Ekologi, ekonomi och typografi

Transkript

1 DESIGN 3 TYPOGRAFI PRODUKTION NR 3 ÅRG 2 JUNI 1993 GERARD UNGER OM SWIFT OCH ANDRA NYHETSTYPSNITT Sid 3 5 ÄR DET DAGS ATT BÖRJA MED ANFANGER? Sid 6 7 JENS ELIASSONS EFFEKTIVASTE MALLAR FÖR QUARK XPRESS Sid 8 10 ARBETSMILJÖ OCH TCO-TIDNINGEN HAR FÅTT NY FORM Sid OLSSONS ORNAMENT SNART I VAR MANS DESKTOPDOKUMENT Sid 14 Ekologi, ekonomi och typografi Gerard Unger skriver brev från Holland; han har uppfunnit världens utrymmessnålaste typsnitt. Passande nog heter det Gulliver. Eftersom Gulliver tar mindre plats, spar det inte bara papper utan också tekniska kostnader, lagerhyra och porto. Gerard Unger ger ett exempel från Tyskland, där Brockhaus nyligen tryckte en ny upplaga av sin encyklopedi, i 23 band: Upplagan är ex. För varje bok utgör produktionskostnaderna (sättning, film, plåtar, papper, tryck och bindning) 30 D- mark. Om encyklopedin hade satts i Gulliver i stället för Times, hade den kunnat rymmas i 21 band. Totalt hade detta blivit böcker färre, vilket sparat tre miljoner D-mark. Den som letar efter Gulliver i typsnittskatalogerna letar dock förgäves. På grund av typsnittmarknadens priskollaps så släpps bara Gulliver till företag som är beredda att betala rejält! Att spara papper och resurser genom utrymmessnål typografi är naturligtvis ingen ny tanke, men med dagens ekologiska medvetenhet blir det ett starkt argument. Personligen tror jag dock att det i så fall, åtminstone när det gäller tidningar, går bättre att spara genom att stryka ner artiklarna och designa på ett sätt som spar utrymme. När jag hjälpte tidningen Företagaren att hitta en ny form för några år sedan ändrade vi exempelvis spaltbredden på deras annonsbilaga Marknaden, som består av adresser till företag. Från att ha varit sexspaltig gick vi upp till åtta spalter utan att radfallet påverkades annat än marginellt. Samtidigt bytte vi typsnitt från Helvetica till Franklin. Eftersom tidningen trycks i ex så betydde varje sparad sida en hel del pengar. Design och ekonomi kan hänga ihop på mer än ett sätt. Mindre pappershögar är målet för Adobe Acrobat, som DtP just nu testar. Acrobat utnyttjar PostScript och Multiple Master-tekniken för att skapa elektroniska dokument som kan distribueras, läsas och skrivas ut på laserskrivare oberoende av dator, program och typsnitt hos mottagaren. Fungerar det kanske DtP distribueras helt elektroniskt nästa år Pelle Anderson

2 2 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 Christer Hellmark fick årets Berlingpris Bokformgivaren och medarbetaren i denna tidning, Christer Hellmark, har fått den finaste utmärkelse en svensk grafisk formgivare kan få; Berlingpriset. Priset, kronor, donerades av Karl-Erik Forsberg i samband med hans 75-årsdag. Prisfonden tillförs varje år den royalty som kommer från försäljningen av typsnittet Berling. Christer Hellmark är förutom DtPmedarbetare en outtröttlig pedagog även som föreläsare och seminarieledare, samt författare till boken Typografisk handbok (Ordfronts förlag). Faxtidning för aktierävar succé prenumeranter efter åtta månader. Det är facit för Los Angeles Times Syndicates Financial Fax-service. Folk med fax betalar 180 $ om året för att få en sida faxrapport om sina aktiefavoriter (högst 20 olika) senast två timmar efter börsens stängning. Prenumeranterna på Financial Fax får samma information som morgontidningens prenumeranter, fast redan på eftermiddagen. De slipper dessutom leta igenom de omfattande börstabellerna för att hitta sina aktier. Den faxade informationen inehåller också de viktigaste indexsiffrorna, och till och med en liten annons nere i vänstra hörnet! En del småtidningar i USA överväger nu att strunta i att trycka börstabellerna. Att istället faxa till dem som verkligen vill ha informationen skulle nämligen bli mycket billigare. Återladda tonerkassetten är miljövänligt och billigt Accutone är ett företag i Stockholm som fyller på och återanvänder tomma tonerkassetter. En återladdad kassett (med garanti) kostar ca kr beroende på skrivarmärke, jämfört med ca kr för en ny. I Stockholm hämtar Accutone upp kassetten på plats, i övriga landet skickar man in en tom kassett efter att en full har levererats. Accutone har tel och fax USA-tidningar med gammal teknik Tro inte allt ni hör om det tekniskt avancerade Västerlandet. USA, hemort för Macintosh, Quark XPress och PageMaker, gör fortfarande tidningar på det gamla vanliga sättet. Det visar en undersökning som Society of Newspaper Design gjort; mindre än 10 % av de undersökta tidningarna hade en helt integrerad sidombrytning med såväl text som bild, 17 % bröt texten på skärm och 23 % gjorde en del av tidningen i ett ombrytningsprogram. Men över hälften av tidningarna i undersökningen var fortfarande på planeringsstadiet, och över 12 procent sade sig över huvud taget inte vara intresserade av den nya tekniken! Synskadade röstar om läsbarhet Synskadades Riksförbund, SRF, har tagit initiativet till en undersökning om olika typsnitts läsbarhet. Projektet drivs i samarbete med den flitige Åke Hallberg, utgivare av ett otal grafiska handböcker. Syftet är att ta reda på vilka typsnitt, grader, radavstånd, satsbredder som är lättast att läsa. Testerna ska göras på såväl normalt seende som på synskadade. Resultatet blir en broschyr som ska distribueras till landets trycksaksproducenter. SRF har fax Nya idéer knyter ihop telefon och tidning Hur får en tidningsutgivare veta mer om sina läsare, för att bättre kunna sälja dem till sina annonsörer? PIN Point är ett system från Brite Voice Systems Inc. i USA. Läsarna uppmuntras att ringa och lyssna på annonsörernas telefonmeddelanden; ju flera annonsörer de ringer desto flera poäng får läsarna. Poängen omvandlas till rabatter i affärerna. Innan en läsare kan utnyttja systemet måste han eller hon få en egen PIN-kod. Det får man genom att delta i tidningens marknadsundersökning; svara på frågor om inkomst, civilstånd, bostadsförhållanden etc. Samma företag säljer också systemet Value-Added Classifieds för annonser från privatpersoner. En annonsör kan dels få svar genom en röstbrevlåda, där läsare kan lämna ett talat meddelande, dels kan läsaren ringa ett telefonnummer i annonsen och tala direkt med annonsören. Det fina är att annonsörens anonymitet är garanterad; telefonnumret är tidningens och samtalet vidarekopplas till annonsören. Debitering sker automatiskt via kreditkort. Brite Voice fax W.A. Dwiggins återupplivad av Linotype Ett av W. A. Dwiggins typsnitt, Electra, ges ut i Postscript av Linotype. Samtidigt får typsnittet flera vikter. Samtidigt arbetar typtecknarna i Hauppauge i New York med en samling ornament och ramar från Dwiggins caravan -projekt. Nyteckningen av Electra ingår i ett projekt att återuppliva amerikanska originaltypsnitt. Rudolf Ruzickas nyligen släppta Fairfield är ett annat exempel. Monotype släpper Gill Sans Bold X-Cond Den omåttligt populära Gill Sans Bold Extra Condensed finns nu också i PostScript, sedan Monotype släppt typsnittet till Mac- och PC-världen. Till stor sorg för många annonssätterier, får man förmoda, eftersom ytterligare en av dessa AD-arnas älsklingsstilar blivit tillgängliga för priset av vad ett enda korrektur från sättar n kostat hittills Ett varnande pekfinger från DtP är att inte använda typsnittet i mindre grad än 20 punkter, och allra helst bara som rubriksnitt; korta ord, lätt spärrade versaler, eller som stora anfanger i en text. Cochin får sällskap av Nicolas Cochin Cochin har blivit ett populärt typsnitt i annonssammanhang; ursprungligen introducerat i Moderna Tider har det på senare tid setts i klädannonser för Indiska och i glassiga magasin. (Le) Cochin är en nyteckning framställd av ett gjuteri i Paris Nicolas Cochin var artist vid det franska hovet före revolutionen 1789, och hans graverade typer är i original skarpa, eleganta, men inte lämpade för längre textblock. Typsnittet som bär namnet Nicolas Cochin finns nu i rak och kursiv variant, pris 109 US$ från FontHaus. FontHaus fax Livstidsgaranti gummiartat begrepp Som DtP tidigare nämnt, säljs de flesta disketter med livstidsgaranti. Det tål att upprepas, speciellt som tillverkarna inte räknar med att kunderna kommer att utnyttja garantin. Man kan vända sig till inköpsstället eller till generalagenterna. Vi ringde upp några av de senare och ville byta ut enstaka felaktiga disketter. 3M och Maxell var villiga att byta, medan Sony hänvisade alla reklamationer till inköpsstället. Vi prövade dock att skicka disketter till alla tre leverantörerna och fick mycket riktigt några hela disketter i retur från Maxell och 3M. Även Sony skickade en diskett, men bifogade följande brasklapp: Vår livstidsgaranti skall tolkas på rätt sätt. Alla disketter kan man slita ut totalt om man använder dem mycket. Vår garanti gäller endast för ev. fel vid tillverkning.

3 Design Typografi Produktion # 3 Juni Gerard Unger om Swift och andra nyhetssnitt Gerard Ungers typsnitt Swift är ett modernt nyhetstypsnitt. I TCO-tidningen får det premiär i Sverige (se sid 13). Med sina markerade ljusrum och stora kontraster är Swift lättläst och inbjudande, samtidigt som det har en egen karaktär. I sin artikel berättar Gerard Unger själv om Swift och jämför det med klassikerna Excelsior och Times New Roman. Modern teknologi erbjuder den som ritar typsnitt för tidningar fascinerande möjligheter att anpassa typsnitt efter egna önskningar, med raffinerade sätt att balansera typernas storlek, mellanrummet mellan raderna, bokstävernas bredd och utrymmet mellan dem. Det finns många sätt att undvika de traditionella spalterna, fulla av hål och klumpar. Tidningssnitt kan vara kompaktare, attraktivare och läsbarare, med större betoning på välsatta rader med tilltalande rytm och få ordavbrott. Dessa möjligheter kan förverkligas med de flesta sättsystem. Det går även att i stor utsträckning anpassa typsnitt till enskilda förutsättningar eller till en tidnings teknik eller stil. Dessa ändringar utförs med specialiserade program som Ikarus, varefter det modifierade snittet kan matas in i ett sättsystem. Vikten och detaljerna på brödtextsnittet kan bokstavligen måttbeställas för att användas med exempelvis en särskild tryckteknik eller ett visst papper. Traditionella tidningsstilar är vanligen bra, massiva, tunga stilar som Excelsior (1931). De är användbara snarare än vackra. De är anpassade till att klara sådana svåra tekniska umbäranden som gjutning och sättning i bly, stereotypi (att pressa en pappmatris för att ändra en flat tryckform till en cylindrisk för en rotationspress) och högtryck på grovt papper. Dagens tidningar följer efter böcker och tidskrifter och går över till filmsättning och elektronisk ombrytning samt tryckning i offsetteknik. Papperskvaliteten har också förbättrats. Kort sagt: typerna har det lättare i dagens tidningar. Det har även tidningarnas formgivare, eftersom de nu har ett bredare utbud av typsnitt att välja bland. De är inte, som förr, bundna till särskilda tidningssnitt. Begränsningar finns fortfarande Men detta betyder inte att tidningsproduktion nu är helt fri från begränsningar. Pappret fortsätter att vara billigt, pressarna rullar fortare och fortare och trycksvärtan är fortfarande tunn. Men det är inte bara de tekniska begränsningarna som kräver typsnitt anpassade efter tidningar snarare än sådana som råkar falla formgivaren i smaken. Tidningens innehåll och atmosfär ställer ändå större krav: nyheterna, mängden av och variationen i artiklarna, spänningen, farten och flyktigheten. Yttrandefrihet och journalistiskt oberoende spelar också en roll. Med den ökande uppmärksamhet som ges utformningen av dagstidningar, får dessa element en allt viktigare roll. Behovet att knyta tidningen och läsarna så nära som möjligt, gör det nödvändigt med största varsamhet i formgivningen, ända in i minsta detalj. Bokstäver måste fortfarande vara bra och solida för att användas i tidningen. Men det finns inte längre någon ursäkt för too much engineering, not enough art (för mycket teknik, inte tillräckligt med konst) som Harold Evans en gång sa om the Legibility Group (Ionic, Excelsior, Corona etc). Konsten kan nu ges mycket större utrymme, mer i samklang med nyhetstidningar i allmänhet och särskilda tidningar i synnerhet. Detaljer i nyhetssnitt För inte så länge sedan hävdade en talare på en konferens om tidningsformgivning, att valet av brödtextstil bara var en detalj. Redan en översiktlig beräkning av mängden brödtext i ett antal internationella dagstidningar räcker för att visa hur fel han har. Även på förstasidorna, där textspalterna ofta trängts undan från hela tunnland till förmån för kolossala bilder och jättelika rubriker, är åtminstone en fjärdedel fylld med tidningens grundläggande beståndsdel. Knappast en detalj! Å andra sidan är det nyttigt att ta en noggrann titt på nyhetssnittens detaljer. Typsnitt varierar sett till sina grundläggande former, men ändå mer i detaljerna. Skillnader som verkar obetydliga när man tittar på enskilda bokstäver kan väga tungt när hundratals bokstäver förs samman för att skapa det visuella intrycket av en text. En jämförelse mellan ett nytt nyhetssnitt, Swift, och två gamla trotjänare, Excelsior och Times, visar vilka detaljer och skillnader som är väsentliga. Precis som en tornsvala (swift) aldrig kommer att äta ur din hand, är Swift ett snitt med högst personlig karaktär, oberoende av de gängse normerna för skapandet av nyhetssnitt. Jämfört med det ofta förekommande Excelsior har Swift mycket större variation mellan tjocka och tunna delar, liksom större skärpa och uttryck, som i de avsmalnande och kantigt anslutna serifferna. Och Swifts seriffer är också större nästan vingar faktiskt. Tornsvalor är märkliga djur. Mer än någon annan fågelart är de skapade för att flyga, och att flyga fort, ofta både dag och natt. Sina fötter kan de bara använda till att hänga på kanter och väggar med, inte till att gå med. De bq bq EXCELSIOR bq EXCELSIOR e e e SWIFT TIMES en en TIMES NEW ROMAN SWIFT TIMES NEW ROMAN SWIFT

4 4 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 SWIFT FRÅN ELSNER & FLACHE abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOP QRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOP QRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOP QRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOP QRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOP QRSTUVWXYZÅÄÖ dricker och badar genom att glida lågt över en vattenyta. De tecknar linjer och spännande bågar genom luften en perfekt förebild för en formgivares hand och penna. Alla de horisontella delarna av Swift är just detta: horisontella. Kurvorna är omväxlande dragna vida och snäva. Inte heller övergår rundningarna gradvis i staplarna, som i Excelsior: de står istället nästan rakt på. Som ett resultat har Swift stora och kraftigt formade ljusrum inne i bokstäverna. Formerna melaan bokstäverna har ägnats lika mycket uppmärksamhet och har behandlats som i det närmaste självständiga former faktiskt som länkarna mellan bokstäverna. Samtidigt garanterar den horisontella betoningen och de generösa serifferna att ord och rader hålls ihop på ett bra sätt. Följaktligen kan Swift göras smalare på elektronisk väg utan oönskade missbildningar, så att bokstavsformerna kan anpassas bättre till smala spalter. De egenskaper som gör Swift lämplig för det tunga arbetet i dagstidningar är också praktiska vid desktop publishing. Laserskrivare med låg upplösning (300 punkter per tum) gör livet ännu svårare för ett typsnitt än vad en dagstidning gör. Men även under dessa villkor behåller Swift sin karaktär och läsbarhet. X-höjd och vidskeplighet De flesta nyhetssnitt har stor x-höjd, vilket får dem att verka stora ibland till ytterlighet. Denna egenskap har utvecklats särskilt för dagstidningar så att mindre grader kan användas, vilket spar utrymme utan att man måste offra det utseende och den läsbarhet den större graden ger. 10-punkters Bembo (med liten x-höjd) kan lätt ersättas med 9-punkters Excelsior. Genom att använda Excelsior är det möjligt att sätta ett stort antal rader i en dagstidningsspalt. För att klämma in ännu mer text kondenseras ofta bokstäverna. Detta är en särskilt vanlig metod i USA. Olyckligtvis skapades emellertid inget av de klassiska typsnitten med kondensering i åtanke och resultatet är drastiskt försämrad läsbarhet. Denna fixering vid x-höjder och sparsamhet med utrymmet har mycket gemensamt med vidskeplighet; dock är sparsamhet inte längre det enda avgörande vid valet av nyhetssnitt. Rubriker och illustrationer får mer uppmärksamhet och mer utrymme idag än tidigare. I många dagstidningar skrivs artiklarna kortare och kompaktare och sätts sedan på större grader: 9, 9 1 /2 och ibland till och med på 10 punkter. Men förstasidan av en genomsnittstidning innehåller fortfarande minst procent löpande text. Det typsnitt som valts för brödtexten är i huvudsak avgörande för tidningens utstrålning. Att behålla hög läsbarhet är väl så intressant som många bokstäver i spalten när texten ska hävda sig bredvid stora rubriker, många och stora illustrationer, frikostigt bruk av färg och mängder av annonser. Det finns en gräns för hur mycket x-höjderna kan blåsas upp. Vi kan leva med de rudimentära upp- och nerstaplar som blir resultatet, men det blir helt enkelt för lite luft mellan raderna. Läsarna kippar efter andan, och det enda sättet att ge dem luft är att öka kägeln (radmellanrummet). Detta förtar givetvis hela vinsten med den större x- höjden, och de korta staplarna förlorar sin mening. I Swift har x-höjden behållits relativt låg och staplarna, särskilt nerstaplarna, har vunnit på detta. Ordens form blir mer slående och läsbarheten ökar. Och tack vare de luftiga och ovanliga ljusrummen i bokstäverna ser Swift större ut i små grader än den i verkligheten är. Med andra ord: Swift kan användas i mindre grader än traditionella nyhetssnitt. Dagstidningarnas tendens att använda allt större grader med ingen eller liten överkägel balanseras i någon mån

5 Design Typografi Produktion # 3 Juni Excelsior, Swift och Times satta med samma totalhöjd från stapeltopp till underhäng. Exemplet visar att Excelsior och Times hade en något större x-höjd i sina blysatta original. Jämför man med moderna PostScriptskärningar, till exempel Monotype Times New Roman, så finner man att Swift idag har den största x-höjden! av en motsatt tendens mot mindre grader med för dagstidningar ovanligt mycket luft mellan raderna. I sitt ständiga sökande efter ett sätt att särskilja sin tidning från andra tidningar med annorlunda sammansatt läsekrets, vänder sig en del formgivare från den traditionella tidningssidans kompakta utseende, mot ett mer återhållet, mindre flyktigt utseende, där element från tidskrifts- och bokvärlden kryper in i dagstidningarna. För löpande text finns Swift i två varianter: Light och Normal. Det är inte så stor skillnad i vikt. Swift Normal i små storlekar som 8 1 /2 och 9 punkter, står stadigt på pappret i nyhetstexter. För texter som ledare, som sätts på större storlekar som 10 och 11 punkter, är den tunnare versionen tillräcklig. Eller också kan den normala vikten användas för offset och den smala för flexo-tryck. Medium är precis lika läslig som den normala och den tunna och är lämpad för ingresser, rubriker och längre texter som måste framhävas. Den kondenserade feta tecknades för sig. Feta bokstäver förlorar ofta karaktär jämfört med de normala versionerna. Även om serifferna har förkortats för att tätare sättning ska bli möjlig, har många av Swifts drag förstärkts i den kondenserade feta varianten. Ljusrummen har fått ändå mer uppmärksamhet. Som resultat ger den kondenserade feta stilen inte bara bra, märgfulla rubriker, den förblir också förvånansvärt läsbar även i de mindre graderna. En fet variant förbereds nu; dess vikt kommer att bli mittemellan medium och den kondenserade feta. Det dröjer inte allt för länge innan kapitäler och gemena siffror också blir tillgängliga. (Sedan artikeln skrevs har Gerard Unger färdigställt såväl fetstil som kapitäler.) En berömd samtida till Excelsior är Times New Roman, ritad som ett nyhetssnitt Med sina ömtåliga former (skarpa seriffer och stor skillnad mellan tjockt och tunt) kom Times till väldigt liten användning i dagspressen förutom på The Times sidor, men desto större i varje annan tänkbar form av trycksak. Times är obestridligen det oftast använda typsnittet i världen. Och faktiskt, sedan offsettrycket kom till dagspressen har snittet använts allmänt i tidningar utöver den vördnadsvärda tidning för vilket det ritades. Vad Swift och Times har gemensamt är placeringen av övergången från tjockt till tunt. I båda dessa snitt finns den tjockaste delen av kurvorna inte i mitten utan över och under mitten. (Detta påminner om diagonalantikva i motsats till Excelsiors real-utseende). Swift har också trekantiga seriffer, precis som Times. Den diagonala betoning som Times och Swift ger, skapar livligare och mer uttalade ordformer än Excelsiors vertikala teckning. Diagonalantikva ger bättre proportioner Den diagonala betoningen ger även raderna bättre proportioner. Vertikal betoning är också orsaken till att de tjockaste vertikala delarna av bokstäverna ger spalterna ett stolpigt intryck. Det strider mot radernas horisontella form; och raderna har tillräckligt med bekymmer redan, i smala tidningsspalter med jätteavstånd mellan orden. Med elektronisk kondensering av bokstäverna blir detta ännu värre. Men det finns också, självklart, stora skillnader mellan Times och Swift. Times bokstäver har mer instängda former och de står mer ensamma än Swifts gör. Times seriffer är mindre. Avsluten är så tunna att de lätt skadas. Times versaler är tyngre än dess andra bokstäver och för modern typografisk smak är de för vida och för stora. Dessa drag ger tillsammans Times ett gammaldags utseende, men stilen är nu så väl förankrad att den även under många år framåt kommer att vara världens mest använda typsnitt. Tack vare modern teknologi har hela begreppet nyhetssnitt blivit luddigt. Varje typsnitt som kan behålla sin läslighet i en dagstidning tryckt under nuvarande villkor duger som nyhetssnitt. Och omvänt, ett nyhetssnitt som har ritats med hänsyn tagen till de förbättrade villkoren kan lätt användas i andra sorters tryck som bilagor, kataloger, turistbroschyrer och pocketböcker. Nyhetssnitt med klarhet, livlighet och styrka Under många långa år kunde nyhetssnitten inte göra mycket mer än att efter bästa förmåga försöka överleva teknologins ursinniga attacker. Denna grundläggande egenskap gav dem alla släkttycke, och faktiskt var det detta som gav dagstidningar dagstidningsutseende. I den mer egenartade och varierade stil som blir allt vanligare inom världens dagspress finns det plats för starkare kryddade texttypsnitt med större raffinemang och elegans. Personligen anser jag att klarhet, livlighet och styrka är väsentliga egenskaper hos typsnitt för dagspress, både i rubriker och spalter. Nyhetssnitt bör inte vara överdrivet eller otydligt detaljerade, inte heller bör de vara slappa eller stillastående. Vi har nu en skälig blandning av typsnitt med seriffer att välja bland utöver den traditionella gruppen. Bland sans-serifferna finns det emellertid praktiskt taget ingenting som duger för dagstidningar. Sans-seriffer används fortfarande mycket sällan till brödtext i dagspress, även om de har en liten grupp anhängare vad gäller rubrikerna. Nu växer emellertid intresset för sans-serifferna inom båda användningsområdena. Det bör vara möjligt att bidra till att detta intresse tillfredsställs genom kraftfullare, kryddigare och mer personliga bokstavsformer än de ganska blaskiga och självbelåtna sans-seriffer som dominerat marknaden de senaste trettio åren. Jämfört med typsnitt för andra slag av tryck har formgivningen av nyhetssnitten alltid varit mer eller mindre åsidosatt. Trots att nya nyhetssnitt regelbundet dykt upp, har det användbara omfånget förblivit ett begränsat lappverk. Och inget av dem har varit riktigt nytt; de flesta är omtuggningar av the Legibility Group. Nu när formgivningen av dagstidningar visar sådana kraftfulla livstecken igen, är det hög tid att några verkligt förnyande typsnitt ges ut och att nyhetssnitten som grupp börjar ge dagspressformgivare samma urval som formgivare av andra trycksaker har haft i åratal, kanske i sekler. Gerard Unger Översättning: Lena Waldau

6 6 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 Femton bra sätt att tala om I Quarkens begynnelse var det rent ut sagt ett litet h-e att göra anfanger, eftersom dessa var tvungna att göras som separata block. En liten korrekturändring, ett nytt radslut, en ny rad, och ditt dokument flödades om. Din anfang var inte längre knuten till ditt nya stycke. Keruber deltar i gymnastiska poser i Anton Woensams alfabet, använt i Köln under tidigt 1500-tal. Anfanger en början på tyska När jag ser alla meningslösa foton, mediokra illustrationer och hemska amerikanska clipart-bilder i trycksaker undrar jag om det inte är dags att vi återupptäcker typografins dekorativa funktion. Inte så att detta nu är typografins huvuduppgift, jag har inte gått och ändrat åsikt om någon nu trodde det, men nog är en vacker anfang eller ett snyggt typograferat citat i ett textblock vackrare än mycket annat? I artikeln här intill ger Henrik Pontusson några exempel på hur du enkelt arbetar med anfanger i Quark XPress. Arbetar du i PageMaker har du liknande möjligheter. Tänk på att anfang betyder början; det är inte vidare effektivt att gödsla med stora anfanger i tid och otid genom en hel text; vill du ha flera anfanger om texten är lång så kan du göra den första större och de andra mindre. Sådana småanfanger kan vara ett alternativ till mellanrubriker. Färg är en annan sak som ofta glöms bort; naturligtvis ska färgen användas. I munkarnas illuminerade manuskript liksom i de första tryckta böckerna förekom utsmyckade och handmålade initialbokstäver, anfanger ofta i rött. Även om du inte vill jobba i ett ritprogram kan du i Quark XPress med hjälp av block- och linjeverktygen skapa vilka bokstäver du vill. Har du tillgång till en scanner öppnar sig hela den typografiska historien för dig, förutom att du enkelt kan scanna in bakgrunder till anfangbokstäver. Dover Books är den bästa källan, ofta är typböckerna sammanställda av Dan X Solo. Dover i New York Under Münchenrörelsen vaknade åter intresset för frakturstilar. Här en Schwabacheranfang från 1880-talet. publicerar en serie kallad Pictorial Archives med bland annat gamla typsnitt, och Dan X Solo har en av världens roligaste samlingar av gamla dekorativa typsnitt. De exempel på bildanfanger du ser på den här sidan är hämtade ur en Dover-bok, liksom det kompletta anfangalfabet som finns på detta nummers DtP-diskett. Du kan också (och nu får alla typografiska purister blunda i sju rader) använda verktyget för Breddvärde under Text-menyn och kondensera eller bredda en anfangbokstav. Tänk dock på att du ändrar tjockleken på linjer som är vertikala men inte på horisontella. Bokstavens proportioner blir förvrängda. Annars kan ett byte av typsnitt vara ett effektivt sätt att ge anfangen karaktär. Tillgången på typsnitt i Postscript-format är stor, och ska du bara ha anfangbokstäver behöver du heller inte köpa hela familjer. En reseskildring från Mexico eller södra delarna av USA gör sig exempelvis väldigt bra med anfanger satta i FF Mambo från FontShop. Slutligen några pekpinnar. Tänk på att placeringen av anfangerna på sidan ska bli så harmonisk som möjligt låt aldrig två anfanger linjera horisontellt på sidan. Helst ska anfangerna ligga så att de delar in spalterna i olika stora textblock. Att sätta några ord eller hela första raden efter anfangen i kapitäler, helst äkta sådana, lätt spärrade, gör det lättare för läsaren att ta sig från anfangen in i texten. Måste du använda falska kapitäler, pröva att sätta dem i fetstil. Eller varför inte pröva att sätta begynnelseorden i ett sans-seriffsnitt. Pelle Anderson EN MED VERSION 3.0 kom automatisk anfang i styckeformatet. Med hjälp av det plus några små specialknep några av dessa skrev vi om i DtP förra året så kan du nu göra anfanger som till och med Stanley Morison skulle ha godkänt. Och i 3.1:an fick vi förankrade textblock, som också kan användas på diverse sätt för anfanger. Har dokumentet bred vänstermarginal kan det ju dock fortfarande vara trevligt att som ovan experimentera med icke förankrade bildblock som skjuter in i texten från marginalen. Vill du inte använda dig av något ritprogram, kan du skapa din anfang-bild direkt i XPress. Ett nytt dokument görs, förslagsvis i den minsta möjliga storleken 25,4 mm gånger 25,4 mm (en kvadrattum om du undrade), med ett textblock i vilket du skriver och typar bokstaven. Sidan sparas som eps, du ritar ett bildblock i marginalen av textdokumentet, monterar bokstaven och storleksanpassar bokstaven mot första radens överkant och en lämplig rads baslinje, beroende på hur stor anfang man vill ha. Välj Infällning mot bild, ovan med 3 punkters marginal. För att skjuta in första raden lite extra lade vi in ett mellanslag i början, markerade det och angav knipning Alternativt väljer man Manuell Infällning, varvid vi får en linje med små handtag som vi kan flytta för att därmed anpassa textflödet exakt. Det kursiva M:et i Minion Swash Semibold ovan är dessutom skevat 20 i bildblocket för att göra lutningen extra extrem. NU TILLBAKA TILL automatiken, det vill säga att välja anfang i kommandot Styckeformat under menyn Text. I det här fallet definierade vi att anfangen skulle vara ett tecken som hänger ner tre rader. Eftersom vår anfang är linjär med ett rakt grundstreck som vänsterkant, så blir den automatiskt snyggt linjerad med spaltens vänstermarginal.

7 Design Typografi Produktion # 3 Juni för läsarna var de ska fästa ögonen (fast använd inte alla på en gång) För att få texten att linjera med överkanten av kapitälerna som följer markerades anfangbokstaven och krymptes till 95 %. För att texten inte ska komma för nära inpå anfangen ställde vi markören direkt efter den och spärrade + 5. Resten av de indragna raderna följer autmatiskt med. DÅ MAN VILL ANVÄNDA EN STIL FÖR anfangen som har seriffer, eller om själva bokstavens form är oregelbunden, som O och G, blir inte resultatet lika bra längre. Anfangen linjerar inte längre optiskt med textens vänstermarginal. För att lösa det problemet slår vi in ett mellanslag före anfangen och väljer två tecken som anfang i specifikationerna för Styckeformat. Markera sedan mellanslaget och knip. Mycket, i det här fallet -71. Anfangen kryper ut mot vänsterkanten, delar av den försvinner på skärmen, men på utskriften kan vi få en perfekt linjering mellan grundstrecket och vänstermarginalen. Eftersom vi inte inledde brödtexten med kapitäler den här gången, så ökades anfangen till 96 % för att linjera med ö:ets prickar. Spärrning + 5 efter anfangen som tidigare. Att ansluta det första ordet till anfangen är den där lilla extra finessen som får den gamla blysättaren att nästan godkänna DeskToppen. Ställ markören direkt före brödtexten och kerna tills den första raden ser bra ut, det vill säga avståndet mellan anfangen och texten är något större än ett vanligt ordmellanrum. De följande raderna överlappar nu anfangen. Gör ett mjukt radslut (skift-retur) efter första raden och lägg sedan in tabbar för de följande indragna raderna, som också alla avslutas med mjuka radslut. Ställ en vänstertab så att de övriga raderna linjerar snyggt ovanför den nedersta som ska vara ganska nära anfangens högerkant. marginaljusterad blir den sista raden utslagen på full bredd. Du kan simulera en vänsterställning genom att skriva in några bokstäver/ord innan det mjuka radslutet, som du sedan ger färgen vit så syns det inte i tryck. första ordet kan vara HELA en anfang, i det här fallet genom att välja fem tecken som anfang (glöm inte mellanslaget som inte syns i början). gemena ibland även kursiva anfanger är på modet. Deras något uttrycksfullare former tilltalar många, medan andra skyr dem som pesten. Justera anfangen med extra mellanslag och knipning, baslinje och storleksvärde, för att få ett optiskt acceptabelt resultat. Ibland kanske du vill sätta första bokstaven i något speciellt anfangsnitt, som här Tagliente Initials. varför inte pröva Stefan Lundhems Spartacus (se DtP 8/92), som ger en tillfälle att lägga in en annan färg på konstruktionslinjerna. Iversion 3.1 fick vi som sagt förankrade textblock, vilket gör den här sortens anfanger möjliga även i löpande text. Vi skapade ett textblock med bokstaven I i vitt och med 70 % grå bakgrund, justerade baslinje nedåt för att centrera bokstaven i höjdled. Objektverktyget aktiveras, blocket klipps ut och sedan väljs redigeringsverktyget. Sätt insättningspunkten i början av ditt stycke och klistra in. Vips en anfang som följer med även vid textomflöde! I exemplet ovan spärrade vi + 10 mellan anfangblock och brödtext för att få lite mer luft mellan de två. SÅ KAN DU även få en nedhängande anfang genom att markera det förankrade anfangblocket, välja Specifikationer i Objektmenyn och justera mot textens uppstaplar. Bokstavens grad har anpassats så att dess underkant linjerar med fjärde radens baslinje. En tab före stycket gör att du kan skjuta in hela anfangen från vänstermarginalen. F ÖR ATT SKJUTA UT ETT FÖRANKRAT block med en anfang som har seriffer eller oregelbunden form på vänsterkanten, så använder du dig av det gamla knepet med mellanslag. I detta fall lägger du mellanslaget allra först i stycket och kniper rejält, i det här fallet Med den nya toningsfunktionen av block i 3.1 och en färgskärm (eller bra fantasi) kan man med förankrade textblock göra ganska så vackra (eller åtminstone speciella) anfanger. DEN KANSKE ENKLASTE, MEN NOG SÅ effektiva, varianten av anfang är den upphöjda anfangen. EN VARIANT PÅ DEN HÄR SORTENS anfang är att göra den med ett hängande indrag, som man får genom Kommando -*. Henrik Pontusson EN ANFANG kan du ju vilja sträcka över flera stycken ibland. v I så fall är proceduren ungefär densamma. Slå ett mjukt radslut efter första stycket, och sätt in ett mellanslag i början på nästa rad, som man kniper efter behov för att få ett falskt indrag. Är texten Ett par exempel på träsnittsanfanger. Fartyget till vänster av tysken Karl Rossing Till höger Nattlivets fasor, ett alfabet skuret i Riga 1924.

8 8 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 Så blir du ett ess i Quark XPress [ Del 2 ] En fortsättning i konsten att vara lat, från förrförra numret. Vem vet, om denna artikelserie får gå ett tag till kanske ni inte behöver gå upp på morgnarna för att producera sidor i XPress. En utopi eller mardröm, denna gång endast ett skämt, men innan vi vet ordet av sitter vi där med sugproppar i pannan och endast tänker vad Gravensteinern (ännu ett äpple) ska göra åt oss. Skämt åsido, genom att strukturera det vi vill utföra så långt som möjligt, utan att frångå kreativiteten, kan vi utföra en större del av arbetet endast en gång och underlätta formgivningsarbetet i sidproduktionen. Detta är grundtanken med mallsidor. Vem vill inte ha mer tid över till arbete med innehåll och formen i sig? I den tidigare artikeln (se DtP nr 1/93) gick jag igenom diverse nyckelfunktioner i XPress för att hjälpa er utveckla arbetssättet. Den artikeln var mer en beskrivning av enskilda funktioner och hur de används praktiskt. En stor del av artikeln handlade om hantering av typografi. Här kommer det att handla mer om arbete med sidbrytning. Även i denna artikel kommer en del funktioner och deras praktiska användning att utredas, vilket medför risk för upprepning. Vi säger som i det militära överinlärning är det enda sättet att förstå och komma ihåg! Kan du redan allt om alla funktioner i XPress? Om du däremot vill veta vad du kan göra för att placera textblocket snabbare, bryta hela artikeltexten i ett kick och placera spaltstickorna exakt när dokumentet visas i Anpassad storlek, då ska du fortsätta läsningen. Självklart kommer en del andra detaljer att behandlas. Mallsidornas innehåll Ni använder er säkert av mallsidefunktionen i XPress redan idag. Att använda den automatiska sidnummerfunktionen är ganska enkelt. Det naturliga innehållet på en mallsida är just pagineringen, övrig sidfot och sidhuvud som återkommer på i stort sett alla sidor i publikationen. Även ramar och spaltstickor, om dessa används, är självklara på mallsidan. Men en annan sak som är mindre utbredd är att man lägger in ordentligt med stödlinjer på mallsidan, så att det går riktigt lätt att hitta exakta placeringar för linjer och block. Den största vinsten med detta är att man kan arbeta med dokumentet i anpassad storlek och ändå vara säker på att allt hamnar rätt, eller att man slipper skriva ned alla återkommande mått för placeringen av sidelement. Jag kanske hoppade lite långt fram för många, redan i starten, för det finns många som arbetar professionellt med XPress som känner en osäkerhet inför programmets mallsidefunktion. Det hände senast i dag att en kund ringde och var mycket osäker på just denna funktion. I dessa fall är det vanligt att man istället gör mallsidor av själva sidorna i dokumentet, vilket får till följd att man måste ta bort sidor när man är färdig med den del av tidningen som ska skickas till sättning. Det är ju oftast vid det tillfället som tidspressen är som allra störst och misstag görs. Det är lite tråkigt att behöva betala för sättning med färgdelning för 24 sidor istället för två på grund av ett så litet misstag. Dessutom har man inte samma möjlighet att använda funktionen för automatiskt tillägg av sidor, som faktiskt är ganska bra ibland. Varje XPress-dokument kan bestå av ett antal mallsidor som endast indirekt har att göra med de normala sidorna i dokumentet. Om dokumentet är enkelsidigt kan det endast innehålla enkelsidiga mallsidor, men om det är dubbelsidigt kan det innehålla både enkelsidiga och uppslagsmallar. Inställningen för enkel- eller dubbelsidiga dokument görs antingen när det skapas, genom att kryssa i rutan Uppslag eller i efterhand i Arkiv > Dokumentformat. Om ett dokument en gång har gjorts till uppslag går det inte att gå tillbaka till enkelsidigt. Mallsidorna fungerar som bakgrund till sidorna i dokumentet, det går att byta mall som man vill på en dokumentsida och när man lägger till en ny sida väljer man vilket mall som ska användas. Det går att förändra de objekt som kom från mallen. Mer om det senare. Skillnaden mellan de två malltyperna är att en enkelsidig mall ser exakt likadan ut oberoende om den görs till en höger- eller vänstersida i dokumentet. En uppslagsmall skiljer däremot på om den ligger som bakgrund till en höger- eller vänstersida. Det bästa är att laborera och träna för att förstå hur det fungerar och kanske försöka utläsa något vettigt ur manualerna, för att bli säker på hur det fungerar. För att ändra marginalstödlinjerna på en mall går man till den (dubbelklickar på den i dokumentlayout eller väljer mallen under Sida > Visa), sedan väljer man Sida > Mallstödlinjer. Funktionen att kunna ha flera mallsidor i ett dokument är mycket bra, men liksom typografimallarna ska man inte göra så många att drunknar i dem och får svårt att hålla reda på dem. Vid en god användning av mallsidorna finns alla permanenta sidelement med och är ett bra hjälpmedel för att Välj Visa dokumentlayout i Visamenyn. I den översta raden till vänster om papperskorgen finns dokumentets mallsidor. Som du kanske redan vet så dubbelklickar man på en sida för att gå till den, vilket även gäller de mallsidor som har en bokstav på sig. De två tomma längst till vänster är alltid tomma. Det går att ha 127 olika mallsidor per uppslag i ett XPressdokument. Om du klickar en gång på en mallsida kan du skriva in ett namn i klartext så att det blir lättare att hålla reda på dem. För att byta mallsida på någon av de ordinära sidorna i dokumentet, tar du tag i den mallsida du vill byta till och släpper den på den sida du vill byta på. En ny mallsida per uppslag gör du genom att lyfta ut en av de tomma mallarna bland de andra mallsidorna. Du kan också göra två mallar likadana genom att lägga en mall på en annan, så du slipper göra allt från början igen.

9 Design Typografi Produktion # 3 Juni Här är ett exempel på tre grundmallar för en tidning som bygger på formen av en smalspalt. Den smala spalten kan ha olika placering på sidan och utnyttjas för exempelvis bildtexter. Baslinjerastret och satsytans höjd är inställda så att brödtextens kägel passar exakt. snabbt och enkelt göra färdigt sidan. Detta innebär att man har olika mallar för tidningens grundform så som olika antal spalter, eller deras olika placering, en för innehållsidan, kanske en för ledarsidan etc. Däremot blir det lätt för många mallar om man har olika för exempelvis halvsidesannons uppe och nere. Då blir det snabbt nästan tre gånger så många. Lägg istället in stödlinjer för satsyta, sidram och dylikt då en halvsidesannons ska in. Genom att på det viset lägga in stödlinjer för återkommande placeringar som inte sammanfaller med marginaler eller baslinjeraster, går det sedan mycket fort att slutföra sidan vid produktion. Exempelvis är det mycket bra att endast lägga in stödlinjer för spaltstickorna om de inte används på alla sidor i tidningen, så kan du sedan rita ut stickorna mycket enkelt genom att ta fram baslinjerastret när du gör det (för du har väl ställt brödtexten på att låsa efter baslinjerastret?). Tips och trix vid mallsideformgivning Man kan fråga sig vad det är som är bättre med att ha välgjorda mallsidor istället för att bara utgå från gamla, färdiga dokument. Först och främst: var det du eller någon annan på redaktionen som gjorde den sidan som du ska utgå ifrån? Vi jobbar alla på lite olika sätt, vilket lätt gör att det blir stökigt att rensa bort det som ska bort och behålla det som ska vara kvar på sidorna. Om det var några formgivningsfel på sidan förra gången är det risk för att de släpar med även denna gång. Om det inte görs ordentliga skisser på layouten innan du börjar arbeta vid datorn är det stor risk för att exempelvis featureartiklar får en statisk, likartad form i nummer efter nummer av tidningen. Slutligen går det normalt sett fortare att jobba utifrån en tom, välgjord mall än att först behöva städa och kontrollera den gamla sidan. Jag menar inte att det kategoriskt är fel att utgå från en gammal, färdig sida, men normalt sett är det bättre med mallsidor. Vi börjar med det mest grundläggande stödlinjerna. Det finns tre olika typer av stödlinjer i XPress: Marginalstödlinjer, manuellt utlagda stödlinjer och baslinjeraster. Om du arbetar på en färgskärm och inte har ändrat i tilllämpningsinställningarna, är de i uppräknad ordning blå, gröna och röda. På en svartvit skärm som i bilden ovan är de manuella stödlinjerna linjestreckade och de andra två punktstreckade, men punkterna ligger inte mitt för varann så att det går att skilja dem åt. Det enklaste är att ställa in marginalstödlinjerna till satsytans mått och ställa in spaltmellanrummen så att de stämmer med huvudspalterna. I bilden ovan har jag större sidmarginaler när smalspalten ligger i kanten och ett extra stort spaltmellanrum när den ligger i mitten, detta gör det mycket enkelt att hitta rätt och se vilken mallsida som används. Använd inte några extra stödlinjer om baslinjerastret kan göra jobbet, exempelvis för rubrikutrymme eller bildtextblock. En lite störande detalj innan man vänjer sig vid XPress är att det ser ut som om blocken fäster oexakt till stödlinjer när Fäst vid stödlinjer är valt i visa-menyn. Funktionen fäst vid stödlinjer är gjord för XPress förinställning med en punkts blockmarginal. Om du placerar alla stödlinjer på exakta mått och låter linjer och block fästa till dem kommer allt att stämma exakt i slutändan. Detta gäller dock inte om man drar upp vissa typsnitt i riktigt stor teckengrad, då de hamnar lite för långt in i textblocket. Det går tyvärr inte att mata in värden i måttpaletten för att placera ut de manuella stödlinjerna, däremot så visas måttet där när du flyttar på en stödlinje. Vi får se om Quark löser detta till en framtida version, för det skulle göra det möjligt att arbeta mycket fortare med mallsidorna. När man placerar ut stödlinjerna behöver man nästan alltid zooma in till 200 % för att måtten ska stämma exakt. Flytta flitigt på linjalens nollpunkt när du arbetar så slipper du räkna så mycket på stora och konstiga mått. Du nollställer den sedan genom att bara klicka i fönstrets övre vänstra hörn, där linjalerna går ihop. En bra funktion är att man kan välja om stödlinjen enbart ska gå över sidan eller om den ska gå över hela skrivbordet. Om markören befinner sig innanför sidkanten när du släpper stödlinjen så täcker den endast sidformatet. Om du däremot har markören utanför sidans kant kommer stödlinjen att gå över hela skrivbordet. De manuella stödlinjerna hämtar du för övrigt från linjalerna. Nu kommer det geniala. När du vill använda stödlinjer för att placera ut huvuden med mera, där stödlinjen behövs på mallsidan men mest är i vägen på de vanliga dokumentsidorna, använder du de som sträcker sig över hela skrivbordet. Dessa stödlinjer syns nämligen aldrig på de vanliga sidorna. När du vill att stödlinjen ska kunna användas

10 10 Design Typografi Produktion # 11 December 1992 på de vanliga sidorna måste du använda de som ligger innanför sidan. Tyvärr är det alldeles för lätt att av misstag flytta på objekt, framförallt när stressen är som värst, när tröttheten faller på framåt småtimmarna eller om det är ett nöt som vikarierar. För att avstyra detta låser du alla de objekt som aldrig ska behöva flyttas redan på mallsidan. Det går bra att låsa upp dem på de vanliga dokumentsidorna om du skulle vilja. Det går också att flytta ett objekt med hjälp av måttpaletten när det är låst, vilket skulle kunna vara passande om du vill att pagineringen ska ligga rätt i en utfallande bild. Lås-kommandot hittar du i objektmenyn. Om du har några objekt på mallsidan som det är meningen att man ska kunna flytta på, men som alltid ska ha samma avstånd från varandra, är det bäst att gruppera dem på mallsidan. Gruppera finns också i objektmenyn. För att kunna gruppera måste du använda pilverktyget och markera de objekt (block och linjer) som du vill ha med i gruppen. Kom ihåg att du måste använda pilverktyget när du ska markera och flytta en hel grupp, om du ändrar ett objekts form eller placering när du har Hantera-verktyget valt ändrar du hela gruppens inbördes placeringar. Laborera med blockens specifikationer Fundera igenom hur du vill att textblock, bildblock och linjer normalt ska uppträda när du gör nya sådana i sidproduktionen. Ställ sedan in allt som ska gälla för dem i verktygsinställningarna. Här är det vettigt att först laborera ordentligt. Om du använder rubrikblock och liknade för att stöta ned brödtexten, vilket är ett effektivt arbetssätt, bör ju textblocken vara inställda på Infällning > Objekt, och se för Guds skull till att spaltbredden är den samma i verktygsinställningen som den du använder i din publikation. Beroende på de formgivningsregler du har skapat för din publikation passar lite olika inställningar. Om du alltid har ett lika stort utrymme under bilderna oberoende av hur lång bildtexten är, är det smartast att ställa in detta infällningsmått för bildblock. När du sedan lägger in bildtexten ser du bara till att det textblocket ligger ovanpå bildblocket så att inte det också stöts bort. Om du däremot anpassar utrymmet under bilderna efter bildtextens längd, är det bättre att istället ställa in samma infällningsmått i sidled för textblock som du använder för bildblocken och bara en punkt i höjdled för båda, så fixar baslinjerastret resten. Dessutom är det ganska smart att ha detta infällningsmått i sidled även för rubrikblock. Då får du nämligen ett lagom utrymme när du har en rubrik som går in i en spalt, om du gör så att rubriken precis får rum i blocket. Om du har ramar runt satsytan är det funktionsmässigt bättre att använda bildblock, även om det kan kännas lite störande att ha korset liggande bakom allt annat på sidan. Problemet med textblocket är att misstaget lätt är framme och någon lyckas skriva in lite text i det, vilken kan hamna nästan var som helst på sidan beroende på utrymmet. Vad du kan göra om det trilskas är att ställa in texten till att ha samma färg som sidans bakgrund, oftast vit eller Papper, då syns det ju inte om misstaget är framme. Gör en mall för varje nummer Ta alltid för vana att länka textblocken för artikeltext till dokumentflödet, genom att välja länkverktyget och först klicka på kedjesymbolen uppe till vänster på mallsidan och sedan på textblocken. När du gjort detta har du valfriheten att utnyttja automatiskt tillägg av sidor. Du kontrollerar detta i Allmäna inställningar > Tillägg av sidor. Funktionen är ypperlig om du till exempel bara vill montera texten för att kontrollera omfång med mera. I de flesta publikationer används utformningselement som återkommer lite hipp som happ beroende på innehållet. Jag tänker närmast på faktarutor etc. När du har gjort en faktaruta, eventuellt ramad, med en rasterton, spaltstickor, en rubrik och så vidare, gör du en grupp av den och spar den i ett bibliotek. Detta kan även gälla bildblock ihop med bildtextblock i dina vanligaste storlekar och med fotobyline på höger respektive vänster sida så det passar i alla situationer. På detta vis kan man spara mycket värdefull tid. En idiotisk grej som många fördriver sin tid med är att uppdatera informationen i sidhuvud eller fot (nummer, datum med mera) varje gång de öppnar ett malldokument för att göra några nya sidor. Gör istället så att du öppnar grundmallen när det är dags för produktionsstart (eller en hel uppsättning av dokument för kommande nummer), ändra informationen i ditt sidhuvud och spar sedan detta dokument som mall specifikt för det numret. Passa dessutom på att spara det i samma mapp som du spar dokumenten i under arbetet, så slipper du riskera att sidor valsar omkring på nätet eller i din dator på grund av ett löjligt misstag när det sparades. Samtidigt skriver du ett mellanslag eller en punkt i början på malldokumentets namn, för då kommer det alltid att ligga överst i listan när du ska öppna det. Hitta rätt regler för avstavning och utslutning Glöm inte bort att arbeta igenom reglerna för avstavning och utslutning, typografimallar och färger i ditt malldokument. Reglerna för A&U brukar vara så generella att de passar till det mesta man gör när man väl har hittat rätt. Då kan det vara passande att hämta in dessa som förinställning i programmet (alltså när du inte har något dokument öppet). Har du din produktion utspridd på flera olika dokument, kanske med olika sidformat med mera, så måste du komma ihåg att ändra i alla dokumenten när du gjort något med någon av dessa inställningar. Om detta stämmer för dig, rekommenderar jag att du inte använder A&U-regeln Standard och typografimallen Normal, eftersom dessa inte går att radera ur dokumentet. Du har gjort en förändring, exempelvis ändrat en A&Uregel, gjort en ny A&U-regel och ändrat på några av typmallarna i ett av malldokumenten. Sedan öppnar du det dokument som du vill kopiera förändringarna till. Du tar först bort den A&U-regel du hade ändrat på, sedan väljer du Hämta och söker upp dokumentet som har de nya inställningarna. Efter detta gör du detsamma med typografimallarna. Hade du börjat med att hämta typmallarna kommer de typmallar som använde en A&U-regel som inte finns i dokumentet, att använda Standard istället. Gissa hur svårt det kommer vara att upptäcka felet när det går åt fanders under produktionsstressen. Det är irriterande att alltid få upp en ny Spara-ruta när man vill uppdatera ett malldokument, man måste komma ihåg namnet med risk för felstavning och så vidare. Gör istället så att ni skapar en helig plats på nätet där ni spar alla malldokument, utan att kryssa i Mall när ni spar dem. Detta bör vara en plats där endast de som är ansvariga för mallarna får pilla. När malldokumenten ska ändras görs det i dessa dokument, där ändringarna sparas som vanligt. Sedan väljer man spara som, kryssar i Mall och sparar dem där mallarna öppnas vid produktion. Jens Eliasson I nästa artikel berättar vi om hur man tillämpar mallarna i sidproduktionen. och snabbaste vägen från manus och bild till klar sida.

11 Design Typografi Produktion # 3 Juni Håll avståndet och se upp för buggen i PageMaker Denna gång blir det ett smörgåsbord av småtips, till exempel hur man får dokumentet mindre, hur man får över tabeller från Word och hur man får kontroll över sina mellanrum. Samt en varning för en bug som kan göra dina dokument omöjliga att öppna..1. Det numeriska tangentbordet kan användas både för att skriva siffror och för att flytta sig runt i texten. Växla mellan de två lägena genom att trycka på num lock, knappen längst upp till vänster. Ytterligt irriterande är att detta inte fungerar i Textbehandlaren. Där stryker num lock istället i texten, och tangenterna flyttar runt i texten. För att få siffror måste man trycka ner shift-låset..2. Om man gör en tabell i Word och importerar texten till PageMaker så kommer tabellen inte med. Du måste berätta för PageMaker att det är en tabell på väg genom att omedelbart före den skriva ett T och formattera det som osynlig text (markera det och tryck kringla-shift-x)..3. Om du vill få över tabellen som den ser ut i Word måste du kopiera den som bild. Markera den och ta alternativ-kringla-b. Hoppa över till Page- Maker och klistra in den där du vill ha den. Eftersom den är en bild kommer det inte att gå att ändra i tabellens text med mindre än att du går tillbaka till Word och gör om processen..4. Som säkert många läsare insett kan man naturligtvis göra det enklare för sig genom att utnyttja system 7:s finesser och publicera och prenumerera på tabellen i exemplet innan. Men tyvärr gör en bug i PageMaker 4.2 det till en riskabel operation. PageMaker lär nämligen inte klara att öppna ett dokument som prenumererar på något om inte det publicerade finns där. Alltså inte de ignorera -knappar, som man brukar kunna rädda sig med när något inte är närvarande, utan dokumentet förblir stängt. Det skall dock gå att öppna igen om man hittar det den prenumerarar på, eller om man använder system Jobbade du med första versionen av PageMaker kanske du minns den lilla rutan som dök upp varje gång man sparade, och som berättade att det kunde ta flera minuter. Senare versioner har blivit mycket snabbare. De ändrar ingenting, utan lägger bara till information om vilka ändringar som gjorts. Det är smart och det är snabbt, men dokumentet tenderar att växa, vare sig du lägger till eller tar bort saker från det (mest förbryllande brukar det vara när man tagit bort all text och alla bilder från ett dokument, bara för att upptäcka att det fortfarande är flera megabyte stort). Under Redigera > Inställningar hittar du en möjlighet att spara dokumentet snabbare eller kompaktare. Det senare gör att programmet fungerar ungefär som första versionen, dokumentet blir så litet som möjligt, men att spara ett stort dokument kan ta frustrerande lång tid. Bättre då att låta denna inställning stå på snabbare. När du tycker att det är dags att spara plats tar du istället Spara som och sparar dokumentet under samma namn. Då krymper det återigen ihop till minsta storlek..6. Ibland vill man ha litet extra luft ovanför ett stycke, till exempel för att markera att ett nytt sammanhang börjar. På en skrivmaskin löser man det lätt genom att göra en extra blankrad. På datorn kan man behålla sin gamla vana, men det ser dumt ut om blankraden skulle råka hamna överst i en spalt då blir det ett hack i sidans överkant. Istället brukar man ta Text > Stycke och skriva in ett Mellanrum Före. Förslagsvis halva radavståndet om man står ut med en ojämn underkant på sidan. Annars får man ta radavståndet, men trots att det matematiskt är en blankrad ser det ut som mycket mer för ögat. När man använder Mellanrum Före är datorn smart nog att inte använda det om stycket kommer högst upp i en spalt..7. Det finns dock tillfällen då man vill ha kvar den där luften ovanför stycket, också överst i en spalt. Till exempel om man har stora mellanrubriker som är högre än sitt radavstånd och som sticker upp ovanför spalten (litet kan de göra det, men blir det för mycket är det störande). Det här är inget riktigt elegant sätt att lösa det, men man kan istället för Mellanrum Före ge stycket en pappersfärgad linje ovanför sig (Text > Stycke > Linjer, avståndet ställer du in på Tillval ), så håller den alltid det avståndet. Se dock till att linjen inte hamnar över något annat än själva pappret, för då kan den synas..8. Ibland när man till exempel skriver innehållsförteckningar vill man ha en prickad linje som hjälper ögat ut till siffran. Artikel...23 Men det är inte alltid man vill att punkterna i linjen skall vara i samma typsnitt som texten. Stilen till punkterna bestämms av det sista tecknet före tabben. Så du kan slå ett mellanslag efter texten och ändra stil på det. Artikel...23 Tycker du punkterna är för stora kan du göra mellanslaget till exponent eller index (under Text > Text > Placering). Punkternas läge ändras inte, men storleken kan du nu reglera med Text > Text > Tillval > Exponent-/Indexstorlek. Men du kan också helt enkelt ändra storleken på mellanslaget. Men om du ökar storleken, så se till att du inte har auto som radavstånd, eftersom det påverkas av största tecknet på raden. Artikel...23 Tommy Sundström

12 12 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 Nya Arbetsmiljö en färgglad omgörning i 3 1 /2-takt Arbetsmiljö har fått en ny form som kontrasterar bild och text. Ett mål har varit att nå en bredare läsekrets, ett annat har varit att profilera och särskilja de många avdelningarna. Mer luft är en vanlig strävan när en tidning omdesignas. Tre och en halv spalt garanterar att det inte går att rucka på den intentionen. Från och med nummer fyra i år ser tidningen Arbetsmiljö annorlunda ut. På ettan finns en ny logotype: gemena a och ö ligger över varandra i en magentafärgad kloss i övre vänstra hörnet med en innehållsspalt i cyanfärg under. Resten av ettan täcks av en färgbild. Texter och illustrationer har fått mer varierad tyngd och längd tidigare var allt jämnlångt och jämbördigt. En del foton har fått mycket stor plats, ibland går de över hela uppslag. Jag tycker att man ska låta fotografen och journalisten berätta historien på sina respektive sätt, säger Tommy Sundström som varit Arbetsmiljös formgivare. Fotot kan bättre förmedla känslor och texten fakta. Fotografierna ska inte bara illustrera artiklarna. Arbetsmiljös redaktion hade flera skäl till att göra om tidningen: de vill bredda läsekretsen och därigenom bli mindre beroende av de fasta prenumerationerna till landets alla skyddsombud, de vill få större variation i innehållet och de inför nu desktop på redaktionen. För att vinna nya läsare försöker Arbetsmiljö bredda sitt innehåll, främst genom att skriva förhållandevis mer om den psykosociala arbetsmiljön och om kvinnor. En viktig markering av den nya inriktningen är att tidningen ofta kommer att inledas med ett reportage om psykosociala frågor. Annonserna har hittills givit tidningen en stark slagsida åt tekniskt skydd (skyddsskor, andnings- och hörselskydd med mera). Angeläget är därför att skaffa nya annonsörer. Toyota, Apple och Scandics hotell är exempel på nya annonsörer. Trots att Arbetsmiljö har möjlighet att använda fyrfärg på alla sidor har redaktionen av tekniska skäl beslutat ha svartvitt med en dekor på nyhetssidorna. Dekoren kan läggas tidigt i produktionen, medan text och bild kan lämnas sent. Arbetsmiljö nu med breddat innehåll och tydliga avdelningar. Arbetsmiljö har sedan gammalt väldigt många avdelningar och det har varit kvistigt att hantera, berättar Tommy Sundström. Avdelningarna måste ju skilja sig åt tydligt utan att tidningen splittras. Lösningen har blivit färgmarkeringar på sidorna och i innehållsförteckningen. Sussie Engman har tecknat vinjetterna, som nu är enhetliga. Ledare, insändare och debatt är samlat till ett block ungefär i mitten av tidningen. Arbetsmiljö vill vara opinionsbildande, så detta är en viktig del av tidningen. Till brödtexten och många rubriker används Minion, en stil som man tack vare Multiple Masterversionen kan ge rätt svärta även när trycket krånglar. För att ge omväxling är en del rubriker, notiser och ingresser satta med Frutiger. Till sidvinjetterna nyttjas Bo Berndals Siseriff. Anfanger tycker Tommy Sundström är viktiga särskilt vackert tycker han det är med gemena kursiva. I Arbetsmiljö får de både stor plats och dekorfärg. Det viktigaste är att vi strukturerat om tidningen, inte att vi bytt stilsorter, påpekar Tommy Sundström. Arbetsmiljö satsar på ett stort, rejält reportage som får breda ut sig medan det övriga får maka på sig. Avsikten är att journalisterna inte bara ska åka ut på endagsreportage och sedan skriva ett uppslag varje gång, utan ibland göra riktigt stora artiklar och andra gånger kortare nyhetstexter. Tidigare var ingresserna fruktansvärt långa, säger Tommy Sundström. Ibland innehöll de till och med en fullständig källförteckning. Vi har jobbat med att låsa formen så att ingresserna ska bli kortare. För att garantera luft och variation har många sidor tre och en halv spalt. Halvspalten ligger ibland i marginalen helt tom, någon gång med en vinjett. Andra gånger ligger halvspalten inne på sidan med en extrem höjdbild, ett citat eller en bildtext. När en tidning görs om fungerar det oftast bra i början med att ge mer luft på sidorna eller lyfta fram bilderna. Men efter någon tid tvingas redigeraren ta diskussioner om att ge texten mer plats bara den här gången, eftersom det är så viktigt. Om luften ligger i sidans övereller nederkant får ofta redigeraren ge sig; med halvspalten är luftens och redigerarens position däremot mycket starkare. Lena Waldau

13 Design Typografi Produktion # 3 Juni TCO-tidningen tog av sig sin fuktiga yllekofta Det senaste halvåret har jag ägnat större delen av min tid åt TCO-tidningen. När jag efter årsskiftet kallades in för att ge tidningen en ny grafisk form, var det en fas i ett förändringsarbete som redaktionen drivit en längre tid. TCO-tidningen har inte direkt varit känd för sin sprudlande vitalitet, och tidningens formgivning bidrog starkt till den aura av fuktig yllekofta som präglat läsupplevelsen. Långa, bitvis svårgenomträngliga, till artiklar maskerade politrukdrapor tillhörde det som tyngde framställningen. Mitt uppdrag var nu inte att klä samma innehåll i en färgglad vårkostym, utan snarare att hitta en fungerande form för en facklig nyhetstidning, där ambitionerna inbegrep såväl djuplodande, grävande artiklar som oväntade reportage där bilderna tilläts spela en huvudroll. Till TCO-tidningens speciella förutsättningar hör konkurrenssituationen med de fackliga förbundstidningarna. TCO-tidningen går ut till cirka förtroendevalda inom de olika TCO-förbunden, där läsarna i stort sett bara har den fackliga aktiviteten gemensam. En hårdare nyhetsvinkling och inriktning på de tunga fackliga frågorna som löner, avtal, arbetsrätt är nödvändig något som bekräftas av den läsarundersökning som tidningen gjorde. Den antikva jag valde till brödtext används också som rubrikstil på kultursidorna, debatt med mera. Det blev Swift, ritad av Gerard Unger (se artikel på sid 3 5). Tyvärr hade Elsner & Flache, som säljer typsnittet till Mac, gjort ett mycket dåligt jobb. Till exempel saknades länkar mellan mager TCO-tidningens nya form är ett yttre tecken på en pågående förändring. rak Swift och de kursiva och halvfeta varianterna! Med hjälp av Typecraft byggde vi om typsnittet så att länkarna fungerade, det vill säga redigerarna kunde välja halvfet och kursiv med hjälp av tangentbordskommandon i Quark XPress, och slapp gå upp och välja i rullgardinsmenyn. Senare byggde vi om typsnittet lite till, så att brödtexten nu får äkta gemena siffror, och så att kapitälfonten ger äkta kapitäler även på versaltangenterna alla som har suttit och skrivit om organisationsförkortningar i gemener för att sedan byta till kapitälfonten vet vad jag talar om Grotesksnittet var en knäckfråga; det blir liksom oftast att man hamnar i Franklin-fållan, nyhetstypografi måste ju vara någorlunda neutral. Typsnitt som Gill är ofta för uttrycksfull. Bureau Grotesque-familjen, som jag valde till TCO-tidningen, har många fördelar, tycker jag. Den finns i sex olika varianter, såväl extremt smal som extremt bred, är personlig i uttrycket och har samtidigt en utpräglad nyhetskänsla. Ritades för Newsweek av The Font Bureau i New York (David Berlow). Fyrfärg var ett måste, iallafall på ettan, sista och mitten. Vi behöll tabloidformatet, som ger mer nyhetskänsla än A4, och startade tidningen med två generösa nyhetsuppslag med notisspalter, följt av ett uppslag fördjupande artikel. Mitten med reportage, Utrikes och Kultur får sin karaktär med hjälp av krönikor på två spalt till vänster på uppslöaget. Vinjetterna är i Oblong (Zuzana Licko före Emigre) liksom (lite omritad) i loggan. Ledarsidan, som tidigare inlett tidningen lades i stället på näst sista sidan, sista sidan ägnades åt en person i text och bild (färg) samt en Namn-spalt. Nya fotografer och tecknare anlitades; trycket krävde tecknare med stark grafisk profil som Anna Spång, som illustrerar debattavdelningen, och Johnny Dyrander, ledartecknare. Resultatet (tre nummer i ny form är tryckta i skrivande stund) är jag nöjd med; mycket är fortfarande ofärdigt, reportrarna måste lära sig skriva kortare, TCO-tidningen behöver annonser, trycket måste bli bättre, men på det hela taget var det en lyckad redesign, tycker jag. Sedan var det imponerande att se två tjejer som aldrig sett en Mac annat än i annonserna gripa sig an Quark XPress så bra att de redan till andra utgåvan av nya TCO-tidningen producerade alla sidor utom två! Redaktionen gick nämligen från fax, sax och vax till modem, mus och Mac samtidigt som formen förnyades. Pelle Anderson

14 14 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 XTensions för sidutskjutning T-Type Ornament Konsten att skriva ut stora ark med rätt monterade sidor, färdiga att tryckas, falsas, beskäras och bindas, kallas sidutskjutning. Det finns flera självständiga sidutskjutningsprogram: Impostrip, Island Imposition Publisher, Preps från ScenicSoft och Aldus PressWise. XPress-användaren har ytterligare tre alternativ; INposition, ImPress och Printer s Spreads. INposition Den mest avancerade bland sidutskjutnings-xtensionerna och med bred marginal den dyraste. I INposition jobbar du alltid med det aktuella originaldokumentet. Alla ändringar i dokumentet förs automatiskt in i den utskjutna filen. Du startar med inställningarna i en dialogruta. Du kan definiera plåtmodell, antal sidor och inbördes placering. Du kan redigera passmärken, marginaler, bindningsytor med mera. Du kan vidare specificera typ av bindning, papprets vikt med mera. När ett häfte falsas, kommer mittarken att puttas ut något från mitten, och orsaka skiftande yttermarginaler när häftet skärs. Detta kompenseras genom att flytta satsytorna något. Inposition räknar automatiskt ut kompenseringen på grundval av papperstjockleken, men du kan även kompensera manuellt. Du kan även kombinera flera Quark XPress-filer till ett ark med PubBuilder, en liten XTension som följer med INposition. Efter att du har definierat alla inställningar får du upp en palett, som visar miniatyrer av dokumentets sidor. Paletten kan visa dokumentet i två versioner. Reader s mode är den första. Du drar ikoner av sidorna ner på paletten, som då visar miniatyrer av publikationens uppslag som de kommer att se ut i det färdigbundna resultatet. Du kan ta bort, duplicera, rotera och på annat sätt flytta miniatyrerna. Printer s mode, å sin sida, visar miniatyrerna som de kommer att ligga på det färdigutskjutna arket. Har du en färgmonitor, är det lätt att kontrollera om du har använt rätt dekorfärger på rätt ark etc. Dubbelklickar du på någon av miniatyrerna, får du upp en fullskalebild av sidan som du kan redigera. INposition konkurrerar med Press- Wise och Impostrip, snarare än med de andra XTensionerna. Svagheten ligger i att INposition bara kan behandla XPressdokument och att det inte stödjer OPI förrän XPress 3.2 släpps. Styrkan ligger i ett genomtänkt användargränssnitt. En fördel med INposition är att det är en XTension i stället för ett självständigt program, är att du inte behöver spara dokumentet på nytt som PostScript-fil. DK&A Pris XChange USA: $ Pris XChange UK: ImPress ImPress är ett enklare verktyg, som dock klarar standardutskjutning och har en del valmöjligheter. Du kan välja arktyp, bindningsmetod och om bilderna och färgerna i XPress-dokumentet ska användas. Du kan även specificera kompensering. Du kan välja bland fyra olika bindningsmetoder. Du kan inte skapa dina egna ark, utan är hänvisad till två färdiga varianter. Du kan använda XPress skärmärken men inte importera egna. Version 1.0 klarar fyra- och sexsidors ark. Två separata versioner planeras; en för åtta- och 12-sidors ark och en för 16- och 32-sidors. ImPress sparar om dokumentet som PostScript-fil. Om du ändrar något i dokumentet, gör Impress det möjligt skriva ut ändringen separat. XTend Pris XChange USA: 249 $ Pris XChange UK: 249 Printer s Spreads Den enklaste och billigaste utskjutnings-xtensionen. Eftersom programmet flyttar om sidorna och sabbar den automatiska sidnumreringen, är förvalet att resultatet sparas som ett nytt, utskjutet dokument. Varje uppslag i dokumentet måste ha både höger- och vänstersida, annars får du fylla ut med tomsidor. Detsamma gäller om antalet sidor inte är delbart med fyra. Printer s Spreads är enkelt, snabbt och lättfattligt. Programmet klarar dock bara häftade ark. Corder Associates Pris XChange USA: 179 $ Pris XChange UK: 179 ADRESSER XChange United Kingdom 23 Fitzroy Square London W1P 5HJ, England tel fax Torbjörn Olsson har digitaliserat en mångsidig och användbar samling klassiska ornament och bläckplumpar. På Les Font Terribles är vi stolta över att kunna presentera denna världspremiär. T-Type Ornament är uppdelad på två fonter: Ink And Pen samt Scrolls And Florishes. För att de ska kunna användas till symmetriska utsmyckningar så finns samtliga ornament i spegelvända varianter. Ornament Ink And Pen är strikt och enkelt uppbyggd. På bokstavstangenterna a z hittar du diverse stålpennestreck, i sifferlägena återfinns bläckplumpar. Versalläget (tecken + shift) och det gemena läget (bara tecken) ger vänster- respektive högerspeglade varianter av samma ornament. 2 Fonten Ornament Scrolls And Florishes består av sirligare och mer avancerade ornament. På bokstavslägena a m finns ett antal ornament som är högerspeglade i normalläget och vänsterspeglade i shift-läget. På siffrorna 1 7 ligger några små godingar som redan är centrerade, det behövs alltså inga speglade varianter av dessa. Genom ett snillrikt accentueringssystem kan du skapa en mängd olika kombinationer av Scrolls And Florishes-ornamenten. Häng nu med i svängarna. Varje ornament består av två delar som lägger sig över varandra när du slår två tangentkombinationer i följd. Till exempel: Slå bokstaven a och du får fram en enkel båge. Slå sedan alt + a och en tjusig dubbelbåge lägger sig över den första bågen i en perfekt kombination. Hade du dessutom hållit ned shift under hela proceduren, hade du fått fram en vänsterspeglad variant av samma dubbelornament. 4$ Experimentera genom att kombinera delarna i olika ornament och finjustera med programmens knipningsfunktioner. Konsultera även hjälpdokumenten på disketten!

15 e?e??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee?? e??ee??ee??ee??ee??e e?e??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee?? e??ee??ee??ee??ee??e h? h? h? h? h? h???ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??e??ee??ee??ee??ee??e??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??ee??e??ee??ee??ee??ee??e Design Typografi Produktion # 3 Juni Snillrika fonter och nyttiga Mac-saker DtP:s prenumeranter är de första som får ta del av Torbjörn Olssons snillrika ornamentsfonter. Scheman över ornamentens placering på tangentbordet medföljer detta nummer, både på papper och på disketten. Läs mer om ornamenten på föregående sida. Dessutom: ANFANGALFABET: Tjugofem anfanger tecknade på 1800-talet. Anfangerna är sparade som TIFFbilder i 600 DPI. De är komprimerade med StuffIt Lite som självuppackande filer; kopiera först över filen till din hårddisk, dubbelklicka först därefter på den. Montera dem som de är, eller pröva att först färglägga dem i Freehand eller Illustrator. Hämtade ur boken Decorative Alphabets and Initials (Dover 1959). EXTENSIONS MANAGER: Håller reda på systemtilläggen i System 7 och låter dig stänga av dem vid uppstart utan att flytta ut dem ur tilläggsmappen. FÖR REGNIGA DAGAR: Vi bjuder på tre brädspel, Abalone, Shogi och Susan. Den sistnämnda är favoriten just nu, men prova alla tre! Garanterat produktionsbefrämjande. SÄTT LÅS PÅ MACEN: Nej, mot stölder hjälper inte LockOUT 2.0, men kan hindra nyfikna från att läsa dina dokument. Lås dig inte ute själv bara! MACENVY 2.1: Berättar saker om din dator du inte hade en aning om. Ju mera komplex din dator är, desto mer kan gå snett. Med detta hjälpmedel vet du åtminstone vad du har i burken. XTAGS DEMO: Demoversion av XTension till Quark XPress för effektiv dokumentproduktion. ORNAMENT INK AND PEN ABCDEFGHIJKLMNOPQRST abcdefghijklmnopqrst UVWXYZ! # %&/()= uvwxyz Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Redaktionsassistent Erik Nilsson. Nr 3 93 presslagt 27 maj. Copyright DtP. ISSN Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumeration 1993 (6 nr) 1200 kr plus moms. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! ORNAMENT SCROLLS AND FLORISHES A B»CÇD EÉF G H IˆJKLM aappleb cçd eéfƒg h iıjklm $5 6 7 g g g g g g b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, under 1993 (6 nummer) för kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med åtta olika typsnitt (Post- Script-snitt Typ 1-fonter, färdiga att använda i din Macintosh). Dessutom får du ett program som skriver ut stilprov på alla dina fonter. b Jag vill köpa årg 1992 (11 nr) med disketter (1 200 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Svarspost Stockholm Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Frankeras ej. DtP betalar portot.????????

16 16 Design Typografi Produktion # 3 Juni 1993 Betalar du för mycket för att rippa dina dokument? Välkommen till riket där religionen heter PostScript och kunden är kung. Och kunden det är du! I England och USA kallas det service bureaus, här säger vi oftast rip-sätterier. Orden säger en del om skiftande ambitionsgrad hos en del av företagen. För många kunder är också priset mindre avgörande än graden av service de får på stället där de rippar ut sina dokument. Ta därför nedanstående siffror för vad de är; en faktor av flera som du väger samman när du väljer samarbetspartner för dina olika publicistiska projekt. Samtidigt är det förstås intressant om din tidning kostar kr eller per nummer i repro och rip! Så här gjorde vi Vi faxade ett frågeformulär till ett stort antal repro- och rip-ställen landet runt. I tabellen kan du utläsa vilka uppgifter vi bad om. Med A4 menas en rippad sida utan passmärken. Offerten i kolumnen till höger gäller en återkommande tidningsproduktion, sex nummer per år, 30 sidor i genomgående fyrfärg, inklusive repro på 40 fyrfärgsbilder per nummer. Förvånansvärt många valde att inte svara på enkäten. I en del fall beror det på att företagen ligger på fel prisnivå. Sådant upptäcker dock kunderna efter en tid DtP gör sitt för att göra processen så kort som möjligt. Jämfört med den enkät DtP gjorde förra året har priserna sjunkit, dock inte så mycket som man skulle kunna tro. För alla priser gäller dock att de är förhandlingsbara. Och ska du handla upp tryck samtidigt så talar mycket för att du ska låta tryckeriet sköta rippningen. Spannet mellan dyrast och billigast motsvaras inte direkt, såvitt vi kunnat utröna, av motsvarande skillnader i kvalitet. Framtiden då? Ja, personligen tror jag att Kodaks Photo CD-teknik kommer att påverka förutsättningarna för de flesta av de företag du ser i tabellen nedan, sammanställd av DtP:s nye redaktionsassistent Erik Nilsson. Vem kommer längre att scanna in färgbilder för hundratals kronor när de går att få färdiga i digital form för sju kronor styck? Och egentligen tror jag att priset blir noll, eftersom kostnaden kommer att tas ut på fotografsidan; istället för att lämna dior till uppdragsgivaren kommer fotografen att lämna en CD, till samma pris. Egen Photo CD-anläggning Crimson, ett fotolabb i Stockholm, har redan skaffat en egen Photo CD-anläggning där en fotograf kan få sina bilder på CD över dagen, istället för på tio dagar som på Kodak. Visserligen blir det 70 kr/bild då, men å andra sidan gör Crimson färgkorrigeringar och sådant som annars kan bli lite hipp som happ. Vilket rip-sätteri blir först med att skaffa en Photo CD-anläggning som komplement till scannern? Pelle Anderson Sätteri Faxnummer En A4 på 24 A4 på Offert kr per Övrigt, anmärkningar papper/film kr papper/film kr nr el. sida ABA Desktop */240* 1840/2630 *inkl. 3 resp. 2 sidor. Gör även original Adman Reklam / /1320 Sättning på främmande språk Ateljé Ove Landgraff / /2020 Tillägg för icke PostScriptlagrade jobb DigiSet /250* 1680/ /nr *inkl. startavgift. Rent sidpris 75/100 Face */350* 2750/3230 *minimiavgift, gäller för två sidor Tryckeri Framtiden, Malmö / /1850 Rippar i princip endast till tryckkunder Grafiska Byrån, Uppsala / /1920 ca /nr Digitalisering och vektorisering av logos Grafisk Support */230* 1330/1690 *upp till två sidor IGP */320* 2880/ /s *minimipris. Rent sidpris 100/120. NewGraphic / / /nr* *inkl. helchromor: /nr Reprorit / / /nr* Ej startavgift. *ColorArt 400/sida Skapa Publishing */300* 2200/ /sida *startkostnad, två sidor och bud ingår Skribo Font / / /nr* *inkl. chromalin, gäller om Skribo trycker Sten Lindgren Grafiska / /2210 Tryckop / / /sida* *inkl. AgfaProof, 100 sidor film à 40 kr Typografen Text & Original / / /nr Renritning av logotyper mm. Även 3B2. Zett-Type Original / / /sida* *ingen bildrepro. Inga startavgifter.