boit Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Transkript

1 boit Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

2 förord Utbyggnaden av bredband med hög kvalitet till allmännyttans fastigheter och bostäder ger oss nya möjligheter att bidra till att lösa flera av de utmaningar som vi har i samhället och som är kopplande till boendet. Inom energiområdet kan tekniken bidra till minskade utsläpp och ökade möjligheter för den boende att påverka den egna förbrukningen. Inom kvarboendet finns möjligheter att använda tekniken så att fler äldre kan bo kvar i sina bostäder längre. De allmännyttiga bostadsföretagen runt om i landet har varit tidiga att se möjligheterna med den nya tekniken och ligger långt fram i utbyggnad av bredband med krav på öppenhet, konkurrens och standardisering. BoIT som är ett samarbetsprojekt mellan SABO, 12 allmännyttiga bostadsföretag, Hjälpmedelsinstitutet och Hyresgästföreningen har fokuserat på de nya digitala tjänsterna som vi kommer att behöva för att möta våra utmaningar. Projektet har tittat på hur de nya digitala tjänsterna kan utvecklas, organiseras och drivas med krav på öppenhet, konkurrens och standardisering och pekar ut de behov som finns tekniskt, organisatoriskt och affärsmässigt. Kurt Eliasson VD, SABO Samarbete utvecklar fastighetsbranschen Teknisk utveckling är rolig, spännande och helt nödvändig för att vi ska kunna utveckla servicen till våra hyresgäster. Men det är också svårt. Den senaste tekniska utvecklingen är senast bara idag i morgon kommer något nytt. Vi är Göteborgs äldsta allmännyttiga bostadsföretag och många av våra hyresgäster har varit trogna Bostadsbolaget genom hela livet. Våra äldsta kunder ska kunna bo kvar så länge de önskar i sin lägenhet och hos oss uppleva det goda boendet genom livets alla faser. I några pilotprojekt har vi börjat nosa på olika lösningar, och ser att den infrastruktur vi nu bygger med ett fiberbredbandsnät ger stora möjligheter för oss att bidra till ett ökat kvarboende. Kommunikationen med våra hyresgäster förbättras och hyresgästerna får enklare tillgång till olika tjänster som felanmälan, tvättstugebokning, samhällsinformation med mera. Det har också i allra hösta grad bekräftats i projektet BoIT. Att utveckla fastighets- och samhällstjänster via bredbandsnätet är ett spetsprojekt som än en gång visar på hur Bostadsbolaget och allmännyttan leder utvecklingen framåt. Utvecklingen kräver att vi använder den nya tekniken som ett av flera verktyg. Det i sin tur kräver kunskap, en kunskap som vi ensamma inte besitter. Jag tror på att samverka kring den här typen av kunskapsprojekt som BoIT är. Tillsammans kan vi lära och genom att bearbeta frågorna ur olika perspektiv kan vi komma fram till goda, kreativa och hållbara lösningar. Bertil Rignäs VD Bostadsbolaget (Göteborgs stads bostadsaktiebolag) 2

3 innehåll förord 2 sammanfattning 4 Definitioner 5 Resultat från projektet 6 Tjänster 6 Affärsmodeller 6 Öppen teknik 6 Övrigt 6 Vägen framåt 7 inledning och bakgrund 8 Tidigare initiativ kring tjänsteutveckling 8 BoVist 8 Open Choice 8 Formande av samverkansprojektet BoIT 8 syfte, mål och vision 9 Projektets syfte 9 Projektets mål 9 Projektets effektmål och vision 9 projektbeskrivning 10 Projektets förutsättningar och avgränsningar 10 Projektorganisation och samarbetsform 10 Projektmetod 11 projektresultat 11 Delprojektet Tjänster 12 Bostadsnära tjänster 12 Fastighetstjänster 12 Samhälls- och omsorgstjänster 13 Delprojektet Affärsmodeller 17 Delprojektet Öppen teknik 17 Öppen tjänsteplattform Open Platform 18 Verifiering av Open Platform API 18 Pilottest av Open Platform 18 Drift, förvaltning och ägande av Open Platform 18 Behovet av en utvecklad Hemmanod 18 Gemensamt resultat 19 bilagor 20 1: Affärsplan BoIT : BoIT standard Lås och Passage 3: Teknikstöd för tryggt- och bekvämt boende 4: Bo Hemma Teknik tjänster 5: Trygghetslarm 6: Öppen TV via OTT och Open Choice 7: BoIT Overview Openness 8. Projekt Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster 9: Hemmanätsprojektet 3

4 Schematisk bild över BoIT-projektet sammanfattning SABO och de allmännyttiga bostadsbolagen har satt upp ambitiösa mål för framtiden: Att sänka energiförbrukningen markant samt förbättra kommunikation och trygghet för hyresgästerna. Samhället står idag inför utmaningen att hantera omsorgen för en allt mer åldrad befolkning. Här är bostaden och ett tryggt kvarboende en nyckel till framgång. Hyresgästernas krav på modern komfort och bra information ökar, samt att denna information alltid är nåbar via olika medier. För att kunna tillfredsställa dessa nya mål måste fastighetsbolagen engagera sig och bidra till utveckling av nya tjänster ovanpå den befintliga bredbandsinfrastrukturen. BoIT är ett samverkansprojekt som har tagit fasta på utbyggnaden av bredbandsnät till de kommunala bostadsföretagen. Denna grundförutsättning skapar möjligheten att nå alla bolagens hyresgäster med digitala tjänster via bredbandsnätet i fastigheten. I dag kan hyresgästerna få tillgång till ett brett och konkurrensutsatt tjänsteutbud inom Internet, IP-TV och IP-telefoni. Med hjälp av en gemensam tjänsteplattform kan ytterligare nya tjänster möjliggöras inom bostadsnära tjänster, fastighetstjänster, samt samhälls- och omsorgstjänster med mera. BoIT-projektet har skapats för att finna svar på hur sådana tjänster kan utvecklas, organiseras och drivas. Frågorna som har funnits behov av att besvara är bland annat: Hur ska en öppen tjänsteplattform kunna utvecklas och villkoren för detta. Vilka tjänster vill hyresgästerna och verksamheten ha? Finns det ekonomisk bärkraft för de investeringar som krävs? Projektets syfte: Att skapa förutsättningar för rik och självgående tjänsteutveckling på marknadsmässigt öppna villkor. 4

5 Definitioner API - Application Programming Interface: Regeluppsättning för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara. Fjärde benet: Det Fjärde benet är projektet BoITs benämning på de tjänster som erbjuds utöver grundtjänsterna som kommer med Triple Play. Som exempel på dessa tjänster kan nämnas fastighetsstyrning, drifttjänster, övervakning, service, information och kommunikation, kvarboende- och andra bostadsnära tjänster. FÄ Fastighetsägaren: Ägare av infrastruktur i och omkring fastigheten samt den som ställer krav på det passiva och aktiva nätet samt tar initiativ till fastighetstjänster i nätet Heart Beat: En periodisk signal som genereras av hård- eller mjukvara för att indikera funktionalitet eller för att synkronisera system. Hemmanod: Anslutningspunkt mellan bredbandsnät och hemmanät som gör att tjänster för TV, telefoni, Internet, fastighetstjänster och kvarboendetjänster fungerar på ett standardiserat sätt. Delar av detta finns specificerat i Hemmanätsprojektet samt i IMD-projektet, men saknas för kvarboendetjänster. Helheten behöver specificeras i ett särskilt projekt. IMD - Individuell Mätning och Debitering: Tekniskt system som gör det möjligt att via bredbandsnätet samla in data om förbrukning av energi, exempelvis varmvatten. Must Carry: Must Carry (vidaresändningsplikt av TV) är den plikt som operatören av kabel- och IP-TV har: Att tillhandahålla vissa programtjänster utan extra kostnad till de hushåll som är anslutna till kabelnätet (SVT1, SVT2, Barn- & Kunskapskanalen, SVT24 samt eventuell lokal kanal). SDK - Software Development Kit: Verktygslåda innehållande olika instruktioner och verktyg för utveckling av tjänster och applikationer. SIP - Session Initiation Protocol: Protokollet är en godtagen standard för initiering, ändring och avslutning av interaktiva sessioner som innefattar multimedia såsom video, ljud, spel, virtual reality samt möjligheten till telefon och video-samtal. STB - Set-top box: Den TV-box som tar hand om inkommande digitala TV-signaler och omvandlar dessa så att det går att använda befintlig TV-utrustning. Enkelt förklarat kan man säga att set-top boxen omvandlar digitala TV-signaler och gör dem analoga för att passa ihop med alla befintliga TV och videoapparater. Triple Play: Branschbenämning på en pakettjänst där IP-telefoni, Internetanslutning och IP-TV erbjuds i samma bredbandsförbindelse. Triple Play har utvecklats parallellt med att bredband har byggts ut. Avregleringen av telefonibranschen samt ett kraftigt ökat antal leverantörer av de tre olika teknikerna har gjort att stora marknadsaktörer försöker ta marknadsandelar genom att erbjuda dessa tre tjänster som ett paket. UDP - User Datagram Protocol: UDP är ett förbindelselöst protokoll som används för att skicka data över ett IP-nätverk. Med förbindelselöst menas att ingen session upprättas mellan sändare och mottagare och sändaren kan inte garantera att mottagaren får datapaketet. VLAN Virtual LAN: En teknik inom datakommunikation för att ge användargrupper tillgång till egna slutna nät fast dessa enbart är virtuella och delar samma fysiska nät. Detta skapar säkra förbindelser och olika trafik i nätet stör inte varandra. 5

6 Resultat från projektet Projektet har bedrivits i tre delprojekt; Tjänster, Affärsmodeller samt Öppen teknik. Här nedan presenteras deras resultat kortfattat. Se även kapitlet Projektresultat. Tjänster Delprojektet Tjänster har arbetat med tjänster inom tre kategorier med följande resultat: Bostadsnära tjänster Information ska vara lätt tillgänglig via olika kanaler såsom dator, lägenhetsterminal (Sbox), TV eller mobila terminaler, t.ex. smarta mobiltelefoner. Tjänsten ska ha likartat upplägg och likartad användarupplevelse. Det ska vara lätt för bostadsbolaget att utveckla en informationsmodul samt att uppdatera information, helst på bara ett ställe. Fastighetstjänster Drivkrafterna för fastighetstjänster är att effektivisera fastighetsförvaltningen och erbjuda hyresgästerna en bättre boendekomfort. Projektet studerade ett flertal tjänster och system. Samhälls- och Omsorgstjänster Projektet har inriktat sig på att fånga ett flertal frågor kring tryggt kvarboende i bostaden. Det ligger i alla parters intresse att anpassade tjänster utvecklas så att detta kan uppnås. Hjälpmedelsinstitutet och tjänsteleverantören Bo Hemma Teknik i Göteborg har bidragit och visat på flertal konkreta tjänster vilket lett till förbättrad kravställning på underliggande teknik och bredbandsnät. För att utveckling ska komma igång inom området krävs en bättre samverkan mellan parterna och nyckelintressenten SKL som är ansvarig för omsorg. Samhälls- och Omsorgstjänster gäller inte bara för äldre utan för alla. Därmed gynnas tjänster om de utvecklas med ett designför-alla perspektiv för mest effektiv tjänsteutveckling och användning. I projektets slutskede genomförde Acreo en pilot som demonstrerade hur man skapar en tjänst samt hur denna via den öppna tjänsteplattformen kunde distribueras till olika typer av terminaler. Detta var ett principiellt viktigt resultat som visar på att TV-plattformen Open Choice kan samexistera och hämta tjänster från tjänsteplattformen. Affärsmodeller Delprojektet Affärsmodeller har tagit fram en affärsplan som syftar till att beskriva de affärsmässiga förutsättningarna för projektet BoIT och dess relaterade tjänster, det Fjärde benet (de övriga tre är Triple Play-tjänsterna Internet, TV och Telefoni). Affärsplanen siktar på perioden 2011 och framåt. Affärsplanen utgår från ett exempelföretag: Bostadsbolaget i Göteborg (se bilaga 1: Affärsplan BoIT 2011) och försöker konkretisera möjliga affärsmodeller med investering samt fördelning av kostnader och intäkter. Affärsplanen visar på att tiden är mogen för att testa affären kring BoIT-konceptets olika delar i pilotform. Genom det konkreta projektet kommer affärsmodeller och prissättningar att successivt testas. I dagsläget finns ingen enskild tjänst som bär sig själv utan det är summan av flera som skapar bärkraft och kundnytta. Därför är det viktigt att se långsiktigt på utvecklingen och att ha uthållighet. Tiden verkar också för att tekniken blir allt mer standardiserad och därmed billigare. SABO-bolagen har en stor möjlighet att tillsammans driva och skapa en marknadsutveckling samtidigt som bolagen kan samverka kring standardisering, utveckling och upphandling för ökad effektivitet. Öppen teknik Delprojektet Öppen teknik har identifierat att det saknas en standardiserad teknisk lösning för att realisera nya tjänster på befintlig bredbandsinfrastruktur. Man har även kommit fram till att det finns ett behov av en gemensam öppen plattform för tjänster, i projektet kallad Open Platform. Tjänsterna baserade på BoIT-konceptet kommer även att ställa nya krav på att hemmanoden utvecklas. Projektet har delvis identifierat denna kravställning, men arbete måste fortgå. Projektet har inte fördjupat sig i drift och förvaltning av den öppna plattformen eller integration av plattformen mot andra system vilket bör studeras vidare. Övrigt Utöver resultaten ovan har även följande viktiga insikter uppnåtts: Det finns stora synergivinster om gruppen agerar samstämmigt. Gruppens storlek och dess gemensamma marknad är så pass tung att den möjliggör: - Gemensamma upphandlingsunderlag som ger stora vinster för både fastighetsägarna och marknadens leverantörer vid framtida upphandlingar. - Genomdrivande av de-facto standarder för framtida lösningar, affärsmässigt såväl som tekniskt. Bred gemensam kunskap och probleminsikt har upparbetats inom projektet vilket gör att SABObolagen får en tydligare och starkare roll som beställare i frågor som rör tjänsteutveckling och bredband. 6

