Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Transkript

1 Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet (Lpo 94, Lpf 94). Att utbildningsväsendet inte alltid lyckas i detta hänseende är väl känt. Ofullständig skolgång är vanligt bland personer som är intagna på anstalt, bland såväl ungdomar som vuxna. Forskning på området visar på stora kunskapsluckor i denna grupp, inte sällan kombinerat med olika typer av inlärningssvårigheter som till exempel ADHD eller dyslexi och annan svår psykosocial problematik. Kriminalvården, som ansvarar för intagna på Sveriges fängelser, har som övergripande mål att minska återfall i brottslighet vilket ligger i linje med skolans uppdrag att främja utveckling till ansvarskännande människor. Utbildning är en mycket viktig faktor i detta sammanhang och med klienternas ofta bristfälliga skolgång i åtanke har intentionen varit att skapa en utbildningsverksamhet som utgår från den enskilde individens unika förutsättningar. Resultaten är uppmuntrande - klientutbildning har säkerställda, positiva effekter när det gäller att minska återfall i brottslighet. Det är också fastställt att utbildning underlättar möjligheten att få arbete efter vistelsetiden i fängelset. Klientutbildning förr och nu Mot slutet av 1970-talet bedrevs utbildning för intagna på fängelse klientutbildning 1 - via kommunal vuxenutbildning (komvux) vid näst intill samtliga av Kriminalvårdens anstalter och häkten. Kommunerna hade ansvar för uppsökande verksamhet och erbjudande om utbildning för lågutbildade medan Skolöverstyrelsen tilldelade resurser. Under början av 1990-talet upphörde kommunernas ansvar för utbildningen av kriminalvårdens klienter och det beslutades att anstalter och häkten själva skulle betala kostnaderna för genomförd undervisning. Ungefär samtidigt trädde lagen (1992:1528) om 1 Begreppet klientutbildning avgränsas här till att endast omfatta grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning samt svenska för invandrare (sfi). Hos Kriminalvården inbegrips dock även yrkesutbildning och högskolestudier i begreppet.

2 offentlig upphandling i kraft vilket fick till följd att verksamheten konkurrensutsattes och den tidigare så starka kopplingen till kommunal vuxenutbildning upphörde. Klientutbildning bedrevs enligt ovanstående modell fram till 1 januari år 2008, då Kriminalvården i enlighet med förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i anstalt antog huvudmannaskap och började anordna utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (sfi) för intagna på anstalt eller i häkte. Skolinspektionen har enligt 14 tillsyn över denna verksamhet, men utbildningen har ännu inte varit föremål för någon tillsyn eller kvalitetsgranskning. Den utbildning som erbjuds för Kriminalvårdens klienter ska enligt 24 kap. 10 skollagen (2010:800) motsvara den kommunala vuxenutbildningen och omfattas av förordningen (SKOLFS 1994:2) om läroplanen för de frivilliga skolformerna i motsvarande utsträckning. Studier ska kunna bedrivas på såväl grundläggande som gymnasial nivå och betyg ska sättas i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. skollagen), vilket även gäller för Kriminalvården enligt 12 förordningen om utbildning vid kriminalvård i anstalt). Utbildningens organisation Klientutbildning anordnas vid de 60 lärcentra som inrättats vid landets samtliga anstalter samt vid ett fåtal häkten. Modellen möjliggör en flexibel utbildningsmiljö, där undervisningen till stor del bygger på IT-baserad distansundervisning. Distansundervisningen möjliggör fortsatta studier trots flytt till annan anstalt, vilket tidigare ofta lett till studieavbrott. Idag deltar drygt klienter i någon av de ca 130 kurser som för närvarande ingår i utbildningen på grundläggande- eller gymnasial nivå, samt svenska för invandrare (sfi). 2 Merparten av undervisningen är på gymnasial nivå och undervisningen bedrivs av ca 130, enligt uppgift behöriga, gymnasielärare. Organisatoriskt är utbildningen indelad i sex rektorsområden, ett för varje kriminalvårdsregion. Rektorerna är underställda Kriminalvårdens regionchefer, som i sin tur är direkt underställda generaldirektören för Kriminalvården. Vid Kriminalvårdens huvudkontor finns en klientutbildningsansvarig som ansvarar för att hålla samman, följa upp och utveckla klientutbildningen i landet, vilket sker inom ramen för rektorsgruppen som leds av den klientutbildningsansvariga. 2 Den 19/11-10 läste 1827 klienter på 2351 kurser på grund- eller gymnasial nivå, samt sfi.

3 Problem och framgångsfaktorer Idag studerar knappt var tredje person som är intagen på anstalt. Studiebenägenheten ökar ju högre utbildning den intagne har sedan innan. Minst studiebenägna är de yngsta, med ofullständig skolgång och inlärningssvårigheter i bagaget. I Sverige har ungefär var tionde intagen en ofullständig skolgång. Detta kan jämföras med den nationella statistiken där uppgift om utbildning saknas för två av hundra. 3 Enligt forskning lider också intagna i större utsträckning än andra av någon form av neuropsykologiska funktionshinder eller annan inlärningssvårighet, 30 procent av kvinnorna och 40 procent av männen uppskattas uppfylla kriterierna för ADHD. Utöver dessa omständigheter är också missbruk och andra psykosociala problem överrepresenterade i gruppen intagna. Forskare har fastslagit att det är svårare för personer med neuropsykologiska funktionshinder att engagera sig och dra nytta av olika program som är utformade att bemöta brottsligt beteende. Problembilden framträder tydligt de två tredjedelar som i dag inte studerar är också de som har lägst utbildning, har olika typer av inlärningssvårigheter och i förlängningen är de som löper störst risk att återfalla i brottslighet. Det är en resurskrävande samling elever som ställer höga krav på utbildningens utformning, lärarnas kompetens och inte minst deras förmåga till att uppmuntra och motivera till att påbörja och fullfölja studierna. Forskningsgenomgången belyser också faktorer som visat sig fungera när det gäller att motivera till studier. För att bryta det studiemotstånd som många intagna känner indikerar forskningen att undervisningen bör utformas så att eleven känner sig delaktig och att undervisningen har beröringspunkter med ämnen och frågor som eleven kan relatera till. Det har även visat sig att en del elever har lättare att ta till sig muntlig information, vilket förespråkar att man vid behov använder en så kallad kommunikativ pedagogik i undervisningen. Vidare framkommer att det är viktigt att personalen har den kompetens som krävs för att kunna utforma undervisning för elever med olika former av inlärningssvårigheter. Frågeställningar Såväl statliga utredningar som forskning visar tydligt på att de intagna på anstalt i många fall har en ofullständig eller bristfällig utbildning, samt i förhållandevis hög utsträckning inlärningssvårigheter som grundas i neuropsykologiska och/eller psykosociala problem. Det huvudsakliga fokuset i denna 3 I befolkningen år, år Denna siffra är vidare en överskattning eftersom den dessutom rymmer individer som inte uppgett utbildningsnivå (gäller i synnerhet utrikes födda). Källa: Utbildningsnivå för befolkningen, efter inrikes/utrikes född, kön och åldersgrupp (SCB)

4 granskning ligger följaktligen på huruvida denna grupp får det stöd och den utbildning de har rätt till inom Kriminalvårdens klientutbildning. Granskningen genomförs utifrån följande frågeställningar: Genomförs ett systematiskt arbete för att motivera klienter som står utanför utbildning att påbörja och genomföra studier? Här granskas om man i Kriminalvården arbetar för att motivera och stimulera intagna som inte deltar i utbildning och som t ex kan ha bristfällig studiebakgrund och inlärningssvårigheter att påbörja och genomföra utbildning. Utreds klienternas individuella behov och förutsättningar på ett ändamålsenligt sätt? Här granskas om Kriminalvården vid upprättandet av den intagnes verkställighetsplan och den individuella studieplanen - gör en adekvat bedömning av klienternas eventuella svårigheter och särskilda behov av stöd. Har Kriminalvården rutiner för att samla in information om eventuella kända problem och diagnoser? Har de som gör bedömningen kompetens för uppdraget? Genomförs undervisningen med hänsyn tagen till klienternas individuella förutsättningar och behov? Här granskas om och hur undervisningen genomförs utifrån den intagnes förutsättningar och behov. Kriminalvårdens klientutbildning ska granskas för första gången. Kunskapen om denna utbildningsform är i nuläget begränsad, varför det är viktigt att i granskningen göra en övergripande genomgång av utbildningens huvuddrag med fokus på att eleverna får den undervisning de har rätt till. Kontexten inom vilken utbildningen sker ger också upphov till frågor som bör beaktas inom ramen för granskningen, exempelvis om och i så fall hur utbildningen på anstalter - i synnerhet de med hög säkerhetsklassning - påverkas av de säkerhetsföreskrifter som ligger till grund för verksamheten. Granskningen ska omfatta alla typer av anstalter - anstalter från samtliga säkerhetsklasser, kvinnoanstalter samt häkten som har Lärcentra. Granskningen skall omfatta så många anstalter som är möjligt inom ramen för fastställd budget.

5 Förväntad effekt Kvalitetsgranskningen förväntas ge Kriminalvården en tydlig riktning i arbetet med vidareutveckling av utbildningsverksamheten. Det fokus som i granskningen riktas mot elever med ofullständig skolgång och inlärningssvårigheter kommer att förtydliga inom vilka områden utbildningsverksamheten kan förbättras för att tillmötesgå denna grupps behov. Vidare förväntas granskningen belysa om rätten till utbildning är likvärdig för alla intagna, oavsett vid vilken anstalt klienten är placerad. På så vis kan Kriminalvården arbeta med att säkerställa att denna rättighet inte begränsas av lokala kulturer på anstalterna, utan regelmässigt följer av de regelverk som styr verksamheten - skolförfattningarna samt Kriminalvårdens författningar. 4 I förlängningen kan detta arbete förväntas ha till effekt att fler intagna får en fullgjord skolgång, att fler betyg kan utfärdas inom klientutbildningen och att färre återfaller i brottslighet. Projektägare Projektägare är avdelningschefen i Linköping, Agneta Sandén. Projektledare är utredare Anette Bergstrand, Linköping Styrgruppen består av avdelningschef Agneta Sandén, enhetschef Allan Westerdahl, Linköping, enhetschef Peter Ekborg, Lund samt verksjurist Frank Norberg, Rättssekretariatet. 4 Huvudsakliga bestämmelser för Kriminalvården (med beröring på utbildningsverksamhet) är: Lagen (1974:203) och förordningen (1974:286) om kriminalvård i anstalt Myndighetsförordningen (2007:515) Förordning (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården Kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF), Arbetsordning för Kriminalvården (2009:1) För en mer utförlig sammanställning, se KVAF (Ao) 2009:1 sid 5.