#ÅnruvÄffi. ffiräphruffihrgs. ,qffilhffirahis. *gårq,qru. ffi '{ ,Speriw{srbets. per BRÅE{E GyMNÅstäT lönlröptruc vånrnnmit{iru 19?B.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#ÅnruvÄffi. ffiräphruffihrgs. ,qffilhffirahis. *gårq,qru. ffi '{ ,Speriw{srbets. per BRÅE{E GyMNÅstäT lönlröptruc vånrnnmit{iru 19?B."

Transkript

1 ffi '{. s, ##rukffitrsrug ffiräphruffihrgs w #ÅnruvÄffi,Speriw{srbets ffiw *gårq,qru,qffilhffirahis per BRÅE{E GyMNÅstäT lönlröptruc vånrnnmit{iru 19?B

2 Till alla som bietått mig med material och uppgifter vill jag fram{öra ett tack' Ett särskilt tack vill jag rikta till busschaufför Knut Johansson, Skärstad, som har varit mig till stor hjälp. Samtliga fotografier som återges i detta artrete är hämtacle ur Knut Johanssons samlingar. Jag vill även rikta ett tack till Skärstads Hembygtlsförening, som välvilligt har ställt sina samlingar till mitt förfogande'.lönköping i mars 19?3. Ilåkan' Årlebrand,

3 II{LEDNII\G År 1894 öppnades den första etappen av Jönköpiqg-Gripenbergs Järnväg (JGJ). Dcnna bana hade endast 600 mm spårvidd och var byggd enligt det s k "Kostasystemer". På Farisutställningen l8b9 visade den franske ingenjören P. D6cauville ett s,rsterd för snalspåriga järnvägar med endast 600 mm spårvidd. Denna tvp av järnväg introducerades i Sverige genom disponenten för Kosta Glasbruk Axel Hummel. Han rrrodifierade Ddcauville-jär'nvägarna så att de anpassades efter svenska förhåi. lanclen. Axel Hummel öppnadc en "Jenrvägsbyrå" i Stockholm' som propagerade för D6cauvilles järnvägssystem" År 1891 invigdes landets första "D,6cauvillebana" mellan Kosta och Lessebo. Efter denna bana benämndes den här typen av järnvägar för o'i(ostasystemett'. Jönköping-Gripenbergs Järnväg var den tredje i ordningen av landets 600 mm banor som öppnacle persontrafik. Järnvägens anläggningsritningar utfördes av Humrnels Jernvägsbyrå i Stockholm, och de första loken var konstruerade av D6eauville. Gripenbergsbanan kom att bli en av vårt lands folkkäraste järnvägar. Den blev tyvärr kortlivad och lades ned redan 1935 på grund av att konkurrensen från bilar och bussar blev för påfrestande. Det är: inte svårt att tänka sig, att en järnväg med 600 mm spårvidd inte kunde ge någon gotl komfort. De små vagnarna gungade kraftigt under: färden. Det hörde inte till det ovanliga, att tågen fick ge upp in för någon stark stigning av banan. Branta backar fanns det gott om på linjen, och när loken inte orkade mod, fick de stanna och. "hiimta ånga". Det finns historier som berättar, att vid dessa tillfällen fick passager.arna stiga ur vag-narna ooh hjälpa till med att skjuta på tåget. Dessa historier får uran dock anse som produkter åv den dåtida skämtpressen, som gick hårt åt JGJ. järnvägens smala spårvidd, låga hastighet och små tåg tilltalade denna press; i en tidning kallades JGJ t o m för "Grönköpingsbanan". Tack vare skämtpressen har ett otal historier med anknytningar till Gripenbergsbanan uppkommit. Detta har gjort, att många människor än i dag tror, att tågen gick så sakta så resenärerna kunde plocka blommor utmed banvallen. IJttrycket "kärt barn har många namn" passar i hög grad in på JGJ. De vanligaste smeknamnen på järnvägen var t'lillatåget" och "Trådrullatågetto. Den senare benämningen uppkom därför att man tyckte de små lokhjulen liknade trådrullar. Trots att banan lades ned för nära 40 iir sedan, så lever den fortjarande kvar i hjärtat på dem "som var med på den tiden". Frågan är om det finns någon nedlagd järnväg i Sverige, vals minne ännu bevaras i ett så romantiskt skimmer.

4 INNEHÅLL I II IU IV v VI VII VIII IX X XI xii XilI fnledning Järnvägens tillkomst och utveckliog... Bana och byggnader Ånglokourotiv och motorvagnar... Personvagnar Godsvagnar Ekonomi Trafiken Postbefordran på JGJ.. Järnvägens personal och ledning Olyckshändelser vid järnvägen Speciella hänclelser Planerade utbygp.ader... Nedläggningen J oo 30 It Å., 44

5 JÄR}IVÄGENS TII,IKO&{ ST OCT{ UTVECå{Lff-{G I Omkring 1890 började man diskutera frågan cm anläggandet av en jäa'nväg mellan Jönköping och östra stambana$. Yista och l{orra Vedbo härader, nordost om Jönköping, befann sig i starkt behov av {örbättrade kommunikationer. Dessutoru be" hövde Huskvarna mecl dess växande industrier en järnvägsföririnclelse. De områden som den tilltänkra järnvägen skulle gå igenom var bördiga och skogrika. Htrvuddelen av befolkningen var sysselsatt rned jordbruk. Första gången järnviigsfrågan berördes var år LBB3, då greve ^trames Fl;rrnilton tog upp <lcnna i Skärstads kommunalstämma. Greo-e }lamilton iöreslog, att man shulle anslå 200 kr till utretlning onr behov förelåg för en blivande järnväg" Stäniman avslog grevens begäran med motivering att något såclant tretrrov inte {örelåg. År 1890 ändrade kommunalsiämman uppfartning i jiirnvägsfrågan, och den 15 augusti samma år förklarade stämman? att trakten behövde en järnväg som gick "fliln Jönköping, genom Skärstad och vidare till Nobynäs station vicl östra gtarnbanan". Man beslöt doek att förlägga den tilltänkta järnvägens slurtpunht till Gripenberg vid Östra stambanan. Från många håll visades cnart ett stort iniresse för järnvägsprojektet. Den 30 juli 1891 utsändee intrjudningslistor Iör aktietechnilg i dei planeradc "Jönköping-Gripenbergs Jernvägsaktiebolag", Eland dem som rnbjöttrs till aktieteckning mär'ktes lanctrshövding Rober't, Diclcson, greve Janres Tlamiltcn, friherre Axel von Otter, bruksclisponent Wilirelm Tiram, riksdagsrnan F. ryl Sörierirerg, bruksägare C. Ljungqvist, apotckare Call Falk, köpman S. Lindman, S. Rycl!:erg, Gustav Almquist och ett flertal representaoter {ör de lcorninuner, sofii skulle konrma att beröras av järnvägen. På inbjudningslistan stotl det, att en järnväg som {örenade Jönköping med östra stambanan skulle medföra stora fördelar {ör' de orter, genom vilka järnvägen skulle framdragas. Enligt de ui:sprungtriga planerna skulle järnr'ägea vara normaispårig. När det visacle sig ogenomförlrart att bygga en nolmalspårig bana, plauerade man istället att anlägga en smalspårig med en spårvicld av 891 mm. &Ien efter:sour jiirnviigen endast behövde till{redsställa traktens Lokala behov, stannadle rnan till slut för spårvidden 500 mm sora hade den föi:delen, att anläggningskostnaderna blev trägre. Deu 2 oktcber 1892 fick Gustav Almquist, Carl Falk, James Elamilton, S. Lind' man, Axel von Otter och Wiihelm Tharn k,.rncession för anläggandet av en järn. väg med 600 mm spårvidd. Den planerade jär'nvägen skulle utgå från en station på östra stadsdelen i Jönköping till Gripenbergs station vid östra starnbanan. Järn" vägen skulle få en längd av 65,7 krn och gå gcnom socknarna Ljuugarum, Hakarp, Skiilstad, öimstad, Gränna, Vireda" Lommaly,l, Linderås och Säby' Det beiopp -6*

6 Järn'uägens tillkctmst och utaechling ruan bchövcle anskaffa genonl aktieteck ning4 rrppgick till kr. Jär'nvägsfiir.ctagr:ts ivrigaste förespråhare var greve liaurilton och brukstlisponentcn på Hu-.c1varna Yapenfabriks AB Wiihelm Thanr. I irorrces-"ionshandlingama stod det, att b1'ggrratlsarbetena maste påbörjas före den 31 decernber 1891J. Järnvägen skulle byggas enligt tlet s. k. Kostasystemet. Axel F. Idururnels Jernr'ägsbyrå i Stockholm gjorde kcstnadsheliikningar samt plan- och profilritningar {ör järnvägen. ;lnläggningskostnaderua uppskattacles till 1,3 milj. kr, Vinstcn berälcnades till BB 240 krr,'åa, vilket var 7,35 få av anläggningskostnaderna. Dcn rirliga bruttoinkomsten kalkylerades till omkring kr. Järnvägen skulle betjiina 'i3 000 personer? som bodde inorn banans trafikoruriide. Den 20 decembel 1892 hölls konstituerantle bolagsstiimna i Jönköpiug. Vid stämman bildacles Jöuköping-Gripenbergs Jeurväg,.sk1ic-boiag som harle till ändamål "att aniiigga en järnväg af 60 cnr. spån'idd f rrin Jönköping till Gripenberg sarnt å tlensamma nrot avgift underhulla regelbunclen fart för personers och var'ors fortska[tnndc:'. Konccssio.nen för järnvägeu överlits åt det n,"*bilciade bolagct. Enligt tlen vid stäur. lrlan antagna bolagsoldningen.ikulle aktiekapitalet utgöra högst kr och lägst kr. Samtliga akticr sknlle vala starnaktier. Bolagsordningerr fastställtles av I(. m:t den 31 deceruber f)en 2,[ {ebri- ai'i 1893 godkände K. rn:t koncessionens överlåtande till bolaget. Vid stäuunan valtles bolagets försia st1.r.r--lst: soru bestocl av följancle personer:: lanr,lshövding Hjalmar Palmstierna. Jönköping, gleve James l{arnilton, Lyckåsgård, bruksdisponent Vilhelm 'fharu, Huskvarna, fr:ihcrre Åxel von Otter'. Stora Hultmm, ipotekare Carl Falk, Jönköping, köpman S. Lintlman, Jönköping. ocir godsägare IiuriI l,listrand. Till st,vrelseord{örande utsågs Hjallrar Palmstioma och till V. D. vnldes greve Hanrilton. Niir den konstitr:erande bolagsstämman hölls hadc redan aktier i 100 kr tecknats. De största aktietec:knarrla var Jiinkiipings stad, I{usqvarna Vapenfabriks AB, Skiirstads, ölmstads och Viretla kornuruner', greveparet Janres och Stephanie Iilarnilton på Lyckås och frilrelrinnan Louise von Otter på Östanå. Flera privatpersoner från Jönköping tecknade tillsarnmans ungefär,500 aktier:. Iönköpings stad Fördel,nin.g ao b ola7suktit:r 1894 I 600 aktier. l{usqvarnayapenfabriksab...., i;.larnes Hamilton 350 Sklirstads kommun 250 Louise von Otter 170 )) Vireda konrmun 100 Oimstacls kommuu 63 örriga.. 1'd'13 :, so--uffio-olt Äret 1893 blev järnvägsbolagets första egentliga r"erksamhetsår. Undel detta år: påbörjades byggnationen av järnvägen och mcd den tillhörande byggnadcr'. Den 11 februari beslöt bolagets styrelse, att man först skulle bygga sträckan Jönköping-Huskvarna och santidigt påbörja de förberedande arbetena melian Gisebo n

7 J ärnaäe;ens tillltontst och wtweohling och Yistakulle" Ånie,"lningen till ett man först anlade linjen Jönköping-Huskvarrla var', att illan hoppades att deuna hrandetr skulle ge goda trafihinkomster och därigenom underlätta de låneoperationer, som i fortsättningen skulle konrma att bli erforderliga för anskaffandet av anläggningskapitai. För att vinna tid beslöt styrelsen att bygga i egen regi. Man resonerade som så, att de erfalenhetel man tillgodogjorde sig vid l-ryggandet av Huskvarnalinjen i egen regi, gjorde det lättare att i fortsättningen kontrollera entreprenörernas anlrud på övriga suäckor av järnvägen. Tiil byggnads- och trafikchef vid järnvägen utsågs löjtnant J. G:son Crafoorcl. i,)et första spadtaget på banan togs i februari Den 13 april 1894 besiktigades bandelen Jönköping-I{uskvarna och den 19 april öppnades denna sträcka för alhnän trafik. Ärbetet uretl banan fortsatte fram tili Lyckåsgård. Den 13 augusti besiktigades lin.jesträckan Rosendala-Lyckåsgård arl chefen fö"- östra väg- och vattenbyggnadsclistriktet, urajor Morsing, bandirektör Lindc,clona och maskiningenjör Flemming. Vid besiktningen lär major Morsing uttalai sig "s,vnnerligen fördelakrigt om linien och det å densamma nerllagd.a arbetet". Den 2 augusti öppnades järnvägslinjen flam till Lyckås fijr allmän trafik. BandeLcn Rosendala-L-vckåsgård byggdes, lihsom Huskvarnalinjen, i egen regi. De )ialkyler som gjolts visatle sig vara felaktiga, och bolager bönjade lida brist pir perrgar. En av or:sakerna till penningbristen var, att man hade byggt allt för pålcoslade stationshus" Yid en jämförelse merl Gripenbergsjärnvägen och samtida pr:rvatjärnvägars stationsh,us blir man förb1nflad över", att en så liten jär'nväg som JGJ b-rggde så stora stationshus I På grun,d av tlet svaga ekonomiska läget avstannade byggnadsarbetena, Det stod ganska snart klart, att bolagets resurser inte var tiilräckliga fijr att tullfölja brggnadsprojekret. Frågan orn en uppdelning av konr,essionen blev aktuell. Yid extra trol;rgsstämrna den l-9 februari 1895 utsågs en kommitt6 sorn skulle utreda frågan om koncessionens delning. Man föreslog att sjön Bunn skulle utgöra deee delningspunkt. Åi, 189S ingar,' bolaget, en {rarnstälining tiltr K. m;t om *rtt Jaandelen Föruiis-Gripenberg s]<ulle få utgå ur b-vggnaclsplanen. Man begärde även att få tideu för jäirnvägens fuilbordande framflyttad. Detta trer.iljaries och tiden härför faslsriillcles till den 1 juni Framställlningen om att låta järnvägen sluta i Förnäs gotlkiindes inte, därför att det erfordlades vissa ändringar i bolagsordningen {ör att K. m:t skuile kunna bifalla detta. Beslt tet att låta Förnäs bli järnvägens slutpnnkt gav upphov till en hetsig strid. Aktieägarna norr om Förnäs ansåg sig vara kränkta gonorn beslutet. Bland d.össa akt;ieägare var Yireda korumun och friherre von Otter samt ett flertal privatperr sonei' sorn hade tecknat aktier för ej obetydliga belopp. Efrer flera unclerherndlingar beslöt 1899 års ordinarie bolagsstämm'a återta framställningen orn att låta järnvägen sluta i Förnäs. I stället begär'de mau att få bygga järnvägen fram till Yireda kyrka. Bolagsstämman gjorde en ansökan hos K. m:t att bantl.elen Vireda-Gripenberg skulle fti utgå ur byggnadsplanen. K. m:t beviljade denna ansökan den 20 oktober På grund av de nya förhållandena för banan fick man göra vissa ändr,ingar i bolagsordningen. När järtvägen drogs fram till Yiroda, yisade sig befolkningen i dessa trakter rn.vcket tilhnötesgående mot JGJ. Järnvägen fictr köpa den mark som behövdes på mycket förmånliga vill. kor. l{ånga personer skänkte slipers eller srilde sådana mot ersättning av aktier i bolaeet. -8-

8 .l iirnuägens tillkomst och utwecntlin7 I]n,-{er souunaren 1899 färdigställdes jämvägcrr flam till Förnäs. rldånclagen den 16 ukt6bcr: 1899 avsynacles linjen Lyckås-Förnäs av urajoren Westerberg i väg- och vattenbyggnadskåren. Lördagen den 21 oktober öppnades den nya bandelen för allnä1 trafik. I slutet av 1899 började man bygga den sista delen av järnvägen, bandelen Förrriis-Vireda. Den 19 september 1900 anliirrtie det första gruståget ijll Vireda. Den 10 december samma år besiktigades den nya linjen av byråingenjören A. L. Uggla, major.en E. Westerberg och ingenjören Carlqvist. AvsJ-ningen av banan utföll vä och den 18 decernber kunde banrlelen.förnäs-vireda upplåtas för allmiin lrafi [i. Beshrter att låta Vireda bli järnvägens ändsiation sktrlle komma att bli ödesdigert. Från att ursprungligen ha varit planerad som förbindelsebana blev nlr järnviigen clegladeracl till en bibana av synnertrigen lokal karaktär. Detta blev den bidragande orsalierr tili jär'nvägens korta livslängd. Ett:,vårlöst problem för JGJ var hur man skulle ordna en spårförbindelse med Stalrbanorna. Ursprungligen var det tänkt att Gripenbergsjär:nvägen skulle gå ända frarn till centralstationen i Jönköping. llncier många år diskuterades ilenna fråga sorn visacle sig vara mycket svårlöst, S lutligcra fick JGJ tillstånd av Jönköpings stadslullmäktige atr anlägga ett spår från Jönköping östra över Vedtorget till Nor..ra Strandgatan, där man skulle uppföra cn omlastningsstation. Yillkoret för kolcession {ör denna anläggning var, att j':irnr'ägen först skulle byggas fram till sjön Bnnn. Hösten 1899 påbörjaties byggandt:t av omlastningsstationen vid Norra Strandgatan och dcn 15 juni J.900 öppnades den för trafik. Kostnaden {ör denna anläggning var kr. Omlastniugsstatiorten döptes till Jönköping Strand. År 1902 ipleddes Gripenbergsjärnvägens egeniliga blonrstringstid som nred undantag av åren varatle fram tiltr ll:n i samma takt bilisnren lrretlde ut sig, börjacle järnvägens inko'nrster att sjunka. 192J" öppnatles en busslinje mellan Jönköping ocir Hu-skvarna. För att klara sig i konkurrell"sen med bussarna anlade JGj irr.l923 ett sidospår tili den centrala dclen av Hrr,skvarna. Virl Esplanaden hyggdes på det nuvarande post-hnsets tomt en ltelsontågsstation' Den ga[rla stätionen i Hlshvarna. sonl tåg vid Vapi:nfabriken, anviindes i fortsättningen för godstrafik inrättades en busslinje mellan Jönköping och Vireda" Restiden var 1 timrna och 30 minuter nren med järnväg tog sarnma sträcka 3 timmar att resal Son man förstrir, var det inte lätt för JGJ att hävda sig i konkurrensen mecl busstlafilcen..igj inrätta de L92L samtrafik med bussarna. I)elta år öppnacles en busslinje från Brötjemark till Gränna och sedan viclare till tideshög. Br-tssarnas och tågens tidta' beller var samordnade, så att nran kunde stiga av tåget i Brötjenrark och setlan {ortsätta med buss till Gränna. Från och rnetl 1 decernber 1927 blev det möjligt för r:esenärer.na att, byta till buss retlan vid L,.ckås. Busstrafiken bedrevs av Ats Yätterstrandens biltrafik, som JGJ var delägare i. Jdrnvägen hade även samtrafik med ett par båtar som bedrev tlafik på sjöalna Bunn och ören' Under tiden 20 jurri-s augrrsti 1928 hölls dcrr orntalade Jönköpings Utstäilningen. Denrra var förlagd på gamla kasernområdet pir Ryhov och var en industri', konstoch hantverksutställning" Tack vare utställningen {iclc järnvägen ctt tillfälligt upp' sving av persontrafiken. Detta gäilde främst linjcn mellan Jönköping och fluskvarna. l{är utstäilningeu stängdes återgick resandefrekvensen till den normala' Bussarnas och last ilarnas konkurr:ens visade sig vara överrnäktig. I slutet av 1920' talet började trafikinkonnsterna båcle på gods- och persontra{iken hastigt sjunka' -9 -

9 J örnuiigens tillkon'tst och utaeck!.ing Rc,llore och personal, aid Förnös grusgrop. Lohet på bilden är ett ao iärnaägens Mallet-lol;" Bolagets ekonomi försvagades allt mer. För att håli,a utgi{terna nere måste man göra vissa rationalioerings. och besparin,gsåtgiirder. Perso,nalen vid järnvägen såg merl bekymmer på framtiden. I septcmber 1932 tvingades JGJ lägga ned persontrafiken mellan Jönköping och Huskvarna. Bolagets ekonomiska ställning var vid denna tid så prekär, att man ansökte om konkurs. Detta skedde vid extra bolagsstämma den I oktober Järnvägens skulder uppgic'k till cirka kr, Dessutom hade man en skuld på kr till SJ för sarntrafikmedel. Driften av järnvägen fortsatte under konkursförvaltningens ledning. Järnvägens signatur JGJ bibehölis. Till konkursförvaltare utsågs järnviigens yerkställande direktör W. Graneli och advokat H. Sundström. För att få ett nöjaktigt dri{tsresultat tvingades man göra ytterligare rationaliseringar och tolv uran friställdes. Den kvaryarande p ersonalen fick godtaga lönesänkningar, trots att lönerna var minimala redan före kc,nkursen. Efter att ha vidtagit dessa åtgrirder lyekades :nan faktiskt få ett driftsöverskott. Det stod ganska snart klart, att det inte skull: vara möjligt att driva järnvägen länge till. Befolkningen inom järnvägens trafikornråde gjorde ett sista försök att rädda Gripenbergsjärnvägen. Man undersökte möjligheten att rekonstmera järnviigsl-rolaget. Det visade sig dock. att järnvägens framtidsutsikter var mörka. Men de per.coner som vi-lle rädda banan var mycket optimistiska och bildade ett nytt boiag. Den 3 mars 1934 höli Jönköping-Virccla Jämvägs AB konstituelande stämma. Det nya bolagets aktiekapital, som skulle uppgå till högst kr och lägst kr. var fulltecknat vid den konetituerande stämrnan. Det nya bolagets hu. -10_-

10 .f iirnuiigerus ti!'lkontst och' u,taeckling vltlintr.cssentcr var Hustlvarna Vapenfabriks AB otth Jönköpings stad. Vid den kon,rtitner.an,:le stiinyniln beslöt nran att Grip.:nhcresjiirnvägen skulle inhöpas för ott pris p.högsr -[,20000 iu. Den 18 maj 193.i {a-qtstiilltle I(. m:t den nva boiagsord' ninscrl. Nu hoppades nran att banans fr:amtir.l var siikradl Till verk-^rriiianr.le dirrktijr. ltsirgs Wilhclm Graneir" som irreu -l9l val clir:ehtiir i clet gamla bolaget. Styrelsco.-ilförantle blev direi<tör G:rslav Tharn. Fr"iigau om rekonstrtr"ktion av jrisrv2igen untlersiiktes redan efle.* det ganila holagets ltonknrs. Dåvarantle tra' fikchefen vid NB.l {Nora Rergslags järnväg } I{. }Ialmclvist och baningenjören vid 5t)j f Niissjö-Osirarshamns järnväg) Y. Hjortsberg gjorde 1933 en teknisk och elionornisk uricler-oölining av er rekonetrurktion. Dessa birda expelrter kom fram til[, att tlet skllle vara möjligt driva järnr'ägen om trafikinkomsterna var ungefär 9('t c,t av års rrafikini<omster, näl avclrag gjorts för' persontr:afiken mellan Jiinköping och l{uskvar.na. Ett annat villkoi: för att driva jiimviigen var, att l{us' qyar.na Vapenf abrik anviinde banan för sina transportcr. Eitersom Vapenfabri' ken var: cn av clet nya bolagets htrvudinlresscnt{-ri:, ktlnde man se ljust på framtj6en. Men denna optimisn varade inte liinge. t,v det uppstod snart nva problem {ör: jiilnvägen! Det sarnla bolaget motarbetade med alla krafter rekonstruk' tiopsförsiil<et. Däremot stod befolkningen sonr var bosait rr ellan liosendala och Virerla hejt, irii iler n;*a bo'lagets sida. llan ejor-de a]lt för att r'ädda jiirnviigen. De alsrällda yiil Gripenbergsbanan var bererlda att gii med på yttelligare lönesänk' lipgar inför hotet att bli arbetslö-"a. Komrnuncrria utmecl liujen ville också behålla 'iär:nr-äsen. I{ustlvarna Vapenfabriks,tr'B '.Iönkiipings stacl.. Skiilstacls komulun \t iletla kotrtnrttn Ltlnrstads komnttn Gränna landshomrnun Jönköpings läns lantlsting Persotralorganisationern.a Stiftarna Frivatpersoner' (. 84 st. ) Dxi nya bolagttr ileli!3'-re: 600 aktier 5l4.., 80,, 70 i) 50 ).?f) 'f (., z) 1, 15,j 89,, Sumrna 15ff "k"i.-l. I juni 1934 förklaraile Hlsqvarna Vapenlabrik, att {öretaget inte längre var viliigt använda Gripenbergsbanan för sina tr*ansporter. I)etta innebar katastrof för ciet nya bolaget. Omlastningen till SJ fördyrade fairrikens transporter. Vapenfabliken fick *töver frakter betala minst 2:30 kr för varje ton gcds sorn transpolteiailes pil jär..,,ägen. \rarje iir fraktade Flusclvarna Vapenliabrik ornkrirrg tc,n gods. Del fränsta orsaken till att Vapen{abriken hade i:eslutat att övcrföra sina transporter till lastbilar. va1 art K. Järn.,'ägsstyrelsen erb.i.rdit fabriken en normalspårig förbin' 6else med SJ" För' att kunna byggu clenna noruralspårslinje måste Gripenbergsba' na' fcirst röjas ur vägen. Husqvarrra Yapcnfal-rrik rar Gripenbergsjiirnviigens störs' La ktinil, Utan fabrikens transporter kunde järnvägen inte fortsiitta att existefa. 2 mars besluta,fe rnan att lägga ned Jönköl;ing-Gripenbergs järnviig. Bestru'

11 i ärnuägens tillkomst och utaeckling tet fattades vid ett möte som hölls inför landshövdingen i Jönköping. Yid rnötet framfördes olika synpunkter från de berörda parternas sida. Järnvägens främsta mot' ståldare var direktör Gustav Tham som förerrädde Husqvarna Vapenlabriks ÄB' Lantlskommunernas repres ntanter talade ivrigt för' en fortsatt drift av järnvägen. Vid mötet kom man fram till, att detta med all säkerhet endast var att upp' skjuta det förestående slutet för banan' Av tletta skäl beslöt man att lägga ned järn' vägen. Det bestämdes att trafiken skulle upphöra i och med augtrsti månads utgång Lördagen den 31 augusti 1935 gick det sista tåget enligt tidtabellen från Jönkö' pings östra till Vireda. Tillslutningen av människor, som önskade ta farväl av den kära jänrvägen, var så stor, att man fick koppla till en extra vagn. Många av ttigets passagelare var lantbor som ville anlita det sista "torgtågeto'. Personalen på detta tåg bestod av följande personer: lokförare O. Danielsson, lokeldare S. Karlsson, kon' duktör G. Frisk och vagnsmörjare Sixtus Svensson. Strax efter banans nedläggning gjordes nya ansträngningar att göra en 1-tterligare rekonstruktion av järnvägsbolaget. Den 25 september 1935 hölls ett protestmöte mot netlläggningen i Skärstads församlingshem. tlmkring 150 personer från bvgderrra kring järnvägon ställde upp på protestmötet. Debatten vid mötet leddes av hovrätts' rå{et Arnold Lindman. Mötet tillsatte en kornmitte på fyra personer sorn skulle ar' beta för ett återupplivande av järnvägen. Bland de invalda i kommittdn märktes borgmästare Oscar Dahlbäck och Ärnold Lindman. I slutet av september 1935 ingav borgmästare Dahlbäck till drätselkammaren i Jönköping en promemoria, i vilken fanns etr förslag till förenklad drift av järnvägen. Aila försök att rädda Gripen' bergsbanan var dock förgäves. I maj 1936 var hela banan uppriven. Rälsen och den rullande rnaterielen såldes till olika industribanor och skrot{irrnor.

12 II BANA OCH BYGGNADER Gr.ipcn6ergsjär1vägens huvudstation var J önköping östra, som låg vid Vintergatan i sta;e1s ösrra staclsilel. Yid stationen fanns jårnvägens trafikledning, administratiorr och vcrkstäder. Trafikchefen tjänstgjorde sonr stationsinspektör vid stationen. Den 9 april 1894 kuncle man i Jönköpings-Posten läsa föijande beskrivning av stationen:,'sålrrnda är järnvägens st'ationshus synnerligen vackert och väl inrättadt. Egentligen ett enr,åningshus, har det doek en större frontspis åt hvardera sidan, hvar' ig"rrorl på öfre botten kunnat inredas tre ganska stora runl med kök afsedda till bosrad åt stations{öreståndaren. Till denna finns en särskild upp'gång på östra gafveln. Frå1 gatan kourmer nran genorm den enda dörren på denna sida af huset in i 3:dje hlassens väntsal. sorn är stor och ryml'rg, och {rån hvilken rnan genom en motsvalantle dörr i andra ändan kommer ut på perrongen. En annan dörr på ena sidan le4er däremot in i 2:dra klassens - I klass finnes som bekant ej vid denna bana - vä'tsal, äfven clen ganska rymlig, under det att vi på andra sidan ha tviirlne mindre rum, ett för hysande af bagage o. d. och som gerrom en särskild dörr på västra gaf' veln står i förbindeise med plaffformen, och ett för biljettförsäljning och expedi' tion.t' Godsrnagasinet låg på stationsirusets östra "itla. Det var "rnärkbart mindre än våra rtiirre järnväga1s, rnen tlock ändamålsenligt". Både stalionsihuset och godsmagasinet var uppförda av trrärlfodrat timrrler' I de' östra delcn av bangården låg ett lokstall sonr var byggt av tegel. Det hade fyra stallplatser och inr-vmde även järnvägens verkstad. Framför lokstallet var en vänd' skiva och ett kolförrå d. ]1921 uppfördes vid stationen ett motorvagnsstall med plats för två motorvagnar, vars byggnadskostnad uppgick till kr. Förntom redan näm'cla bygglader fanns det en snickeriverkstad, förrådsbyggnader och en oljebod vid stationen. Efter nedläggningen av järrrvägen uthyrdes stationshuset för bostacls' änclamål. Lokstallet revs i mitten av 1960'talet och stationshuset år 1970' Från östra stationen gtgick ett stickspår till Norra Strandgatan, där omlastnings' stationen Jö,nköpings Strancl, som ti]ihörde Statens Järnvägar,'var belägen. Gripen. bergsbanans spår till denna Sick över Vedtorget och Båtsmansbacken' SJ hade också ett stickspår till o'mlastningsplatsen. Stationen visade sig vara ett stort pro' blem både för SJ och JGJ. Man hade stora svårigheter att håila omlastningen flytande och ibland kunde det hända att godset fiek vänta upp till ue vecko'r på onrlastning. Den 15 juni 1900 togs omlastningsstationen i bruk lade man ned JönköpingsStrand.Denstoramagasinsbygguadensomlågvidstationerrstodkvar ända in på 1940-talet. Fran JankApings östra fortsatte banan åt Huskvarna, och vid Artillerigatan gick Gripenbergsjärnvägen under Södra stamb'anan i en tunnelport. UpPe på SJ-ban- -13-

13 Eana acl't' byggnadet' vailen hacle.lg.j ett ställverk, varifr;in vägbommarna vid Odengatan och Artille' rigatan manövrerailes. I närheten av järreviigskorsningen vid Artillerigatan låg en av Grillcnlrer-gsbanans banvaictsstugor. Efter att ha passerat under slambanan fort' satte Gripenbergsbanan åt öster, och 2,5 km från östra stationcn 1åg hållplatsen ös' terälgen eller österäng. sonl clen hette från bör'jan. Vid denna hållplars fanns även en banvalctsstuga. Hirllplatsen Sanclemar ( senare omclöpt till Vättersnäs) låg 1,5 krn från Österiings hållpiats tryggcles där en större viintrumsb,vggnad, som inrymde en pressit,vråkiosk. Efter ytteriigare 700 tneler--i fiild på banan korn man till hå11- platsen Salna, och i desg niiriret utgick ett stickspår till ett tegeibruk. Ile tre hå11' platserna fanns kvar änctra till nedläggningcn Fiji'e 1932 stannacle endast lo' kaltigen melxirg Jönköping och Huskvarna vitil des,sa fiållplafser. i 1 i :,t'z,r 1. i (t t, 1i :,; t.: : J zi t "ij i tt'. r,il :i/;?,,1t1;;:::,", :: ::::: :..::t:::):/;ta:a)t.:...,.:, ).: Rasenclo!,a st{ttion' Gammalt ayhart, f otogralerat onr'krhry 7915' tr-i1[ i{n-riivarnaåns uturynning i vättern 1åg Rosendala station, som var en av Jarn' l-iige6s rlest berydelse{r-il1a. Hiiri{rån hade man lagt ett stickspår till Roscndala last' plot" o.h ilen 90 m långa hamnpiren, Stationshuset inr'-vmcle' törutom väntsal och eri,,,'r.lilion. även en liigenhet för stationsmästarcn' Från början hade JGJ inget eget gctlsilaeasin i Rosenclala" Lrtsn man hade riilgång till ett större magasil som ägdes ov i1',,,,qtarn:r Vapenfabrik. 19{}6 byggrle jiirnvägen ett eget godsmagasin till en kost' narl av 850 kr. urspftrngligen ifig järnvägens kolförråd i Rosendala, nlen senare flr-rrrdis tlet till Jönkiiping. Efter neclläggningen av JGJ övertogs stationen av SJ, sol}1 iinr,irar,le namrlet till Huskvarna Norra, Stalionshuset revs 1967' FL'in Rcsenrlala utgick i östlig riictning tre spar': tili Vireila, Husqvarna Vapen' ial:rlk or:}i }ltskvarrra centfnm. Huskvarna östla eller Huskvarna Godsstation, som rlt.n senalc bltrli;+tlc kailas, 1åg strax intill Vapenfabrikens omrricle' Stationshuset'.-ili,,,.!.by-ggt i viilastij, var bet.ytlligt större lin statiorrehnsen i Jönköping och Ro',,-:r-ri:ila. Dii:: fiimrs båcle 2:a 'lch 3:e klass väntsal, expeditionsrum? bagageru-m It,il cii irieenirci "bestiiende af trenne stora rilnl". Till stationen hörde ett gods' -14-

14 Eana och byggnader rnagasin som vid en utbyggnad 190? fick sin yta fördubblad. Från Huskvarna östra fol.rsatte järnvägen till vapenfabrikens område' trjnder järrrvägens första år fanns,lär håde vändskiva och anorrkring {ör kolpåfyllning. stationshuset revs år Fiir att bättre kunna möta konlcurensen trån bussarna antrade JGJ er 1923 ett spår från Rosendala till Esplanaden i Huskvarna, där en station vid namn Huskvarna Stad förlades. AvstånJer mellan Rosen'dala och }luskvarna Stad var 800 m' Vid clenna station b-vggdes en väntlumsbyggnad, som förutom väntrum inrymde en tid' ningskiosk, bagagerum och ett väntmm för chaufförer' soln hade sina bilar statio',r".i,1" på planen 'i6 norra Esplan,aden. Byggnaden ritades av arkitekten O. öberg. på linjcn tiu Houk"r.na centrum öppnades 1925 en hållplats vid odengatan.!.ritn Rosendala utgick, sorn tidigare har omnämnts, även ett spår till vireda' vid Rose,riilala göl tog detta spår av åt nog och fortsatte i kraftig stigning till Gisebo, som var. en av jiirnvägens mindre stationer. Bangården u,tgjordes endast av ett mö' tesspår ocfi ett sidospår till ett godsrrragasin. Ilrsplrngligen 1åg stationshuset väs' ter otr krangårrlen, men vid sekelskiftet ereatles detta av ett nytt stationsh's som u.ppit.vggdes på andra siclan av bangården. Det n-va stationshuset var byggt i sten och var större än clet gamla. Kostnaden för det nya huset uppgick till kr..lje båda srationshus*r finns fortfarande kvar och används för bo'stadsändamål' 1,5 krn {rån Gisebo }åg vistakulle station. Melan de båda stationerna gick järnvägen till stor:a delar: insprängd i berg. Denna d.el av banan var mycket vacker' På g"r;o,l av omfattande sprängningsarbeten.blev denna bandel både svår och koetsam Itt b-"ggu. Vistakulle var en liten station och,lrangården bestod endast av ett för' biga.nglspår. sournrartid var statio,nen ett populärt utflyktsmåi, då den omgavs av m;-cket vacker natur. Från stationen var tlet rröjligt att företaga promenader till Vistakulles topp, där man kunde beskåda den vackra utsikten' Vid stationen fanns etr turisrhotell med plats för åtta gästero vilket ägdes av järnvägsbolaget. Från bör" jan var clet tänkt aillhotellet skulle bli stationshus' Både stationshuset och turist' hotellet {inns kvar än i dag. Från vistakullc Jortsarte järnvägen i riktning mot Landsjön. Där anlades 1925 en hållpiats, avsedd art användas av badresenärer Landsjön var nämhgen ett om' - ryckt 1t{lyktsruå} ul,der sommaren. Yid håilplatsen fanns det et1 ca{6 ocll en dao's' bana. Inre långt från Landsjön 1åg hållplatsen Kaxholmen byggdes där ett kombinerat godsnagasin och väntrurr' Från Kaxholnen fortsatte banan Iram till Grännavägen. Banvallen gick parallellt mecl iaudsvägen från Hunneryd fram till DräCtinge station som låg vid Drättinge herrgård.urtra{iksynpunktvarstationeno,betydlig.ienrationaliseringsplan{rån 1932 föreslogs att Drätiinge station skulle dragas ia. Förslaget realiserades aldrig, utan stationen fanns kvar ända tills nedläggningen av banan'" På stationen farurs det ett kolförråd och en s k vattenhäst (kran för va,ttenpåfvllning till ångloken). För en resa mellan Jönköping och Vireda gjordes påfytlning av kol och vatten i Jönköping och på återresan i Drättinge. I nårheten av stationen låg ett sågverk' De enda b-vggnader som fanns på stationen var ett mindre stationshus och ett gods' magasin. Dessa byggnader Iinns fortfarande kvar' EtJ1,u, k,,' från Drattinge låg Lyckåsgårds station. Den var belägen vid herrgår' den Lyckås. där greve H.*iltoo bodde. stationen ansågs av järnvägspersonalen som tra,rrans fö,rnämsta, därför att "det var grevens stationo'. Från början hade man tänkt sis att den skulle heta "Lyckå$o', med' Malmö-Tommelilla järnväg (MToJ) ville

15 Bana ach byggnad,er också döpa en av sina stationer tixl "Lyckåsoo. De båda järnvägarna fick kompronris' sa. JGJ-stationen lick lrcta Lyckåsgård och stationen virt MToJ {ick na:rrnet' Södra Lyckås" Lyckåsgård är rned största sannolikhet d.en av Gripenbergsbanans stationer som bli' vit mest känd. Detta beror kanske till gtor del på att stationen har fått stå före' bild lör en filmfars med namnei. "Stinsen på Lyckås" samt att många historier med anknytning till stationen har uppkomrnit. Åren var Lyckåsgård järnvägens ändstation. I stationshuset fanns det postkontor. Förutom stationshus och magasin hacle man ett lokstall me,d plats för ett lok. Framiör stallet var en vändskiva placerad, vilken avlägsnades vid första världs' krigets mitt. I{atten till den 18 mars 1899 blann byggnaden ned. l{ågot nytt lokstall biev aldrig uppfört. Från stationen gick det stickspår till ett tegelbruk, en ångsåg och ett spannmålsrnagasin. Tegelbruket lades ned i början av 1930-talet. Stations' huset ocir godsrnagasinet står kvar än i dag. Godsrnagasinet är ombyggt till som' marstuga och stationshuset används so.rn bostaclshus. Inte långt från Lyckås låg hållplatsen Svängen som anlades Här låg också en av järnvägens banvaktsstugor inrättades l km från Svängen en hållplats viil Berghemsvägen byggde man ett litet väntrum där och byggnadskostnaden för dett.a var "hela" {emtio krl Efter denna hållplats låg Siringe station. I Siringe {anns såg och tegelbrtrk, Stations' huset tjdnstgjorde även som postkontor" Både stationshuset och goclsmagasinet ä1' bevarade, ooh därför kan nnan i dag vid besök i Siringe med lätthet se, att en järn' vägsstation funnits där! Några lim från Siringe 1åg Brötjemarks station. I mars 1932 brann stationshuset ned, men någon ny byggnad uppfördes aldrig, utan godsmagasi' net användes i fortsättnilgen såsom stationshus, Efter att ha passerat Brötjemark gick banan in i den natursköna Ingarydsdalen,somvarettavdeYackrasteaYsnitten på banan. Strax innan banan gick in i själva dalen passerade åen hållpiatsen Inga' rydsvägen som anlades år 1925, När man åkt förbi trngarydsrialen kom man till stationen Bunn. För att kunna bygga denna station fiok uran fylla ut en vik i sjön Bunn. I närheten av s,tationen 1åg ett sågvelk som tillhörcle Jönköpings Snic- ;.1r.r ;+Stxt:riit+tti]rO t**, Vireda station, _16_

16 Bana och' byggnader ker-i{abrik. Statio $huset, sorn även inrlrnde postkontor, finns fortfarande kvar och används i dag sorn boningshus. En kilometer från Bunn låg statio,nen }-örnäs, sorn åren var järnvägens ändpunkt. Yiti stationen hade järnvägen en grusgrop, och i dess närhet var ett mindre sågverk föriagt. Numera används stations. huset som sommarhem' Vid Filrraäs tog banan av över sjön Bunn på en utfyllcl grusbank. Efter Förnäs kom man till Stora Hu-ltrum, som låg utmed sjön ören och var den sista stationen innan Yired.a. Vid stationen var även ett sågverk beläget" Innan man nådde fram till Stora Hultmm passeradc man hållplatsen Dunnarpsvägen, vilken inrättades Samma år anlacles en hållplats vid Kieryds kvalr (Kierydsvägen) mellan St. Hlltrun och Viredra. Vid Boarpsvägen installerades 1928 en o'hållplats för av- och påstigning 1,5 km från Vireda". Gripenbergsjär-nvägens slutpunkt var Yireda. Förutotnl statio,nshus och nragasins. byggnader fanns här ett lokstall med tre stallplatser och en vändskiva. Dessutom hade man här anordningar för kol- och vartenpåfyllning. Några träindustrier var de e.nrla {abriker som fanns i Vireda. De flesta av jiirnvägens stationer var suå och bangårdarna utgjordes i regel av e.tt r-undspår och ett stickspår till godsmagasin. Yid hållplatserna fanns inga stick' spår. Vitl några tillfällen hade järnvägen även några provisoriskt uppförda håll. platser. Sålunda hade man exempelvis under den stora utställningerr i Jönköping 1928 föriagt en hållplats till Artillerigatan i Jönköping. Samma år hade man även en hållplats på försök viri östra tånggaian i Huskvarna. Då Jönkö'pings Epideuri' sjukhus (nuvarande östra Klinikerna) byggdes anlades en hållplats vid sjuk' huser, för atr byggnaclsarbetarna skulle ha tillgång till tåget. Hållplatsen gällde clock elclast för vissa tåg, och villkoret för att ett tå,g skulle stanna, Yar att minst tio personer väntade vid hållpiatsen. Som klriosa kan nämnas att järnvägen hade en lastbrygga vid Bosgård mellan Vis' taklrllc och Landsjön. Denna användes lrl. a. vicl mjölktransporter. När mjölken skulle hämtas drog stationsvaklen i Vistakulle för hand en Yag'n frirn stationen till lastbryggan och åter. Banans höjcl över havet 88,9-228,6 m. Banans längd i huvudspår 43,5 km (år L km) Banans iängd i sidospår 3,4 km (år ,3 krn) Horisontell bana 19,3 km. Bana i lutning 24,2 k:ra, llaximilutnln'g 25 o Rak bana 29 km. Bana i knrvor 14,5 km. BAI{BESKRIVNING Minsta kurvradie 150 m. Banvallens krönbrodd 3,1 m. Ballastens krönbredd 1,8 m. Ballastens djup 0'4 m. Jordskärningaruas botternbredd 5,5 m' Syllavstånd vid 17,5 kg räls 750 mm: vid övrig räls 500 mm. Syllars längd 1,3 m. Största hjuluyck 2,0 ton. Järnvägen tryggdes med 10 k1i^. stålrälg. Efter hand utbyttes en stor del av de,nna mot räls i dimensionen 14,3 km/m. och l?,5 km1m. Linjen Jönköpin'g-Huskvarna {6.1 km.) }retrades senare med 1?,5 kg. rriler utbyttes 10 kg rälsen mot 14,3-1?-

17 Baruu och byggnuåer kg räls pri sträctrean Rosendala--Gisebo (5 3 kmr. Mellan Gisebo och llrötjemark (15.3 km)?acies 1910 in 1?,5 lig räls. Linjen Erötjemark-Vireda (13,8 km) hade tr0,0 kg rä}er. Sträckap nrellan Rosendala och Huskvarna (0'8 irin) byggdes ured 10,0 hg räis. tr925 uthyttes denara mot L?,5 kg rätrs på en sträcka av 700 in. Pir banan 1åg det ca slipers. Räisen var försedd mecl vinketrskarvjärn' Det fanns 28 st 1?,5 kg växlar och 46 st 10 kg växlar vid netlläggningen 1935' Ufnrettr järnvägen 1åg det fjorton stationshus och i dessa inr.vmdes sjurton lägen" heter. Dessutorn {anns en trägenhet i lokstallet i Vireda' Vid järnvägens,ilppnancle sattes den högsta tillåtna hastigheten åili 20 l<rnr'h. Genont a11 nrän trade grövre riils kunde hastigheten ökas till 25 km/-h på str?ickan Jönkö' ping-brötjenaark. Från Brötjemark till Virerla {ör:blev den högsta tillåtna hastig' heten 2t]!can.ih" Få sträckan Rosendala-Hrrskvarna var den högsta tillåtna hastig' hetel endasr X5 km/h. Fiir art kunna håila tidtabellen brrrkade tågen framföras i kretydlig högre hastigherer än den tillåtna och 40 km7'h var ingen ovanlig hastighet. Gripr:nbergsjärnvägens största stigning 1åg nr.ellan Gisebo och Vistakulle och var 25 n,'r,.,. På sträckorna Jönköping*Sanna" Rosendala-Gisebo och Brötjem61ft- Bnnn var den s1örsta stigningen 20 o1ru. f{uvucllin3'en var från bör3'an iredelacl i trerton olile*, bevakningssträckcr. Då järuvägens ekonorni fölsvagades tvingades ulan minska nerl anialet till s3'u. Banvaktsstugor fanns i Jönköping iartiltrerigatan). ös" terängcn och Svängen. Järnvägen korsade atr}män väg tller gata på do stäilen. Vid nedlägglingen fanns det sju par fätrlbom.mar" Banan passerade ing a tnnnlar rllen däremot två hroar, en över I{uskvarnaån och en I'id sjön Brurn. Gripenbergsbanan hatle sarnrnanlagt fyra vänr{skivor" l}essa var placorade på sta" rionerna Jönhöping ö. Huskvarna ö, Lyckåsgård och Vileda. Vänclski'rorna i Hus' k*,'arna och Lyckåsg:ird ]:ori.togs ganska titligt. Jiirnr.'iigen hactre två vagnsvågar, en i Jönköping och en i Rosendala ,-

18 ili ÅUETOTG}TOTIV OCH MOTORVAGI\IAR JG"l [ade saurnranlagt nio ånglok och två motorvagnar i sin tjänst. Samtliga lok var. tanftlok, men titl de tre första loken kunde nan använda tender. Dessa tre lok var av s k Nfallet-typ, vilket innebar att varje lok hacle fyra drivaxlar. De två friimre drivaxlar-na var lagrade i en boggie. Tvfi cylindrar var placerade vid de bahr.e ocfi två vid de {rämr:e hjulparen. De bakre cylindrarna drevs med ltös' tr1-t--ksainga och cle främre med ånga av betyclligt lägre tryck. Dessa lok var byggda eftcr ritningar ft'ån den franska firman Decauville Ain6' I biirjal ar kom der första loket till järnv?igen. Följande notis kunde mån liisa i Snrirlands Allehanda tlen 10 april: "Lctkomotiu på. Jönköpings gator. Denna ovanliga företeelse hade man, tillfälle ber-irrna i lör-dags. då Jönköping-Gripef bergsbanans första lokomotiv fasserade genom storgatan på en för tillfiillet utlagd fl-rttb_ar jiirnväg ulder ständig till' itrölrning i-.k,itle1-t.tna. Lokomotivet, som är tillverkat vid Bolinderska verksta' clel i Stgckirolm, hade pir järnväg kommit hit dagen förrrt och rullades untler nat' tens lopp pir utlagrla. fl,vttbara sp;ir från järnvägen ned å Järnvägstorget. På liildags rnorgon började färden genonr statlcu. Från en närbelägen vattenpost togs vattcn och lokomotivet cldades upp. Framför detta var utlagt ett 50 m' långt fll.ttbar:t spår. Dri lokomotivet fått upp ångal, sattes det i gång och glerl franl på rlet r-rtlagila spåret, framför vilket lades ett kortare clylikt. Då lokomotivet kornmit in på cletta anch-a spiir" stannadcs det och 25 kr'aftiga miin lyfte på Siven order av jär.nvägens ingenjör- löjtnant Crafoord det längrc spåret och latle det på n.wtt framför: lokomotivet varpå färden ånyo begyrrtes. Vid Vindbron rnåste emellertid göras ett tre timmars långt uppehåll fijr förstärkande av bron, vars tråbalkar äro ovanl igt klena. Under e,tt alltjämt växande tillopp av människor, i synnerhet barn, sorn betydligt försinkade transporten av lokornotivet, tillryggalades av detta östra Storgatan i hela dess längd och vid 3-tideu på eftermiddagen nådtles bestämmelseorten' ett sandtag pfr anclra sidan Liljeholmskärret, diir ett tillfälligt lokomotivstall uppförts." Tillverkare JaCC Bolinders Stockhohu. Tillverkningsår: 1893' LOK }IR 1_3 IIek. Yerk. Tillverkningsn:r 1-3. Vikt: 13 ton. Axelföljd: B'8. Lok nr 1 och 3 levererades vertikalt stående ångpanna rnetl var sin avsedd för två-a-xlig tender som Yar försedd med en uppvärmning av tåget. De båda tenderna -19-

19 användes eftersom Lok nr I skrotades I909. gemensamt av alla tre loken. den var obehövlig. slopades 1913, nr och 1914 och nr 3 mötte sitt öde Ånglohomotiv och n'ratura&gnar I)en ena tentlerns panna nedtogs senare det tredje loket De b:ida första loken De båda tenderna slopades redan Lak nr 2 meå tender påkapplad'. Fotogralerat oid loltstallet i Jönköping. LOK NR 1 I nraj 1899 beslöt järnvägsbolagets styrelse att anskaffa ett fjärde lok till Gripen. bergsjärnviigen och detta anlände samna år tiil JGJ. Loket var av helt. annan konstruktion än de tr.e lok, sorn tidigare fanns vid banan, oc'h var utrustat med två cylindrar. Fyran tillverkades lb99 i Frankrike av firman Decauville med till. verkningsnummer 294 och axelföljd C'1. Loket skrotades år Tehniska data (representatiua lör lolten 5-8): LOK I\R 5 Loken nr 5-9 var de s k Motalaloken. konstruktiorr och utseende. Tillverkare: Motala Mek. Yerkstad. Tillverkningsår : Tillverkningsnummer : 298. {xclföljd:lc1. 'ljänstevikt: 15,5 ton. -.\d\esionsvikt: tr2 ton.,\iarerialvikt: 12,5 ton. De fyra första av dessa var av saulma Ängtryck: 12 atö" Elclyta: 31,2 m:. Rostyta: 0,49 m?" Dragkraft: kg. Drivhjulsdiameter: 600 mm. Cylinderdiameter: 240 mm. Slaglängd 280 mm.

20 Ånglohomotia och rtataruagnar Vattenförråd: 1.? ton. Kolförråd: 0,45 ton. Loket skrotacles efter nedläggningen åv Total hjulbas: :nm. Längd utan buffertar: mr'. j ärnvägen, LOI( NR. 6 Tillverkare: Motala Mek. Verkstad' :LxeiföIjdr lcl. Tillverkningsår: Slirotat efter banans nedläggning. 'frllvorkningsnnmmer : 299' Tillvcrkare: Motala Mek. Verkstad. Tillvcrkningsår: fillverkningsnummer : 371, LOK NR? Axelföljd: lcl. Skrotat efter banans nedläggning" Tillverkare: Motala I'Iek" Vcrkstad. 'f illverkningsrlr : 19I i. Tillverkningsnummer : LOK l{r I ANelföijd:lC1. Skrotat e{ter banans nedläggning, LOK NR 9 Lolr nr 9 oid. kolupplaget på Jönltöping Östa. Tillverkar"e: Motala NIek. Tillverkningsår: Tillverkningsnummer: 568, Axelföljd: 1C1. -fjiinstevikt: kg. Yatten{örråil: kg' Kolförråd: 450 kg' Verkstad, Ängtr;'ck: 12 atö. Bredd: 1850 mm. Längd över buf{ertar: urm. JGJ nr 9 och NAÄJ nr 4 K. M. Nelson var de enda svenska 600 mm lokerr sonl var försedda med överhettare. _-21 -

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

En järnvägsepoks grav

En järnvägsepoks grav En järnvägsepoks grav Vadstena - Ödeshögs smalspåriga järnväg eller Mellersta Östergötlands järnväg som hela sträckan Linköping - Ödeshög kom att kallas lades ned 1958. SJ drev då järnvägen och den ansågs

Läs mer

upphängning, sy»tam A,B.G./ med stolpar utanför spåren, soligt ritning

upphängning, sy»tam A,B.G./ med stolpar utanför spåren, soligt ritning Tillhör Kungl. Maj sts beslut den 26 november 1946«K u ngl. Kommunikationsdepartementet Ink. Konmu Koll«Blektr. Byrån 15 okt. 1947 till Dnr. 651 k / U Kortfattad tekninsk beskrivning över Saltholmen-Göteborgs

Läs mer

Börringe Östratorps järnväg

Börringe Östratorps järnväg Börringe Östratorps järnväg Banans tillkomst Anderslöv har sedan länge varit en viktig ort vid gamla landsvägen Malmö Ystad. Det är därför kanske inte så underligt att den första gång Anderslöv förekommer

Läs mer

Rälspiken. Nr 3, juni 2012. Göteborgs Modelljärnvägssällskap. J.G.J. hos GMJS GMJS på Hobbymässan Trevlig sommar!

Rälspiken. Nr 3, juni 2012. Göteborgs Modelljärnvägssällskap. J.G.J. hos GMJS GMJS på Hobbymässan Trevlig sommar! Rälspiken Göteborgs Modelljärnvägssällskap Nr 3, juni 2012 J.G.J. hos GMJS GMJS på Hobbymässan Trevlig sommar! Rälspiken nr 3/2012 sidan 2 Göteborgs Modelljärnvägssällskap å andra sidan GMJS är en ideell

Läs mer

Brunlokstiden 1937-1990-talet

Brunlokstiden 1937-1990-talet Brunlokstiden 1937-1990-talet När eldriften infördes på stambanan så ändrades inte den tunga trafiken i sig så mycket, den stora skillnaden var dragarna. Över ett dygn så började den så kallade brunloksepoken

Läs mer

En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg

En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg En tidsresa med Anten Gräfsnäs järnväg 28 mars 2013 En kort gångväg leder från parkeringsplatsen till Antens stationsområde. Har man väl vandrat denna korta sträcka med en vacker rosenrabatt på sidan,

Läs mer

Stambanetrafiken under mellankrigstiden

Stambanetrafiken under mellankrigstiden Stambanetrafiken under mellankrigstiden I mars 1919 började fredens framtidshopp att börja påverka järnvägsplaneringen. Förbindelsen Stockholm Kristiania skulle graderas upp till en standard som helst

Läs mer

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Östra Centralbanan Gullringen Gullringens stationshus Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010 Tryckta källor: Östra Centralbanan Linköping Hultsfred - De första hundra

Läs mer

ÖREBRO. Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av

ÖREBRO. Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av ÖREBRO Stationen öppnades för allmän trafik den i augusti 1862. Staden hade år 1860 ett invånarantal av Jjyy och år 1937 ett antal av 45663. D. första järnvägsstationen i Örebro tillhörde den enskilda

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av NÄSSJÖ Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av F M nit ort- 1855 56 års järnvägskommittés förslag skulle Södra stambanan dragas från Malmö genom

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

ÖLANDS JÄRNVÄGAR. Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv

ÖLANDS JÄRNVÄGAR. Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv ÖLANDS JÄRNVÄGAR Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv Bilder från Torslunda hembygdsförenings bildarkiv Den gamla järnvägsstationen i Färjestaden. Huset finns fortfarande kvar och där finns

Läs mer

EN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD

EN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD EN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD Fagerås vid Nordvästra stambanan Frykåsen vid Fryksdalsbanan Stockholm 2002-11-23 Göran Eriksson 1 JÄRNVÄGSSTATIONEN I FAGERÅS 297 järnvägsstationer

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Stationer för realistisk trafik, anpassade för moduler

Stationer för realistisk trafik, anpassade för moduler Stationer för realistisk trafik, anpassade för moduler av Lars Ljungberg Kapitel 1 Begrepp För att alla skall veta vad jag menar så följer en begreppsförklaring sett ur min synvinkel. Detta innebär att

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE Fönsterrenovering Antikvarisk rapport 2006-2007 INLEDNING Godsmagasinet är beläget i kvarteret Residenset i Nora stadskärna. Det ingår som en del i byggnadsminnet

Läs mer

Protokoll fört vid besiktning av Tuna Järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Matfors-Wattjom jämte fabriksspår den 18 au.' gusti 1948.

Protokoll fört vid besiktning av Tuna Järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Matfors-Wattjom jämte fabriksspår den 18 au.' gusti 1948. Protokoll fört vid besiktning av Tuna Järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Matfors-Wattjom jämte fabriksspår den 18 au.' gusti 1948. rvarandei För Tuna Järnvägsaktiebolag; Trafikföreståndaren A.E. Lindow.

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg

ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg ÖBlJ Tågsammansättning vid Östra Blekinge Järnväg Blandat tåg från Bergkvara mot Torsås någon gång på 1940-talet. Foto Bengt Åstedt För järnvägen fanns speciella tjänstetågtidtabeller som tog upp alla

Läs mer

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS 1 Innehållsförteckning Beskrivning av försäljningsobjektet... 3 Försäljningsvillkor... 4 Bilaga 1, Kartbild... 6 Bilaga 2, Kartskiss över tänkt fastighetsindelning... 7 Bilaga

Läs mer

VÄLKOMNA! Öppettider Lördag: 09.00-21.00 Söndag: 09.00-17.00. Innehåll

VÄLKOMNA! Öppettider Lördag: 09.00-21.00 Söndag: 09.00-17.00. Innehåll Välkomna till Ångtåget på Österlen och årets upplaga av Stora Tågdagarna. Detta är traditionsenligt årets stora trafikhelg på museibanan med massor av tåg och aktiviteter. år gästas vi av Bergslagernas

Läs mer

Aktiebolaget St«*tela> Spårvägar,

Aktiebolaget St«*tela> Spårvägar, Aktiebolaget St«*tela> Spårvägar, I t t t k h i l a «Vatten till lördagen dan 30 o k to b e r 19 4 3 verfcetälldee av undertecknad. äravtlgsinspektär V* Fredriksen och byrfilngen- Jören S* Ryblin såsom

Läs mer

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik -teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad

Läs mer

"Danska loket". Tillverkat 1922 av Frichs. Ombyggt av ANJ verkstad 1938, bla försett med C-tender. 2008 11 1C-2 AJ/?+VVA

Danska loket. Tillverkat 1922 av Frichs. Ombyggt av ANJ verkstad 1938, bla försett med C-tender. 2008 11 1C-2 AJ/?+VVA WNJ Lok 061104 071015 Inregistrerat Nr Litt Axel Broms Byggare Anm Finns Hjul Koppel Digital Adress Finns 1 B KB/Merker-Fischer Envig Mened 2 B x "Völunds lok" 3 1C x Gaastrichtjs ja nej 4 2C-4 CM/Bachman

Läs mer

FÖRETAGSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

FÖRETAGSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA FÖRETAGSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA FÖRETAGSBESÖK 2013-11 - 13. PREEM CHARLOTTENBERG Moderaterna i Eda Besök vår

Läs mer

Loken på Uno Miltons järnväg av Sven Flink m fl. Foton av Lars Kempe.

Loken på Uno Miltons järnväg av Sven Flink m fl. Foton av Lars Kempe. Loken på Uno Miltons järnväg av Sven Flink m fl. Foton av Lars Kempe. Data om loken är i huvudsak hämtade från Wikipedia. Data om modellen kommer från Uno Milton själv. Verkligheten bakom Loken på Miltons

Läs mer

Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn. Allt från modell till fullskala

Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn. Allt från modell till fullskala Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn Allt från modell till fullskala Vi vill: skapa intresse för tåghobbyn hos ungdomar av båda könen, med hjälp av Juniortågkonceptet

Läs mer

Utredningsrapport. Urspårning vid Gamleby 2010-05-20. Utredare: Linda Åhlén Vectura, på uppdrag av Tjpo. 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396

Utredningsrapport. Urspårning vid Gamleby 2010-05-20. Utredare: Linda Åhlén Vectura, på uppdrag av Tjpo. 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396 Utredningsrapport 2010-10-11 Diarienummer: TRV 2010/66396 Synerginr: 38307 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se registrator@trafikverket.se Urspårning vid Gamleby 2010-05-20 Utredare:

Läs mer

A S L J. Askersund Skyllberg Lerbäcks Järnväg. En bit järnvägshistoria Av: Eric Renstrand. www.aslj.se

A S L J. Askersund Skyllberg Lerbäcks Järnväg. En bit järnvägshistoria Av: Eric Renstrand. www.aslj.se A S L J Askersund Skyllberg Lerbäcks Järnväg En bit järnvägshistoria Av: Eric Renstrand www.aslj.se Inom Askersunds Kommun hade vi en gång i tiden järnvägen Askersund- Skyllberg- Lerbäck med stationerna

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

KOMMANDE OKBv MÖTEN NOTERA DESSA DATUM I DIN ALMANACKA. DU AR VERKLIGEN VÄLKOMMEN TILL TRÄFFARNA!

KOMMANDE OKBv MÖTEN NOTERA DESSA DATUM I DIN ALMANACKA. DU AR VERKLIGEN VÄLKOMMEN TILL TRÄFFARNA! Sällskapet Ostkustbanans Vänner (OKBv), bildat 1976-07-01, är en ideell förening med syfte att, främja intresset för tidigare och nuvarande järnvägar i södra Norrland, i första hand Ostkustbanan, samt

Läs mer

Styrelsemöte 2A I5-0 3-0 9

Styrelsemöte 2A I5-0 3-0 9 Styrelsemöte 2A I5-0 3-0 9 Svalövs Brukshundklub tr hrufr.sfiunr{frfu66 Närv'aran«le: Ordf. Mats Jarl, v ordf. Björn Stenmark" sekr. Christina Andersson, kassör Christel Jonsson, ledamötema Len:rart Fernebro,

Läs mer

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS 1 Innehållsförteckning Beskrivning av försäljningsobjektet... 3 Försäljningsvillkor... 4 Bilaga 1, Kartbild... 6 Bilaga 2, Kartskiss över tänkt fastighetsindelning... 5 Bilaga

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor,

3. Avståndstavlor, lutningsvisare, kurvtavlor, hastighetstavlor, under vilket klockorna i varje fall ringt, automatiskt registreras med vertikala streck å en för varje dygn ombytt pappersremsa med timindelning. Överallt uppställas framför vägövergångarna till de vägfarandes

Läs mer

Ang. Angeredsbanan, utbyggnad av signal och säkerhetsan jjjggp.ip S *

Ang. Angeredsbanan, utbyggnad av signal och säkerhetsan jjjggp.ip S * GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR Box 424 401 26 Göteborg I Alströmergaian 4 Telefon: 031/600 500 HL/UB Göteborg den 15/7 1970. STATENS V Å G v r.k CENTRAIFÖRVAITNINGSN Ttknltko avdelningen 1 6 JUL 1970 Byrådirektör

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Projekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift

Projekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift 1 VGJ 31 i Sollebrunn 1968. Projekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift 2 PROJEKT VGJ 31 Västergötland-Göteborgs Järnvägars lok nummer 31 beställdes 1939 hos Henschel & Sohn i Kassel. Andra världskrigets utbrott

Läs mer

Januari 2015 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Januari 2015 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Södra utfarten från Korted. Spåren gapar tomma och av verksamhet syns ingen alls, förutom en övergiven bil och Johanssons barack. För stunden även den övergiven. Baracken är annars tillhåll för pensionerade

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Resa den 6 juni 2010 till Hofsnäs, Torpa och Limmared.

Resa den 6 juni 2010 till Hofsnäs, Torpa och Limmared. P P P 1 : 5 1 F P1452-251. 1 P 1452-251. 2 1 : 1 9 Na b b e 1 :2 n K v i n n o ö n P T o rp a s te n h u s M å s ö n Ä s p i n g s u d d Åk e rs ö r B j ö rk e b a c k e n S ä l g h å l a n F ru n s ö

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6) Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2011. Datum: 20-21:a Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2011. Datum: 20-21:a Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2011. Datum: 20-21:a Augusti. Bakgrund: Stärkta av de två tidigare årens körningar föddes under förra årets Vättern runt idén med att göra 2011 års event till ett

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år Foto Berne Gustafsson SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1863-2013 150 år Foto över Södra kyrkogården 150 års jubileum Södra kyrkogården Lördag den 7september kl. 11.00-14.00 Kl. 11.00 Musikstund utmot havet intill röda

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer! Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria Decauvillesystemet - från Paris till mörkaste Småland AK1203 Industrihistoria: Samhällets omvandling Författare: Per Englund Handledare:

Läs mer

Västerdalsbanan Förslag till återupptagen persontrafik

Västerdalsbanan Förslag till återupptagen persontrafik Det är känt att goda tågförbindelser brukar ge orterna längs en bana ett uppsving och till och med kunna vända en avfolkningstrend. I tabellen på nästa sida ser man att många orter längs den ursprungliga

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg

ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg Brukskultur Åtvidaberg 2003 Åtvidaberg - Bersbo Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg

Läs mer

Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand

Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand Posten i Stångby Sven-Erik Strand För den som flyttade till Stångby 1970, innebar den första kontakten med posten en trivselfaktor. Först handslaget genom luckan med ett vänligt Välkommen till Stångby

Läs mer

Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten

Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten Sedan år 1970 trafikerar Waxholmsbolaget som bekant en passbåtslinje mellan Saltsjöbaden

Läs mer

Spårvagnens allmänna utveckling

Spårvagnens allmänna utveckling Modern t ysk standardvagn. Spårvagnens allmänna utveckling Av avdelningsingenjör S t i g S a m u el s o n För många städer i Europa ä ro spårvagnarna, antingen ovan eller under jorden, i dag lokaltrafikens

Läs mer

Sverige första lokomotiv fyller 10 år

Sverige första lokomotiv fyller 10 år Sverige första lokomotiv fyller 10 år 12 juni 2014 Sveriges äldsta lokomotiv firar tioårsjubileum (10-årsjubileum) under 2014. Hur går detta ihop? Svaret är, att Sveriges första lokomotiv, som kallades

Läs mer

Nättraby-Alnaryd-Almeboda Järnväg (Agar«: Nlttraby Alnaryd Erlngsboda Järn vlgsaktiebolag)

Nättraby-Alnaryd-Almeboda Järnväg (Agar«: Nlttraby Alnaryd Erlngsboda Järn vlgsaktiebolag) Nättraby-Alnaryd-Almeboda Järnväg (Agar«: Nlttraby Alnaryd Erlngsboda Järn vlgsaktiebolag). 'O,VI T. K. VAG-OCH VATTUNE.-STYRELSEN ip-1937 > ',r >m till nriaöliininspelttionen vit K'ingl. Väg-och Vatontyganade-

Läs mer

Tyska och svenska lasarettståg 1941-1943

Tyska och svenska lasarettståg 1941-1943 Tyska och svenska lasarettståg 1941-1943 Den tyska begäran om att tyska lasarettståg från Torneå via Arvika till Oslo beviljades omkring den 1 juli 1941. Den 10 juli, samma dag som de sista vagnarna med

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLATOMT FÖRNÄS

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLATOMT FÖRNÄS FÖRSÄLJNINGS PM - VILLATOMT FÖRNÄS 1 Innehållsförteckning Beskrivning av försäljningsobjektet... 3 Försäljningsvillkor... 4 Bilaga 1, Kartbild... 6 Bilaga 2, Kartskiss över tänkt fastighetsindelning...

Läs mer

(Text av betydelse för EES) (7) Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed.

(Text av betydelse för EES) (7) Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed. 13.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 118/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Rälspiken. Nr 2, april 2010. Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Smalspåriga motorvagnar Aeroseum Årsmötet 2010

Rälspiken. Nr 2, april 2010. Göteborgs Modelljärnvägssällskap. Smalspåriga motorvagnar Aeroseum Årsmötet 2010 Göteborgs Modelljärnvägssällskap Nr 2, april 2010 Smalspåriga motorvagnar Aeroseum Årsmötet 2010 2/2010, sidan 2 Göteborgs Modelljärnvägssällskap GMJS är en ideell förening som äger och bygger en modelljärnvägsanläggning

Läs mer

Op 330010 uppställd för fotografering före leverans från Chr Olsson i Falkenberg. Arkiv: Stig Nyberg.

Op 330010 uppställd för fotografering före leverans från Chr Olsson i Falkenberg. Arkiv: Stig Nyberg. Op 330010 uppställd för fotografering före leverans från Chr Olsson i Falkenberg. Arkiv: Stig Nyberg. Smalspåriga standardgodsvagnar Järnvägsstyrelsens Godstrafikbyrå gjorde i augusti 1941 en begäran om

Läs mer

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng m.fl. Tjörns kommun Principer för vatten- och avloppsanläggningar, dagvattenhantering. Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng

Läs mer

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Norge Resa 2010 3/8-6/8

Norge Resa 2010 3/8-6/8 Norge Resa 2010 3/8-6/8 Min Norge resa påbörjades en solig tisdag morgon, klockan 08 00 styrdes kosan mot föräldrahemmet i Virserum en liten nätt sträcka på 7,5mil. Man har packat och förberett resan i

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Järnvägen i Falkenberg Text & Foto: Thomas Pettersson

Järnvägen i Falkenberg Text & Foto: Thomas Pettersson Järnvägen i Falkenberg Text & Foto: Thomas Pettersson Varför skriver man om järnvägen i en halländsk småstad, vilken som de flesta redan känner till passeras av Västkustbanan och dessutom har haft en smalspårsförbindelse

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall inte självt bedriva spelverksamhet.

samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall inte självt bedriva spelverksamhet. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i Betsson AB (publ), org nr 556090-4251, den 31 oktober 2006 i Stockholm Närvarande: Enligt förteckning i bilaga 1, med angivande av antal aktier och

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 46 Nr 46 LANDSKAPSFÖRORDNING om fordonsdefinitioner Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004 Utfärdat i Mariehamn den 25 november 2004 Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

EKuagsbacka. Detaljplan för Fors 1=337 Detaljplan för förskola. Följande moment ingår i ett så kallat enkelt planförfarande.

EKuagsbacka. Detaljplan för Fors 1=337 Detaljplan för förskola. Följande moment ingår i ett så kallat enkelt planförfarande. Detaljplan för Fors 1=337 Detaljplan för förskola Nu kan du lämna synpunkter på förslaget till detaljplan för Forc 1:332 Basunens förskola. Syftet med den nya detaljplanen är att möiliggöra en tillbyggnad

Läs mer

383 D x MB/Ewerman ja ok ok ok rep MB

383 D x MB/Ewerman ja ok ok ok rep MB SJ Lok 061104 071015 Inreg Nr Litt Axel Broms Byggare Anm Finns Hjul Koppel Digital Finns 356 Du x KEW/UGJ+Brimalm Inköpt av dödsbo efter K-E Wikström, Västerås 2012 616 Mg x Brimalm Inköpt av dödsbo efter

Läs mer

SPARVAG OCH BUSS. Några av arets banarbeten. Stockholms Spårvägars tidning. Kurvan Lejonbacken-Skeppsbron ARGANG 4. NR 10.

SPARVAG OCH BUSS. Några av arets banarbeten. Stockholms Spårvägars tidning. Kurvan Lejonbacken-Skeppsbron ARGANG 4. NR 10. o SPARVAG OCH BUSS Stockholms Spårvägars tidning ARGANG 4. NR 10. 15 DECEMBER 1944 o Några av arets banarbeten AV AVDELNINGSINGENJÖR E. DAHLBECK Aven om banarbetenas omfattning numera inte är så stor som

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer