Mistra Future Fashion mot en hållbar framtid. Det här kan bli riktigt stort TEMA. Informationsmöte om Mistra Future Fashion

Transkript

1 TEMA stiftelsen för miljöstrategisk forskning Gamla Brogratan Stockholm Telefon Fax NYHETSBREV NUMMER 9 FRÅN MISTRA 2010 Det här kan bli riktigt stort mot en hållbar framtid Mistra utlyser ett helt nytt forskningsprogram:. I en första fas avser Mistra att investera 40 miljoner kronor på forskning kring framtidens hållbara mode från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Syftet är att programmet ska bidra till ett uthålligare samhälle, ge svensk modeindustri ökad konkurrenskraft och kompetens om hållbarhet samt finna innovativa lösningar på de utmaningar som modeindustrin och samhället står inför. sidan 2-4 Informationsmöte om Den 10 november hålls ett informationsmöte om programmet i Stockholm. sidan 5 Möt experterna bakom En internationell expertgrupp har utvecklat programidén. Möt dem här. sidan 3 foto: I-STOCKPHOTO Lars-Erik Liljelund. Det tror och hoppas Mistras vd Lars-Erik Liljelund. Han beskriver det kommande forskningsprogrammet Mistra Future Fashion, som är tvärvetenskapligt och som ytterst syftar till att bidra till ett uthålligare samhälle. Det finns många väldigt intressanta och spännande forskningsutmaningar i programidén, säger Lars-Erik Liljelund. Han räknar upp de fyra fokusområdena: marknader och affärsmodeller, design och nya innovativa material, hållbar konsumtion och konsumentbeteenden samt policyinstrument. Ett helhetstänkande för miljö inom modesektorn är naturligtvis viktigt men också en stor utmaning. Programmet ska ge ett brett kunskapsunderlag för att på ett bra sätt lösa de frågor man står inför, säger han. Vi vill få med de viktigaste komponenterna i ansökan. Mistras investering ska komma till nytta och det är därför viktigt att aktörer från företag, akademin, förvaltning och organisationer samverkar, säger Lars-Erik Liljelund. Mistra avser att investera 40 mkr under programmets första fas (4 år). Därefter görs en utvärdering och en ev nästa fas kan beviljas.

2 foto: SCANPIX driver hållbar utveckling Mistra utlyser ett helt nytt forskningsprogram:. I en första fas som ska pågå i fyra år avser Mistra att investera 40 miljoner kronor på forskning kring framtidens hållbara mode kläder, skor och textila accessoarer. Forskningen ska vara tvärvetenskaplig och bidra till ett mer hållbart samhälle. Let fashion lead society towards a more sustainable future. Forskningsprogrammets vision skickar signaler om att det är något stort, nytt och banbrytande på gång. Britt-Inger Andersson, idéutvecklingsansvarig på Mistra, har hållit i trådarna ända från start. Mistra har ett nytt sätt att arbeta med programidéer och inleder processen med ett idémöte. Ett sådant idémöte hölls 14 december Då möttes en mängd människor från näringsliv och forskarsamhället i ett idémöte här på kansliet. Det blev en väldig dynamisk och kreativ process som också blev startskottet för det som i dag är, säger Britt-Inger Andersson. I Mistra s ideutvecklingsprocess ingår att anlita internationella experter för att utveckla en programidé. En sådan idégrupp tillsattes vårvintern 2010 med ordförande Josephine Rydberg-Dumont, Nick Morley, UK, Stine Hedegaard, DK och Pontus Braunerhjelm. Alla i gruppen har sina expertområden. Jag har arbetat med miljöanpassad produktutveckling i många år och stått inför olika utmaningar hela tiden särskilt när det gäller kemikalier. Detta område är en stor utmaning för modeindustrin, säger Britt-Inger Andersson. Under våren träffade Britt-Inger Andersson och Josephine Rydbergmistra nyhetsbrev nr 9 2

3 Modeindustrin har mycket kreativitet och innovationskraft och står inför stora globala och miljömässiga utmaningar. Dumont ett flertal personer i Sverige och i England, för att få input och skapa sig en bild av forskningsläget om hållbart mode. Därefter hade idégruppen ett första möte i maj där man under ett par dagar diskuterade och fördjupade sig i modeindustrins särskilda förutsättningar, forskningsstatus, affärsmodell, kultur och miljöproblem. Det andra och sista mötet hade idégruppen i augusti och rapporten som kallas Background paper sammanställdes. Skribent under arbetet har varit Martina Cato. Den 22 september tog Mistras styrelse beslutet att investera i forskningsprogrammet med i storleksordningen 40 miljoner kronor i en första fas på fyra år. Förhoppningen är sedan att en utvärdering kan ge grönt ljus för ytterligare fyra års forskning. Den 25 oktober publicerades utlysningen och det första utåtriktade steget är taget. forskning till nytta Mistras internationella idégrupp har kommit fram till att den forskning som finns inom modeindustrin är fragmentarisk. Därför ser Britt-Inger Andersson också vikten av att Mistra Future Fashion blir ett sammanhållet program, där fokus finns kring de fyra fokusområdena: Marknader och affärsmodeller i förändring, designprocesser och innovativa material, hållbar konsumtion och kundbeteende samt policyinstrument. Vi vill lyfta upp mode och visa på en modeindustri med flera dimensioner. En industri som står inför stora globala och miljömässiga utmaningar, men också en industri med mycket kreativitet och innovationskraft, säger Britt-Inger Andersson. Josephine Rydberg-Dumont och Britt-Inger Andersson. Påverkan på miljön och sociala förhållanden under kläders livscykel från råvaruttag till återvinning. (Nordic Fashion Association NICE, 2009) mistra nyhetsbrev nr 9 2

4 Idégruppen tog fram det unika Mistras idéutvecklingsprocess för har pågått under Britt-Inger Andersson på Mistra har anlitat den idéutvecklingsgrupp som under ledning av Josephine Rydberg- Dumont formulerat programmets Background Paper. Pontus Braunerhielm, Nick Morley, Stine Hedegaard och Britt-Inger Andersson har ingått i gruppen. Affärsstrateg Josephine Rydberg-Dumont Josephine Rydberg-Dumont har varit ordförande i idégruppen. Hon är internationell affärsstrateg och har i dag rådgivande uppdrag för stora koncerner. Hon har ett förflutet på IKEA där hon bland annat ingått i koncernledningen. Idégruppen har scannat området mode och miljö och upptäckt hur enormt stort det är. En insikt som Josephine Rydberg-Dumont inte tror att branschen har själv. Jag vet inte om modebranschen själv inser hur tungt det här området är. Det vi har sett hittills har ju varit fragmenterat, forskningsmässigt smått. Det finns ingen plattform, inget stort som håller ihop forskningen, säger hon. Bara i Sverige såldes mode (kläder, skor och accessoarer etc) för cirka 80 miljarder kronor under H&M stod för cirka 10 procent av denna försäljning. Vi ligger väldigt högt i Sverige: 13 procent av hushållens konsumtion är kläder och skor. Tänk då på miljöpåverkan som det här området står för, säger Josephine Rydberg-Dumont. Mode är en av de globala industrierna där Sverige designar, utvecklar varumärken, innoverar, är duktiga på retailkoncept och kommunikation. Den svenska industrin köper sin produktion ute, i t ex Asien för att sedan sälja de svenska modeprodukterna globalt. Försörjningskedjan är komplex och inte alltid transparent. Det som bestäms här influerar vad som händer i hela kedjan. - Det som är så spännande med mode är att det händer just nu. Det är vår tid. Det handlar väldigt mycket om de unga och på sätt och vis är det de som skapar mode. Det kan ha en ledande roll kring en hållbar framtid, säger Josephine Rydberg-Dumont. Återvinningsexpert Nick Morley Nick Morley är chef för hållbar innovation på konsultfirman Oakdene Hollins Ltd i Buckinghamshire i England. Han är expert på återvinning av kläder som specialitet. Han vill peka på den stora betydelsen som designers har. Han ser modeindustrin som en stor utmaning när det gäller hållbarhet. Och sånt gillar han. Ja, jag gillar att leta efter utmaningar och hitta lösningar! Han har varit en nyckelspelare i idégruppen. Han kan se komplexiteten inom modeindustrin. Mode har en komplicerad produktionskedja, där du producerar kläder i en del av världen och använder dem i en annan, säger Nick Morley. Modeindustrin tycks innehålla flera aspekter som tilltalar Nick Morley. Modeindustrin har en intressant utveckling eftersom den går i en ohållbar riktning. De senaste åren har kläder blivit billigare, volymerna är större och modeföretagen producerar flera kollektioner under året. Det finns inte längre ett vårmode och ett sommarmode, säger Nick Morley. Han är övertygad om att modeindustrin kommer att bli mer hållbar. Den har en enorm potential för detta. Mode influerar människor och är viktig för deras identitet. Jag tror att mode har förmågan att inspirera och hjälpa människor att leva ett mer hållbart liv. Generellt sett är unga människor väldigt engagerade i dessa frågor, säger Nick Morley. Han hoppas på att få en och annan överraskning bland ansökningarna till. Det unika med den här programutlysningen är att den innehåller hela spektrat från teknik till konsumentbeteende, säger Nick Morley. s mistra nyhetsbrev nr 9 3

5 Ekonom Pontus Braunerhjelm Pontus Braunerhjelm är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och vd för Entreprenörskapsforum. Hans roll har varit att föra in de affärsmässiga och ekonomiska aspekterna i programmet. Han anser att det är viktigt att marknaden möjliggör nya innovationer, särskilt i en bransch med så många stora kedjor som är tongivande. Risken finns att de har en sån stark ställning att det blir svårt för nya att komma in. Han tror att modeindustrin har goda möjligheter att påverka konsumtionsoch produktionsmönster och att det som kallas Open Innovation, då konsumenten bidrar till innovation av produkten är något för branschen. Det är dags att låta konsumenten får mer inflytande. Detta sker redan inom bilindustrin, inom IT och på företaget Lego. Mode kan vara nästa bransch, säger Pontus Braunerhjelm. Han tror också att nya kommunikationsvägar kan få fäste fort och ge konkurrensfördelar. Han hoppas att kan peka på lösningar när det gäller modeindustrins miljörelaterade problem. Inom modeindustrin är miljökonsekvenserna fortfarande okända för många, men förändringar är på gång. Både H&M och Marks & Spencer arbetar inom det området, säger Ponust Braunhjelm som är övertygad om att programmet lämpar sig väl att vara interdisciplinärt. Ja, jag ser sammansatta forskningsgrupper framför mig: ekonomer som förstår näringen, miljökunniga naturvetare, materialkunniga tekniker och designers. CSR-expert Stine Hedegaard Stine Hedegaard arbetar med ett forskningsprojekt om hållbart mode i samarbete med H&M. Innan dess var hon utvecklingschef för Danish Fashion Institute där hon ansvarade för projektet NICE, Nordic Initiative Clean and Ethical. Hon har en master i psykologi vid universitetet i Köpenhamn och en master i socialpsykologi vid London School of Economics. Hon har arbetat med konsumentpsykologi, kombinerat med erfarenheter från modeindustrin, CSR-frågor och hållbar utveckling i just denna bransch. Det finns ett stort glapp när det gäller forskning inom modeindustrin. Mer forskning skulle inte bara gagna industrin, utan också samhället i stort och naturligtvis också utbildningsoch forskarsamhället, säger hon. Hon ser ett starkt engagemang hos designstudenterna. Generellt sett brottas modeindustrins produktionskedja med utsläppsproblem och jag hoppas att forskningsprogrammet kan bidra till lösningar som kan hjälpa industrin att bli mer hållbar. Forskningsprogrammet är ett stort steg framåt. Men det kommer säkert att bli en utmaning att hitta de bästa forskarna. Det är en stor och komplex industri, säger hon. kan bli en plattform för forskning, som förhoppningsvis också får efterföljare. Det är min förhoppning att detta kan leda till nya insikter om hur man kan motivera till hållbar konsumtion, både utifrån ett konsumentperspektiv och ett industriperspektiv. Miljöstrateg Britt-Inger Andersson Britt-Inger Andersson är idéutvecklingsansvarig på Mistra. Hon har arbetat i näringslivet under många år tillsammans med svensk träindustri och som miljöchef samt chef för IKEAs utvecklingsstab. Britt-Inger har även lett miljöforskningsprogram. Hon är teknisk licenciat från KTH och ledamot av IVA (Ingenjörs Vetenskapsakademin). Som ansvarig för idéutvecklingen för Mistra leder hon framtagningen av nya forskningsprogram och bl a detta om hållbart mode. En del i kommer att handla om nya fibrer. Det händer otroligt mycket inom fiberområdet. Vi som konsumenter kommer att vilja använda bomull, men den måste produceras på ett bättre sätt. Den enorma mängd vatten och kemikalier som åtgår vid odling och produktion är inte acceptabel. Vi måste även se till att nyttja resurserna bättre och återanvända fibrerna. Idag finns en del ny teknik, innovativa material och internationella initiativ bland annat Better Cotton som är lovande. Det är rörelser i rätt riktning, säger Britt-Inger Andersson. De ungas intresse för mode ger området en enorm kraft till förändring, och inte heller här finns några nationella gränser. Modeindustrin är global, säger Britt-Inger Andersson. Läs mer om på Är du intresserad av att veta mer om Mistras utlysning, klicka i högerspalten under pågående utlysning. mistra nyhetsbrev nr 9 4

6 Mathilda Tham inspirerar till hållbart mode Mathilda Tham, ledamot i Mistras styrelse. Mathilda Tham är ledamot i Mistras styrelse. Hon är också modedesignern och professorn som tillhör modeindustrins allra främsta miljökämpar. Idégruppen till har låtit sig inspireras av hennes kreativa tankar kring hållbarhet och mode. Mathilda Tham har bland annat forskat på hur modeindustrin har möjlighet att gå i bräschen och agera medvetet hållbart. Ett av de största problemen, enligt Mathilda Tham, är att designerns roll är alltför separerad från produktion och miljöarbete. Det är en av anledningarna till varför hon började studera hur framtidsscenarion med systemperspektiv kan stärka hållbarhetsarbetet inom modeindustrin. Hon ser att designer har stora möjligheter att påverka utvecklingen genom att integrera strategiskt livscykeltänkande i designprocessen. Hon tror på kreativa sätt att använda sig av begreppen reduce och reuse inom modeindustrin för att uppmuntra till färre men mer kvalitativa plagg. Mathilda Tham har också lagt till en fjärde dimension av vad man i hållbarhetssammanhang brukar kalla för triple-bottom-line (ekonomiskt, ekologiskt, etiskt). Nämligen upplevelsen. Läs mer om Mathilda Tham på Stiftelsen Svensk Industridesign (svid. se) och på Beckmans designhögskola.. Lunchseminarium 10 november Stockholm Mistra inbjuder forskare och företag till ett lunchseminarium och möte om det nya forskningsprogrammet. Programmet ska bidra till ett uthålligare samhälle, ge svensk modeindustri ökad konkurrenskraft och kompetens om hållbarhet samt finna innovativa lösningar på de utmaningar som modeindustrin och samhället står inför. Boka den 10 november kl Vi är på IVA Ingenjörsvetenskapsakademin Konferens, Grev Turegatan 16 (nära Stureplan) i Stockholm. Program kommer inom kort. VÄLKOMNA! Britt-Inger Anmäla dig till berith.nordstrom@mistra.org mistra nyhetsbrev nr 9 5

7 Det där kan mikroorganismer göra i stället Kenneth Alness, vd på Lantmännen BioAgri AB och MASE Laboratorierna AB, är nybliven ledamot av Mistras styrelse. Redan vid ett av de första mötena fick han en rejäl Aha-upplevelse när han insåg vidden av det nya forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Det första som slog mig var att kläder, skor och accessoarer är fyra på World Business Kenneth Alness. Council s lista över det ekologiska fotavtrycket, säger Kenneth Alness. Nästa upplevelse fick Kenneth Alness när han såg hela kedjan från odling till återvinning. Det gäller att optimera processerna för att få effekt i hela kedjan. Jag hoppas att forskningsprogrammet kommer att inkludera hela kedjan, även marknadsföring och design, säger Kenneth Alness. mikrober ett alternativ Kläder kan innehålla silverjoner för att få bort oönskad lukt. Men, som forskare på forskningsprogrammet MASE (även det finansierat av Mistra, reds anm) tidigare påpekat, så finns det alternativ: Det där kan mikroorganismer göra i stället, säger Kenneth Alness. Nu ser han med tillförsikt fram emot det nya forskningsprogrammet och hoppas att forskningen ger breda miljömässiga framgångar, i stället för i ett nischat område. Jag hoppas att det kommer idéer från oväntade håll. Från kunskaper inom områden som ser kläder som en ny applikation, till exempel inom fiberområdet. Kläder är ett tekniskt ändamål, säger Kenneth Alness. Mistra finansierar framtidens tvättmaskin S wash, så heter det Mistrafinansierade projektet på IVL där forskare utvecklar framtidens tvättmaskin. Nu finns en första prototyp som förbrukar 70 procent mindre vatten, 60 procent mindre el och 25 procent mindre tvättmedel. Den snåla tvättmaskinen återanvänder sköljvattnet, sänker temperaturen och automatdoserar tvättmedel. S wash, Sustainable Domestic Washing Machine kan bli framtidens hållbara tvättmaskin. Vi har redan löst de tekniska svårigheterna med att minska vattenoch elförbrukningen. Nu kommer vi in i en stor testperiod med ytterligare försök, säger Fredrik Persson, forskare på IVL och projektledare för S wash. Ett och ett halvt år in i projektet har forskningsgruppen utvecklat en prototyp av själva maskinen, tagit fram ett nytt miljöanpassat tvättmedel anpassat till den lägre vattentemperaturen samt analyserat bakterietillväxten på ytor och lagt den miljövetenskapliga grunden för maskinens livscykelanalys. Nu återstår att lösa tillväxten av bakterier i det återanvända sköljvattnet samt att utveckla sensorer som kontrollerar bakteriestatus och färgningsgrad på vattnet för att kläderna ska bli rena och inte påverkas av tidigare tvättar. Målet med S wash är att i viss mån sluta systemen för vatten och tvättmedel i tvättmaskinerna och på så vis minimera resursförbrukningen. Projektets huvudfinansiär är Mistra. Utförare är IVL, instituten Swerea IVF och IMEGO, Chalmers. Företagen Unilever, Akzo Nobel, ASKO och Electrolux deltar aktivt i projektet. S wash, framtidens snåla och effektiva tvättmaskin ett idéstöd finansierat av Mistra. MISTRAS NYHETSBREV Ansvarig utgivare: Projektledare: Lars-Erik Liljelund, vd Cecilia Öfverholm, redaktör/skribent lars-erik.liljelund@mistra.org cecilia.ofverholm@simsimmedia.se Tel Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 9 6