Olika förutsättningar likvärdigt skydd

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Olika förutsättningar likvärdigt skydd Destruktivt ledarskap vad det är och dess konsekvenser Vid rökdykning ska bemanningen vara 1+4 Sid 6 Sid 11 Sid 18 Sid 22 Artikel: Stockholm- Gotlands medlemsmöte Porträttet: Räddningschef Tina Nordlund. Artikel: Arbetsmiljöverket tar ställning. Artikel: Att lära sig att bemöta rättvist.

2 Arbete i explosionsfarlig miljö 5 Ledare: Olika förutsättningar likvärdigt skydd och alarmering 6 Aktiviteter i länsföreningarna: Destruktivt ledarskap Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Tfn Årgång 29 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post ulf.lago@brandbefal.se telefon Chefredaktör Nenne Hagman e-post nennehagman@gmail.com mobil Föreningssamverkan Brandbefälsdagen 10 Föreningsstyrelsen: Ny träff i Piteå 11 Porträttet: Tina Nordlund, ställföreträdande räddningschef i Halmstad 13 Brand 2013: Välkomna till Piteå 14 Brand 2013: Olika förutsättningar Erfarenheter från Kiruna, Gällivare och Södertörn 16 Arbetsmiljö: Förstudie av arbetsmiljön för kriminaltekniker 18 Arbetsmiljö: Bemanning vid rökdykning Arbetsmiljöverket tar ställning Redaktion Evelina Edström e-post evelina_em@hotmail.com mobil IRL ledarskapsskola: Egna särintressen vs. verksamhetens behov 20 Utvecklat stöd vid ras och skred Annonser & Material Dennis Sandström, Adviser tfn e-post dennis@adviser.se 22 Jämställdhet: Att lära sig bemöta rättvist 24 Olycksutredning: Skoterolycka Verksamhetsuppdrag Individens intressen Boken hjälper användaren till ett säkert arbete i explosionsfarlig miljö och att uppfylla lagkraven för arbete i denna miljö. Det så kallade ATEX-direktivet innehåller formella krav på dokumentation och rutiner. Boken ger en vägledning till hur man kan ta fram sådana. Systematiskt arbete kan delas in i följande steg för att undvika antändning av explosiv atmosfär: Atmosfärer analysera, finns det farlig atmosfär? Tändkällor kan de undvikas eller skyddas? Åtgärder vad gör vi för att arbeta säkert i explosionsfarlig miljö? Boken innehåller även praktiska tips på åtgärder för att en explosiv atmosfär inte ska antändas trots att man utför arbete i den. Ett systematiskt tillvägagångssätt är viktigt och vi visar en väg att kunna göra ett potentiellt farligt arbete säkert. Nyhet! Pris: 595 SEK (medlem 536 SEK) exklusive moms. Beställningsnr: Grafisk produktion Mattias Sjöstedt e-post mattias@figur.se För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild Smårödskredet av Lars Bjurström, Räddningstjänsten Bohuslän. Nästa nummer av Räddningsledaren kommer ut i samband med Skadeplatskonferensen. Manusstopp 1 augusti. Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen-godkänt papper. 27 Alarmeringsutredningen färdigställd Ny myndighet föreslås 28 Internationellt: Nordiskt brandbefälsmöte 30 Kaare Brandsjö: Värsta cisternbranden någonsin 32 Skadeplats Studienytt: Fransk befälsklass besöker MSB Revinge 34 Notiser Boken är ett måste för den som står inför frågor som rör arbete i explosionsfarlig miljö. Beställ boken på eller kontakta oss på telefon Räddningsledaren nr

3 Ledaren nr Rökdykning på en ny nivå QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. Annonsera här och nå räddningstjänstens beslutsfattare direkt! Boka plats till nästa nummer av via dennis@advisor.se Olika förutsättningar likvärdigt skydd och alarmering! Olika förutsättningar, likvärdigt skydd. Så är temat på den 22:a Brandkonferensen som i dagarna genomförs i Piteå. Själva begreppet likvärdigt skydd introducerades i lagen om skydd mot olyckor Det har snart gått tio år sedan dess. Dessvärre kan vi konstatera att väldigt liten debatt och diskussion har förts kring vad begreppet likvärdigt skydd innebär, hur det kan mätas och hur det kan uppnås. Därför är det extra roligt att Brandkonferensen tar sig an denna frågeställning! Alarmeringstjänstutredningen Begreppet likvärdigt är också ett återkommande be grepp i den nyss presenterade Alarmeringstjänstutredningen. Den 29 april överlämnade Marie Hafström utredningen till försvarsminister Karin Enström. Utredningen föreslår att en nationell alarmeringsfunktion inrättas. Verksamheten ska bedrivas i myndighetsform i en myndighet som föreslås heta Alarmeringsmyndigheten. Utredaren menar att en myndighet kan tillgodose behovet av långsiktigt stabila förutsättningar, ge bättre förutsättningar för samverkan samt ge riksdag och regering bättre möjligheter att styra och granska verksamheten. Förtroende och tillit en viktig del Begreppen likvärdigt samt medborgarnas förtroende och tillit till alarmeringstjänsten betonades vid presskonferensen då utredningen överlämnades. Utredaren anser att en nationell myndighet kan åstadkomma detta. Det är möjligt att detta är rätt, men samtidigt är min uppfattning att statliga myndigheter inte alltid haft det enkelt att skapa förtroende, tillit och en tillfredsställelse bland medborgarna. Det är ofta kommuners och landstings uppdrag att erbjuda medborgarna tjänster och service. Det blir därför en stor utmaning för Alarmeringsmyndigheten att driva verksamhet direkt för medborgarna. Samverkan och blåljusorganisationernas behov En annan utmaning blir att anpassa myndighetens verksamhet för att möta de olika blåljusmyndigheternas olika behov, krav och förutsättningar. Myndigheten ska betjäna 1 Polismyndighet, 21 landstingsmyndigheter och 160 räddningstjänstorganisationer. Dessa myndigheter har inte bara olika behov sinsemellan, utan även inom sig. Till exempel så är de 160 räddningstjänstorganisationerna väldigt olika till storlek, riskbild och uppdrag. Det blir en stor och viktig utmaning för myndigheten att kunna tillgodose alla dessa önskemål och behov. Därför är det viktigt för myndigheten att erbjuda tjänster som är anpassade för varje organisations särskilda behov. Särskild utbildning för larmoperatörer Annat som utredningen tar upp är bland annat att en särskild yrkesutbildning för larmoperatörer föreslås. Vidare föreslås ett utvidgat ansvar för teleoperatörer att förhindra och åtgärda fel i 112-trafiken. När det gäller teknisk plattform ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) få i uppdrag att föreslå en gemensam teknisk plattform för alarmeringsfunktionen, som sedan räddningsorganen får anpassa sig till. Att höja intresset för befälsroller inom räddningstjänsten Brandbefäl främst inom samhällsskydd och beredskap! Så lyder vår vision. Ett av målen är att brandbefälet ska leda det lokala arbetet inom samhällsskydd och beredskap. Vi har sedan en tid noterat att många brandbefäl lämnar sina tjänster, men också att intresset att ta ledande befattningar minskar. Med anledning av detta arrangerar vi en hearing tillsammans med Sveriges Brand- och riskhanteringsingenjörer vid Brand 2013 i Piteå. Alla brandbefäl är inte ingenjörer, men jag tror att dialogen och diskussionen kan göras giltig för alla brandbefäl! Glad sommar! Till sist vill jag önska alla läsare en glad sommar. I sommar är det ett år sedan den tragiska olyckan i Smedjebacken, då två brandmän omkom. Årsdagen kommer i alla fall jag uppmärksamma genom att tänka på de som omkom, deras anhöriga och kollegor. I slutet av september kommer nästa nummer av Räddningsledaren ut, och jag kan lova en del överraskningar då. Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl Räddningsledaren nr

4 Aktiviteter i länsföreningarna stockholm-gotland Destruktivt ledarskap Medlemsmötet för länsföreningen Stockholm-Gotland gick av stapeln på Kungsholmens brandstation i Stockholm den 25 mars och arrangerades av Ledarskapsutskottet. Temat för dagen var destruktivt ledarskap. Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning Den 25 mars samlades drygt 40 medlemmar för att lyssna till fil dr Sofia Nilsson från Ledarskapscentrum på Försvarshögskolan (FHS). Det inspirerande ämnet var Destruktivt ledarskap vad är det och vilka konsekvenser får det?. När Sofia pratar om destruktivt ledarskap, menar hon ett beteende som är riktat både mot de underställda och mot organisationen. Det är, enligt henne, viktigt att betona att de aktuella beteendena ska vara systematiska och engångshändelser räknas inte. Viktigt att lägga till är också att en destruktiv ledare kan ha goda intentioner, men ser att resultatet är viktigast. Några exempel kan vara att chefen favoriserar samma medarbetare hela tiden eller att formulerar otydligt uppdrag med syftet att underminerar dennes arbetsuppgift. Negativa erfarenheter effektivt i viss utsträckning Människor lär sig mer genom negativa erfarenheter. Till exempel kan hot om straff leda till att produktionen snabbt ökar. Detta ger dock en kortvarig effekt. På sikt kan följderna bli negativa genom att medarbetare säger upp sig, blir sjukskrivna eller producerar sämre. Misslyckat ledarskap beror i större utsträckning på oönskade kvalitéer hos chefen, inte avsaknad av goda karaktärsdrag. Det är viktigt att organisationen arbetar för att öka chefernas positiva egenskaper och minimera de negativa. Aktiva och passiva destruktiva ledarbeteenden Sofia lärde oss att FHS identifierat fem faktorer hos chefer som används för att mäta destruktiva ledarbeteenden, de så kallade skitstövelsfaktorerna. Vilka är följande: 1. Arrogant, orättvis (till exempel fördumma medarbetaren, otrevligt och arrogant Fil dr Sofia Nilsson från Ledarskapscentrum på Försvarshögskolan (FHS) föreläste om det inspirerande och intressanta ämnet destruktivt ledarskap. uppträdande, behandlar medarbetare olika). 2. Hot, bestraffningar, överkrav (till exempel aggressiva tendenser, straffar anställda, hot för att få igenom sin vilja, ställer orimliga krav). 3. Ego-inriktad, falsk (till exempel tar åt sig äran själv, litar inte på medarbetarna, sätter egna behov framför gruppen, håller ej löften). 4. Passiv, feg (till exempel vågar ej konfrontera andra, visar sig inte, visar ej engagemang, tar inte tag i saker). 5. Osäker, otydlig, rörig (till exempel osäker i sin roll, dålig på struktur och planering, otydliga instruktioner, uppträder förvirrat). Dessa faktorer kan delas upp i aktiva och passiva. Forskningen har visat att ett passivt beteende (faktor 3, 4 och 5) ger sämst utfall. Aktiva beteenden (faktor 1 och 2) är ofta lättare att upptäcka, vilket också innebär att man som organisation är mer benägen att göra någonting åt det. Detta kan jämföras med de passiva faktorerna som är mer subtila och därför inte upptäcks lika lätt. Att förebygga destruktivt ledarskap Slutligen så fick vi reda på att det är svårt att hitta tendenser och att förebygga destruktivt ledarskap. Bästa sättet att minimera beteendet är att avdramatisera frågan och prata om det. Det viktiga är att uppmärksamma att det kan finnas och hur det kan yttra sig. För sanningen är att alla kan falla in i destruktivt ledarskap, mycket beroende på situationen. Vi tackar Sofia för en mycket bra och givande föreläsning! Text: Minna Bodin, Storstockholms brandförsvar Foto: Fredrik Lager, Norrtälje räddningstjänst Ledarskapsutskottet Ordförande: Ola Mårtensson IRL, Minna Bodin Storstockholms brandförsvar, Fredrik Lager Norrtälje räddningstjänst, Tony Johansson Södertörns brandförsvarsförbund, Conny Söderberg Storstockholms brandförsvar. Bronto Skylift Ab - Okvistavägen Vallentuna Tel Fax Dags att söka stipendie från Kaare Brandsjös Stipendiefond Sedan flera år tillbaka förvaltar vi Kaare Brandsjös stipendiefond. Genom åren har många brandbefäl via fonden getts möjligheter till personlig utveckling inom yrket. Fondens syfte är att främja intresset för personliga initiativ och insatser i fråga om räddningstjänst. Det kan handla om att utveckla sin egen kompetens inom området räddningstjänst, eller för att utveckla och stärka säkerheten generellt inom räddningstjänsten i landet. Av ansökan ska framgå: 1. Sökandes namn, personnummer och adress 2. Sysselsättning och eventuell arbetsgivare vid ansökningstillfället 3. De avsedda aktiviteterna (omfattning, institution med mera) och deras ändamål 4. Meriter som åberopas 5. Beräknad kostnad 6. Eventuellt erhållet stöd eller annat sökt stipendium eller studiehjälp för samma ändamål 7. Referenser och eventuell tillstyrkan från länsföreningen Ansökan ska ha inkommit senast 30 juni till annette.andresson@kalmar.se Efter genomförd aktivitet ska en skriftlig rapport avläggas för det verkställande utskottet. Du kan läsa mer om fonden på under fliken Om SBB. 6 Räddningsledaren nr

