Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009. Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å"

Transkript

1 Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

2 Titel: Biotopkartering av Björkerödsbäcken 2009 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å. Utgiven av: Författare: Projektägare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Karin Almlöf och Marie Eriksson (Calluna AB och Länsstyrelsen Skåne) Pernilla Olsson, Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2014:43 Layout: Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne, 25 ex Tryckår: 2014 Omslagsbild Vattendragssträcka 4 i Björkerödsbäcken, nedströms E22 är en blockrik sträcka, med strömmande vatten. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB.

3 Förord Denna rapport beskriver resultaten från en biotopkartering av Björkerödsbäcken, Björkerödsbäcken ingår i Helge å:s avrinningsområde (088) och är ett övrigt vatten (NW ), vilket ansluter till vattenförekomsten Vramsån: Ryabäcken-Källa (SE ). Bäcken har sin källa i trakten kring Högestad, mellan Linderöd och Tollarp, och rinner vidare nedför Linderödsåsens norra sida för att sedan rinna samman med Vramsån vid Sätesholm. Björkerödsbäcken rinner genom Hörby och Kristianstad kommuner och till större del genom lövskog men med inslag av jordbruksmark. Rapporten har kommit till som en del i arbetet med områdesskydd av sötvattenmiljöer och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, inom vilket Björkerödsbäcken är utpekad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten, med avseende på naturvärden. Resultaten beskriver bland annat identifierade nyckelbiotoper och restaureringsbehov och kommer att ligga till grund för framtida skyddsoch eventuella restaureringsåtgärder av vattendraget. Biotopkarteringar av vattendrag utgör även viktiga kunskapsunderlag inom arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten där utgångspunkten är att god ekologisk status i sjöar och vattendrag ska upprätthållas eller uppnås senast år Fältarbete, datasammanställning och rapportskrivning utfördes under år 2009 av Calluna AB på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne. Karin Almlöf, Calluna AB har varit projektledare och är huvudförfattare till rapporten. Pernilla Olsson har varit projektägare och har tillsammans med Marie Eriksson lett projektet på Länsstyrelsen samt i samarbete med Nils Carlsson (alla tre Länsstyrelsen Skåne) granskat och gett synpunkter på rapporten. Marie Eriksson har dessutom fungerat som stöd i arbetet beroende på överlämnande av biotopkarteringsansvaret till Pernilla Olsson. Projektet har bekostats med medel från Naturvårdsverket inom ramen för arbetet med områdesskydd av sötvattensmiljöer. Marie Eriksson har korrigerat, kompletterat och skrivit om delar av texten samt tillsammans med Alice Nicolle, Länsstyrelsen Skåne gjort den slutliga layouten. Malmö december 2014 Marie Eriksson Miljöavdelningen

4

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 7 INLEDNING... 9 Vattendrag... 9 Biotopkartering... 9 Syfte... 9 Områdesbeskrivning METOD OCH BERÄKNINGAR Genomförande och avvikelser Flygbildstolkning och kartstudier Fältkartering Lagring och bearbetning av data Beräkningar Digitala nätverk ETT NATURLIGT VATTENDRAG RESULTAT Omgivning/närmiljö Omgivning Närmiljö Skyddszoner Vattennära zon Buskskikt Vattenbiotopen Strömförhållanden Bottensubstrat Vattenvegetation Skuggning av vattenytan Död ved Rensning Öringbiotoper Strukturelement Nyckelbiotoper Kulturmiljö Påträffade arter Tillrinnande diken och vattendrag Vandringshinder DISKUSSION OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Skydd av värdekärnor Öringbiotoper Skyddszoner Bättre skuggning Död ved Vandringshinder

6 Vh1, vh 2, vh 4 och vh Vh Vh Vh Skyddszoner till tillrinnande biflöden Avlopp och vattenuttag Vägpassager Återmeandring/våtmarksbygge LITTERATURFÖRTECKNING KARTOR TIDIGARE BIOTOPKARTERINGSRAPPORTER VID LÄNSSTYRELSEN SKÅNE 40 BILAGOR Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Nyckelbiotoper Bilaga 3 Biflöden Bilaga 4 Vandringshinder Kartor Bilaga 5 Markanvändning Bilaga 6 Skyddszoner och skuggning av vattendraget Bilaga 7 Dominerande strömtyper, nyckelbiotoper och rensning Bilaga 8 Öringbiotoper Bilaga 9 Vandringshinder 6

7 Sammanfattning Under juli 2009 biotopkarterades Björkerödsbäcken, i Helge å:s vattensystem (088) i Kristianstad och Hörby kommun, på en ca 4 km lång sträcka. Syftet var att ta fram ett underlag inför framtida naturreservatsbildning i Björkerödsbäcken som en del i arbetet med områdesskydd av sötvattenmiljöer och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Ett annat syfte var att karakterisera bäcken och ta fram förslag på åtgärder med syfte att stärka och bevara befintliga naturvärden, inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. Att genomföra en biotopkartering av ett vattendrag är ett mycket bra sätt att få en sammanfattande bild av vattendraget vad gäller exempelvis naturvärden, skyddsvärda miljöer, omgivande markanvändning, dominerande strömhastighet, påverkan från rensning etc. Björkerödsbäcken rinner i nordostlig riktning, mestadels genom lövskog men med inslag av jordbruksmark. Jordbruksmarkerna finns i två områden, längst nedströms (norrut) från biotopkarteringens startpunkt upp till väg E22 och vid Björkeröd i den mellersta delen av vattendraget. Björkerödsbäcken domineras av lugnflytande vatten men svagt strömmande vatten dominerar i den nedre delen av vattendraget. Vid inventeringstillfället var vattenståndet väldigt lågt och vid högre flöde hade troligtvis bedömningen av Björkerödsbäckens strömförhållanden blivit annorlunda. Hälften av vattendraget är försiktigt rensat, från Björkeröd och hela vägen ner till där biotopkarteringen startade. Två vattendragssträckor förbi Björkeröd är omgrävda och vid väg E22 har vattendraget kulverterats. De naturliga sträckor som inte är synligt rensade finns i den övre delen av vattendraget. I Björkerödsbäcken mellersta del - nedströms Björkeröd - finns det bäst förutsättningar som öringbiotop och då framförallt som uppväxtområde. En biotopkartering belyser inte bara ett vattendrags karaktärsdrag och värdekärnor utan identifierar också hot, åtgärdsbehov och värdefulla miljöer. Totalt pekades sju nyckelbiotoper ut, varav fem är potentiella. De flesta utpekade nyckelbiotoperna består av kulturmiljöer av något slag men det finns också nyckelbiotoper bestående av en brink och en blockrik vattendragssträcka. Under biotopkarteringen identifierades sju vandringshinder. Fyra av dem är naturliga hinder bestående av ansamlingar av död ved, kvistar och löv. Dessa är naturliga hinder, vilket innebär att dessa inte ska åtgärdas. Den här typen av ansamlingar försvinner oftast vid högflödesperioder. Hinder nr 3 och 5 består av en mindre och en större fördämning och behöver rivas ut. Detta är den viktigaste 7

8 åtgärden för Björkerödsbäcken. Hinder nr 7 är belägen där biotopkarteringen avslutades, dvs. i höjd med Kårestad. Hindret är definitivt, men det är inte säkert att det behöver åtgärdas i och med att det vid inventeringstillfället inte fanns något vatten uppströms hindret, dvs. att uppströms liggande delar inte är vattenförande året om. Ytterligare åtgärder som behövs vid Björkerödsbäcken är att etablera/bredda befintliga skyddszoner mot vattendraget. Vid speciellt tre sträckor kantas vattendraget av produktionsskog utan att ha någon form av skyddszon intill vattendraget. Under biotopkarteringen identifierades också avloppsrör och vattenuttag som bör åtgärdas för att minska negativ påverkan på vattendraget. Björkerödsbäckens flöden bör undersökas, eftersom bäcken tidvis verkar ha allt för låga flöden sommartid och delvis torkar ut. Flödena behöver följas för att ta reda på om detta beror på en naturlig variation samt hur ofta detta sker eller om de låga flödena orsakas av någon mänsklig påverkan i avrinningsområdet. Förhoppningsvis kan dessa åtgärdsförslag bidra till att nödvändiga åtgärder kan genomföras och att förutsättningarna för att den biologiska mångfalden i Björkerödsbäcken bevaras och förbättras. 8

9 Inledning Vattendrag Rinnande vatten erbjuder en stor variationsrikedom av biotoper både i och i anslutning till vattendragen. Denna omväxlande miljö resulterar i en stor artrikedom och bidrar till en betydande del av den biologiska mångfalden i landet. En artrikedom som utarmats till följd av mänsklig aktivitet framför allt i samband med vattenkraftsutbyggnad, jordbruk och skogsbruk. Exempel på aktiviteter som ger negativ påverkan på vattendragen är dikning, avverkning med körskador som följd, rensning, vägbyggen mm (Halldén et al. 2002). Ett led i att nå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv är att se till att dessa artrika biotoper får ett fullgott skydd och att fysiskt påverkade vattendragssträckor restaureras med målet att uppnå ekologisk funktionalitet. Biotopkartering Den 7-8 juli 2009 genomförde Calluna AB en biotopkartering av Björkerödsbäcken, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Biotopkarteringen är utförd enligt metodiken Biotopkartering vattendrag, metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag (Halldén et al. 2002). Metoden är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län och syftar till att lokalisera och kvantifiera olika biotoper i vattendragen och dess närmiljö, samt att beskriva dess påverkansgrad. Fältarbetet genomfördes av Anna Bergkvist och Karin Almlöf med Caroline Svärd som assistent. Databearbetning och digitalisering gjordes av Anna Bergkvist medan Karin Almlöf varit projektledare och huvudförfattare till rapporten. Syfte Huvudsyftet med denna biotopkartering var att ta fram ett underlag inför en framtida reservatsbildning i Björkerödsbäcken, genom att finna och peka ut vilka naturvärden och skyddsvärda miljöer som finns kopplade till vattendraget. Ett annat syfte var att karakterisera Björkerödsbäcken och ta fram specifika åtgärdsförslag, som gynnar vattenbiotopen och dess växt- och djurliv, speciellt för arter och livsmiljöer med åtgärdsprogram. Karteringen utförs inom ramen för arbetet med områdesskydd samt miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och vattenförvaltningsarbetet. Den erhållna kunskapen och särskilt de specifika åtgärdsförslagen ska även kunna användas som underlag för beslut om 9

10 restaureringsåtgärder som rör exempelvis vandringshinder, rensning, skyddszoner mm. Områdesbeskrivning Björkerödsbäcken är ett biflöde till Vramsån och tillhör Helge å:s avrinningsområde (088). Bäcken har sin källa i Hörby kommun men med större delen av sitt flöde i Kristianstad kommun (figur 1). Vattendraget har sin upprinnelse vid Högestad, mellan Linderöd och Tollarp, och rinner sedan i Faktaruta Björkerödsbäcken Avrinningsområdets storlek 5,7 km 2 Vattendragets totala längd Biotopkarterad vattendragslängd inklusive nedre obedömd sträcka Biotopkarterad strandlängd inklusive nedre obedömd sträcka Fallhöjd biotopkarterad sträcka 5888 m 4065 m 4398 m 8009 m 8675 m 98 m Lutning biotopkarterad sträcka 2,4 % Medelbredd biotopkarterad sträcka Medeldjup biotopkarterad sträcka 1,8 m 0,2 m Figur 1. Björkerödsbäckens avrinningsområde markerat med rosa och den biotopkarterade delen av vattendraget markerad med blå färg. 10

11 nordlig riktning genom skogsmarker vidare förbi jordbruksmarker vid Björkeröd och därefter genom skogsmark (figur 2), ner till väg E22 där vattendraget rinner under vägen. Därefter följer ett flackare parti genom jordbruksmarker ner till sammanflödet med Vramsån vid Sätesholm. Markanvändningen i Björkerödsbäckens omgivningar och dess avrinningsområde domineras av skogsmarker med inslag av jordbruksmark. Biotopkarteringen av Björkerödsbäcken startade vid X: Y: och avslutades vid X: Y: Björkerödsbäcken rinner nedför Linderödsåsens nordsluttning som är särskilt betydelsefull som större sammanhängande lokal med bokskog. Det är ett mycket viktigt område för mångfalden av arter som är bundna till den svenska ädellövskogen. I området finns ett flertal hotade arter som exempelvis brunbaggen Melandrya barbata och den sällsynta mossan Plagomnium medium. Björkerödsbäcken är en av de bäckraviner på Linderödsåsens nordsluttning som har pekats ut av länsstyrelsen som ett Natura 2000-område. Björkerödsbäcken ingår som en del i Natura 2000-området Vramsån av typen: 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Björkerödsbäcken är utpekat som ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, med avseende på dess naturvärden. Skal av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) har hittats vid bäcken, enligt Nils Carlsson. Det finns en osäkerhet kring om Björkerödsbäcken har hyst flodpärlmussla tidigare eller om skalen härrör från Vramsån och vid något tillfälle har förts dit av människan eller något djur (muntligen Marie Eriksson). Figur 2. Björkerödsbäcken rinner i nordostlig riktning och till stor del igenom skogsmarker, vattendragssträcka 4. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. 11

12 Metod och beräkningar Utförande av biotopkartering enligt metodiken (Halldén et al. 2002) sker i fem steg. Steg 1: Förberedelse av fältstudier med hjälp av befintligt kartmaterial och flygbildstolkning. Landmiljöerna kan redan i detta steg avgränsas och beskrivas med hjälp av IR-flygbilder. Steg 2: Fältstudie. Vattendraget fotvandras i sin helhet, nedifrån och upp dvs. motströms och sträckavgränsningar görs så att biotopen inom varje sträcka är så homogen som möjligt. Uppgifter om vattendraget och dess närmiljö noteras i fem olika protokoll (figur 3). Protokoll A beskriver vattenbiotopen och parametrar som noteras är bl a bottensubstrat, strömförhållande, skuggning, död ved och öringbiotop. Protokoll B beskriver vattendragets Figur 3. Metod för biotopkartering. 5 olika protokoll används under fältkarteringen, A- vattenbiotop, B- närmiljö och omgivning, C- tillrinnande diken och vattendrag, D- vandringhinder och E- vägpassager- (Från Halldén et al. 2002) närmiljö (0-30 m från vattendraget) och omgivning ( m från vattendraget) med avseende på bl a marktyp, skyddszon, vattennära zon och buskskikt. Protokoll C beskriver tillrinnande diken och vattendrag. I protokollet noteras exempelvis uppgifter om flödeshastighet, bredd och djup. I protokoll D görs noteringar om påträffade vandringshinder med detaljerad information om dess storlek och förslag till åtgärder. Protokoll E beskriver vägpassager med avseende på passerbarhet för utter och fisk. Steg 3: Informationen från samtliga protokoll matas in i en databas i Access där det också finns möjlighet att, utifrån inmatad data, göra beräkningar och sammanställningar av resultaten. Steg 4: Insamlad data digitaliseras i ArcGIS 9.2 och till de olika objekten kopplas attributdata som hämtas direkt från databasen. Steg 5: Informationen görs tillgänglig genom digitala nätverk. Utförligare beskrivning av metodiken finns i Halldén et al. (2002). Avvikelser från metoden redovisas nedan. 12

13 Genomförande och avvikelser Flygbildstolkning och kartstudier Förberedelserna i metodikens steg 1 har inte genomförts enligt metoden eftersom ingen flygbildstolkning gjordes. Sträckavgränsningar och beskrivning av närmiljö och omgivning genomfördes enbart i fält. Då det var svårt att se och kartera all omgivning i fält kontrollerades beskrivningen av omgivningen mot ortofoto efter genomfört fältarbete. Fältkartering Arbetet i fält utfördes i enlighet med metodiken men med vissa undantag och tillägg. Vid varje sträckavgränsning, vandringshinder, dike/biflöde samt vägpassage togs i fält en GPS-punkt som antecknades på respektive protokoll. Momentet utfördes i stället för att rita in varje objekt på fältkartor. GPS av märket Garmin GPSMAP 60CSx användes och noggrannheten i fält var alltid minst +/- 10 m. Två beteckningar lades till för marktyp i närmiljön, Å3 och VK4. Å3 står för bär- och fruktodlingar samt energiskog/salixodlingar medan VK4 står för öppet vatten i form av damm/sjö i närmiljön. Forssträckor som var kortare än 30 m men längre än 10 m avgränsades som egna sträckor vilket avviker från metodiken där alla sträckor ska vara minst 30 m för att utgöra en egen sträcka. Utöver de parametrar som ingår i metoden noterades även vattenanknutna nyckelbiotoper och kulturmiljöer på protokoll A. Klassificeringen av olika typer av nyckelbiotoper följer beskrivningar och definitioner i Liliegren et al. (1996) och Naturvårdsverket (2003). Fältkarteringen dokumenterades med hjälp av digitalkamera. Varje närmiljösträcka har fått en löpande numrering (bilaga 5). Öar som är bredare än 30 m har noterats som egna sträckor, enligt metodiken, och numrerats med det närmaste löpnumret. Bedömningen av skyddszoners bredd ska enligt metoden göras om det i närmiljön finns skog (med förkortningarna S, G, R), hygge (K), åker (Å, Å1) eller artificiell mark (A1-A5) (Halldén et al. 2002). Åkermark som just nu inte brukas men som sannolikt kan komma att brytas upp betecknas som Å2. Som beskrivits ovan nämns inte Å2 i metodiken som en marktyp som kräver skyddszon och därför har Calluna AB inte bedömt skyddszon mot Å2. Intill åkermark som brukas (Å1) finns ofta en, av jordbrukaren avsatt, skyddszon som stämmer in på definitionen av Å2 (ex figur 4) och där har Å2 noterats som skyddszon. I omgivningen betecknas åkermark bara som Å oavsett vilken typ det är (Å1 eller Å2) och i de fall vi sett att 13

14 åkermarken i omgivningen består av Å2 har vi inte bedömt förekomsten av en skyddszon mot denna. En bedömning av den befintliga skyddszonens bredd, vid de sträckor som domineras av Å2 i närmiljön, skulle bli smalare om man bedömer en skyddszon mot Å2. I kartbilaga 5 kan det finnas sträckor som domineras av åker i närmiljön och/eller omgivningen men som i bilaga 6 har en Skyddszon mot övrig mark i stället för Skyddszon mot åker, kalhygge samt artificiell mark, detta gäller alltså då den dominerande åkern i närmiljön och/eller omgivningen är Å2. Figur 4. Närmiljösträcka 21 där skyddszonen mot brukad åker består av marktypen Å2. Foto: Caroline Svärd, Calluna AB. På grund av en mycket upprörd markägare kunde inte biotopkarteringen starta vid sammanflödet med Vramsån så startpunkten finns i stället 333 m uppströms sammanflödet. Denna del av vattendraget presenteras i figurerna som ej bedömd. Vid inventeringstillfället var det väldigt lågt vattenstånd vilket gjorde att biotopkarteringen fick avslutas innan vattendragets slutpunkt i källområdet enligt fastighetskartan. Det fanns inte längre något vatten i fåran och det blev omöjligt att avgöra vilken av flera torra fåror som var huvudfåran. Björkerödsbäcken är totalt 5888 m och 4065 m har biotopkarterats (om den nedre ej bedömda sträckan närmast Vramsån räknas in har 4398m karterats). Lagring och bearbetning av data Informationen från samtliga protokoll matades in i en Access-databas framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Informationen har också digitaliserats i ArcGIS 9.2 som digitala shape-filer där attributdata i varje kartskikt hämtats ur databasen. I den digitaliserade kartan finns speciella skikt, utarbetade för biotopkartering i Skåne, för nyckelbiotoper, vandringshinder, tillrinnande diken och vattendrag, korsande vägar, vattenuttag och nackar/höljor. 14

15 Beräkningar I ArcGIS 9.2 har längden på varje karterad sträcka räknats ut. För att kunna mäta längden på närmiljösträckorna har varje närmiljöpolygon omvandlats till ett linjeobjekt som sedan mättes. Vattenbiotopsträckornas längd räknades ut genom att arean på varje vattenbiotopsträcka delades med bredden så länge denna var konstant längs hela sträckan. Om bredden varierade inom en sträcka mättes längden manuellt. Utifrån de data som matats in i databasen gjordes en sammanställning i tabellform som sedan användes för att skapa förklarande figurer i Excel. Ett flertal parametrar i biotopkarteringen bedöms enligt en fyrgradig skala, 0-3. Den används för att beskriva täckningen av något, t ex skuggning (0=saknas, 1= <5%, 2= 5-50% och 3= >50%) eller graden av något, t ex bredd på skyddszon (0= <3 m, 1= 3-10 m, 2= m och 3= >30 m). I de fall den fyrgradiga skalan används för att beskriva täckningen av något är det fördelningen mellan de dominerande parametrarna som visas i figuren. En företeelse dominerar när den utgör >50% av vattendragssträckan dvs. klass 3. När den fyrgradiga skalan används för att beskriva graden av något, t ex förutsättningar för öring, beskrivs fördelningen mellan de olika klasserna i figuren. För vattenvegetation finns sällan ett dominerande alternativ. Då presenteras i stället ett längdviktat medelvärde som räknas ut enligt figur 4. Varje sträckas längd multipliceras med klassningsvärdet (0-3). Summan av dessa uträkningar divideras sedan med den totala vattendragslängden för att få det längdviktade medelvärdet. Värdet saknar enhet och tar hänsyn till andelen av en viss parameter på Figur 4. Förklaring till hur längdviktat medelvärde räknas ut. Från Halldén et al alla vattendragets delsträckor, oavsett om fraktionen är dominerande eller inte. Det längdviktade medelvärdet används när man vill ha endast ett värde som beskriver hela vattendraget och är jämförbart med värden från andra vattendrag. För en del parametrar som alltid har ett dominerande alternativ presenteras det längdviktade medelvärdet som jämförelse. Detta ger en bredare bild av förekomsten av t ex olika marktyper. Digitala nätverk Informationen har matats in i den nationella biotopkarteringsdatabasen. 15

16 Ett naturligt vattendrag För att kunna arbeta med restaurering och åtgärder för att återställa ekologisk funktionalitet i vattendrag krävs god kännedom om naturtypens naturliga tillstånd och vilka faktorer som bidrar till dess artrikedom och karaktär. Nedan följer ett avsnitt om rinnande vattens ekologi där informationen grundas på Zinko (2005) och Halldén et al. (2002). Biotoper i och i anslutning till vattendrag erbjuder stor variationsrikedom och utgör därmed habitat för en mängd olika organismer som alla är anpassade till att leva under specifika förhållanden. Vattenhastighet och bottenstruktur är två faktorer som tillsammans ger upphov till olika typer av biotoper i vattenmiljön, från lugnflytande vatten med finkornigt bottensubstrat till kraftiga forsar med blockiga bottnar. Många känsliga organismer är knutna till strömmande och forsande partier med grovkornigt bottensubstrat. Öringen är ett exempel på en art som lever i framför allt strömmande till forsande partier med god syresättning och är beroende av denna typ av biotop för sin fortlevnad. Vattendragets strandzoner är områden som ofta skiljer sig från den omgivande miljön då de påverkas starkt av den fuktiga luften och den hydrologiska kontakten med vattendraget. En bred vattennära zon ger exempelvis upphov till sumpskogar och fuktängar vilka bidrar med en art- och variationsrik miljö. Strandzonens rotsystem fungerar även som filter mellan omgivning och vattenmiljö samt bidrar till minskad erosion då vegetationen stabiliserar strandkanten. Vegetationens struktur har också stor betydelse för vattenbiotopens organismer då en god skuggning av vattendraget stabiliserar temperaturen och minskar graden av primärproduktion. Vegetationen utgör också en betydande näringskälla i form av organiskt material från nedfallande löv, barr och kvistar etc. Den diversitet som finns kopplad till vattendrag har tyvärr utarmats under de senaste hundra åren främst till följd av vattenkraftsutbyggnad och påverkan från jord- och skogsbruk. Vatten- och strandbiotopen förändras kraftigt i samband med vattenkraftsutbyggnad då de naturliga biotoperna försvinner helt i och med exempelvis torrläggning av vattenfåran. Jordbruksnäringen har också haft en betydande påverkan på vattendragen i och med invallningar, dikningar, rensningar och sjösänkningar. Dessa ingrepp förändrar vattendragets lopp vilket i sin tur resulterar i att viktiga biotoper försvinner. Skogsbrukets påverkan på vattenbiotop och närmiljö består främst av avverkning och körskador i strandzonen. Negativ 16

17 påverkan förekommer även i samband med vägbyggen, kalhyggesbruk och dikningar. Förutom dessa ingrepp påverkas även vattendragen negativt av introduktion av främmande arter och via förorenande utsläpp i anslutning till vattendragen. För att minska negativ påverkan på vattendraget bör exempelvis skyddszoner anläggas vid kalhyggen, åkermark och annan riskfylld markanvändning. Ytterligare en åtgärd för att återställa vattnets naturliga biotoper är att se över de vandringshinder som finns anlagda i vattendraget i form av dammar, vägpassager eller dyl. 17

18 Resultat Omgivning/närmiljö I närmiljön (0-30 m) och omgivningen ( m) har ett antal parametrar bedömts på vardera sidan om vattendraget, t ex markanvändning, vattennära zon och förekomst av buskskikt. Den totala karterade strandlängden är ca 8 km. Både omgivning/närmiljö har avgränsats tillsammans och delats in i totalt 36 delsträckor (bilaga 5). I nedanstående beräkningar har även strandlängden utmed den oinventerade, nedre sträckan närmast Vramsån inkluderats (666 m extra strandlängd, ger totalt 8675m) och anges som ej bedömd. Omgivning Lövskog är den marktyp som dominerar Björkerödsbäckens omgivning och därefter är åkermark den näst vanligaste marktypen (figur 6, bilaga 5). Åkermarkerna finns koncentrerade till områdena kring Kårestad, Björkeröd och nedströms väg E22 fram till sammanflödet med Vramsån. Hällmark och våtmark är de enda av de bedömda marktyperna som inte förkommer någonstans i Björkerödsbäckens omgivning. Alla de marktyper som förekommer i omgivningen är också dominerande vid någon sträcka. Det längdviktade medelvärdet (som även räknar med de sträckor där marktypen inte är den dominerande) visar på att framför allt andelen artificiell mark ökar i betydelse. Lövskog är fortfarande den vanligaste och åkermark den näst vanligaste marktypen. Figur 6. Markanvändning i omgivningen ( m). Grå staplar avläses mot vänster axel som visar det längdviktade medelvärdet. Svarta staplar avläses mot höger axel som visar dominerande marktyp i procent. 18

19 Närmiljö Den vanligaste marktypen i närmiljön kring Björkerödsbäcken är lövskog. Det är den dominerande marktypen längs 60% av den totala strandlängden (figur 7, bilaga 5). Lövskogen längs Björkerödsbäcken är, överallt utom vid närmiljösträcka 1, så kallad övrig skog. Närmiljön vid sträcka 1 domineras av lövskog som är yngre produktionsskog. Kalhygge och våtmark dominerar inte i någon sträcka men förekommer ändå i närmiljön med en mycket liten andel vid närmiljösträcka 35 respektive 28, vilket syns på det längdviktade medelvärdet. Blandskog och hällmark är de enda av de bedömda marktyperna som inte förekommer någonstans i Björkerödsbäckens närmiljö. Artificiell mark i form av tomtmark dominerar närmiljösträckorna 7, 8 och 9 vid E22:an. Figur 7. Markanvändning i närmiljön (0-30 m). Grå staplar avläses mot vänster axel som visar det längdviktade medelvärdet. Svarta staplar avläses mot höger axel som visar dominerande marktyp i procent. Figur 8. Närmiljösträcka 2 uppströms Sätesholm domineras av åkermark. Foto: Caroline Svärd, Calluna AB. Figur 9. Närmiljösträcka 25 domineras av lövskog. Foto: Caroline Svärd, Calluna AB. 19

20 Skyddszoner En bedömning av skyddszonens befintliga bredd görs vid alla närmiljösträckor där riskfylld markanvändning förekommer i närmiljön och/eller i omgivningen. Till riskfylld markanvändning räknas produktionsskog, ungskog, kalhygge, åker och artificiell mark (Halldén et al. 2002). Längs Björkerödsbäcken krävs en skyddszon vid totalt ca 81% (6,5 km) av vattendragets totala strandlängd. En femtedel av den sträcka som kräver skyddszon har en skyddszon som är mer än 30 m bred (figur 10, bilaga 6). Längs halva sträckan är skyddszonen m bred och vid 16% är den endast 0-3 m. Figur10. Procentuell fördelning av skyddszoners bredd mot riskfylld markanvändning i närmiljön och/eller omgivningen. De riskfyllda marktyperna som kräver skyddszon delas enligt metodiken in i två grupper. Den ena gruppen utgörs av produktionsskog och den andra gruppen utgörs av kalhygge, åker och artificiell mark. Den totala sträckan som kräver skyddszon mot artificiell mark är betydligt längre (5,7 km) än den sträcka som kräver skyddszon mot produktionsskog (1,5 km). Tittar man på de två olika grupperna av riskfylld markanvändning i figur 11 och 12 ser vi att skyddszonerna mot artificiell mark i allmänhet är bredare än de mot produktionsskog. Vid denna biotopkartering noterades ingen skyddszon mot marktypen Å2 (mer detaljerad info finns i Figur 11. Procentuell fördelning av skyddszoners bredd mot produktionsskog i närmiljön och/eller omgivningen. Figur 12. Procentuell fördelning av skyddszoners bredd mot artificiell mark i närmiljön och/eller omgivningen. 20

21 metodikdelen). Om en skyddszon noterats mot Å2 skulle bedömningen av de befintliga skyddszonerna mot artificiell mark blivit smalare. Närmiljösträcka 27, 28 och 29 utgör 41% av den sträcka som kräver skyddszon mot produktionsskog och de är alla klassade med en nolla och saknar skyddszon helt. Närmiljösträcka 7, 8 och 9 består av tomtmark och utgör 9% av den strandlängd som kräver skyddszon mot artificiell mark. De är klassade med en nolla men alla tre har en liten skyddszon bestående av övrig lövskog. Vattennära zon Den vattennära zonen längs ett vattendrag är den del av strandmiljön som tydligt påverkas av eller i sig påverkar vattendraget, exempelvis betade mader som regelbundet svämmas över. Denna zon är klassad med en nolla (< 3 m) längs hela Björkerödsbäckens strandlängd (figur 13). Figur 13. Den vattennära zonens bredd presenterat som andel av den totala strandlängden. Buskskikt Till buskskiktet hör buskar och träd med en stamdiameter som är mindre än 5 cm vid 1,3 m höjd (Halldén et al. 2002). Vid varje närmiljösträcka görs en bedömning om det finns ett buskskikt utefter < 5% (sparsamt), 5-50% (måttligt) eller > 50% (rikligt) av sträckans längd eller om det saknas helt. Klassningen av ett buskskikt vid Björkerödsbäckens strandlinje visas i figur 14. Två tredjedelar av vattendraget Figur 14. Buskskiktet längs med Björkerödsbäckens strand, som andel av den totala strandlängden. har ett rikligt buskskikt vilket hänger samman med att närmiljön oftast domineras av lövskog. Närmiljösträcka 23 består av igenväxande öppen mark och är den enda sträcka som saknar ett buskskikt helt och hållet. 21

22 Vattenbiotopen Den inventerade vattendragssträckan i Björkerödsbäcken är ca 4 km och har delats in i totalt 17 delsträckor (bilaga 7). I nedanstående beräkningar har även längden av den nedre oinventerade sträckan närmast Vramsån inkluderats (333 m extra vattendragslängd, ger totalt 4398 m) och anges som ej bedömd. Vid Odersbäck rinner Björkerödsbäcken under väg E22 där vattendraget är kulverterat och rinner snett under vägen vilket gör att det är en relativt lång kulvert (40 m). Även om sträckan är kulverterad ingår den i beräkningarna av strömförhållande, bottensubstrat etc. då kulverten var så pass stor att det gick att titta in i den och få en god bedömning av dessa förhållanden (figur 15). Under biotopkarteringen var vattenståndet i Björkerödsbäcken lågt och biotopkarteringen avslutades där vattendraget var helt uttorkat (figur 16). Det generella låga vattenståndet som har rått under sommaren/hösten 2009 gjorde det svårt att göra vissa bedömningar. Det påverkade framför allt bedömningen av strömförhållande och Björkerödsbäckens funktion som öringbiotop (figur 30). Det är möjligt att ett högre vattenstånd hade resulterat i en högre bedömning. Figur 15. Vattendragssträcka 5 är kulverterad under väg E22. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. Figur 16. Björkerödsbäcken var helt uttorkad i sin övre, sydliga del. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. Större delen av Björkerödsbäcken har en medelbredd som varierar mellan 0,5-1,5 m (tabell 1, figur18). Förutom den kulverterade sträckan som är ca 3 m bred är det bara två sträckor som har en medelbredd som är större än 1,5 m. Den ena utgörs av en damm (vattendragssträcka 11 vid Björkeröd) vars medelbredd är 20 m. Björkerödsbäcken är ett grunt vattendrag då alla sträckor har ett medeldjup som varierar mellan 0,1 till 0,3 m utom nr 11 som har ett medeldjup på ca 1m. 22

23 Vattendragets lopp uppdelat på rakt, ringlande och meandrande presenteras i figur 17. Hela vattendraget utom vattendragssträcka 11 och 12 är ringlande. Tabell 1. Fördelning av vattendragets medelbredd och medeldjup angivet som procent av vattendragets längd. Figur 17. Fördelning av vattendragets lopp angivet som procent av vattendragets längd. Figur 18. Vattendragssträcka 2 har en medelbredd på 1 meter och ett medeldjup på 0,2 meter. Sträckan är ett typexempel på en sträcka med de n vanligaste bredden och djupet samt strömförhållandena lugnflytande/svagt strömmande i Björkerödsbäcken. 23

24 Strömförhållanden I biotopkarteringen noteras de olika strömtyperna lugnflytande, svagt strömmande, strömmande och forsande. En sammanställning av den sammanlagda längd där respektive strömtyp är dominant visas i figur 19 och bilaga 7. Här kan vi se att nästan 80% av vattendraget domineras av lugnflytande förhållanden (3,3 km) medan resterande del av vattendraget domineras av svagt strömmande förhållanden. Ser man på det längdviktade medelvärdet (figur 20) minskar andelen lugnflytande vatten, andelen svagt strömmande ökar och det tillkommer även strömmande vatten. Fördelningen mellan strömtyperna förändras i och med att det längdviktade medelvärdet inkluderar även de sträckor där respektive strömtyp inte noterats som den dominerande strömtypen. Strömmande partier finns vid vattendragssträcka 4, 6 och 7. Forsande vatten finns inte någonstans i Björkerödsbäcken. Ett högre flöde vid inventeringstillfället hade troligen lett till en annan bedömning av strömhastigheten. Förmodligen hade större delen av vattendraget då klassats som svagt strömmande eller strömmande i och med att Björkerödsbäcken rinner nedför norra sidan av en ås. Figur 19. Fördelningen av olika strömtyper i Björkerödsbäcken angivet som sammanlagd vattendragslängd som domineras av respektive strömtyp samt procentuell fördelning mellan dessa. Figur 20. Strömförhållanden i Björkerödsbäcken angivet som längdviktat medelvärde (0-3). 24

25 Bottensubstrat Fördelningen av olika typer av bottensubstrat i Björkerödsbäcken presenteras i figur 21. Nära hälften av vattendraget har sten som det dominerande bottensubstratet. Näst vanligast som dominerande bottensubstrat är sand. Ser man i stället till det längdviktade medelvärdet som även inkluderar sträckor där substrattypen inte täcker mer än 50% blir fördelningen annorlunda. Sten är fortfarande den vanligaste substrattypen men därefter är grovdetritus, sand, grus och block ungefär lika vanligt förekommande. Häll är det enda av de olika typerna av bottensubstrat som aldrig förekommer i Björkerödsbäcken och grovdetritus och grus är de enda som förekommer men aldrig är dominerande. Block är dominerande vid vattendragssträcka 7, 9 och 13. Grovdetritus, sand, grus, sten och block kan ses som vanligt förekommande i Björkerödsbäcken då de har ett längdviktat medelvärde över 1,0 (Halldén et al. 2002). Figur 21. Fördelningen av bottensubstrat i Björkerödsbäcken. Grå staplar avläses mot vänster axel som visar det längdviktade medelvärdet. Svarta staplar avläses mot höger axel som visar dominerande marktyp i procent. Vattenvegetation Förekomsten av vattenvegetation i Björkerödsbäcken är relativt stor då mer än 51% av vattendraget har en vegetationstäckning som är 5-50% av ytan och 6% av 25

26 vattendraget har en vegetationstäckning som är större än 50% av ytan (figur 22). Ingen sträcka var helt igenväxt. Den vanligaste vegetationstypen är fontinalis-liknande mossor (figur 23). Under biotopkarteringen noterades löpande arter av vattenvegetation i en artlista. Arter som påträffades presenteras i tabell 2. Gäddnate, grovnate och sjöfräken fanns bara i dammen på vattendragssträcka 11. Tabell 2. Påträffade växtarter under biotopkarteringen i Björkerödsbäcken. Påträffade växtarter i Björkerödsbäcken Grovnate Potamogeton lucens Gäddnate Potamogeton natans Igelknopp Sparganium sp. Kabbeleka Caltha palustris Kaveldun Typha latifolia Näckmossa Fontinalis spp. Sjöfräken Skossäv Starr Strandklo Veronika Equisetum fluviatile Scirpus sylvaticus Carex sp. Lycopeus europaeus Veronica sp. Figur 22. Vegetationstäckning av vattendragets yta angivet som procentuell andel av vattendragets längd. Figur 23. Förekomst av olika vegetationstyper i Björkerödsbäcken presenterat som längdviktat medelvärde. 26

27 Skuggning av vattenytan Ett litet vattendrag i skogslandskap har i allmänhet en väl skuggad vattenyta vilket också stämmer in på Björkerödsbäcken. Skuggningen av Björkerödsbäckens yta har klassats som god längs två tredjedelar (61%) och måttlig längs en tredjedel (31%) av vattendraget (figur 24, bilaga 6). God skuggning innebär att mer än 50% av ytan är skuggad och måttlig skuggning innebär att 5-50% av ytan skuggas. Figur 24. Skuggning av vattendraget presenterat som procent av vattendragets längd. Död ved Förekomsten av död ved innefattar stockar som har en diameter som är större än 10 cm och är mer än 1 m långa. Längs hela Björkerödsbäcken är förekomsten av död ved antingen liten (mindre än 6 stockar/100m) eller obefintlig (figur 25). Rensning I Björkerödsbäcken har 35% av vattendraget kvar sitt naturliga lopp och är inte synligt rensad medan så mycket som 44% är försiktigt rensad och 14% är omgrävd (inklusive den kulverterade sträckan) (figur 26, bilaga 7). Vid försiktig rensning är inte förändringarna på sträckan, större än att den ekologiska funktionen upprätthålls. De sträckor som är naturliga och inte har rensats är vattendragssträcka 10 (0,09 km) och sträcka (1,5 km). De omgrävda sträckorna är vattendragssträcka 5 (kulvert), 11 (damm) och 12 (rätad, stensatt sträcka vid åkermark). Figur 25. Förekomsten av död ved i Björkerödsbäcken presenterat som procentuell fördelning av vattendragets längd. Figur 26. Graden av rensning i Björkerödsbäcken presenterat som procentuell fördelning av vattendragets längd. 27

28 Öringbiotoper Tillgången på lämpliga områden för öringens lek, uppväxt och ståndplatser i Björkerödsbäcken är dålig (figur 27, 28, 29, bilaga 8). Förutsättningarna är bättre för öringens uppväxt än tillgången på lekplaster och ståndplatser. Vattendragssträcka 8, 9 och 10 utgör tillsammans 14% av vattendraget och är klassade som bra- mycket bra uppväxtområde. Sämst är förutsättningarna för öringens lek och den enda sträcka som klassats som tämligen bra, d v s med en tvåa, är vattendragssträcka 6. Vattendragssträcka 8, mellan Björkeröd och Odersbäck vid E22:an, är den bästa öringbiotopen sett till alla tre parametrar då den är klassad med en etta för lek, en trea för uppväxt och en tvåa för ståndplatser (figur 30). Figur 27. Förekomst av lekområden för öring i Björkerödsbäcken presenterat som andel av vattendragets yta. Figur 28. Förekomst av uppväxtområden för öring i Björkerödsbäcken presenterat som andel av vattendragets yta. Figur 29. Förekomst av ståndplatser för öring i Björkerödsbäcken presenterat som andel av vattendragets yta. Figur 30. Vattendragssträcka 8 har bra biotoper för öring, men bedömningen hade troligen varit högre om vattenståndet och flödena hade varit bättre i ån. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. 28

29 Strukturelement Strukturelement är viktiga parametrar som noteras i ett vattendrag. Det kan vara t ex vattenuttag, avlopp, korsande vägar eller kvillområden. Under biotopkarteringen av Björkerödsbäcken noterades 19 strukturelement (tabell 3) bestående av avloppsrör (3 st), vattenuttag, korsande vägar (5 st), brink (figur 32), rest av stenbro, annan stensättning (4 st), två dräneringsrör i kulverten och två skogsmaskinvägar som gick över vattendraget. Dräneringsrören och skogsmaskinvägarna är noterades som annat i tabell 3. De som kan ha negativ påverkan på vattendraget är avloppsrör, vattenuttag och korsande vägar. Vid Björkerödsbäcken påträffades tre avloppsrör, 0,74/kilometer vattendrag. Två av avloppsrören finns vid vattendragssträcka 4 (figur 31) och ett vid vattendragssträcka 6. Vattenuttaget finns vid vattendragssträcka 7 och Tabell 3. Strukturelement i Björkarödsbäcken Strukturelement Antal Avloppsrör 3 Vattenuttag 1 Korsande väg 5 Nipa, brink, skredärr 1 Stenbro/rest av stensättning Annan stensättning 4 Annat 4 de korsande vägarna vid vattendragssträcka 4, 5 (kulvert under väg), 8 och 12 (2 st). Strukturelement kan också vara positiva för ekosystemet i och med att de bidrar med en variationsrikedom till biotopen. Exempel på positiva strukturelement är strandbrinkar, höljor, nackar och sammanflöden. 1 Figur 31. Avloppsrör vid vattendragssträcka 4 i Björkerödsbäcken. Foto: Anna Bergkviskt, Calluna AB. Figur 32. Strandbrink vid vattendragssträcka 8 som också är utpekad som potentiell nyckelbiotop. Foto: Anna Bergkviskt, Calluna AB. 29

30 Nyckelbiotoper Under biotopkarteringen noterades förekomst av vattenanknutna nyckelbiotoper och totalt påträffades åtta nyckelbiotoper varav sex är potentiella. Samtliga nyckelbiotoper presenteras mer detaljerat i bilaga 2 och på karta i bilaga 7. Nyckelbiotoperna består av kulturmiljöer vid vattendragssträcka 3, 4, 8 (figur 34,33 respektive 35), 9 och 17, en brink vid sträcka 8 samt hela sträcka 9 som är en blockrik vattendragssträcka. Nyckelbiotoperna Figur 33. Potentiell nyckelbiotop av typen Kulturmiljö i anslutning till vattendrag vid vattendragssträcka 4. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. vid sträcka 3, 4 och 17 är potentiella liksom brinken vid sträcka 8 och den blockrika vattendragssträckan 9. Nyckelbiotoper av typen Kulturmiljö i anslutning till vattendrag kännetecknas av någon typ av mer eller mindre raserad gammal kvarn, stensättning, bro etc. I vissa fall utgör de viktiga biotoper i form av häckningsplatser och födosöksområden för fågel (Liliegren et al. 1996). Samtliga kulturmiljöer vid Björkerödsbäcken består av någon typ av stensättning plus en stenbro vid vattendragssträcka 4 (figur 34). Nyckelbiotoper av typen Strandbrink kännetecknas av ett brant strandavsnitt där finkornigt material blottats i och med att en del av stranden rasat. Strandbrinkar fungerar som häckningsplats för fåglar som backsvala (Riparia riparia) och kungsfiskare (Alcedo atthis) (Liliegren et al. 1996). Figur 34. Potentiell nyckelbiotop av typen Kulturmiljö i anslutning till vattendrag vid vattendragssträcka 4. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. Figur 35. Nyckelbiotop av typen Kulturmiljö i anslutning till vattendrag vid vattendragssträcka 8. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. 30

31 Nyckelbiotoper av typen Blockrik vattendragssträcka kännetecknas av att det synliga bottensubstratet domineras av block i en sådan grad att vattnet, vid lågvatten, rinner under och mellan det grova bottensubstratet. Under högvatten översvämmas i stället stora delar av biotopen. Biotopens struktur skapar goda möjligheter till skydd för mindre fiskar och bottenlevande djur samtidigt som stenarna utgör substrat för mossor och lavar med olika fuktighetskrav (Liliegren et al. 1996). Kulturmiljö Inga ytterligare kulturmiljöer finns vid Björkerödsbäcken förutom de som är noterade som nyckelbiotoper. Påträffade arter Vid två sträckor under biotopkarteringen noterades förekomst av småöring vid vattendragssträcka 2 och 8. Ej artbestämda grodyngel och småfisk fanns också vid vattendragssträcka 13. Varken levande individer eller skal av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) påträffades vid karteringen. Tillrinnande diken och vattendrag Till Björkerödsbäcken mynnar tre ytterligare vattendrag som inte omges av någon riskfylld markanvändning och därför krävs inga utökade skyddszoner. Vattendragen är naturliga och fina och det finns inte heller någon erosionsrisk från dessa biflöden (bilaga 3). Inga diken eller täckdiken mynnar i Björkerödsbäcken. Vandringshinder Under biotopkarteringen identifierades totalt sju vandringshinder (förkortat Vh) i Björkerödsbäcken (bilaga 4 och karta i bilaga 7). Hinder nr 1, 2, 4 och 6 är naturliga hinder i form av ansamlingar av kvistar, död ved och löv. Hinder nr 3 och 5 är dammar och nr 7 är någon typ av stenrest tvärs över ån. De naturliga hindren och dammen vid sträcka 3 är partiellt passerbara för öring medan resterande två hinder är definitiva. Varje hinder presenteras utförligare i stycket om åtgärdsförslag i diskussionsdelen. 31

32 Diskussion och åtgärdsförslag Resultaten från biotopkarteringen presenterar Björkerödsbäcken som ett litet, grunt vattendrag som ringlar fram genom skogsmiljö med relativt bra skyddszoner, god skuggning men dålig förekomst av död ved. Större delen av bäcken är försiktigt rensad. Björkerödsbäcken är naturlig i den övre delen medan en sträcka förbi jordbruksmarken i Björkeröd är omgrävd. Björkerödsbäcken fungerar förhållandevis dåligt som öringbiotop men förhållandena är betydligt bättre för öringens uppväxt än tillgången på lekområden och ståndplatser. Här nedan presenteras specifika åtgärdsförslag som bidrar till att säkra och förstärka vattendragets naturvärden och biologiska mångfald. Skydd av värdekärnor Under biotopkarteringen noterades förekomst av åtta nyckelbiotoper och potentiella nyckelbiotoper (bilaga 2 och 7). Av de tre nyckelbiotoper som finns längst nedströms behöver den som ligger strax nedströms väg E22 (figur 33) en bättre skyddszon. Den omringas av tomtmark och skyddszonen är på båda sidor mindre än 3 m bred. För att öka värdet på kulturmiljön bör man se till att det alltid finns skyddande lövskog mellan tomtmarken och vattendraget. Ett sådant skydd skapar en skyddande miljö för fåglar som kan utnyttja sådana kulturmiljöer som bohålor och födosöksområde. De andra två kulturmiljöerna vid sträcka 3 och 4 har redan ett tillräckligt skydd och behöver ingen skyddsåtgärd. Nyckelbiotoperna vid sträcka 8, 9 och 17, bestående av tre kulturmiljöer, en brink och en blockrik sträcka, har också de tillräckligt skydd mot riskfylld markanvändning i närmiljön och/eller omgivningen och behöver inget ytterligare skydd. Öringbiotoper I Björkerödsbäcken är tillgången på lämpliga områden för öringens lek, uppväxt och ståndplatser relativt dålig (figur 27, 28, 29, bilaga 8). Genom att 58% av vattendraget är mer eller mindre rensat har framför allt förekomsten av ståndplatser minskat då försiktig rensning i de flesta fall innebär att större stenar och block förts bort. En ojämn bottenstruktur och en riklig vattenföring med god syretillförsel gynnar yngelproduktionen och även bottenfaunan som utgör öringens huvudföda (Svensson & Glimskär 1994, Degerman et al. 2005). För att återskapa den 32

33 variationsrikedom som gynnar biologisk mångfald kan stenmassor återföras till vattendraget där de förts bort. Vid den omgrävda vattendragssträcka 12 kantas vattendraget av stenar som troligtvis legat i vattendraget tidigare och bör återföras dit (figur 36). Genom denna restaureringsåtgärd ökar variationsrikedomen både vad gäller bottensubstrat och strömhastighet vilket förbättrar vattendragets funktion som öringbiotop. Den mellersta delen av vattendraget (vattendragssträcka 8, 9 och 10) är klassad som bra- mycket bra vad gäller öringens uppväxt (figur 37). För att förbättra tillgången på lekområden och ståndplatser kan lekgrus och större sten/block tillföras vattendraget. Den viktigaste åtgärden för att förbättra Björkerödsbäcken som öringbiotop är att ta bort de vandringshinder som identifierades under biotopkarteringen. Figur 36. Stenar och block kantar vattendragssträcka 12 som bör återföras till vattendraget. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. Figur 37. Vattendragssträcka 10 är klassad som bra- mycket bra som uppväxtområde för öring. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB. Skyddszoner För att skydda ett vattendrag från negativ påverkan i samband med markanvändning bör en skyddszon finnas mellan vattendraget och den nyttjade marken. Skyddszoner mellan vattendrag och närliggande mark skyddar inte bara vattenkvaliteten mot påverkan från land utan bevarar även de ofta artrika strandkanterna som värdefulla biotoper. En skyddszon fungerar som ett effektivt filter för näringsämnen från omgivningen till intillrinnande vattendrag genom tre olika mekanismer: kvarhållande av sediment och sedimentbundna näringsämnen, aktivt näringsupptag av vegetation och mikroorganismer samt absorption av näringsämnen till organiska och oorganiska partiklar (referenser i Zinko 2005). Skyddszoner fyller också en funktion som spridningskorridor för de organismer som är knutna till strandbiotopen. Effekterna av skyddszoner med olika bredd har studerats med 33

34 avseende på många olika organismgrupper både i vatten och på land (se referenser i Zinko 2005). Vid utformning av nya skyddszoner finns en rad faktorer att ta hänsyn till, exempelvis omgivningens topografi, översvämningszonens bredd, erosionsrisk och förekomst av lekplatser för fisk. För att en skyddszon ska utgöra ett fullgott skydd bör man utgå från översvämningszonens bredd och utöver den lägga till en skyddszon på minst 10 m (Zinko 2005). Skyddszonerna mot Björkerödsbäcken är på många håll tillräckligt breda, m eller bredare än 30 m vid 73% av den sträcka som kräver skyddszon (figur 10, bilaga 6). Som nämnts tidigare saknas dock skyddszon helt vid närmiljösträcka 27, 28 och 29. Dessa domineras av produktionsskog och bör åtgärdas genom att produktionsskogen närmast vattendraget lämnas för fri utveckling (figur 38). På så sätt skapas en miljö som inte bara är bra för vattendraget och dess organismer utan även för andra organismer i omgivningen som gynnas av en orörd fuktig miljö med bl a död ved i olika nedbrytningsstadier. Närmiljösträcka 7, 8 och 9 har också de en skyddszon som är klassad med en nolla men i och med att närmiljöerna består av tomtmarker kan det vara svårt att bredda dessa skyddszoner. Alla tre sträckor har en liten skyddszon bestående av övrig lövskog som bör bevaras. Skyddszoner som är klassade med en etta (3-10 m breda) finns vid närmiljösträcka 1 mot produktionsskog och vid närmiljösträcka 15 mot väg. Skyddszonerna vid sträcka 1 består av övrig lövskog och bör breddas. Skyddszonen vid sträcka 15 består också av övrig lövskog, den är dock svår att bredda i och med att den kantas av väg. Vad man kan göra är att se till att skogen i skyddszonen får stå kvar. Vid denna biotopkartering noterades ingen skyddszon mot marktypen Å2 (mer detaljerad info finns i metodikdelen). Om en skyddszon noterats mot Å2 skulle bedömningen av de befintliga skyddszonerna mot artificiell mark blivit smalare. Bättre skuggning Skuggningen av Björkerödsbäckens vattenyta är klassad som god (> 50%) eller måttlig (5-50%) (figur 24, bilaga 6). Dålig skuggning av vattendraget gynnar exempelvis gädda i och med en höjd vattentemperatur medan en god skuggning i stället gynnar öring och den vattenlevande insektsfaunan. God skuggning hindrar också etableringen av vass och annan vattenvegetation som i sin tur påverkar flödet negativt för dessa arter. Vid vattendragssträcka 4 och 12 har karteraren noterat att 34

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Biotopkartering av Vramsån 2008

Biotopkartering av Vramsån 2008 Biotopkartering av Vramsån 2008 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å Natur och Kultur Karin Almlöf 2008:52 Titel: Biotopkartering av Vramsån 2008. Naturvärden och behov

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Död ved i ravin Gnyltån syns inte Död ved i vatten Död ved i ravin Gnyltån syns inte Marenbäcken omgrävd ingen skyddszon, ej skuggad igenväxt Dålig hänsyn vid avverkning Produktionsskog och rensning 3 Vandringshinder Gårdvedaån Torrfåra

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Biotopkartering av Almaån Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å

Biotopkartering av Almaån Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å Biotopkartering av Almaån 2009 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Helge å Titel: Biotopkartering av Almaån 2009- Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken Biotopkartering Göteborg 2016 Hovåsbäcken Sportfiskarna Text & bild: Niklas Wengström, Elin Ruist, Mattias Larsson. Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6,

Läs mer

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18 Meddelande 2013:18 Fullständig titel: Biotopkartering av Fylleån - och biflödena Assarpsbäcken, Assman, Hällabäcken, Kölsbäcken, Lillån, Skifteboån, Timmersbäcken, Ulvsnäsabäcken, Vekaån, Årnarpsbäcken,

Läs mer

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Järleån/Dyltaån Figur 1. Järleån/Dyltaån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10F NV och 11F SV VattenförekomstID: SE659495-146293 Kommuner: Lindesberg, Nora, Örebro Vattendragsnummer: 122-248 Inventeringsdatum: 23

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012 BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012 Emåförbundet 2013 På uppdrag av Alsteråns vattenråd Författare Thomas Nydén Emåförbundet 2013 Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors Biotopkartering Säveån Från Aspen till Hedefors Februari 2015 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön Vattendragsvandringar Bäcken från Hallångssjön Bäcken från Hallångssjön Naturvärdesbedömning Bäcken från Hallångssjön är tydligt påverkad av fysiska ingrepp, men utgör trots ingreppen en värdefull naturmiljö

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Miljöanalysenheten Rapport 2006:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län

Miljöanalysenheten Rapport 2006:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län Miljöanalysenheten Rapport 26:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län Inventering av vattenbiotoper och vandringshinder i värdefulla vattendrag sommaren 25 Biotopkartering Värmlands län. Inventering

Läs mer

Biotopkartering av Saxån 2005

Biotopkartering av Saxån 2005 Biotopkartering av Saxån 2005 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i Saxåns huvudfåra Natur och Kultur Vibeke Lirås, Marie Eriksson Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Biotopkartering

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån TN Vatten- & Fiskevård 2008 2008-06-27 Rapport TN vatten- & fiskevård Västergatan 5 571 78 FORSERUM Tel: 0380-20471, 0733-447816 Lars Gezelius Länsstyrelsen i Östergötland 581 86 Linköping Nyttoeffekter

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde Rapport 2013:07 Biotopkartering inom Västra Götalands län 2011-2012 Göta älvs avrinningsområde Rapportnr: 2013-07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sportfiskarna Foto: Niklas Wengström, Sportfiskarna Utgivare:

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18 Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18 Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag URBAN PETTERSSON

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen Mölnlycke 2006-01-25 Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen 2 031-338 35 40 031-88 41 72 ingemar.abrahamsson@medins-biologi.se

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras. Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet

Läs mer

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde Rapport 2013:06 Biotopkartering inom Västra Götalands län 2011-2012 Viskans och Rolfsåns avrinningsområde Rapportnr: 2013:06 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sportfiskarna Foto: Niklas Wengström, Sportfiskarna

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Lokalbeskrivningsprotokoll Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU Uppdatering av undersökningstypen: Lokalbeskrivning Den senast uppdaterade versionen av undersökningstypen för lokalbeskrivning

Läs mer

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö Komplettering av fiskevårdsplan för Pinnån Sid 1 (18) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta Pinnån 4 3.2 Lista inventerade sträckor

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Strandnära boende i Eksjö kommun

Strandnära boende i Eksjö kommun MEDDELANDE NR 2005:47 Mål 2 Södra Europeiska Unionen EG:s strukturfonder Strandnära boende i Eksjö kommun Strändernas skyddsvärden vid Långanäsasjön och Hunsnäsen Strandnära boende i Eksjö kommun Strändernas

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Delrapport Resultat av inventeringar under 2003 samt förslag till fiskevårdande åtgärder Medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklings- och garantifonden för

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Musselinventering Pinkabäcken Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Musselinventering Pinkabäcken Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) Musselinventering Pinkabäcken 2014 Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt författare: Musselinventering Pinkabäcken 2014 - Eftersök av flodpärlmussla

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer