R - POSTEN FINLANDS ABP OFFENTLIGT MEDDELANDE DELAS UT TILL ALLA HUSHÅLL S POSTEN SIBBO KOMMUNS INFORMATIONSBLAD FEBRUARI 2007

Transkript

1 R - POSTEN FINLANDS ABP OFFENTLIGT MEDDELANDE DELAS UT TILL ALLA HUSHÅLL S POSTEN SIBBO KOMMUNS INFORMATIONSBLAD FEBRUARI 2007

2 SIBBO KOMMUN Informations- och diskussionstillfällen angående generalplan 2025 Utkastet till Sibbos generalplan 2025 har nu färdigställts. Utkastet har behandlats av kommunstyrelsen den 13 februari 2007 och det finns till påseende fram till den Under tiden som generalplaneutkastet finns framme till påseende arrangerar Sibbo kommun fem tillfällen för allmänheten. Alla som är intresserade av generalplanen kan delta vid dessa informationstillfällen. Under informationstillfället presenterar kommunens representant innehållet i generalplaneutkastet.vid informationstillfällena kan man ställa korta frågor och framföra kortfattade kommentarer angående utkastet. Informationstillfällena för allmänheten arrangeras - Nickby tisdagen den klockan A.I. Virtanen salen (finska högstadiets och gymnasiets festsal) Nickby skolcentrum, Norra skolvägen 4, Nickby. - Helsingfors torsdagen den klockan Hotel Arturs festsal, Berggatan 16, Helsingfors. - Tallmo onsdagen den klockan Talmukka, Tallmobågen 50, Tallmo. - Östersundom tisdagen den klockan Zachrisbacken, Knutersvägen 924, Östersundom. - Söderkulla torsdagen den klockan Servicehuset Linda, Amiralsvägen 6, Söderkulla. Man kan förutom vid dessa informationstillfällen för allmänheten bekanta sig med generalplanen i Sockengården samt på kommunens internetsidor Välkomna Sibbo kommun

3 Bästa Sibbobo S-posten Sibbo kommuns informationsblad Februari 2007 Chefredaktör och ansvarig utgivare Kommundirektör Markku Luoma Tidningsproducent U&U Productions Oy Text och bild Arto Rautio, U&U Productions Oy Formgivning Sirkku Stork, SS Taitto Översättning till svenska Monica Äijälä, Suniplan Systems Oy Tryckeri Forssan Kirjapaino Forssa 2007 Utdelning Finlands Post Pärmbild Elever och lärare vid Zachrisbacken, Östersundom skola, februari 2007, bild Arto Rautio S-posten som du nu har framför dig är en helt ny bekantskap. Sibbo kommun har aldrig tidigare närmat sig sina innevånare och de företag som verkar inom kommunen med en egen tidning. Vi tycker att den generalplan som berör hela Sibbo är av så stor betydelse och att den berör så många invånare och företag inom kommunen att det är skäl att lämna information i den här formen. Den här S-posten beskriver kort och konkret vad den generalplan över Sibbo som är under utarbetande kommer att innehålla. På tidningens mittuppslag finns en karta som visar vad som planeras för vilken del av kommunen under de närmaste årtiondena. År 2025 har varit målet då generalplaneförslaget utarbetats. Som grund för generalplanen ligger kommunens förtroendevaldas beslut, det viktigaste beslutet fattades av kommunfullmäktige i augusti Målsättningen är att öka kommunens invånarantal med under de närmaste 20 åren. Kommunen markanvändningsplanering är ett långsiktigt arbete där man fogar ihop många olika krav och behov. Generalplan för Sibbo 2025 har varit under aktivt arbete sedan början av Beslutet om att utarbeta en generalplan togs redan Det vi här presenterar för dig är alltså inte något snabbt ihop plockat som resultat av en panikreaktion på Helsingfors stads krav på områdesanslutning Det är fråga om ett strategidokument med brett bakgrundsmaterial med vilket vi äntligen kan få en klar helhetsbild av Sibbo och dess delområdens utveckling under de närmaste årtiondena. Generalplanen berättar för alla vilken del av kommunen som planeras för bostads- och arbetsplatsbebyggelse, vilka områden som förblir i naturtillstånd eller friluftsområde, var det finns övervägande skogsoch jordbruksmark och så vidare. Den här kunskapen underlättar för markägarna, kommuninnevånarna samt de som planerar att flytta hit att fatta välgrundade beslut. De förtroendevalda har bestämt att snabba på utvecklingen i Sibbo och lägga i en högre växel så att Sibbo klarar av sin egen del av det tillväxttryck som finns på Helsingforsregionen. Samtidigt är det under planläggningsprocessen genomtänkt hur tillväxten skall finansieras. Nya innevånare behöver ny kommunalteknik, nya gator, ny service och allt detta skall finansieras på något sätt. Både kommunens egna beräkningar och de anlitade pålitliga, opartiska experternas beräkningar visar att Sibbo klarar av tillväxten och att de nya invånarna och företagen bär de kostnader som tillväxten innebär. Det nya Sibbo är annorlunda än idag. Jag är säker på att det nya Sibbo kommer att bli bättre än det gamla på många sätt. En stor fördel kommer att vara det större och bredare serviceutbudet i Sibbo. I framtiden kommer en stor del av den service som vi nu tvingas hämta utanför kommunens gränser vara tillgänglig i Sibbos fyra centralorter, Ötersundom, Nickby, Söderkulla eller Tallmo. Den här tidningen, S-posten, är ett av de sätt kommunen presenterar innehållet i Generalplan för Sibbo Ett annat sätt för Sibbobor och andra intresserade, tex. markägare som inte bor i kommunen, att få information om generalplanen är att delta i de informationstillfällen som anordnas. Vem som helst kan också bekanta sig med generalplanehandlingarna på kommunens webbplats Dessutom finns generalplanehandlingarna framme till påseende i Sockengården fram till den Trevliga lässtunder med den nya S-posten. Markku Luoma Kommundirektör 3

4 Sibbos utvecklingsidé kan utläsas ur generalplanen Planläggning är markanvändningsplanering. I de olika planerna reserveras områden för bl.a. bostäder, arbetsplatser, service, trafik och grönområden. Planläggningen styrs av markanvändnings- och byggnadslagen. Generalplanen visar markanvändningen i stora drag, på lång sikt. Den slutliga byggnationen styrs av detaljplaner som är betydligt detaljrikare än generalplanen. Sofia (till vänster), Susanna och Martina Tervonen njuter av en härlig vinterdag i Björnsö tilsammans med Stina som sover i vagnen. Planläggningens mål är att skapa en god livsmiljö, att inverka gynnsamt på samhällenas hållbara utveckling samt att säkerställa god byggnadskvalitet. Användning av och byggnation på olika områden styrs genom markanvändningsplaneringen. Målet är, förutom att skapa förutsättningar för en god livsmiljö, att säkerställa ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbar utveckling. I markplaneringsregleringen ingår nationella mål för områdesanvändning, landskapsplan, generalplan och detaljplan. Av dessa utarbetar kommunerna general- och detaljplanerna. Landskapsplanens uppgift är att passa ihop målsättningar på nationell- landskapsoch regional nivå. För närvarande utarbetas den landskapsplan, som berör Sibbo av Östra Nylands förbund, som Sibbo är medlem i. Landskapsplanen fastställs av miljöministeriet. Landskapsplanen spelar en viktig roll i hela planläggningsprocessen. Utan en ikraftvarande landskapsplan kan Sibbo inte färdigställa sin generalplan. Östra Nylands landskapsplan, som alltså innefattar Sibbo, är som bäst under arbete och kommer att bli färdig under De fakta som framkommit då landskapsplanen utarbetats beaktas även i Sibbos generalplanearbete. Det pågår hela tiden nybyggnation runt om i Sibbo. Generalplanen kommer underlätta livet för markägarna och för dem som söker tomtmark då de genast kan utläsa ur generalplanen var det är möjligt att bygga och vilka områden som reserverats för andra ändamål.