5 Föreningssamverkan Brandbefälsmötet Föreningssamverkan Brandbefälsmötet Brandbefälsmötet i Helsingborg Ökade risker vid garagebränder och att se upp vid bränder i gasbussar där insatspersonalen måste få mer och bättre utbildning. Det är två viktiga slutsatser efter Brandbefälsmötet januari i Helsingborg. Konferensen samlade 240 deltagare och arrangerades av Helsingborgs brandförsvar, SBB Skåne-Blekinge och Informationsbolaget. De aktuella garagebränderna omfattar storgaragen som skapades i samband med miljonprogrammen på 70-talet. Räddningstjänsterna i Storstockholm, Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd har gemensamt börjat kartlägga problemen. Det är väldigt stora risker för insatspersonalen. Det är en hög riskmiljö från början och det gäller att följa den linjen under hela insatsen, klargjorde Ulf Bergholm, olycksutredare vid Räddningstjänsten Syd (tidigare Storgöteborg). Ulf har utrett ett antal stora garagebränder i Göteborg och radade upp problemen: Säkringslina används nästa aldrig. Finns inte ens på bilarna. Det är hög värme, svår sikt och lokala labyrinter. I många garage står bilarna i stålburar. Det finns asbest i många garage. Hur gör vi med larmställen? Kommer all personal i framtiden att ha på sig dubbla larmställ? Det blir ett allt sämre betongbjälklag. Belastningen ökar. Det byggs sophus och lekplatser på gårdarna, träden blir större och det läggs på jordmassor för att det grönt och fint. Tyngden ökad på bjälklaget. Det finns flera exempel utomlands hur bjälklaget rasat och flera brandmän har omkommit. Vid en insats i Göteborg rasade plötsligt en stor fläkttrumma, berättade Ulf Bergholm. Och tar även upp att i Schweiz 2004 omkom fem brandmän när bjälklagret rasade. Fastighetsägaren hade tillstånd för 2 decimeter matjord på gården, men lagt på 1 meter! Förslag på åtgärder Ulf Bergholm kom med en lång rad förslag till förbättringar: Ökad tillsyn och bättre SBA Bättre brandgasventilation och bättre rutiner Krav på sprinkler Brandcellsindelning Automatlarm Bättre släckmetoder Bättre insatsstöd Vi måste ta tag i den här typen av storbränder. Det är många säkerhetsfrågor som måste diskuteras och lösas, menar Ulf. Bussbränder i Skåne Ett antal dramatiska bussbränder i Skåne utgjorde nästa stora varningssignal. Varje år inträffar i hela landet ett 100- tal bussbränder, som oftast resulterar i totalt utbrända bussar. Vi måste få mer kunskap om gasbussarna som blir allt fler. Från vänster: Mats Rosander, Helsingborgs hamn. Jonas Nylén, brandingenjör Helsingborgs brandförsvar, Jörgen Hallberg, räddningschef i Helsingborg och Jan Wisén från MSB. tydliga rekommendationer till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Transportstyrelsen. Bättre utbildning av insatspersonal och busspersonalen. Brandbefälsmötet 2014 arrangeras i Helsingborg den januari. En nyhet är att MSB blir medarrangör och tar plats i programgruppen. Text & foto: Karsten Erichs, Informationsbolaget Det anser Anna Brand som är brandingenjör vid Helsingborgs Brandförsvar. Hon har utrett en brand i Helsingborg med två biogasbussar. I samband med halt väglag gled den ena bussen i mycket låg fart in i den andra bussen vid en hållplats. Ena bussen var tom på passagerare och i den andra fanns ett 10-tal personer som snabbt tog sig ut. Bussarna övertändes på några få minuter. Vi behöver mer kunskap Antalet gasbussar (biogas och naturgas) har ökat kraftig på några år. Idag finns gasbussar och andelen ökar hela tiden. Var tionde buss är en gasbuss, 85 procent är dieselbussar och fem procent drivs på etanol. Det stora problemet för insatspersonalen är den oerhört snabba övertändningen och farorna när säkerhetsventilerna på gasflaskorna utlöses och det bli en mycket kraftig jetflamma. Vi måste få mer kunskap. Antalet personbilar som körs på biogas ökar också. Hur vet vi att det är biogasbil som brinner när vi kommer fram, menar Anna. Mingel i vagnhallen på station Gåsebäck. Rekommendationer från Haverikommissionen En tid efter konferensen kom Haverikommissionen med sin rapport om Helsingborgsbranden. Rapporten kom med två 8 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

6 med 1+3 kan även Artikel: Höga Kusten- Artikel: Delaktighet Porträtt: Patrik Bylin Ådalen provar nytt. viktigt vid förändring. Räddningschef i Luleå. föreningsstyrelsen i piteå porträttet tina nordlund Ny träff för föreningsstyrelsen I maj träffas föreningsstyrelsen i samband med Brand 2013 i Piteå. Då är det bland annat dags för avrapportering av de fyra projekt som startade i januari. Senaste föreningsstyrelsemötet i november 2012 mynnade ut i att fyra viktiga och strategiska projekt initierades. Dessa projekt har löpt sedan januari och ska avrapproteras i maj. En viss avstämning har dock redan skett vid de två telefonmöten som har hållits. I faktarutan nedan kan du läsa kort om de fyra projekten. Året 2012 Vid föreningsstyrelsen ska verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning av 2012 ske. Lite kort kan vi säga att 2012 gav ett litet, litet överskott i verksamheten. Till glädjeämnen under 2012 hör att kontakterna och relationerna med MSB tog rejäl fart. Under 2012 genomfördes Skadeplatskonferensen för tredje och sista året i Katrineholm. Framledes kommer den att genomföras i Karlstad Brandkonferensen genomfördes i Uppsala 2012 och 2013 sker den i Piteå. Under 2012 arbetade vi även hårt med att stärka IRL:s verksamhet. En mer utförlig verksamhetsberättelse kommer föreläggas föreningsstyrelsen och sedan presenteras på hemsidan. Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Arbetsmiljö Med målet att rökdyka under våren. Sid 20 Sid 18 Sid 14 Sid 11 Artikel: Erfarenheterna från branden på Camel. Mina styrkor vändas till svagheter. Tidningen Räddningsledaren Under januari meddelade chefredaktör Nenne Hagman att hon slutar som chefredaktör efter nr 2, Sedan dess har VU funderat intensivt över tidningens framtid och inriktning. Det finns många aspekter att ta hänsyn till, inte minst ekonomiska. Från och med nu kommer chefredaktörsrollen uppbäras av Ulf Lago, tillsammans med en kärnredaktion bestående av Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen och PO Malmqvist, Utkiken. Tidningens inriktning och framtid kommer att diskuteras mer ingående och beslutas vid föreningsstyrelsen i maj. Gemensamt möte med SI Vid senaste föreningsstyrelsemötet diskuterade vi flitigt varför så få brandbefäl är intresserade av att söka ledande befattningar inom räddningstjänsten. Sedan dess har vi bland annat fört dialog med Sveriges Ingenjörer (SI). Vi planerar att i samband med Brand 2013 ha en gemensam hearing i denna fråga, då vi båda tycker utvecklingen är problematiskt, om än utifrån olika utgångspunkter. SBBs fyra prioriterade projekt Rutin för söka medlemmars engagemang i arbetsgrupper Det blir mer och mer vanligt att organisationer vill ha brandbefälets kompetens i projekt och arbetsgrupper. Vi behöver en genomarbetad och känd arbetsgång för hur vi söker efter engagerade och kunniga medlemmar. Ny hemsida Vår hemsida har sett likadan ut sedan Hemsidan är vårt fönster mot omvärlden men även ett verktyg för kommunikation med medlemmar. Därför ska vi under 2013 försöka modernisera hemsidan. Följ oss Som medlem kan du följa vad som händer i föreningen och branschen på flera olika sätt. Förutom tidningen och hemsidan finns vi även på Facebook och Twitter. Följ oss där! Då får du alltid snabb information kring vad som händer och sker i föreningen. IRL tar nya tag! Under våren 2013 kommer två nya koncept testas vad gäller IRL. Allt för att stärka ledarskapet för sveriges alla brandbefäl! Det ena är en gemensam 3-dagarsutbildning med Norska Brandbefäl. Den 6 8 maj genomföras kursen i Karlstad med sex brandbefäl från Norge och sex brandbefäl från Sverige. Det andra är ett koncept för utbildning av primärt deltidsbrandbefäl. Deltidsbefäl får ofta inte möjlighet till ledarskapsutveckling av praktiska och ekonomiska skäl. Nu provar vi nya vägar genom att utbilda befäl i räddningstjänsten som i sin tur kan utbilda anda befäl (train-thetrainer). Den maj provar vi med en instruktörsutbildning i Norrköping. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Medlemstrategi Vi behöver arbeta mer aktivt för att finna nya medlemmar och behålla befintliga. En strategi för att uppnå det är viktigt, inte bara för ekonomin utan även aktiviteten i före ningen. Stabila intäkter Vi är beroende av andra intäktskällor än medlemsintäkter för att driva vår verksamhet. Idag får vi dessa genom annonsintäkter till tidningen Räddningsledaren samt överskott från Brandkonferensen. Vi behöver dock stabilare intäktsbas för att driva en trygg och stabil verksamhet. Medarbetare och chefer ska känna sig tillfredsställda i jobbet Varför valde du att arbeta inom räddningstjänsten och vad är det som fått att dig att stanna kvar i branschen? Det var delvis en slump, jag hade bestämt mig för att läsa vidare efter gymnasiet men inte till vad. Jag sökte allt jag tyckte var intressant och förutom brandingenjör sökte jag arkitekt, läkare och väg- och vattenbyggnadsingenjör. Det blev brandingenjör då kombinationen av teoretiska ämnen och praktik passar mig. Det som får mig att stanna kvar är just kombinationen av teoretiska uppgifter samt brandingenjörsberedskapen då jag är ute och arbetar praktiskt på fältet. Jag tycker det är både utvecklande och roligt. Vad är det mest utmanande med att vara räddningschef, enligt dig? Att få ihop ett växande uppdrag både enligt lagstiftningen och rent administrativt utan att ha utökade resurser. Fler arbetsuppgifter på samma arbetstid kräver effektivitet och förändringar och omställningar tar mycket energi från organisationen. Och vad är det roligaste? Vad sporrar dig? Att ha möjlighet att påverka en spännande framtid. Att anpassa till nya krav och ett bredare uppdrag så att servicen till medborgaren blir så bra som möjligt samtidigt som chefer och medarbetare ska känna tillfredsställelse i jobbet. När detta sker i god samverkan är det roligt. Vilka är dina styrkor och svagheter som ledare, enligt dig? Mina styrkor är att jag är ödmjuk, tänkande, bra på att lyssna och se sammanhang. Jag tar till mig och värderar synpunkter men tar mina egna beslut och står upp för mina åsikter. Tina Nordlund, ställföreträdande räddningschef i Halmstad. Min största svaghet ligger i att jag alltid prioriterar bort min egen tid till förmån för arbetsuppgifterna då arbetsbelastningen är för hög. Kafferaster, återhämtningstid och fysträning får stryka på foten. Vad gör du helst när du inte arbetar/på fritiden? Jag ordnar middagar hemma för familj och vänner. På vintrarna brukar vi spela hockey på sjön intill huset och på somrarna blir det mycket bad. Att gå på loppis och auktioner är en passion som jag har. Ska jag ha tid för mig själv tar jag en löparrunda i skogen. fakta Namn: Tina Nordlund. Ålder: 40 år. Arbetsplats: Räddningstjänsten i Halmstads kommun. Yrke: Ställföreträdande räddningschef, tillträdde år Bakgrund: Uppvuxen på lantgård i Skåne, min pappas föräldrahem som familjen övertog. Läste till brandingenjör direkt efter naturvetenskapligt gymnasium i Helsingborg. Intressen: Familjen, renovering och inredning av vårt hus som är en gammal skola från 1800 talet, baka och laga mat samt stugan i Jämtland. Drivkrafter: Att ha möjlighet att påverka inför framtiden. Bästa boktipset: Deckare av Ann Rosman och Stieg Larsson. Svensk Maffia var också intressant. Vilka är de största framtidsfrågorna för Sveriges räddningstjänster, enligt dig? Att framöver skapa och förankra tydliga visioner och mål utifrån det breda upp draget i kombination med en osäker ekonomi. Problematiken att bemanna deltidsstationerna ute på landsbygden är också en stor framtidsfråga. Vad satsar ni mest på i er räddningstjänst under de närmaste åren? Vi jobbar mycket med frågan hur vi ska upprätthålla beredskapen på deltidsstationerna och möjligheten att jobba med fler mindre enheter och ny teknik. 10 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

7 porträttet tina nordlund brand 2013 piteå hälsar er välkomna Har du haft några förebilder genom åren kopplat till ledarskap? Vilka och på vilket sätt i så fall? Jag gick en ledarutbildning för många år sedan och hade då en mentor som var chef inom landstinget. Hon var viktig för mig de första åren som chef. Jag reflekterar mycket över ledarskap över lag och det har funnits chefer runt mig genom åren där jag tagit intryck både av starka och svaga sidor. Vilket råd har du till brandbefäl som kanske tvekar att bli chef? Att fundera vilka ambitioner man har. Det är krävande att vara chef men mycket utvecklande och intressant. Det är få som väl tagit steget Ställföreträdande räddningschef Tina Nordlund, här utanför hemmet vid tjänstebilen. som slutar vilket visar på att det är ett intressant och givande jobb. Varför är det viktigt att brandbefäl har en ledande roll i det lokala säkerhetsarbetet? Brandbefäl har en bred kompetens och förmåga att se möjliga och omöjliga händelser. Denna kompetens är viktigt att ha med sig i ett tidigt stadium i planerings- och säkerhetsarbetet inom kommunen. Om säkerhetsaspekten kommer in för sent är det ofta både dyrt och problematiskt att ta hänsyn till. Text: Evelina Edström, brandingenjör Foto: Privat & Räddningstjänsten Halmstad Vy över Storgatan, Sveriges första gågata (1961). Fakta om Piteå Antal invånare: (dec 2012) Yta: km 2 näringarna. Piteå fortsätter också slå rekord i antalet gästnätter. Sol, bad och evenemang som avlöser varandra lockar hundratusentals besökare. Många kommer tillbaka år efter år och en del flyttar även hit. Välkommen till Piteå, en kommun där man på olika sätt arbetar för att nå visionen det är hit man kommer när man kommer hem. Samverkan och kompetens är två viktiga framgångsfaktorer, något som både näringsliv, föreningsliv och offentlig sektor i Piteå insett. Och för att matcha framtida behov påbörjade räddningstjänsten i Piteå, som består av cirka 100 medarbetare, för ett par år sedan en omorganisation som innebar en hel del förändringar. Fyrskift blev femskift, truppen blev större och vikariebehovet minskade. Arbetssättet gör att vi kan erbjuda högre kvalitet samtidigt som vi arbetar betydligt mer utåtriktat än tidigare. Målen för den nya organisationen var bland annat ökad trivsel och kreativitet, fokus på vårt uppdrag, ökad kvalitet och robustare organisation året runt som uppnåddes redan efter två år. Har du vad som krävs för att rädda värden? Kompetens och samverkan framgångsfaktorer för Piteå Välkommen till Piteå staden som grundades 1621 och gick upp i rök Men tack och lov byggdes den upp igen och idag sjuder det av liv och rörelse. Positiv befolkningsutveckling, miljontals besökare och ett näringsliv som bedriver forskning och energisatsningar i världsklass. Anledningarna för den positiva tillväxten i Piteå är många. Man satsar bland annat på att ta tillvara och förnya biprodukter från skogsindustrin genom att skapa nya gröna bränslen. Man bygger klimat smarta boenden och här snurrar också de första vindkraftverken i Markbygden, en början till något som kan bli Europas största vindkraftspark med planerade verk. Piteå som attraktiv kommun innebär bland annat en blomstrande kulturstad, här har det alltid funnits ett stort intresse för musik. Här finns universitetsutbildningar inom musik, media, ljud, dans och upplevelser. I anslutning till Musikhögskolan finns Acusticum med en studio med omtalad akustik och en världsunik orgel. Men också en växande företagsby med många företag inom de kreativa Omorganisationen har gett flera positiva följdeffekter som högre kompetens alla dagar, tydligare ansvarsfördelning, minskat vikariebehov, stärkt operativ styrka (insats och övning), mera utåtriktad verksamhet, flexiblare arbetstid och mindre OB-tid. Räddningskåren i Piteå består av en heloch deltidskår samt tre räddningsvärn. Piteås totala insatsområde omfattar kvadratkilometer, en yta som är större än hela Blekinge län. Längsta avstånd i östvästlig riktning är tio mil och i nord-sydlig riktning är avståndet sex mil. Under dygnets alla timmar finns minst tolv brandmän och befäl i beredskap för att rycka ut vid bränder och olyckor. Varje räddningsvärn består av minst tio personer, men dessa har inte beredskapsskyldighet. Samverkan genom civilrättsliga avtal inom femkantenområdet Piteå, Boden Luleå, Älvsbyn och Kalix kommun har pågått i drygt tio år med mycket positiva resultat. Samverkan sker operativt och genom ett antal arbetsgrupper inom det 12 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

8 brand 2013 piteå hälsar er välkomna brand 2013 olika förutsättningar skadeförebyggande och skadeavhjälpande området och leds av räddningscheferna. Inom det skadeförebyggande området kan nämnas att likartade rutiner/mallar och bedömningar tillämpas vid tillsyn enligt Lagen som skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva ämnen (LBE) samt gemensamt framtagna taxekonstruktioner för tillsyn och tillstånd. Årligen arrangerar förebyggande gruppen en konferens inom området där hela länet deltar. Inom det skadeavhjälpande området genomförs gränslös samverkan vid bränder och olyckor vilket har stärkt den operativa förmågan och gynnat den drabbade. Gemensamma utbildningar och övningar genomförs kontinuerligt och upphandling av materiel, kläder med mera samordnas. Även rekrytering av semestervikarier samordnas. Räddningstjänsten i Piteå är en av Sveriges fyra saneringsenheter vid kemikalieolyckor. Räddningstjänsten har på uppdrag av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) haft personal på beredskap vid ett flertal olika tillfällen bland annat ministermöten i Stockholm och i Köpenhamn. Kompetensutveckling och samverkan sker på flera nivåer. Varmt välkomna till Piteå! Text: Torbjörn Johansson, räddningschef Piteå kommun Foto: Gerd Sävenstedt Räddningstjänsten i Piteå Har totalt 100 medarbetare, varav minst tolv i ständig jour eller beredskap. Piteå och Älvsbyn har ett samarbetsavtal om gemensam räddningschef, avtalet gäller t.o.m. 31 december 2013 och förlängs ett år i taget. Piteå kommun har fyra brandstationer, en heltid och tre räddningsvärn. Piteå är regional resurs för tung räddning och bedriver utökad gränslös samverkan i alla väderstreck. Räddningstjänsten i Piteå är en av landets fyra nationella resurser för sanering av kemiska ämnen. Olika förutsättn i ngar likvärdigt skydd Som en introduktion till årets Brandkonferensens och dess tema kommer vi bland annat att få ta del av erfarenheter, tankar och reflektioner från Per Karlsson och Thomas Winnberg. De har båda arbetat på en större och en mindre räddningstjänst med olika förutsättningar att genomföra uppdraget. Oavsett organisationens storlek så handlar det om att göra det mesta av det man har och anpassa sig till de lokala förutsättningarna. Många faktorer spelar in när grunden läggs för en räddningstjänsts verksamhet och hur väl den fungerar avseende att ge ett bra skydd. Den politiska styrningen, kommunen och den egna ledningen som kravställare, demografin, geografin, antalet kommuninvånare, samverkan, ledarskapet, attityder, prioriteringar, resurser, kultur och kompetens är några viktiga faktorer. Det handlar inte om att jämföra Kiruna eller Gällivare med Södertörn, utan mer den stora eller mindre räddningstjänsten och hur verkligheten ser ut. Vi kommer att berätta om våra erfarenheter utifrån de olika förutsättningarna och lyfta några exempel som vi har reflekterat över. Den stora likheten vi har är ju att vi har samma uppgift. Det är ju en självklarhet egentligen, men i dessa fall har vi helt olika förutsättningar att genomföra uppdraget, säger Per Karlsson, brandingenjör på Södertörns brandförsvarsförbund. Insatser och styrkeuppbyggnad Långa avstånd är en stor skillnad som både Per och Thomas Winnberg, räddningschef i Kiruna kommun tar upp. Det kan ibland vara 18 mil till en insats i fjällvärlden när man arbetar i Gälli vare. Vid en större olycka när man behöver mer resurser tar det längre tid än i ett tätbebyggt samhälle eller i en storstadsregion, innan den andra och tredje styrkan är på plats. De konstaterar att det tar tid när man behöver mer resurser än de man har. Det är till exempel 12 mil mellan de två heltidsstationerna i Gällivare och Kiruna. Behöver man hjälp utifrån så tar det lång tid, så är det bara, menar Thomas. Samverkan och kompetens Det blir inte lika naturligt att ha en samverkan i vardagen, när närmaste styrkan är en timme bort. Hade man mer samverkan och hjälpte varandra mer i vardagen i samband med mindre olyckor så hade det varit mer naturligt att begära förstärkning, berättar Thomas och Per. En olycka ser ju ganska lika ut oavsett var i landet den inträffar. Däremot är ju frekvensen av olika olyckor olika. På en minde ort och i glesbygden inträffar ett mindre antal olyckor. Det är en ganska stor utmaning att vidmakthålla kompetensen när allt ska finnas på samma station ibland, menar Per. I och med att det är långt till närmaste styrka/station är det ibland svårt Kiruna Räddningstjänst Antal personal: Cirka 100 personer, 29 heltidsanställda, 30 RiB. Antal stationer samt värn: 1 heltidsstation, 2 deltidstationer och 6 värn. Antal anställda (hel- och deltid): 60. Bevakningsområdesareal: Kiruna kommun, , 42 km². Antal kommuninvånare: att dela upp kompetenserna mellan sig som man kan göra i storstäderna. Där kan en station vara specialiserad på Kem eller höghöjdsräddning. Det blir även kostsammare och tidskrävande (med resor och tiden) då man har lång resväg när personalen ska på utbildning på annan ort, berättar Thomas. Vi åker till exempel 20 mil enkel väg när vi ska utbilda våra värn. Han menar också att Kirunas organisation inte har samma förmåga eller ork att vara med i olika satsningar och utvecklingsprojekt som till exempel Södertörn gör, då de är färre som måste inneha olika kompetenser och roller i större utsträckning. Södertörns brandförsvarsförbund 10 medlemskommuner: Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommun. Antal stationer samt värn: 9 heltidsstationer, 3 deltidsstationer och 8 värn. Antal anställda (hel- och deltid): 370 anställda, 77 RiB. Bevakningsområde: km 2 (landyta). Antal kommuninvånare: Antal genomförda tillsyner: 2012: 969 genomförda tillsyner och 461 förelägganden. Skillnader avseende det förebyggande Även kompetensområden inom det förebyggande som olycksutredning, vid tillsyn och tillståndsgivning är det olika förutsättningar som innebär ett annat arbetssätt. Även här finns det behov av en samverkan. I Norrbotten delar man med sig av det jobb man genomför till sina grannräddningstjänster. När en mindre organisation hamnat i en situation där man anser sig behöva stöd blir det naturligare, enligt mina erfarenheter, att man söker stöd externt av en annan räddningstjänst eller Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), säger Per. På en större räddningstjänst finns ofta egen expertis internt. I en större organisation kan man fördela sina uppgifter på ett annat sätt och sprida kunskaper och erfarenheter mellan räddningstjänster, men det blir på ett annat sätt menar både Per och Thomas. Det är klart att det blir skillnad på rutin och erfarenheter i en organisation som genomför tillsyner per år i stället för en som gör 100. Detsamma gäller olyckor och insatser, menar Thomas. Kreativitet och tydliga mål Finns då alltid förutsättningarna att vara kreativ? Samverkan är alltid jätteviktig med andra aktörer, menar Per. Det är kommunen och inte bara räddningstjänsten som ansvarar för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd enligt LSO. För att kunna vara kreativ är inställningen Vad behöver göras och vem kan göra det? viktig i samarbetet med andra aktörer både inom och utanför kommunen, säger Per. Det handlar också om kravställarna för räddningstjänstens uppdrag. Tydliga mål och uppgifter är viktigt både från den egna och politiska ledningen. Annars blir utförandet för personberoende, vilket innebär vissa risker. Även ledarskapet i organisationen gör ett stort avtryck på hur de lokala förutsättningarna hanteras, enligt både Thomas och Per. MSB och Länsstyrelsen skulle kunna vara mer tillgängliga och göra det lättare för oss som arbetar i glesbygden med stora avstånd genom att samordna sitt stöd på ett annat vis. Det är ändå 35 mil till Länsstyrelsen för oss och 130 mil till MSB. Det är klart att det blir en skillnad på hur man arbetar i vardagen med dessa avstånd, berättar Thomas. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Södertörns Brandförsvarsförbund & Räddningstjänsten i Kiruna Thomas Winnberg är räddningschef i Kiruna kommun. Tidigare arbetade han som stf. produktionschef i Södertörns brandförsvarsförbund. Han har deltagit i den nationella utvecklingen av kommunal räddningstjänst i olika projekt vid Räddningsverket och MSB. Thomas har deltagit i Räddningsverkets insatser i Turkiet (jordbävning), Grekland (skogsbränder) och Thailand (tsunamin). Han har också deltagit i ett flertal internationella krishanteringsövningar. Thomas har arbetat inom räddningstjänsten sedan 1985 som bland annat brandman, ambulanssjukvårdare, insatschef och stabsbefäl. Per Karlsson är brandingenjör vid Södertörns brandförsvarsförbund och har tidigare varit räddningschef i Gällivare kommun. Innan sin utbildning till brandingenjör arbetade han som officer i Försvarsmakten. Han arbetar numera brett inom räddningstjänstens område med bland annat utveckling av tillsynsprocessen, utryckande tjänst som yttre befäl samt med olycksutredning. 14 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

9 Arbetsmiljö på brandplatser Förstudie angående kriminalteknikers arbetsmiljö Forensiska rådet har lagt ett föreslag om att tillsätta en arbetsgrupp för att undersöka hur kriminalteknikernas arbetsmiljö ser ut och hur den påverkar personalen. Rådet är rådgivande för Rikspolisstyrelsens (RPS) strategiska arbete och ett stöd för de som arbetar med metodutveckling på specifika områden. Resultatet kommer genom samverkan att gynna även räddningstjänsternas brandutredare. Forensiska rådet har tillkommit för att på ett optimalt sätt kunna utveckla de forensiska metoderna och resultaten i rättsprocessen. En forensiker kan ha mångskiftande arbetsområden, men gemensamt för samtliga är att de arbetar med att analysera och dokumentera bevis vid brottsutredningar. Arbetsgruppen ska ledas av RPS och påbörjar arbetet under maj månad 2013 med representanter från polismyndigheterna som har kompetens och erfarenheter av brottsplatsundersökningar, laboratorieverksamheter, arbetsmiljöutredningar samt representanter från arbetstagarorganisationerna. Arbete på brandplatser Under november 2012 fattade skyddsombud i Polismyndigheten i Dalarna och även senare Polismyndigheten i Örebro beslut om att stoppa arbetet på brandplatser. Anledningen var att personalen inte kände sig trygga eftersom det saknades rutiner och kunskaper på vissa områden. Särskilt saknades skydd och kunskaper angående gaser, partiklar som berör nya tekniker som till exempel kompositer som utsatts för höga temperaturer. RPS har följt det lokala arbetet som nu har tagit fram riktlinjer och rutiner för riskanalyser, skyddsutrustning med mera. Den erfarenheten kommer att vara mycket värdefull i den förstudie som nu ska genomföras. Bakgrunden till förstudien Kriminaltekniska undersökningar på brottsplatser eller i laboratorier är ofta av den karaktären att det är okänt vilka ämnen eller hälsofarliga miljöer som man kan förvänta sig att möta. Platserna är i många fall utrymda och avspärrade för att säkerställa bevisning i en rättsprocess men även för att de anses farliga att vistas i. En tidig risk analys kan klarlägga vad som kan förekomma i den aktuella miljön men i en brottsutredning kan det finnas omständigheter kring förekomster av ämnen som man av olika skäl har anledning att dölja. Den påverkan som sker genom att vistas i miljöer där tragedier har utspelats genom begångna grova brott eller katastrofer som resulterat i dödsfall påverkar naturligtvis också kriminaltekniker. Bilden av samhällets avigsidor har också en psykosocial problematik. Vi har alla i minnet tsunamikatastrofen i Thailand där de flesta kriminaltekniker i Sverige i någon form involverades. Den händelsen har säkert påverkat oss alla, inte bara vi som var där. Förstudiedirektiv Det huvudsakliga uppdraget är att, på en strategisk och nationell nivå, arbeta med utveckling och förbättringar av arbetsmiljöarbetet för kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare och medarbetare som i sitt uppdrag har att utföra kriminaltekniska undersökningar. Arbetsgruppen ska beakta följande områden: Fysisk arbetsmiljö inklusive skyddsutrustning Medicinska hälsokontroller Psykosocial arbetsmiljö Företagshälsovård och stödresurser Rehabilitering och arbetsanpassning Arbetsgruppen ska ta fram underlag för bedömning av nuläget beträffande arbetsmiljöpåverkan vid brottsplatsundersökningar generellt och särskilt i händelser relaterat till dödsfall, brandorsaksundersökningar, spårframkallningsmetoder för fältbruk, miljöbrott och det som sammanfattande kallas för CBRN-E (Kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen)- händelser. Även hotbilder och andra risker som kan uppstå i samband med rättsprocessen kommer att beaktas. Ska beskriva nuläge och ge förslag på åtgärder I samband med att material undersöks på laboratorier ska arbetsgruppen särskilt undersöka hantering av ärenden relaterade till narkotika, spårframkallningsmetoder för laboratoriebruk, vapenundersökningar och miljöbrott. Kriminalteknikers arbetsbelastning ska också granskas generellt med utgångspunkt i påfrestande arbetsmoment och förutsättningar för återhämtning. Förutom att beskriva nuläget ska arbetsgruppen komma med förslag till åtgärder för att säkerställa en bra arbetsmiljö vid olika typer av insatser med krav på utrustning, kompetens och utbildning. Rapporten ska också ta hänsyn till behovet av frekventa hälsokontroller för tidig upptäckt av miljöpåverkan på hälsan. Rapportens inriktning och vision Genom att personalen i den kriminaltekniska verksamheten har stor kännedom om risker och väl anpassad utrustning för uppdraget har antalet och tillbud till arbetsskador kopplade till kriminaltekniskt arbete minskat till noll. Text: Kent Rosengren, Kriminalkommissarie RPS Föreningen för brandbefäl som vill utveckla och utvecklas SBB är sedan 1958 den enda yrkesföreningen för brandbefäl utan fackliga eller politiska bindningar. Vårt oberoende gör oss till en stark och pålitlig röst i utvecklingen av svensk räddningstjänst. Våra medlemmar gör oss till en verkningsfull organisation som myndigheter och andra intressenter gärna lyssnar till. Vi använder vår samlade kompetens och erfarenhet till att påverka utvecklingen av räddningstjänsten genom olika aktiviteter på lokal och nationell nivå som gynnar kunskapsspridning, erfarenhetsåterföring och samverkan. Föreningens bas är våra länsföreningar! Läs vår medlemstidning Räddningsledaren 4 nr/år Som medlem får du tillgång till nationella och internationellt nätverk möjlighet att delta i utvecklingsprojekt medlemstidningen 4 gånger per år delta i föreningens olika aktiviteter Bli medlem idag på 16 Räddningsledaren nr

10 Arbetsmiljö Rökdykning 1+3 irl ledarskapsskola Bemanning vid rökdykning I första numret av Räddningsledaren 2013 kunde vi läsa att räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen har som målsättning att prova möjligheterna att rökdyka med bemanningen 1+3. Här beskrivs vad gällande föreskrifter och vad Arbetsmiljöverket står avseende den frågan. Arbetsmiljölagen har som ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall. Lagen är tydlig med att det är arbetsgivaren som i första hand har ansvaret för att målet uppnås. Eftersom arbetslivet är mångfasetterat innehåller det olika risker som arbetsgivarna måste hantera. Detta är lagstiftaren medveten om. I lagen kan man läsa att det finns viktiga verksamhetsfält där förutsättningarna för arbetsmiljön skiljer sig radikalt från andra områden och som exempel nämns bland annat brandbekämpning. Bestämmelserna innebär att man på sådana områden måste göra intresseavvägningar innan krav på arbetsmiljön ställs. Men det handlar inte om att riskera personalens liv för att om möjligt rädda ett annat. Nöd bryter inte lag! Ett stort ansvar vilar på arbetsgivaren En viktig uppgift för räddningstjänsten är att ge samhället ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Lite tillspetsat kan man utrycka det: När alla andra ska söka skydd, då börjar räddningstjänstens egentliga arbete. Det innebär att ett stort ansvar vilar på arbetsgivaren att denne inte utsätta personalen för onödiga risker. Rökdykning är det farligaste arbete vi tillåter i Sverige. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) säger bland annat att en kommun ska ha ett Tommy Eriksson Wikén, sakkunning Arbetsmijöverket. handlingsprogram för räddningstjänst där målet för kommunens verksamhet ska framgå samt vilket skydd man avser att ge sina kommuninnevånare. LSO, Handlingsprogrammen och föreskrifter styr Med handlingsprogrammet som utgångspunkt ska räddningschefen bland annat se till att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad beträffande bemanning, materiella resurser, utbildning, övning och lagstadgad läkarundersökning. Dessutom ska verksamheten anpassas till arbetsmiljö lagens krav och tillämpliga föreskrifter från Arbetsmiljöverket. I det sammanhanget är föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete essentiell. Där ställs krav på att arbetsgivaren ska utveckla ett ledningssystem som beskriver hur arbetsmiljön ska tillämpas i verksamheten. En annan viktig föreskrift är den om rök- och kemdykning. Där framgår bland annat hur en rökdykarinsats ska var bemannad. Bemanningen ska vara 1+4 vid rökdykning Om en arbetsgivare inte följer arbetsmiljölagen eller bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det leda till ett föreläggande eller förbud att utföra arbete. Andra påföljder kan också bli aktuella så som straff eller vite. Inledningsvis tog jag upp rökdykning med 1+3 personer. Vid rökdykning ska bemanningen normalt vara 1+4. Detta har utretts vid flera tillfällen och slogs fast i ett regeringsbeslut redan 1989 ( , ärendenummer AL 7446/88). Rökdykarteamet ska också vara på plats samtidigt så att inte räddningsinsatsen fördröjs. Att invänta förstärkning, har man sagt i överklagningsärenden, utsätter personalen för en stor psykisk belastning som är förkastlig. Det är bra att man testar nya släckmetoder, ny utrustning och förändringar i organisationen. Men förändringsviljan och kreativiteten får aldrig gå ut över arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket uppmuntrar utvecklingsarbete inom räddningstjänsten. Detsamma gäller vid till exempel minskade kommunala anslag. Här är arbetsmiljölagen tydlig. I kommentarerna till lagen sägs att arbetsgivarens ekonomiska situation inte får påverka nivån och kraven på arbetsmiljön. Därför vill jag uppmärksamma räddningstjänsten på att det är bemanningen 1+4 som gäller tills annat sägs. Text: Tommy Eriksson Wikén, sakkunning Arbetsmijöverket. Egna särintressen vs. verksamhetens behov När jag utbildar räddningstjänstpersonal oavsett om det är chefer, arbetsledare eller brandmän, möts jag av ledarskapsdiskussioner som många gånger handlar om egna intressen kontra verksamhetens behov. Det kan ibland vara påtagligt hur individers särintressen sätts i första rum. Ett exempel från verkligheten i år 2013, är när personalen inte längre får fysträna två gånger utan en gång per arbetspass. De ska istället öva mera och börja arbeta med förebyggande åtgärder. Detta upplevdes som bestraffning i detta fall och personalen var oförstående till denna förändring. Ett annat exempel är att räddningsstyrkan inte får spela hockey bockey då anspänningstiden inte kan hållas. Ytterligare exempel är att inte ta tillvara på arbetstiden och att arbeta på arbetstid, till exempel att sluta informellt klockan istället sluta klockan enligt schemat. En modell som kan vara till hjälp för att reflektera över verksamhetens uppdrag och mina egna behov beskrivs här ovan. Ideellt är när verksamhetens uppdrag knyter an till mina egna intressen och behov som individ. Frågor som vi kan behöva ställa oss är: Varför egentligen? Varför går jag/vi till arbetet egentligen? Reflektera på djupet och låt inte diskussionen bli ytlig. Är det för kamratskapet, bra arbetstider, träna tillsammans, mysa med gänget eller det formella verksamhetsuppdraget? Vilket är mitt uppdrag egentligen? Verksamhetsuppdrag Individens intressen Låt diskussionen här också inte bli för ytlig. Ta pulsen och reflektera hur ni tolkar uppdraget. Hur ska vi öva oss på att genomföra effektiva räddningsinsatser? Hur kan vi på bästa förebygga olyckor? Hur kan vi fysträna på bästa sätt egentligen? Arbetsgivaren har ingen skyldighet enligt någon bestämmelse eller lag, att ge utrymme för fysisk träning på arbetstid. Reflektera över vilka krav det ställer på fysisk styrka och kondition för att lunna genomför effektiva räddningsinsatser. Allt fler räddningstjänster har varierad träning med externa ledare, för att öka motivationen. Om ni tränar mest hockey bockey, fotboll, innebandy, är det mest optimala eller handlar det om för att det är kul och bra för atmosfären. Att ha kul och trevligt är inte uppdraget. Hur tar jag/vi vara på arbetstiden utifrån uppdraget egentligen? Det är få eller till och med ingen räddningstjänst som fullt ut tar vara på arbetstiden enligt centrala kollektiv avtalet Allmänna bestämmelser. Bilaga E, ger utrymme för att planera arbetsuppgifter till klockan Kommunal räddningstjänst och därmed tredje person, förlorar arbetstid och arbetsuppgifter varje dygn och året runt. Text: Ola Mårtensson, verksamhetsledare IRL När om mö gån sam hur Ett e läng De s åtgä sona pel ä ansp ta ti att s enlig En sam Idee 18 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

