Nya städer för 3 miljarder människor. Ny utlysning: Mistra Biotech. Hållbart mode MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya städer för 3 miljarder människor. Ny utlysning: Mistra Biotech. Hållbart mode MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL"

Transkript

1 Gamla Brogatan Stockholm Tel Fax NYHETSBREV NUMMER 2 FRÅN MISTRA 2011 MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL Jenny Sjödin, kommunikatör vid Mistra Urban Futures. FOTO: STOCKXCHNG Nya städer för 3 miljarder människor Hur kan vi bekämpa fattigdom och klimathot samtidigt? Hur bygger vi in jämlikhet i staden? Hur kan vi konstruera hållbara städer för tre miljarder fler människor? Som ny centrumchef för Mistra Urban Futures har Lars Reuterswärd, direktör vid UN-Habitat och professor i arkitektur vid Lunds universitet, dessa frågor på sitt bord. SIDAN 7 Ny utlysning: Mistra Biotech Det närmaste halvseklet står vi inför enorma utmaningar i befolkningstillväxt och klimatförändringar. Båda kräver ökad och förändrad matproduktion. Mistra utlyser därför ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram om grön bioteknik. SIDAN 4 Hållbart mode Svensk modeindustri kan ta ledningen i frågor som rör kläder och mode. Därför drar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram igång om hållbart mode där företag, forskare och olika organisationer samarbetar i ett konsortium.. SIDAN 5 Forskningscentrumet Mistra Urban Futures har tagit fram ett spel som låter barn bygga en hållbar stad. Spelet heter 2021 och låter skolelever bestämma hur Göteborg ska utvecklas från 1972 och fram till 400-årsjubiléet Undervisningssyftet med spelet är viktigt men även resultatet och elevers tankar kring staden blir betydelsefulla. Detta är ett unikt sätt att fånga upp kunskap om stadsutveckling och kanske så nära man kommer till att kunna använda staden som ett laboratorium säger Jenny Sjödin, kommunikatör vid Mistra Urban Futures. Det finns en rad händelser som dyker upp och påverkar händelseförloppet. Många kräver att spelarna måste ta beslut som de sedan får ta konsekvenserna av. Till exempel om de ska lägga mycket av sin budget på att satsa på solenergiforskning, eller om de väljer den billigare, men mindre populära, vindkraften. Spelet har utvecklats för Göteborgs stadsmuseum av interaktionsdesigners från Chalmers. Förutom Mistra Urban Futures står även Göteborgsregionens kommunalförbund bakom spelet. Plattformen är Apples ipad. SIDAN 7