5 Jag tvivlar inte på att samförstånd nås Planläggning tar tid Generalplanering hör till kommunens planerings- och strategiska verksamhet. Därför utarbetas inte en generalplan på ett ögonblick och inte heller av tillfälliga infall. Trots att man i offentligheten har påstått att Sibbo påbörjat den generalplan som kommuninvånarna nu får till påseende först under sommaren 2006 då Helsingfors krav på områden från Sibbo kommun blev känt så är sanningen en annan. Det egentliga arbetet med Generalplan för Sibbo 2025 påbörjades i januari Redan i mars 2002 fattades ett första beslut om denna generalplan. Då godkändes Sibbo kommuns planläggningsprogram för åren I detta program är det entydigt fastslaget att det under åren skall utarbetas en generalplan som omfattar hela kommunen. Detta principbeslut fastslogs i april 2004 då kommunfullmäktige godkände målsättningsplanen Sibbo I denna plan konstateras att man behöver samhällsstrukturella alternativ. Efter detta utarbetade kommunens utvecklings- och näringsenhet sex olika alternativ i samarbete med VTT som presenterades för de förtroendevalda i november Kommunfullmäktige behandlade dessa alternativ första gången i april 2006 under ett generalplaneseminarium. I slutet av augusti 2006 beslöt kommunfullmäktige att godkänna det alternativ där Sibbos invånarantal skall växa med till år 2025 som grund för generalplanen. Förslaget till generalplan har blivit färdigt i början av 2007 och har presenterats för kommunstyrelsen den 13. februari. S-posten, som du nu läser, presenterar huvuddragen i detta förslag. S-posten delas ut till alla hushåll och företag i Sibbo Generalplansförslaget kan även ses i Sockengården un- Det har funnits helt onödiga konflikter mellan infödda sibbobor och inflyttade sibbobor eftersom man inte helt förstått vad den andra har att säga. Under arbetet med Generalplan 2025 verkar det som om att man har funnit en gemensam melodi. Jag tvivlar inte på att detta samförstånd kommer att fortsätta under den slutliga behandlingen av generalplanen anser Sibbo kommunfullmäktiges ordförande Kristina Lyytikäinen, SFP. Kristina Lyytikäinen påminner om att det hänt mycket i Sibbo under de senaste 20 åren. Hon tycker inte att sibboborna har rätt att stoppa utvecklingen i framtiden heller. Därför står SFP gruppen fast bakom de beslut, vilka generalplan 2025 baserar sig på och som kommunfullmäktige beslöt om i augusti Lyytikäinen påminner om att det viktigaste är att byggandet sker klokt och att kommunen förblir trivsam för invånarna.. Generalplanen innebär en ny tid och en ny riktning för Sibbo. Under de årtionden jag jobbade som tjänsteman i kommunen visade det sig att förbindelserna och arbetsplatserna riktade sig mot storstadsregionen. Det arbete som nu görs och de beslut som vi nu fattar är för följande generationer. Prognoserna visar att Helsingforsregionen får nya invånare under de närmaste årtiondena. Sibbos beslut att öka invånarantalet med till år 2025 visar att vi är beredda att ta vårt ansvar för de här förändringarna. Samtidigt visar detta Helsingfors och statsmakterna att Sibbo själv vill utveckla kommunen säger Lyytikäinen. Kristina Lyytikäinen påminner om att Sibbo har ett enastående bra läge i Finland. Därför kommer den tillväxt som ligger till grund för generalplanen att uppfyllas. De pengar som tillväxten kräver för ny service kommer från de nya skattebetalarna. Områdeskraven ökade farten För Kristina Lyytikäinen spelar Helsingfors krav på delar av sydvästra Sibbo en liten roll i hela processen med generalplanen. - Arbetet med den nya generalplanen påbörjades för fullt redan för två år sedan. Lyytikäinen konstaterar att Helsingfors krav endast satt mera fart på slutförandet av planen. - Det är sant att det kommit fram svåra saker under processen. Inom SFP var bytet av landskapsförbund en speciellt svår del av den nya visionen. För mig var detta beslut lätt att fatta på basen av den erfarenhet jag har från mina år som kommunaltjänsteman. Kristina Lyytikäinen påminner om att det för SFP är viktigast att det byggs småskaliga och trivsamma bostadsområden i Sibbo. I praktiken betyder detta att naturen alltid skall finnas nära människan och att byggnationen är tillräckligt småskalig. Detta har även tidigare dragit folk till Sibbo. Centralorterna måste givetvis utvecklas på sitt sätt. T.ex. Nickby är nu långt ifrån en centraltätort enligt Lyytikäinen. I centralorterna hör Kristina Lyytikäinen bor och jobbar i sitt barndomshem. Huset byggdes av hennes farfar för ungefär hundra år sedan. Lyytikäinen tror att infödda sibbobor och inflyttade sibbobor kommer att finna varandra under arbetet med Generalplan även våningshus till landskapsbilden. - Jag bor på en gård i Norra Paipis. Min farfarsfar flyttade hit på 1870-talet. Jag och min man har bott här sedan Farfar byggde huset för ungefär hundra år sedan och det byggdes ut på 1920-talet. Vi brukar inte jorden själva längre men vårt familjeföretag fungerar i gårdens byggnader. I den här kommundelen kommer tillväxttrycket mest på grund av den närliggande järnvägsstationen i Haarajoki och vägen mellan Träskända och Borgnäs. Sibbos och de lokala markägarnas planer utgår ändå ifrån att kommunen tillväxt under de närmaste åren till största delen sker i andra delar av kommunen. - För kommunens del är det viktigt att resurserna inte sprids ut för mycket. Därför innehåller inte den nya generalplanen betydande nybyggnation här i Norra Paipis. Tyngdpunkten för bostadsbebyggelse ligger först och främst i Tallmo och Nickby samt i sydvästra Sibbo. Samtidigt vill vi stöda utvecklingen i alla bycentra. Vi har dessutom överenskommit med Träskända stad om att samarbetet över kommungränserna avseende den svenskspråkiga skolundervisningen kommer att fortsätta här påminner Lyytikäinen. Lyytikäinen betonar att Sibbo vid sidan om de nya invånarna behöver nya företag och företagare. Sibbos läge och trafikförbindelser ger oss goda förutsättningar för att öka antalet arbetsplatser inom kommunens gränser och bli mer självförsörjande även på den punkten säger Kristina Lyytikäinen. 5

6 der februari mars 2007 samt på kommunens webbplats Det kommer också att presenteras för allmänheten vid fem presentationstillfällen. Dessa tillfällen är i Nickby, Östersundom, Helsingfors, Söderkulla och Tallmo. Generalplanearbetet slutförs efter våren Generalplanförslaget kommer att behandlas av de förtroendevalda under hösten Närmiljön planeras i detaljplanen Eftersom generalplanen anger den planerade markanvändningen i stora drag och på lång sikt så är den inte speciellt exakt. I generalplanen kan man se i vilken del av kommunen det planeras bostäder, arbetsplatser, naturskyddsområden, rekreationsområden, var centralorterna är belägna och var man bor i byar eller i glesbygd. Var finns det behov av kollektivtrafik och grönstråk. Kommunen planerar att Sibbos generalplan skall träda i kraft i början av år Då påbörjas också den detaljerade områdesplaneringen och arbetet med detaljplanerna. I detaljplanerna som tidigare kallades byggnadsplaner bestäms områdenas användning. Vad skall sparas, vad får bebyggas, var och hur? I detaljplanen bestäms t.ex. husens placering, storlek och användning. Detaljplanearbetet är alltså det skede då man konkret arbetar med Sibbobornas närmiljö. Man utarbetar inte en detaljplan på en gång för hela kommunen utan detta planläggningsarbete är ett fortlöpande arbete. Diskussion med och hörande av de boende i det område som planeras är en viktig del av arbetet. Detaljplanen måste enligt lagen utarbetas så att det skapas goda förutsättningar för en hälsosam, säker och trivsam livsmiljö med möjlighet till god service och goda trafikförbindelser. Byggd miljö och naturmiljö skall vårdas och speciella värden som tillhör dessa får inte förstöras. På planläggningsområdet eller i dess direkta närhet måste det finnas tillräckligt men parker eller andra områden som passar för närrekreation. Planläggningsprocessen som alltså görs i samverkan med invånarna säkerställer att sibbobornas åsikter tas i beaktande vid sidan av de lagstadgade bestämmelserna. Eftersom planläggningsprocessen har byggts upp på detta sätt, i två steg, vet inte planläggaren då generalplanen utarbetas hur och när ett delområde till slut kommer att utvecklas. Detaljplanearbetet styrs av kommunbornas förtroendevalda i den ordning de förtroendevalda beslutar. Då detaljplanearbetet framskrider informeras om detta och i arbetet ingår alltså hörande av invånarna och möjlighet att påverka detaljplanens innehåll. Planläggningen är i Sibbobornas händer Det är kommunen som ansvarar för general- och detaljplanen. Kommunfullmäktiges beslut ligger som grund för planläggningsarbetet. Det praktiska planläggningsarbetet för generalplanen utförs av Sibbo kommuns utvecklings- och näringsenhet. Arbetsgruppen som ansvarat för arbetet är planeringsdirektör Pekka Normo, planläggningsarkitekt Tuomas Autere och planberedare Birgitta Smeds. I Sibbo utarbetas detaljplanen av kommunens avdelning för Teknik och Miljö. I offentligheten har Helsingfors krav på områden i Sibbo motiverats med argument som att Sibbo inte klarar av att planera markanvändningen inom kommunen. Detta argument är grundlöst och felaktigt. Sibbo har under de senaste åren målmedvetet satsat på ett ökat planläggningskunnande 6 Bevarandet av Sibbo ådals landskap är en del av generalplaneutkastet.

7 bland personalen. Sibbo har betydligt fler personer i sin tjänst med detta specialkunnande än kommuner i allmänhet, även i förhållande till sitt invånarantal. Sibbo har känt till sin ställning som tillväxtkommun i Helsingforsregionen. Detta har tagits i beaktande även vid anställning av personal. Vid sidan av kommunens egna kunniga planläggningspersonal utnyttjar kommunen den kunskap som finns att få på marknaden då det finns behov för detta på ett sätt som baserar sig på ett klokt användande av resurserna. I arbetet med Generalplan för Sibbo 2025 har utvecklings- och näringsenheten anlitat Pöyry Enviroment Oy vid utarbetandet av planläggningsrapporten och av VTT för konsekvensbedömning. Kommunen har planläggningsmonopol. Monopolet fortsätter även efter det att generalplanen har godkänts. På grund av detta kommer Sibbos beslutsfattare även i framtiden besluta om hur detaljplanerna utarbetas i kommunen. Detta gäller även det förslag som finns i den sk. Harkimo-Ekström rapporten. Någon privatisering av kommunen som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har pratat om i samband med rapporten kommer alltså inte att ske. Enligt kommunfullmäktiges principbeslut kan man i framtiden både planlägga kommunens mark och privat mark. Då privat mark planläggs görs i förväg ett avtal om kommunens villkor och kommuninvånarnas intressen. Paula Hiidenuhma-Valtonen bor på det område Helsingfors vill ha. Om Helsingfors skulle planlägga sydvästra Sibbo så skulle arbetet göras utifrån, utan lokalkännedom och utan att känna till invånarna -på Helsingforsvis. Därför måste Sibbo nu snabbt med sin egen generalplan visa att Sibbo vill utvecklas som en del av Helsingforsregionen säger Hiidenuhma-Valtonen. Servicen förbättras Kommunalfullmäktige Paulua Hiidenuhma-Valtonen som bor i Östersundom är mycket positivt inställd till utkastet till generalplan Generalplanen ger ett helhetsintryck över utvecklingen i kommunen. Ur byggnadssynpunkt delas kommunen i tre områdestyper, detaljplaneområden, bycentra samt glesbygdsområden. I och med generalplanen blir det tydligare vad som får göras var. Särskilda områden reserveras för service och företag. Allt detta har stor betydelse för markägarna och för dem som söker tomtmark. - Jag är speciellt nöjd med att man funderat mycket på principerna med hållbar utveckling då planen har utarbetats. Befolkningstillväxten har koncentrerats till några områden vilket kommer att förbättra serviceutbudet. Trots koncentrationen kommer det att finnas livsrum för alla, eftersom bebyggelsen ändå inte kommer att bli alltför tät. Trots att det finns fyra tydliga centrum i generalplanen ger den ändå möjlighet till en balanserad utveckling i hela kommunen. Förutom bostäder och arbetsplatser skall det även finnas parker och obebyggda områden konstaterar Hiidenuhma-Valtonen. - Allmänheten har matats med en bild av det inte alls händer något i Sibbo. Nu måste Sibbo själv visa att stagnationens tid är förbi och att Sibbo själv vill utveckla sig som en del av Helsingforsregionen. Generalplanen bevisar detta på ett bra sätt. Man måste även komma ihåg att det vid sidan av planläggningen hela tiden måste finnas ett tillräckligt stort utbud av tomter understryker Hiidenuhma-Valtonen. - Avsaknaden av en generalplan har varit ett tydligt problem i Sibbo. Till det arbete som nu pågår hör uppdatering av uppgifter om stamlägenheterna som skall behandlas likvärdigt. På det här sättet får man klarhet i hur många tomter varje stamlägenhet har möjlighet till. Trots tillväxtmålen är det naturligt att det även i framtiden huvudsakligen skall byggas småhus i Sibbo försäkrar Hiidenuhma-Valtonen. Då sibboborna utvecklar Sibbo finns det lokalkännedomen med och innevånarnas åsikter blir hörda. Endast Sibbo kan fatta sibbobeslut. - Samlingspartiet har under en längre tid tyckt att Sibbo bör utvecklas genom ett ökat och uppbyggande samarbete med grannkommunerna. Samarbetet borde kunna vara brett och naturligt för kommuninnevånarna. Till exempel borde inte kommungränserna få bestämma valet av skola eller daghem. Samarbetet och en jämn utveckling av Helsingforsregionen skulle underlättas av att vi skulle gå med i Nylands förbund så snabbt som möjligt. Östersundom, ett bra och människonära centrum Paula Hiidenuhma-Valtonen har bott största delen av sin barndom i Östersundom och flyttade därifrån då hon blev vuxen. Då hon och hennes man sökte egnahemshus råkade de till slut se en annons om Björnsö. De blev genast mycket förtjusta i platsen som Hiidenuhma-Valtonen många gånger skidat till över isen som barn. - Min man kommer från Nagu så båten och havet är honom mycket kära. Jag har alltid känt mig mest som en gammal Östersundombo, det var säkert därför den platsen kändes så bra redan från början. Våra barn är födda här och de är döpta i Östersundom kapell där jag själv konfirmerades. Det här är en viktig plats för oss och vi är gränslöst lyckliga här, strålar Hiidenuhma- Valtonen. - I och med generalplanen kommer Sibbos och speciellt Östersumdoms landskap att förändras mycket under ett långt tidsperspektiv. Det finns goda förutsättningar för att få ett mycket bra och mänskligt bostadsområde här. Men det kan endast Sibbo göra, säger Hiidenuhma-Valtonen med talen om gränjustering i tankarna. - Vi samlingspartister saknar en klar avgränsning av Storskog och en precisering av spelreglerna för skyddsområdets påverkningsområden. Det underlättar för alla om det finns klara spelregler säger Hiidenuhma-Valtonen. 7

8 Det finns för lite bostäder i Sibbo som passar för t.ex. unga, äldre, ensamma samt personer som inte vill eller kan köpa sin bostad. Sibbos tillväxt koncentreras till två huvudstråk De mest centrala planeringsprinciperna för Generalplan för Sibbo 2025 är tät och låg bebyggelse som grundar sig på spårtrafikförbindelser, nya innevånare i Sibbo, nya arbetsplatsområden samt på bevarande av värdefulla kultur- och naturlandskap. Man vill att det nya Sibbo skall utvecklas i mänsklig skala. Bebyggelsen koncentreras till två huvudstråk. Det gavs sju centrala planeringsprinciper för Generalplan för Sibbo En av dem var att kommunen skall utvecklas så att sibboborna skall kunna använda så mycket lokaltrafik som möjligt. Därför utvecklas samhällsstrukturen så att den grundar sig på spårtrafikförbindelser och en låg och tät be- 8 byggelse. De flesta nya sibbobor kommer att finnas invid järnvägen mellan Kervo och Nickby som rustas upp samt vid spåret som med tiden byggs vid Östersundom-Söderkulla axeln. En utgångspunkt har varit befolkningsmålet på nya innevånare i hela Sibbo år 2025 som kommunfullmäktige har godkänt. För styrning av bebyggelsen har Sibbo kommit fram till fyra olika typer av områden. De är områden som detaljplaneras, bycentra, glesbygdsområden samt kulturoch naturområden. Bebyggelsen kommer i praktiken att koncentreras till detaljplaneområdena men även bycentra kommer att förtätas i viss omfattning. Bebyggelsen på glesbygden kommer å andra sidan att minska. De viktiga kultur- och naturmiljöerna kommer inte att bebyggas, de är t.ex. Storskog och Sibbo ådals många områden. Sibbo växer som en del av Helsingforsregionen I alla utvecklingsprognoser är det en oundviklig del av framtiden att Sibbo kommer att bli en del av Helsingforsregionen. Sibbos befolkningsökningsmål har anpassats till den sakkunskap som finns om hela områdets framtida innevånarantal. Tillväxten hör dock ihop med hela områdets tillväxt. Som en princip har tagits att både sydvästra och södra Sibbos samt Nickby-Tallmo-områdenas tidsplan och förverkligande anpassa till Helsingforsregionens trafikförbindelser och totala markanvändning samt kommunens markinnehav.

9 Tillämpningen betyder i praktiken till exempel för sydvästra Sibbos del att Sibbo kommun söker en gemensam hållning med andra kommuner och staten angående södra Sibbos spårtrafikförbindelser innan de egna lösningarna slås fast. Omnämnandet av kommunens markinnehav finns med för att det är lättast för kommunen att planlägga mark som den äger. Därför kan man anta att de markområden som kommunen äger detaljplaneras snabbast. För tillfället äger kommunen ungefär 150 hektar mark som passar för bostadsbebyggelse. Den här situationen kan förändras drastiskt om kommunens ansökan om tvångsinlösning av mark som Helsingfors äger i Sibbo godkänns av miljöministeriet. I framtidens Sibbo tror man också att det skall finnas betydligt fler arbetsplatser. Sibbo kommun har under de senaste åren arbetat målmedvetet med att få nya företag till kommunen. Som ett exempel på detta är Bastukärr eller Freeway Logistics Citys område i närheten av Helsingfors-Lahtis motorväg. I framtiden ökar bland annat Nordsjö nya hamn företagens intresse för områden öster om Helsingfors. Därför har en del av generalplanearbetet varit att märkä ut arbetsplatsområden som är trafikmässigt och funktionsmässigt intressanta. De nya sibboborna betalar tillväxten Kommunens snabba tillväxt är på många sätt en utmaning. Att vidmakthålla kommunens ekonomi god är inte alls den minsta uppgiften som kan förutspås. Därför bestämdes redan då generalplanearbetet påbörjades att de olika områdena förverkligas Eva Kuntsi trivs i Söderkulla och Sibbo. Kommunens problem är befolkningsstrukturen, det finns mycket barn och barnfamiljer här. Den nya generalplanen ger klart större möjligheter för andra befolkningsgrupper att bo i Sibbo. Planen är bra - Utkastet till Sibbos generalplan är i stort sett bra. Den enda saken som man ännu måste fundera över är den planerade, relativt låga befolkningsökningen i Söderkulla. I Söderkulla finns redan en god grund för ökad bebyggelse och tätorten behöver nya innevånare för att bibehålla ett gott serviceutbud. Därför skulle jag ännu särskilt fundera över befolkningsmängderna i Östersundom och Söderkulla sammanfattar SDP:s kommunalfullmäktigeledamot Eva Kuntsi från Söderkulla sin åsikt. - SDP har redan länge velat att det skulle finnas ett mångsidigt bostadsutbud, alltså även annat än egnahemshustomter. SDP vill också att det skall finnas så stora centralorter i Sibbo att det skulle kunna finnas ett levande serviceutbud där. Jag tycker att t.ex Nickby är ett bra exempel på svag utveckling. Vi är nöjda eftersom utvecklingen nu är planerad på ett sådant sätt att utvecklingen i huvudsak sker i närheten av centralorterna, nära uppbyggd infrastruktur, och inte som enstaka hus runt om i skogarna. SDP var enhälligt för den strukturmodell som ligger bakom generalplanen och planen är också bra berättar Kuntsi. - Då det finns tillräckligt mycket folk så blir Sibbos centralorter och byar även intressanta för t.ex. olika serviceföretag. Nickby kommer till exempel bli ett ordentligt centrum då det nuvarande centrumet förstärks och får de nya bostäderna i Östanåparken vid sin sida. Kollektivtrafikens utveckling är en annan sak som behöver de nya sibboborna. Eva Kuntsi tror att tillväxten kommer att börja snabbast i Nickby eftersom kommunen har mark som passar för bebyggelse där. Dessutom tror hon att det även snabbt blir tillväxt vid järnvägsspåret mellan Kervo och Nickby. Vid sidan av dessa skulle hon alltså snabbt satsa på Söderkulla. - Generalplaneringen grundar sig på realistiska beräkningar av möjligheterna att förverkliga planerna. Detta trots att man från utomstående håll, som inte känner till fakta, vill tveka på detta i offentligheten. Utvecklingen i Nickby har varit långsam på grund av det svaga tomtutbudet och de relativt dåliga trafikförbindelserna. För många skulle Nickby vara en bättre plats att bo på utifrån arbetet och hobbymöjligheter än södra Sibbo som man flyttat till eftersom det funnits tomter där. Tågförbindelsen och en snabb detaljplanering av kommunens mark kommer snabbt att ändra på detta. Kuntsi påminner om att det skulle vara viktigt att snabbt byta landskapsförbund så att vi blir en naturlig del av Helsingforsregionen. Bästa platsen i världen Eva Kuntsi som kommer från Lahtis har bott i Söderkulla sedan 1980, det är den plats som hon bott längst på i sitt liv. Då hon, hennes man och dotter som föddes i Helsingfors sökte efter möjligheter att flytta bort från höghuslägenheten i Östra Helsingfors hittade de en liten annons i tidningen om en tomt till salu vid Rodergränd i Söderkulla. - Vi hade gått och drömt även i Söderkulla och vi visste precis var tomten fanns. Vi ringde till försäljaren direkt på förmiddagen och reserverade tomten. Två av våra barn är födda här och den äldsta är redan en sådan Sibbobo att hon nu söker efter ett hus eller egnahemshustomt i Söderkulla. Hon tänker låta sina barn gå i Etelä-Sipoon koulu, som hon själv gått i, för att det är den bästa skolan hon vet skrattar Kuntsi. - Jag tycker också att Söderkulla är världens bästa plats. Servicen förbättras hela tiden, här finns lagom med liv från morgon till kväll och sådana möjligheter som är svåra att hitta någon annanstans. Jag har till exempel plockat trattkantareller alldeles invid mitt hus i 25 år. Det finns ännu mycket plats för nykomlingar i Söderkulla utan risk för överbebyggelse. - I ett friskt samhälle finns det alla typer av människor i olika åldrar. Sibbo har lidit av att det inte funnits bostäder för t.ex. lärare, sjuksköterskor, ungdomar och för äldre som vill flytta bort från egnahemshus till radhus- eller höghuslägenheter. Här finns betydligt mer barnfamiljer och personer under 18- år än i andra kommuner. - Jag tvingas dagligen svara på varför vi inte har det ena eller det andra till kommuninnevånarna. Utvecklingen som generalplaneutkastet för med sig ger oss möjlighet att få den service som saknas vill Eva Kuntsi förmedla till kommunborna. 9

10 med interna medel. Kommunen betalar anläggningen av kommunalteknik med inkomster från dem som bygger eller från markägarna. Enligt kommunfullmäktiges principbeslut kan Sibbo i framtiden planlägga både kommunens egen mark och privat mark. Då kommunen planlägger egna markområden kommer inkomsterna genom att sälja tomter till privatpersoner eller företag. Om kommunen planlägger privat mark görs ett avtal mellan kommunen och markägarna innan planläggningsarbetet påbörjas. Efter detta betalar markägarna den ersättning man kommit överens om. Med den kan kommunen bygga kommunalteknik och de skolor, daghem, hälsocentraler, bibliotek och andra serviceutrymmen samt den utrustning som de kräver. De faktiska kostnaderna betalas i alla fall av de nya sibboborna. I praktiken betalar de innevånare och företag som flyttar till Sibbo kostnaderna oberoende om det är privatpersoner som bygger själva eller professionella byggare. De kostnader som tillväxten kräver ingår antingen i tomtpriset eller i den färdiga bostadens eller utrymmets pris. Generalplanearbetets utgångspunkt har varit att dessa kostnader på inga villkor bekostas av de nuvarande sibboborna. De nya sibboborna betalar för den service de får genom bl.a. inkomstskatten och fastighetsskatten. Då man beslutat om att områdena bekostas med interna medel har man samtidigt kommit överens om att de olika områdena får sin egen särprägel. Det här gäller speciellt de tätorter som huvuddelen av bebyggelsen centreras till. Huvudtätorterna är Östersundom, Nickby, Söderkulla och Tallmo. För alla dessa fyra områden planeras ett eget koncept. Det nya Sibbo är alltså inte likadant överallt. Då olika typer av människor kan hitta ett bostadsområde som tilltalar dem är det också lättare att förverkliga planerna. Det är trevligt för alla parter om ett detaljplanerat område färdigställs snabbt. Vid sidan om huvudtätorterna siktar generalplanen även på att förstärka bycentra. Då innevånarbasen breddas är det möj- Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och landskap har inventerats och beaktats i arbetet med generalplaneutkastet. 10

11 Klokt att förtäta bycentra Utveckling av kollektivtrafiken är en av generalplanens utgångspunkter. Nu är det mesta av lokaltrafiken bunden till skolskjutsarna. På den här punkten kommer alltså servicen att förbättras. ligt att spara även den allra minsta närservicen. Det är naturligt att även byarna är olika men det finns inget behov av att söka efter ett sådant speciellt utvecklingskoncept som för huvudtätorterna. Byarnas särprägel gör att det äkert mer handlar om att bevara den nuvarande särprägeln än att söka efter nya. Natur- och kulturvärden respekteras En planläggning av hela nuvarande Sibbo med sibbokrafter är enligt kommunens beslutsfattare det bästa sättet att bevara kulturlandskapen och de långvariga kulturvärden som kan hittas i Sibbos byggda miljö. Man har entydigt utgått ifrån att säkra de värdefulla kultur- och naturlandskapen. Därför har det varit självklart att t.ex. Storskog bevaras som ett vidsträckt skogsområde i naturtillstånd även i fortsättningen, om sibboborna får bestämma. Generalplanens är strategisk till sin natur. Därför anges Sibbos utvecklingsstrategier för markanvändning endast i allmänna drag i den, samt de mest betydelsefulla markanvändnings- och miljöhelheterna och den struktur som de bildar samt nätverket som kopplas till detta. Generalplanen är inte uppgjord som en områdesreservationsplan och skall inte tolkas som en sådan. De praktiska detaljerna behandlas först i huvudtätorternas detaljplaner och andra delgeneralplaner som berör kommunen. Christell Cia Åström som bott i Box hela sitt liv, förutom under studietiden, ser arbetet med Sibbos generalplan som nödvändigt. Beräkningarna av befolkningsökningen för Helsingforsregionen visar att kommunens i sig hållbara befolkningsökningsprognos på två procent inte längre är realistisk. Det behövs en ny riktning och en ny strategi, dessa konkretiseras i den nya generalplanen. Åström var liksom de andra gröna med och godkände beslutet om en bosättning för nya innevånare till år 2025 som grund för generalplanearbetet. - Med generalplanen kan vi föra fram principerna för hållbar utveckling. Man kan till exempel förbättra kollektivtrafiken med hjälp av en välgjord planläggning. Även om den egentliga byggnationen sker med de mer detaljerade planerna är generalplanen ett viktigt redskap då man skall överblicka helheten och dess olika delområden. Trots att vi gröna är mer kritiskt inställda till flera detaljer och vill diskutera dessa så är vår inställning till utkastet i huvudsak positiv avväger Cia Åström. - Vår tanke är att Nickby-Tallmo området samt Söderkulla skall vara tillväxtens tyngdpunktsområden till en början. Det är viktigt att få igång persontrafiken på järnvägen mellan Kervo och Nickby. Samtidigt skulle det vara klokt att förtäta bycentren eftersom de tryggar den nuvarande servicen i byarna och kanske ger möjlighet till ny service. Det är bra att byggnationen styrs till närheten av de befintliga vatten- och avloppsnäten. Det är inte klokt att bygga i skogarna, varken för innevånarna, kommunen eller miljön. Jag tycker också att det är bra att man planerar tydliga arbetsplatsområden. - Det är också viktigt att anvisa områden som passar för rekreation. De spelar en stor roll då människorna söker efter en trevlig livsmiljö till sig själva. Det är bråttom med generalplanearbetet men Cia Åström önskar att det ändå kommer att finnas tillräckligt med tid för att fördjupa sig i den och diskutera den i Sibbo. Hon är liksom de övriga gröna orolig för Storskogsområdet Christell Åström tycker bl.a. om tanken i generalplaneutkastet på att bycentra förtätas. För hennes egen hemby, Box, och dess närservice är detta bara bra. Åström önskar att kommuninnevånarna är aktiva då generalplaneutkastet behandlas och för fram sina tankar och åsikter som grund för det fortsatta arbetet. och dess påverkningsområden och även för andra viktiga naturområden och kulturlandskap i Sibbo. - Vi är emot Metron. Det är en dyr lösning och kräver sådan bebyggelse som inte passar in i närheten av Storskogen. Vi tycker inte att Metro till Östersundom ingår i en hållbar utveckling. Persontågstrafik ända till Borgå skulle vara ett bättre alternativ. Det skulle vara till nytta för hela regionen och skulle jämna ut tillväxten på ett större område konstaterar Åström angående de lösningar som följer generalplanen. Möjlighet att uppfylla drömmar Cia Åström påminner om att människorna vill uppfylla sina drömmar. Det borde det finnas förutsättningar för, generalplanen är ett redskap som ger möjlighet till detta. Under arbetets gång måste man ta allas önskningar i beaktande. Någon drömmer om en röd stuga med potatisland i t.ex. Box, medan en annans dröm är en höghuslägenhet i Nickby. Allt behövs alltså. - Vi önskar en balanserad tillväxt i Sibbo så att det i framtiden kommer att finnas trivsamma centralorter, livskraftiga byar och tillräckligt med arbetsplatser samt grön- och skyddsområden. Vid sidan av all byggnation behövs även stora enhetliga naturområden. Cia Åström bor med sin familj i ett två år gammalt hus i Box på sin hemgård. Även hennes livsmiljö kommer att förändras då byn förtätas. Vatten- och avloppsnätet går alldeles invid Åströms hem vilket innebär nya grannar i näromgivningen. - Jag tycker inte alls att det är dåligt. Nya människor, bevarande och utveckling av servicen samt arbetsplatser i närheten av hemmet är saker som jag hoppas att generalplanen för med sig hit till Box och till hela Sibbo. Den egentliga markanvändningsplaneringen sker först då det görs en delgeneralplan över Box. Det skulle ändå vara bra om byborna redan i det här skedet funderade på hurdan miljö de helst vill bo i och förde fram sina åsikter säger Cia Åström. 11

12 Tillväxten i Sibbo kommer att kräva mycket kommunalteknik och infrastruktur. Pengar till detta fås av dem som bygger och av de nya innevånarna. Möjlighet till en säker, hälsosam och trivsam miljö En mångsidig bedömning av verkningarna har varit en del av arbetet med Generalplan för Sibbo Enligt den konsekvensbedömning som utförts av VTT inverkar förverkligandet av generalplanen avsevärt på samhällsstrukturen i Sibbo samt i Helsingforsregionen. Generalplanen skapar förutsättningar för att klara av tillväxttrycket i Helsingforsregionen och för att förtäta samhällsstrukturen inom området. Enligt VTT ger generalplanen goda möjligheter till en säker, hälsosam och trivsam bostadsmiljö. 12 Generalplanen har beräknats påverka områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, samhälls- och energiekonomin, naturen, naturtillgångar, landskapet, stadsbilden, kulturarvet, den byggda miljön samt människornas livsvillkor och livsmiljö. Vid bedömningen har VTT använt lämpliga metoder för varje kategori av påverkan. De samhällsekonomiska och ekologiska verkningarna har till exempel bedömts enligt VTT:s EcoBalance- bedömningsmodell. Resultaten visar att Sibbos samhällsstruktur kommer förändras drastiskt då de nya bostads- och arbetsplatsområdena med tiden förverkligas. Samhällstrukturen förändras kraftigt även i hela kommunen då den nya bosättningen placeras i tätorter och bycentra istället för byggnation i glesbygden. Den nya samhällsstrukturen som skapas kopplas för sydvästra Sibbos del ihop med Helsingfors och för Nickby- Tallmo-områdets del ihop med Kervo och övrig struktur invid stambanan. Generalplan för Sibbo integrerar samhällsstrukturen och skapar förutsättningar för att klara av tillväxttrycket på Helsingforsregionen och jämnar ut den regionala områdes- och samhällsstrukturen. Då det kommer många nya innevånare och arbetsplatser till Sibbo påverkar det såklart även trafiken. Planen baserar sig, då det gäller persontrafik, på spårtrafikförbindelser enligt målen för hållbar utveckling. En förtätning av samhällsstrukturen minskar trafikens negativa verkan då glesbygdsbebyggelsen som baserar sig på personbiltrafik minskar. Mycket pengar i omlopp i Sibbo Då generalplanen godkänts påbörjas arbetet med att förverkliga den. VTT har räknat ut att den utveckling som planen för med sig kommer att kosta 11 miljarder euro under de kommande 50 åren. Investeringarna i Sibbo kommer att bli ungefär 8 miljarder euro. Resten går till löpande ut-

13 gifter som uppvärmnings-, belysnings-, städnings-, reparations- och underhållskostnader samt till kostnader för trafiken. Av dessa 11 miljarder skall Sibbo kommun betala 780 miljoner, av detta går ungefär 620 miljoner till olika investeringar inom området. Dessutom beräknas det att Sibbo får en räkning på ungefär 100 miljoner euro för spårtrafikförbindelserna. Utgifterna vägs upp av att kommunen beräknas få ungefär 1,1 miljarder i intäkter om all bebyggelse sker på råmark som kommunen äger och planerar. Om kommunen även planlägger mark som någon annan äger kommer inkomsterna enligt markanvändningsavtal t.ex. på så sätt som Harkimo-Ekström- rapporten föreslår. VTT bedömer att generalplanens samhällsekonomiska och ekologiska verkningar sist och slutligen kommer att vara väldigt fördelaktiga. Detta beror på att bebyggelsen placeras i tätorterna och bycentra samt att spårtrafikförbindelser utnyttjas. Naturen och kulturvärdena bevaras väl Det är klart att generalplaneutkastet som grundar sig på en kraftig befolkningsökning medför sina risker för naturen och även för kulturlandskapet. På några områden innehåller generalplanen enligt naturutredningen hot mot grönstråken och naturvärden men enligt VTT:s bedömning kan dessa hot tas i beaktande i generalplanearbetets fortsatta planering samt i den detaljplanering som utförs senare. I generalplanen finns stora, enhetliga skogsområden och grönstråk mellan dem. Detta befrämjar att det inom kommunen finns hela naturområden och tillräckliga rekreationsmöjligheter. I utredningen har även Sibbos byggda miljö samt kulturhistoriska objekt inventerats. I generalplanen har området längs Sibbo å definierats som ett landskaps- och miljömässigt värdefullt område. Klassning- Ett naturnära och barnvänligt Sibbo Jouko Tikkanen hissade flaggan på Runebergsdagen. Han flaggar också gärna för att Sibbo planlägger ett Sibbo med sina nuvarande gränser med sibbovärderingar även i framtiden. - Generalplaneutkastets befolkningsökning på sex procent per år är krävande men inte omöjligt. Vår tillväxt har varit 1,5 procent under en lång tid men tiden har kört förbi oss. Centerns utgångspunkt är att Sibbo skall förbli egenartat, naturnära och barnvänligt trots den snabba tillväxten beskriver centerns kommunalfullmäktigeledamot Jouko Tikkanen. Jouko Tikkanen konstaterar att centern ställde sig bakom generalplanens strukturmodell i fullmäktige i augusti Strukturmodellen möjliggör att invånarantalet ökar med till år Generalplaneutkastet konkretiserar den här målsättningen och därför passar det honom bra. Tanken att koncentrera tillväxten vid spårtrafikförbindelserna till Östersundom, Nickby, Söderkulla och Tallmo ger utrymme och tillräckligt med gröna oaser vilket också passar Tikkanen bra. - Tanken är att utveckla starka bostads- och servicecentra omgivna av landsbygdsmässig miljö sammanfattar Tikkanen planens grundidé. - Sibbos tillväxt har varit mindre än på andra platser i Helsingforsregionen. Nu måste vi ta vårt ansvar och vår roll i regionens utveckling med tomtutbud. Trycket är hårt. Därför ligger en utbyggnad av t.ex. sydvästra Sibbo oundvikligt framför oss. Det bästa är att tillväxten sker genom att utnyttja Sibbos alla hektar enligt sibbobornas tankemodell istället för att någon annan skulle göra det på 3000 hektar poängterar Tikkanen. - Jag lämnade in en motion redan 1984 om att SJ skulle utöka lokaltågstrafiken till Nickby i samband med att banan mellan Sköldvik och Kervo elektrifierades. Rälsbussarna slutade ju trafikera banan Nu är alla för att järnvägstrafiken skall börja. Tikkanen gläder sig över att tillväxten i Tallmo och Nickby, som behöver den här trafikförbindelsen, äntligen kommer att realiseras. Åkrarna i Mårtensby bevaras - Den generalplan som nu utarbetas ställer på många sätt stora krav på Sibbo enligt Tikkanen. En viktig fråga är att bibehålla en god ekonomi i kommunen oberoende av tillväxten. Även här är planen realistisk enligt Tikkanen. Oberoende av om det är kommunens eller privat mark som detaljplaneras. - En central tanke är att befolkningsökningen ger möjligheter till ett betydligt bredare serviceutbud. I framtiden kommer man inte att behöva åka utanför kommunens gränser efter service. Tikkanen konkretiserar de goda sidorna med planen genom att nämna att en simhall kan vara ett realistiskt projekt i Sibbo redan inom de närmaste åren. Jouko Tikkanen och hans fru kommer från övre Savolax. Efter att ha studerat i Helsingfors sökte de någon trevlig plats att bo på i närheten av huvudstaden i början av 1980-talet. De fann den i Mårtensby dit de flyttade midsommaren Den här landsbygden har inte förändrats speciellt mycket under de här åren trots att det hela tiden kommit nya hus. Generalplan 2025 utgår ifrån att Mårtensbys åkermark bevaras som grönstråk, sammanfattar Tikkanen generalplanens påverkan på närmiljön vid hemmet. 13

14 en möjliggör bevarandet av områdets värden. Man har även tagit hänsyn till andra värdefulla objekt så att bebyggelsen som planeras i generalplanen kan förverkligas på ett sådant sätt att landskapet, stadsbilden och den byggda miljön beaktas. Utgående ifrån människornas livsvillkor och livsmiljö är det viktigt att generalplanen inte förhindrar bra val i senare skeden. VTT beräknar at ett lyckat planläggningsarbete skapar förutsättningar för en säker, hälsosam och trivsam boendemiljö. Den innehåller passande bebyggelse för olika typer av människor och för olika delar av befolkningen, för arbetsplatser, service, rekreationsmöjligheter, kollektivtrafik och bostadsområden vars byggnadstäthet är måttlig. Bostadsbebyggelsen och vägarna kan placeras så att trafikens negativa inverkan på boendemiljön minimeras. Generalplanen uppfyller målen Då generalplanen har utarbetas har många olika målsättningar legat till grund. Sibbo kommunfullmäktige har godkänt sin egen utvecklingsidé, på riksnivå har det satts upp mål för områdesanvändning som även berör Sibbo och lagen kräver många olika saker av generalplanen. Enligt VTT svarar generalplanen väl mot Sibbo kommunfullmäktiges mål, befrämjar betydligt förverkligandet av Helsingfors regionens målsättningar samt uppfyller de krav lagstiftningen ställer på den på alla delområden. För att generalplanen skall kunna förverkligas behövs mark för att bygga bostäder och arbetsplatser. VTT:s beräkningar utgår ifrån att kommunen köper råmark som planläggs. Målen kan även uppnås genom avtal med markägarna eller i nödfall genom tvångsinlösning. Oberoende hur man gör har utgångspunkten varit att de nuvarande innevånarna inte behöver betala kostnaderna vid förverkligandet av generalplanen. Enligt VTT:s beräkningar kommer kommunens ökade inkomster täcka de ökade utgifterna. Den största osäkerheten för förverkligandet av generalplanen just nu är behandlingen av Helsingfors områdeskrav. Om sydvästra Sibbo inte hör till Sibbo blir man tvungen att ompröva en del av planen och göra nya beräkningar. Spårtrafikförbindelserna är också en sak som inte Sibbo kan förverkliga på egen hand. I spårbesluten behövs samförstånd med såväl staten som med andra kommuner. Som sammanfattning konstaterar VTT att generalplaneutkastet i stort sett fyller de målsättningar som ställts på den. Generalplanen förbättrar integreringen av samhällsstrukturen och den regionala utvecklingen. En god utveckling förutsätter att spårtrafikförbindelserna förverkligas. Hur livsmiljön till slut utvecklas och hurdana verkningarna blir beror mycket på den mer detaljerade planeringen. 14 Här finns utrymme för olika typer av bostäder alldeles i närheten av servicen säger Eero Seppänen och ser ut över ett åkerområde alldeles i närheten av Nickby centrum. De här områdena måste snabbt komma att användas för bostadsändamål konstaterar Seppänen med tanke på det tryck som riktas mot Sibbo. Sibbo har ett bra läge Då Eero Seppänens familj under slutet av talet var tvungen att söka efter ett hem i närheten av huvudstaden såg de en annons om ett hus för två familjer i Nickby. Trots att huset, en gammal ladugård, som senast hade använts som bostäder till Nickby sjukhus och var i stort behov av reparation var det ändå lockande. Huset som även har varit leksaksfabrik, Finlands första husvagnsfabrik och bilverkstad har gett familjen gott om utrymme utan att kostnaderna blivit för stora eftersom husets grund och stomme var bra. - Redan då fick jag en känsla av att Sibbo hade ett mycket bra läge. Jag bodde i ett litet egnahemshusområde vid en sjö i Kajanaland som barn. Här i Nickby finns samma frihet och med lite fantasi kan man få samma känsla av jordbrukslandskapet som öppnar sig utanför fönstret som av en sjö, speciellt så här på vintern. Trots detta finns grundservicen nära i Nickby centrum och allt annat finns i grannkommunerna invid vägen till jobbet. - Den nya generalplanen är livsviktig för Sibbo, både med trycket utifrån och utan det. Många vill flytta till kommunen men man kan inte längre fortsätta med att bygga så mycket med undantagstillstånd. Det är alltför belastande både för miljön och för kommunens verksamhet. Nya hus måste byggas på planerade områden. Generalplanen är ryggraden för den mer detaljerade planeringen och nu funderar man på hela kommunens utveckling. Nu är det bråttom, den här gången kan man inte använda tio år som t.ex. i frågan om ishallen säger samlingspartisten Eero Seppänen som är kommunfullmäktiges vice ordförande. - Det yttre hotet har kommit som följd av att man inte har handlat så som läget nära huvudstaden skulle ha krävt. Nybyggnation och planläggning av nya områden har varit allt för småskalig ur regionens perspektiv. Det är inte fördelaktigt för kommunen att planeringen sker genom att barnfamiljer söker undantagslov. Det här är inte familjernas fel, de vill ju bara ha en möjlighet att bygga. Sibbo har många goda sidor Eero Seppänen säger att Hyrylä såg ut som Nickby för 15 år sedan. Då satte man stopp för undantagsloven i Tusby och kommunen påbörjade en målmedveten markanskaffning. Nu är det en stor skillnad mellan dessa tätorter. Mitt i Nickby odlas ännu åkrarna medan Hyrylä nu är ett riktigt kommuncentrum. Marken vid centralorterna måste utnyttjas för bostads- och arbetsplatsändamål. Även här måste bedrivas effektivare markpolitik med hjälp av olika åtgärder vid olika tillfällen konstaterar Seppänen. - Vår befolkningsstruktur är förvrängd. Egnahemshus är inte en livslång boendeform. Det behövs även alla möjliga typer av ägande- och hyresbostäder för unga, ensamma, åldringar och familjer som inte vill eller kan köpa ett egnahemshus. Det är tråkigt om en lärare som jobbat hela sitt liv i Sibbo måste flytta bort då den blir av med sin arbetsbostad och det inte finns något annat att få. Det finns också mycket bra i Sibbo. Många unga kommer tillbaka, såsom Eero Seppänens dotter, då de bildat familj. Men det bästa skulle vara om man alltid kunde bo i Sibbo om man ville. Sibbo skulle även passa som bostadsort för de många unga som kommer till huvudstasregionen och jobbar med service- och vårdyrken vars problem är de höga bostadspriserna i huvudstaden. Dessutom kunde man fundera på hur t.ex. Talma Ski och Talma Golf kan användas vid profileringen av bostadsmarknaden i närområdet. - Generalplaneutkastets stomme är bra. Konsekvenserna av den nya järnvägsförbindelsen till Lahtis måste säkert ses över under de närmaste åren. Gärna tillsammans med Norra- Sibbos grannar. En annan viktig sak som kräver mycket arbete är att säkra företagsverksamhetens förutsättningar. Bastukärr är endast det första aktiva steget i den riktningen. Förutom nya förtag så får man inte glömma bort de företag som redan verkar i kommunen.

15 Generalplanebeteckningar Utvidgningsriktning för bebyggelsen Riktgivande eller alternativ vägsträckning Korridor för utveckling av kollektivtrafiken eller behov av kollektivtrafikförbindelse Behov av grönstråk Landskapsmässigt och miljömässigt värdefullt område Viktigt (I) grundvattensområde eller grundvattensområde som lämpar sig för vattentäkt (II) Område som hör till eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000 Område för tätortsfunktioner Föbindelsebana/bibana/stadsbana och trafiksplats Småbåtshamn/småbåtsplats Täktområde Område för skjutsbana Naturskyddsområde Fornminnesobjekt Vattenområde Elledning Byområde Gasledning Område för centrumfunktioner Område för arbetsplatser, industri- och legerverksamheter Befintliga vägar och linjer Vägavsnitt som avses förbättras betydligt Rekreationsområde Område för idrotts- och rekreationsanläggningar Nya vägar och linjer Vidsträckta, sammanhängande skogsområden/skogsbruksdominerad område, som är omfattande, vidsträckt och betydelsefullt för det ekologiska nätverket Motorväg eller motortrafikled Regional väg/huvudgata Sesovo II konsulteringszon Glesbygdsområde Strandzon Förbindelseväg/matargata Anslutning Planskild anslutning Betydande naturobjekt/ Naturobjektets nummer Utredningsområde Planskild korsning utan anslutning Kommungränsen Generalplaneområdets gräns

16

17