Marknadsbrev. Svajig konjunktur och bra fondår. december - januari 2014/2015

Transkript

1 Marknadsbrev december - januari 14/1 Svajig konjunktur och bra fondår Svajigt år med dämpad tillväxt. Det kanske tydligaste temat i världsekonomin under 14 var hur de stora ekonomierna utvecklades i otakt. Medan förbättrades stadigt under året gick euroområdets ekonomi mot stagnation. Även bland tillväxtländerna rörde sig konjunkturen åt olika håll. Sammantaget verkar världsekonomin ha stärkts marginellt under året, men tillväxttakten är fortfarande att betrakta som dämpad, sett till den historiska utvecklingen. Skärpta amorteringskrav. Förra månaden lämnade Finansinspektionen sin syn på amorteringskrav för bolån. Vilka konsekvenser kan vi vänta oss av detta, och hur påverkar det din privatekonomi? Valutarörelser präglade fondåret. 14 blev ett bra år för de flesta fondkategorier. Undantaget Ryssland- och råvarufonder ligger alla kategorier på plus sedan årsskiftet. De flesta utländska aktiefonder har fått en extra skjuts av kronförsvagningen under året. Samtidigt har räntefonder gynnats av fortsatt sjunkande räntor. Börsutveckling 1 januari 9 december 14 i svenska kronor 1,8% Europa Nordamerika Ryssland -7,4% 1,9% 31,% 16,% Asien 3,% Afrika 19,4% Sydamerika 4,8% Australien 14,6% Världen 3,4% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Svajigt år med dämpad tillväxt Det kanske tydligaste temat i världsekonomin under 14 var hur de stora ekonomierna utvecklades i otakt. Medan förbättrades stadigt under året gick euroområdets ekonomi mot stagnation. Även bland tillväxt länderna rörde sig konjunkturen åt olika håll. Sammantaget verkar världsekonomin ha stärkts marginellt under året, men tillväxttakten är fortfarande att betrakta som dämpad, sett till den historiska utvecklingen. Det har funnits gott om utmaningar för den globala ekonomin att handskas med under året. Väpnad konflikt i Ukraina med ryska förtecken, ökad oro i Mellanöstern och ebola kan nämnas som några exempel. Trots det ser det ut som att global BNP växer i ungefär samma takt som förra året eller något snabbare. Men de regionala skillnaderna är slående och tillväxten är fortfarande att betrakta som nedtonad jämfört med åren före finanskrisen, som syns i grafen nedan. G-länder: BNP-tillväxt 4 3 f1 af Procent i årstakt 6 1 graf Årlig procentuell förändring Genomsnitt Källa: Macrobond, OECD 14: global konjunktur i otakt BNP Index 8 = 1 Det var stor skillnad i ekonomisk prestation mellan de stora länderna under 14. Den främsta skiljelinjen gick mellan 1 den amerikanska ekonomin som visade sig från sin bästa 1sida under året och euroområdet där den ekonomiska statistiken försvagades kontinuerligt. Men denna skillnad mel9 lan ekonomierna som vi har sett under 14 är egentligen bara en fortsättning på utvecklingen sedan finanskrisen. 9 Under de snart sju år som har passerat sedan årsskiftet 87/8 har den amerikanska ekonomin vuxit graf drygt 8 procent, medan euroområdets BNP fortfarande är omkring procent9 mindre1 än före krisen (se1 graf nedan). Storbritannien Euroområdet Det finns många förklaringar till dessa skillnader. Den Källa: Macrobond främsta orsaken är den europeiska skuldkrisen 11 1 som skickade in euroområdet i en ny recession som faktiskt pågick längre än nedgången efter finanskrisen. Detta klarade sig utan. Vidare har den amerikanska centralbanken bedrivit en mer konsekvent expansiv penningpolitik, medan ECB har varit mer försiktig och dessutom höjde räntan 11 under 11. Dessutom har kommit betydligt längre i sitt arbete med skuldminskning jämfört med euroområdet, där skuldsättningen snarare har ökat. Även bland tillväxtländerna gick utvecklingen åt olika håll. Av de fyra BRIC-länderna var det bara den indiska ekonomin som förbättrades under året. För Kinas del fortsätter den gradvisa anpassningen till strukturellt lägre tillväxt till synes planenligt. Sammantaget ser Kinas BNP ut att växa i närheten av det officiella målet på 7, procent. Som en av världens två största ekonomier är det fortfarande en imponerande siffra som ger ett stort bidrag till global konjunktur. Men dagarna med tvåsiffrig tillväxt är sedan ett par år tillbaka borta för gott. De stora besvikelserna bland BRIC-länderna stod Ryssland och Brasilien för. Rysk ekonog-länder: BNP-tillväxt Procent i årstakt mi 6drabbas hårt av sanktioner. Valutan har fallit som en sten, vilket driver upp inflationen och knäcker den inhem ska4 konsumtionen. Bilden av svensk ekonomi är också kluven. Uppdelningen 3 mellan stark inhemsk efterfrågan och svag export håller i sig.1 Fram till finanskrisen växte industriproduktionen i betydligt snabbare takt än serviceproduktionen. Men sedan dess har det omvända gällt. Svag omvärldsefterfrå-1 gan- i synnerhet från övriga europeiska länder har lett till-3att industriproduktionen har minskat. Samtidigt har tjänstesektorn gynnats av skattesänkningar, stigande Årligoch procentuell förändring Genomsnitt bostadspriser växande sysselsättning som Ekonomisk har eldat påaktivitet inom OE Procent Källa: Macrobond, OECD och index svenskarnas efterfrågan på tjänster. 1 BNP Index 8 = 1 11 graf Industriproduktion OECD (vänster) Storbritannien Euroområdet Källa: Macrobond 1 11 Ledande indik

3 Utökade och avvecklade stimulanser Även den globala penningpolitiken har utvecklats i otakt i år. Till stor del speglar detta skillnader i konjunkturutvecklingen. Uppgången i amerikansk ekonomi fick Fed att avveckla sitt program för obligationsköp under hösten. Nästa steg är en räntehöjning som väntas komma under nästa år. I euroområdet har ECB gått åt rakt motsatt håll och sänkt styrräntorna samt lanserat nya program för obligationsköp och riktade lån. Nästa steg för den europeiska centralbanken är snarare utökade stimulanser då målet är att balansräkningen ska närma sig 1 års nivåer. Även i har centralbanken utökat de penningpolitiska stimulanserna. Riksbanken anslöt sig till samma lag som ECB och BoJ när reporäntan sänktes till procent i oktober. Okonventionella åtgärder som obligationsköp eller valutainterventioner känns däremot avlägset för Riksbanken i dagsläget. Sammanfattningsvis fortsatte alltså global penningpolitik att vara mycket expansiv även under 14. Räntorna sänktes eller behölls kring noll procent hos de stora centralbankerna, och avvecklade amerikanska stimulanser ersattes med nya och utökade åtgärder från euroområdet och. Låga investeringar och höga skulder hindrar acceleration G-länder: BNP-tillväxt Under åren efter finanskrisen har stort fokus riktats mot Procent i årstakt penningpolitiken. Med styrräntor nära noll har flera av världens centralbanker tagit till extraordinära åtgärder, framför allt i form av köp av obligationer. Det har tryckt ner obligationsräntor med längre löptider och bidragit till allmän tillgångsinflation. Men hur effektiv denna ultralätta penningpolitik har varit när det kommer till faktisk ekonomisk aktivitet är mer osäkert. Framför allt har centralbankernas stimulanser inte lyckats få fart på investeringarna. För att global tillväxt verkligen ska kunna ta fart är ökade i investeringar i sam6 7 8 investeringar avgörande Nedgången 14 band med finanskrisen var osedvanligt stor och återhämtprocentuell förändring Genomsnitt ningen under de efterföljande Källa: Macrobond, OECD åren trög. Den motsträviga investeringsviljan beror till stor del på att företagen inte ser tillräckligt stark efterfrågan samt att befintligt kapacitetsbnp utnyttjande är förhållandevis lågt. Dessutom har finansieindex 8 = 1 ringsmöjligheterna varit begränsade på vissa håll. Även offentliga investeringar har släpat på grund av utbredda budgetunderskott. Svag investeringsvilja och behov av reformer är dock ett tydligt fokusområde bland internationella organisationer. På senare tid har initiativ kommit från graf 3 G-länderna och EU-kommissionen som är steg i rätt riktning, men mer kommer att behövas. Ytterligare ett hinder för tillväxten i flera utvecklade länder är fortsatt hög privat och offentlig skuldsättning. Trög tillväxt och låg inflation försvårar arbetet med skuldav veckling, och trög skuldavveckling hindrar ökad tillväxt. verige Storbritannien Euroområdet Det har skapat en Källa: besvärlig situation som har visat sig vara Macrobond svår att ta sig ur. Här har och Storbritannien kommit längst i arbetet med minskning av privata skulder, och för åtminstone amerikansk del har den privata konsumtionen utvecklats väl under senare år. I euroområdet däremot har hushållens skuldsättning istället ökat, vilket minskar konsumtionsutrymmet och håller nere efterfrågan. När hushållens efterfrågan är svag (undantaget ) skulle mer expansiv finanspolitik kunna hjälpa till att lyfta tillväxten. Men budgetunderskott, regelverk och höga statsskulder gör de flesta stater motvilligt inställda till att öppna plånböckerna. Det leder till ytterst begränsat utrymme för finanspolitiska stimulanser framöver. Viss lättnad, eller snarare uppskjuten åtstramning, kan dock skönjas när vissa euroländer tillåts frångå budgetkraven och skjuter nästa års planerade momshöjning på framtiden. Men någon regelrätt finanspolitisk stimulans är inte att förvänta sig. Sammantaget förhindrar dessa faktorer global tillväxt från att ta fart på allvar. Istället är det mest sannolika en måttlig ökning av tillväxttakten nästa år. Sammantaget förhindrar dessa faktorer global tillväxt från att ta fart på allvar. Istället är det mest sannolika en måttlig ökning av tillväxttakten nästa år. Till viss del beror dock detta på faktorer som tyngde tillväxten i år, snarare än nyvunnen styrka i världsekonomin. Dels väntas den amerikanska tillväxten bli högre 1 än i år. Inte på grund av att konjunkturen accelererar ytterligare, utan till följd av att BNP krympte under första kvartalet i år, vilket drar ner helårssiffran för 14, och gör jämförelsen med nästa år enklare. Den andra anledningen är att s BNP krympte två kvartal i rad i år till följd av vårens momshöjning. När nu effekterna av momshöjningen klingar av återgår till tillväxt som håller i sig genom 1. Ekonomisk aktivitet inom OECD Procent och index Industriproduktion OECD (vänster) Ledande indikatorer, mån lag (höger) Källa: Macrobond, OECD 3

4 Utsikter inför 1: Översyn av enskilda ekonomier I har konjunkturen visat sig vara allt mer självgående. Den starka sysselsättningstillväxten, som har inneburit att över 1 miljoner fler amerikaner har ett jobb idag jämfört med för fem år sedan, är en viktig förklaring till det. Även gradvis förbättring på bostadsmarknaden, låg inflation, och på senare tid sjunkande bensinpriser göder konsumtionen. Goda förutsättningar för konsumtion är särskilt viktigt i ett land som vars BNP till två tredjedelar består av privat konsumtion. Fortsatt stigande sysselsättning och, så småningom, stigande löner gör att den konsumtionsdrivna konjunkturuppgången håller i sig även nästa år. Högst sannolikt höjer Fed räntan under året. Stort fokus kommer att läggas på att förbereda marknaderna på detta i god tid för att minska den finansiella turbulens som trots allt riskerar att uppstå i samband med denna första ränteförändring på över sex år. Fortsatt stigande sysselsättning och, så småningom, stigande löner gör att den konsumtionsdrivna konjunkturuppgången håller i sig även nästa år. Tittar vi på euroområdet, ser det desto mer utmanande ut. Här är exportförhållandena avgörande för den framtida utvecklingen eftersom exporten utgör 44 procent av BNP ( jämfört med endast omkring 13 procent i ). Enligt beräkningar från OECD har tillväxttakten i global handel minskat från i genomsnitt,6 procent under åren 11 till de senaste årens 3 3,3 procent. Samtidigt står det också klart att regionen saknar en intern drivkraft. När exporten vacklar, blottas bristen på inhemsk efterfrågan. Hög skuldsättning bland hushåll och länder i kombination med tvåsiffrig arbetslöshet (förvisso med stora variationer mellan länderna) tynger konsumtionsutrymmet. Faktum är att den privata konsumtionen inom euroområdet ännu inte har återhämtat sig till nivåerna före finanskrisen. Ännu visar varken arbetsmarknaden eller skuldsituationen några tecken på bättring och utvecklingen på vissa viktiga exportmarknader är dämpad. Ytterligare åtgärder från ECB, lågt oljepris och euroförsvagning ger dock viss tillväxtimpuls och gör att regionens konjunktur planar ut kring nuvarande nivåer. I har regeringen och centralbanken styrt den ekonomiska utvecklingen i snart två års tid. Det stundande nyvalet ger sannolikt premiärminister Abe förnyat förtroende att fortsätta med sin ekonomiska politik. I och med att nästa momshöjning har skjutits på framtiden och centralbankens beslutsamhet att fortsätta med kvantitativa lättnader till inflationsmålet nås, och den effekt det har på växelkursen, talar mycket för att tillväxten ökar något under nästa år. Men den högre takten beror till största del på att årets tillväxt dämpades av momshöjningen. Kinas konjunktur kommer att fortsätta att präglas av den gradvisa ombalanseringen mot inhemsk konsumtion. Samtidigt har vi upprepade gånger sett att myndigheterna står beredda att finjustera utvecklingen med stimulanser när inbromsningen sker för snabbt. Denna utveckling håller i sig och gör att Kinas tillväxt kretsar kring 7 procent under de närmaste åren. I medför tudelningen mellan stark inhemsk efterfrågan och svag export vissa risker. I medför tudelningen mellan stark inhemsk efterfrågan och svag export vissa risker. Då det är svårt att se att omvärldsefterfrågan, framför allt från euroområdet, tar fart kommer exportutvecklingen endast att förbättras långsamt. Det gör att den närmaste tidens tillväxt är beroende av att styrkan i den inhemska efterfrågan inte minst hushållens konsumtion håller i sig. Fortsatt stigande sysselsättning samt låg inflation och ränta skapar visserligen förutsättningar för att så ska ske den närmaste tiden. Men det osäkra parlamentariska läget med extra val och oklarhet kring framtida skatter samt införandet av amorteringskrav och eventuella ytterligare åtgärder för att tygla hushållens växande skulder skapar definitivt utmaningar. Störst hot mot hushållens konsumtion skulle sannolikt ett prisfall på bostäder utgöra. Här visar exempel från bland annat Holland hur känslig konsumtionen är för sjunkande bostadspriser. Huvudscenariot är trots allt att vi undviker en krasch på bostadsmarknaden och att exporten stärks i långsam takt framöver. Det gör att tillväxten stärks något under nästa år, men riskerna ska inte underskattas. Johan Lundqvist Ekonom 4

5 PLACERA Stora valutarörelser * präglade fondåret blev ett bra år för de flesta fondkategorier. Undantaget Ryssland- och råvarufonder ligger alla kategorier på plus sedan årsskiftet. De flesta utländska aktiefonder har fått en extra skjuts av kronför svagningen under året. Samtidigt har räntefonder gynnats av fortsatt sjunkande räntor. Börsutvecklingen under 14 var svängig, men sammantaget ser det ut att bli ett hyggligt börsår. Under årets första halva rörde sig de flesta av världens aktiemarknader stadigt uppåt och vid halvårsskiftet hade index över världens samlade börser stigit ca 6 procent. Höstmånaderna blev dock stökiga när fördjupad Ukrainakris blandades med försämrad konjunkturstatistik från Europa samtidigt som närmade sig ett avvecklande av de penningpolitiska stimulanserna. Sammantaget ledde det till att hela årets börsuppgång raderades ut på knappt en månad. Men nedgången blev kortvarig. Framför allt var det starkare än väntade delårsrapporter från börsföretagen som vände utvecklingen. Och på bara några veckor hade aktiemarknaderna hämtat igen hela höstens börsras och noterades åter på årshögsta nivåer. Ett flertal börser handlas nu kring de högsta nivåerna någonsin. Det gäller t.ex. både -börsens S&P -index och Stockholmsbörsens breda OMXSPI-index. på avkastningen i utländska aktiefonder för svenska sparare. I synnerhet gällde detta fonder som handlas i dollar. Fram till den 8 december hade dollarn stigit 17 procent mot kronan. Det har lett till att -fonderna har stigit omkring 3-3 procent i år i kronor, trots att det amerikanska börsindexet1 gick upp 1.6 procent i dollar. Växelkursförändringar hade alltså stor inverkan på fondavkastningen i år. Börsutveckling 14 Procent, svenska kronor Börsutveckling 14 - Procent, lokal valuta januari 1 mars maj juli Tillväxtmarknader september november Euroområdet Källa: Macrobond, MSCI januari mars maj juli Tillväxtmarknader september november Euroområdet Källa: Macrobond, MSCI Kronförsvagning mumma för svenska sparare En tydlig trend under året var att svenska kronan försvagades mot de flesta utländska valutor. Det hade stor inverkan * Samtliga hänvisningar till årsavkastning i denna text avser perioden 1 januari 8 december 14. Det finns dock ett undantag där valutarörelserna har försämrat avkastningen för svenska sparare, och det är Rysslandsfonder. Ryska börsen har haft ett turbulent år men är endast ner 1, procent sedan årsskiftet, räknat i rubel. Men avkastning i svenska kronor visar ett helt annat resultat. Rubelsförsvagningen mot svenska kronor summerar till närmare 3 procent hittills i år, vilket har fått avkastningen i Rysslandsfonder att dyka. Rubelraset tog fart på allvar i juni, vilket sammanföll med sjunkande oljepris och sanktioner från väst mot Ryssland. Vidare har ryska aktiefonder haft svårt att navigera i en miljö där många utländska långsiktiga investerare försvunnit och aktiemarknaden istället har rört sig med in- och utflöden i de stora likvida bolagen inom främst energisektorn. Dessutom har flera MSCI NR USD 1 MICEX Index

6 aktiefonder drabbats av den ryska statens konfiskering av tillgångar i ägarbolaget Sistema under året. En sådan händelse visar tydligt att de nästan kroniskt låga värderingarna på ryska börsen är låga av en anledning, och påminner om risken med att investera på enskilda tillväxtmarknader. Indien fondvinnare Den enskilt bästa fondkategorin under 14 var Indienfonder. Vårens parlamentsval blev en tydlig trigger för marknaderna som hoppas på att den nya regeringen ska ta tag i landets eftersatta reformarbete. Både aktiemarknaden och valutan har stärkts under året, med 3 respektive 17 procent. För den indiska aktiefonden Blackrock India har det resulterat i en avkastning på hela 6 procent i svenska kronor. Utöver uppgången på aktiemarknaden och valutaef- Utöver uppgången på aktiemarknaden och valutaeffekten har Blackrock India även överträffat sitt jämförelseindex med 13 procent i år. fekten har fonden även överträffat sitt jämförelseindex3 med 13 procent i år. Det är således tre ben som gör Blackrock India till 14 års bästa fond i Skandias utvärderade sortiment. Starkt år för fonder För svenska aktiefonder blev 14 ännu ett starkt år, om än med stor spridning i fondavkastningen. Merparten av fonderna har dock slagit sitt jämförelseindex, och vinnaren i kategorin fonder är Carnegie fond som har stigit procent, jämfört med uppgången i index4 om 1, procent. Bland de sektorer som gått starkast under året finns till exempel fastighetsaktier som gynnats av fortsatt låga finansieringskostnader under året. Det har stärkt Alfred Berg Nordiska Fastighetsfond som steg med 3 procent under 14. Fortsatt räntepress gynnade räntefonder En utbredd uppfattning i början av 14 var att obligationsräntor hade sjunkit färdigt och att vi snarare skulle se stigande räntor under året. Men fortsatt avtagande inflation och konjunkturbesvikelser från euroområdet ledde istället till mer expansiv penningpolitik och ytterligare sjunkande obligationsräntor. Följden var att obligationer med lång löptid gynnades. Det bidrog till mycket god avkastning i långräntefonderna Skandia Kapitalmarknadsfond och Skandia Realräntefond som steg 7, respektive 7,7 procent under året. Bland företagsobligationsfonderna var det stor spridning i avkastning. Både fonder av typen high yield och investment grade steg under året. Den amerikanska high yield-marknaden tyngdes dock under hösten av bl.a. ett fallande oljepris, vilket höll nere avkastningen i Nordea US High Yield som steg med knappt 1 procent. Bättre gick det för investment grade-kategorin där Skandia Global Företagsobligationsfond, som har möjlighet att fördela fondinnehavet mellan olika länder och obligationstyper, steg med 7 procent. Möjlighet till flexibel förvaltning visade sig särskilt värdefullt under ett år med stora regionala variationer på de globala obligationsmarknaderna. Erik Fredin Johan Lundqvist Bästa sämsta fonder i Skandias utvärderade sortiment under 14 Bäst Sämst BlackRock India East Capital Ryssland JP Morgan Global healthcare Russian Prosperity Fidelity Indonesia Alfred Berg Ryssland Fidelity Thailand Odin Maritim East Capital Turkiet East Capital Östeuropa MSCI India Net 3 SIXPRX 4 6

7 SPARPERSPEKTIV Skärpta amorteringskrav hur påverkar det dig? Förra månaden lämnade Finansinspektionen sin syn på amorteringskrav avseende hushållens bolån: vid belåningsgrad över 7 procent ska procent av lånebeloppet amorteras ned per år för att minska till 1 procent vid belåningsgrad på mellan och 7 procent. Vilka konsekvenser kan vi vänta oss av detta, och hur påverkar det din privatekonomi? Orsaker till amorteringsförslaget Låt oss börja med ett konsterande: hushållens skuldsättning har varit en sten i skon under en längre tid nu. Svenskar har helt enkelt vant sig vid att låna till konsumtion de senaste decennierna, något som både Riksbank och Finansinspektion identifierat som en allt större risk. Jag kan sympatisera med det resonemang Finansinspektionen har i sin motivering av kommande amorteringskrav; att högt belånade hushåll kan påverkas kraftigt vid förändringar av t.ex. konjunkturläge i omvärlden eller ökad arbetslöshet. Man har helt enkelt mindre stresstålighet, för att uttrycka resonemanget lite annorlunda. Högt belånade hushåll ska, menar nu FI, tolkas som hushåll med belåningsgrader över procent även med denna belåningsgrad riskerar hushållen att påverkas på ett sätt som förstärker de krishärdar som vi vet dyker upp i vår omvärld med jämna mellanrum. Ett räkneexempel Så hur påverkar då skärpta amorteringskrav individers privatekonomi? Ta en familj med ett sammantaget lån på miljoner kronor; en rätt vanlig situation för en storstadsfamilj med relativt nyköpt villa eller bostadsrätt. Anta nu först att familjen lånat maximalt till sitt husköp, det vill säga till 8 procent finansierar köpet via lån. procent av lånebeloppet, det vill säga 4 om året, föreslås nu amorteras ned till dess att skuldsättningen kommit ned till procent. För familjen innebär detta en amortering på över 3 3 kronor per månad till dess att belåningen understiger 7 procent, och därefter knappt 1 7 i månaden. Tar vi en familj med lägre belåning, säg 6 procent, är det denna lägre amorteringstakt på om året eller knappt 1 7 som gäller från början. Konsekvenserna När man så konstaterat hur stora de faktiska amorteringarna kommer att bli kan det vara värt att fundera en sväng kring hushållens balansräkningar. Vilka tillgångar har hushåll, och hur slår ett amorteringskrav på olika typer av balansräkningar? En ung person, som kanske just slutat plugga och fått sitt första fasta jobb är överlastad med humankapital; dvs. kunnande och förmågor som över tiden kommer att generera framtida lön och sparande. Typiskt sett har denne unge person begränsat med finansiella tillgångar. Hur man än vrider och vänder på amorteringskrav kommer många av dessa unga individer att ha en kanske 7

8 allt för stor del av sina tillgångar koncentrerade i fastigheter. I dagsläget införskaffas ofta den första lägenheten med hög belåning, helt enkelt därför att det ofta är enda möjligheten att hitta ett boende där arbetet finns. I ett tänkt läge med striktare amorteringskrav kommer inte belåningsgraden på fastigheten att vara lika alarmerande hög; däremot kommer en stor del av inkomsterna att kanaliseras till amorteringar och troligen tränga ut både konsumtion och En stor del av inkomsterna kommer att kanaliseras till amorteringar och troligen tränga ut både konsumtion och sparande. sparande. Både med och utan striktare amorteringskrav kommer fastighetsrisk att utgöra ett betydande inslag i unga personers balansräkning. Det enda långsiktiga sättet att minska denna är att få fart på byggandet, och öka tillgången på bostäder i storstadsregioner där jobben finns. För den äldre individen är situationen en annan. Humankapital har växlats in i finansiellt kapital: via inkomstpensionssystemet, via tjänstepensionsinbetalningar och via privat sparande. I den mån amorteringskrav alls blir aktuellt för denna grupp innehåller balansräkningen redan en större mängd andra tillgångar; koncentrationen till fastigheter och den risk som är förknippad med detta tillgångsslag är typiskt sett inte lika hög. Amortering är sparande Jo, amortering är pengar som inte konsumeras, utan som ökar på egenkapitalet i din fastighet. I vid bemärkelse skulle det således gå att definiera som sparande. Jag tänker dock att denna typ av koncentrerat sparande vi pratar ju om enbart ett enda tillgångsslag går på tvärs mot allt vad riskspridning heter. Den amorterande individen allrahelst den unge med få andra finansiella tillgångar blir oerhört beroende av utvecklingen på fastighetsmarknaden. Och Den amorterande individen blir oerhört beroende av utvecklingen på fastighetsmarknaden. utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden under början av 9-talet visar med all önskvärd tydlighet att det kan vara slagigt i backarna. Fastigheter är också en tillgång som är knuten till livssituationer på ett tydligare sätt än t. ex. fonder och aktier. Skiljer du dig, blir arbetslös eller får ett jobb på annan ort är du i behov av att sälja ditt boende, dvs. likvidisera ditt sparande. Ditt sparande blir helt enkelt utsatt för en annan typ av påverkan, som rent konkret kan dra ned placeringshorisonten från de tänkta 1- åren till försäljning nu! Att rakt av sätta likhetstecken mellan amortering och sparande är således ett resonemang som har vissa svagheter. Generationsrättvisa Något annat jag funderar mycket över är hur FI:s kommande amorteringskrav slår över generationer. Vi har redan pratat om skillnader i balansräkningar mellan unga och äldre individer. Enligt FI kommer de ökade amorteringskraven inte gälla för redan ingångna låneavtal. Det är således ungdomar, i början av sin boendekarriär, som kommer att påverkas mest. Jag tänker att vi ser denna tudelning av samhället på fler och fler områden: arbetslösa kontra yrkesarbetande, pensionärer med förmånsbestämda pensioner kontra framtidens pensionärer med premiebestämda pensioner och nu redan befintliga låntagare mot morgondagens lägenhetsköpare. Svårt med generationsrättvisa, tänker jag. Jeanette Hauff Sparekonom 8

9 PENSIONER En pensionsekonoms årskrönika Förslag om stora förändringar för det privata pensionssparandet har dominerat supervalåret 14 ur ett pensionsperspektiv. Det började med ett utspel från dåvarande finansminister Anders Borg i början av året om att avdragsrätten kraftigt skulle begränsas. Tydligen måste pensionerna bli sämre för att vi ska förmås att jobba längre. Det tål att nämnas att över två miljoner svenskar utnyttjar avdragsrätten för pensionssparande idag. Det ledde vidare till ett konkret förslag om en begränsning från dagens 1 kr per år till 4 kr. Riksdagsvalet kom och den nyvalda regeringen arbetade fram ett eget budgetförslag som i elfte timmen ändrade förslaget till att begränsningen istället skulle vara 1 8 kr för året. När krutröken lagt sig och regeringens budget fallit stod istället Alliansens budgetmotion antagen och ett extra val är utlyst till i mars 1. Dock är förslaget om avdragsrätten nu identiskt i de båda budgetmotionerna, och avdragsrätten kommer begränsas till 1 8 kr eller 1 kr per månad för 1. Nu behöver du alltså, förutom att anpassa pensionssparandet till den nya avdragsrätten, hitta nya former för att spara till pensionen. Det kommer att vara individuellt vilken sparform som passar bäst men vi förväntar oss ett ökat intresse för investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. För Skandias kunder har 14 varit ett fantastiskt år för långsiktigt sparande. Kunder med traditionellt förvaltade försäkringar har under året gynnats av att vår kapitalförvaltning fortsätter att prestera i toppklass. Totalavkastningen har under de senaste fem åren varit 8, procent i genomsnitt årligen och efter 1 månader av detta år är avkastningen 1 procent - bäst av alla jämförbara bolag. Som en följd av detta har återbäringsräntan, som är sättet kunderna tilldelas avkastningen, kunnat höjas två gånger under året. Först från 6 till 8 procent och sen upp till hela 1 procent från september. Det betyder att våra kunder kan glädjas åt att deras försäkringskapital just nu växer med en årstakt på 1 procent före skatt och avgifter. För kunder med fondförsäkring avslutades året med att Skandias avdelning för förvaltaranalys, som bland annat arbetar för att ge dig som kund ett så bra utbud av fonder att välja på som möjligt, prisades av tidningen Fondbranschen som landets bästa. För egen del fick jag, som ambassadör för Skandias stiftelse Idéer för livet, äran att under Almedalsveckan i Visby dela ut ett stipendium till Mattecentrum. Mattecentrum är en ideell förening som varje månad hjälper massor av barn och ungdomar med matematik, helt gratis. Bland annat erbjuds räknestugor där volontärer ger individuell hjälp med matematikstudier till barn och unga. Idag finns ett sjuttiotal räknestugor i 7 städer. Från mitt perspektiv som pensionsekonom är matematiska färdigheter särskilt viktigt att få med sig från grundskola och gymnasium. Det lägger grunden till en finansiell förmåga som innebär att man lättare kan hantera sin vardagsekonomi och sitt sparande. Därför har jag också bestämt mig för att engagera mig ytterligare för Mattecentrum genom stiftelsen Idéer för livet där Skandia ska stå värd för en egen räknestuga under ett år. Jag ser fram emot att bidra till detta under 1 och räknar med att kunna fräscha upp mina egna färdigheter i matematik på kuppen. Med det vill jag önska er alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! Mattias Munter Pensionsekonom, Skandia 9

10 Marknadsnoteringar Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK) 1 månad,4% Norden 1,% Europa 1,8%,%,9% Brasilien -,% Ryssland -16,6% Indien -,7% Kina,4% Världsindex 1,% Tillväxtmarknader -1,9% Valutor Nivå 1 månad USDSEK 7,3 1,3% EURSEK 9,3,9% GBPSEK 11,8,% EURUSD 1,4 -,4% Råvaror Nivå (USD) 1 månad Olja (WTI Crude, 1st future) 63,8-17,% Olja (Brent Crude, 1st future) 66,8-18,8% Guld (Spot) 1 3,9 6,9% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) Riksbanken ECB Fed, Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) år -1,3 år,61 7,7 Tyskland år -4 1,6 1 år 1,3-17,8 1 år,1-14,8 Tyskland 1 år,69-14,9 1 år 16,% 18,% 14,% 33,% 1,7%,% -4,3% 4,% 17,% 3,8% 1,6% 1 år 1,3% 3,9% 1% -9,9% 1 år -34,4% -38,9% -,8% 1 år (bps) -1-1 år (bps) -89,8 31,4-6,1-13, -6,6-11,4 3 år 63,% 66,9% 7,3% 9,%,8% -,4% -1,3% 6,% 47,9% 66,6% 4,7% 3 år 1,% 3,% 1,% -7,6% 3 år -3,8% -38,% -8,1% 3 år (bps) - -9, 3 år (bps) -8,3 39, -3, -64,3 1, -146,4 år 71,9% 63,7% 43,% 11,4% 38,1% -33,3% -1,9% 6,7%,9% 68,8%,1% år 6,1% -1,9%,3% -16,% år -9,7% 6-7,7% 9,1% år (bps) -, -9, år (bps) -4,1-13, 4-14, -16,4-1, -4, Statsobligationsräntor, 1 år 4, Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 4, 19 3, 17 3, 1, 13, 1, 11 1, 9 jun-14 dec-13 jun-1 dec-9 jun-14 dec-13 jun-13 dec-1 jun-1 dec-11 jun-11 dec-1 jun-1 dec-9 Tillväxtmarknader (SEK) Global (SEK) jun-13 7 dec-1 jun-1 dec-11 Tyskland jun-11 dec-1, Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 1