2 KRÖNIKA Berätta hela historien Miljöforskning ska granskas När MISTRA i början på 2000-talet beslöt att förvalta sitt kapital enligt kriterier för miljö och etik var man ganska tidigt ute och tillförde ett nytänk. De flesta fondförvaltare har numera en sådan fond i sin produktportfölj och säljargumentet är att om man vill placera sitt kapital och göra något bra för mänskligheten så bör man välja denna produkt. Jag tycker detta bara är halva storyn. Grundskälet till att någon överhuvudtaget vill investera sina medel är att man vill ha en tillväxt på kapitalet. Jag tyckte alltså att det fanns skäl att berätta hela historien. Man kan få en bra kapitaltillväxt och samtidigt inte ha sina pengar investerade i verksamhet som är tveksamma eller förödande ur miljö och etiksynpunkt. Därför lät vi vår huskonsult On Values göra en studie av några stiftelser i Europa inklusive MISTRA hur de har tänkt när det gäller miljö och etik och hur det har gått. Rapporten 360-degrees for mission finns nu att ladda ner på vår hemsida. Vid sitt marsmöte beslutade styrelsen att avsätta medel för ett utvärderingsinstitut vid Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. Förebilden har varit SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och bygger på att utvärdera vilka slutsatser och därmed råd för miljöarbetet är evidensbaserade väl grundade i forskning respektive lutar sig mot väl beprövad erfarenhet. Miljöområdet är stort och omfattar många discipliner. Därtill sker det mycket kvalificerade vetenskapliga utvärderingar av flera områden t.ex. inom FN:s klimatpanel IPCC. Avsikten är inte att institutet skall överpröva slutsatserna från denna verksamhet utan fokusera på konkreta frågor som är viktiga för miljöarbete och miljöpolitik och redovisa vad som är väl förankrat i resultat från forskning. Det är lätt att inse att en sådan här verksamhet är grannlaga, det finns många uppfattningar om vad som är rätt eller fel. Vi är därför väldigt nöjda med att KVA ställde upp som värd för institutet eftersom vi ville största möjliga oberoende i verksamheten. I detta läge bedömde vi att såväl forskningsfinansiärer som ett enskilt universitet var mindre lämpligt. Vårt finansiella åtagande är 5 år och under den tiden hoppas vi att verksamheten finner en sådan form att den efter denna period kan gå över i en mer permanent form. lars-erik liljelund vd mistra Vad säger forskningen om genmodifierade grödor? Eller algblomningen i Östersjön? Vad är effekten av miljömärkning av varor? Detta är exempel på frågor som ett nytt unik råd ska ta reda på. Mistra och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, har beslutat inrätta ett oberoende råd för utvärdering av miljöforskning. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget för miljöarbetet. Enligt organisationerna finns en stor efterfrågan från allmänhet, medier och beslutsfattare efter forskningsresultat kring olika miljöfrågor. Det kan exempelvis handla om nanoteknik, ekologisk odling eller biobränslen. Vad visar forskningen och vilken är den vetenskapliga grunden för slutsatserna? Granskningen sker genom att bland annat sammanställa och analysera forskningsresultat och utveckla metoder för att utvärdera miljövetenskaplig forskning. MISTRAS NYHETSBREV VD och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljelund Tel Produktion, texter och form: Capito AB FÖREBILD Målet med rådets verksamhet är att förbättra beslutsunderlaget för alla som är involverade i miljöarbetet. Förebilden för rådet är SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering som framgångsrikt har bidragit till utvecklingen inom sjukvården, säger Mistras vd, Lars-Erik Liljelund, i en kommentar. Rådet, Mistra Council for Environmental Evaluation, kommer starta sin verksamhet i januari år ROSSWALL BLIR ORDFÖRANDE Rådets första ordförande blir Thomas Rosswall. Han är ledamot av såväl KVA som KSLA och har varit professor vid flera svenska universitet samt rektor för SLU Därefter har han bland annat varit VD för International Council for Science i Paris. Tillsättningen av övriga styrelseledamöter och kanslipersonal sker under Kommunikationsansvarig Malin Lindgren Tel Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 2 2

3 En entusiast lämnar Mistra Hon har erfarenhet av att utföra tester på pappersmaskiner, designa molekyler för växtskydd och arbeta som VD för forskningsbolag. Bland annat. Efter mer än 15 år lämnar nu programansvarige Britt Marie Bertilsson Mistra. Jag har faktiskt inte hunnit tänka efter på hur det känns, vet bara att jag slutar i maj, säger hon. Uttalandet är lite kännetecknande. Britt Marie Bertilsson verkar ha fullt upp, både i livet och på sin arbetsplats. Och under sin karriär har hon också haft ett finger med lite överallt. Ja, jag är nog en ganska nyfiken person, vilket ofta leder till ett brett intresse på gott och ont. LINKÖPING Hon härstammar från Linköping och dess humanistiska flickskola och tekniska gymnasium. Britt Marie Bertilssons egna idé var då att hon skulle arbeta som journalist, men tack vare en bra kvinnlig kemilärare förstod hon att världen består av kemi. Valet föll alltså på att utbilda sig till kemist vid Stockholms universitet. Men för att balansera dagarna i laboratoriet läste hon också både statskunskap och konsthistoria vid sidan om. Jag trodde då att jag skulle bli forskare. Men det dök upp ett jobberbjudande jag inte kunde motstå. Det som då hette KemaNord skulle bygga upp sin avdelning för forskning & utveckling. Det ville jag vara med om. En annan typ av utmaningar fick Britt Marie på kontoret för Sveriges tekniska attachéer i Washington. Där gällde det att bevaka forskning och teknik. Jag fick mycket frågor från Sverige och fick därför kasta mig in i en rad olika kompetensområden från mitt eget till exempelvis informationssystem i byggbranschen. I mitten på 1990-talet besökte besökte Hans Majestät Konungen Mistras kansli, Britt Marie Bertilsson var med och presenterade verksamheten. GYLLENHAMMAR År 1976 gick hon tillbaka till kemi- och fordonsindustrin. Efter oljekriserna var energiområdet högintressant. Hon började på ett utvecklingsföretag, startat av Volvo och statligt ägda Berol Kemi, som arbetade med metanolutveckling för att ersätta bensin. Näringslivets intresse var intensivt, P.G. Gyllenhammar och dåvarande industriminister Rune Johansson hade stora förhoppningar på projektet. Idén var att titta på drivmedlet från well-to-wheel, från råvaror till metanolproduktion till det som kom ut ur avgasrören. Svensk Metanolutveckling AB var alltså inget annat än en tidig föregångare till det som senare blev E85 med etanol. Företaget bytte namn till Svensk Drivmedelsteknik AB och Britt Marie Bertilsson övergick till att arbeta som vd. AFFÄRSUTVECKLING Nästa anhalt var som utlandschef på Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, men det blev miljöfrågor också. Jag var med och drog igång ett projekt som blev en kioskvältare Miljödriven affärsutveckling. Projektet togs väldigt väl emot av näringslivets toppar. Hon har också haft en del kontakter med Naturvårdsverket. Och det var där hon lärde känna Göran A Persson, Mistras första vd. Han ringde mig år 1996 och frågade om jag ville jobba med en ny företeelse. Det visade sig att den idé som fötts var en syntes av nästan allt jag tidigare hade ägnat mig åt. Vilket fantastiskt jobb! Det handlade om dubbla mål, hög kvalitet och användarnytta. Stora långsiktiga satsningar. Modellen med programstyrelser tilltalade henne. UNIKT Då, liksom nu, följer vi upp och stödjer våra forskningsprogram på ett sätt som andra organisationer inte hinner. Det är unikt. Vi samlar till exempel alla programchefer och har en dialog. Vi har dialoger med programstyrelserna. Britt Marie Bertilsson har också suttit med i många styrelser, bland annat vid FOI, VTI och Stiftelsen IVL. Det arbetet har varit lärorikt för Mistras arbete med programstyrelserna, som ju bygger på en inneboende känsla av att vara till nytta och att åstadkomma något bra. mistra nyhetsbrev nr 2 3

4 Ny forskning om grön bioteknik FOTO: ISTOCKPHOTO Mistra utlyser ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram om grön bioteknik. Det handlar om ett hållbart jordbruk, en uthållig livsmedelskedja och människors uppfattning om bioteknik. Det närmaste halvseklet står vi inför stora utmaningar. Det handlar om en enorm befolkningstillväxt. Men även klimatförändringar. Båda dessa kräver såväl ökad och förändrad matproduktion, säger Christopher Folkeson Welch, programansvarig vid Mistra. Det är således en global utmaning att säkra tillgången på näringsrik mat i en värld med klimatrelaterade miljöförändringar, tilltagande resursknapphet och brist på odlingsbar mark. Det ställer nya krav på jordbruket. MER MAT Utveckling av grödor och andra livsmedel samt effektiv användning av naturresurser och växtskyddsmedel, konstgödsel med mera är exempel på andra utmaningar som jordbruket står inför. Det handlar alltså om att vi måste få fram mer mat men på mindre areal än vi har idag, globalt sett. Vi kommer få svårt att stoppa klimatförändringar och befolkningsökning alltså måste vi möta dessa utmaningar på något sätt. En väg är att utveckla olika typer av bioteknik. Men Mistra vill även koppla detta till människors acceptans för tekniken. Biotekniken kan inte lösa några problem alls om det inte finns acceptans för tekniken i samhället. Som en del i forskningsprogrammet vill vi att det ska finnas bra underlag för att fatta beslut kring tekniken, säger Christopher Folkeson Welch. KOMMUNIKATION På så sätt kommer också forskningsprogrammet att bli ett tvärvetenskapligt projekt som knyter samman samhällsvetare med naturvetare. Det kommer att kräva kommunikation i många olika led. De olika forskningsgrupperna måste förstås kunna kommunicera med varandra, men också ha koll på konsumtionsbeteenden och vara medvetna om den allmänna opinionen och fundera på vad som behöver kommuniceras och på vilket sätt de kan få förtroende för forskningen om exempelvis GMO. Mistra anser att Sverige kan bidra med ny kunskap inom området. Forskningen ska fokusera på vad Sverige kan bidra med i ett globalt perspektiv. Mistras förhoppning är att forskningen ska leda fram till innovativa produkter och service inom nischmarknader samt kunskap till nytta för beslutsfattare. 40 MILJONER Forskningen ska omfatta såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap och då särskilt forskning om konsumtionsbeteende och etik. Mistra avser att investera 40 miljoner kronor under fyra år Även om forskningsprogrammet Mistra Biotech är inriktat på bioteknikens möjlighet att bidra till ett hållbart jordbruk och en hållbar livsmedelskedja med ett perspektiv på år tror Christopher Folkeson Welch på snabba resultat. Vi kan nog förvänta oss vetenskapliga resultat redan om ett till två år. Resultat i form av policydokument tar förstås längre tid att utveckla, säger han. Forskningsprogrammet Mistra Biotech utlystes i början av april mistra nyhetsbrev nr 2 4

5 Sverige förändrar modeindustrin Sverige går i bräschen för att förändra modebranschen. Forskare ska tillsammans med företag som H&M, Myrorna och Södra se till att modekläder blir mer miljöanpassade. Programmet har rönt stor uppmärksamhet i olika medier. Modeindustrin har en enorm omsättning och påverkan. Nya klädkollektioner släpps oavbrutet. Många människor vill ha de senaste och trendigaste kläderna. Kläder köps i en rasande fart i västvärlden, samtidigt som produkterna inte återanvänds i någon större omfattning. Under produkternas livscykel påverkas människor och miljö, särskilt klimat och vatten. ÖVERKONSUMTION Vi lägger väldigt mycket resurser på mode och kläder. Det finns en enorm överkonsumtion. Det förstår ju alla att det inte är hållbart i längden, säger Mats Westin - projektansvarig forskare på SP och programchef för Mistra Future Fashion. Modeindustrin har alltså en viktig roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och svensk modeindustri kan ta ledningen i dessa frågor. Därför drar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram igång om hållbart mode där företag, forskare och olika organisationer samarbetar i ett konsortium. Konsumenterna har redan börjat efterfråga kläder från en mer hållbar modeindustri. Nu möter forskare och modebranschen upp för att skapa ett mer hållbart mode. Projektledare Mats Westin. VÄRLDSLEDANDE Forskningsprojektet löper över fyra år och har som syfte att göra svensk klädindustri världsledande på området hållbart mode. Det här är helt världsunikt, ingen har tidigare finansierat ett så brett forskningsprogram med så mycket industrimedverkan, säger Britt-Inger Andersson som är idéutvecklingsansvarig på Mistra. Konsortiet leds av SP Future fashion där bland annat internationella experter och forskare från Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers ingår tillsammans med företag och organisationer som Myrorna och H&M. Hos oss är hållbarhet en integrerad del av verksamheten på samma sätt som mode och kvalitet till bästa pris. Vi ser med spänning framemot att ta del av olika forskningsresultat och hur vi kan jobba för att erbjuda mer hållbart mode, idag och i framtiden, säger Henrik Lampa, CSR ansvarig Produkt vid H&M. VERKTYG I ett av delprojekten ska Malmö högskola utföra en studie av hur man skapar fungerande policyverktyg för att styra klädindustrin i en mer hållbar riktning. Det innebär fokus på hur man med hjälp av tvång, i form av lagar och förordningar, och frivillighet som till exempel s mistra nyhetsbrev nr 2 5

6 Seminarium om klimat och skog Tillväxt, risk för skador, ekonomi och anpassningsutrymme - hur påverkar ett förändrat klimat den svenska skogen? Ett seminarium i Lund arrangerat av Mistra-SWECIA i samarbete med ett Formas-projekt den sjätte juni. Läs mer i kalendariet på s miljömärkning och certifieringar, kan påverka relevanta aktörer som industri, återvinningsindustrin och konsumenter, att agera med miljömedvetenhet. CELLULOSAFIBRER Ett annat delprojekt går ut på att testa ersättningsmaterial för den miljöbelastande bomullen. Det handlar till exempel om att prova miljöanpassade tyger (fibrer) från skogsråvara. SP leder redan ett pågående forskningsprojekt kallat CelluNova som arbetar med just detta. I korthet handlar det om att utvinna cellulosa ur skogsråvara och förädla den till textilfibrer. Det här kan bli ett nordiskt alternativ till bomull. Vi har ett samarbete med bland annat Södra och Ikea för att utveckla cellulosabaserad fiber. I Mistras forskningsprogram ska denna fiber provas i olika fallstudier, bland annat för design, säger Mats Westin. ÅTERVINNING Dessutom ska forskarna titta närmare på effektivare återvinning av tygfibrer. Det är samma sak här, SP driver ett redan projekt som vi nu kan fördjupa via Mistras program. Det handlar om att sortera ut både bomull- och polyesterfiber i returer. BETEENDEMÖNSTER Men hur kan man komma åt modeindustrin som vill uppmuntra konsumenter att shoppa kläder mer och oftare? Vi vill förändra människors konsumtionsbeteende. Det har man lyckats med på matsidan. För tio år sedan fanns det inte många ekologiska produkter att köpa. Idag är de på väg att konkurrera ut de traditionella matprodukterna. En sådan utveckling kan gå fortare än man tror, säger Mats Westin. Konsortiet består av forskare från Chalmers, Copenhagen Business School, Handelshögskolan i Stockholm, Innventia, Konstfack, Malmö Högskola, SP, Swerea IVF, University of the Arts London. Dessutom ingår H&M, Fabric Retail Global AB, F.O.V. Fabrics, I:Collect, Kiram AB, Myrorna, Stockholms Läns Landsting och Södra. Lönsamma investeringar som påverkar En ny Mistrarapport visar hur europeiska stiftelser genom att implementera SRI-kriterier Socially Responsible Investment i sin kapitalförvaltning kan förstärka sitt uppdrag. Rapporten innehåller flera fallstudier och kan vara till hjälp för stiftelser som vill investera och förvalta sitt kapital på ett hållbart sätt. Ladda ner rapporten från Mistras webbplats. Mistras årsrapport Mistras årsrapport 2010 finns nu tillgänglig att ladda ner från vår webbplats. mistra nyhetsbrev nr 2 6

7 Med stadsutveckling i fokus Forskningsprogrammet Mistra Urban Futures har fått en ny chef: Lars Reuterswärd, direktör vid UN-Habitat i Nairobi och professor i arkitektur vid Lunds universitet. Han kallar sig specialist på att vara generalist, men han har förstås ett brinnande intresse för stadsutveckling. Jag har arbetat åtta år på det FN-organ som har till uppgift att främja hållbara städer. Lars Reuterswärd säger att detta program inom FN underligt nog är minst när världen står inför så stora förändringar i stadsbyggnationen och samhällsplaneringen. På år har människor byggt städer för tre miljarder människor. Nu ska vi bygga städer för ytterligare tre miljarder människor. Fast på 30 år. Hur ska det gå till? BOSTÄDER ÅT OFÖDDA Svaret är att vi måste arbeta med ett framtidsperspektiv. Vi måste göra något som aldrig tidigare inträffat i världshistorien: Bygga städer åt en fördubblad befolkning i rekordfart. Det handlar om obyggda städer för en enorm mängd ofödda människor. Hur dessa städer kommer att utformas är helt avgörande för hur vi exempelvis hanterar ekonomisk utveckling eller miljöpåverkan, säger han. Problemet är att det finns olika syn på vad som bör göras. De flesta rika OECD-länder är bekymrade över ozonlagret, koldioxidutsläpp och djur som riskar att utrotas. I fattigare länder, exempelvis söder om Medelhavet, är det primära att skaffa pengar till mat, FAKTA Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling med säte i Göteborg. Centrumet är finansierat av Mistra och Sida samt drivs av ett konsortium där IVL Svenska miljöinstitutet, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen ingår. Chalmers är värd för centrumet. boende och man inte blir nedslagen på gatan, att man blir sedd och hörd. JÄMKA Arbetet för såväl hans gamla arbetsplats inom FN som hans nya inom Mistra Urban Futures blir alltså att försöka jämka ihop dessa världar. De norra länderna som vill förbättra, effektivisera och putsa på befintliga städer för en miljard människor. Och de södra som vill bygga nytt för 2,5 miljarder människor. Vi måste alltså hjälpa till att bygga framåt med hållbara städer som till exempel stödjer integration, transparens, jämlikhet och samtidigt är hållbara ur ett naturmiljöperspektiv. Lars Reuterswärd anser att Sverige har ett ansvar för att dessa urbana utmaningar går åt rätt håll. Mistra Urban Futures är en plattform och arena för att komplettera såväl teknikutveckling som regelverk. Det handlar om stora urbana utmaningar, inte bara för Västra Götaland och Sverige, utan att också implementera och förstärka resultaten utanför OECD-länderna. HÅLLBARA STÄDER Jag lämnar nu UN-Habitatför att jobba hundra procent med Mistra Urban Futures och som rektorsråd på Chalmers, men jag tar förstås med mig många tankar från mitt förra jobb. Han säger att den forskning och utbildning som Mistra Urban Futures arbetar med inte enbart handlar om hur städer byggs tekniskt, utan också om att införa policys och regler som gör framtidens städer mer hållbara ur en rad olika perspektiv. mistra nyhetsbrev nr 2 7

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Mistra Future Fashion mot en hållbar framtid. Det här kan bli riktigt stort TEMA. Informationsmöte om Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion mot en hållbar framtid. Det här kan bli riktigt stort TEMA. Informationsmöte om Mistra Future Fashion TEMA stiftelsen för miljöstrategisk forskning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 9 FRÅN MISTRA 2010 Det

Läs mer

Program får nya pengar

Program får nya pengar Gamla Brogatan 36 38 111 20 Stockholm Tel 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2011 Biolog med bred erfarenhet ny på Mistra Kunskap för klimatpolitiken

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Från CelluNova till Trash-2-Cash

Från CelluNova till Trash-2-Cash SP dagen: Skogen på catwalken 27 april 2015, Textile Fashion Centre, Borås Från CelluNova till Trash-2-Cash Mats Westin SP Hållbar Samhällsbyggnad SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Disposition Bakgrund

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Idéer för småföretag GLOBAL HANDEL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ. FN konferens om investeringar. Greenchem i mål NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA 2011

Idéer för småföretag GLOBAL HANDEL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ. FN konferens om investeringar. Greenchem i mål NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA 2011 Gamla Brogatan 36-38 111 20 Stockholm Tel 08 791 10 20 Fax 08 791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 3 FRÅN MISTRA 2011 GLOBAL HANDEL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ FOTO: ANETTE ANDERSSON

Läs mer

AVSEENDE MISTRA URBAN FUTURES

AVSEENDE MISTRA URBAN FUTURES CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA AB GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND GÖTEBORGS STAD GÖTEBORGS UNIVERSITET IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET AB LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, SAMT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

www.kommuninvest.se 1

www.kommuninvest.se 1 www.kommuninvest.se 1 Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni tillväga Nästa steg en grön obligation Vanliga frågor vi har fått 3

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2011 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2011 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(8) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2011 Org. nr 556464-6874 Första kvartalet Omsättningen uppgick till 266,4 Mkr (238,4). Rörelseresultatet uppgick till 7,6

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa Seminarium Inomhusmiljö och hälsa Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Stina Lindström, KOMIN, Umeå universitet 10.15

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Forskning, Utveckling & Innovation

Forskning, Utveckling & Innovation a Forskning, Utveckling & Innovation Historia idag! 2015-10-06 Bild 3 Sverige: 0,14% av världens befolkning >30 städer har större befolkningsmängd än Sverige ..så VARFÖR innovationspolitik, innovationsminister,

Läs mer

Hungerprojektets kodrapport 2012

Hungerprojektets kodrapport 2012 Hungerprojektets kodrapport 2012 Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparens och öppenhet inom organisationer i insamlingsbranschen. De första obligatoriska kodrapporterna implementeras från och

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Text: Jessica Hagård Politiska prioriteringar, Landsbygdsminister Eskil Erlandsson/ FÖRKORTAD VERSION Vi är ert departement. Vi vill jobba

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar

Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar Pressmeddelande den 20 mars 2014 Ny undersökning och bok: Experter och allmänhet oeniga om vem som är mest hållbar Uppfattningarna skiljer sig betydligt åt när experter och allmänhet bedömer vilka företag

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar

Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Utveckling Nordost 2011-2013 Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Sveriges största EU-projekt inom stadsutveckling Bidra till hållbar

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer