Program får nya pengar

Transkript

1 Gamla Brogatan Stockholm Tel Fax NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2011 Biolog med bred erfarenhet ny på Mistra Kunskap för klimatpolitiken Clipore har som ett av världens mest ambitiösa forskningsprogram inom internationell klimatpolitik bidragit med viktiga underlag. Sju års samhällsvetenskaplig forskning inom Mistraprogrammet har bidragit med viktig kunskap till bland annat FN:s klimatförhandlingar, riktade insatser i utvecklingsländer och EU:s utsläppshandel. sidan 3 Bioteknik och samhällsfrågor Vid årsskiftet startar Mistra Biotech med målet att göra svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion mer hållbara. Det nya forskningsprogrammet kombinerar samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning för att ge både minskad miljöpåverkan och hälsosammare livsmedel. Sid 4 Program får nya pengar MistraPharma och Mistra-SWECIA förlängs i ytterligare fyra år och forskningen fortsätter med förstärkta resurser. Programmen fokuserar på hormonella ämnen och andra läkemedelssubstanser i miljön respektive metoder för samhällets klimatanpassning och markanvändning. Sid 5 Foto: Helena Davidsson Sedan september arbetar Thomas Nilsson på Mistra som programansvarig för naturvetenskapliga program med inriktning mot ekologi. Han är biolog och har doktorerat i växtekologi vid Stockholms universitet. Tidigare har han bland annat arbetat som forskningssekreterare och projektledare på Naturvårdsverket och har även deltagit i flera statliga utredningar om bland annat miljömål, biologisk mångfald och havsmiljö. Jag ser fram emot att få använda mina erfarenheter av både miljöfrågor och policyfrågor i ett nytt sammanhang här på Mistra. Det ska bli intressant att bidra till att forskning kommer fram som bidrar till att lösa utmaningar inom miljöområdet. Han är programansvarig för Future Forests och Mistra-SWECIA. Fram till april 2012 delar han tiden på Mistra med att vara huvudsekreterare i Rovdjursutredningen som regeringen tillsatt. Missa inte: Mistradagen 7 februari 2012 Sid 5

2 KRÖNIKA Mångfald för ett innovativt Sverige Ett av kriterierna för forskningen Mistra finansierar är att den ska öka Sveriges konkurrenskraft. Är det att verka för att nya produkter och processer kommer fram? Är en god livsmiljö i Sverige en del av vår konkurrenskraft? Det är nog bägge infallsvinklarna som gäller. Just nu pågår olika aktiviteter riktade mot regeringens kommande forskningsproposition under Begreppet innovation är i fokus och går utan problem att associera med ökad konkurrenskraft. Den intressanta frågan är hur man skapar ett innovationsklimat som leder till det. Är det mer pengar till forskning? Är det nya strukturer i forsknings- och innovationssystemet? Vad kan vi lära av historien? Som stiftelse styrs inte Mistra direkt av de beslut som följer av en proposition, men berörs ändå i högsta grad. Vi kan fortfarande se effekter av den förra propositionen 2008 som innebar en stor och välbehövlig finansiell förstärkning av universitet och högskolor. Vi följer med intresse vad olika statliga aktörer lämnar för underlag till sina respektive departement. Ingen vet ju vad regeringen tänker lägga fram, men utifrån vad som sagts går det att göra vissa antaganden. Det är uppenbart att man ser bekymmersamt på att forskarvärlden måste lägga ned oproportionerligt mycket tid på att skriva ansökningar när beviljandegraden oftast är låg. Det finns nog tankar på att finansiärerna ska göra längre och kanske större åtaganden. Samtidigt finns det fog för en varning. Det är oerhört viktigt att inte alla finansiärer gör på samma sätt. För att större programinriktade satsningar ska vara framgångsrika behövs också projektfinansierad forskning. Det är nog även så att risktagandet minskar ju mer medel som ska in från en forskningsfinansiär, och sker det generellt blir det nog problem både vad gäller innovation och konkurrenskraft. Styrningen av forskningen kommer säkert också att hanteras. Det är ett klassiskt dilemma som handlar om den så kallade fria grund- respektive tillämpade forskningen. Även i detta sammanhang är det viktigt att driva tesen att alla forskningsfinansiärer inte får göra på samma sätt. Skulle mångfalden i deras strategier minska vore det väldigt problematiskt, och som jag ser det kommer mångfalden leva vidare även efter nästa forskningsproposition. Om inte annat är jag övertygad om att systemet i sig kommer att säkra detta. Lars-Erik Liljelund VD Mistra Mistra sprider kunskap om hållbar kapitalförvaltning Nyligen träffades en rad europeiska stiftelser i Bryssel för att diskutera hållbar kapitalförvaltning. Mistra var initiativtagare och medarrangör till seminariet. Hållbar kapitalförvaltning går under olika namn, men gemensamt är att kapitalet förvaltas framgångsrikt och samtidigt socialt och miljömässigt hållbart. För att sprida kunskap, både till investerare och andra aktörer på finansmarknaden, tog Mistra i våras fram rapporten 360-Degrees for Mission. I den berättar ett antal stiftelser i Sverige och övriga Europa om sitt arbete. Som en direkt uppföljning av rapporten arrangerade Mistra ett seminarium i Bryssel i augusti, tillsammans med European Foundation Center (EFC) som organiserar omkring 400 stiftelser i Europa. Svenska kyrkan medverkade i rapporten och deltog även på seminariet. Det finns ett behov av mer information och kunskap kring förvaltning med hållbarhetsinriktning. Så Mistras initiativ har en viktig roll att spela, säger MISTRAS NYHETSBREV VD och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljelund lars-erik.liljelund@mistra.org Tel DEGREES FOR MISSION How leading European foundations use their investments to support their mission and the greater good. David Imbert and Ivo Knoepfel, May 2011 Anders Thorendal, finanschef i Svenska kyrkan. Vid seminariet diskuterades bland annat olika strategier för hållbar förvaltning, men också ett fortsatt samarbete stiftelserna emellan. Diskussionerna har fortsatt under hösten. Målet är att bilda en arbetsgrupp, en så kallad task force, för hållbar kapitalförvaltning inom EFC, berättar Fredrik Gunnarsson som är administrativ chef på Mistra. Från Mistras sida är vi alltid intresserade av att påverka omgivningen. Vi skulle gärna se att hållbar kapitalförvaltning blev mer allmänt spridd, och inte bara tillämpades av kyrkan, Mistra och välgörenhetsorganisationer, säger han. Kommunikationsansvarig Malin Lindgren malin.lindgren@mistra.org Tel Form: Capito AB, texter: Vetenskapsjournalisterna, produktion: Typoform Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 4 2

3 Clipore har gett viktiga bidrag till världens klimatpolitik Mistraprogrammet Clipore har gett värdefulla underlag till det internationella samarbetet för att minska klimatpåverkan. När det nu avslutas som ett av världens mest ambitiösa forskningsprogram inom området har det varit till nytta för bland annat FN:s klimatförhandlingar, riktade insatser i utvecklingsländer och EU:s utsläppshandel. I SLUTET AV september avlutades Clipore med flera seminarier i Stockholm som samlade målgrupper i form av beslutsfattare, myndigheter och företag. Tanken var att presentera det viktigaste från våra sju år av samhällsvetenskaplig forskning om den internationella klimatpolitiken för en bred publik, berättar Peringe Grennfelt som varit programchef för Clipore. Ett exempel är bättre kunskaper om ledarskapet vid internationella klimatförhandlingar, bland annat tack vare en FAKTA CLIPORE Programtid Finansiering Mistra har investerat 106 MSEK Programvärd IVL Svenska miljöinstitutet Programledning Programchef: Peringe Grennfelt, IVL Styrelseordförande: Inge Horkeby, Volvo Omfattning Ett 70-tal forskare från IVL Svenska miljöinstitutet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Stockholm Environment Institute (SEI), Stockholms universitet, Uppsala universitet samt Centre for International Climate and Environmental Research (CICERO) i Norge, Resources For the Future (RFF) i USA och The Energy and Resources Institute (TERI) i Indien. Programmets webbplats Clipore har ordnat en rad seminarier utomlands, bland annat i New Delhi med Rajendra Pachauri, ordförande i FN:s klimatpanel. databas med flera tusen intervjuer och enkäter från FN:s klimatmöten. EU hade en stark roll vid tidigare möten, men vid de tuffa förhandlingarna i Köpenhamn såg fler länder istället USA och Kina som ledare. Att vi nu vet mer om beslutsprocesserna kan bidra till effektivare förhandlingar. Clipore har också forskat om utvecklingsländernas drivkrafter i klimatarbetet. Här är utmaningen att förstå den balans politiker försöker hitta mellan utsläppsminskningar och ekonomisk utveckling. Vi har bland annat samarbetat med forskare i Indien, som är ett väldigt intressant land. Koldioxidutsläppen per person är bland de lägsta i världen, men landet är femte störst i totala utsläpp och har en tillväxt som närmar sig Kina. Dessutom riskerar Indien att påverkas mycket av klimatförändringar, vilket syns i att de att tar en mer aktiv förhandlingsroll. foto: Helena Davidsson UTÖVER AKTIVITETERNA I Stockholm ordnades ett seminarium i Bryssel som lockade deltagare från bland annat EU-kommissionen. Ett tiotal liknande seminarier har ordnats genom åren ihop med tankesmedjan Centre for European Policy Studies (CEPS). Enligt Christian Egenhofer, ansvarig för energi och klimat inom CEPS, beror det stora intresset på att Clipore lyckats fokusera på viktiga behov i klimatpolitiken. Den högsta brittiska klimatförhandlaren har till exempel sagt att Clipores forskning är den enda inom området som går att använda. Forskarna har arbetat nära beslutfattare och andra aktörer för att resultaten inte bara ska bli teoretiskt intressanta. Ett bra genomslag beror på att Clipore upplevts som ett oberoende forskningsprogram. Resultat om snedvridande effekter inom EU:s handelssystem av att företag får utsläppsrätter gratis har till exempel tagits emot med intresse av både politiker och näringsliv, säger Christian Egenhofer. Peringe Grennfelt vill även lyfta fram resultat inom klimatinsatser mot avskogning, där en lärdom är att de kan bli kostnadseffektivare om de även tar in biologisk mångfald. Vi har också tagit fram ett kartverktyg över insatser för klimatanpassning, vilket visar beslutsfattare var behoven av att möta bland annat höjda havsnivåer är mest akuta. Totalt har över 200 vetenskapliga artiklar producerats inom Clipore. De viktigaste resultaten finns samlade i en skrift som går att ladda ned på programmets webbsida. mistra nyhetsbrev nr 4 3

4 Bioteknik med samhällsfrågor i fokus Vid årsskiftet startar det nya forskningsprogrammet Mistra Biotech Biotechnology for Sustainable and Competitive Agriculture and Food Systems. Uppdraget: att utveckla svenskt jordbruk. NÄR BIOTEKNIK OCH livsmedelsproduktion diskuteras, handlar det ofta om potentiella risker för miljön och människors hälsa. Men bioteknik kan om den används rätt bidra till både minskad miljöpåverkan och hälsosammare livsmedel, konstaterar Sven Ove Hansson, programchef för Mistra Biotech. Vi vill öka hållbarheten i svenskt jordbruk och i svensk livsmedelsproduktion, och samtidigt lösa miljöproblem, säger han. Mistra Biotech innehåller förutom en rent naturvetenskaplig del, också en rejäl satsning på samhällsvetenskaplig forskning. Etik, konsumentfrågor och ekonomisk konkurrenskraft är viktiga delar av programmet. Liksom en tvärvetenskaplig analys- och syntesverksamhet, där forskare med olika bakgrund samarbetar och där intressenter och användare deltar i planering och genomförande. Forskningsprojekt brukar antingen vara inriktade på naturvetenskap eller samhällsvetenskap eller etik. Här får vi en balans mellan disciplinerna, säger Sven Ove Hansson. ATT DET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA perspektivet blir framträdande understryks av att han som programchef är verksam som professor i filosofi vid KTH. Diskussioner om etik och konsumentfrågor ska pågå parallellt med den naturvetenskapliga forskningen. Vi ska förhålla oss till den naturvetenskapliga forskningsfronten istället för att haka på efteråt, vilket ofta händer om jag ska vara självkritisk, säger han. Mistra Biotech är ett samarbete mellan i första hand de tre svenska lärosätena SLU, KTH, och Lunds universitet, men även universitet i Danmark och USA deltar. Programmet är dock inriktat på att utveckla jordbruk och livsmedelsproduktion utifrån svenska förutsättningar. I den naturvetenskapliga delen av programmet ligger fokus på växtbioteknik och nya förädlingsmetoder för både växter och djur. Målsättningen är att bättre än idag förstå djurens och växternas egenskaper. Ett viktigt redskap blir bioinformatik, där man med hjälp av stora datamängder kan lära sig mer om sambandet mellan gener och egenskaper. Kunskapen hoppas vi kunna använda för att på lite sikt, kanske tio-tjugo år, skapa bättre hälsa och reproduktion hos nästa generation djur och växter, säger Ingrid Öborn, professor i växtodlingssystemets ekologi och biträdande programchef. HON SER ENBART positivt på ett ökat fokus på konsumentfrågor och etik. Biotekniken har kommit långt inom jordbruk och livsmedelsproduktion, men i vissa fall är det svårt att få acceptans för nya produkter. Säg att vi med bioteknikens framsteg skulle få fram en gröda som minskar kväveläckaget med femtio procent. Är man då som konsument beredd att acceptera en sådan produkt? Det är ingen idé att vi producerar mat som ingen ändå vill ha, säger Ingrid Öborn. FAKTA MISTRA BIOTECH Programtid Finansiering Mistra investerar 40 MSEK Programvärd Sveriges lantbruksuniversitet Programledning Programchef: Sven Ove Hansson Styrelseordförande: Ej utsedd Omfattning Cirka 40 forskare Medverkande företag och organisationer Arcadia Biosciences, Lantmännen SW Seed, Svensk Mjölk, Sveriges stärkelseproducenter (Lyckeby), SweTree Technologies, Viking Genetics foto: istockphoto.com/kkgas mistra nyhetsbrev nr 4 4

5 Fortsatt forskning om läkemedel i miljön och klimatanpassning Missa inte: Mistradagen 7 februari 2012 Programmen MistraPharma och Mistra- SWECIA förlängs i ytterligare fyra år. De fokuserar på läkemedelssubstanser i miljön respektive metoder för att anpassa samhället till klimatförändringar. Forskningen knyter samman vetenskap, marknad och politiskt beslutsfattande. MISTRAPHARMA FÅR I andra omgången förstärkta resurser, 52 miljoner kronor mot tidigare 42 miljoner kronor. Detta bland annat för att knyta till sig en av världens främsta ekotoxikologer, John Sumpter vid Brunel University i Storbritannien. Han ska leda en grupp som undersöker hur kombinationer av olika hormonella ämnen från läkemedel samverkar med varandra och hur det påverkar hälsan hos fisk. Bakgrunden är att det finns spår av cirka 200 läkemedelssubstanser i sjöar och vattendrag. Forskning inom ramen för MistraPharma har visat att ett av dem, levonorgestrel som är ett syntetiskt hormon som finns i p-piller och dagenefter-piller, finns kvar i renat avloppsvatten i koncentrationer som kan göra fiskar och grodor infertila. Det handlar om att skydda den biologiska mångfalden, men i förlängningen också om att på bred front kartlägga de kemiska substanser som finns i människans miljö, säger Christina Rudén, professor i toxikologisk riskbedömning vid KTH och programchef för MistraPharma. Programmet har under de första fyra åren byggt upp en databas, Wikipharma, med information om hur läkemedelssubstanser påverkar vattenlevande djur och växter. Wikipharma är som namnet antyder öppen för forskare att komplettera och förbättra. Ett viktigt mål är att öka kunskaperna om vilka effekter läkemedel kan ha när de kommer ut i miljön. MistraPharma innefattar också forskare vid KTH som arbetar med processteknisk utveckling för kommunala reningsverk för att kunna rena bort de farligaste läkemedelssubstanserna. Inom programmet utvecklas också metoder för toxikologisk riskbedömning, kopplade till lagstiftning på EU-nivå. Det krävs andra metoder för att undersöka förekomsten av läkemedelssubstanser än dem som används för att undersöka industrikemikaliers giftighet, förklarar Christina Rudén. MistraPharma har fått inflytande i politiska beslutsprocesser, såtillvida att hon leder en expertgrupp för läkemedel i miljön inom Miljömålsberedningen. Syftet med detta arbete är att ge underlag till regeringens strategi för en giftfri miljö. ÄVEN MISTRA-SWECIA får förstärkt budget, 48 miljoner kronor mot tidigare 40 miljoner kronor. Programmet handlar om effekterna av klimatförändringar och de utmaningar och kunskapsbehov detta innebär. Man fokuserar särskilt på klimatanpassning inom samhällets olika sektorer. I beslutsfattande blir klimatanpassning ytterligare en svårbedömd dimension som ska läggas till andra parametrar som ekonomi, lagar och strategier. Klimatförändringar är en faktor vid beslut som sträcker sig fram i tiden och vi håller på att lära oss hur den bäst kan hanteras, säger Markku Rummukainen, programchef för Mistra-SWECIA. Förändringarna innebär hot men kan också betyda möjligheter. Skogsbruket och jordbruket kan gynnas av större tillväxt med möjlighet att odla nya trädslag och grödor. Samtidigt kan risken öka för angrepp av skadeinsekter och dessutom påverkas den biologiska mångfalden och förutsättningar för naturvård. Forskarna arbetar i en tvärvetenskaplig ansats, bland annat med avancerade modeller, fokusgrupper och intervjuer. Målet är att skapa bättre forskningsbaserade förutsättningar och underlag som ska kunna användas i samhället. Fokus i programmets andra fas ska ligga på olika aspekter av markanvändning. Man samverkar därför intensivt med markägare, intressegrupper och de myndigheter som på olika sätt ansvarar för skogsbruk, jordbruk och naturvård. Hur vi når och påverkar beslutsfattare är temat för Mistradagen Mistradagen är ett årligt återkommande tillfälle för diskussion av frågor som är gemensamma för Mistras forskningsprogram. Till Mistradagen inbjuds programstyrelser, programvärdar, programchefer, programmens kommunikatörer samt Mistras styrelse. Hur kan vi påverka våra beslutsfattare? Uppstart för Future Fashion Det nya Mistraprogrammet Future Fashion ska göra svenskt mode hållbart och stärka branschens konkurrensförmåga. Deltagarna ses i slutet av november för att samordna sina insatser och kompetenser i forskningsprojekt om allt från innovativa material till nya affärsmodeller och policyfrågor. Som en del av att satsningen nu startar har en logotyp tagits fram. Tanken är att förmedla känslan av att det handlar om kläder och forskning om hållbarhet, förklarar Mike Schragger, kommunikationsansvarig för programmet. Läs mer på den nylanserade webbplatsen foto: Hemera/Thinkstock mistra nyhetsbrev nr 4 5