Sysselsättningstillväxt i småföretag, större företag samt offentlig sektor

Transkript

1 Rapport från Företagarna juli 211

2 juli 211 Bakgrund småföretagen är motorn i ekonomin... 2 Kompetenser avgörande... 3 Brist på företagare... 3 Brist på entreprenörskap i skolan... 5 Arbetskraftsbrist ett akut tillväxtproblem... 7 Brist på yrkeserfarenhet och felaktig utbildning huvudproblemet Hur rekryterar småföretagen personal? Policyslutsatser Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 7 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 26 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 juli 211 Småföretagen är ryggraden i Sveriges ekonomi och även dess tillväxtmotor. Närmare 1,5 miljoner personer är sysselsatta i företag med färre än 5 anställda, jämfört med ca 9 i företag med mer än 2 anställda. Drygt 98 procent av företagen har färre än fem anställda. Det är också i de små företagen som sysselsättningstillväxten finns. Totalt sett har nästan nio av tio nya jobb sedan 199 kommit i de små företagen. Sveriges ekonomi och välfärd är alltså mycket beroende av att de små företagen går bra och kan fortsätta anställa. 6,% Sysselsättningstillväxt i småföretag, större företag samt offentlig sektor ,% 4,%,% 2,%,%,% -,% -2,% -,% -49 anst 5+ anst Offentlig sektor Figur 1 Sverige, liksom hela världsekonomin, går nu igenom en snabb och omvälvande strukturomvandling. Allt mer öppna marknader, tuffare internationell konkurrens, snabbare teknikutveckling och en förflyttning av tillväxten från USA och Europa till framför allt Asien ställer nya krav på både näringslivet och samhället i stort. Vart utvecklingen går kan ingen styra eller förutsäga. Det går inte att i förväg peka ut framtidens vinnande företag eller sektorer. Men en sak är säker vad gäller framtiden nyföretagandet, småföretagen och företagarna blir allt viktigare. De tidigare motorerna exportinriktad storindustri och offentlig sektor fungerar inte längre när produktionen av kostnadsskäl i hög grad måste flyttas ut, och skattetaket har nåtts. Ett framgångsrikt ny- och småföretagande, inte minst inom tjänstesektorn, är därför nyckeln till tillväxt och välstånd. 2

4 Grekland Portugal Rumänien Italien Cypern Polen Tjeckien Nederländerna Irland EU-27 Storbritannien Slovakien Spanien Finland Österrike Belgien Slovenien Malta Sverige Tyskland Frankrike Bulgarien Ungern Danmark Lettland Litauen Estland Luxemburg juli 211 Helt avgörande för hur Sverige klarar sig i denna nya värld är givetvis tillgången på kunskap och kompetens. I denna rapport presenteras statistik som på olika sätt visar problemet med bristande kompetenser. Inledningsvis går vi igenom bristen på företagare, följt av bristen på kopplingar mellan näringslivet och utbildningssystemet. Till sist behandlas fokusområdet för denna rapport, den akuta arbetskraftsbristen i småföretagen. Sverige har för få företagare. Antalet nystartade företag ökar visserligen, vilket är positivt, men andelen företagare av befolkningen är i stort sett konstant. Totalt sett är det endast 6,9 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) som är heltidsföretagare. Sverige har i runda tal lika många företagare som arbetslösa, cirka 4 personer i vardera gruppen. I ett europaperspektiv ligger Sverige en bra bit under genomsnittet för alla länder, på plats 18 av de 27 jämförda länderna. 18% 16% 14% 12% % 8% 6% 4% 2% % Andel företagare i befolkningen Figur 2 3

5 Västerbotten Kronoberg Västernorrland Gotland Blekinge Gävleborg VGL Stockholm Jämtland Södermanland Kalmar Halland Värmland Uppsala Skåne Dalarna Östergötland Örebro Norrbotten Jönköping Västmanland Riket juli 211 Sverige har inte bara få företagare. Vi har även gamla företagare. Ungefär var fjärde företagare planerar att trappa ner på fem års sikt. Den högsta andelen finns i Västerbotten med 32 procent och den lägsta i Västmanland där 15 procent av företagarna planerar att dra sig tillbaka. 35 Andel företagare som vill sluta inom fem år Figur 3 Det är tveksamt om de unga står redo att ta över. Trots att 75 procent av ungdomarna säger sig vilja bli företagare, är det mindre än en procent av de unga mellan år som faktiskt startar företag. Det ger Sverige plats nummer fyra från botten av jämförbara länder i EU (Eurostat 28). 4

6 Gotland Dalarna Västernorrland Stockholm Jönköping Värmland Gävleborg Uppsala Örebro Norrbotten Blekinge Skåne Jämtland Riket Kronoberg Västmanland Halland Kalmar VGL Västerbotten Södermanland Östergötland % juli 211 En annan kompetensbrist, som direkt hänger samman med bristen på företagare, är bristen på entreprenörsperspektivet i utbildningsväsendet och kopplingen mellan skola och näringsliv. Ett skäl till det låga nyföretagandet är att företagande och entreprenörskap har försvinnande litet utrymme i läroplanerna och inom den högre utbildningen. Det framgår till exempel av en tidigare rapport från Företagarna som visar att varannan tillfrågad i åldern år anser att lärare har bristande kunskap och erfarenhet av företagande och entreprenörskap. Endast 37 procent tycker att gymnasieskolan idag uppmuntrar och inspirerar elever att bli företagare. 1 Ett ytterligare kompetensproblem gäller kopplingen mellan utbildningsväsendet och företagen. I en rapport från i mars visas att en låg andel av Sveriges småföretag (8 procent) haft regelbunden kontakt med högskolan/universitetet i regionen under det senaste året. Totalt har 21 procent av småföretagen haft någon kontakt med högskola/universitet över huvud taget det senaste året. Man kan också konstatera att småföretagen önskar att deras kontakter med högskolan förbättrades Andel företagare som haft kontakt med högskola det senaste året Figur 4 1 Lärlingsutbildning och entreprenörskap i skolan; Företagarna, september 2 2 Småföretagen + högskolan = en outnyttjad potential, Företagarna mars 211 5

7 Jönköping Gotland Västmanland Dalarna Uppsala Stockholm Västernorrland Riket VGL Norrbotten Södermanland Kalmar Skåne Halland Värmland Västerbotten Kronoberg Örebro Gävleborg Blekinge Jämtland Östergötland % juli Andel företagare som skulle vilja ha ökad kontakt med högskola/universitet de kommande tolv månaderna Figur 5 Välfungerande kontaktnät och kanaler mellan småföretag och högskoleväsende skulle ha flera positiva effekter, till exempel inspirera studenter att starta företag. Drivhuset gjorde år 27 en undersökning av studenters attityder till företagande. Den visar att det finns ett stort intresse för företagande bland landets studenter. Nästan 25 procent tror att de kommer att starta företag inom tio år, och en majoritet av studenterna uppger att de har en affärsidé. Samtidigt menar ca 6 procent att de inte har kunskaper om vad som krävs för att starta företag. 3 Med ökade kontakter mellan småföretag och studenter skulle sannolikt fler studenter göra slag i saken och förverkliga sina idéer om företagande. Det skulle också kunna bidra till att skapa ett mer innovativt näringsliv. Sverige är globalt sett ett mycket konkurrenskraftigt land. Men vi är också kända för den svenska paradoxen ; att stora resurser satsas på forskning och utveckling men att förhållandevis lite forskning kommersialiseras. Välfungerande kontakter mellan forskningsmiljöer och näringsliv är ett måste för en ökad kommersialisering av forskning. Men allra viktigast är sannolikt att det lönar sig bättre att starta, driva och expandera företag. Dessutom och detta är kanske det viktigaste av allt skulle det bidra till att hitta personal och att unga, en grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, får jobb. 3 Drivhuset, Attityd 7 Är studenter morgondagens företagare? 27 6

8 v85 v86 v87 v88 v89 v9 v91 v92 h93 h95 v97 v98 v99 v v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v v11 juli 211 De ovan nämnda kompetensbristerna är långsiktigt mycket allvarliga. Det kortsiktigt största kompetensproblemet för småföretagen är dock bristen på arbetskraft. Företagarnas och Swedbanks senaste Småföretagsbarometer från maj 211 visar dels att arbetskraftsbristen är det enskilt största tillväxthindret, dels att det gradvis blivit allt värre de senaste åren, även om det fortfarande är en bit kvar till läget i samband med toppkonjunkturåren 2 och % % 25% 2% 15% % 5% % Andel företagare som anger brist på lämplig arbetskraft som deras största tillväxthinder Figur 6 7

9 juli 211 Sammantaget är det nu drygt vart femte företag som anger arbetskraftsbrist som deras största hinder för expansion. Uppdelat på län är problemet allra störst i Uppsala där det anges av procent av företagen, och förhållandevis lägst i Halland med 16 procent. Men problemet med brist på arbetskraft är betydande i alla sektorer och i alla delar av landet. Andel företagare som anger brist på lämplig arbetskraft som deras största tillväxthinder per län Figur 7 8

10 Arbetskraftsbrist juli 211 Hur stora problemen egentligen är framgår också om vi jämför länens arbetskraftsbrist med den öppna arbetslösheten. Man skulle kunna förvänta sig att arbetskraftsbristen är högre ju lägre arbetslösheten är. Så är dock inte fallet. Det finns helt enkelt inte något statistiskt samband mellan arbetskraftsbrist och öppen arbetslöshet (i diagrammet nedan är varje punkt ett län). Bristen på samband gäller även om vi delar upp näringslivet i industri och tjänster, eller om vi tittar på olika storleksklasser av företag. En orsak till att bristen på lämplig arbetskraft inte har något samband med arbetslösheten måste vara matchningsproblematiken: att dagens arbetslösa dessvärre inte har de kvalifikationer som företagen efterfrågar. 5% 45% 4% 35% Samband mellan arbetskraftsbrist och arbetslöshet Industri Tjänstesektor % 25% 2% R² =,16 R² =, % % 5% % 4% 5% 6% 7% 8% 9% % 11% 12% Arbetslöshet Figur 8 9

11 juli 211 Fördelat på bransch är arbetskraftsbristen allra värst i byggsektorn och för tekniska konsulter där 29 procent av företagen i båda branscherna anger att det är deras största tillväxthinder. Inom tillverkningsindustrin är andelen knappt 21 procent. Inom tjänstesektorn är andelen högst vad gäller uppdragsverksamhet samt finans & försäkring (24 procent vardera) och lägst inom restaurangbranschen (men även där förhållandevis höga 8 procent). 35 Andel företagare som anger brist på lämplig arbetskraft som deras största tillväxthinder per bransch Figur 9

12 juli 211 Ju större företaget är desto värre är bristen på arbetskraft. 17 procent av de minsta företagen uppger detta som deras största hinder, medan 28 procent av företagen med 2-49 anställda gör det Andel företagare som anger brist på lämplig arbetskraft som deras största tillväxthinder per företagsstorlek anställda 5-19 anställda 2-49 anställda Figur Bristen på arbetskraft kan också belysas av att procent av samtliga småföretag uppger att de tvingats tacka nej till order under det senaste 12 månaderna på grund av arbetskraftsbrist. Allra värst bland länen är det på Gotland där 51 procent anger detta. Bland branscherna ligger byggsektorn högst med 44 procent som tvingats tacka nej till order. 11

13 juli 211 Bristen på arbetskraft beror i hög grad på att företagen inte hittar personer med rätt yrkeserfarenhet. 49 procent av företagen uppger detta. Det hänger i sin tur delvis samman med att dagens regelverk missgynnar unga, som därmed får svårt att komma in på arbetsmarknaden och få yrkeserfarenhet över huvud taget. Speciellt bekymmersam är bristen på yrkeserfarenhet för företagen inom kultursektorn, fastighetsverksamhet, vissa privata tjänster samt byggsektorn. Dessutom spelar LAS-problematiken in. Många som har yrkeserfarenhet och har varit anställda på samma arbetsplats i flera år vågar helt enkelt inte byta jobb av rädsla att hamna sist i turordningskön om något skulle hända. Främsta anledningen till brist på arbetskraft Figur 11 Den näst viktigaste förklaringen är att utbildningen inte duger. Detta uppges som huvudskäl till att de inte hittar rätt arbetskraft av 24 procent av småföretagen. Det är den viktigaste faktorn inom vård- och omsorgssektorn, men viktig även för utbildningsföretagen, handelsföretagen samt stora delar av tillverkningsindustrin. Åtta procent av småföretagen anger för få arbetssökanden som det viktigaste skälet till att det råder arbetskraftsbrist. Vissa län Örebro, Kalmar och Västerbotten ligger därvidlag relativt sett högre än övriga landet. 12

14 juli 211 Som framgått ovan är arbetskraftsbristen det största tillväxthindret för småföretagen, och dessutom ett växande problem. För att ta reda på mer om hur bristen på arbetskraft kan vara så stor när arbetslösheten samtidigt är hög, frågade vi företagen i samband med vårens Småföretagsbarometer vilken rekryteringsväg de oftast använder. Det visar sig att den absolut viktigaste källan till rekryteringar är information från vänner och bekanta (64 procent), följt av Arbetsförmedlingen (28 procent) och att man anställer tidigare lärlingar/praktikanter (18 procent). Bemanningsföretag används av cirka 3 procent av företagen. Att så många arbetsgivare hittar nya medarbetare via informella kontakter försvårar för arbetstagare som hamnat utanför arbetsmarknaden att ta sig in igen. Detta kan innebära att människor fastnar i utanförskap. Det måste finnas effektiva vägar tillbaka in på arbetsmarknaden om inte Sverige ska få en permanent hög långtidsarbetslöshet. Det behöver bli lättare för t.ex. invandrare, som ofta kommer till Sverige utan kontaktnät, att ta sig in på arbetsmarknaden, genom praktik eller bemanningsföretag. Annars riskerar företagare att gå miste om värdefull kompetens Rekryteringsvägar Figur 12 13

15 juli 211 Värt att notera är att de minsta företagen använder Arbetsförmedlingen i avsevärt mindre omfattning än de större. 24 procent av företagen med 1-4 anställda gör det, jämfört med 58 procent av de med 2-49 anställda. En slutsats man kan dra av detta är att Arbetsförmedlingens arbetssätt och effektivitet helt enkelt inte passar för de minsta företagen. Använder Arbetsförmedlingen anst 5-19 anst 2-49 anst Figur 13 14

16 juli 211 Bristen på kompetenser hotar tillväxten i Sverige. Den är också ett kraftfullt underbetyg åt både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Att arbetskraftsbrist är företagens största tillväxthinder samtidigt som den öppna arbetslösheten är ca 7,5 procent (och ungdomsarbetslösheten mångdubbelt högre) är ett enormt slöseri med resurser. Drabbas gör framför allt de människor som inte hittar arbeten, men också hela samhället i form av förlorad tillväxt, resurser och välstånd. Övergången till ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en snabbt växande tjänstesektor ställer allt högre krav på rätt kompetens på rätt plats. Dagens modell ger raka motsatsen; inlåsning för de som redan har jobb och utlåsning för alla andra. Bästa kompetens borde få styra istället för antalet år på jobbet. Arbetsmarknadens bristande anpassningsförmåga utgör en stor konkurrensnackdel för svensk ekonomi. Regeringen har framgångsrikt drivit arbetslinjen, för att göra det mer lönsamt att arbeta. Om människor tjänar mer på att arbeta kommer fler att vilja arbeta mer, och det tjänar Sveriges ekonomi på, har man resonerat. Men det är inte bara utökat utbud av arbetskraft som behövs. Det krävs också att någon vill anställa dessa personer, och då måste det vara så enkelt som möjligt och dessutom vara lönsamt att ta den risken. Det behövs därför en företagarlinje i politiken. Det finns inga snabba lösningar för alla de problem som framkommer i rapporten. Vi kan dock peka på ett antal viktiga åtgärder som snarast bör genomföras: Rekommendationer för att förbättra matchningen: - Se till att öppna kontaktvägarna mellan skola och arbetsliv, för att informera om dagens och morgondagens krav i arbetslivet, samt om vilka möjligheter som finns - Förbättra matchningen mellan lärlingar och företag som kan ta in lärlingar. Se till att lärlingspengen hamnar i företagen och inte stannar i skolan - Se till att Arbetsförmedlingen vänder sig till de mindre företagen i sina arbetsmarknadskontakter - Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen, för att effektivisera förmedlingsinsatserna. Antalet förmedlade arbeten per arbetsförmedlare är alldeles för lågt - Utför kvalificerade valideringar av invandrares kunskaper, i relation till svenska utbildningar och ge vid behov skräddarsydd kompletterande utbildning eller praktik, i stället för generella kurser som ofta inte leder någonstans 15

17 juli Öppna för möjligheten att behålla A-kassa även mellan tillfälliga jobb via bemanningsföretag, så att arbetslösa kan ta de tillfälliga jobb som erbjuds, utan att riskera att bli utförsäkrade Rekommendationer för att förbättra utbildningen: - Gör utbildning i entreprenörskap samt praktik obligatorisk på alla gymnasieutbildningar, t.ex. via modellen Ung Företagsamhet. - Sluta överutbilda ungdomar i överetablerade yrken som t.ex. frisörer - Se till att ungdomar klarar av sina gymnasiestudier med godkända betyg. - Stimulera utbildningen i naturvetenskapliga ämnen och teknik, vilka inte har tillräckligt många sökanden i dag, i förhållande till behovet av högre utbildade på dessa områden Rekommendationer för att stimulera efterfrågan av arbetskraft - Liberalisera arbetsrätten, både vad gäller anställning och uppsägning, till exempel enligt Danmarks flexicurity -modell - Se över lönevillkoren för nyanställda ungdomar. Höga ingångslöner är ett problem som gör att ungdomar har svårt att konkurrera med mer erfaren arbetskraft. - Höga arbetsgivaravgifter utan koppling till förmånssystem är en ren skatt på sysselsättning (och det i ett läge med skyhög arbetslöshet för till exempel ungdomar). Lönekostnaderna är den helt dominerande kostnaden för många företag och avgör i hög grad konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Arbets- och egenavgifterna behöver sänkas rejält. Företagarna föreslår att arbetsgivaravgiften sänks med cirka 7,5 procent på lönesummor upp till 3 miljoner kronor, vilket kommer alla företag till del, utan att snedvrida konkurrensen. 16