Hushållens energianvändning för mathållning

Transkript

1 Konsumentverket/KO PM 003:11 Hushållens energianvändning för mathållning Energianvändning vid matlagning, förvaring, diskning och ventilation genom köksfläkt

2 Innehåll Sammanfattade resultat Inledning... 4 Kosthushåll Matlagning Schablonmåltider Frukost Lunch Middag Extra matlagning, efter hushållsstorlek Småapparater Mikrovågsugn Fläkt Förvaring Diskning Bilaga Energiåtgång vid tillredning av mat Referenser Hushållens energianvändning för mathållning Energianvändning vid matlagning, förvaring, diskning och ventilation genom köksfläkt PM 003:11 ISBN Konsumentverket 003

3 Sammanfattade resultat Beräkningarna i denna rapport syftar till att, utifrån det material som finns tillgängligt på Konsumentverket, uppskatta den totala förbrukningen av elenergi som uppstår i de svenska hemmen vid tillagning och förvaring av mat samt vid diskning. Resultaten har baserats på antaganden om behov och beteenden i samband med matlagning för kosthushåll i tre olika storlekskategorier. Vid en uppräkning till riksnivå hamnar den totala förbrukningen i storleksordningen 9 TWh/år för Sveriges samtliga hushåll. Resultaten bygger uteslutande på testresultat utförda i laboratorium, grova generaliseringar och förenklade schablonvärden och måste därför tolkas med stor försiktighet. Nedanstående figur presenterar en sammanslagning av samtliga hushålls elförbrukning efter de aktiviteter beräkningarna omfattar. Total förbrukning av elenergi för Sveriges samtliga hushåll efter aktivitet Aktivitet Matlagning Förvaring i kyl- och frysskåp Diskning Sammanräknat Elförbrukning (GWh/år) Konsumentverket/KO PM 003:1 3 (16)

4 1 Inledning Kretsloppsstrategin utgår från att åstadkomma ett hållbart flöde av material och produkter under hela dess livscykel. I detta sammanhang vägs även energiförbrukningen under livscykeln in. Att identifiera och kvantifiera produkters flöden av energi och råvaror, från vaggan till graven, är väsentligt för att nå ett hållbart kretsloppsamhälle. Som ett led i detta arbete på livsmedelsidan, har ambitionen med denna rapport varit att uppskatta storleksordningen av hushållens energianvändning i samband med matlagning i hemmet, dvs. den energiåtgång som uppkommer i samband med förvaring, tillagning och diskning. I Sverige är det så gott som uteslutande fråga om elanvändning. Tillagning på gasspis, som förekommer i enstaka kommuner, har utelämnats. Metod För att få ett mått på den totala förbrukningen av elenergi inom ett så avgränsat område som tillagning och förvaring av mat samt diskning krävs ingående undersökningar om hushållens elektriska köksutrusning samt de vanor och beteenden hushållen har kring livsmedelshanteringen. Sådana mätningar kräver stora resurser såväl finansiellt som tidsmässigt. I väntan på dessa är vi hänvisade till det material som redan finns tillgängligt inom Konsumentverket. Konsumentverket har en gedigen kunskapsbank om diverse hushållsmaskiners och vitvarors energiförbrukning, vilket tillsammans med verkets tidigare undersökningar om innehav av köksutrustning, visar på hushållens förutsättningar. Hur och i vilken utsträckning köksutrustningen sedan används är naturligtvis avgörande för att kunna bestämma energiåtgången i de svenska hushållens kök. De bedömningar vi gjort baserar sig på vad vi uppfattar vara ett rimligt användande av den köksutrustning som är att betrakta som standardutrustning i dagens Sverige. Resultaten ger därför en vägledning om hur stor den egentliga energiförbrukningen kan tänkas vara ute i de svenska hemmen. För att få säkrare uppskattningar är det nödvändigt att genomföra användarstudier. Från känd energiförbrukning per aktivitet eller apparat har en uppskattning gjorts till sannolik årsförbrukning. För detta har hushållen delats in i tre grupper; en till två personer, tre till fyra personer samt fem personer och däröver. För varje grupp har antaganden gjorts om: Maträtter, tillagningssätt och portionsstorlekar vid matlagning Storleken på kyl- och frysskåp Storleken på diskmaskinen samt antal diskomgångar per år Mängd diskvatten som används för diskning för hand Beträffande matlagning utgår vi från en veckomeny bestående av frukost, lunch och middag. Matsedeln varierar något över veckans dagar med några extra tillägg för bl. a. helgdagar och gäster. Energiförbrukningen för tillagandet av måltiderna utgår från tester i laboratorium samt uppskattad användning av småapparater och köksfläkt. För förvaring av mat utgår vi från att samtliga hushåll har tillgång till kyl- och frysskåp, skåpens storlek varierar efter hushållsstorlek. För diskningen är hushållen utöver hushållsstorlek indelade efter innehav av diskmaskin. Konsumentverket/KO PM 003:11 4 (16)

5 Nästa steg blir att räkna upp hushållsspecifik energiåtgång till riksnivå. I avsaknad av ett eventuellt kommande lägenhetsregister har vi valt att använda uppgifter om kosthushållens sammansättning och antal. De beroendevariabler som i dessa beräkningar är avgörande för hushållens energiförbrukning är begränsade till hushållsstorlek och ålder. Slutresultatet ger en fingervisning om i vilken storleksordning elförbrukningen kan tänkas ligga i samband med mathållning i de svenska hemmen. Hur väl denna siffra sedan svarar mot den verkliga förbrukningen kan endast fördjupade studier visa. Kosthushåll I denna rapport har vi använt oss av hushållsbegreppet kosthushåll. Med kosthushåll avses det hushåll som utgörs av alla personer som bor i samma bostad och har gemensam ekonomi. Dessa hushåll har delats in efter storlek och ålder vilket är den ram som används för att uppskatta behovet av elenergi i samband med matlagning. Hushållsstorleken är en ganska självskriven variabel; ju större hushåll desto större behov av elenergi. Åldersfördelningen har använts för att kategorisera hushållen efter uppskattade lunchvanor. Samtliga hushåll med ålder över 65 år har antagits laga lunch hemma, medan resterande hushåll antagits värma sin lunch på spisplatta eller i mikrovågsugn. Kosthushållens åldersfördelning efter hushållsstorlek finns i den officiella statistiken endast beskriven för hushåll utan barn. Av den anledningen återfinns personer i åldersgruppen 65 år och uppåt de som äter lunch hemma endast bland 1- personhushållen, tabell 1 nedan. Att just denna ålderskategori antagits tillaga lunch hemma hör samman med flertalet av dessa hushåll är pensionerade och därmed inte är på arbetet, i skolan eller på dagis under lunchen. Tabell 1 Kosthushåll efter storlek och uppskattade lunchvanor Hushållsstorlek Lunchvanor Hushåll 1- personer Hushåll 3-4 personer Hushåll >4 personer Värmer lunch Tillagar lunch Värmer lunch Tillagar lunch Värmer lunch Tillagar lunch Samtliga kosthushåll Tabell 1 är alltså framtagen efter följande antaganden: samtliga hushåll 65 år och däröver återfinns i hushållsstorleken 1- personer samtliga hushåll 65 år och däröver lagar lunch hemma för övriga hushåll har förbrukningen av energi, i samband med lunch, kalkylerats efter den energiåtgång som krävs för uppvärmning av mat på spisplatta eller i mikrovågsugn. Konsumentverket/KO PM 003:11 5 (16)

6 3 Matlagning 3 37 GWh/år Beredning av frukost 339 GWh/år 3.1. Beredning och värmning av lunch 47 GWh/år Beredning av middag GWh/år Extra matlagning 517 GWh/år 3. Användning av småapparater GWh/år 3.3 Användning av mikrovågsugn 101 GWh/år 3.4 Användning av fläkt 319 GWh/år Energiförbrukningen vid tillagning av mat utgår från schablonmåltider som beräknats från olika mätningar med uppmätta referensapparater. Köksutrustningen är att betrakta som standardutrustning med svenska mått mätt beträffande modell och tillverkningsår. Utrustningen består av spis med gjutjärnsplattor och ugn, vattenkokare, mikrovågsugn, köksfläkt samt viss diverse småapparater som elvisp, brödrost, matberedare m.m. Nedanstående beräkningar utgår från ett nödvändigt energibehov vid matlagning på spis, och inte från faktisk förbrukning. Av den anledningen kommer sannolikt resultaten att understiga den energiåtgång som verkligen förbrukas vid matlagning i de svenska köken. I den mån hushåll inte lagar mat överhuvudtaget överskattar givetvis beräkningarna den verkliga energiåtgången. Det är dock möjligt att denna överskattning kompenseras av hushåll som använder köksutrustningen på ett betydligt mer energikrävande sätt än vad beräkningarna förutsätter. Beräkningarna utgår från testresultat i laboratoriemiljö. I verkligheten förekommer stora skillnader både i fråga om utrustning och användningssätt men hur det påverkar den verkliga energiförbrukningen finns det inga uppgifter om. När laboratorieassistenten lagar mat används felfri utrustning, temperaturer och tillagningstider sker med exakthet för att försöken skall vara reproducerbara. I hemmet lägger man inte samma vikt vid att hålla koll på när vattnet når kokpunkten eller när ugnen är tillräckligt varm för att påbörja själva tillagningen av pastan eller steken. En skev kastrull, en onödigt stor spisplatta i förhållande till kastrullen eller en smutsig eller rostig spisplatta är exempel på faktorer som kan höja elförbrukningen markant i hemmet, så mycket som 30 procent kan skilja i elförbrukning mellan en bra och dålig kastrull. Även vid användandet av vattenkokare, som stänger av sig själv när vattnet kokat upp, är förbrukningen sannolikt högre i hemmet än i laboratoriet under förutsättning att man kokar upp vatten lika många gånger per dag. Förklaring ligger då i vattenmängden. Det uppfattas sannolikt som mer irriterande att upptäcka att man kokat för lite vatten än att man kokat en kopp för mycket. Konsumentverket/KO PM 003:11 6 (16)

7 3.1 Schablonmåltider Efter mätningar av energiåtgång för att tillaga olika måltider vilka utförts i Konsumentverkets testlaboratorium har energiåtgång för frukost-, lunch- och middag beräknats efter olika stora hushåll. Mätningarna är utförda i testmiljö för att kunna jämföra behovet av el vid tillagning av olika maträtter. De utgör utgångspunkten för att uppskatta den verkliga hushållsförbrukningen av el vid matlagning. Nedanstående uppgifter visar alltså ett minimibehov av el vid tillagning av olika måltider och inte på hur mycket energi som verkligen går åt när ett genomsnittligt hushåll lagar mat Frukost Frukost: 339 GWh/år Energiåtgången för att tillreda frukost utgår från en veckomeny bestående av kaffe samt någon därtill energikrävande rätt som gröt eller välling. Elbehovet för att tillreda en frukost för olika stora hushåll har uppskattats efter tester i Konsumentverkets testlaboratorium vilket presenteras i bilaga 1. Detta underlag har sedan använts för att bestämma en genomsnittlig energiåtgång per måltid och dygn för de tre hushållskategorierna enligt tabell nedan. En uppräkning till riksnivå har därefter beräknats utifrån antalet hushåll i respektive hushållskategori uttryckt i MWh per dygn. Årsförbrukningen för landet som helhet blir då MWh. Tabell Frukost, energiåtgång efter hushållsstorlek Meny 1- pers. hushåll 3-4 pers. hushåll >4 pers. hushåll Kaffe/te Gröt 165 (Wh/dygn) 330 (Wh/dygn) 440 (Wh/dygn) Äggröra Välling Totalt ,61 (MWh/dygn) ,87 (MWh/dygn) ,38 (MWh/dygn) 3.1. Lunch Lunch: 47 GWh/år Energiåtgången för lunch består dels av mat som bara värms i ugn dels av mat som tillagas. Energiåtgången för att tillaga lunch presenteras i tabell 3 nedan och omfattar som tidigare nämnts endast hushåll med ålder över 65 år.(sid 3) De övriga hushållens energiåtgång i samband med lunch presenteras i tabell 4 och omfattar endast uppvärmning av redan tillagad mat. Konsumentverket/KO PM 003:11 7 (16)

8 Tabell 3 Lunch tillagning, energiåtgång efter hushållsstorlek Meny Antal/ vecka 1- pers. hushåll Wh/rätt. (Wh/vecka) Potatis/ris 4 60 (1040) Pasta (1650) Korv/fisk/köttfärssås 5 70 (1350) Köttbullar Genomsnittlig energiförbrukning Totalt MWh/dygn 180 (360) 630 (Wh/dygn) ,9 MWh/dygn Elanvändningen vid uppvärmning av mat, tabell 4 nedan, utgörs av en ungefärlig förbrukning för att värma mat på gjutjärnsplattor eller i mikrovågsugn, efter uppmätta värden presenterade i bilaga 1. Tabell 4 Uppvärmning av mat Lunch uppvärmning, energiåtgång efter hushållsstorlek 1- pers. hushåll 1- pers. hushåll 1- pers. hushåll 145 (Wh/dygn) 165 (Wh/dygn) 00 (Wh/dygn) Totalt ,9 (MWh/dygn) ,4 (MWh/dygn) ,0 (MWh/dygn) Den sammanlagda elförbrukningen för tillagning och uppvärmning av lunch, för Sveriges samtliga hushåll, uppskattas därmed uppgå till 47 GWh årligen. Den uppskattade elförbrukningen för lunch är således baserad på en rad antaganden. En stor del av befolkningen äter lunch utanför hemmet (på jobbet, i skolan, på dagis m.m.) och förbrukar således inte någon el överhuvudtaget, medan andra går hem och värmer färdiglagad mat eller lagar lunchen kvällen innan och tar med sig matlåda. Hushåll som är hemma under lunchen tillreder sannolikt lunchen separat. Hushållens lunchvanor kräver alltså väldigt olika mängd elenergi men det finns idag inget underlag för att kunna göra mer verklighetsnära uppskattningar Middag Middag: GWh/år Energiåtgång för tillredning av middag utgår från ett genomsnittsvärde baserat på en veckomeny vilken presenteras i tabell 5 nedan. Vid en sammanslagning av samtliga hushållsstorlekars elförbrukning i samband med tillredning av middag, resulterar det i en uppskattad årlig elförbrukning på MWh. Konsumentverket/KO PM 003:11 8 (16)

9 Tabell 5 Middag, energiåtgång efter hushållsstorlek Meny Antal/ 1- pers. hushåll 3-4 pers. hushåll >4 pers. hushåll vecka Wh/port (Wh vecka) Wh/port (Wh vecka) Wh/port (Wh vecka) Potatis/ris 4 60 (1040) 375 (1500) 490 (1960) Pasta Korv/fisk/köttfärssås Ugnsmat Gryta Genomsnittlig energiförbrukning (1650) 70 (1080) 140 (140) 600 (100) 885 (Wh/dag) 70 (160) 600 (400) 140 (140) 810 (160) 1 75 (Wh/dag) 1100 (3300) 900 (3600) 140 (140) 975 (1950) 1 70 (Wh/dag) Totalt (MWh/dygn) (MWh/dygn) (MWh/dygn) Energiåtgången för ugnsmat är uppskattad efter ett antal rätter tillagade i ugn, vars energiförbrukning presenteras i tabell B3, bilaga Extra matlagning, efter hushållsstorlek Extra tillägg: 517 GWh/år För varje hushåll har ett tillägg för kaffe/te, extra matlagning vid större helger och för bakning uppskattats. För kaffe och te har vi utgått från att samtliga hushåll brygger kaffe/kokar te fyra gånger per dag. Vid tre tillfällen används kaffebryggare/vattenkokare och vid ett tillfälle används spisplatta vilket genererar en elförbrukning i storleksordningen 195 till 380 Wh per dag och hushåll, enligt tabell 6 nedan, beroende på hushållets storlek (mängden vatten som bryggs per tillfälle). Energiåtgången för att koka upp vatten i vattenkokare beskrivs närmare i bilaga 1. Tillägget för extra matlagning, i tabell 6 nedan, är ett medelvärde efter energiåtgång vid diverse ugnsanvändning tabell B3 Energiåtgång vid matlagning i ugn bilaga 1. Tabell 6 Energiåtgång för kaffe/te samt tillägg för extra matlagning inför helgdagar 1- pers. hushåll 3-4 pers. hushåll >4 pers. hushåll Kaffe/te (Wh/dygn) Extra matlagning (Wh/dygn) Totalt (MWh/dygn) Den totala energiåtgången för kaffe/te samt för extra matlagning uppskattas att årligen uppgå till MWh för samtliga hushåll i Sverige. Konsumentverket/KO PM 003:11 9 (16)

10 3. Småapparater Småapparater: 5 * = GWh/år Beträffande småapparater har vi inte funnit själva innehavet av apparater vara behjälpligt överhuvudtaget. Som vägledning har istället olika småapparaters energiförbrukning per arbetsuppgift använts för att uppskatta den totala energiförbrukningen. Eftersom data om verklig användning av småapparater inte är känd saknas anledning dela in den efter hushållsstorlek. Samtliga hushåll uppskattas förbruka 5 kwh/år vid användandet av småapparater som brödrost (1000 W), elvisp (150 W), matberedare/köksmaskin (450 W). Vilket ger en energiförbrukning om 1,8 GWh/år för riket som helhet. 3.3 Mikrovågsugn Mikrovågsugn: 8,44 * 0,81 * = 101 GWh/år Enligt en undersökning initierad av Konsumentverket (1999) har 81 procent av Sveriges hushåll mikrovågsugn. Användningsområdet för mikrovågsugn antas vara begränsat till upptining och värmning av mat och uppskattas motsvara en förbrukning av 8,44 kwh/år och hushåll. Den totala energiförbrukning uppgår då till MWh/år. 3.4 Fläkt Fläkt: Småhus 34 * 365 * * 0,514 = Flerbostadshus 49,3 * 365 * * 0,486 = 319 GWh/år Energiåtgången för köksfläktar baserar sig på att samtliga hushåll har tillgång till köksfläkt och att den används 10 minuter per dygn. Hushåll i småhus antas ha utvädringsfläkt och hushåll i flerbostadshus kolfilterfläkt. Utvädringsfläkten har en betydligt högre energiåtgång än kolfilterfläkten eftersom den utvädrade luften måste kompenseras med ny luft utifrån. Extra energi krävs alltså för att temperera den nya luften. Den beräknade energiförbrukningen för utvädringsfläkt uppskattas till 34,5 Wh/dygn och kolfilterfläkt beräknas förbruka 49,3 Wh/dygn med ovanstående antagande om 10 minuters användande per dygn, Råd och Rön 00. Enligt den senaste Folk och Bostadsräkningen, år 1990, bodde 51,4 procent av hushållen i småhus och 48, 6 procent bodde i flerbostadshus. Det betyder att den sammanlagda energiförbrukningen för Sveriges samtliga hushåll uppgår till 319 GWh per år. Konsumentverket/KO PM 003:11 10 (16)

11 4 Förvaring Förvaring: 454 GWh/år De svenska hushållens energiförbrukning för förvaring av livsmedel har i denna rapport begränsats till tre olika storlekar av kyl- och frysskåp baserat efter ett rimligt behov 1 för nedanstående hushållsstorlekar (tabell 7). Tabell 7 Energiåtgång för förvaring i kyl- och frysskåp, efter hushållsstorlek 1- pers. hushåll 3-4 pers. hushåll >4 pers. hushåll Typ Kyl/fryskombination Separat kyl och frys Separat kyl och frys Kylens volym (liter) Frysens volym (liter) Energiåtgång (Wh/dygn) Totalt (MWh/dygn) MWh/dygn) (MWh/dygn) Samtliga skåp är från 1998 vilket motsvarar den ungefärliga medelåldern på kyl- och frysskåp i Sverige, dvs. omkring fem år. Skåpens energiförbrukning baseras på energimätningar med en omgivande temperatur på 5 C vilket är tänkt att kompensera för själva användandet av skåpen, dvs. öppnande och stängande. 5 Diskning Disk: 880 GWh/år Elförbrukning för diskning har i denna rapport beräknats efter innehav av diskmaskin samt energiförbrukning vid uppvärmning av vatten för handdisk. Diskmaskinens storlek liksom antal diskomgångar per år har uppskattats efter ett rimligt behov för respektive hushållsstorlekar. För handdisk har en schabloniserad mängd varmvatten uppskattats utifrån hushållets storlek samt efter innehav av diskmaskin. Hushåll utan diskmaskin tillskrivs större mängd varmvatten för handdisk än hushåll med diskmaskin. Hushåll som lagar lunch hemma får också mer disk, vilket kompenserats med en större mängd diskvatten. Varmvattenmängden utgår från att samtliga hushåll diskar och sköljer i balja. 1 Konsumentverket 00 Konsumentverket 1999 och Konsumentverket 000 Konsumentverket/KO PM 003:11 11 (16)

12 Uppvärmning baserats på elenergi enligt de förutsättningar som presenteras i punktform nedan; Energiförbrukningen har beräknats på 10 C kallvatten som värmts upp med el till 50 C Energiåtgången för att värma en liter vatten 1 C kräver 1,16 E -3 kwh Energikällan antas vara el med en verkningsgrad på 90 procent Att kalkylera energiåtgången vid diskning i maskin innebär främst svårigheter med att uppskatta antalet disktillfällen. Hur mycket vatten som används vid avspolning av disk är också svår att uppskatta. Energiåtgången varierar visserligen mellan olika modeller men dessa differenser är ändå överskådbara i förhållande till förbrukning av varmvatten vid handdisk. Förbrukningen av varmvatten i samband med handdisk är med stor sannolikhet större i verkligheten än i beräkningarna. I avsaknad av uppgifter om hushållens diskbeteende har vi dock valt att utgå från ett energisnålt men ändå rimligt beteende. I nedanstående tabeller 9 och 10 redovisas den totala energiåtgången för diskning per år. Även hushållens innehav och modell av diskmaskin kan utläsas ur nedanstående tabeller 8 och 9 liksom uppskattat antal maskindiskningar och förbrukad mängd varmvatten vid handdisk. Av hushållen, 1- personer har 40 procent tillgång till diskmaskin, motsvarande siffra för 3-4-personshushållen är 75 procent och för hushåll större än fyra personer är tillgången till diskmaskin 85 procent. Eftersom det i beräkningarna för matberedning endast var hushåll över 65 år som uppskattades äta lunch hemma har diskningen efter dessa lunchmåltider uppskattas separat. Tabell 8 Energiförbrukning vid handdisk, hushåll utan diskmaskin 1- pers. hushåll 3-4 pers. hushåll >4 pers. hushåll Diskvatten (liter/dygn) Energiåtgång (Wh/dygn)* Avsaknad diskmask. (%) ,6 58 0,5 58 0, (MWh/dygn) (MWh/dygn) (MWh/dygn) Totalt * Energiförbrukning för handdisk = Vattenmängd per dygn * 40 C temperaturhöjning * 1,16 Wh / 0,90 verkningsgrad Konsumentverket/KO PM 003:11 1 (16)

13 Tabell 9 Typ och storlek Antal kuvert Energiåtgång (Wh/disk) Antal diskar per år Energiförbrukning vid disk i maskin samt handdisk, hushåll m. diskmaskin 1- pers. hushåll 3-4 pers. hushåll >4 pers. hushåll Golvmod. 45 cm Golvmod. 60 cm Golvmod. 60 cm Diskvatten (liter/dygn) Energiåtgång (Wh/dygn)* Innehav diskmaskin (%) Totalt (MWh/dygn) (MWh/dygn) (MWh/dygn) * Energiförbrukning för handdisk = Vattenmängd per dygn * 365 dygn * 40 C temperaturhöjning * 1,16 E -3 kwh / 0,90 verkningsgrad Extra energiförbrukning för disk för hushåll som tillreder lunch hemma För enkelhets skull har endast hushåll över 65 år antagits tillreda lunch hemma, vilket motsvarar ungefär 1/3 av hushållen i storleksordningen 1- personer, dvs hushåll, tabell 1 ovan. Den extra vattenmängd som beräknats för dessa hushåll är 10 liter per hushåll med diskmaskin och 0 liter per hushåll utan diskmaskin. Vilket innebär en extra förbrukning av = 865 MWh/dygn 3, enligt tabell 11 nedan. Vid en uppräkning av samtliga sex hushållskategoriers energiåtgång för disk inklusive extra energiförbrukning för disk av lunch till riksnivå visar tabell 10 nedan, att förbrukningen uppgår till MWh/dygn Tabell 10 Sammanställning av total energiåtgång vid diskning Hushållskategori 1- pers. hushåll* 3-4 pers. hushåll* >4 pers. hushåll* Ej diskmaskin Diskmaskin Lunch, Ej diskmaskin 16 Lunch, Diskmaskin 649 Totalt MWh/dygn * Beräkning: Andel hushåll med viss energiförbrukning för disk multiplicerat med antalet hushåll i denna hushållskategori 3 (10 liter vatten*40 C*1,16 energifaktor/ 0,9verkningsgrad)*0,4 * innehav av diskmaskin 65 år =16 MWh + (0 liter vatten*40 C*1,16 energifaktor/ 0,9verkningsgrad)*0,6 * ej har diskmaskin 65 år = 649 MWh Konsumentverket/KO PM 003:11 13 (16)

14 Bilaga 1 Energiåtgång vid tillredning av mat Tabell B1 Energiåtgång för att tillreda mat Meny Portioner Mängd Energiåtgång Kaffe/te** Kaffe/te** Kaffe/te** Kaffe/te* Kaffe/te* Kaffe/te* Havregrynsgröt* Havregrynsgröt* Äggröra* Koka potatis* Koka potatis* Koka potatis* Koka ris* Koka pasta* Koka pasta* Koka pasta* Koka pasta* Steka korv/fisk/köttfärssås* Steka korv/fisk/köttfärssås* Steka korv/fisk/köttfärssås* Gryträtt/ Soppa* Gryträtt/ Soppa* Gryträtt/ Soppa* > > > >4,5 dl vatten 5 dl vatten 10 dl vatten,5 dl vatten 5 dl vatten 10 dl vatten dl vatten,5 dl vatten ägg 400 g 800 g 1 00 g 00 g 100 g g g g 000 g 000 g 000 g 30 Wh 50 Wh 9 Wh 70 Wh 100 Wh 150 Wh 56 Wh 73 Wh 64 Wh 60 Wh 375 Wh 490 Wh 170 Wh 35 Wh 550 Wh 70 Wh Wh 70 Wh 600 Wh 900 Wh 30 min 60 Wh 60 min 810 Wh 90 min 975 Wh * tillagad på spis, ** tillagad med kaffebryggare/vattenkokare Tabell B Energiåtgång för att värma mat Meny Portioner Mängd Energiåtgång Soppa/välling värma* Soppa/välling värma*** Värma maträtt** Värma maträtt** Värma maträtt** Värma maträtt*** Värma maträtt*** Värma maträtt*** Värma djupfrysta köttbullar * > dl 5 dl 00 g 400 g 600 g 100 g 00 g 400 g 00 g 90 Wh 95 Wh 145 Wh 165Wh 00 Wh 115 Wh 15 Wh 330 Wh 310 W h Värma djupfrysta köttbullar ** g 115 Wh Energikälla: *gjutjärnsplatta, **ugn, ***mikrovågsugn Konsumentverket/KO PM 003:11 14 (16)

15 Tabell B3 Meny Potatis- fiskgratin Kyckling 100g Bakad potatis st. Bullar 1 plåt Bröd 1 st. Sockerkaka 1 st. Energiåtgång vid matlagning i ugn Wh Medelvärde för 1 ugnsmatlagning 1 40 Wh Konsumentverket/KO PM 003:11 15 (16)

16 Referenser Konsumentverket 1995, Demoscop, Matberedning i hemmen. Konsumentverket 1999, Skop, Hushållens apparatinnehav Konsumentverket 000, Eureka Marknadsfakta, Hushållens apparatanvändning Konsumentverket 00, Faktablad, Kyl och Frys Råd och Rön 00, nr, Test köksfläktar Konsumentverket/KO PM 003:11 16 (16)