7 Vägen framåt Projektet har upparbetat stor kunskap och ett starkt engagemang, vilket projektgruppen gärna vill bygga vidare på genom att deltagande företag ingår i ett BoITnätverk som hålls samman av SABO. Nätverket kan vid behov föreslå riktade projekt samt bidra till finansiering av dessa. SABO har föreslagit och tagit initiativ till att undersöka förutsättningarna för tre nya initiativ: Etablera nätverket BoIT Projektgruppen har föreslagit SABO att fortsätta driva BoIT-projektet, men i ny form och utan avbrott, via ett intressenätverk för att kapitalisera på projektresultatet och vidareutveckla viktiga frågeställningar, vilka redogörs för i slutet av rapporten. Information och resultat från BoIT-nätverket planeras att man publicerar på en webbplats samt delar i SABOs bredbandspärm. Open Platform & Tjänster SABO och Bostadsbolaget i Göteborg bjuder in övriga företag och organisationer som deltagit i BoIT-projektet att medverka i det kommande BoIT-projektet Open Platform & Tjänster. Detta projekt kommer att vidareutveckla dels tekniska frågor inom API-utveckling, integration med andra system, drift och ägarfrågor, krav på Hemmanoden och dels även ta in behov och krav från användarna av BoIT-tjänsterna, såväl inom hushåll som inom förvaltning. Användarupplevelse, Betalningsvilja samt Val av kanal för de olika tjänsterna är några av de frågor som ska studeras. Deltagande i praktiska piloter efterfrågas för både teknik och tjänster. Samverkansprojekt för Tryggt Kvarboende SABO och HI tar initiativ till dialog med SKL, marknadens aktörer och intresseföreningar för att etablera ett forum för samverkan inom Tryggt Kvarboende. Detta bör starta omgående. Forumet ska gemensamt överbrygga problemställningar inom utveckling och ansvarsfrågor samt finansiering och affärsmodeller. Ur forumet förväntas nya projekt skapas. I samarbetet kring BoIT-projektet har ett särskilt kvarboendeprojekt initierats av Göteborgs stad tillsammans med BHT och Bostadsbolaget. Ett fortsatt samarbete där strategiska delar koordineras och prövas har stora förutsättningar att förverkliga BoIT-projektets samlade målsättning för det Fjärde benet. 7

8 inledning och bakgrund Kommunala bostadsföretag har en stolt tradition av att utveckla och driva utveckling inom boendeområdet. Just nu pågår en landsomfattande utrullning av bredband med mål att nå alla företagens bostäder och lokaler. Bredbandet har gett tillgång till en infrastruktur, vilket ger möjlighet för hyresgästerna att få tillgång till Triple Play. I den öppna affärsmodellen kan hyresgästerna nu med hjälp av bredbandet själva välja tjänsteoperatör för dessa tjänster till skillnad från tidigare då enbart en leverantör fanns per infrastruktur. Med bredbandet som grundförutsättning öppnar sig nu möjligheten för fastighetsägaren att förverkliga identifierade behov som: Sänkt miljöpåverkan och energiförbrukning Ökade möjligheter för hyresgästerna att själva påverka sin förbrukning Förbättrad service och information för hyresgäster Förlängt kvarboende Ökad trygghet För att realisera dessa behov behöver nya tjänster skapas. Det finns flera handlingsalternativ för att göra detta. Det är detta samverkansprojektet BoIT handlar om, med frågor som: Vilken roll ska fastighetsägaren ha? Vilken teknik behövs? Hur kan utveckling, upphandling, drivandet samt ägande gå till? Tidigare initiativ kring tjänsteutveckling BoVist Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag (Bostadsbolaget) har sedan fyra år drivit utvecklingsprojektet BoVist i samarbete med systemföretaget Manodo. Bland annat har tjänster för fastighets- och samhällsbehov kopplade till boendet utvecklats. Dessa tjänster är utvecklade för att presenteras på en bildskärm (Sbox). Några av tjänsterna är uppkopplade mot bredbandsnätet medan andra enbart används inom lägenheten. Syftet med BoVist projektet är att: Skapa ett tryggare och mer ekonomiskt boende - Ge möjlighet till att på hushållsnivå avläsa förbrukning av energi och varmvatten och därigenom medvetandegöra och förhoppningsvis minska förbrukningen Underlätta kvarboende - Öka servicen och förbättra informationen till de boende Open Choice Parallellt med BoVist-projektet har SABO tillsammans med de privata fastighetsägarna, Riksbyggen, Stadsnätsföreningen och Hyresgästföreningen drivit projektet Open Choice. I det projektet har ett antal kommunala bostadsföretag och stadsnät ingått. Syfte med Open Choice är att: Verka för etablering av öppen bredbands-tv (IP-TV) där hyresgästen inte ska bli inlåst i tekniska lösningar och samtidigt ha möjlighet att välja TV-kanaler och tjänster från olika leverantörer via en och samma box. Samarbetet inom Open Choice var inledningsvis inriktat på både utveckling av öppna bredbandstv-lösningar och IP-baserade tjänster. Fokus för Open Choice är idag på öppna IP-baserade TV-tjänster. Formande av samverkansprojektet BoIT Bostadsbolaget och SABO noterade att det fanns många gemensamma frågor i deras respektive utvecklingsprojekt och har sedan årsskiftet 2009/2010 kommit överens om att driva ett gemensamt utvecklingsprojekt. Projektet kom att kallas BoIT för att ta fram svar på hur tjänster, affärsmodell och teknik kan organiseras. Detta för att öppna upp och möjliggöra tjänsteutveckling i bredbandsinfrastrukturen, i BoIT benämnt Fjärde benet. 8

9 syfte, mål och vision Projektets syfte Projektet syftar till att skapa förutsättningar för rik och självgående tjänsteutveckling på marknadsmässigt öppna villkor och därmed använda bredbandet för fler funktioner än grundtjänsterna via Triple Play. Projektets mål Fastighetsägare erbjuder idag så kallade Triple Play-tjänster via bredbandet till de boende i fastigheterna. Detta sker ofta via en kommunikationsoperatör (KO) som exempelvis ITUX, OpenNet, Telia, Via Europa och Zitius (Quadracom) eller någon av de stadsnät som också tar på sig rollen som KO. Det finns nu en stark vilja att via bredbandet öppna upp och möjliggöra för att lätt kunna erbjuda hyresgästerna fler tjänster utöver de som idag erbjuds genom Triple Play. Som exempel på dessa nya tjänster kan nämnas: fastighetsstyrning, drifttjänster, övervakning, service, information och kommunikation samt kvarboende- och andra bostadsnära tjänster. Projektets övergripande mål är att: Ta fram förutsättningar och riktlinjer för att utveckla nya tjänster. Riktlinjerna ska belysa möjligheter såväl som hot, trösklar och gränsdragningar. Ta fram svaren på hur tjänster, affärsmodell och teknik kan organiseras för att öppna upp och möjliggöra det Fjärde benet. För att uppnå dessa mål ska projektet: Utveckla och verifiera prioriterade tjänster med avseende på användarnytta. Ta fram en affärsplan som innehåller affärsmodell, affärskrav, roller och ekonomi. Ta fram en kravspecifikation på öppen teknik och teknisk standard. Projektets Effektmål och Vision SABO-gruppen strävar efter att skapa de bästa kommunikationsförutsättningarna med ett rikt utbud av tjänster för hyresgästerna och för att effektivisera och utveckla den egna verksamheten. Detta genom att utveckla och erbjuda en framtidssäker och öppen teknisk infrastruktur (bredbandsnät och tekniska IT-system) tillsammans med en affärsmodell som attraherar tjänsteleverantörer. Möjligheten att styra formerna för användande genom ägande eller på annat sätt är centralt. Visionen är att alla hyresgästerna över tiden erbjuds möjligheten att anslutas till infrastrukturen och tjänsterna. Om alla ansluts skapas också automatiskt en stor öppen gemensam marknad vilket attraherar många tjänsteleverantörer. Tjänsterna ska kunna nås via olika apparater i hemmet (se bild ovan). 9

10 projektorganisation rp=resursperson (konsult) projektbeskrivning Projektets förutsättningar och avgränsningar Som tidigare nämnts är projektet sprunget ur tidigare initiativ som BoVist och Open Choice. BoIT-projektet har dock haft ett mycket brett perspektiv för att medvetet försöka omfatta många frågeställningar som rör utveckling av tjänster. Bland annat har följande perspektiv beaktats: Öppen TV, Bostadsinformation, Telemetri (Styr & Regler och Energi) och Kvarboendefrågan. Utöver frågeställningarna ovan har de deltagande företagen olika organisatoriska förutsättningar, kompetens och erfarenheter. Vid projektets start hade bolagen utvecklat olika angreppssätt kring tjänsteutveckling. Detta gav upphov till ett stort behov av förankring i början av projektet. Detta projekt ska inte i detalj beskriva hur tjänsterna inom det Fjärde benet ska tas fram, erbjudas, driftsättas, underhållas, finansieras med mera. Projektorganisation och samarbetsform Projektet har bedrivits som ett samverkansprojekt finansierat av Bostadsbolaget, Hjälpmedelsinstitutet, Micasa, SABO, Landskronahem, Falkenbergs Bostads AB, Varbergs Bostad, Halmstads Fastighets AB, Gavlegårdarna, Kopparstaden, Stora Tunabyggen, Fastighets AB Förvaltaren, Mölndalsbostäder och Växjöhem. Övriga deltagande företag och organisationer i hela eller delar av projektet har varit: Hyresgästföreningen Manodo AB e-centret Stockholm AB Systemagic AB Acreo AB OpenCare AB Bo Hemma Teknik AB Göteborgs Stad Sensagon AB Deltagarna har delats in i tre delprojektgrupper: Tjänste-gruppen, Affärsmodell-gruppen och Öppen teknik-gruppen. 10

11 Projektmetod Projektet har regelbundet haft styrgruppsmöten, där delprojektgrupperna har rapporterat status och resultat. Vid dessa möten har även externa intressenter inbjudits för att informera projektdeltagarna i olika ämnen av intresse för projektet. Exempel på information som delgivits är: Öppenhet (Magnus Nord, Systemagic) Produkter, teknik och tjänster för kvarboende och vård (Jan Beckius, Sensagon) Kvarboendetjänster via IP-tv-gränssnittet (Lena Furubacke, OpenCare) Erfarenheter från arbete med digital teknik för kvarboende och som integratör av teknik (Lars Josefsson/ Ulf Yngwe, Bo Hemma Teknik) Teknik och miljöer med ny teknik för kvarboende (Senior Göteborg, Lillhagen) Stadens satsning på ny teknik för kvarboende (Lars Brickzén, Göteborgs stad) Delprojektgrupperna har regelbundet träffats i arbetsmöten. projektresultat Projektet har täckt ett stort område vilket kan sammanfattas i modellen nedan. Nuläget representeras av den vänstra delen av modellen, den högra visar BoIT-projektets frågeställningar. Överst finns användarens behov vilka tillgodoses via paketerade tjänster som tillgängliggörs via olika terminaler, under dessa finns öppna teknikplattformar och sist den öppna bredbandsinfrastrukturen. Vertikalt genom hela modellen går behovet av en sammanbindande affärsmodell. Bilden visar också på beroendet och sambanden mellan tjänster, teknik och affär. BoIT-projektet har hanterat sambanden genom att dela upp projektet i tre arbetsgruppen med täta avstämningar mellan grupperna. Användare nuläge med boit 11

12 Delprojektet: Tjänster Projektet har studerat tjänster inom tre kategorier, Bostadsnära tjänster, Fastighetstjänster samt Samhälls- och Omsorgstjänster. Deras resultat redovisas nedan. Generella krav på tjänster: Hög tillgänglighet. För vissa tjänster konstant tillgänglighet. Samma tjänst på flera terminaler. Design-för-alla. Inkluderande perspektiv. Tvåvägskommunikation Dialogen mellan fastighetsförvaltning och hyresgäst ska kunna ske oavsett medium; dator, TV, mobil Multikanal. Information bör presenteras i en sammanhållande användarupplevelse. Bostadsnära tjänster I dagsläget sker dialogen med hyresgästen oftast via traditionella kanaler som postade avier eller pappersanslag i trappuppgångarna. Alla bostadsföretag har i dag även en publik webbplats och många har ett login för sina hyresgäster där viss lägenhetsspecifik information finns. Informationen hanteras i dag av fastighetsförvaltningen samt informationsavdelningen och är oftast envägskommunikation. BoIT-projektet har studerat hur bolagen kan öka tillgängligheten via flera kanaler samt göra den enklare att ta till sig med en sammanhållen användarupplevelse. Ur detta perspektiv är BoVist-projektet som drivs av Bostadsbolaget i Göteborg i samarbete med systemföretaget Manodo ett gott föredöme för tillgänglighet och enkelhet. I det projektet presenteras ett stort utbud av tjänster på en touch-skärm som placeras i hallen. En stor poäng med denna terminal är att den alltid är på och att fastighetsbolaget kan vara säker på att informationen når alla. Lösningen är inte begränsad till bara en skärm i hallen utan samma information/kommunikation kan användas på flera olika terminaler. Dialogen mellan fastighetsförvaltning och hyresgäst ska kunna ske oavsett medium; dator, TV, mobil - så kallad multikanal. Kunden kan exempelvis göra en felanmälan på terminalen i hallen och förvaltare kan få ärendet via mobilen och svara. Bostadsnära tjänster är inte begränsat enbart till tjänster som berör bostaden utan även andra tjänster kan vara aktuella för att öka boendeservicen såsom: - Lediga lokaler i området - Lokala kulturella händelser - Utvecklingsplaner i området - Lokaltrafikinformation, ex busstider - Färdtjänst och taxi - Väder - Energiförbrukning - Kommersiella servicetjänster som matbeställning, tvättservice etc. Fastighetstjänster Bostadsföretagen har en högt satt målbild för sina verksamheter och utveckling av nya tjänster är en förutsättning för att nå dessa. Bland annat kan nämnas SABOs Skåneinitiativ som verkar för att spara 20% energi fram till Där är starka drivkrafter sundare ekonomi och ett ökat miljö- och samhällsansvar. Det finns även en yttre påverkan från myndigheter och EU. Regeringen förbereder en lagstiftning kring mätning av varmvattenförbrukning (IMD) som är en stor energiförbrukare. EU driver ett initiativ (Energy efficiency plan) med målet att halvera energiförbrukningen till Krav på fastighetstjänster är att: Spara energi och att minska utsläpp av växthusgaser. Underlätta och effektivisera fastighetsförvaltningen. Medverka till att ökad trygghet och säkerhet för hyresgästerna. Inom telemetri ska denna utrustning använda öppen standard och vara utbytbar. Det är ett rimligt antagande att fastigheter kommer att uppleva samma utveckling som bilen där det behövs smartare sätt att styra bilmotorns förbränning för att minska bränsleförbrukning och miljöpåverkan samtidigt som föraren får mer och mer utrustning för att ökad komfort och säkerhet. Detta kommer att innebära att fastigheten får fler sensorer och styrsystem som kommer att bidra till att övervaka och effektivisera. Viss information från systemen kommer inte att synas utan verkar i bakgrunden, medan annan information visas för både hushåll och fastighetsförvaltning via olika typer av terminaler och gränssnitt. Elektroniska lås är ett annat stort framtida utvecklingsområde pådrivet av flera faktorer: Fastighetsförvaltningen har ett behov av effektiv nyckelhantering. Högre andel omsorgsinsats i bostäderna kräver att fler antal personer får tillträde till fastigheten och bostäder. Utvecklingen i samhället i övrigt går mot elektroniska passagesystem där användaren har olika former av låstaggar, kort eller andra digitala system. Dessa taggar förväntas även kunna finnas på mobiltelefonen. Passagesystemen blir med hjälp av tekniken integrerade till andra tjänster, exempelvis larm och port/dörrvideosystem. Projektet har särskilt studerat Gavlegårdarna i Gävles lyckade projekt med passagesystem där Gavlegårdarna har ställt kravet på leverantörerna att använda en viss typ av låstaggar (se vidare om teknisk lösning under kapitlet Öppen teknik). Deras införande har lett till en väsentligt minskad belastning på förvaltning av nyckelhantering 12

13 Manodos touch-skärm som normalt monteras i hallen och alltid är på samt gett en ökad hyresgästservice. Omsorgen har fått en mycket enklare situation genom att få access till både ytterdörr, lägenhet samt till nödvändiga gemensamhetsutrymmen som tvättstuga. En annan effekt är ökad säkerhet och minskat antal stölder av till exempel cyklar i cykelutrymmen på grund av ett minskat antal nycklar i omlopp samt hårdare kontroll via lås-taggen på vilka utrymmen man har access till. Nästa steg för Gavlegårdarna är att tekniskt göra passagesystemen ännu mer öppna mot annan teknik så att passagesystemen kan anslutas till även andra system, samt att skapa eget överordnat administrativt system, Repab Summarum. Se bild nedan. BoIT projektet ser Gavlegårdarnas projekt som principiellt mycket viktigt och återanvändbart för flera av SABOs bolag. Se även bilaga 2: BoIT standard Lås och Passage. Samhälls- och omsorgstjänster En stor målgrupp inom allmännyttans fastigheter är äldre personer. Denna målgrupp förväntas öka vilket skapar ett stort behov av förlängt kvarboende. Samhället står därmed inför utmaningen att hantera denna ökade omsorgsbörda. Olika undersökningar visar att 75% av de äldre vill bo kvar i sin bostad så länge som möjligt. Bakgrunden är att de oftast bott länge i sin bostad och känner trygghet där. När bostaden inte längre fungerar praktiskt uppstår en otrygghet och oro inför en kanske nödvändig förändring. Med teknikstöd i form av praktiska produkter och tjänster, hjälpmedel samt en ökad tillgänglighet finns stora möjligheter att öka tryggheten och säkerheten i vardagen samt underlätta ett självständigt och bekvämt boende. Den politiska viljan i Sverige är att kommunerna ska stödja och underlätta så att fler äldre kan bo kvar i sin bostad om de så önskar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kommer detta också att bli nödvändigt, eftersom andelen pensionärer beräknas öka med 30% från dagens 17% av befolkningen till nivån 25% år Bostaden och hemmet kommer att spela en nyckelroll i denna utmaning. Alternativet att vård och omsorg sker på institutioner är mångdubbelt dyrare för samhället. Projektet har studerat en rad olika tjänster inom detta område. Det ligger i alla parters intresse att anpassade 13

