. Fadern arbetar som taxichaufför och de har begränsade ekonomiska resurser. En av de äldre bröderna arbetar som vakt. Personen själv går på gymnasiet och läser barn och fritid. Denne uppgav att han har hyfsade betyg tack vare hjälp från sina föräldrar och sina syskon. När vi träffas börjar han med att visa sina skador han fått av batongslag från polisen samt bettet från en polishund. Ungdomens bild av händelsen Djävla muslimer, svartingar, hoppas på att ni sticker ut härifrån Enligt honom provocerar poliserna ungdomarna i området genom att kalla de för diverse dåliga saker. Ungdomarna blir ofta kontrollerade av polisen genom att de får visa legitimation och ibland kroppsvisiteras de. Ibland händer det att ungdomarna tjafsar emot när polisen vill kontrollera personerna i gruppen eller när de blir ombedda att lämna en viss plats. Detta leder, enligt honom, även till att ungdomarna blir otrevliga och det slutar ibland med att polisen tar till fysiskt våld. Det behöver inte bero på ett brott, utan det är den dåliga kommunikationen som leder till handling. Ungdomarna har svårt att få jobb och de vill ha en förändring. Ett sätt att visa sitt missnöje var att starta upploppen. När upploppen började kom polisen med sina batonger och slog ungdomarna och ungdomarna gav igen på sitt sätt. Ungdomens bild av uppkomsten av upploppen Det ska, enligt intervjupersonerna, varit en av många orsaker. 69-åringen var känd bland ungdomarna och de visste att han var sjuk, men de tycker att polisen hanterade det på fel sätt. Han tycker att polisen borde skämmas för att de sköt en 69-åring med sex skott i hans egen lägenhet. Några av ungdomarna befanns sig på platsen och hörde skotten. Polisen gick ut i media och sa att 69-åringen förts till sjukhus med ambulans, men vi såg själva hur de slängde in han i en svart bil och åkte därifrån 14

19 Enligt intervjupersonen hade polisen uppgett att de körde 69-åringen till sjukhus för att rädda hans liv, vilket inte stämde. Eftersom flera av ungdomarna varit på plats och sett att han kördes iväg i en likbil. Han upplever att det inte gjorts en ordentlig utredning och att ansvariga poliser på plats kommit undan. Han själv har anmält polisen en gång och det ledde inte till någonting. Han kommer därför inte att anmäla poliser mer, för att han upplever att det inte leder till något eftersom de utreder sig själva. Han är säker på att upploppen hade hänt för eller senare, även om 69-åringen inte hade skjutits till döds. Anledningen, enligt honom, är den dåliga ekonomin i området. Det satsas alldeles för litet på området och folk har ingenting att göra. Folk hänger bara i centrum enligt honom och de sover inget vidare bra om nätterna. De vill kunna leva ett liv, kunna få jobb, lämna det förflutna och börja om på nytt, men han anser inte att de får chansen. Under upploppen fick området uppmärksamhet, men glömdes lika snabbt bort. Ungdomens roll i händelsen Jag ska vara ärlig jag maskerade mig för att polisen inte ska kunna identifiera mig och få dem att känna lika mycket smärta som jag fått känna Han medger att han varit aktiv i upploppen eftersom han ville ge igen mot polisen. Han visar sina skador på armbågen och hur det knakar till i den efter batongslag och skadorna efter hundbett. Han känner att han behandlas som kriminell fast han inte är det. Han har varit misstänkt för våld mot tjänsteman vid ett tillfälle, i övrigt har han aldrig blivit dömd. Han upplever att han ofta blir kontrollerad av polisen. När poliserna har dålig attityd visar även han dålig attityd. När han känner sig hotad av polisen hotar han polisen och backar inte för att använda våld som självförsvar. Han tycker att han gjorde rätt genom att delta i upploppen då han kände att han gav tillbaka mot polisen efter kränkningarna han utsatts för. Ungdomens syfte med sitt deltagande Mitt syfte var att slå tillbaka mot polisen, för att hämnas ett sätt att ge igen Eftersom han känner sig dålig behandlad av polisen ville han hämnas mot poliserna på plats. Han fick batongslag av en polis när en av de yngre, som bara var 14 år gammal, kom fram och hjälpte honom genom att slå till polisen. Polismannen ramlade och 14 åringen och han själv passade på att dela ut sparkar. De försökte sedan ta polisens batong. Polismannen hann dock ställa sig upp och springa därifrån. Han lånar min telefon och visar klippet som finns ute på YouTube. Han vet att det var många utifrån som kom till Husby för att hjälpa ungdomarna i området. Anledningen tror han är att ungdomarna från andra områden vet hur polisen beter sig mot ungdomar och de lämnade sina områden för att komma dit och hjälpa ungdomarna i Husby. 15

20 Ungdomens agerande De jag var mest orolig för var de två brandmän som jobbade under upploppen Två av brandmännen var barndomsvänner till hans äldre bröder och han ville visa dem respekt. De kände att brandmännen inte gjort någonting mot dem och det fanns därför ingen anledning för gruppen att attackera brandmännen. Anledningen till att de brände upp bilar ska enligt honom vara för att locka dit polisen. Ungdomens inställning till att bränna upp bilar i Husby De ser ner på oss och håller alltid med polisen och tycker att polisen alltid gör rätt Många av de boenden i Husby som det går bra för ser ner på ungdomarna och tycker att dessa förstör för området och ger trakten dåligt ryckte. Enligt honom har majoriteten själva utländskt påbrå och har själva upplevt fattigdom en gång i tiden. Men när de fått arbete och fått igång karriären, har de glömt bort att de själva varit i den situation han befinner sig i idag. Han tycker därför att de ska känna samma utsatthet och fattigdom som ungdomarna upplever och inte tro att de är bättre bara för att det gått bra för dem. Ungdomens bild om sitt eget agerande ansågs vara kriminellt Jag håller inte på med droger eller vapen. Han påpekar att han inte är kriminell eftersom han inte håller på med det som han anser är brottsliga handlingar. Han använder inte droger och håller sig borta från vapen och annat som är brottsligt. Han tycker inte att hans agerande varit kriminellt. Han tycker att man måste kunna visa sitt missnöje genom demonstration eftersom ingen annars lyssnar. När demonstranterna bemöts som kriminella och kränks av polisen urartar den. Det enda jag gjorde var för att få respekt och lyfta upp vårt område som annars folk skiter i Genom att visa sitt missnöje under kravallerna ville han lyfta upp problemen som finns i Husby. Han vill att folk ska förstå att de är fattiga och lever under jobbiga förhållanden. Han vill få ett slut på vad han upplever som trakasserier och kunna se att de kan bidra med något bra om de får chansen. 16

21 Ungdomens syn på om det vore hans bil som brann upp Jag hade blivit besviken men jag hade ändå inte behandlat alla ungdomarna i området på ett dåligt sätt och nedvärderat dem Han tycker att det inte finns någon anledning att kränka alla ungdomar i området även om han själv hade blivit utsatt. För han vet att det finns en orsak till varför ungdomarna beter sig så. Eftersom han själv har upplevt fattigdom så har han förståelse för ungdomarnas frustration. Han tycker därför man inte ska dra alla över en kam, utan försöka hjälpa dem så de själva kommer att hjälpa andra ungdomar när de kommer igång. Föräldrarnas vetskap i dennes agerande Pappa var riktigt ledsen och mamma höll på att svimma Mamman hade mått riktigt dåligt när hon fick kännedom om att hennes son var med i upploppen. När pappan fick kännedom om att hans son deltog i upploppen, gick han fram till poliserna och berättade för dem att han vill få bort sin son därifrån. Han sade att hans föräldrar var emot upploppen, men att föräldrarna samtidigt var emot polisvåldet mot ungdomarna. Hans mamma hjälper ofta ungdomarna i området för att de inte ska hamna i kriminalitet. Genom att bjuda hem hans vänner på middag ser hon både till att ha dem under uppsikt, samtidigt som de får mat trots att deras ekonomiska förhållanden inte är bra. Hans pappa, två av de äldre bröderna samt en hel del föräldrar nattvandrar i området och han tror att det var en av anledningarna till att oroligheterna fick ett slut. Ungdomens bild av polisens agerande och om denne själv jobbat som polis Han upplevde att poliserna såg sin chans att ge igen mot ungdomarna i området genom att använda övervåld. Jag hade hjälpt ungdomarna och pratat med dom och frågat varför de gör så Han påpekar att om polisen haft en bra dialog med dem så hade de kunnat förstå varandra. Han säger att han inte vill bli hatad, men han vill fortfarande ha respekt. Han tycker därför att kränkningarna de utsätts för genom att bli kallade för apor, gorillor mm av polisen förvärrar situationen. Ungdomens bild av polisens möjlighet att kommunicera med ungdomarna De hade kunnat komma och prata med ungdomarna men två poliser förstörde allt Han minns två poliser särskilt bra, de provocerade ungdomarna genom att säga att de är hatade gorillor. De ska även ha sagt att ni ska ut från Sverige och att de inte kommer få leva kvar här. Innan hade han dålig syn på polisen. Idag har han ännu sämre syn på dem efter händelsen. Han upplevde inte att det fanns poliser på plats för att kommunicera med ungdomarna. 17

22 Ungdomens tankar om oss i tjänst Om ni börjar vara på riktiga polisers sida och börjar kränka ungdomar och slå dem, ja då kommer ni bli hatade Enligt honom riskerar även vi att bli hatade om vi beter oss som de övriga poliserna i området. Han uppgav att han kommer se oss som bra individer han mött. Han uppgav att han inte vill bli hatad och att han inte vill hata oss eftersom han upplever oss som riktigt bra människor. Han tycker att vi ska kunna prata med ungdomarna och kunna softa med dem. Han uppgav att han aldrig träffat en bra polis, utan endast sett hur de beter sig illa mot dem som redan är utsatta. Ungdomens syn på framtiden Om jag kan bli något så kan även andra ungdomar bli det Han tror att om deras förutsättningar hade varit bättre så hade han och de övriga ungdomarna i området kunna bli något. Han drömmer själv om att bli kontaktperson eller väktare. Han vill även starta eget för att hjälpa ungdomarna och bli en bra förebild. Han vill förhindra att andra ungdomar ska gå samma väg som han själv har gjort och bli tvungen att göra dåliga saker. Han säger att hans föräldrar inte har mycket att säga till om beträffande honom, eftersom han är myndig. Jag är riktigt oroligt för mina småbröder Men han vill inte att hans små bröder ska gå samma väg som han tagit. Hans yngre bröder stänger av sina mobiltelefoner och umgås, enligt honom, med riktigt dåliga människor. Han bröder känner inte sig trygga och håller sig till sina vänner. Intervju; Ungdom 2 Intervjupersonen är 20 år gammal och kommer ursprungligen från Afrika. Familjen är bosatt i Husby. Pappan jobbar och mamman studerar. Ungdomen studerar på Hotell och restaurangprogrammet. Ungdomens bild av händelsen Kista centrum har blivit så stort och det blir allt fler stora företag som flyttar hit. De höjer hyrorna i området för att få ut oss från området eftersom de ser ner på oss 69-åringen var en del av orsaken till upploppen, men i själva verket var det upplevelsen av hopplösheten i Husby. Den höga arbetslösheten bland ungdomarna och ingen sysselsättning på fritiden. Frustration över höjda hyror och att personen upplevde att det var ett sätt att säga att underklassen inte är välkomna där. Han uppgav att folk i området är väldigt fattiga och har inga jobb. 18

23 Ungdomens roll i händelsen Vi har inget val för det är ingen där ute som lyssnar på oss Var med bland ungdomarna och kastade sten mot poliserna och brandkåren. När han fick frågan varför han agerade som han gjorde, svarade han med att ställa motfrågan Vad skulle ni ha gjort om ni var i samma situation om ingen lyssnade på er?. Ungdomens syfte med sitt agerande Det har inte skett några förändringar efter händelsen och situationen är densamma som förut Syftet med stenkastningen var att bli hörda. Ett sätt att sätta emot det som sker i Husby med alla dessa nedskärningar och höjda hyror. Efter upploppen fick området uppmärksamhet för klassklyftorna och det utanförskap som boende i området känner. Detta glömdes snabbt bort och ingen har varit där för att hjälpa till att förändra detta. De upplever att uppmärksamheten berodde på att händelserna var intressanta för media, men när de inte längre finns där, bryr sig ingen om området och allt går tillbaka till det gamla dåliga. Ungdomens bild om sitt eget agerande ansågs vara kriminellt Eftersom syftet var att säga emot och reagera på det som sker, ansåg inte personen att det var något kriminellt. De vill ha en förändring, men känner hopplösheten, eftersom de utan stöd inte kan förändra läget i området. Ungdomens bild av polisens agerande Vissa poliser sa några nedlåtande ord till oss ungdomar De gick hårt åt mot ungdomarna och det gick även ut över några ur allmänheten. Det han reagerade mot var när en kvinna fick batongslag. Där tyckte han att gränsen var nådd och då ville han ge igen. Han minns också glåporden som enstaka poliser använde mot dem. Saker som han fick höra var att de luktade illa och blev kallade för apor. Ungdomens tankar om denne var i polisens sits Personen hade gått ut bland ungdomarna och pratat mer med dem. Skapat en relation för att på så sätt öka förtroende för ungdomarna. Ge dem råd om hur de ska gå tillväga för att söka jobb och hjälpa ungdomarna med deras bekymmer. Ungdomens syn på polisen efter händelsen Synen på polisen är densamma som innan händelsen. Ser ingen förändring i deras sätt att vara och agera. De är på ungdomarna lika mycket nu som innan med att kontrollera och visitera dem och vara otrevliga. 19