11 Nya riktlinjer Ras- och skredolyckor Nya riktlinjer Ras- och skredolyckor Utvecklat stöd vid ras och skred I slutet av 70-talet började man i Sverige titta skredrisker ur ett större samhällsperspektiv. Efter Smårödskredet i Bohuslän, 2006, fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett antal rekommendationer av Statens haverikommission. Nu har MSB utvecklat riktlinjer för säker och effektiv hantering av ras- och skred. Projektet påbörjades i oktober 2011 och avslutades i slutet av oktober Genom projektet har MSB utvecklat riktlinjer för säker och effektiv hantering av ras- och skredolyckor. Riktlinjerna består av rutin, metodik, taktik och teknik. Projektledare Vivian Caragounis och Susanne Thellberg har drivit arbetet med att uppfylla Haverikommissionens rekommendationer efter Smårödskredet. Smårödeskredet och efterföljande rekommendationer Jordskredet den 20 december 2006 berörde områdena nya och gamla E6, Bohusbanan, vattendraget Taske å och Småröd. Skredområdet var cirka 550 meter långt, som mest cirka 280 meter brett och var beläget inom både Munkedals och Uddevallas kommun. Efter att haverikommissionen utrett olyckan, det så kallade Smårödskredet, rekommenderades MSB att: Utreda behov av taktik, teknik, metoder och utrustning, för säker och effektiv räddning av personer inom skredområden. Utreda hur behovet av och tillgången till geoteknisk expertis kan tillgodoses i samband med räddningsinsatser vid skred. Utreda behovet av särskild utbildning för effektiva räddningsinsatser vid skred. Hur kan man veta när det är säkert att beträda skredområdet? Av tradition så vill räddningstjänsterna snabbt komma igång med en insats. Men vilken hjälp behövs för att starta upp sådan här händelser som händer sällan? I kommunernas risk- och sårbarhetsanalys bör det framgå om man har områden i kommunen som kan innebära risk för Vy av Smårödskredet som inträffade den 20 december 2006 vid 19-tiden på kvällen. Fotot är taget den 22 december, två dagar efter. ras eller skred. Har man det så bör man planera för insats mot ras och skred. Eftersom dessa insatser är lite speciella så bör man vara övad och utbildad innan och insatsplanen väl känd för all räddningstjänstpersonal. När man kommer fram till denna typ av olyckor bör man till exempel ställa sig frågorna: Vad har hänt? Vad kan hända? Hur ska insatsen säkras? Hur ska människor/ägodelar hittas och räddas? Kunskapsinsamling och samverkan Arbetet med att besvara ovanstående frågor startade med en kunskapsuppbyggnad från både Svenska och utländska erfarenheter. Man konsulterade räddningstjänster som hade erfarenheter men även myndigheter som Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning samt forskare. Ett antal räddningstjänster var aktiva i utformandet av metodiken: Storgöteborg, Kungälv-Ale, NÄRF, Lilla Edet, Mitt Bohuslän, Sörmlandskusten, Medelpad, Höga Kusten-Ådalen och Åre. Utbildning Det insamlade kunskapsmaterialet ska under 2013 formas till ett utbildningsmaterial tillgängligt för räddningstjänstspersonal och bli en del av MSBs utbildningsutbud, göras tillgängligt för brandingengörsutbildningarna och det ska även göras en distansutbildning som kan genomföras lokalt via e-learning (webbaserad). Åtgärdskalendern En ny Åtgärdskalender (version 1.0) för hantering av ras, skred och slamströmsolycka har tryckts. Åtgärdskalendern representerar en sammanfattning av metodiken. Utbildning i metodiken är en förutsättning för tillämpning av Åtgärdskalendern. MSB har spridit Åtgärdskalendern till Sveriges länsstyrelser och kommuner inkluderat räddningstjänsten och är intresserade av räddningstjänstens synpunkter och eventuella erfarenheter från användning av Åtgärdskalendern i skarpt läge. Övning och erfarenhetsåterföring Länsstyrelserna har med jämna mellanrum storskredsövningar och här finns också tillfälle att pröva metodiken. Under övningen Barens Rescue 2013 kommer metodiken att prövas med ett skredscenario. Ett antal räddningstjänster i Norr- och Västerbottens län har möjlighet att testa metodiken, inkluderat Åtgärdskalendern. MSB erbjuder anpassad utbildning för övningen för de räddningstjänster som planerar att medverka. Det diskuteras om ras och skred ska få en egen tilläggsdel i insatsrapporten. Det pågår en översyn som ska resultera i en revidering av insatsrapporten till Virtual Incident Response Training info@skyskol.com RescueSim är en övningsmjukvara som förbereder räddningspersonal för verkliga incidenter i en virtuell miljö. RescueSim ger insatspersonal möjligheten att uppleva olyckor precis som de skulle i verkliga livet. De får bedöma situationen och avgöra den bästa strategin för insats, implementera det och sedan observera konsekvenserna av deras beslut. RescueSim erbjuder viktiga fördelar: Öva personal, närsomhelst och varsomhelst utan tidskrävande planering och förberedelse Förbättra operationell beredskap i insatsorganisationer Inlärning av nya färdigheter i en säker miljö Öva er ledningsfunktion i över 30 olika miljöer MSBs naturolycksdatabas och SGIs skreddatabas innehåller mycket material som man kan ha nytta av i sitt planeringsarbete. Det finns också en del erfarenheter samlade efter att kommunerna genomfört olycksutredningar. Teknikutveckling I dag finns vissa enklare hjälpmedel att tillgå som varningssystem. Det kan vara i form av vattenpass, snöre, käppar men även portycksmätare, skredvarnare, inklinometer med mera. Det man testade efter Smårödskredet var att scanna området med laser för att se om det rörde sig. Det ingick i projektet att titta på befintliga varningssystem men även utveckla nya. Det man fastnat för och håller på att utveckla är en typ av prismabollar som avläses av en totalstation. Dessa ska spridas i skredområdet på något lämpligt sätt och man får indikationer på om marken rör sig. Expertis Projektet fick ju också i uppgift att utreda tillgången till geoteknisk expertis i samband med ras och skred. Alla myndigheter inklusive länsstyrelser är ålagda enligt krisberedskapsförordningen att ha funktionen tjänsteman i beredskap Öva alla typer av olyckor, närsomhelst! Förberedelse för Säkert och kostnadseffektivt alla tänkbara olyckor! (TIB). Statens geotekniska institut (SGI) är den myndighet som har ett övergripande ansvar för de geotekniska frågorna i Sverige. SGI har ingen TIB men ställer upp i den mån man kan efter kontorstid. Projektet fortsätter med arbetet att söka en lösning för att tillgodose geoteknisk expertis vid ras- eller skredolycka dygnet runt. Distansanalys Då expertis kan ha långt till platsen för händelsen har man utfört test med så kallad distansanalys. Det innebär att den som är först på plats kan få hjälp med analys på distans av expertis. Utrustningen som man behöver är en dator, mobilkamera eller liknande för att skicka bilder eller filmsnuttar. Sedan behövs kartmaterial över området, olika typer av karterings- och jordartskarta. Även topografisk karta och översvämningskarta kan bli aktuell. Kartorna läggs in i RiB Karta som lager över det berörda området och via LUPP kan räddningsledare och geoteknisk expert skaffa sig en gemensam lägesbild. Projektet har med hjälp av räddningstjänsterna Kungälv-Ale och Höga Kusten Ådalen testat distansanalys i fält. Testen visade att metodiken generellt innebar ett bra stöd för räddningstjänsten. En del frågor behöver dock utredas och MSB fortsätter därför att förfina metodiken. Text: Nenne Hagman, SBB Foto & faktaunderlag: Lars Bjurström, Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Emergency Airports Ports Railways Industrial Offshore Tunnels Highways Highrise Wildfires Shipboard RescueSim.indd 1 04-Feb-13 14:09:05 20 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr Digitally signed by Amal DN: cn=amal, o, ou, =amal@vstep. nl, c=nl Date: :10:00 +01'00'

12 jämställdhet Inspirationsdag jämställdhet Inspirationsdag Sex räddningstjänster lär sig bemöta rättvist Våld i nära relationer kallades Lägenhetsbråk för inte alltför länge sedan. Och tillkallad polis såg som sin uppgift att medla mellan två parter. Nuförtiden agerar de flesta poliser utifrån vetskapen att de misshandlade kvinnorna är brottsoffer och misshandlaren en brottsling. Det exemplet drog Emma Ravald, samordnare för jämställdhet på Polismyndigheten i Stockholms län, på en inspirationsdag som projektet Hållbar jämställdhetsintegrering i räddningstjänsten arrangerade i Stockholm i februari. Sex räddningstjänster deltar i projektet som hålls samman av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Även om många räddningstjänster arbetar med frågorna, så har andra organisationer och kommunala förvaltningar hållit på betydligt längre och har erfarenheter som kan inspirera. Jämställdhet mer än bara siffror Jämställdhet är så mycket mer än att bara räkna hur många kvinnor respektive män som arbetar på en arbetsplats. Offentliga organisationer ska framförallt se till att servicen fördelas rättvist. Får till exempel pojklagen och flicklagen lika mycket Lena Klintberg, Eva Mellsop Nyman och Zarko Ilioski satt tillsammans under workshopen. träningstid på fotbollsplanerna? Vem får den bästa planen när det är match? Under två år har nästan anställda i Eskilstuna kommun gått igenom en utbildning om bemötande och fördelning av resurserna. Det handlar om makt, om vem som ska sätta dagordningen, betonade Marianne Karlberg, kommunstrateg i Eskilstuna. Lägre krav ställs på killarna Till exempel har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Eskilstuna gjort kollegiala granskningar. En inspektör observerar en kollega i samband med avloppsinspektioner. Det är så man upptäcker att det rutinmässigt blir så att inspektören och maken fortsätter diskussionerna om avloppet medan hustrun går ifrån och sätter på kaffe och missar viktig information. Per Widlundh, förbundsdirektör i Räddningstjänsten Syd, undrade om det finns områden där pojkar och män är förfördelade. Skolan, tyckte Marianne Karlberg: Vi ställer lägre krav på pojkarna, de får inte utveckla hela sin potential. Emma Lillskogen, Uppsala, hade ytterligare ett exempel. När vi skriver bostadssociala kontrakt frågar vi alltid en kvinna om hon har barn. En man i samma situation får inte ens frågan. Då får de inte möjlighet att vara ansvarstagande föräldrar. Vi osynliggör de män som tar sitt föräldraansvar, tyckte Eva Mellsop Nyman som arbetar i Rosengård i Malmö. Förväntningar på manliga och kvinnliga för- Polisen har i många år arbetat för ökad jämställdhet. Emma Ravald berättade om en del av resultaten. äldrar skiljer sig markant, påpekade hon. Har någon hört en socialsekreterare säga om en mamma: Hon super rätt mycket, hon har flera gånger spelat bort familjens pengar men hon är såå fin med barnen när hon har dem!? Text & foto: Annika Lindkvist, MSB Översiktssystem 360 Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet och genererar en översiktsbild i 360 utan döda vinklar. Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig monitor eller användas med Safedrivings original. Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning. Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ). Går det att göra en genusmedveten upphandling? I projektet Hållbar jämställdhetsintegrering i räddningstjänsten deltar Syd, Attunda, Södertörn, Östra Götaland, Karlstadregionen, Norrtälje och Sveriges Kommuner och Landsting. Ett område som deltagarna under söker är upphandling. Reglerna är snåriga. Många kommuner har fått bakläxa när de till exempel velat gynna närproducerad mat. Projektet har tagit hjälp av en jurist för att se om det går att ställa krav på jämställdhet. Kan vi kräva att en företagshälsovård ska ha både manliga och kvinnliga läkare? Eller att den som levererar kläder ska kunna tillhandahålla alla storlekar? exemplifierar Emma Dahlgren, processledare i Attunda. Före sommaren ska ett förslag vara klart Räddningsledaren nr

13 Olycksutredning Skoterolycka i Örnsköldsvik Olycksutredning Skoterolycka i Örnsköldsvik Skoterolycka Denna utredning handlar om en snöskoterolycka som omfattar räddningstjänstkriterier, utlarmning av resurser, räddningsledning, arbetsmiljö och problematik som deltidskårer ibland ställs inför, då man kan vara bekant eller släkt med drabbade. Här publicerar vi delar av utredningen. Ta gärna del av den fullständiga utredningen som även innefattar analys och slutsatser avseende ovannämnda områden via msb.se. Olycksutredning Skoterolycka Örnsköldsvik Tid: Omkring 22.50, 6 april Plats: Stattjärn, Björna by i Örnskoldsviks kommun. Olycksutredare: Håkan Wikman, Räddningstjänsten Örnsköldsvik. Händelsen Ett antal personer med snöskotrar befinner sig ute på isen på Hundsjön i Björna by. En av personerna i sällskapet lånar en skoter för att köra en stund. Han åker i väg efter skoterleden mot Stattjärn. Två andra personer som inte tillhör sällskapet på sjön är ute på skotertur och ser personen i fråga köra skotern mot skoterleden. De kör efter samma skoterspår och upptäcker efter cirka en kilometer att det ligger en man i snön bredvid ett träd vid strandkanten på Stattjärn. Det är samma man som åkte före mot skoterleden. De två personerna stannar för att kontrollera hur det är fatt. Personen i fråga är livlös, han har varken andning eller puls. Man påbörjar återupplivning och ringer till SOS Alarm för att få hjälp. Klockan får räddningstjänsten larm om en skoterolycka på Stattjärn i Björna by. Direkta orsaker till olyckan Troligen har mannens skoter skurit ner i snön, eller kört in i en snövall så att föraren slungats mot ett träd. Bakomliggande orsaker till skadorna: Mannen hade ingen hjälm på sig, vilket förklarar de dödliga skadorna han ådragit sig. Räddningsinsats Räddningstjänst i form av Björna deltidsstyrka, Bandvagn med sjukmodul på väg Inom Örnsköldsviks kommun finns en skoterklubb som räknas som en av världen största, räknat i antalet medlemmar som är cirka st. Det finns cirka 140 mil skoterleder i kommunen. BIlden ovan har inget med händelsen att göra. från Örnsköldsvik, får dock vända, då det fanns tillgång till snöskotrar. Två ambulanser från Örnsköldsvik samt tre polispatruller fanns på plats vid denna olycka. Senare larmades även Chef i beredskap till stationen, POSOMs stödgrupp till anhöriga och vänner, samt räddningstjänstens samtalsledare till deltidsstyrkan i Björna. Beredskap före olyckan Styrkan på heltidsstationen i Örnsköldsvik den aktuella dagen var 1+4 vilket är minimistyrka. Nattpasset börjar och pågår till Styrkan på deltidsstationen i Björna är 1+3 och man har jourberedskap en vecka i taget. Chef i beredskap har jourberedskap och befinner sig nåbar via sökare, Rakelradio och telefon. Larmbehandling och tider Två personer på skoter kommer fram till en skoterolycka och upptäcker en till synes livlös man på marken bredvid ett träd, skotern står en bit bort till synes oskadad Larm till SOS, medlyssning kopplas upp direkt. KAC (kommunens alarmeringscentral) ropar i högtalarsystemet Larm kommer Larm till räddningstjänsten och ambulansen. Chef i beredskap har medlyssning via rakelradion Larm till polisen Bil 6610 (Björna) framme på samlingsplats Bandvagn avbeställs Ambulanspersonal beställer POSOM KAC får tag i kontaktperson för POSOM Räddningstjänst avslutas Sammankopplar ambulanspersonal med POSOM stödgrupp från Björna Kontakt med räddningstjänstens samtalsledare för Björna deltid Björna deltid tas ur tjänst för stödsamtal Björna deltid åter i tjänst. Framkörning Deltiden Björna åker med två bilar 6610 (basbil) och 6660 (transportfordon) med två brandmän i varje fordon. Ingen ytterligare information om olyckan finns att tillgå. KAC jobbar på att få fram telefonnummer till uppringaren. Adressen är fortfarande oklar, man har dock fått ett koordinat att gå på. När man försöker att lägga in det i GPSen så fungerar det inte, GPSen tar inte emot koordinaterna. För att få fram rätt koordinat då man ska söka i papperskarta måste koordinaten göras om till RT 90 format. Detta kan göras av KAC eller SOS Alarm. Förmannen skickar bil 6660 en annan väg för att se om man kan hitta något. Under framkörningen ringer en ledig deltidsbrandman som haft larmsökaren på sig, och frågar om han ska ta skotern och köra efter skoterleden för att se om han kan hitta olycksplatsen. Förmannen bestämmer att så ska göras. Framkomst 6610 med förmannen och en brandman stannar i Björnaby, på en plats där man står bra till för att komma till skoterleden. Där upprättas kontakt med ambulans för att se till att dom hamnar på samma ställe. Den lediga deltidsbrandmannen kommer med sin skoter och meddelar att han hittat olycksplatsen och att två personer jobbar med återupplivning av skoterföraren. I samband med detta kommer första ambulansen fram till samlingsplatsen. Förmannen bestämmer tillsammans med ambulanspersonalen att dom åker skoter tillsammans med en deltidsbrandman till olycksplatsen. Under 2012 skedde fyra skoterolyckor, varav 4 personer skadades av varierande grad. Samt en med dödlig utgång. Området där olyckan inträffade är ett populärt område. Det finns en skoterled som går igenom området och det finns flera sjöar för fiske och rekreation. Under tiden anländer fler enheter från räddningstjänst, ambulans och polis till olycksplatsen. Dessutom kommer en privatperson som lånar ut sin skoter till den andra ambulansbesättningen som kan ta sig till platsen. Polisen får också tag på en privat skoter för att ta sig till platsen. Beslut och inriktning Insatsledaren beslutar att stanna kvar på brandstation i KAC för att leda insatsen därifrån som räddningsledare. Han beordrar att bandvagnen ska göras i ordning med sjukmodul och bege sig mot Björna. Han har under tiden kontakt med polisen om att dom ska ta med skoter till platsen. Beslut från förmannen på plats blir att personal från första ambulansen åker skoter med en deltidsbrandman till olycksplatsen. Övriga brandmän väntar på samlingsplatsen. Utförande av insats På olycksplatsen har två privatpersoner arbetat med HLR på den livlöse mannen, När ambulanspersonalen kommer fram tar man över arbetet med den livlöse mannen. Efter en stund kan ambulanspersonalen konstatera att mannen är avliden. Deltidsbrandmannen tar sig an de två männen som gjort HLR. Samtidigt på isen inte långt därifrån så har en grupp personer som den olycksdrabbade tillhörde fått höra vad som hänt. Det kommer ett par personer från detta gäng mot olycksplatsen och är påtagligt tagna och upprörda av situationen. Dessa personer tas om hand och forslas upp till samlingsplatsen. Förmannen känner en av personen och tar hand om honom. Den andre vill gå hem, brandmännen försöker att få honom att stanna, men det lyckas inte. Efter en stund kommer den andra ambulanssjukvårdaren och deltidsbrand- 24 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

14 Olycksutredning Skoterolycka i Örnsköldsvik alarmeringstjänsten Färdigställd utredning mannen med den avlidne mannen på skoterpulka. Den andra ambulansbesättningen tar hand om sällskapet på sjön. Ambulanspersonalen begär genom chef i beredskap om att larma POSOM. Sällskapet på sjön, samt vänner och anhöriga samlas för krisstödjande samtal genom POSOMs försorg. Ledning och organisation Insatsledaren är räddningsledare och har ett övergripande ansvar och befinner sig på KAC. Räddningsledaren finns som stöd för förmannen som befinner sig på samlingsplatsen. Förmannen leder insatsen från samlingsplatsen. Chef i beredskap följer utvecklingen via Rakelradion. Han blir senare inkallad till KAC när insatsledaren/ räddningsledaren åker på ett annat inkommande larm. Det är en trafikolycka efter E4:an i Skule. Chef i beredskap tar över arbetet med den aktuella olyckan, dock så är överlämnandet eller övertagandet av räddningsledarrollen inte tydligt, det är inte klart vem som är fortsatt räddningsledare. Detta händer kl Avslutande av räddningstjänstens insats Avslutande av räddningstjänst sker kl av räddningschef i beredskap tillika räddningsledare och sker i samband med att Björna deltidskår lämnar Björna by. Utredningens avgränsningar Enligt instruktionen för olycksfallsutredning ska samtliga dödsolyckor utredas. Följande saker ska belysas i utredningen: Bedömdes olyckan som räddningstjänst och hur länge uppföljde de kriterierna för Räddningstjänsten utifrån räddningsledarens bedömning? I utredningen ska ledningsstrukturen genomlysas. På vilket sätt den byggdes upp samt var (fysiskt) de olika ledningsnivåerna befann sig för att på ett optimalt sätt leda insatsen? Hur har samverkan med andra myndigheter och organisationer fungerat under och efter insatsen? En utvärdering av kamratstödjarfunktionen ska göras utifrån utalarmering, första samtal samt uppföljning av samtal. Behöver gällande instruktioner förändras för att stödja vår personal på ett eventuellt bättre sätt? Utredningen finner du via msb.se/olycksundersokningar/kommuner. (Trafikolyckor 2012>Skoterolycka Örnsköldsvik 2012) Sammanställning: Nenne Hagman, SBB Foto: Privat samt Räddningstjänsten Örnsköldsvik. Ny statlig myndighet för alarmering föreslås En ny statlig myndighet föreslås ta över ansvaret för alarmering från SOS Alarm. Alarmeringsmyndigheten ska ha ett övergripande ansvar för en samordnad alarmering för att säkerställa en säker, effektiv och likvärdig behandling av larm på nödnummer 112. Myndigheten ska även ansvara för varningar till allmänheten och för information till myndigheter vid särskilda händelser. Erfarenheter och rekommendationer Erfarenheter Insatsledare bör överväga att åka på de flesta larm till deltidsorganisationerna, framförallt vid larm där det är personskador. Eftersom man inte vet omfattningen av drabbade personer, samt känslorna som det kan bli när insatspersonal känner eller är anhörig till drabbade, skadade eller förolyckade personer i olyckor som deltidsbrandmännen åker på. Även små skadeplatser kan kräva långt mer samverkan än man först kunde förstå. Att bedöma de fyra kriterierna för räddningstjänst kontinuerligt, så att vi inte bedriver räddningstjänst för länge eller avslutar för fort. Det bör vara en ömsesidig diskussion mellan räddningsledare och chef i beredskap. Kamratstödjarfunktionen har fungerat väl, både larmning, och samtal har följt rutinen. Deltidsgruppen är väldigt nöjd. En typ av koordinatsystem för GPS och en annan typ för att söka i papperskartan, vilket betyder att man måste få koordinaterna omgjorda till rätt format. POSOM ska larmas efter uppgjorda vägar, så att rätt personer blir involverade och kan larma ut rätt stödgrupper. Rekommendationer I dagens tekniksamhälle finns det stabila system för att ta emot och förmedla larm och färdväg genom GPS-funktion. Att genomgående ha det på alla utryckningsfordon kvalitetssäkrar adressinformationen. Antalet gånger man manuellt behöver infoga koordinater i GPS:en kan då minskas till ett minimum samt att koordinaten måste göras om till RT 90 format för att få fram rätt koordinat för att kunna söka i papperskarta. Detta kan bara göras av KAC och SOS Alarm. Felkällor som det innebär med flera olika koordinatsystem kan då minskas. Trenden är att vi åker på mer larm, då vi har och kommer att införa IVPA, suicid och så småningom eventuellt hjärtstoppslarm på flera stationer. Dessutom är vi färre personer som kan hjälpas åt, vilket borgar för större felkällor. Krishanteringsplanen/rutinen bör revideras, då den enligt samtalsledarna känns svår. Detta bör samtalsledarna och arbetsgivaren göra gemensamt. Heltiden i Örnsköldsvik bör få information och utbildning i krishantering/ kamratstödsamtal samt genomgång hur rutinerna för krishantering inom Brand och säkerhet är uppbyggda. Insatsledare och chef i beredskap bör få en utökad utbildning i att hålla ett kamratstödsamtal, då dessa yrkesgrupper kan komma att hamna i den arbetsuppgiften. Övning, utbildning och diskussioner i ledning av insats och bedömning av juridiska lagar och regler bör intensifieras. En säker, effektiv och likvärdig larmbehandling i nödsituationer är ett grundläggande samhällsåtagande där staten har ett särskilt ansvar. Det handlar om den enskildes säkerhet och trygghet och ytterst tilliten till samhället, säger utredaren Marie Hafström. Särskild yrkesutbildning för larmoperatörer För att säkerställa hög professionell kompetens i larmcentralerna föreslås att en särskild yrkesutbildning tas fram för larmoperatörer. Utbildningen bör omfatta grundläggande kunskaper inom olika räddningsområden, metodik och träning i intervjuteknik för nödsamtal samt utbildning i logistik och stabsarbete. Utbildningen bör omfatta minst ett och ett halvt års utbildning. Det är viktigt med en snabb och profes - sionell första bedömning. Om det inkommande larmet gäller en akut nöd situation ska larm operatören direkt kunna aktivera ett första larm, säger Marie Hafström. Alarmeringstjänstutredningen med Marie Hafström, särskild utredare, överlämnade sitt betänkande till regeringen/till försvarsminister Karin Enström den 29 april. Organisation med 5 7 regionala larmcentraler Utredningen föreslår en organisation med 5 7 regionala larmcentraler. Larmcentralerna ska ha kapacitet för att hantera händelser i vardag men också vid allvarliga olyckor och kris. Den regionala indelningen och lämpliga orter för larmcentralerna behöver göras med utgångspunkt i de samverkansytor som den operativa verksamheten kommer att ha med räddningsorgan och myndigheter på olika nivåer i samhället. Alarmeringsmyndighetens verksamhet ska bedrivas i nära samverkan med ansvariga myndigheter och hjälporgan på lokal, regional och statlig nivå. Möjligheterna till samlokalisering med räddningsorgan och myndigheter bör också utvecklas. Gemensam teknisk plattform Gemensam teknik är en viktig förutsättning för effektivare samverkan mellan olika aktörer. Jag föreslår att regeringen ger MSB i uppdrag att ta fram förslag till en gemensam teknisk plattform för effektiv samverkan i larm- och ledningsarbete, säger Marie Hafström. Utredningen föreslår att larmnummer 112 renodlas för akuta händelser. Andra informationsnummer, till exempel polisens eller det nya informationsnumret , ska i ökad utsträckning avlasta 112-numret. En bred och lättillgänglig information till allmänheten om samhällets larm- och informationsnummer måste tas fram. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslås få ansvar för det. MSB bör även ansvara för informationsnummer i fortsättningen, enligt utredningen. Inrättning den 1 januari 2015 enligt förslaget Alarmeringstjänstutredningens förslag ska nu gå ut på en bred remiss till berörda organisationer och myndigheter i samhället. Den nya Alarmeringsmyndigheten föreslås inrättas den 1 januari Text & foto: Ingrid Strömberg, Försvarsdepartementet 26 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

15 Internationellt Nordiskt brandbefälsmöte Internationellt Nordiskt brandbefälsmöte Rapport från möte med Nordiska brandbefälsföreningar Den årliga träffen mellan alla fyra nordiska brandbefälsföreningar genomfördes i år den mars i Köpenhamn, Danmark. Förutom att ge en lägesbild från varje land, arbetade deltagarna även med våra gemen samma projekt. Det nordiska samarbetet har en lång tradition och våra band är starka. Vi har gemensamma projekt bland annat i den nordiska studieveckan, och vi arbetar tillsammans i ett projekt inom FEU kallat Improve Firefighter Safety. När vi träffas inser vi också att det pågår mycket liknande arbete och processer i våra länder. Vilket sparalternativ som kommer bli aktuellt är ännu oklart. I Norge ser man över fordon, utbildning, material och lagstiftningar för att se om man kan få mer effekt av pengarna. I både Sverige, Finland och Danmark finns frågan om cancer kopplat till räddningstjänstyrket på dagordningen. Det finns en samstämmighet kring att frågan varken ska underskattas eller överdrivas. Det handlar om att lära sig mer och skapa kunskap om förekomsten och orsakssambanden. Det finnas en enighet i att kunskapen måste bli bredare och djupare. I Danmark samlar man nu in pengar för ett större projekt för att verkligen kartlägga förekomsten av och orsakerna till cancer bland brandmän. I Finland har man tillsatt en särskild arbetsgrupp som tittar på hälsofrågorna. Nordisk studievecka Sedan 2010 genomför de nordiska brandbefälsföreningarna en studievecka, där tre brandbefäl från respektive land träffas och utbyter erfarenheter (läs mer på annan plats i tidningen). I år är studieveckan vecka 46 i Finland. På vårt möte utvärderade vi samarbetet kring den nordiska studieveckan. Alla var rörande överens om att vi ska fortsätta. Det är uppskattat av de som deltar, och det ger en möjlighet för brandbefäl som normalt inte kan delta i internationella sammanhang att göra det. Några små justeringar görs i upplägget. Bland annat kommer varje studievecka att ha ett ämne som belyses extra noga. Vi poängterade också vikten av att de som deltar behärskar engelska. Dödsfall tas på allvar Vi nordiska brandbefälsföreningar arbetar tillsammans med Cypern och Slovenien i FEUs projekt Improve Firefighter Safety. Projektet är ett av sex projekt inom Vision 2020, som FEU arbetar med. På mötet i Köpenhamn arbetade vi mycket att organisera och strukturera arbetet. Vi beslutade att dela in och planera vårt arbete enligt följande: Databas ta fram, implementera och driva en databas för att samla in fakta om inträffade dödsfall inom räddningstjänsterna inom EU Forskningskartläggning ta fram och använda ett system för att finna och publicera forskning som drivs inom ramen för område Firefighter Safety Framtidsstudier med regelbundenhet läsa och analysera de framtidsstudier inom räddningstjänstens område som kan påverka räddningspersonalens framtida säkerhet Vi kommer starta detta arbete i Nottingham maj, där vi ska testa vår databas. Då ska alla länders brandbefälsföringar få i uppdrag att fylla databasen med redan inträffade dödsfall. Målet är sedan att varje land löpande rapporterar in dödsfall och att vi därefter skapar årliga rapporter med fakta om varje dödsfall. Text & foto: Ulf Lago, SBB Alarmeringstjänster Likt Sverige håller även Norge och Finland på att se över sin alarmeringstjänst. Norges förändringar tar avstamp i erfarenheterna från 22 juli-attentaten. I Norge kommer fortfarande alarmering av räddningstjänst, polis och ambulans ske via olika nummer. Man minskar dock antalet larmcentraler. Norge går mot 11 stycken 110-centraler (för alarmering av räddningstjänst), 11 stycken 112-centraler (för alarmering av polis) och 7 stycken 113-centraler (för alarmering av ambulans). I Finland sker förändringar utifrån ett effektiviserings- och kvalitetsperspektiv. Det kommer vara sex larmcentraler kvar när alla förändringar är klara. Översyn av räddningstjänsteen I Norge och Danmark pågår utredningar av räddningstjänsternas verksamhet, om än med olika utgångspunkter. I Danmark är mottot Samma pang för mindre pengar, medan mottot i Norge är Mera pang för samma pengar. I Danmark har en konsultfirma kommit fram till möjliga rationaliseringar motsvarande 300 miljoner danska kronor per år (cirka 15%) med bibehållen kvalitet. Nu delar inte räddningstjänsterna denna åsikt och menar att cirka 3,5% är möjligt. Det gjordes bland annat ett besök på den anrika brandstationen i Köpenhamn, där de specialbeställer sina brandfordon för att kunna behålla arkitekturen. Dags för nordisk studievecka igen! För fjärde året i rad genomförs den nordiska studieveckan. Under denna vecka träffas tre brandbefäl från varje nordiskt land för att utbyta erfarenheter och lära. Den nordiska studieveckan började i Sverige 2010 för att sedan fortsätta i Norge och Danmark. Under en veckas tid får deltagarna insikt i andra länders räddningstjänster och möjlighet att utbyta erfarenheter. För de som deltagit har det varit mycket uppskattat och arrangemangen under veckan har varit mycket bra. Årets studievecka sker under vecka 46 i Finland. Man träffas på söndag kväll vecka 45 i Helsingfors och slutar vid lunch på fredagen. Årets vecka kommer fokusera kring Säkerhet (Firefighter Safety), men många andra intressanta programpunkter finns också. Målgrupp Målgruppen för studieveckan är primärt brandbefäl som i sin ordinarie tjänstgöring inte har eller haft möjligheter att skapa internationella erfarenheter. Den som deltar ska kunna förstå och prata enkel engelska, och i programmet ingår att man presenterar sin egen och den svenska räddningstjänsten. Ansökan Föreningen står för alla kostnader under denna vecka, men ser positivt på om arbetsgivaren kan bidra med delar av kostnaden. Anmäl dig genom att maila följande uppgifter till; annette.andersson@kalmar.se senast 30 juni. Namn och fullständig adress Befattning inom räddningstjänsten Arbetsgivarens godkännande Motivering till varför man vill delta Vi kommer ge besked om vilka som får delta senast 30 juli. 28 Räddningsledaren nr

16 Kaare Brandsjö Historiska Bränder Kaare Brandsjö Historiska Bränder Värsta cisternbranden någonsin Fler än 150 personer brändes till döds, varav 53 brandmän vid boil over efter sex timmars bekämpning av en brand i en hög cistern med tjockolja. Över 300 personer fick delvis svåra brännskador. Katastrofen inträffade i Tacoa, Venezuela den 19 december 1982, men har varit lite omskriven. Utredningen av brandorsaken och den våldsamma överkokningen efter ett släckningsarbete under sex timmar har tagit mycket lång tid. NFPAs expert på oljebränder, Martin Henry, anser att både orsaken till brandutskottet och det som hände när branden ansågs vara under kontroll, är svårförklarligt om det bara rört sig om eldningsolja. Teori om spillolja och bensinrester i cisternen Min gamle vän Karl-Ejnar Nilsson (NS) i Göteborg och vännen Skumlasse Eriksson, numera bosatt i Danmark, har båda ägnat stort intresse och forskning om cisternbränder och effekter av hetzon som går nedåt och når oljan. Det var NS som riktade min uppmärksamhet till på att tidningen Det Bästa haft en artikel med rubriken Infernot i Tacoa, och om den fasansfulla vågen av eld som plötsligt sköljde över gatorna och hamnen i staden. Lars Eriksson deltog i utredningen av brandorsaken. Han anser att det troligaste är att spillolja och bensinrester funnits i cisternen. Därmed har bensinångor samlats över oljeytan och kunnat antändas av en gnista. Den omnämnda artikeln beskriver på ett skrämmande sätt det de överlevande blev vittne till. Bland annat att asfalten på gatorna brann och att hus, fordon och båtar upp till 450 meter från cisternområdet antändes. Explosion sprängde bort cisterntaket I följande gör jag endast en sammanställning som kan vara av brandtekniskt intresse. Strax före på morgonen var två arbetare tagit sig upp till toppen av den 17 meter höga cisternen. Den var fylld till cirka en tredjedel med 13 miljoner liter tjock eldningsolja. En explosion inträffade och sprängde bort cisterntaket. Båda männen omkom i den efterföljande branden. Fem brandbilar med 25 man var framme inom 25 minuter. Därefter larmades längre bort belägna brandstationer och från huvudstaden Caracas, på fem mils avstånd. Efter ett par timmar var över 100 brandmän i arbete för att förhindra brandspridning till en närliggande cistern. Plötsligt utbrott som en vulkan Vid 12-tiden på dagen ansågs branden vara under kontroll. Men kl hördes ett dån från den brinnande cisternen. Den fick ett utbrott som från en vulkan. Ett eldklot sköt upp, enligt uppgift cirka 400 Vid 12-tiden på dagen ansågs branden vara under kontroll. Men kl hördes ett dån från den brinnande cisternen. Den fick ett utbrott som från en vulkan. Ett eldklot sköt upp. meter högt. Brinnande olja sköljde över ett 300 meter brett område och rann ned från den kulle där en kraftstation fanns intill cisternområdet. Strålningsvärdet var enorm och brände ryggarna på dem som sprang undan den framforsande vågen av brinnande olja. Ett 70-tal hus antändes, en helikopter på marken och ett 60-tal fordon, varav fem brandbilar blev till förbränt skrot. Lite rapportering kring händelsen katastrofmedicinsk synpunkt var givetvis räddningsarbetet och det stora antalet skadade, en större händelse än många andra av KAMEDO rapporterade brandkatastrofer. Det geografiska området till vårt land och det utdragna arbetet med att fastställa olycksorsakerna, är kanske anledningar till att skrivits så lite om denna ovanliga katastrof. Därtill kommer att utredningen har omgivits med sekretess. Kaare Brandsjö. Text: Kaare Brandsjö NorBas RÄDDNINGSPLATTFORM Wibe ladders har utökat sitt NorBas-sortiment med en rejäl arbetsplattform speciellt utvecklad för att möta de extremt tuffa krav som räddningstjänstens arbete ställer. Stor och grovt mönstrad arbetsyta Teleskopiska ben för nivåutjämning Hopfällbar för effektiv transport Sandömässan maj Plats: MSB Sandö Välkommen För denna mässa till årets vänder Sandömässa vi oss i år första med utställare inom området skydd mot olyckor och föreläsningar på hand till målgruppen Kommunal och statlig temana ras och skred och översvämning! Räddningstjänst samt till organisationer och Mässan är kostnadsfri och intressant för dig som är verksamheter vilka kan knytas till Räddningstjänst och Krishantering. verksam inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Även allmänheten är välkommen. Läs Tema mer under på mässan Program Ett 25-tal och utställare anmälan kommer finns till på mässan och E-post: visar upp kundtjanst.sando@msb.se sina produkter. Seminarium inom områdena tågkrasch, tunnelbrand samt ledarskap. Uppvisning av sjöolycka. Program och anmälan finns på kundtjanst.sando@msb.se SBB sprider platsannonser! I motsats till många andra branscher, saknar räddningstjänsten ett snabbt och enkelt sätt att upplysa om och hitta lediga tjänster. Därför erbjuder vi nu alla räddningstjänster möjligheten att använda våra kanaler för att nå ut med information om lediga tjänster. Via våra kanaler och samarbetspartners kan vi förmedla platsannonser till en bred krets av brandbefäl, från deltidsbefäl till räddningschefer. Vi kan sprida platsannonser på följande sätt: Publicering på hemsidan under fliken Lediga tjänster Publicering på Utkiken.net med över 500 abbonenter Inlägg på twitter då annonsen införs på hemsidan och fem dagar innan sista ansökningsdag Information i föreningens månadsbrev till med lemmar samt på vår Facebooksida. Kostnaden är kronor per annons. För mer information, mejla; arto.koivumaa@kalix.se eller ulf.lago@brandbefal.se. SVENSKTILLVERKADE RÄDDNINGSDOCKOR, BRANDDOCKOR, VÄSKOR M.M. TILLVERKAS BÅDE I STANDARDMÅTT SAMT SPECIAL ENLIGT ÖNSKEMÅL ÄVEN ÖVNINGSDOCKOR MED VÄRME FÖR SÖKNING MED IR-KAMERA TEL Gesällgatan 1, Munka Ljungby Tel. +46 (0) Fax +46 (0) Mobiltel E-post; info@eljisport.com 30 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr utkasst NorBas annons.indd 1 4/12/2013 9:35:35 AM

17 skadeplats konferensen i karlstad 2013 studienytt kunskapsutbyte Fransk befälsklass besöker MSB Revinge Skadeplats 2013 Årets program för Skadeplatskonferensen 2013 i Karlstad den september är nu klart och erbjuder många intressanta föreläsningar! Som beskrevs i förra numret av Räddningsledaren så ska vi levandegöra konferensdag två ytterligare och involvera utställarna i praktiska förevisningar. Vi har dessutom utökat antalet seminarier till sex stycken vilket innebär tre stycken olika ämnesområden på förmiddagen och ytterligare tre stycken på eftermiddagen. Seminariet med rubriken Brandutsatta acetylengasflaskor varför gör inte Sverige som man har gjort i Storbritannien? med föreläsarna Ove Brunnström och Helena Nässlander från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tror vi kommer locka många besökare. Intressant! Ökat intresse Vi märkte att intresset för konferensen ökade då de första anmälningarna kom in innan årets program var presenterat. Ytterligare en bland många intressanta föreläsningar är den med rubriken: Vågar vi anta de utmaningar som räddningstjänsten ställs inför? Connie Söderberg, Leif Jirebeck och Mickael Ivanov från Storstockholms brandförsvar lotsar oss genom hur man Connie Söderberg, Leif Jirebeck och Mickael Ivanov från Storstockholms brandförsvar. bemöter akut självmordsbenägna personer. Deras föreläsning handlar bland annat om taktik, säkerhet, rädslor och rationellt tänkande. Fler mötesplatser Som vi tidigare beskrivit kommer vi att öppna för diskussion kring skadeplatsarbete och erbjuder i år fler mötesplatser för deltagarna att samlas på för att knyta Läs mer om Skadeplatskonferensen och anmäl dig/er via kontakter och diskutera. Såväl på konferensanläggningen och på övningsfältet. Eller varför inte ta tillfället i akt och bege er till Karlstad kvällen innan och där förlägga diverse mötesarbete? Hör av er till oss så hjälper vi till med lokaler. SM i losstagning Och glöm inte att ta en funderare på om ni inte kan få ihop ett lag och ställa upp i årets SM i losstagning som arrangeras av MSB tillsammans med Brandskyddsföreningen och Föreningen Sveriges Brandbefäl. För frågor och information, vänd er till Göran Valentin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller besök Roger Ågren. Varmt välkomna till Skadeplats 2013! Text & foto: Roger Ågren, projektledare Skadeplatskonferensen Under påsken besökte en fransk brandbefälsklass bestående av 51 studenter MSB Revinge för att samla in kunskaper och information för ett examensprojekt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) verkar aktivt för att driva utvecklingen inom området skydd mot olyckor framåt. Ett led i detta är att främja kunskapsutbytet mellan Sverige och länder som till exempel Frankrike, det säger Mats Ingelström, verksamhetschef vid MSB Revinge. Avgångsklass för brandbefäl Befälsklassen kom från The French Academy for Fire, Rescue and Civil Protection Officers (ENSOSP) i Aix-en- Provence. De studerande går i avgångsklassen för brandbefäl, FILT 78, där 78 står för den 78:e årgången. ENSOSP ansvarar bland annat för att utbilda och träna professionella och frivilliga brandbefäl i Frankrike, genomföra olika träningskurser för internationella experter samt bedriva forskningsprojekt inom området skydd mot olyckor. Akademin utbildade brandbefäl under Avgångsklassen för brandbefäl tillsammans med representanter för MSB och ENSOSP. Bränder i lågenergibyggnader Studenten Pascaline Moine, som ansvarar för att hålla ihop examensprojektet, berättar att de valde att besöka Sverige eftersom de ville göra ett projekt som fokuserade på metoder för brandsläckning av bränder i lågenergibyggander. I Sverige är kunskapen och expertisen inom detta område mer utvecklad än i Frankrike. Därför valde vi att resa hit för att lära oss mer om riskerna förknippade med att släcka dessa typer av bränder, säger Pascaline Moine. En av de stora utmaningarna med att släcka bränder i lågenergibyggnader är hur man hanterar ventilation i byggnaden under en insats. Räddningstjänsten i Frankrike har väldigt begränsad praktisk erfarenhet av denna typ av släckinsatser. Informationsinsamling och analys Pascaline Moine berättar att syftet med besöka Sverige var att samla in information för examensprojektet och analysera de släckmetoder och tekniker som används här och jämföra dessa med hur man arbetar i Frankrike. I ett senare skede ska de studerande presentera projektet och berätta om sina erfarenheter från besöket med fokus på risker och släcktekniker. Kunskapsutbyte och nätverksbyggande var i fokus under veckan i Revinge. Pascaline Moine tillägger att deras klass, genom att ta del av hur MSB och Sverige arbetar med dessa frågor, kan bidra till att öka kunskaperna inom området i Frankrike. Sverige och MSB i framkant Under vistelsen fick befälsklassen en guidad visning av MSB Revinges övningsfält samt besökte Bo01-området i Västra hamnen i Malmö (ett världsledande exempel på hållbar stadsutveckling) och Räddningstjänsten Syd i Lund. De tog också del av ett antal föreläsningar och forskningspresentationer med fokus på släckteorier, nya brandrisker i dagens Studenten Pascaline Moine. moderna samhälle samt operativa släckmetoder. Vi är stolta och glada över att befälsklassen från ENSOSP ville förlägga en del av sitt examensprojekt vid MSB Revinge, säger Mats Ingelström, MSB Revinge. Det visar på att Sverige och MSB ligger i framkant inom området skydd mot olyckor. Han berättar att MSB arbetar aktivt för att främja kunskapsutbyte mellan olika länder för att öka de samlade kunskaperna inom området. Därför ser vi detta besök som något väldigt positivt. Det gav oss en möjlighet att visa hur vi arbetar med dessa frågor i Sverige samtidigt som vi fick ta del av hur räddningstjänsten i Frankrike arbetar. I framtiden vill vi fortsätta utveckla samarbetet med utbildningsakademier i andra länder, avslutar Mats Ingelström. Text & foto: Noomi Egan, Informatör MSB Räddningstjänsten i Frankrike Cirka personer arbetar inom räddningstjänsten i Frankrike. Utav dessa är cirka frivilliga (resterande arbetar som professionella brandmän). Den regionala brand- och räddningstjänsterna i Frankrike är länsvist organiserade. Alla som arbetar inom räddningstjänsten genomgår samma centrala utbildning. Utbildningen genomförs av de regionala brand- och räddningstjänsterna. 32 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

18 notiser notiser MSB genomförde 122 internationella biståndsinsatser under 2012 Detta i 39 länder. Det är en ökning med sju insatser jämfört med MSB är så kallad stand-bypartner till ett antal FN-organ, för att snabbt kunna förse dem med stöd. Dessa partners är de vanligaste uppdragsgivarna för MSB utfördes 25 insatser åt FN:s barnfond (Unicef), 24 åt FN:s livsmedelsprogram (WFP) och 22 åt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Totalt kanaliserades 80 procent av MSB:s bistånds insatser via etablerade standby-avtal med FN-organ. Insats erna under 2012 kostade 155 miljoner kronor. Huvuddelen (125,6 miljoner) finansierades av Sida, resten av FN (22,8 miljoner), Internationella rödakorskommittén (6 miljoner) och EU (0,5 miljoner). Källa: MSB.se Rekordhög andel kvinnor sökte till vårens SMO-utbildning Aldrig tidigare har det varit så hög andel kvinnor bland de sökande till SMO som till vårterminen Till vårens utbildning Skydd mot olyckor sökte sammanlagt 945 personer. Av dem var 131 kvinnor. Uttryckt på ett annat sätt är det 13,9 procent. Siffran kanske inte låter så märkvärdig, men det är den högsta andelen sökande kvinnor någonsin. Ofta har den legat på runt 10 procent. Tarja Nyström på MSB marknadsför utbildningarna. Det känns väldigt positivt, det går åt rätt håll. En förklaring tror hon är de riktade annonser med inriktning mot idrott-hälsa som har suttit uppe bland annat på gym och i andra idrottslokaler där många tjejer går. Och så vill jag rikta ett stort tack 34 Räddningsledaren nr Appen BRANDRISK uppdaterad Lagom till Valborg kom en ny version av appen. Under sommarhalvåret hjälper appen dig att hålla koll på brandrisken i skog och mark och förser dig med tips och råd för att minska risken att orsaka gräs- och skogsbränder. Vad är nytt i den nya versionen? Sökning via kartan. Genom att långtrycka på kartan ges möjlighet att söka via kartan. Långtryck på vald plats ger prognos. Spara favoriter. När prognos visas ges möjlighet att spara orten som favorit. Förenklade brandriskprognoser i startläge. Användargränssnittet för prognoserna är förenklade så att endast den viktigaste informationen visas. Genom att trycka på en prognos får du mer detaljerad information. Tydligare notifiering när ett nytt meddelande finns tillgängligt. Översiktskartor och nyheter är flyttade från Min plats vyn till Mer -vyn. Google Analytics används för att mäta hur applikationen används och därmed kan förbättras. Utvecklad för iphone 5. Tabbar alltid synliga för att snabbt kunna gå till en annan vy. Bugg som gjorde att vissa städer i Sverige inte gav träff är rättad. Förbättrade texter när prognoser ej kan laddas, ej är tillgängliga och vid ej säsong. Bugg som gjorde att det var möjligt att söka på platser utanför Sverige är rättad. Grafiska buggar i applikationen är rättade är till exempel felaktig storlek på grafik, ökad textstorlek med mera. Bugg som innebar att brandriskprognoser kunde försvinna på Android är rättad. till MSBs mångfaldsutvecklare och till de enskilda räddningstjänster som har besökt gymnasieskolor och pratat om att utbildningen är bred och ger kunskaper i att arbeta förebyggande, säger Tarja Nyström. I december 2012 fick gymnasietjejer brev med frågan Vill du göra samhället säkrare? och information om SMO. De utvalda går på samhäll, natur, omvårdnad, naturbruk samt barn- och fritid: de fem gymnasieprogram där eleverna enligt Ungdomsbarometern har störst intresse för brandmannajobbet. Effekten av den kampanjen kan vi se SMO Källa: dinsakerhet.se först i april när de söker till höstterminen 2013, framhåller Tarja Nyström. Efter de sista reservantagningarna var det totalt 96 studerande som började utbildningen Skydd mot olyckor på Revinge och Sandö samt på distans. Av dem var 16 kvinnor, vilket gör 16,7 procent. Att andelen är högre bland de antagna än bland de sökande beror på att tjejer generellt har bättre betyg än killar. 16,7 procent är en förhållandevis hög siffra för en vårtermin, men lägre än i höstas då 18 procent av de antagna var kvinnor. Text: Annika Lindqvist, MSB Sant! Kom till Pride! MSB bjuder in landets alla räddningstjänster att delta i årets manifestation, i såväl MSBs tält som i den stora paraden på lördagen. Sedan flera år deltar MSB i Stockholm Pride. I år kommer myndigheten att ha ett tält på Östermalms IP mellan den 31 juli och 3 augusti. I tältet får de många besökarna allmän information för en säkrare vardag. Alla räddningstjänster inbjuds att vara med och dela på passen i tältet. Passen är antingen förlagda till eftermiddag/tidig kväll klockan eller senare på kvällen klockan För MSB har samarbetet med räddningstjänsterna varit oerhört givande. Det är också mycket uppskattat bland besökarna att räddningstjänsterna är med i tältet, påpekar MSBs avdelningschef Kjell Wahlbeck i en inbjudan som har gått ut till landets samtliga räddningstjänster. Källa: msb.se Antalet insatser under 2012 Under 2012 genomförde den kommunala räddningstjänsten räddningsinsatser. Det var en minskning med jämfört med Antalet räddningsinsatser till bränder utanför byggnader var det lägst uppmätta under 2000-talet. Insatser till trafikolyckor ökade med jämfört med 2011 och var det högst uppmätta sedan insatsrapporten infördes. Hämta information om räddningstjänstens insatser i statistikverktyget IDA via msb.se Källa: msb.se En effektiv insats- även med VIKING När elden härjar och allt går snabbt, är det viktigt att en brandman kan lita på sin utrustning - för det finns inte tid till annat! Med en unik kunskap om textiler och lokala insats förhållanden, har VIKING utvecklat ett antal innovativa och flexibla branddräkter, som ökar säkerheten och skyddar, när brandmännen är som mest sårbara. Skyttevägen 43, Halmstad BrinaB ab Box 3005, Sundsvall www. brinab.se Brandman The movie Brandmän släcker bränder. Men de räddar också liv genom att förebygga olyckor. MSB har låtit göra en ny film som visar bredden i uppdraget. Alla räddningstjänster har redan fått eller ska få en DVD med den sex minuter långa filmen Att jobba som brandman. Tanken är att den ska visas vid skolbesök, öppet hus och så vidare. Huvudsaklig målgrupp är ungdomar från högstadiet och uppåt, som funderar på vad de vill arbeta med. Vi vill att räddningstjänsterna ska bli mer aktiva i att informera allmänheten om vad brandmannayrket egentligen innebär. Filmen ska vara ett stöd i det arbetet, säger Lena Brunzell, handläggare på MSB. Filmen tar sin utgångspunkt i det som lockar de flesta till yrket, att få rädda liv. Man får hjälpa människor i svåra situationer, det får i alla fall mig att sova gott om natten, berättar Åsa Jansson som arbetar i Södertörn. Många ungdomar lockas av dramatiken i yrket. Utmaningen är att beskriva de mindre akuta sätten att rädda liv genom att förebygga bränderna, trafikolyckorna och drunkningstillbuden. I filmen talar brandmännen Åsa Jansson, Fredric Lundqvist i Luleå och Nikola Obradovic i Malmö om hur deras arbete växlar mellan utryckningar och metodiskt säkerhetsarbete genom täta kontakter med allt från förskolebarn till äldre på servicehus. Syftet med filmen är också att slå hål på myten att den som är störst och starkast alltid är den bästa brandmannen och att trycka på lagarbetet. För att bli en bra brandman måste man vara lite nyfiken och man måste kunna jobba tillsammans, tycker Fredric Lundqvist i Luleå. Filmen är en del i ett informationspaket som MSB tar fram. Senare kommer en broschyr med samma inriktning: att visa på bredden i brandmannauppdraget. Vi hoppas att räddningstjänsterna kommer att använda materialet flitigt, säger Lena Brunzell. VIKING är ett säkra alternativet, när det gäller kvalitet, leveranssäkerhet, samt snabb och effektiv service av branddräkter. Med ett starkt lokalt nätverk är vi aldrig långt borta. VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT A/S

19 Fru Berg Fotograf Patrik Svedberg BPOSTTIDNING POSTTIDNING B PORT PAYÉ Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm En brandsäker idé är född. Och typgodkänd. De enkla och geniala idéerna är svårast att kläcka. Som Basic, vårt patenterade brandskydd för ventilationskanaler, helt utan mekaniska delar som måste servas eller smörjas. Men i skarpt läge, om de farliga brandgaserna hotar att spridas i övrig ventilation, då vänder ventilen och täpper till. Och med ett typgodkännande i ryggen vet både du och vi att produkten är noggrant testad av oberoende part, och uppfyller alla gällande krav på marknaden. Att den håller vad vi lovar i annonser som denna.