14 Bilden visar tjänsteföretaget Bo Hemma Tekniks helhetssyn på tjänster för Tryggt Kvarboende. tjänster utvecklas så att vi uppnår en möjlighet till ett tryggt kvarboende. Se bilaga 3: Teknikstöd för tryggt- och bekvämt boende. För att utveckling ska komma igång på allvar inom detta område har BoIT-projektet identifierat att det krävs bättre samverkan mellan parterna och SKL som är ansvarig för omsorg. I dagsläget är det endast trygghetslarmet som fått kommersiell spridning. Samhälls- och omsorgstjänster gäller inte bara för äldre och personer med särskilda behov utan för alla. Därmed gynnas tjänster om de utvecklas med ett design-föralla perspektiv för mest effektiv tjänsteutveckling och användning. Vi ska sträva efter att skapa ett inkluderande samhälle. Samtidigt ska noteras att många inte befinner sig i det digitala samhället och riskerar att hamna i ett utanförskap om all information bara går via digitala medier. Närmare en miljon människor över 50 år saknar Internet i hemmet. Detta beror huvudsakligen på att de är ointresserade, priskänsliga alternativt förhindrade på grund av olika funktionshinder (källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur). BoIT projektet har noterat detta och bär detta med sig in i de kommande projekten. Hjälpmedelsinstitutet och tjänsteleverantören Bo Hemma Teknik i Göteborg har i projektet bidragit och visat på ett flertal konkreta tjänster vilket lett till förbättrad kravställning på underliggande teknik och bredbandsnät. Projektet fick även en demonstration av OpenCare under ett av mötena i Gävle. OpenCare och Bo Hemma Teknik är goda exempel på företag som har specialiserat sig på att utveckla tjänster inom detta område. Exempel på tjänster Ett flertal tjänster är driftsatta medan andra är under utveckling. Nedan följer exempel som Bo Hemma Teknik har tagit fram. Se även bilaga 4: Bo Hemma Teknik tjänster. Exempel på tjänster Bostadsnära tjänster Fastighetstjänster Tjänst Anslagstavla Meddelanden Bussen kommer Bokning av tvättstuga Bokning av frisör Bokning av bord i Smarthus+ restaurangen Beställning av mat i Smarthus+ restaurangen Bokning av terapeuter, massage m.m. Elektroniskt lås med dörrkamera Inbrottslarm Brandlarm Röklarm Belysningsstyrning Mätning av energiförbrukning el, värme och vatten Reglering av värme, ventilation och persienner Dörrlarm 14

15 Samhälls- och omsorgstjänster Trygghetslarm Hemma/Borta funktion Spisvakt Vattenvakt Videosamtal Mätning av blodtryck, temp, puls m.m. Inaktivitetslarm Spårning av försvunnen person Styrning av telefon, TV, radio och fotoarkiv Hälsodagbok Medicindagbok Hemtjänsten kommer, vem/vilka som kommer och när Hemtjänstens dokumentation Hemsjukvårdens dokumentation Bokning av läkare Trygghetslarm Den tjänst inom omsorg som utvecklats och kommersialiserats mest kopplat till bredband, är trygghetslarm. Traditionellt sett har trygghetstelefonerna för trygghetslarmet kopplats via det fasta telenätet eftersom det inte fanns några andra alternativ då larmet började användas på 1970-talet. Endast en operatör fanns på marknaden. Många hushåll har idag inte möjlighet att anslutas till fast telefoni. Därför kommer det att finnas allt fler digitala trygghetslarm anpassade för att fungera i de fasta bredbandsnäten eller via de digitala mobiltelefoninäten eller via båda. Vidare måste man tillåta att trygghetstelefonen och liknande ansluten utrustning frekvent kan funktionsövervakas* på minutbasis av larmmottagaren genom att de skickar så kallade heart beats. Det är mycket viktigt att bredbandsnätet inte låser ute denna typ av tjänster med exempelvis brandväggar eller stoppar larmets signalering (exempelvis SIP-protokoll). Hemmanoden och dess anslutning till nätet kan med fördel övervakas och kunna startas om på distans eftersom routrar och annan utrustning i ett hus kan vara inlåst och svår att komma åt. Projektet BoIT har föreslagit att man i bredbandsnätet skapar en ny nättjänst kallad Omsorgsbredband så att man tydliggör och stödjer trygghetslarmen och andra liknande tjänsters funktioner. Det krävs med andra ord både en övervakad tjänst (se rött i bilden ovan) och en robust bredbandsanslutning (se grönt i bilden ovan). Ur ansvarssynpunkt kan fastighetsägaren i samarbete 15

16 med kommunikationsoperatören och/eller stadsnätet medverka till en anpassad bredbandsanslutning. Det är även viktigt att ta fram en färdigpaketerad lösning så att det går snabbt och enkelt att sätta upp denna trygghetslarmtjänst. Se även bilaga 5: Trygghetslarm. En viktig uppgift för projektet är att samla upp kravet på en sådan tjänst och senare, i dialog med marknaden, successivt utveckla och medverka till en rimlig prissättning. Det är viktigt att säkerställa att bredbandsnätet inte hindrar Trygghetslarms-tjänsten med exempelvis brandväggar, samt att inget stoppar larmets signalering. Trygghetslarms-tjänsten och nättjänsten måste vara övervakad mellan hemmanoden och tjänstens anslutning ute i nätet. * referens: Socialstyrelsens vägledning om trygghetslarm nov 2010 Open Choice Öppen interaktiv TV Fastighetsägare har sedan TVn s ursprung engagerat sig i att förbättra utbud och villkor för sina hyresgäster, från centralantenn och kabeltv till införandet av IP-TV via bredband. TV och Internet växer ihop där fenomen som SVT Play, TV4-play och paketerade utbud som Viasat-play får ett ökat utrymme. TV som tjänst går från att vara en tidsoch tablåbunden enkelriktad tjänst till en dubbelriktad. I dagsläget används dessa tjänster på datorer, men utvecklingen går mot att datorn ansluts till TV n alternativt till smarta set-top boxar eller inbyggda moduler. Däremot har utvecklingen för interaktiva tjänster på TV n inte utvecklat sin fulla potential ännu. Open Choice-initiativet representerar den här möjligheten. I detta projekt har specifikt studerats möjligheten att kombinera den öppna tjänsteplattformen med existerande öppen TV-plattform för att möjliggöra och förenkla tjänsteutveckling. Se även bilaga 6: Öppen TV via OTT och Open Choice. Smarta Hemmet 2.0 För tio år sedan talade många om det smarta hemmet och både små och stora leverantörer drev många utvecklingsprojekt, till exempel Ericsson och Electrolux som tillsammans drev E2 Home. Nu har tiden kommit då detta kan bli verklighet. Behoven har ökat och tekniken har blivit tillgänglig och prissatt. Utvecklingen inom detta område kommer från flera olika branscher. Hemelektronikindustrin suddar allt mer ut gränsdragningen mellan TV, radio, stereo, dator och familjens filmer och bildarkiv kan både finnas lagrat hemma eller på nätet utan att användningen märks eller påverkas, allt nåbart via hemmanätverket och bredband. Tillverkare av köksutrustning, larm, belysningsstyrning etc. erbjuder styrning och anslutning till nätet. Den gemensamma nämnaren som gör denna utveckling möjlig och kan sammanbinda alla dessa system är standardiserad bredbandskommunikation och webb-teknologi. Denna snabba utveckling har inte fastighetsägaren stor rådighet över men är viktig att beakta för att studera vilka tjänster som används i bostaden och hur användarna använder bredbandsnätet och hemmanätet. 16

17 Delprojektet Affärsmodeller Denna delprojektgrupp har arbetat med att ta fram en affärsplan för projektet BoIT. Affärsplanen syftar till att beskriva de affärsmässiga förutsättningarna och dess relaterade tjänster för det Fjärde benet och siktar på tidsperioden efter att utvecklingsprojektet är avslutat, det vill säga 2011 och framåt. Utgångspunkten för affärsmodellen har varit ett utbyggt och finansierat fastighetsnät (fibernät) till varje lägenhet där VLAN-kapacitet för fastighetstjänster säkerställts. Projektgruppen samtycker om att fastighetsnära- och bostadsnära tjänster samt kvarboendetjänster bör behandlas som Must Carry i någon form med avseende på bredbandet. För att skapa intäkter avses att upplåta (hyra ut) bredbandsinfrastrukturen till en kommunikationsoperatör som ska marknadsföra och distribuera ett brett och konkurrensutsatt tjänsteutbud. Satsningen på bredband och öppna tjänster förutsätts även generera ett ökat bruksvärde. En delfinansiering av satsningen ska ske via ökad hyresintäkt. Bostaden och hemmet kan med hjälp av ett anpassat IT-stöd medverka till bättre livskvalitet för personer med särskilda behov. Äldre personer kan förlänga sitt kvarboende och därmed fördröja behovet av att flytta till särskilt boende. Särskilt boende är ett mycket dyrare alternativ för samhället. Vi ser därmed en affärsmöjlighet där vi kan behålla en trogen hyresgäst längre och där vi kan ta del av den stora besparingspotential som finns för samhället att fördröja övergången till särskilt boende. Såväl fastighetsägaren, i sin roll som infrastrukturägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer förutsätts kunna utveckla tjänsterna mot att få ta del av de besparingar som där görs. Vidare har fastighetsägarna intentioner att utveckla fastighetstjänster för att effektivisera och utveckla sin egen fastighetsförvaltning. Bostadsnära tjänster utvecklas för att öka/förbättra informationen och kommunikationen med våra hyresgäster och för att minska energi- och vattenförbrukningen. Detta ger effektivitetsvinster för både teknisk- och kommersiell förvaltning av beståndet. Se även bilaga 1: Affärsplan BoIT 2011 för mer information. Krav som identifierats för affärsmodeller är: Affärsmodellen ska baseras på öppenhet och konkurrensneutralitet. Detta gäller inom alla områden; tjänster, plattformar och bredband. FÄ ska undvika att själv vara tjänstemäklare. Avtalen ska skrivas med tydliga ansvarsgränssnitt. Support måste säkerställas hela vägen. Fastighetstjänster och omsorgsbredband bör uppnå Must Carry -status. Om insatsen bedöms som standardhöjande bör det ses som standardhöjande och därmed delvis finansieras genom hyreshöjning. Enligt kommunal-lagen måste investeringen baseras på affärsmässighet. Gäller from 1 januari Den öppna teknik som marknadsförs ska kunna handlas upp enligt Lagen om Offentlig Upphandling. Delprojektet Öppen teknik Detta delprojekt fick i uppgift att studera möjligheten att med öppna principer skapa förutsättningar för enkel och öppen tjänsteutveckling. Utgångspunkten var erfarenhe- 17

18 ten från de två olika utvecklingsprojekten Open Choice och BoVist. Öppen tjänsteplattform Open Platform Arbetshypotesen i projektet är att det behövs en öppen teknisk plattform som binder ihop olika system och tjänster via ett öppet gränssnitt, ett så kallat API, samt att man enkelt kan utveckla tjänster med färdiga komponenter och instruktioner, med hjälp av ett så kallat SDK. Dessa tjänster ska också enkelt kunna presenteras på olika terminaler med en sammanhållen användarupplevelse. Plattformen ska vidare kunna samexistera med den öppna TV-plattformen Open Choice och ha stöd för Open Choice API. Som referensplattform för att definiera den öppna plattformen har projektet använt Claysterplattformen. För att finna standardiserade lösningar för den öppna plattformen bör utgångspunkten vara att följa globala internationella standarder på området, men i undantagsfall kan egen de-facto standard övervägas. Detta kan jämföras med Apples Iphone och dess standardiserade gränssnitt som lett till explosionsartad utveckling av nya applikationer. Apples gränssnitt är de facto-standard och inte öppna standarder. Detta har varit möjligt på grund av deras marknadsposition. SABO och BoIT-företagen har en liknande position och har möjlighet att sätta de factostandard inom fastighetsbranschens tjänsteområden. För att studera detta använde sig projektet av systemkonsulten Systemmagic som genomförde en utredning. Se bilaga 7: BoIT Overview Openness. Ett mycket viktigt projektresultat är all dokumentation kring standardiseringsfrågor vilka ska leda fram till riktlinjer och krav. Dessa ska sedan användas i upphandlingar och för utveckling. Dokumentationen kommer över tiden att skapa nya standarder på marknaden. Genom BoIT-projektet och SABO-bolagens storlek är detta möjligt att påverka marknaden och driva på förändringar. Projektresultaten inom BoIT-projektet planeras att bli publicerade på SABOs hemsida, eventuellt på en egen kommande webbplats, i SABOs bredbandspärm samt vid särskilda informationsträffar. Krav som identifierats på plattformen är att den ska: Kunna samexistera med den öppna tv-plattformen Open Choice. Kunna distribuera tjänster (rendera) mot olika användar terminaler. Ha öppna och väldefinierade APIer mot externa system. Ge stöd för förenklad tjänsteutveckling via SDK. Verifiering av Open Platform API Arbetsgruppen valde strategiskt att lägga störst kraft på att utvärdera API-frågan på grund av att den ger en stor nytta och skalfördel om den frågan blir löst. Att definiera API och att skapa en BoIT standard minskar komplexiteten och gör det mycket enklare att integrera olika underliggande system. Annars riskerar respektive bolag att lösa denna integrationsuppgift per system och per leverantör själva med stora utvecklingskostnader som följd. Ett standardiserat API skapar även enkelhet för alla parter inklusive leverantör i kommande kravställningar och upphandlingar. Det framtagna APIet har under projektets gång stämts av med följande leverantörer: ASSA Aptus RCO Electrolux QT M.fl. Pilottest av Open Platform I projektets slutskede genomförde Acreo en pilot för att verifiera idén med Open Platform. Piloten demonstrerade hur man skapar en tjänst via Open Choice API samt hur denna via den öppna tjänsteplattformen kunde distribueras till olika typer av terminaler, bland annat via Open Choice öppna TV-plattform och den anslutna set-topboxen. Detta var ett principiellt viktigt resultat som visar på att TV-plattformen Open Choice kan samexistera och hämta tjänster från tjänsteplattformen. Från tjänsteutvecklarens perspektiv innebär det vidare att man bara behöver utveckla tjänsten en gång. Plattformen sköter sen distribution till olika medieterminaler. För TV fungerar det oberoende av TV-operatör (från exempelvis ComHem, Viasat eller Kanal digital), bara dess TV-plattform har koppling till den öppna plattformen. Mattjänsten som användes för piloten kommer från tjänsteleverantören OpenCare och tjänsten använde sig både av plattformens Open Choice API samt den öppna plattformens SDK. Ett annat viktigt resultat var att det gick snabbt att utveckla/anpassa tjänsten till plattformen med hjälp av SDKet samt att integrationen gick lätt via APIet. Drift, förvaltning och ägande av Open Platform Detta har inte berörts mycket i projektet men är nu föreslaget att utredas vidare i ett kommande Open Platform projekt. Behovet av en utvecklad Hemmanod Under projektets gång framkom ett ökat behov av att definiera kraven på bostadens hemmanod. Hemmanoden är den anslutningsutrustning (switch/router) som dels ansluter till bredbandsnätet (exempelvis fiber) och dels har anslutningsportar för olika typer av tjänster som Internet, TV och telefoni. BoIT-konceptet med ett ökat utbud av tjänster för med sig nya och ökade krav på denna utrustning. 18

19 De baskrav som ställs på noden är: God robusthet och tillgänglighet Enkelhet Tydlig märkning Ska eventuellt kunna förses med batteribackup/ redundans. Enkel installation. Ska kunna styras/konfigureras även utan att gå in i lägenheten. Tidigare projekt som Hemmanätsprojektet samt Stadsnätsföreningens kommande rapport om Robusta accessnät samt Acreos pågående projekt Säker access av samhällstjänster tar upp samma frågeställning. Från fastighetsägarens synpunkt är det mycket viktigt att tydligt få in kraven på Hemmanoden samt att ägande och ansvarsgränssnitt definieras tydligt. På grund av detta föreslår BoIT-projektet att frågeställningen ska vidareutvecklas i ett kommande projekt: Open Platform & Tjänster (se kapitel Vägen framåt). Se även bilaga 8: Projekt Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster och bilaga 9: Hemmanätsprojektet. Det är angeläget att definiera kraven på hemmanoden. Vad ska gälla för basfunktionalitet och vad ska gälla vid anslutning för omsorgstjänster. Detta bör utredas vidare i kommande projekt. För den del av nätet som fastighetsägaren har rådighet/ ansvar över gäller följande baskrav: Det passiva nätet (fastighets- och fastighetsområdesnät) ska minst uppfylla de krav enligt PTS och SSNFs krav för Robusta Fastighetsoch fastighetsområdesnät. Dessa krav kommer att inarbetas i SABOs Bredbandspärm. Det aktiva nätet De i BoIT-projektet kända kraven och som går att finansiera kommer att skrivas in bland de krav som fastighetsägaren ställer på Kommunikationsoperatören eller annan operatör i samband med upphandling. Dessa krav kommer att inarbetas i SABOs Bredbandspärm. Gemensamt resultat Projektet har genom sin samarbetsform skapat bred kunskapshöjning och förankring mellan projektdeltagarna. Från ett läge med osammanhängande frågeställningar och ovisshet har gemensam struktur och målbilder vuxit fram och tydliga strategier utformats. Såväl problem som möjligheter har klarlagts inom flertal områden som tjänster, teknik och olika former av samverkan. Det finns i dag en stark frivillig vilja att fortsätta driva projektets frågeställningar i olika utvecklingsprojekt. Detta kommer ytterligare att flytta de kommunala bostadsföretagens position inom området samt bidra till samhällsnyttan. Projektet avser att aktivt sprida den upparbetade kunskapen på området genom inbjudningar till öppna seminarier, deltagande i offentliga sammanhang samt dokumentera erfarenheterna i en ny projektportal. 19

20 bilagor 1: Affärsplan BoIT : BoIT standard Lås och Passage 3: Teknikstöd för tryggt- och bekvämt boende Varför trygghets.doc 4: Bo Hemma Teknik tjänster BHT Tjänster doc 5: Trygghetslarm Trygghetslarmsavtal Varberg.doc Tjänstevillkor.doc (Specifikation av Tjänster och avgifter) VarbergE_CareTech.ppt Karlskrona kommun ppt Trygghetslarm en vägledning 6: Öppen TV via OTT och Open Choice 7: BoIT Overview Openness overview openness printout.pdf 8. Projekt Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster SäkerAccess ppt 9: Hemmanätsprojektet Bilagorna finns för nedladdning på följande adress: 20