Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Strängnäs kommun. Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011. Strängnäs kommun. Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet"

Transkript

1 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011 Strängnäs kommun Styrningsmässiga konsekvenser av elevpengssystemet

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Regelverk och lagstiftning Proposition om bidrag på lika villkor Skollagen Skolförordning Gymnasieförordningen Bidrag på lika villkor Övergripande Grundskolan Gymnasieskolan Analys Bilaga

3 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Strängnäs kommun granskat hur barn- och utbildningsnämnden arbetar för att uppnå en budget i balans inom ramarna för det interna resursfördelningssystemet. En viktig del i arbetet gäller vilka beslut som fattas för att anpassa kostnaderna. Skollagens bestämmelser om offentliga bidrag på lika villkor gäller sedan Det innebär att för verksamhet i enskild regi ska det utgå samma ersättning som för verksamhet i kommunal regi. Nämnden har att styra sin verksamhet utifrån samma styrningsprinciper som verksamhet i egen regi och måste anpassa verksamhet utifrån intäkt per elev. I intervjuer framhålls att kommunen har högre lokalkostnader än rikssnittet och jämförbara kommuner, vilket underbyggs av nationell statistik. Antalet barn i förskolan har minskat med 4% mellan åren 2008 till Elevantalet i F- 3 har ökat med 20% medan antalet elever i 4-9 har minskat med 8%. För grundskolan som helhet är ökningen 3%. På gymnasiet har det skett en minskning med 19% under perioden. Siffrorna avser det totala antalet barn och elever i kommunen. Vid en jämförelse mellan 2008 och 2012 av det totala antalet barn och elever i kommunen har det för perioden skett en minskning med 3%. Nämndens nettobudget har under period ökat med 15%, dvs. 100 milj. kronor om hänsyn tas till att kostnader för förskola och grundskola i Mariefred återfördes till BUN:s budget. Ökningen motsvarar en årlig kostnadsökning på 3% samt 30 milj. kronor i dyrare lokaler jämfört med riket i helhet. När det gäller lokalkostnader inom grundskolan har beslut fattats om att ändra stadieindelningen för ett antal innerstadsskolor för att möte demografiska förändringar. Stadieförändringarna förefaller rimliga i förhållande till prognoser. Dock behöver prognoser och ekonomiska nyckeltal utvecklas för att utgöra ett tydligare beslutsunderlag. Något strukturellt grepp för den egna gymnasieskolan har inte framkommit, även om det föreligger en analys av orsakerna till det fallande elevantalet på Thomasgymnasiet. Några ekonomiska konsekvensanalyser av gymnasieskolans framtid har inte presenterats. I nämndens prognos framgår att antalet barn inom förskolan inte ändrar sig mellan åren 2011 och Inom F-3 sker en ökning med 10% under perioden. Inom grundskolans år 4 9 sker den största förändringen då antalet elever ökar med 16%. Inom gymnasiet fortsätter minskningen med 11 % för att vara som lägst Vi har utifrån granskningen identifierat följande förbättringsområden/rekommendationer: Nämnden behöver omgående ta ett helhetsgrepp på den egna gymnasieskolan. Det framtida elevantalet pekar på fortsatt höjda lokalkostnader per elev. Det föreligger inte några beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna vid nuvarande tendens för elevtillströmningen. Utfasning av program och förändringar av elevantal under budgetåret är också utmaningar att hantera. Beslutsunderlaget för lokalförändringar inom grundskolan bör utvecklas med nyckeltal för nyttjandegrad, kostnad per elev och kvadratmeteryta per elev för att få ett bättre beslutsunderlag. Kommunen behöver pröva nya modeller för den interna ersättningen för barn och elever. Beställningen av utbildningsplatser inom den egna organisationen behöver tydliggöras. Omställningen av verksamheten går för långsamt samtidigt som outnyttjade lokalytor betalas två gånger i nuvarande ersättningsmodell. Sammantaget behöver nämnden ta fram en konsekvensanalys för gymnasieskolan, som inbegriper sjunkande elevantal, kostnader för avveckling av program och ökade lokalkostnadernas per elev och som andel av elevpengen. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs har elevpeng som internt resursfördelningssystem. Enligt ekonomiska uppföljningar har nämnden haft återkommande underskott i skolverksamheten. Revisorerna har därför i sin bedömning av risker ställt frågan om hur förvaltningen styr och leder verksamheten utifrån de ekonomiska ramar som elevpengen ger Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att belysa hur barn- och utbildningsnämnden arbetar för att uppnå en budget i balans inom ramarna för det interna resursfördelningssystemet. En viktig del i arbetet gäller vilka beslut som fattas för att anpassa kostnaderna Revisionsfrågor Utifrån syftet med granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur är elevpengen uppbyggd? Ersättningar på olika stadier? Vilka prognoser finns på kommande elevantal? Budgetprocess avseende förvaltning och rektorsområde el motsvarande Vilka analyser föreligger på avvikelser? Konsekvenser vid avvikelse? Förvaltningens och rektorernas möjligheter och beredskap till att göra förändringar utifrån det givna elevantalet? Vilka prognoser görs avseende den interkommunala ersättningen? 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: skollagen (2010:800). 14 kap skolförordningen 14 kap gymnasieförordningen Metod De metoder som valts för att ge underlag för granskningen är dokumentanalys och intervjuer. Genomgång har skett av relevanta styr- och policydokument, budget och övrig ekonomisk information som berör granskningsområdet. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 3

5 3. Regelverk och lagstiftning 3.1. Proposition om bidrag på lika villkor 3.2. Skollagen I skollagen 1 anges att hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget skall bestå av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för: undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Motsvarande regler gäller för förskolan, förskoleklass, särskolan och gymnasiet. När det gäller gymnasieutbildning i kommunal regi ersätts den anordnande kommunen för sina kostnader, vilket kan betyda lägre kostnader än i hemkommunen. Gäller det utbildning vid en friskola skall denna ersättas med vad motsvarande program kostar i elevens hemkommun. Saknas utbildningen i elevens hemkommun ges bidrag enligt den sk. riksprislistan Skolförordning Skolförordningen 2 ersätter bland annat grundskoleförordningen och särskoleförordningen och trädde i kraft i april Enligt förordningen ska bidraget till enskilda huvudmän, t ex friskolor, grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret, vilket betyder att bidraget skall vara framräknat och beslutat före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående. För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år. Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen. Om hemkommunen däremot minskar ersättningen till sin egen verksamhet får bidraget till enskilda huvudmän minskas i motsvarande grad för de resterande utbetalningarna under budgetåret I förordningen ges också förtydliganden av vilka kostnader som ingår grundbeloppets kostnadsslag. Nedan redogörs för en del av de specificerade kostnaderna. I kostnadsslaget undervisning ingår bland annat kostnader för skolans rektor och kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader. I lärverktyg ingår t ex kostnader datorer, och skolbibliotek. Elevhälsa avser kostnader för medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser. I måltidskostnaden ingår även transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader. Skoladministration ersätts med en schablon om tre procent av grundbeloppet. Mervärdesskatt avser ett schablonbelopp på sex procent av det to- 1 Skollagen 10 kap Skolförordningen 14 kap

6 tala bidragsbeloppet, dvs. grundbelopp och tilläggsbelopp. Lokalkostnader avser kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. Ersättning för lokalkostnader ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Dock finns möjlighet att ersätta den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om det finns särskilda skäl och om kostnaderna är skäliga. Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Med tilläggsbelopp avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder. I tilläggsbelopp ingår också ersättning för modersmålsundervisning. Kommunen skall också kunna redovisa hur bidraget är framräknat. Utbetalning skall ske månatligen med 1/12-del men utrymme finns för andra överenskommelser Gymnasieförordningen Reglerna för bidrag till enskilda huvudmän avseende gymnasieutbildning överensstämmer med regler för bidrag till enskilda huvudmän inom grundskolan. När det gäller måltidsersättning skall kostnaden för denna ingå i grundbeloppet om hemkommunen erbjuder kostnadsfria måltider. Det finns också regler för ersättning för elever på yrkesprogram som läser in grundläggande behörighet till högskoleutbildning, dvs. utöver gymnasiepoäng. 5

7 4. Bidrag på lika villkor 4.1. Övergripande Budget och resultat Den övergripande budgetprocessen utgår från föregående års ram. Förändring av ramen inför kommande år sker centralt med priskompensation och med lönekompensation samt för eventuella krav på besparingar. Under respektive budgetår har budgeten förändrats med justeringar samt beslut om tillägg. Nedan redovisas nämndens nettobudget för perioden samt resultat och prognos för perioden Dock återfördes Mariefredsnämndens del, 60 milj. kronor, avseende förskola och grundskola till barn- och utbildningsnämnden från och med Exklusive Mariefredsnämndens del har nettoramen ökat med 15% för perioden, vilket ger en ökningstakt på 4,3% per år Budget (tkr) netto %-förändring jmfrt föregående år 8,8 7,4 3,8 13 2,4 Resultat (tkr) * - *Prognos från delårsbokslut 2011 anger underskott på 3,6 milj. kronor. Preliminära siffror i början av januari 2012 pekar på ett nollresultat. För de större kärnverksamheterna redovisas nedan antalet barn och elever samt resultat för respektive verksamheten. Uppgifter gäller kommunen som helhet, vilket inkluderar fristående verksamhet och verksamhet i egen regi * Förskola Antal barn Budget f verksamheten Resultat f verksamheten Grundskola Antal elever Budget f verksamheten Resultat f verksamheten Gymnasiet Antal elever Budget för verksamheten Resultat f verksamheten *) Enligt budgetförslag Exklusive Mariefredsnämndens har förskoleverksamhet under perioden ökat med 25%. Grundskoleverksamhetens budget har ökat med 22% och gymnasieverksamheten har minskat med 5%. Förändringen av antalet barn och elever under perioden ovan har förändrat sig enligt nedan Förskola Grundskola F-3 Grundskola 4-9 Gymnasiet 6

8 Antalet barn i förskolan har minskat med 4% under perioden. Elevantalet i F- 3 har ökat med 20% medan antalet elever i 4-9 har minskat med 8%. För grundskolan som helhet är ökningen 3%. På gymnasiet har det skett en minskning med 19% under perioden. Siffrorna avser det totala antalet barn och elever i kommunen. I absoluta tal innebär det en minskning med 88 barn i förskolan, med 179 i de högre årskurserna i grundskolan och med 226 elever i gymnasiet. Inom F 3 är ökningen 283 elever. Vid en jämförelse mellan 2008 och 2012 av det totala antalet barn och elever i kommunen har det för perioden skett en minskning med 3% Barn- och elevprognoser Nämnden har tagit fram en prognos för I utredningen Grundskolans framtida organisation finns också en prognos för andelen grundskoleelever i kommunal skola respektive andelen elever i enskilda skolor Förskola Grundskola F-3 Grundskola 4-9 Gymnasiet Av diagrammet ovan framgår att antalet barn inom förskolan inte ändrar sig mellan åren 2011 och Inom F-3 sker en ökning med 10% under perioden. Inom grundskolans år 4 9 sker den största förändringen då antalet elever ökar med 16%. Inom gymnasiet fortsätter minskningen med 11 % för att vara som lägst I absoluta tal innebär det att antalet förskolebarn ligger kvar på Antalet barn i de yngre skolåren ökar med 165 stycken och för de äldre grundskoleeleverna ökar antalet med 365 för perioden ovan Internt resursfördelningssystem Resursfördelningssystemet innehåller en framräknad förskole- respektive elevpeng (grundbelopp) beräknad utifrån budgeten. Till detta kommer ett tilläggsbelopp (likvärdighetsgarantin), som gäller förskola och grundskola och för barn och elever i kommunen. I budgeten för 2012 är en del av tilläggsbeloppet riktad till gymnasiets introduktionsprogram. Tilläggsbeloppet följer inte elev från Strängnäs som går i skolor utanför kommunen 3. Tilläggsbeloppet är uppdelat i en sak. SALSA-del och en individuell del. SALSA-delen utgår från en beräkningsmodell som uttrycker den förväntade andelen elever som kommer att sakna godkänt betyg i minst två ämnen. Modellen utgår från sambandet mellan elevernas socioekonomiska villkor och sannolika behov av extra stöd för att nå målen. Likvärdighetsgarantin var 2011 på 31,4 mkr och är 2012 på 34,7 mkr. Interna resursfördelningssystemet. Medel fördelas utifrån SALSA-värden motsvarande 11 milj. kronor för grundskolan och 8 milj. 3 Salsa-ersättningen beräknas på de faktiska eleverna i kommunen, vilket betyder att elever från andra kommuner får ta del av de medel som fördelas via Salsa-medlen. Ersättningen gäller mao enbart skolor i kommunen. 7

9 kronor för förskolan. Förutom den generella utjämningen via SALSA-värden finns medel motsvarande 12 milj. kronor att söka för individuella barn eller elevbehov. Den individuella delen är sökbar och hanteras av Resurscentrum. Ansökan sker i samband med ny termin, dvs. två gånger per år. För att skillnaderna inte skall bli för stora mellan läsåren, dvs. under innevarande budgetår, så behåller enheterna sin tilldelning även under vårterminen efter budgetårets slut, vilket är en nyordning från och med Det har inte gjorts någon utvärdering av effekterna av SALSA-medlen och individuella medel Elevpeng En del av resursfördelningssystemet utgörs av bidragen till externa utförare. Kommunen har 2011 en andel på 16% av förskolbarnen i privata förskolor och 25% av grundskoleeleverna i friskolor. Nedan finns en tabell över bidragen, dvs. grundbeloppen för 2011för den kommunala skolan och för friskolor. Kommunalt grundbelopp Läromedel Lokal kapitalkostn. Skolhälsovård Adm Grundbelopp enskilda verksamheter o % % Efter fördelning av SALSA-pengarna innebär det att skolorna i kommunen får en elevpeng motsvarande följande, dvs. grundbeleopp plus SALSA-pengar. Vid tillfället för granskningen hade förvaltningsrätten avgjort tio överklaganden. I samtliga fall avslog förvaltningsrätten överklagandena. Samtliga ärenden rör ersättning för gymnasieutbildning och avser bland annat otydligheter i beräkningsunderlaget, sänkta bidrag mellan läsår på grund av samarbetsavtal med Eskilstuna kommun och att ersättningen för lokaler inte utgår från kommunens genomsnittliga lokalkostnader för utbildningsplatser på Thomasgymnasiet Grundskolan Lokaler Enligt intervjuer har kommunens kostnader för egna skollokaler varit högre sedan Organisationen uppges vara slimmad vad gäller personal. Det är inte de centrala skolorna utan landsbygdsskolorna som är svåra att optimera. Dock finns det ett politiskt beslut om att behålla landsbygdsskolorna. Med de förutsättningarna är det viktigt att alla elever har en acceptabel standard på sin skola. I intervjuer framhålls att just lokalkostnaderna är den kostnad som avviker i förhållande till rikssnittet för elever i grundskolan. En lösning uppges vara på gång då diskussion förs avseende översyn av hyreskostnaderna. Det finns en strategisk lokalförsörjningsgrupp och i gruppen ingår kommunchefen och teknik- och servicekontoret. Nedan redovisas kostnadsutvecklingen för lokalkostnader Strängnäs Rikssnitt Strängnäs Rikssnitt Strängnäs Rikssnitt Strängnäs Rikssnitt Lokalkostnad per elev Lokalkostnadens andel av total elevkostnad 18% 19% 18% 20% 21% 20% 23% 20% Uppgifter hämtade från Skolverket Kommunblad för åren I samband med faktagranskningen framhålls att from 2010 ombeddes kommunerna att ta med lokalkostnader för måltidsservice. Det är osäkert om detta gjordes i samtliga kommuner, varför statistiken kan innehålla felkällor och kan därför ge en missvisande bild. 8

10 Enligt sammanställningen är det 2009 som Strängnäs kommun får en högre genomsnittlig lokalkostnad per elev. Enligt tjänsteskrivelsen Grundskolans framtida organisation 5 var lokalkostnaden per elev kr år 2009, för år 2010 och för år Detta innebär en procentuell ökning med 25%. Anledningen uppges vara minskade elevkullar och etablering av fler friskolor. Jämfört med statistiken från Skolverket har lokalkostnadernas andel av undervisningen ökat från 18% år 2007 till 23% år Utifrån uppgifterna i tjänsteskrivelsen är det rimligt att anta att lokalkostnadernas andel fortsätter att öka under Samtidigt framhålls i intervjuer att omställningen är genomförd från att den absoluta majoriteten av elever går i kommunal skola till att en stor del lever går i friskolor. Det mest akuta planeringsproblemet är då elever byter under läsåret från kommunal skola till friskola. Det har fattats beslut om en förändring av stadieindelningen inom grundskolan i syfte att optimera lokalanvändningen i Strängnäs stad. Enligt intervjuer är lokalerna är problem utifrån det ett förändrade elevantalet. I utredningen Grundskolans framtida organisation konstateras att utifrån de befolkningsprognoser som föreligger fram till 2016 finns det dels ett behov av nya lokaler och dels ett överskott av befintliga skollokaler. Syftet med omorganisationen av grundskolornas stadieindelning är frigöra resurser till pedagogisk verksamhet samt att befintliga investeringsmedel huvudsakligen skall användas till upprustning av befintliga skolor istället för enbart nybyggnation. Förslaget innebär att ett antal F 9 omvandlas till F 3 skolor och att två skolor görs till 4-9 skolor. Det framhålls att nybyggnation skulle innebära högre lokalkostnader som i sin tur ökar bidragen till friskolorna. I kommunen finns idag en överkapacitet på skollokaler motsvarande 550 platser, varav drygt 400 stycken finns i Strängnäs stad. Enligt utredningen hanteras överkapaciteten företrädesvis genom färre elever i klasserna och inte genom tomma klassrum. Förslaget till omorganisation innebär följande förändringar vad gäller stadieindelningen. Uppgifterna är hämtade från utredningen Grundskolans framtida organisation. Utnyttjandegraden utgår från att samma antal elever finns att tillgå för i nuvarande organisation som i den nya organisationen. Nuvarande organisation Ny organisation Stadier Nyttjandegrad Stadier Nyttjandegrad Finningeskolan F 5 84% F 3 84% Vasaskolan F 5 77% F 3 69% Tosteröskolan F 5 99% F 3 77% Karinslundsskolan F 5 64% % Paulinska skolan % % Härads skola F 5 84% F 5 84% Lännaskolan F 5 55% F 5 55% Fogdö skola F 5 80% F 5 80% Stallarholmsskolan F 9 71% F 9 71% Mariefreds skola F 9 76% F 9 76% Åkerskolan F 9 78% F 9 78% Siffrorna ovan utgår från ett elevantal på cirka 600 elever i F 3 och cirka 600 i 4 9. Detta ger en beläggning på 76% för de tre skolor som görs till rena F-3 skolor. Befolkningsprognosen visar på en ökning i F 3 på 405 elever år 2016 jämfört med 2010, varav prognostiserat en ökning med 187 elever inom den kommunala skolan. Kommer mellan elever att gå på de tre skolorna som görs till rena F- 3 skolor kommer beläggningen att öka till 89% respektive 92%. När det gäller 4 9 visar prognosen en ökning av antalet elever på 160 elever totalt i kommunen, varav 70 elever beräknas gå i kommunal skola. För de två rena 4 9 skolorna är 5 Grundskolans framtida organisation,

11 beläggningen 67%. Med ett antagande om en motsvarande ökning i 4 9 som i F- 3 skulle beläggningen öka till 71% respektive 72%. En ytterligare parameter för att bedöma lokalkostnaden är nyckeltalet lokalkostnad per elev och år. Nuvarande organisation (nyttjandegrad) Ny organisation (Nyttjandegrad) Finningeskolan (84%) (84%) Vasaskolan (77%) (69%) Tosteröskolan (99%) (77%) Karinslundsskolan (64%) (86%) Paulinska skolan (59%) (54%) Härads skola (84%) (84%) Lännaskolan (55%) (55%) Fogdö skola (80%) (80%) Stallarholmsskolan (71%) (71%) Mariefreds skola (76%) (76%) Åkerskolan (78%) (78%) Långberget ( 0%)? Av tabellen ovan framgår att det finns en spännvidd på mellan lägsta lokalkostnad per elev och högsta lokalkostnad med nuvarande nyttjandegrad. Någon uppgift föreligger inte kring framtida användning av Långbergaskolan Gymnasieskolan Resultat och kostnad per program Nedan följer programkostnaden för utbildningarna på Thomasgymnasiet. I kostnaden ingår inte kostnad för lokaler. Uppgifter saknas för åren Gymnasiet Antal elever Budget för verksamheten Resultat f verksamheten Programpeng Energiprogrammet Ekonomiprogrammet Handelsprogrammet Industriprogrammet Naturvetenskapliga programmet Restaurang och livsmedelspr Samhällsvetenskapliga pr Teknikprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Exkl lokalkostnader Inom gymnasieskolan ersätts friskolor med faktiska lokalkostnader. Orsaken är att nämnden betalade 34 milj. kronor för gymnasielokalerna läsåret 2008/09, vilket omöjliggjorde en ersättning utifrån kommunens egna kostnader. Lagstiftningen ger möjlighet att frångå principen om en ersättning beräknad utifrån den egna genomsnittliga lokalkostnaden Antal elever per program och antal elever i fristående skolor samt andra kommuner Enligt intervjuer pekade tidigare prognoser på att Thomasgymnasiet skulle ha elever medan det idag finns 480 elever från kommunen och totalt 530 stycken inklusive ele- 10

12 ver från andra kommuner. Av dessa går 424 på nationella program och 106 på introduktionsprogram. Nedan redoviss antalet gymnsieeelver för perioden Thomasgymnasiet Egna Thomasgymnasiet total Externa Friskolor Externa Kommunala+lansting+övr Externa total Totalt Thomasgymnasiet Egna Nedan följer en sammanställning över antalet förstahandssökande till Thomasgymnsiet per nationellt program. Inom parantes anges antalet elev per program och årskull. I tabellen nedan redovisas antalet elever som valt Thomasgymnasiet som försthandsval, för åren År 2008 finns med som jämförelse. Inom parantas anges antalet elever som går på programmet. I regel är det fler elever som börjat på programmen än vad som valt programmet som förstahandsval Barn- och fritidsporgrammet Startar ej El- och energiprogrammet (10) 21 (22) 4 (12) Ekonomiprogrammet (31) 4 (17) Handelsprogrammet (9) 18 (22) 4 (13) Industritekniska programmet 4 10 (11) 7 (9) 1 (6) Naturvetenskapliga programmet (22) 22 (13) 9 (10) Restaurang- och livsmedelstekniska pr (11) 13 (12) 6 (16) Samhällsvetenskapliga programmet (38) 30 (32) 11 (23) Teknikprogrammet 9 18 (12) 14 (13) 4 (5) Vård och omsorgsprogrammet 47 7 (12) 2 (0) 4 (8) Mediaprogrammet 22 9 (11) 12 (12) Startar ej Estetiska programmet 26 6 (6) 6 (0) Startar ej Hantverksprogrammet 6 12 (5) 6 (0) Startar ej Totalt (148) 159 (166) 47 (110) Av tabellen ovan framgår att Thomasgymnasiet framför allt förlorar bland förstahandsvalen. I intervjuer framhålls att det inte finns en plan för hur programutbudet skall se ut framledes med tanke på att färre elever har sökt än vad tidigare prognos pekat på. Det föreligger inga brytpunkter eller motsvarande för när programmen skall avvecklas på grund av för få elever. I budgeten för 2012 minskas ramen med 6 milj. kronor och statsbidragen minskar också. För att optimera gymnasieverksamheten och därmed öka kostnadseffektiviteten är strategin att öka gruppstorleken genom samläsning av ämnen mellan programmen. Om detta inte går, så anpassas den interna resursfördelningen till klasstorleken, vilket innebär att en grupp om tio elever får färre resurser än en grupp om t ex 25 elever. Det sker också en delning av resurser i form av tjänster mellan grundskola och gymnasium och mellan kommunal skola och fristående skolor. För att kunna upprätthålla ett så brett utbud som möjligt krävs en övergripande bild av tjänstefördelningen. 11

13 Enligt intervju med gymnasieledningen så görs också en kontinuerlig avstämning av programutbudet. Det framhålls att grundproblemet är att gymnasieskolan inte attraherar tillräckligt med elever. Därför är det viktigt att skolans självförtroende ökar, att programmen stäms av mot efterfrågan och att skolan går i bräschen för att utveckla programmen. På gymnasiet har det inletts ett arbete med att höja kvalitet och attraktivitet i vilken en nulägesanalys utgör grunden. Det svåraste är det negativa ryktet Lokalkostnad Ersättning till friskolorna sker på tre sätt. I det första sättet ersätts de program som finns på kommunens gymnasium med den egna utbildningskostnaden plus friskolans faktiska lokalkostnader. Det andra sättet utgörs av samarbetsavtalet med Eskilstuna kommun, som ersätts med Eskilstunas bidragsbelopp. Det tredje alternativet innebär att program som ersätts med riksprislistan. Det avser utbildningar som inte finns i den egna gymnasieskolan eller att det inte finns ett samverkansavtal med en annan kommun. För att åskådliggöra kommunens ersättningar till friskolor enligt det första sättet ovan har förvaltningen tagit fram en sammanställning över hur friskolornas faktiska lokalkostnader skiljer sig åt för 2010 och Varje stapel i diagrammen nedan utgörs av lokalkostnaden per elev för en friskola. Kostnaderna har friskolorna själva angivit på uppmaning från Strängnäs kommun. Någon kontroll från kommunens sida hinns inte med. Som jämförelse är lokalkostnaden per elev på Thomasgymnasiet , räknat på nationella program och introduktionsprogrammen. Den genomsnittliga lokalkostnaden för gymnasieelever i landet ligger på år Enligt intervjuer innebar flytten till Campus väldigt negativa konsekvenser för ekonomin, eftersom det blev för dyra lokaler. Sedan flytten har förvisso verksamheter flyttas ihop och kommunstyrelsen har tagit över kostnader men snittkostnaden är ändå dubbelt så hög jämfört med rikssnittet Interkommunal ersättning och bidrag till friskolor Förskola (tkr) Grundskola (tkr) Gymnasium (tkr) Totalt (tkr) När det gäller grundskolan räknar förvaltningen inte med några större förändringar. Någon friskola kan utöka sitt elevantal men inga nya friskolor är på väg att etableras. För gymnasiet har kommunen skrivit ett avtal med Gnesta kommun och elever från Gnesta kommer att erbjudas direktbuss till Thomasgymnasiet. Det uppges dock vara osäkert om hur många elever som det kommer att tillföra skolan. 12

14 5. Analys Hur är elevpengen uppbyggd? Ersättningar på olika stadier? Elevpengen är uppbyggd i enlighet med vad lagen föreskriver. Dock tar inte granskningen ställning till relevansen i de enskilda beloppen. Den interna resursfördelningen utgör grunden för hur stort bidraget blir till friskolor. Förutom det kommunala grundbeloppet sker tillägg för extra läromedelskostnader, lokal/kapitalkostnader, skolhälsovård, administration om 3% och momskompensation på 6% i bidraget till friskolorna. Ersättningsmodellen började användas i samband med att ny lagstiftning trädde i kraft från och med När det gäller den kommunala skolan hanteras lokalkostnader centralt. Ersättningen är differentierad utifrån skolform och stadium/ålder. Med andra ord finns ersättningsnivåer för förskoleklass, grundskola stadierna 1-3, 4-5, skolår 6 och 7-9. Skolbarnomsorgen har ersättningsnivåer för elevålder 6-9 och Särskolan utgör ett undantag från elevpengssystemet då skolan har en ramtilldelning. När det gäller kostnaden för grundskola och gymnasium kan den beskrivas dels som total kostnad och dels som kostnad per elev. Budgeten för grundskolan har under perioden ökat med 25% (när hänsyn tagits till att fskl och grundskola i Mariefred återförts till BUN:s budget) För perioden , som det finns jämförelser med har budgeten ökat med 10% och grundskolekostnaden per elev med 7% (genomsnittlig kostnad per elev enligt SCB). Det saknas uppgifter från SCB för att göra motsvarande jämförelse på gymnasiet. Vilka prognoser finns på kommande elevantal? I statistiken nedan har hänsyn tagits till elever som går i annan kommun eller pendlar till kommunen och elever i särskolan. Uppgifterna överensstämmer därmed inte med det totala antalet barn i kommunen. I prognosen bedöms den kommunala skolan öka något i både lägre och högre stadier. Avseende friskolan sker en viss ökning av elevantalet inom friskolan avseende de lägre åldrarna mellan 2011 och 2012 för att sedan ligga konstant. De högre stadierna i friskolan bedöms ligga konstant Kommunal F-3 Friskola F-3 Kommunal 4-9 Friskola Motsvarande prognos för gymnasieskolan har inte presenterats. De historiska siffrorna för nya elever per år fördelar sig enligt följande: år 2008 började 216 elever, 2009 började 148, 2010 började 166 och 2011 började 110 stycken. Siffrorna speglar en allvarlig trend för Thomasgymnasiet. Det framgår inte av intervjuer att kommunen tagit ett helhetsgrepp över gym- 13

15 nasiets fortsatta utveckling och inriktning. Såvida den negativa elevtillströmningen fortsätter kommer de fasta kostnaderna per gymnasieelev i egen regi att öka. Budgetprocess avseende förvaltning och rektorsområde eller motsvarande. På övergripande nivå sker en uppräkning av föregående års ramtilldelning utifrån priskompensation, varefter justeringar gör avseende t ex besparingar och/eller riktade förstärkningar. Tilldelning av resurser till respektive skolenhet sker via framräknat grundbelopp, som utgår från antal elever och budget. Till detta kommer den sk likvärdighetsgarantin. På gruppnivå sker en tilldelning enligt SALSA-modellen, vilken ger ekonomisk kompensation för socioekonomiska skillnader mellan skolenheterna. På individnivå sker sedan en fördelning av resurser till enskilda individer efter ansökan. Fördelningsmodellen gäller grundskolor i kommunen, oaktat kommunal eller enskild regi. Motsvarande modell finns inte för gymnasieskolan, även om introduktionsprogrammen kompenseras via budgeten med SALSA medel. Vilka analyser föreligger på avvikelser? Konsekvenser vid avvikelse? Den genomgående analysen från såväl politiker som från tjänstemän är att kommunen har för höga lokalkostnader. Enligt SCB:s statistik ligger lokalkostnaderna för 2010 närmre kronor över risksnittet. För 2010, med kommunens elevantal, motsvarar detta en merkostnad på cirka 11 milj. kronor. Motsvarande siffra för gymnasiet är kronor över rikssnittet per elev. Detta motsvarar en merkostnad på 17 milj. kronor. När det gäller grundskolan bedöms fördyrningen framför allt bestå i en överkapacitet på lokaler men nämnden bedömer även att hyra är för hög. För gymnasiets del gäller också överkapacitet tillsammans med dyra lokaler, oaktat nyttjandegraden. För att komma ned till rikssnittskostnaden med befintliga skolor krävs drygt 100% nyttjandegrad, vilket innebär att lokalkostnaden är högre i Strängnäs än i landet som helhet. Det är också rimligt att anta att övriga kommuner sitter med en överkapacitet men ändå har lägre kostnad per elev. I en genomgång av SCB:s statisktik för kostnad per plats inom förskola, grundskola och gymnasium ökar rikssnittet mellan åren 2008 och 2011 aldrig med mer än 3%. Nedan jämförs en ökningstakt motsvarande 3% med den faktiska ökningen av nämndens budgetram. Till saken hör att antalet barn och elever under perioden som helhet ligger relativt konstant Budgetökning Strängnäs Budgetökn. exkl Mariefred Budgetökning 3% per år Diagrammet visar att kommunens kostnadsökning, exklusive Mariefred, jämfört med en ökning med årliga 3% motsvarar 30 milj. kronor. Om högre lokalkostnader motsvarar 30 milj. kronor enligt beräkning ovan, motsvaras dessa av kommunens högre kostnader jämfört med 3% ökning per år. Samtidigt skall framföras att SCB:s jämförelse av standarkostnad i förhållande till kommunens struktur visar för 2010 att förskola och grundskola ligger nära den genomsnittliga kostnaden medan kostnaden för gymnasiet ligger betydligt över förväntad kost- 14

16 nad. Sammantaget ger detta stöd till antagandet om att lokalhyrorna utgör skillnaden mellan rikssnittet och kommunens kostnader. Förvaltningens och rektorernas möjligheter och beredskap till att göra förändringar utifrån det givna elevantalet? I intervjuer har framhållits att den centrala utmaningen ligger i att hantera lokalkostnaderna och få en bättre struktur. Därför har denna granskning fokuserat på den övergripande nivån, eftersom det är på den nivån som hyreskostnaderna hanteras. Generellt sett har rektorerna att styra sin verksamhet efter de intäkter som antalet elever genererar, exklusive lokalkostnaden. För att hantera den strukturella aspekten av lokaler inom grundskolan kommer en förändring av stadieindelning ske på ett antal skolenheter i Strängnäs stad. Syftet är att kunna hantera ökat elevantal inom i första hand F-3. Den prognos som finns för nyttjandegraden i den nya organisationen utgår från antalet elever 2011 även då omorganiseringen är genomförd. Med andra ord finns det inte någon prognos för hur nyttjandegraden kommer att se ut med det i framtiden tänkta elevantalet. Omorganiseringen skall också ses som ett sätt att behålla nuvarande enheter istället för att bygga nytt. När det gäller gymnasieskolan krävs ett helhetsgrepp som innefattar utvecklingsarbete och beslut om inriktning och omfattning på gymnasiet. Det är väsentligt att tydliggöra vinster och konsekvenser med omorganisationen i ett beslutsunderlag. Därför bör det framgå med nyckeltal hur kostnadsbilden och nyttjandegraden kommer att förändras. Förutom nyckeltalen i rapporten ovan, såsom nyttjandegrad och lokalkostnad per elev bör tillföras nyckeltal om yta per elev och en tydlig minimigräns för nyttjandegraden. Det framhålls i intervjuer att för mycket lokaler innebär att nämnden i princip får betala den tomma ytan två gånger, därför att den tomma ytan också tas med i beräkningen av bidrag till friskolorna. Med tanke på att omorganisationen kommer att ske successivt och att den inte löser alla strukturproblem för grundskolor, bör nämnden beakta andra möjligheter till beräkning av grundbeloppet där en stipulerad yta per elev ingår i en beställning till utförarsidan, dvs. skolenheterna. Detta resonemang gäller i högsta grad även gymnasieutbildningar. Eftersom kommunen har så höga lokalkostnader kan den egna verksamhetens kostnader inte användas utgångspunkt i bidragen till friskolorna utan bidraget beräknas med friskolans faktiska lokalkostnader som grund. Därmed finns inget incitament för friskolorna att hålla tillbaka de egna lokalkostnaderna. Det behöver tas ett helhetsgrepp över styrningen av den egna gymnasieskolan, där inte enbart lokalkostnaderna är en utmaning. Elevpengen, som den givna ersättningsmodellen, framstår som trubbig, då elevpengen skall täcka kostnader för utfasning av program och förändringar av elevantal under budgetåret, dvs mellan läsåren. Även om det förväntas en viss elevtillströmning från grannkommunerna, så kvarstår utmaningen att komma till rätta med flera års underskott som beror på färre elever och ett icke optimerat programutbud. Sammantaget skall detta också balanseras med elevpengens storlek i förhållande till friskolorna. Vilka prognoser görs avseende den interkommunal ersättning? Kommunen räknar inte med några större förändringar för Inom grundskolan kommer det troligtvis bli några fler utbildningsplatser på befintlig friskola. När det gäller gymnasiet har kommunen tecknat ett avtal med Gnesta kommun för att öka elevtillströmningen till Thomas- 15

17 gymnasiet. För att möjliggöra transport från och till Strängnäs från Gnesta ska Strängnäs stå för busstransport mellan kommunerna. Strängnäs Lars Eriksson Ernst & Young 16

18 6. Bilaga 1 Intervjuade har genomförts med Fredrik Lundgren, ordförande barn- och utbildningsnämnden Lillemor Bylund, utbildningschef Marie Green, controller Andreas Gydingsgård, verksamhetschef grundskola Lars-Gunnar Josefsson, chef Campus Strängnäs och verksamhetschef gymnasiet och vuxenutbildningen Följande dokument har använts i granskningen: Skollagen Skolförordningen Gymnasieförordningen Årsrapport 2008, barn- och utbildningsnämnden Årsrapport 2009, barn- och utbildningsnämnden Årsrapport 2010, barn- och utbildningsnämnden Mål och budget 2011, barn- och utbildningsnämnden Mål och budget 2012, barn- och utbildningsnämnden Statistik från skolverket och SCB för åren Grundskolans framtida organisation, DNR BUN/2011: , Förslag till successiv förändring av grundskolans organisation, DNR BUN/2011: , Domar Förvaltningsrätten Linköping, Mål nr: , , , , , , , Statistik och uppgifter från barn- och bildningsnämndens förvaltning 17

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

BUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning.

BUN/2014:629-630. 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. BUN 91 1/7 BUN/2014:629-630 Bidragsbelopp 2015 Beslut beslutar att 1. fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning. Deltar ej i beslutet Håkan Bertilsson (SP), Catharina De Geer (KD), Lena Scharp

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-06-07 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Ersättning till Friskolor

Ersättning till Friskolor Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor

Läs mer

Saken: Överklagande genom förvaltningsbesvär enligt 2 a kap. 19, 2 b kap. 12 och 9 kap. 17 skollagen (1985:1100)

Saken: Överklagande genom förvaltningsbesvär enligt 2 a kap. 19, 2 b kap. 12 och 9 kap. 17 skollagen (1985:1100) Yttrande/komplettering Mål nr. 108-10, aktbilaga 2 Till: Länsrätten i Kronobergs län (senare förvaltningsrätten) Kungsgatan 8, 351 03 Växjö Klagande: Virestad Friskola Ekonomisk förening Orgnr: 769619-4153

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem Styrdokument 1 (13) 2016-12-01 Fastställd: BON 16-12-13 130 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Bildning- och omsorgschef Dnr : BON2016/274-3 Resursfördelningsmodell avseende förskola,

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor 2010-08-25 1 (8) Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor Riksdagen beslutade den 10 juni 2009 om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år Barn- och ungdomsförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2010-11-16 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2010/289 Offentliga bidrag på lika villkor - beslut om bidrag för år 2011 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun

Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun Revisionsrapport Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten Botkyrka kommun Henrik Fagerlind Sofia Regnell Marta Rivelis Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2012

Beslut om bidragsbelopp 2012 25 november 2011 GSN-2011/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2012 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2012. Grundskolenämnden

Läs mer

Hej, Översänder en överklagan av beslut om Skolpeng Vänligen bekräfta att ni har mottagit materialet. Mvh. Therese Allbäck.

Hej, Översänder en överklagan av beslut om Skolpeng Vänligen bekräfta att ni har mottagit materialet. Mvh. Therese Allbäck. Från: Allbäck Therese [mailto:therese.allback@adm.kunskapsskolan.se] Skickat: den 24 januari 2017 10:15 Till: boras.stad@boras.se Kopia: Margreth

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN. Cirkulärnr: 09:41 Diarienr: 09/2931 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN. Cirkulärnr: 09:41 Diarienr: 09/2931 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:41 Diarienr: 09/2931 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2009-06-25

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-09 BUN 2014/0788 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsförvaltningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(15) Plats och tid Frökindsrummet, Stadshuset kl 08.00 Beslutande Allan Bjärkhed (KD), ordförande Johanna Svensson (S), 1:e vice ordförande Caroline Lundberg (M), 2:e vice ordförande

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2014 FÖRSKOLA egen 1-3 år 90 220 kr 97 120 kr 120 140 kr 113 340 kr

Läs mer

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. 1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun 1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens

Läs mer

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016

Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Barn- och ungdomsnämnden Datum Carina Norgren Dnr BUN15/120 Fristående skolenheter Rektor Bidrag till fristående skolenheter, principer och belopp verksamhetsåret 2016 Grundbelopp för grundskola och förskoleklass

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (8)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (8) SAMMANTRÄDES Barn- och utbildningsnämnden 2012-10-24 1(8) Plats och tid Lejonet, Kommunhuset Öckerö, klockan 16.00 17.50 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Tjänstemän Justering

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 216-5-13 Barn- och ungdomsnämnden Översyn av grundpeng Dnr Bun 216/164 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten

Läs mer

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp

Anvisning för hantering av tilläggsbelopp hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-01-14 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vikarierande ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Fristående skolor och bidrag på lika villkor

Fristående skolor och bidrag på lika villkor Fristående skolor och bidrag på lika villkor En rapport om domstolspraxis 2010 den 1 juli 2013 Cecilia Hanö 2013-09-06 Innehåll Inledning... 2 Transparens... 4 Administrationsschablonen... 14 Lokalkostnader...

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs

Läs mer

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 Bilaga 2 Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015 2 (7) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Inledning 3 1.1 Löpande information till hemkommunen 3 1.2 Bidrag till fristående

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-06 BUN 2014/0795 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens förskola Förslag

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Rekommendation av programpriser för nationella program m.m. i gymnasieskolan

Rekommendation av programpriser för nationella program m.m. i gymnasieskolan 2016-08-31 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/202 Utbildningsnämnden Rekommendation av programpriser för nationella program m.m. i gymnasieskolan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar föreslå

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

5ss Riktlinjer gällande programutbud och klasstorlek på Vallentuna

5ss Riktlinjer gällande programutbud och klasstorlek på Vallentuna Utbild ningsnä mndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2013-06-04 11 (17) 5ss Riktlinjer gällande programutbud och klasstorlek på Vallentuna gymnasium (UN 2012.204) Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Riktlinjer för ersättning till kommunala och fristående förskolor och pedagogisk omsorg Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-08 1.0 Anna Westerling Förskoleförvaltningen

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 2011-03-22 1 (22) Klämmesbo, Stadshuset, Tidaholm, 2011-03-22 kl. 10:30 11.10

Barn- och utbildningsnämnden 2011-03-22 1 (22) Klämmesbo, Stadshuset, Tidaholm, 2011-03-22 kl. 10:30 11.10 Barn- och utbildningsnämnden 2011-03-22 1 (22) Plats och tid Klämmesbo, Stadshuset, Tidaholm, 2011-03-22 kl. 10:30 11.10 Paragrafer 49-58 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare Namn Pereric Gustafsson

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2016-09-06 BUN 2016/0676 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Läs mer

att med anledning av 2015 års lönesatsning fastställa justerade bidrag för budgetår 2015 för förskoleklass och grundskola enligt Styrkort 2, samt

att med anledning av 2015 års lönesatsning fastställa justerade bidrag för budgetår 2015 för förskoleklass och grundskola enligt Styrkort 2, samt Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-08-25 52 Fördelning av lönesatsning 2015 UN-2014/8 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att med anledning av 2015 års lönesatsning

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-12-22 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vik. ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg Riktlinjer för godkännande och bidrag till fristående förskola och annan pedagogisk omsorg Antagen av utbildningsnämnden 6 oktober 2015 Godkännande av fristående verksamhet Inledning I dessa riktlinjer

Läs mer

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Handläggare Datum Diarienummer Kristina Olson 2010-04-27 xxxx 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Bakgrund Enligt en lagändring

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Tilläggsbelopp Lerum 2011

Tilläggsbelopp Lerum 2011 Tilläggsbelopp Lerum 2011 Lika villkor SOU 2008:8 Bidragens beståndsdelar Det bidrag som kommunen ska bestämma ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för

Läs mer

Utbildningsnämnden 2003-12-16 1 (13) Agneta Rönn, t o m 147 (m) Thomas Uppman Birger Svensson Kenneth Rosén, t o m 147 (s)

Utbildningsnämnden 2003-12-16 1 (13) Agneta Rönn, t o m 147 (m) Thomas Uppman Birger Svensson Kenneth Rosén, t o m 147 (s) Utbildningsnämnden 2003-12-16 1 (13) Plats och tid Beslutande D-skolan, kl 13.15 17.05. Bror Sterner (s) Agneta Rönn, t o m 147 (m) Thomas Uppman (s) Birger Svensson (s) Kenneth Rosén, t o m 147 (s) Stefan

Läs mer

Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl 10.00-12.30

Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl 10.00-12.30 Plats och tid Kindla sammanträdesrum i Lindesberg, kl 10.00-12.30 ande Övriga deltagande Utses att justera Linda Svahn (S) ordf Linda Andersson (S) Anders Persson (C) vice ordförande Pär-Ove Lindqvist

Läs mer

Sollefteå kommun Gymnasieskolans budgetavvikelse Anneth Nyqvist certifierad kommunal revisor

Sollefteå kommun Gymnasieskolans budgetavvikelse Anneth Nyqvist certifierad kommunal revisor www.pwc.com/se Sollefteå kommun Anneth Nyqvist certifierad kommunal revisor Uppdraget syfte Bakgrund Gymnasieskolan i Sollefteå har under flera år redovisat större negativa budgetavvikelser. Fullmäktige

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd

Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Riktlinje Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Fristående förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola Fastställd: 2016-01-01 Reviderad 2016-05-31 Innehåll Riktlinje

Läs mer

Eskilstuna kommuns skolpeng 2017

Eskilstuna kommuns skolpeng 2017 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (23) Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomi Fredrik Westberg, 016-710 20 16 Eskilstuna kommuns skolpeng 2017 Gäller kommunala och fristående utförare av: 1. förskola,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden 1(16) Plats och tid Tjädern sammanträdesrum, kommunkontoret kl 09.00 18.00. Beslutande Anna-Karin Vernberg, M, ordförande Emma Nordin, M Andreas Sihvonen, S ersättare för Margareta Olsson, S Per-Göran

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens

Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-10-29 SKDN 2015/0247 0480-45 29 02 Södermöre kommundelsnämnd Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens förskola Förslag till

Läs mer

Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson, Vice ordförande (S) Christina Wallin Olsson (V) Peter Joensuu (M) Ingela Jonsson (C)

Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson, Vice ordförande (S) Christina Wallin Olsson (V) Peter Joensuu (M) Ingela Jonsson (C) Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81, Arvika, kl. 08.00 09.15 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson,

Läs mer

Uppföljning volymprognos 2011

Uppföljning volymprognos 2011 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-03-14 Barn- och utbildningsförvaltningen 14 bilaga 1 Dnr 2011/BUN 0040-010 Barn- och utbildningsförvaltningen Uppföljning volymprognos 2011 Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2009:670 Utkom från trycket den 22 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 b kap. 10, 10

Läs mer

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov

Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 2013-01-30 1 (5) Till verksamhetschefer för gymnasieutbildning Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 1. INLEDNING Bidrag till fristående skolor för gymnasieelever

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun.

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun. REVISIONSRAPPORT Granskning av Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor Vallentuna kommun Augusti 2003 Carin Markström (1) Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Sammanträdesrum Önnerup, kommunhuset i Lomma Tid Tisdagen den 15 december 2015, kl

Sammanträdesrum Önnerup, kommunhuset i Lomma Tid Tisdagen den 15 december 2015, kl Sammanträdesdatum s. 1 (13) Plats Sammanträdesrum Önnerup, kommunhuset i Lomma Tid Tisdagen den 15 december 2015, kl. 15.00 17.15 Beslutande Robert Wenglén (M) Richard Jerneborg (M) Remco Andersson (L)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (13)

Sammanträdesprotokoll 1 (13) Sammanträdesprotokoll 1 (13) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81 Arvika, kl. 13.00 15.30 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund, ordförande (S) Henrik Axelsson,

Läs mer

Bidrag på lika villkor

Bidrag på lika villkor Bidrag på lika villkor Delbetänkande av Utredningen om villkoren för fristående skolor Stockholm 2008 SOU 2008:8 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI

VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI 2010-03-12 1 (6) Sektorn för utbildning och kultur VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT BEDRIVA FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG I ENSKILD REGI Godkännande Förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i form

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp till enskild/fristående verksamhet 2010

Beslut om bidragsbelopp till enskild/fristående verksamhet 2010 1 (3) Handläggare Elisabeth Österdahl Telefon +46 (0)498 26 94 30 E-post elisabeth.osterdahl@gotland.se Diarienr xxxxxxxxx Datum 2010-03-02 Till Fristående huvudman för xxx Beslut om bidragsbelopp till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2010:699 Utkom från trycket den 28 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 2 a kap. 17 a och

Läs mer

Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112

Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112 Ordförandeförslag Diarienummer 2015-03-30 UN-2015/112 Utbildningsnämnden Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner 2016-2019 UN-2015/112 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand

TJÄNSTESKRIVELSE. Anita Lockner. Sida 1(5) Datum 2014-02-27. Hemsida www.harnosand.se. Organisationsnr 212000-2403. Postadress 871 80 Härnösand 1(5) Anita Lockner Riktlinjer och kriterier för tilläggsbelopp bidrag till verksamheter som har barn/elever i behov av extraordinära stödåtgärder och är folkbokförda i Härnösands kommun Enligt skollagen

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2011

Beslut om bidragsbelopp 2011 29 november 2010 GSN-2010/.182 1 (7) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg 08-53536014 susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2011 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2011. Grundskolenämnden

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 Plats och Tid Stadshuset, kl. 08:00-12:00 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Linda Strand (S) Torbjörn Norén (S), ers f Laila Andrén (S) Tina Carlson (V),

Läs mer

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever PM 2015-05-29 1 (6) Ekonomi och styrning Måns Norberg Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever SKL har länge pekat på att de statliga ersättningar som lämnas för asylsökande barn och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning, exkl. kostenheten Belopp i mkr Budget juli /budget Verksamhetens intäkter 63,7 66,0 2,3 Personalkostnader -417,9-416,2 1,7 Lokalhyror -105,8-105,3 0,5 Köp av tjänster

Läs mer

Fågelviksgymnasiet, sammanträdesrummet kl Anna-Karin Hidemyr Ekonom

Fågelviksgymnasiet, sammanträdesrummet kl Anna-Karin Hidemyr Ekonom Barn- och utbildningsnämnden 2010-12-07 1 (33) Plats och tid Fågelviksgymnasiet, sammanträdesrummet kl 17.30-19.30 Beslutande Ann Ohlsson (FP) Ordförande Kenth Wengholm (M) Ledamot Michael Hallgren (M)

Läs mer

Etablering av friskola i Vallentuna kommun

Etablering av friskola i Vallentuna kommun 07-11-14 Etablering av friskola i Vallentuna kommun Policy Ett valbart utbud av skolverksamhet av hög kvalité för barn och ungdomar är en viktig service till kommunens invånare. Utbudet skapas genom en

Läs mer

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017 2016-12-07 2016/2927 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén 0243-74224 Nämnd Datum Socioekonomisk

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016

Interkommunal ersättning (IKE) och ersättning till friskolor (FRI) 2016 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-11-10 Diarienummer: UAN 2015/0385 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Ekonomi Henric Andersson E-post: henric.andersson@halmstad.se Telefon: 0727-15 90 38 Interkommunal ersättning

Läs mer

Värmdö kommun. Resursfördelning inom Finansieringsnämnden för utbildning Revisionsrapport

Värmdö kommun. Resursfördelning inom Finansieringsnämnden för utbildning Revisionsrapport Resursfördelning inom Finansieringsnämnden för Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2012-09-04 Antal sidor: 14 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning

Läs mer

Ekonomi - resultat 2008

Ekonomi - resultat 2008 Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag. 1 Lokalpeng för år 2013 fastställs enligt förvaltningens förslag

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag. 1 Lokalpeng för år 2013 fastställs enligt förvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-23 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2012/150 Barn- elev- och lokalpeng år 2013 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Lokalpeng för år 2013 fastställs

Läs mer

Matts Persson. Birgitta Olsson Iggbom. Stefan Bäckström. Matts Persson

Matts Persson. Birgitta Olsson Iggbom. Stefan Bäckström. Matts Persson Protokoll 1 (72) Plats och tid: Sal A, Guldsmeden, Hudiksvall, klockan 09:00-10:00. Förtroendevalda: Beslutande: Ej beslutande: Stefan Bäckström, ordf (C) Matts Persson (C) Anna Gustavsson (C) Bibbi Segerbrand

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011 Handläggare Datum Åsa Ottosson -05-02 0480-45 30 32 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt

Läs mer

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S)

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S) 1 (4) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-29 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S) Dnr: UN 16/015 Sammanfattning av ärendet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Köpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (9) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola n Beslut Linköpings kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Linköpings kommun Tillsyn i Linköpings kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Linköpings kommun under hösten 2016. Tillsynen har

Läs mer

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016 PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Resursfördelningsmodell för pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016 Barn och utbildning Örebro kommun Örebro kommun 2015-11-23

Läs mer

Interkommunala ersättningar och ersättningar till friskolor. Tyresö kommun

Interkommunala ersättningar och ersättningar till friskolor. Tyresö kommun Revisionsrapport Interkommunala ersättningar och ersättningar till friskolor Tyresö kommun November 2011 Frida Enocksson Wikström Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Huddinge kommun. Granskning av gymnasieskolans planering av kapacitet och inriktning

Huddinge kommun. Granskning av gymnasieskolans planering av kapacitet och inriktning Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Huddinge kommun Granskning av gymnasieskolans planering av kapacitet och inriktning Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 10 maj 2011 1(9) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.35-15.20

Barn- och utbildningsnämnden 10 maj 2011 1(9) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.35-15.20 Barn- och utbildningsnämnden 10 maj 2011 1(9) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.35-15.20 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Åsa Hååkman-Felth (s) Ers. Olle Engtröm (s) Ann-Marie Rosö (s)

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer