Underskrifter Sekreterare Clara Hansson. Ordförande Maria Ohlsson. Justerare Örjan Arwidsson

Transkript

1 sid 1 (16) Tid och plats Torsdag den 23 februari lokal Erik Gustaf Geijer, KCCC Ledamöter Maria Ohlsson, ordf, kommunstyrelsen Ulrika Elfgren Borgström, kultur- och fritidsnämnden Monica Elgh, kultur- och fritidsnämnden Niklas Wikström, barn- och ungdomsnämnden Henrik Lindblom, stadsbyggnadsnämnden Ingrid Rohlin, vård- och omsorgsnämnden Ann-Marie Johansson, gymnasienämnden Anita Svensson Nilsson, stadsbyggnadsnämnden Håkan Holm, kommunstyrelsen Lars Gösta Blåvitt Elofsson, gymnasienämnden Lina Larhult, arbetsmarknads- och socialnämnden Gunilla Ström Ericsson, handikappföreningarna i Karlstad Margaretha Oulie, handikappföreningarna i Karlstad Agnetha Jonsson, handikappföreningarna i Karlstad Leif Hjalmarsson, SRF Issy Hall, DHR Anki Hörnlund, handikappföreningarna i Karlstad Örjan Arwidsson, handikappföreningarna i Karlstad Lars-Erik Piippo, SRF Övriga Gunnel Björklund, affärsutvecklare Karlstadsbuss 2 Margareta Spethz, färdtjänsthandläggare, 2 Björn Mossberg, produktionsplanerare, 3 Ann Salomonsson, enhetschef kontaktcenter, 4 Gunilla Öberg, vård- och omsorgsdirektör, 5 Marléne Lund Kopparklint, ordf. vård och omsorgsnämnden, 5 Ingemar Johansson, trafikingenjör, 8 Leif Gustafsson, förvaltare kulturbyggnader centrala kontor, 8 Lisbet Engh Kraft, verksamhetschef skolhälsovård, 9 Ann-Margret Eliasson, verksamhetschef Klaraborgs spo, 10 Lars Sätterberg, ekonomidirektör Clara Hansson, sekreterare Justerare Örjan Arwidsson Underskrifter Sekreterare Clara Hansson Ordförande Maria Ohlsson Justerare Örjan Arwidsson

2 sid 2 (16) 1 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkänns. Punkten övriga frågor flyttades fram på dagordningen på grund av tidspraktiska skäl. Val av justerare är Örjan Arwidsson. Lars-Erik Piippo ersätter Lille-Mor Bergman från SRF och ny ledamot för kultur och fritidsnämnden är Monica Elgh som ersätter Eva Wikström Hallonsten.

3 sid 3 (16) 2 Nytt biljettsystem Karlstadsbuss Gunnel Björklund, affärsutvecklare Karlstadsbuss informerar och förevisar om det nya biljettsystemet. Närvarande finns också Margareta Spethz, färdtjänsthandläggare från Karlstadsbuss. Gunnel berättar att Karlstadsbuss nya biljettsystem börjar gälla i mitten av april. Det nya biljettsystemet kommer att innebära förändringar för dem som jobbar med kollektivtrafiken men inte så stora förändringar för kunderna. Det nya systemet är upphandlat tillsammans med hela Mellansverige. Det kommer att installeras nya maskiner vid försäljningsställena men det kommer inte att innebära någon skillnad för hur man betalar. En annan nyhet är att man framöver kommer att kunna ladda sitt busskort på Internet. Busskortets namn kommer att ändras från respass till resekort. Turkronor och smsbiljett kommer att fungera som tidigare. Gunnel visar hur den nya försäljningsautomaten ser ut. En fråga ställs om de återförsäljningsställena med personlig hjälp kommer att finnas kvar vilket Gunnel bekräftar. Gunnel berättar också att det gamla och det nya biljettsystemet kommer att vara igång samtidigt under en övergångsperiod. Gunnel visar det nya resekortet och berättar att kortet är personligt för dem som har färdtjänst. Kortet byter man på kundcenter och information om detta kommer att spridas bland annat i tidningarna. Kortläsarna kommer att sitta i bussarna där de sitter idag och på en nivå så att alla kan nå. Skillnaden är att resenärerna håller sitt resekort mot en rund platta som läser av kortet. I displayen ser man sedan bland annat vilket värde som är kvar på kortet. Kortläsaren ger ifrån sig olika ljud för om kortet har tillräckligt med värde eller om värdet är för lågt. Den ger också ifrån sig olika ljus. Vid grönt ljus är det tillräckligt med värde kvar, vid gult ljus är det dags att uppvärdera och vid rött ljus är värdet för lågt. En fråga ställs om hur nära kortläsaren man behöver hålla kortet och om det fungerar att ha kortet i plånboken. Gunnel säger att det räcker om man håller kortet cirka tre cm ifrån kortläsaren och att tanken är att det ska fungera att ha kortet i plånboken. Frågor angående betalning på bussar ställs.

4 sid 4 (16) Gunnel berättar att resenärer fortfarande kommer att kunna betala med turkronor på bussen. Vidar säger Gunnel att det har diskuterats betalning med Visakort på bussar men att det för närvarande skulle ta för lång tid. Ett förslag lämnas på att det ska finnas en upphöjd text på de annars släta resekorten, exempelvis Buss. Gunnel tar med sig denna idé.

5 sid 5 (16) 3 Snöröjning Björn Mossberg informerar om kommunens arbete med snöröjning. Björn berättar att man arbetar utifrån vissa kriterier vid snöröjningen. Snöröjningen av cykel och gångvägar startar efter att fyra cm snö har fallit. Traktorer forslar bort snön från dessa områden. Grävmaskiner används vid snöröjning vid lastzoner och övergångsställen. Busslinjenät och större vägar röjs även dem vid fyra cm snödjup medan övriga gator och enskilda vägar röjs vid åtta cm snödjup. Efter snöröjningen sandas och saltas vägar och gator. Någon påpekar att en buss hade svårt att ta sig över en slutning vid Skärberget förra året. Björn svarar att mornarna kan vara problematiska då temperaturen pendlar mellan plus och minusgrader. När sådana här problem upptäcks återgärdas det exempelvis med salt men det kan ta flera timmar. Björn berättar att kommunen har två samarbetspartners vid snöröjning och vid snöfall ska röjningen påbörjas inom två timmar. Björn berättar också att trafikverket och kommunen har hand om olika distrikt och att vissa vägar är privata. Ibland kan klagomål på snöröjningen komma in till kommunen som gäller vägar kommunen inte har hand om. En fråga ställs om varför det på landsbygden bara grusas mitt på vägen och inte i kanterna där människor går. Björn svarar att han förstår att detta är problematiskt men att det är en avvägning. För att hela vägen ska bli grusad måste man köra två gånger vilket tar dubbelt så lång tid. Detta är ett praktiskt problem som också har lite med ekonomin att göra. Björn berättar att det tillämpas växelkörning vilket blir mer anpassat utefter vart det snöar. Det påpekas att förra året var det mycket problematiskt vid övergångställen då bilar tvingades köra ute i gatan på grund av stora ansamlingar snö. Det framhålls också att det är svårt för personer med rullatorer vid övergångsställen. Björn svarar att han är medveten om denna problematik och att det handlar om resurser och att fler grävmaskiner skulle behövas.

6 sid 6 (16) Björn säger också att de som är ute och röjer är instruerade att gå tillbaka och se över cykel- och gångvägar. Björn berättar att det är många aspekter at ta hänsyn till vid inköp av underlag exempelvis hur väl det fungerar och miljöaspekten. Stenflis har fungerat väldigt bra men på grund av punkteringar använder man nu istället kubiserad stenflis vilket är dyrare.

7 sid 7 (16) 4 Kontaktcenter Ann Salomonsson informerar om kommunens kontaktcenter. Kontaktcentret är tänkt att förbättra kontakten mellan kommunen och medborgarna. Redan nu finns medborgarkontor, rådrum, hemsida och sociala medier där kommunen och medborgarna möts. Kontaktcenter blir således en förstärkning av den redan befintliga kommunala servicen. Här kommer medborgarna bland annat att kunna få svar på enklare frågor direkt eller bli hänvisade till rätt person i kommunen. Tanken är att detta ska underlätta att få ärenden lösta och att medborgarna alltid ska få återkoppling, även om svar på en fråga inte kan ges direkt. Kontaktcentret ska också ha en vägledande och förklarande funktion. Härifrån kommer även synpunktshanteringen att skötas. Förhoppningen är att kön till ärendehanteringen ska minska även om handläggare fortfarande behövs till mer komplicerade frågor. Ann berättar att bemötandeservicen är viktig. På kontaktcenter kommer det att finnas en sammald bild av kommunen vilket kommer underlätta att samstämmiga svar ges. Information som lämnas ifrån kommunens hemsida kommer också att utvecklas och förbättras. Kontaktcenter kommer att samlokalisera med turistbyrån och ligga på entréplan i bibliotekshuset. Även växeln flyttar hit. Här kommer det att finnas tillgång till datorer och informationsmaterial. Öppettiderna kommer att vara mellan och De som arbetar på kontaktcenter kommer ha befattningen kommunvägledare och kommer främst ifrån de olika förvaltningarna. Ann poängterar att kontaktcenter är ett samarbete mellan de olika förvaltningarna. En fråga ställs om hur många anställda det kommer att vara på kontaktcenter och hur många av dem som kommer att vara kommunvägledare. Ann svara att det kommer att finnas cirka 20 anställda varav fem arbetar med växeln och 15 är kommunvägledare. Kommer det att finnas broschyrer och informationsmaterial, är en annan fråga som ställs. Ann berättar att det kommer att finnas broschyrer och informationsmaterial och att kontaktcenter kommer att samarbeta med biblioteket då detta är en bra plats att samla information. En fråga som ställs är om rekryteringen skedde både internt och externt. Ann svarar att man i huvudsak rekryterade internt i och med fördelen att dessa personer redan har ett kontaktnät inom kommunen men att även extern rekrytering har förekommit.

8 sid 8 (16) 5 Information från vård- och omsorgsförvaltningen Gunilla Öberg, vård och omsorgsdirektör och Marléne Lund Kopparklint, ordförande i vård- och omsorgsnämnden informerar om internbudgeten miljoner av kostnaderna ska sparas in av en budget på drygt en miljard. Besparingarna kommer att göras under år 2012 och År 2009 gjordes stora besparingar inom äldreomsorgen men enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ligger kommunen bra till i jämförelse med andra kommuner då man lyckats behålla bra kvalitet till låga kostnader. Dock ser man ingen möjlighet till större besparingar inom äldreomsorgen. Det som går att göra här är att jobba smartare exempelvis nyckelfria lås. Vad man nu lägger fokus på är handikappomsorgen där kostnaderna är relativt höga i jämförelse med övriga landet. Mestadels gäller det nedskärningar på gynnande personalavtal och förmåner samt bemanning. Det poängteras att detta inte är något som ska drabba kunden. Gunilla berättar att gruppboenden måste ha sovande personal. Till servicebostäderna kommer det att finnas nattpatruller. Gunilla framhåller att om det är någon kund som skulle behöver nattpersonal att tillgå snabbt även vid servicebostäder så kommer detta finnas. Detta är något som anpassas individuellt. Förslag till andra besparingar och effektiviseringsområden är bland annat hyresintäkter och kostavgifter. Gunilla berättar att svackor i verksamheten kan uppstå vid sådana här förändringar men framhåller samtidigt att det inte är tänkt att det ska påverka kunden. Budgeten ska upp till kommunfullmäktige för beslut. Marléne berättar att tillsynsplanen stärks för att kunna följa upp hur det fungerar och att en kundundersökning kommer att göras innan och efter besparingarna. Det poängteras också att kunden ska få det som kunden är i behov av, både planerade och oplanerade insatser. Det påpekas att neddragningarna är stora och att det kommer vara få personer i nattpatrullen. Samtidigt ställs frågan vad som händer om exempelvis magsjuka bryter ut. Gunilla svarar att man är van vid sådana händelser och att det finns många patruller i vårdomsorgen. Gunilla säger att om det skulle hända får man hjälpas åt och att detta är något man löser.

9 sid 9 (16) Någon berättar att kunderna på ett av de berörda boendena upplever oro och ångest inför förändringen. Marléne svarar att de boende inte kommer att utsättas för några risker och att kundernas behov ska tillgodoses. En fråga ställs om det kommer vara så att alla kunder som har behov av vaken personal på natten kommer tvingas att flytta till samma ställe. Gunilla svarar nej och bekräftar att det inte kommer att hända. Gunilla berättar att personalen har blivit informerad först. Vidare säger Gunilla att nämnden har beslutat storleken på besparingarna men inte detaljerna kring hur det ska göras. Marléne tillägger att detta främst är en personalförändring och att därför fick personalen information först.

10 sid 10 (16) 6 Clara Hansson praktikant på kommunledningskontoret Clara Hansson, praktikant på verksamhetsstyrning presenterar sig och sitt uppdrag under våren. Clara berättar att hon har fått i uppdrag att göra en översyn av arbetsformerna av de två råden som är knutna till enheten för verksamhetsstyrning, pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med översynen är att få till en effektiv arbetsform där inflytande och dialog tillgodoses. För att genomföra uppdraget kommer intervjuer att göras med ett urval av dels representanter för intresseorganisationerna, dels politiker ifrån nämnderna som sitter med i rådet och dels vissa tjänstemän som har inblick i rådet. Intervjuerna med representanter från intresseorganisationerna görs för att se hur man här resonerar kring dialog och inflytande och vad man upplever som bra och mindre bra med råden.

11 sid 11 (16) 7 Övriga frågor Handikappföreningarna i Karlstad berättar att man lämnat förslag på att få till en ny tillgänglighetsgrupp. Lars Sätterberg säger att det vore bra om man fick till närmre och naturliga samarbeten mellan råd och förvaltning och att utbildningsdagar är viktigt. En synpunkt förs fram om att de som sitter som representanter för intresseorganisationerna i rådet inte står med på hemsidan. Återkoppling angående detta sker vid nästa råd.

12 sid 12 (16) 8 Kontaktpersoner för tillgänglighetsfrågor Ingemar Johansson och Leif Gustafsson presenterar sig och berättar att de på olika sätt arbetat med tillgänglighetsfrågor under en längre tid. Åke Olsson kunde inte närvara. Det Ingemar efterfrågar från rådet är synpunkter kring vad man vill ha gjort. Ingemar ser också möjligheten för rådet att fungera som bollplank vid större byggprojekt. Det förs fram synpunkter från intresseorganisationerna om att handikapparkeringsplatser på herrgårdsgatan och norra kyrkogatan har försvunnit då exempelvis containrar placerats ut här. Ingemar svarar att två parkeringsplatser är tillfälligt borta och att man på herrgårdsgatan har gjort bedömningen att platserna var så pass lite utnyttjade. Ingemar framhåller att om bedömningen är fel så kan den ändras. Fler saker påvisas gällande norra kyrkogatan. En utgrävning i gatan påpekas samt dåligt placerade stolpar som är problematiska för synsvaga personer. Ingemar svarar att det ska ses över. En fråga ställs om antalet handikapparkeringsplatser ska minska. Ingemar svarar att man håller på med parkeringsutredning och att det diskuterats om handikapparkeringsplatserna ska minska med en men att det inte är beslutat än. Ingemar framhåller att de frågor som ställts och de synpunkter som lämnats är sådant de, som kontaktpersoner för tillgänglighetsfrågor, vill ha hjälp med. En fråga ställs om det kommer att vara vedeldad bastu när badhuset är ombyggt. Det påpekas samtidigt att vedeldad bastu inte är lämpligt för astmatiker men däremot ångbastu. Enbart parfymfria tvålar är också något man efterfrågar. Kultur och fritidsnämnden svarar att man tar med sig detta. En fråga ställs om det kommer att vara rökfritt i paviljongen för uteserveringarna. Ingemar svarar att det beror på hur höga väggarna är och om den är stängd eller öppen. Om paviljongen är stängd blir det rökförbud. Skyltar om att rökning är förbjuden är något som efterfrågas ska sättas upp i busskurer. Stadsbyggnadsnämnden tar med sig denna fråga.

13 sid 13 (16) 9 Elevhälsan Lisbet Eng Kraft, verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser på barnoch ungdomsförvaltningen informerar om elevhälsans arbete i skolan. Lisbet berättar att det kom en ny skollag år 2011 vilket innebär en del förändringar. Bland annat är det nu krav på att det ska finnas förutom skolsköterska, läkare och kurator även psykolog och personal med specialkompetens att tillgå. Lisbet berättar att elevhälsan möter många elever i utsatta situationer och med olika problem. Lisbet framhåller att det är viktigt med tidiga insatser till barn med funktionsnedsättning. Elevhälsans arbete ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Uppgifter som elevhälsan har är bland annat att undanröja hinder för elevernas lärande och utveckling och att stödja elevernas utveckling mot utbildningsmål. Elever blir kallade till hälsobesök i förskolan, 2a, 4e och 7e klass samt första året på gymnasiet. I hälsobesöken ingår bland annat hälsosamtal, syn-, hörsel- och ryggkontroll. Elevhälsan utför också enklare sjukvårdsinsatser och vaccinationer. Lisbet informerar lite om regelverket kring särskilt stöd. Enligt den nya skollagen har rektorn anmälningsplikt om det befaras att eleven inte når kunskapskraven. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och rektorn ska även fatta beslut om en elev är i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stödet ska ske inom den elevgrupp eleven tillhör. Lisbet berättar att man just nu håller på att sammanställa resultat från elevhälsoundersökningar i ELSA (elevhälsodatabas). Detta kommer att generera i en samlad bild av elevers hälsa i hela Värmland. I ELSA kan man se att de flesta elever trivs bra i skolan men att en utsatt grupp är elever med funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning trivs sämre och mår sämre i skolan. Det kan också konstateras att det finns fler pojkar än flickor med funktionsnedsättning och att dessa elever bor mer sällan med båda sina föräldrar. Utmaningarna i arbetet med behov av stöd är tidig upptäckt och åtgärdsplanering. En fråga ställs om det är rektorn som beslutar om en elev hamnar i specialundervisningsgrupp och var föräldrarna kommer in i ett sådant här beslut. Rektorn är skyldig att samverka med föräldrarna men att det är rektorn som har sista ordet.

14 sid 14 (16) 10 Klaraborgs specialistpedagogiska skolområde Ann-Margret Eliasson, verksamhetschef på Klaraborgs spo (specialpedagogiska område) informerar om deras verksamhet. Klaraborgs spo tillhör barn och ungdomsförvaltningen. Här har man bland annat i uppdrag att göra fördjupade utredningar av skolrelaterad problematik och att samordna grundsärskolan. Utredningarna görs genom psykologiska tester och resulterar i rekommendationer av åtgärder. Ann-Margret berättar att utredningen kan bidra till många förslag på åtgärder men att det sen är upp till skolan vad som väljs att göras. Klaraborgs specialpedagogiska område erbjuder också handledning och konsultation till personal på skolor. Språkstöd finns att tillgå för elever med tal- och språksvårigheter eller kommunikationssvårigheter. Ann-Margret berättar lite om den elevverksamhet som i vissa fall kan erbjudas exempelvis till elever som inte klarar av att vara i stora grupper. Intresseskolan som är en 7-9 skola, finns för elever som riskerar att inte klara av målen. Här varvas undervisning med praktik. Ann-Margret berättar att eftersom det är kö till denna verksamhet prioriteras de elever där behovet är störst. Exempelvis när skolan, där eleven går, har gjort insatser som inte gett resultat. En fråga ställs om hur eleverna som flyttas känner och hur man resonerar kring detta. Ann-Margret svarar att de elever som är aktuella för byte av skola ofta har mått dåligt psykiskt vilket exempelvis kan te sig i utåtagerande beteende. Många elever som byter skola får kompisar. Ibland kan eleven återgå till sin gamla skola men att det har också med kompisar att göra. En fråga ställs om specialklass och specialpedagoger fortfarande finns kvar på skolor. Ann-Margret svarar att stödet fortfarande finns kvar på skolorna. Ann-Margret berättar om samordning av grundsärskola. I grundsärskolan går elever med utvecklingsstörning och som inte når kunskapskraven. Elever med autism är inte inkluderade här. Innan en elev placeras i särskola görs ett socialt och medicinskt utlåtande. Det är en psykolog som ska ställa diagnosen utvecklingsstörning. Föräldrarna får information löpande bland annat om vad det innebär att gå i särskola. En samlad bedömning görs om eleven ska gå i särskola

15 sid 15 (16) och hur. Skolinspektionen granskar mottagande av elever på särskola och rättsäkerheten. En fråga ställs angående ett fall med en elev som felaktigt placerades i särskola i Åmål. Ann-Margret svarar att det är därför skolinspektionen granskar mottagande av elever till särskola och varför så stor noggrannhet präglar processen i utredningen om en elev ska gå i särskola. Klaraborgs spo har även hand om specialfritids, LSS-fritids och språkförskola. Sjukhusskolan har sin undervisning på BUP och jobbar med barn från hela Värmland. Här är hemkommunen rektor. Ann-Margret berättar att man har fått pengar från SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) till ett lokalt skoldatabibliotek. Tanken är att elever enklare ska kunna pröva ut kompensatoriska hjälpmedel, framförallt IT.

16 sid 16 (16) 11 Aktuellt från handikappföreningarna Handikappföreningarna framförde att de trottoarkanterna som finns i samband med parkeringsplatserna gör handikappföreningarna efter Södra Kyrkogatan bör fasas, så att funktionsnedsatta med rullstol lättare ska kunna ta sig vidare in i lokalerna. I detta fall utlovades åtgärd från kommunens sida.