Nya städer för 3 miljarder människor. Ny utlysning: Mistra Biotech. Hållbart mode MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya städer för 3 miljarder människor. Ny utlysning: Mistra Biotech. Hållbart mode MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL"

Transkript

1 Gamla Brogatan Stockholm Tel Fax NYHETSBREV NUMMER 2 FRÅN MISTRA 2011 MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL Jenny Sjödin, kommunikatör vid Mistra Urban Futures. FOTO: STOCKXCHNG Nya städer för 3 miljarder människor Hur kan vi bekämpa fattigdom och klimathot samtidigt? Hur bygger vi in jämlikhet i staden? Hur kan vi konstruera hållbara städer för tre miljarder fler människor? Som ny centrumchef för Mistra Urban Futures har Lars Reuterswärd, direktör vid UN-Habitat och professor i arkitektur vid Lunds universitet, dessa frågor på sitt bord. SIDAN 7 Ny utlysning: Mistra Biotech Det närmaste halvseklet står vi inför enorma utmaningar i befolkningstillväxt och klimatförändringar. Båda kräver ökad och förändrad matproduktion. Mistra utlyser därför ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram om grön bioteknik. SIDAN 4 Hållbart mode Svensk modeindustri kan ta ledningen i frågor som rör kläder och mode. Därför drar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram igång om hållbart mode där företag, forskare och olika organisationer samarbetar i ett konsortium.. SIDAN 5 Forskningscentrumet Mistra Urban Futures har tagit fram ett spel som låter barn bygga en hållbar stad. Spelet heter 2021 och låter skolelever bestämma hur Göteborg ska utvecklas från 1972 och fram till 400-årsjubiléet Undervisningssyftet med spelet är viktigt men även resultatet och elevers tankar kring staden blir betydelsefulla. Detta är ett unikt sätt att fånga upp kunskap om stadsutveckling och kanske så nära man kommer till att kunna använda staden som ett laboratorium säger Jenny Sjödin, kommunikatör vid Mistra Urban Futures. Det finns en rad händelser som dyker upp och påverkar händelseförloppet. Många kräver att spelarna måste ta beslut som de sedan får ta konsekvenserna av. Till exempel om de ska lägga mycket av sin budget på att satsa på solenergiforskning, eller om de väljer den billigare, men mindre populära, vindkraften. Spelet har utvecklats för Göteborgs stadsmuseum av interaktionsdesigners från Chalmers. Förutom Mistra Urban Futures står även Göteborgsregionens kommunalförbund bakom spelet. Plattformen är Apples ipad. SIDAN 7

2 KRÖNIKA Berätta hela historien Miljöforskning ska granskas När MISTRA i början på 2000-talet beslöt att förvalta sitt kapital enligt kriterier för miljö och etik var man ganska tidigt ute och tillförde ett nytänk. De flesta fondförvaltare har numera en sådan fond i sin produktportfölj och säljargumentet är att om man vill placera sitt kapital och göra något bra för mänskligheten så bör man välja denna produkt. Jag tycker detta bara är halva storyn. Grundskälet till att någon överhuvudtaget vill investera sina medel är att man vill ha en tillväxt på kapitalet. Jag tyckte alltså att det fanns skäl att berätta hela historien. Man kan få en bra kapitaltillväxt och samtidigt inte ha sina pengar investerade i verksamhet som är tveksamma eller förödande ur miljö och etiksynpunkt. Därför lät vi vår huskonsult On Values göra en studie av några stiftelser i Europa inklusive MISTRA hur de har tänkt när det gäller miljö och etik och hur det har gått. Rapporten 360-degrees for mission finns nu att ladda ner på vår hemsida. Vid sitt marsmöte beslutade styrelsen att avsätta medel för ett utvärderingsinstitut vid Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. Förebilden har varit SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och bygger på att utvärdera vilka slutsatser och därmed råd för miljöarbetet är evidensbaserade väl grundade i forskning respektive lutar sig mot väl beprövad erfarenhet. Miljöområdet är stort och omfattar många discipliner. Därtill sker det mycket kvalificerade vetenskapliga utvärderingar av flera områden t.ex. inom FN:s klimatpanel IPCC. Avsikten är inte att institutet skall överpröva slutsatserna från denna verksamhet utan fokusera på konkreta frågor som är viktiga för miljöarbete och miljöpolitik och redovisa vad som är väl förankrat i resultat från forskning. Det är lätt att inse att en sådan här verksamhet är grannlaga, det finns många uppfattningar om vad som är rätt eller fel. Vi är därför väldigt nöjda med att KVA ställde upp som värd för institutet eftersom vi ville största möjliga oberoende i verksamheten. I detta läge bedömde vi att såväl forskningsfinansiärer som ett enskilt universitet var mindre lämpligt. Vårt finansiella åtagande är 5 år och under den tiden hoppas vi att verksamheten finner en sådan form att den efter denna period kan gå över i en mer permanent form. lars-erik liljelund vd mistra Vad säger forskningen om genmodifierade grödor? Eller algblomningen i Östersjön? Vad är effekten av miljömärkning av varor? Detta är exempel på frågor som ett nytt unik råd ska ta reda på. Mistra och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, har beslutat inrätta ett oberoende råd för utvärdering av miljöforskning. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget för miljöarbetet. Enligt organisationerna finns en stor efterfrågan från allmänhet, medier och beslutsfattare efter forskningsresultat kring olika miljöfrågor. Det kan exempelvis handla om nanoteknik, ekologisk odling eller biobränslen. Vad visar forskningen och vilken är den vetenskapliga grunden för slutsatserna? Granskningen sker genom att bland annat sammanställa och analysera forskningsresultat och utveckla metoder för att utvärdera miljövetenskaplig forskning. MISTRAS NYHETSBREV VD och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljelund Tel Produktion, texter och form: Capito AB FÖREBILD Målet med rådets verksamhet är att förbättra beslutsunderlaget för alla som är involverade i miljöarbetet. Förebilden för rådet är SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering som framgångsrikt har bidragit till utvecklingen inom sjukvården, säger Mistras vd, Lars-Erik Liljelund, i en kommentar. Rådet, Mistra Council for Environmental Evaluation, kommer starta sin verksamhet i januari år ROSSWALL BLIR ORDFÖRANDE Rådets första ordförande blir Thomas Rosswall. Han är ledamot av såväl KVA som KSLA och har varit professor vid flera svenska universitet samt rektor för SLU Därefter har han bland annat varit VD för International Council for Science i Paris. Tillsättningen av övriga styrelseledamöter och kanslipersonal sker under Kommunikationsansvarig Malin Lindgren Tel Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 2 2

3 En entusiast lämnar Mistra Hon har erfarenhet av att utföra tester på pappersmaskiner, designa molekyler för växtskydd och arbeta som VD för forskningsbolag. Bland annat. Efter mer än 15 år lämnar nu programansvarige Britt Marie Bertilsson Mistra. Jag har faktiskt inte hunnit tänka efter på hur det känns, vet bara att jag slutar i maj, säger hon. Uttalandet är lite kännetecknande. Britt Marie Bertilsson verkar ha fullt upp, både i livet och på sin arbetsplats. Och under sin karriär har hon också haft ett finger med lite överallt. Ja, jag är nog en ganska nyfiken person, vilket ofta leder till ett brett intresse på gott och ont. LINKÖPING Hon härstammar från Linköping och dess humanistiska flickskola och tekniska gymnasium. Britt Marie Bertilssons egna idé var då att hon skulle arbeta som journalist, men tack vare en bra kvinnlig kemilärare förstod hon att världen består av kemi. Valet föll alltså på att utbilda sig till kemist vid Stockholms universitet. Men för att balansera dagarna i laboratoriet läste hon också både statskunskap och konsthistoria vid sidan om. Jag trodde då att jag skulle bli forskare. Men det dök upp ett jobberbjudande jag inte kunde motstå. Det som då hette KemaNord skulle bygga upp sin avdelning för forskning & utveckling. Det ville jag vara med om. En annan typ av utmaningar fick Britt Marie på kontoret för Sveriges tekniska attachéer i Washington. Där gällde det att bevaka forskning och teknik. Jag fick mycket frågor från Sverige och fick därför kasta mig in i en rad olika kompetensområden från mitt eget till exempelvis informationssystem i byggbranschen. I mitten på 1990-talet besökte besökte Hans Majestät Konungen Mistras kansli, Britt Marie Bertilsson var med och presenterade verksamheten. GYLLENHAMMAR År 1976 gick hon tillbaka till kemi- och fordonsindustrin. Efter oljekriserna var energiområdet högintressant. Hon började på ett utvecklingsföretag, startat av Volvo och statligt ägda Berol Kemi, som arbetade med metanolutveckling för att ersätta bensin. Näringslivets intresse var intensivt, P.G. Gyllenhammar och dåvarande industriminister Rune Johansson hade stora förhoppningar på projektet. Idén var att titta på drivmedlet från well-to-wheel, från råvaror till metanolproduktion till det som kom ut ur avgasrören. Svensk Metanolutveckling AB var alltså inget annat än en tidig föregångare till det som senare blev E85 med etanol. Företaget bytte namn till Svensk Drivmedelsteknik AB och Britt Marie Bertilsson övergick till att arbeta som vd. AFFÄRSUTVECKLING Nästa anhalt var som utlandschef på Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, men det blev miljöfrågor också. Jag var med och drog igång ett projekt som blev en kioskvältare Miljödriven affärsutveckling. Projektet togs väldigt väl emot av näringslivets toppar. Hon har också haft en del kontakter med Naturvårdsverket. Och det var där hon lärde känna Göran A Persson, Mistras första vd. Han ringde mig år 1996 och frågade om jag ville jobba med en ny företeelse. Det visade sig att den idé som fötts var en syntes av nästan allt jag tidigare hade ägnat mig åt. Vilket fantastiskt jobb! Det handlade om dubbla mål, hög kvalitet och användarnytta. Stora långsiktiga satsningar. Modellen med programstyrelser tilltalade henne. UNIKT Då, liksom nu, följer vi upp och stödjer våra forskningsprogram på ett sätt som andra organisationer inte hinner. Det är unikt. Vi samlar till exempel alla programchefer och har en dialog. Vi har dialoger med programstyrelserna. Britt Marie Bertilsson har också suttit med i många styrelser, bland annat vid FOI, VTI och Stiftelsen IVL. Det arbetet har varit lärorikt för Mistras arbete med programstyrelserna, som ju bygger på en inneboende känsla av att vara till nytta och att åstadkomma något bra. mistra nyhetsbrev nr 2 3

4 Ny forskning om grön bioteknik FOTO: ISTOCKPHOTO Mistra utlyser ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram om grön bioteknik. Det handlar om ett hållbart jordbruk, en uthållig livsmedelskedja och människors uppfattning om bioteknik. Det närmaste halvseklet står vi inför stora utmaningar. Det handlar om en enorm befolkningstillväxt. Men även klimatförändringar. Båda dessa kräver såväl ökad och förändrad matproduktion, säger Christopher Folkeson Welch, programansvarig vid Mistra. Det är således en global utmaning att säkra tillgången på näringsrik mat i en värld med klimatrelaterade miljöförändringar, tilltagande resursknapphet och brist på odlingsbar mark. Det ställer nya krav på jordbruket. MER MAT Utveckling av grödor och andra livsmedel samt effektiv användning av naturresurser och växtskyddsmedel, konstgödsel med mera är exempel på andra utmaningar som jordbruket står inför. Det handlar alltså om att vi måste få fram mer mat men på mindre areal än vi har idag, globalt sett. Vi kommer få svårt att stoppa klimatförändringar och befolkningsökning alltså måste vi möta dessa utmaningar på något sätt. En väg är att utveckla olika typer av bioteknik. Men Mistra vill även koppla detta till människors acceptans för tekniken. Biotekniken kan inte lösa några problem alls om det inte finns acceptans för tekniken i samhället. Som en del i forskningsprogrammet vill vi att det ska finnas bra underlag för att fatta beslut kring tekniken, säger Christopher Folkeson Welch. KOMMUNIKATION På så sätt kommer också forskningsprogrammet att bli ett tvärvetenskapligt projekt som knyter samman samhällsvetare med naturvetare. Det kommer att kräva kommunikation i många olika led. De olika forskningsgrupperna måste förstås kunna kommunicera med varandra, men också ha koll på konsumtionsbeteenden och vara medvetna om den allmänna opinionen och fundera på vad som behöver kommuniceras och på vilket sätt de kan få förtroende för forskningen om exempelvis GMO. Mistra anser att Sverige kan bidra med ny kunskap inom området. Forskningen ska fokusera på vad Sverige kan bidra med i ett globalt perspektiv. Mistras förhoppning är att forskningen ska leda fram till innovativa produkter och service inom nischmarknader samt kunskap till nytta för beslutsfattare. 40 MILJONER Forskningen ska omfatta såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap och då särskilt forskning om konsumtionsbeteende och etik. Mistra avser att investera 40 miljoner kronor under fyra år Även om forskningsprogrammet Mistra Biotech är inriktat på bioteknikens möjlighet att bidra till ett hållbart jordbruk och en hållbar livsmedelskedja med ett perspektiv på år tror Christopher Folkeson Welch på snabba resultat. Vi kan nog förvänta oss vetenskapliga resultat redan om ett till två år. Resultat i form av policydokument tar förstås längre tid att utveckla, säger han. Forskningsprogrammet Mistra Biotech utlystes i början av april mistra nyhetsbrev nr 2 4

5 Sverige förändrar modeindustrin Sverige går i bräschen för att förändra modebranschen. Forskare ska tillsammans med företag som H&M, Myrorna och Södra se till att modekläder blir mer miljöanpassade. Programmet har rönt stor uppmärksamhet i olika medier. Modeindustrin har en enorm omsättning och påverkan. Nya klädkollektioner släpps oavbrutet. Många människor vill ha de senaste och trendigaste kläderna. Kläder köps i en rasande fart i västvärlden, samtidigt som produkterna inte återanvänds i någon större omfattning. Under produkternas livscykel påverkas människor och miljö, särskilt klimat och vatten. ÖVERKONSUMTION Vi lägger väldigt mycket resurser på mode och kläder. Det finns en enorm överkonsumtion. Det förstår ju alla att det inte är hållbart i längden, säger Mats Westin - projektansvarig forskare på SP och programchef för Mistra Future Fashion. Modeindustrin har alltså en viktig roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och svensk modeindustri kan ta ledningen i dessa frågor. Därför drar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram igång om hållbart mode där företag, forskare och olika organisationer samarbetar i ett konsortium. Konsumenterna har redan börjat efterfråga kläder från en mer hållbar modeindustri. Nu möter forskare och modebranschen upp för att skapa ett mer hållbart mode. Projektledare Mats Westin. VÄRLDSLEDANDE Forskningsprojektet löper över fyra år och har som syfte att göra svensk klädindustri världsledande på området hållbart mode. Det här är helt världsunikt, ingen har tidigare finansierat ett så brett forskningsprogram med så mycket industrimedverkan, säger Britt-Inger Andersson som är idéutvecklingsansvarig på Mistra. Konsortiet leds av SP Future fashion där bland annat internationella experter och forskare från Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers ingår tillsammans med företag och organisationer som Myrorna och H&M. Hos oss är hållbarhet en integrerad del av verksamheten på samma sätt som mode och kvalitet till bästa pris. Vi ser med spänning framemot att ta del av olika forskningsresultat och hur vi kan jobba för att erbjuda mer hållbart mode, idag och i framtiden, säger Henrik Lampa, CSR ansvarig Produkt vid H&M. VERKTYG I ett av delprojekten ska Malmö högskola utföra en studie av hur man skapar fungerande policyverktyg för att styra klädindustrin i en mer hållbar riktning. Det innebär fokus på hur man med hjälp av tvång, i form av lagar och förordningar, och frivillighet som till exempel s mistra nyhetsbrev nr 2 5

6 Seminarium om klimat och skog Tillväxt, risk för skador, ekonomi och anpassningsutrymme - hur påverkar ett förändrat klimat den svenska skogen? Ett seminarium i Lund arrangerat av Mistra-SWECIA i samarbete med ett Formas-projekt den sjätte juni. Läs mer i kalendariet på s miljömärkning och certifieringar, kan påverka relevanta aktörer som industri, återvinningsindustrin och konsumenter, att agera med miljömedvetenhet. CELLULOSAFIBRER Ett annat delprojekt går ut på att testa ersättningsmaterial för den miljöbelastande bomullen. Det handlar till exempel om att prova miljöanpassade tyger (fibrer) från skogsråvara. SP leder redan ett pågående forskningsprojekt kallat CelluNova som arbetar med just detta. I korthet handlar det om att utvinna cellulosa ur skogsråvara och förädla den till textilfibrer. Det här kan bli ett nordiskt alternativ till bomull. Vi har ett samarbete med bland annat Södra och Ikea för att utveckla cellulosabaserad fiber. I Mistras forskningsprogram ska denna fiber provas i olika fallstudier, bland annat för design, säger Mats Westin. ÅTERVINNING Dessutom ska forskarna titta närmare på effektivare återvinning av tygfibrer. Det är samma sak här, SP driver ett redan projekt som vi nu kan fördjupa via Mistras program. Det handlar om att sortera ut både bomull- och polyesterfiber i returer. BETEENDEMÖNSTER Men hur kan man komma åt modeindustrin som vill uppmuntra konsumenter att shoppa kläder mer och oftare? Vi vill förändra människors konsumtionsbeteende. Det har man lyckats med på matsidan. För tio år sedan fanns det inte många ekologiska produkter att köpa. Idag är de på väg att konkurrera ut de traditionella matprodukterna. En sådan utveckling kan gå fortare än man tror, säger Mats Westin. Konsortiet består av forskare från Chalmers, Copenhagen Business School, Handelshögskolan i Stockholm, Innventia, Konstfack, Malmö Högskola, SP, Swerea IVF, University of the Arts London. Dessutom ingår H&M, Fabric Retail Global AB, F.O.V. Fabrics, I:Collect, Kiram AB, Myrorna, Stockholms Läns Landsting och Södra. Lönsamma investeringar som påverkar En ny Mistrarapport visar hur europeiska stiftelser genom att implementera SRI-kriterier Socially Responsible Investment i sin kapitalförvaltning kan förstärka sitt uppdrag. Rapporten innehåller flera fallstudier och kan vara till hjälp för stiftelser som vill investera och förvalta sitt kapital på ett hållbart sätt. Ladda ner rapporten från Mistras webbplats. Mistras årsrapport Mistras årsrapport 2010 finns nu tillgänglig att ladda ner från vår webbplats. mistra nyhetsbrev nr 2 6

7 Med stadsutveckling i fokus Forskningsprogrammet Mistra Urban Futures har fått en ny chef: Lars Reuterswärd, direktör vid UN-Habitat i Nairobi och professor i arkitektur vid Lunds universitet. Han kallar sig specialist på att vara generalist, men han har förstås ett brinnande intresse för stadsutveckling. Jag har arbetat åtta år på det FN-organ som har till uppgift att främja hållbara städer. Lars Reuterswärd säger att detta program inom FN underligt nog är minst när världen står inför så stora förändringar i stadsbyggnationen och samhällsplaneringen. På år har människor byggt städer för tre miljarder människor. Nu ska vi bygga städer för ytterligare tre miljarder människor. Fast på 30 år. Hur ska det gå till? BOSTÄDER ÅT OFÖDDA Svaret är att vi måste arbeta med ett framtidsperspektiv. Vi måste göra något som aldrig tidigare inträffat i världshistorien: Bygga städer åt en fördubblad befolkning i rekordfart. Det handlar om obyggda städer för en enorm mängd ofödda människor. Hur dessa städer kommer att utformas är helt avgörande för hur vi exempelvis hanterar ekonomisk utveckling eller miljöpåverkan, säger han. Problemet är att det finns olika syn på vad som bör göras. De flesta rika OECD-länder är bekymrade över ozonlagret, koldioxidutsläpp och djur som riskar att utrotas. I fattigare länder, exempelvis söder om Medelhavet, är det primära att skaffa pengar till mat, FAKTA Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling med säte i Göteborg. Centrumet är finansierat av Mistra och Sida samt drivs av ett konsortium där IVL Svenska miljöinstitutet, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen ingår. Chalmers är värd för centrumet. boende och man inte blir nedslagen på gatan, att man blir sedd och hörd. JÄMKA Arbetet för såväl hans gamla arbetsplats inom FN som hans nya inom Mistra Urban Futures blir alltså att försöka jämka ihop dessa världar. De norra länderna som vill förbättra, effektivisera och putsa på befintliga städer för en miljard människor. Och de södra som vill bygga nytt för 2,5 miljarder människor. Vi måste alltså hjälpa till att bygga framåt med hållbara städer som till exempel stödjer integration, transparens, jämlikhet och samtidigt är hållbara ur ett naturmiljöperspektiv. Lars Reuterswärd anser att Sverige har ett ansvar för att dessa urbana utmaningar går åt rätt håll. Mistra Urban Futures är en plattform och arena för att komplettera såväl teknikutveckling som regelverk. Det handlar om stora urbana utmaningar, inte bara för Västra Götaland och Sverige, utan att också implementera och förstärka resultaten utanför OECD-länderna. HÅLLBARA STÄDER Jag lämnar nu UN-Habitatför att jobba hundra procent med Mistra Urban Futures och som rektorsråd på Chalmers, men jag tar förstås med mig många tankar från mitt förra jobb. Han säger att den forskning och utbildning som Mistra Urban Futures arbetar med inte enbart handlar om hur städer byggs tekniskt, utan också om att införa policys och regler som gör framtidens städer mer hållbara ur en rad olika perspektiv. mistra nyhetsbrev nr 2 7

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Pris till Mistras stålforskning

Pris till Mistras stålforskning Gamla Brogatan 36 38 111 20 Stockholm Tel 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 5 FRÅN MISTRA 2011 Idédag pekade ut framtiden Jacqueline McGlade vid Europeiska

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget. 21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Program får nya pengar

Program får nya pengar Gamla Brogatan 36 38 111 20 Stockholm Tel 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2011 Biolog med bred erfarenhet ny på Mistra Kunskap för klimatpolitiken

Läs mer

Mistra Future Fashion mot en hållbar framtid. Det här kan bli riktigt stort TEMA. Informationsmöte om Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion mot en hållbar framtid. Det här kan bli riktigt stort TEMA. Informationsmöte om Mistra Future Fashion TEMA stiftelsen för miljöstrategisk forskning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 9 FRÅN MISTRA 2010 Det

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för

Läs mer

Från CelluNova till Trash-2-Cash

Från CelluNova till Trash-2-Cash SP dagen: Skogen på catwalken 27 april 2015, Textile Fashion Centre, Borås Från CelluNova till Trash-2-Cash Mats Westin SP Hållbar Samhällsbyggnad SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Disposition Bakgrund

Läs mer

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017 ÖVERSIKT UTBLICK 08.15 2017 DET FINNS INGEN SNABB OCH ENKEL VÄG TILL HÅLLBARHET. ÖVERGÅNGEN KRÄVER EN GEMENSAM ANSTRÄNGNING FRÅN SÅVÄL BESLUTSFATTARE, FÖRETAG OCH ALLMÄNHET. VID

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Finansiering forskning och innovation. Johan Stenberg

Finansiering forskning och innovation. Johan Stenberg Finansiering forskning och innovation Johan Stenberg Vinnova driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Huvudinriktningar: strategiskt viktiga områden innovationsförmåga hos specifika

Läs mer

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad Illustration: Matthias Adolfsson Ulf Ranhagen Ordf ARKUS Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects Professor em Gunilla Hagberg Styrelseledamot ARKUS Arkitekt SAR/MSA White Arkitekter

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

www.kommuninvest.se 1

www.kommuninvest.se 1 www.kommuninvest.se 1 Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni tillväga Nästa steg en grön obligation Vanliga frågor vi har fått 3

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Några nedslag Exempel: Coop Sverige Medborgarna är drivkraften! Att handla hållbart ställer

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Kristina Persson Minister för strategi - och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete 3 December, Mittnordenkommittén Östersund Regeringens arbete med strategi

Läs mer

Idéer för småföretag GLOBAL HANDEL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ. FN konferens om investeringar. Greenchem i mål NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA 2011

Idéer för småföretag GLOBAL HANDEL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ. FN konferens om investeringar. Greenchem i mål NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA 2011 Gamla Brogatan 36-38 111 20 Stockholm Tel 08 791 10 20 Fax 08 791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA 2011 GLOBAL HANDEL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ FOTO: ANETTE ANDERSSON

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 2012

Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 2012 årsrapport 2011 mistra investerar i forskning som löser miljöproblem och bidrar till en hållbar samhällsutveckling Mistra Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 2012 Redaktör: Andreas Nilsson/Vetenskapsjournalisterna

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

GAPS Governance and Policy for Sustainability

GAPS Governance and Policy for Sustainability GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer

Läs mer

Nu kan alla låna grönt! Vår gemensamma satsning på ett mer hållbart samhälle

Nu kan alla låna grönt! Vår gemensamma satsning på ett mer hållbart samhälle Nu kan alla låna grönt! Vår gemensamma satsning på ett mer hållbart samhälle Grön utlåning Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

AVSEENDE MISTRA URBAN FUTURES

AVSEENDE MISTRA URBAN FUTURES CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA AB GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND GÖTEBORGS STAD GÖTEBORGS UNIVERSITET IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET AB LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, SAMT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson Vinnovas arbete med Hållbara Städer Jenny Sjöblom & Marie Karlsson System Transition General conditions Landscape Global challenges Socio-Technical Regime Paradigm Transition Marklund,G (based on Geels,

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare

Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare Forskning berör oss alla och påverkar vår framtid. Därför måste allmänheten få större insyn och vara med och diskutera

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Grundläggande miljöutbildning. Inledning med fokus på vägen framför oss. Vart leder den?

Grundläggande miljöutbildning. Inledning med fokus på vägen framför oss. Vart leder den? Miljöutbildning Miljöutbildning Stiftelsen Ekocentrum håller populära miljöutbildningar i Göteborg för verksamheter som vill miljödiplomera sig eller jobbar med CSR. Befinner ni er inte i Göteborg? Då

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART. Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor.

VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART. Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor. VÅGA UPPHANDLA HÅLLBART Handdukar av trä och lakan av PET-flaskor. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete är banbrytande, stimulerar miljöteknisk utveckling och inspirerar

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Utbildningsplan för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram 180 högskolepoäng 180 credits (ECTS) Fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-03-12 1. Inrättande och fastställande Denna utbildningsplan

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30 hp

Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning, 30 hp Praktikrapport Anna Johansson Utbildning: Kandidatexamen i samhälls- och kulturanalys, Linköpings Universitet Mastersprogrammet i sociologi, Praktikplats: KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer