#ÅnruvÄffi. ffiräphruffihrgs. ,qffilhffirahis. *gårq,qru. ffi '{ ,Speriw{srbets. per BRÅE{E GyMNÅstäT lönlröptruc vånrnnmit{iru 19?B.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#ÅnruvÄffi. ffiräphruffihrgs. ,qffilhffirahis. *gårq,qru. ffi '{ ,Speriw{srbets. per BRÅE{E GyMNÅstäT lönlröptruc vånrnnmit{iru 19?B."

Transkript

1 ffi '{. s, ##rukffitrsrug ffiräphruffihrgs w #ÅnruvÄffi,Speriw{srbets ffiw *gårq,qru,qffilhffirahis per BRÅE{E GyMNÅstäT lönlröptruc vånrnnmit{iru 19?B

2 Till alla som bietått mig med material och uppgifter vill jag fram{öra ett tack' Ett särskilt tack vill jag rikta till busschaufför Knut Johansson, Skärstad, som har varit mig till stor hjälp. Samtliga fotografier som återges i detta artrete är hämtacle ur Knut Johanssons samlingar. Jag vill även rikta ett tack till Skärstads Hembygtlsförening, som välvilligt har ställt sina samlingar till mitt förfogande'.lönköping i mars 19?3. Ilåkan' Årlebrand,

3 II{LEDNII\G År 1894 öppnades den första etappen av Jönköpiqg-Gripenbergs Järnväg (JGJ). Dcnna bana hade endast 600 mm spårvidd och var byggd enligt det s k "Kostasystemer". På Farisutställningen l8b9 visade den franske ingenjören P. D6cauville ett s,rsterd för snalspåriga järnvägar med endast 600 mm spårvidd. Denna tvp av järnväg introducerades i Sverige genom disponenten för Kosta Glasbruk Axel Hummel. Han rrrodifierade Ddcauville-jär'nvägarna så att de anpassades efter svenska förhåi. lanclen. Axel Hummel öppnadc en "Jenrvägsbyrå" i Stockholm' som propagerade för D6cauvilles järnvägssystem" År 1891 invigdes landets första "D,6cauvillebana" mellan Kosta och Lessebo. Efter denna bana benämndes den här typen av järnvägar för o'i(ostasystemett'. Jönköping-Gripenbergs Järnväg var den tredje i ordningen av landets 600 mm banor som öppnacle persontrafik. Järnvägens anläggningsritningar utfördes av Humrnels Jernvägsbyrå i Stockholm, och de första loken var konstruerade av D6eauville. Gripenbergsbanan kom att bli en av vårt lands folkkäraste järnvägar. Den blev tyvärr kortlivad och lades ned redan 1935 på grund av att konkurrensen från bilar och bussar blev för påfrestande. Det är: inte svårt att tänka sig, att en järnväg med 600 mm spårvidd inte kunde ge någon gotl komfort. De små vagnarna gungade kraftigt under: färden. Det hörde inte till det ovanliga, att tågen fick ge upp in för någon stark stigning av banan. Branta backar fanns det gott om på linjen, och när loken inte orkade mod, fick de stanna och. "hiimta ånga". Det finns historier som berättar, att vid dessa tillfällen fick passager.arna stiga ur vag-narna ooh hjälpa till med att skjuta på tåget. Dessa historier får uran dock anse som produkter åv den dåtida skämtpressen, som gick hårt åt JGJ. järnvägens smala spårvidd, låga hastighet och små tåg tilltalade denna press; i en tidning kallades JGJ t o m för "Grönköpingsbanan". Tack vare skämtpressen har ett otal historier med anknytningar till Gripenbergsbanan uppkommit. Detta har gjort, att många människor än i dag tror, att tågen gick så sakta så resenärerna kunde plocka blommor utmed banvallen. IJttrycket "kärt barn har många namn" passar i hög grad in på JGJ. De vanligaste smeknamnen på järnvägen var t'lillatåget" och "Trådrullatågetto. Den senare benämningen uppkom därför att man tyckte de små lokhjulen liknade trådrullar. Trots att banan lades ned för nära 40 iir sedan, så lever den fortjarande kvar i hjärtat på dem "som var med på den tiden". Frågan är om det finns någon nedlagd järnväg i Sverige, vals minne ännu bevaras i ett så romantiskt skimmer.

4 INNEHÅLL I II IU IV v VI VII VIII IX X XI xii XilI fnledning Järnvägens tillkomst och utveckliog... Bana och byggnader Ånglokourotiv och motorvagnar... Personvagnar Godsvagnar Ekonomi Trafiken Postbefordran på JGJ.. Järnvägens personal och ledning Olyckshändelser vid järnvägen Speciella hänclelser Planerade utbygp.ader... Nedläggningen J oo 30 It Å., 44

5 JÄR}IVÄGENS TII,IKO&{ ST OCT{ UTVECå{Lff-{G I Omkring 1890 började man diskutera frågan cm anläggandet av en jäa'nväg mellan Jönköping och östra stambana$. Yista och l{orra Vedbo härader, nordost om Jönköping, befann sig i starkt behov av {örbättrade kommunikationer. Dessutoru be" hövde Huskvarna mecl dess växande industrier en järnvägsföririnclelse. De områden som den tilltänkra järnvägen skulle gå igenom var bördiga och skogrika. Htrvuddelen av befolkningen var sysselsatt rned jordbruk. Första gången järnviigsfrågan berördes var år LBB3, då greve ^trames Fl;rrnilton tog upp <lcnna i Skärstads kommunalstämma. Greo-e }lamilton iöreslog, att man shulle anslå 200 kr till utretlning onr behov förelåg för en blivande järnväg" Stäniman avslog grevens begäran med motivering att något såclant tretrrov inte {örelåg. År 1890 ändrade kommunalsiämman uppfartning i jiirnvägsfrågan, och den 15 augusti samma år förklarade stämman? att trakten behövde en järnväg som gick "fliln Jönköping, genom Skärstad och vidare till Nobynäs station vicl östra gtarnbanan". Man beslöt doek att förlägga den tilltänkta järnvägens slurtpunht till Gripenberg vid Östra stambanan. Från många håll visades cnart ett stort iniresse för järnvägsprojektet. Den 30 juli 1891 utsändee intrjudningslistor Iör aktietechnilg i dei planeradc "Jönköping-Gripenbergs Jernvägsaktiebolag", Eland dem som rnbjöttrs till aktieteckning mär'ktes lanctrshövding Rober't, Diclcson, greve Janres Tlamiltcn, friherre Axel von Otter, bruksclisponent Wilirelm Tiram, riksdagsrnan F. ryl Sörierirerg, bruksägare C. Ljungqvist, apotckare Call Falk, köpman S. Lindman, S. Rycl!:erg, Gustav Almquist och ett flertal representaoter {ör de lcorninuner, sofii skulle konrma att beröras av järnvägen. På inbjudningslistan stotl det, att en järnväg som {örenade Jönköping med östra stambanan skulle medföra stora fördelar {ör' de orter, genom vilka järnvägen skulle framdragas. Enligt de ui:sprungtriga planerna skulle järnr'ägea vara normaispårig. När det visacle sig ogenomförlrart att bygga en nolmalspårig bana, plauerade man istället att anlägga en smalspårig med en spårvicld av 891 mm. &Ien efter:sour jiirnviigen endast behövde till{redsställa traktens Lokala behov, stannadle rnan till slut för spårvidden 500 mm sora hade den föi:delen, att anläggningskostnaderna blev trägre. Deu 2 oktcber 1892 fick Gustav Almquist, Carl Falk, James Elamilton, S. Lind' man, Axel von Otter och Wiihelm Tharn k,.rncession för anläggandet av en järn. väg med 600 mm spårvidd. Den planerade jär'nvägen skulle utgå från en station på östra stadsdelen i Jönköping till Gripenbergs station vid östra starnbanan. Järn" vägen skulle få en längd av 65,7 krn och gå gcnom socknarna Ljuugarum, Hakarp, Skiilstad, öimstad, Gränna, Vireda" Lommaly,l, Linderås och Säby' Det beiopp -6*

6 Järn'uägens tillkctmst och utaechling ruan bchövcle anskaffa genonl aktieteck ning4 rrppgick till kr. Jär'nvägsfiir.ctagr:ts ivrigaste förespråhare var greve liaurilton och brukstlisponentcn på Hu-.c1varna Yapenfabriks AB Wiihelm Thanr. I irorrces-"ionshandlingama stod det, att b1'ggrratlsarbetena maste påbörjas före den 31 decernber 1891J. Järnvägen skulle byggas enligt tlet s. k. Kostasystemet. Axel F. Idururnels Jernr'ägsbyrå i Stockholm gjorde kcstnadsheliikningar samt plan- och profilritningar {ör järnvägen. ;lnläggningskostnaderua uppskattacles till 1,3 milj. kr, Vinstcn berälcnades till BB 240 krr,'åa, vilket var 7,35 få av anläggningskostnaderna. Dcn rirliga bruttoinkomsten kalkylerades till omkring kr. Järnvägen skulle betjiina 'i3 000 personer? som bodde inorn banans trafikoruriide. Den 20 decembel 1892 hölls konstituerantle bolagsstiimna i Jönköpiug. Vid stämman bildacles Jöuköping-Gripenbergs Jeurväg,.sk1ic-boiag som harle till ändamål "att aniiigga en järnväg af 60 cnr. spån'idd f rrin Jönköping till Gripenberg sarnt å tlensamma nrot avgift underhulla regelbunclen fart för personers och var'ors fortska[tnndc:'. Konccssio.nen för järnvägeu överlits åt det n,"*bilciade bolagct. Enligt tlen vid stäur. lrlan antagna bolagsoldningen.ikulle aktiekapitalet utgöra högst kr och lägst kr. Samtliga akticr sknlle vala starnaktier. Bolagsordningerr fastställtles av I(. m:t den 31 deceruber f)en 2,[ {ebri- ai'i 1893 godkände K. rn:t koncessionens överlåtande till bolaget. Vid stäuunan valtles bolagets försia st1.r.r--lst: soru bestocl av följancle personer:: lanr,lshövding Hjalmar Palmstierna. Jönköping, gleve James l{arnilton, Lyckåsgård, bruksdisponent Vilhelm 'fharu, Huskvarna, fr:ihcrre Åxel von Otter'. Stora Hultmm, ipotekare Carl Falk, Jönköping, köpman S. Lintlman, Jönköping. ocir godsägare IiuriI l,listrand. Till st,vrelseord{örande utsågs Hjallrar Palmstioma och till V. D. vnldes greve Hanrilton. Niir den konstitr:erande bolagsstämman hölls hadc redan aktier i 100 kr tecknats. De största aktietec:knarrla var Jiinkiipings stad, I{usqvarna Vapenfabriks AB, Skiirstads, ölmstads och Viretla kornuruner', greveparet Janres och Stephanie Iilarnilton på Lyckås och frilrelrinnan Louise von Otter på Östanå. Flera privatpersoner från Jönköping tecknade tillsarnmans ungefär,500 aktier:. Iönköpings stad Fördel,nin.g ao b ola7suktit:r 1894 I 600 aktier. l{usqvarnayapenfabriksab...., i;.larnes Hamilton 350 Sklirstads kommun 250 Louise von Otter 170 )) Vireda konrmun 100 Oimstacls kommuu 63 örriga.. 1'd'13 :, so--uffio-olt Äret 1893 blev järnvägsbolagets första egentliga r"erksamhetsår. Undel detta år: påbörjades byggnationen av järnvägen och mcd den tillhörande byggnadcr'. Den 11 februari beslöt bolagets styrelse, att man först skulle bygga sträckan Jönköping-Huskvarna och santidigt påbörja de förberedande arbetena melian Gisebo n

7 J ärnaäe;ens tillltontst och wtweohling och Yistakulle" Ånie,"lningen till ett man först anlade linjen Jönköping-Huskvarrla var', att illan hoppades att deuna hrandetr skulle ge goda trafihinkomster och därigenom underlätta de låneoperationer, som i fortsättningen skulle konrma att bli erforderliga för anskaffandet av anläggningskapitai. För att vinna tid beslöt styrelsen att bygga i egen regi. Man resonerade som så, att de erfalenhetel man tillgodogjorde sig vid l-ryggandet av Huskvarnalinjen i egen regi, gjorde det lättare att i fortsättningen kontrollera entreprenörernas anlrud på övriga suäckor av järnvägen. Tiil byggnads- och trafikchef vid järnvägen utsågs löjtnant J. G:son Crafoorcl. i,)et första spadtaget på banan togs i februari Den 13 april 1894 besiktigades bandelen Jönköping-I{uskvarna och den 19 april öppnades denna sträcka för alhnän trafik. Ärbetet uretl banan fortsatte fram tili Lyckåsgård. Den 13 augusti besiktigades lin.jesträckan Rosendala-Lyckåsgård arl chefen fö"- östra väg- och vattenbyggnadsclistriktet, urajor Morsing, bandirektör Lindc,clona och maskiningenjör Flemming. Vid besiktningen lär major Morsing uttalai sig "s,vnnerligen fördelakrigt om linien och det å densamma nerllagd.a arbetet". Den 2 augusti öppnades järnvägslinjen flam till Lyckås fijr allmän trafik. BandeLcn Rosendala-L-vckåsgård byggdes, lihsom Huskvarnalinjen, i egen regi. De )ialkyler som gjolts visatle sig vara felaktiga, och bolager bönjade lida brist pir perrgar. En av or:sakerna till penningbristen var, att man hade byggt allt för pålcoslade stationshus" Yid en jämförelse merl Gripenbergsjärnvägen och samtida pr:rvatjärnvägars stationsh,us blir man förb1nflad över", att en så liten jär'nväg som JGJ b-rggde så stora stationshus I På grun,d av tlet svaga ekonomiska läget avstannade byggnadsarbetena, Det stod ganska snart klart, att bolagets resurser inte var tiilräckliga fijr att tullfölja brggnadsprojekret. Frågan orn en uppdelning av konr,essionen blev aktuell. Yid extra trol;rgsstämrna den l-9 februari 1895 utsågs en kommitt6 sorn skulle utreda frågan om koncessionens delning. Man föreslog att sjön Bunn skulle utgöra deee delningspunkt. Åi, 189S ingar,' bolaget, en {rarnstälining tiltr K. m;t om *rtt Jaandelen Föruiis-Gripenberg s]<ulle få utgå ur b-vggnaclsplanen. Man begärde även att få tideu för jäirnvägens fuilbordande framflyttad. Detta trer.iljaries och tiden härför faslsriillcles till den 1 juni Framställlningen om att låta järnvägen sluta i Förnäs gotlkiindes inte, därför att det erfordlades vissa ändringar i bolagsordningen {ör att K. m:t skuile kunna bifalla detta. Beslt tet att låta Förnäs bli järnvägens slutpnnkt gav upphov till en hetsig strid. Aktieägarna norr om Förnäs ansåg sig vara kränkta gonorn beslutet. Bland d.össa akt;ieägare var Yireda korumun och friherre von Otter samt ett flertal privatperr sonei' sorn hade tecknat aktier för ej obetydliga belopp. Efrer flera unclerherndlingar beslöt 1899 års ordinarie bolagsstämm'a återta framställningen orn att låta järnvägen sluta i Förnäs. I stället begär'de mau att få bygga järnvägen fram till Yireda kyrka. Bolagsstämman gjorde en ansökan hos K. m:t att bantl.elen Vireda-Gripenberg skulle fti utgå ur byggnadsplanen. K. m:t beviljade denna ansökan den 20 oktober På grund av de nya förhållandena för banan fick man göra vissa ändr,ingar i bolagsordningen. När järtvägen drogs fram till Yiroda, yisade sig befolkningen i dessa trakter rn.vcket tilhnötesgående mot JGJ. Järnvägen fictr köpa den mark som behövdes på mycket förmånliga vill. kor. l{ånga personer skänkte slipers eller srilde sådana mot ersättning av aktier i bolaeet. -8-

8 .l iirnuägens tillkomst och utwecntlin7 I]n,-{er souunaren 1899 färdigställdes jämvägcrr flam till Förnäs. rldånclagen den 16 ukt6bcr: 1899 avsynacles linjen Lyckås-Förnäs av urajoren Westerberg i väg- och vattenbyggnadskåren. Lördagen den 21 oktober öppnades den nya bandelen för allnä1 trafik. I slutet av 1899 började man bygga den sista delen av järnvägen, bandelen Förrriis-Vireda. Den 19 september 1900 anliirrtie det första gruståget ijll Vireda. Den 10 december samma år besiktigades den nya linjen av byråingenjören A. L. Uggla, major.en E. Westerberg och ingenjören Carlqvist. AvsJ-ningen av banan utföll vä och den 18 decernber kunde banrlelen.förnäs-vireda upplåtas för allmiin lrafi [i. Beshrter att låta Vireda bli järnvägens ändsiation sktrlle komma att bli ödesdigert. Från att ursprungligen ha varit planerad som förbindelsebana blev nlr järnviigen clegladeracl till en bibana av synnertrigen lokal karaktär. Detta blev den bidragande orsalierr tili jär'nvägens korta livslängd. Ett:,vårlöst problem för JGJ var hur man skulle ordna en spårförbindelse med Stalrbanorna. Ursprungligen var det tänkt att Gripenbergsjär:nvägen skulle gå ända frarn till centralstationen i Jönköping. llncier många år diskuterades ilenna fråga sorn visacle sig vara mycket svårlöst, S lutligcra fick JGJ tillstånd av Jönköpings stadslullmäktige atr anlägga ett spår från Jönköping östra över Vedtorget till Nor..ra Strandgatan, där man skulle uppföra cn omlastningsstation. Yillkoret för kolcession {ör denna anläggning var, att j':irnr'ägen först skulle byggas fram till sjön Bnnn. Hösten 1899 påbörjaties byggandt:t av omlastningsstationen vid Norra Strandgatan och dcn 15 juni J.900 öppnades den för trafik. Kostnaden {ör denna anläggning var kr. Omlastniugsstatiorten döptes till Jönköping Strand. År 1902 ipleddes Gripenbergsjärnvägens egeniliga blonrstringstid som nred undantag av åren varatle fram tiltr ll:n i samma takt bilisnren lrretlde ut sig, börjacle järnvägens inko'nrster att sjunka. 192J" öppnatles en busslinje mellan Jönköping ocir Hu-skvarna. För att klara sig i konkurrell"sen med bussarna anlade JGj irr.l923 ett sidospår tili den centrala dclen av Hrr,skvarna. Virl Esplanaden hyggdes på det nuvarande post-hnsets tomt en ltelsontågsstation' Den ga[rla stätionen i Hlshvarna. sonl tåg vid Vapi:nfabriken, anviindes i fortsättningen för godstrafik inrättades en busslinje mellan Jönköping och Vireda" Restiden var 1 timrna och 30 minuter nren med järnväg tog sarnma sträcka 3 timmar att resal Son man förstrir, var det inte lätt för JGJ att hävda sig i konkurrensen mecl busstlafilcen..igj inrätta de L92L samtrafik med bussarna. I)elta år öppnacles en busslinje från Brötjemark till Gränna och sedan viclare till tideshög. Br-tssarnas och tågens tidta' beller var samordnade, så att nran kunde stiga av tåget i Brötjenrark och setlan {ortsätta med buss till Gränna. Från och rnetl 1 decernber 1927 blev det möjligt för r:esenärer.na att, byta till buss retlan vid L,.ckås. Busstrafiken bedrevs av Ats Yätterstrandens biltrafik, som JGJ var delägare i. Jdrnvägen hade även samtrafik med ett par båtar som bedrev tlafik på sjöalna Bunn och ören' Under tiden 20 jurri-s augrrsti 1928 hölls dcrr orntalade Jönköpings Utstäilningen. Denrra var förlagd på gamla kasernområdet pir Ryhov och var en industri', konstoch hantverksutställning" Tack vare utställningen {iclc järnvägen ctt tillfälligt upp' sving av persontrafiken. Detta gäilde främst linjcn mellan Jönköping och fluskvarna. l{är utstäilningeu stängdes återgick resandefrekvensen till den normala' Bussarnas och last ilarnas konkurr:ens visade sig vara överrnäktig. I slutet av 1920' talet började trafikinkonnsterna båcle på gods- och persontra{iken hastigt sjunka' -9 -

9 J örnuiigens tillkon'tst och utaeck!.ing Rc,llore och personal, aid Förnös grusgrop. Lohet på bilden är ett ao iärnaägens Mallet-lol;" Bolagets ekonomi försvagades allt mer. För att håli,a utgi{terna nere måste man göra vissa rationalioerings. och besparin,gsåtgiirder. Perso,nalen vid järnvägen såg merl bekymmer på framtiden. I septcmber 1932 tvingades JGJ lägga ned persontrafiken mellan Jönköping och Huskvarna. Bolagets ekonomiska ställning var vid denna tid så prekär, att man ansökte om konkurs. Detta skedde vid extra bolagsstämma den I oktober Järnvägens skulder uppgic'k till cirka kr, Dessutom hade man en skuld på kr till SJ för sarntrafikmedel. Driften av järnvägen fortsatte under konkursförvaltningens ledning. Järnvägens signatur JGJ bibehölis. Till konkursförvaltare utsågs järnviigens yerkställande direktör W. Graneli och advokat H. Sundström. För att få ett nöjaktigt dri{tsresultat tvingades man göra ytterligare rationaliseringar och tolv uran friställdes. Den kvaryarande p ersonalen fick godtaga lönesänkningar, trots att lönerna var minimala redan före kc,nkursen. Efter att ha vidtagit dessa åtgrirder lyekades :nan faktiskt få ett driftsöverskott. Det stod ganska snart klart, att det inte skull: vara möjligt att driva järnvägen länge till. Befolkningen inom järnvägens trafikornråde gjorde ett sista försök att rädda Gripenbergsjärnvägen. Man undersökte möjligheten att rekonstmera järnviigsl-rolaget. Det visade sig dock. att järnvägens framtidsutsikter var mörka. Men de per.coner som vi-lle rädda banan var mycket optimistiska och bildade ett nytt boiag. Den 3 mars 1934 höli Jönköping-Virccla Jämvägs AB konstituelande stämma. Det nya bolagets aktiekapital, som skulle uppgå till högst kr och lägst kr. var fulltecknat vid den konetituerande stämrnan. Det nya bolagets hu. -10_-

10 .f iirnuiigerus ti!'lkontst och' u,taeckling vltlintr.cssentcr var Hustlvarna Vapenfabriks AB otth Jönköpings stad. Vid den kon,rtitner.an,:le stiinyniln beslöt nran att Grip.:nhcresjiirnvägen skulle inhöpas för ott pris p.högsr -[,20000 iu. Den 18 maj 193.i {a-qtstiilltle I(. m:t den nva boiagsord' ninscrl. Nu hoppades nran att banans fr:amtir.l var siikradl Till verk-^rriiianr.le dirrktijr. ltsirgs Wilhclm Graneir" som irreu -l9l val clir:ehtiir i clet gamla bolaget. Styrelsco.-ilförantle blev direi<tör G:rslav Tharn. Fr"iigau om rekonstrtr"ktion av jrisrv2igen untlersiiktes redan efle.* det ganila holagets ltonknrs. Dåvarantle tra' fikchefen vid NB.l {Nora Rergslags järnväg } I{. }Ialmclvist och baningenjören vid 5t)j f Niissjö-Osirarshamns järnväg) Y. Hjortsberg gjorde 1933 en teknisk och elionornisk uricler-oölining av er rekonetrurktion. Dessa birda expelrter kom fram til[, att tlet skllle vara möjligt driva järnr'ägen om trafikinkomsterna var ungefär 9('t c,t av års rrafikini<omster, näl avclrag gjorts för' persontr:afiken mellan Jiinköping och l{uskvar.na. Ett annat villkoi: för att driva jiimviigen var, att l{us' qyar.na Vapenf abrik anviinde banan för sina transportcr. Eitersom Vapenfabri' ken var: cn av clet nya bolagets htrvudinlresscnt{-ri:, ktlnde man se ljust på framtj6en. Men denna optimisn varade inte liinge. t,v det uppstod snart nva problem {ör: jiilnvägen! Det sarnla bolaget motarbetade med alla krafter rekonstruk' tiopsförsiil<et. Däremot stod befolkningen sonr var bosait rr ellan liosendala och Virerla hejt, irii iler n;*a bo'lagets sida. llan ejor-de a]lt för att r'ädda jiirnviigen. De alsrällda yiil Gripenbergsbanan var bererlda att gii med på yttelligare lönesänk' lipgar inför hotet att bli arbetslö-"a. Komrnuncrria utmecl liujen ville också behålla 'iär:nr-äsen. I{ustlvarna Vapenfabriks,tr'B '.Iönkiipings stacl.. Skiilstacls komulun \t iletla kotrtnrttn Ltlnrstads komnttn Gränna landshomrnun Jönköpings läns lantlsting Persotralorganisationern.a Stiftarna Frivatpersoner' (. 84 st. ) Dxi nya bolagttr ileli!3'-re: 600 aktier 5l4.., 80,, 70 i) 50 ).?f) 'f (., z) 1, 15,j 89,, Sumrna 15ff "k"i.-l. I juni 1934 förklaraile Hlsqvarna Vapenlabrik, att {öretaget inte längre var viliigt använda Gripenbergsbanan för sina tr*ansporter. I)etta innebar katastrof för ciet nya bolaget. Omlastningen till SJ fördyrade fairrikens transporter. Vapenfabliken fick *töver frakter betala minst 2:30 kr för varje ton gcds sorn transpolteiailes pil jär..,,ägen. \rarje iir fraktade Flusclvarna Vapenliabrik ornkrirrg tc,n gods. Del fränsta orsaken till att Vapen{abriken hade i:eslutat att övcrföra sina transporter till lastbilar. va1 art K. Järn.,'ägsstyrelsen erb.i.rdit fabriken en normalspårig förbin' 6else med SJ" För' att kunna byggu clenna noruralspårslinje måste Gripenbergsba' na' fcirst röjas ur vägen. Husqvarrra Yapcnfal-rrik rar Gripenbergsjiirnviigens störs' La ktinil, Utan fabrikens transporter kunde järnvägen inte fortsiitta att existefa. 2 mars besluta,fe rnan att lägga ned Jönköl;ing-Gripenbergs järnviig. Bestru'

11 i ärnuägens tillkomst och utaeckling tet fattades vid ett möte som hölls inför landshövdingen i Jönköping. Yid rnötet framfördes olika synpunkter från de berörda parternas sida. Järnvägens främsta mot' ståldare var direktör Gustav Tham som förerrädde Husqvarna Vapenlabriks ÄB' Lantlskommunernas repres ntanter talade ivrigt för' en fortsatt drift av järnvägen. Vid mötet kom man fram till, att detta med all säkerhet endast var att upp' skjuta det förestående slutet för banan' Av tletta skäl beslöt man att lägga ned järn' vägen. Det bestämdes att trafiken skulle upphöra i och med augtrsti månads utgång Lördagen den 31 augusti 1935 gick det sista tåget enligt tidtabellen från Jönkö' pings östra till Vireda. Tillslutningen av människor, som önskade ta farväl av den kära jänrvägen, var så stor, att man fick koppla till en extra vagn. Många av ttigets passagelare var lantbor som ville anlita det sista "torgtågeto'. Personalen på detta tåg bestod av följande personer: lokförare O. Danielsson, lokeldare S. Karlsson, kon' duktör G. Frisk och vagnsmörjare Sixtus Svensson. Strax efter banans nedläggning gjordes nya ansträngningar att göra en 1-tterligare rekonstruktion av järnvägsbolaget. Den 25 september 1935 hölls ett protestmöte mot netlläggningen i Skärstads församlingshem. tlmkring 150 personer från bvgderrra kring järnvägon ställde upp på protestmötet. Debatten vid mötet leddes av hovrätts' rå{et Arnold Lindman. Mötet tillsatte en kornmitte på fyra personer sorn skulle ar' beta för ett återupplivande av järnvägen. Bland de invalda i kommittdn märktes borgmästare Oscar Dahlbäck och Ärnold Lindman. I slutet av september 1935 ingav borgmästare Dahlbäck till drätselkammaren i Jönköping en promemoria, i vilken fanns etr förslag till förenklad drift av järnvägen. Aila försök att rädda Gripen' bergsbanan var dock förgäves. I maj 1936 var hela banan uppriven. Rälsen och den rullande rnaterielen såldes till olika industribanor och skrot{irrnor.

12 II BANA OCH BYGGNADER Gr.ipcn6ergsjär1vägens huvudstation var J önköping östra, som låg vid Vintergatan i sta;e1s ösrra staclsilel. Yid stationen fanns jårnvägens trafikledning, administratiorr och vcrkstäder. Trafikchefen tjänstgjorde sonr stationsinspektör vid stationen. Den 9 april 1894 kuncle man i Jönköpings-Posten läsa föijande beskrivning av stationen:,'sålrrnda är järnvägens st'ationshus synnerligen vackert och väl inrättadt. Egentligen ett enr,åningshus, har det doek en större frontspis åt hvardera sidan, hvar' ig"rrorl på öfre botten kunnat inredas tre ganska stora runl med kök afsedda till bosrad åt stations{öreståndaren. Till denna finns en särskild upp'gång på östra gafveln. Frå1 gatan kourmer nran genorm den enda dörren på denna sida af huset in i 3:dje hlassens väntsal. sorn är stor och ryml'rg, och {rån hvilken rnan genom en motsvalantle dörr i andra ändan kommer ut på perrongen. En annan dörr på ena sidan le4er däremot in i 2:dra klassens - I klass finnes som bekant ej vid denna bana - vä'tsal, äfven clen ganska rymlig, under det att vi på andra sidan ha tviirlne mindre rum, ett för hysande af bagage o. d. och som gerrom en särskild dörr på västra gaf' veln står i förbindeise med plaffformen, och ett för biljettförsäljning och expedi' tion.t' Godsrnagasinet låg på stationsirusets östra "itla. Det var "rnärkbart mindre än våra rtiirre järnväga1s, rnen tlock ändamålsenligt". Både stalionsihuset och godsmagasinet var uppförda av trrärlfodrat timrrler' I de' östra delcn av bangården låg ett lokstall sonr var byggt av tegel. Det hade fyra stallplatser och inr-vmde även järnvägens verkstad. Framför lokstallet var en vänd' skiva och ett kolförrå d. ]1921 uppfördes vid stationen ett motorvagnsstall med plats för två motorvagnar, vars byggnadskostnad uppgick till kr. Förntom redan näm'cla bygglader fanns det en snickeriverkstad, förrådsbyggnader och en oljebod vid stationen. Efter nedläggningen av järrrvägen uthyrdes stationshuset för bostacls' änclamål. Lokstallet revs i mitten av 1960'talet och stationshuset år 1970' Från östra stationen gtgick ett stickspår till Norra Strandgatan, där omlastnings' stationen Jö,nköpings Strancl, som ti]ihörde Statens Järnvägar,'var belägen. Gripen. bergsbanans spår till denna Sick över Vedtorget och Båtsmansbacken' SJ hade också ett stickspår till o'mlastningsplatsen. Stationen visade sig vara ett stort pro' blem både för SJ och JGJ. Man hade stora svårigheter att håila omlastningen flytande och ibland kunde det hända att godset fiek vänta upp till ue vecko'r på onrlastning. Den 15 juni 1900 togs omlastningsstationen i bruk lade man ned JönköpingsStrand.Denstoramagasinsbygguadensomlågvidstationerrstodkvar ända in på 1940-talet. Fran JankApings östra fortsatte banan åt Huskvarna, och vid Artillerigatan gick Gripenbergsjärnvägen under Södra stamb'anan i en tunnelport. UpPe på SJ-ban- -13-

13 Eana acl't' byggnadet' vailen hacle.lg.j ett ställverk, varifr;in vägbommarna vid Odengatan och Artille' rigatan manövrerailes. I närheten av järreviigskorsningen vid Artillerigatan låg en av Grillcnlrer-gsbanans banvaictsstugor. Efter att ha passerat under slambanan fort' satte Gripenbergsbanan åt öster, och 2,5 km från östra stationcn 1åg hållplatsen ös' terälgen eller österäng. sonl clen hette från bör'jan. Vid denna hållplars fanns även en banvalctsstuga. Hirllplatsen Sanclemar ( senare omclöpt till Vättersnäs) låg 1,5 krn från Österiings hållpiats tryggcles där en större viintrumsb,vggnad, som inrymde en pressit,vråkiosk. Efter ytteriigare 700 tneler--i fiild på banan korn man till hå11- platsen Salna, och i desg niiriret utgick ett stickspår till ett tegeibruk. Ile tre hå11' platserna fanns kvar änctra till nedläggningcn Fiji'e 1932 stannacle endast lo' kaltigen melxirg Jönköping och Huskvarna vitil des,sa fiållplafser. i 1 i :,t'z,r 1. i (t t, 1i :,; t.: : J zi t "ij i tt'. r,il :i/;?,,1t1;;:::,", :: ::::: :..::t:::):/;ta:a)t.:...,.:, ).: Rasenclo!,a st{ttion' Gammalt ayhart, f otogralerat onr'krhry 7915' tr-i1[ i{n-riivarnaåns uturynning i vättern 1åg Rosendala station, som var en av Jarn' l-iige6s rlest berydelse{r-il1a. Hiiri{rån hade man lagt ett stickspår till Roscndala last' plot" o.h ilen 90 m långa hamnpiren, Stationshuset inr'-vmcle' törutom väntsal och eri,,,'r.lilion. även en liigenhet för stationsmästarcn' Från början hade JGJ inget eget gctlsilaeasin i Rosenclala" Lrtsn man hade riilgång till ett större magasil som ägdes ov i1',,,,qtarn:r Vapenfabrik. 19{}6 byggrle jiirnvägen ett eget godsmagasin till en kost' narl av 850 kr. urspftrngligen ifig järnvägens kolförråd i Rosendala, nlen senare flr-rrrdis tlet till Jönkiiping. Efter neclläggningen av JGJ övertogs stationen av SJ, sol}1 iinr,irar,le namrlet till Huskvarna Norra, Stalionshuset revs 1967' FL'in Rcsenrlala utgick i östlig riictning tre spar': tili Vireila, Husqvarna Vapen' ial:rlk or:}i }ltskvarrra centfnm. Huskvarna östla eller Huskvarna Godsstation, som rlt.n senalc bltrli;+tlc kailas, 1åg strax intill Vapenfabrikens omrricle' Stationshuset'.-ili,,,.!.by-ggt i viilastij, var bet.ytlligt större lin statiorrehnsen i Jönköping och Ro',,-:r-ri:ila. Dii:: fiimrs båcle 2:a 'lch 3:e klass väntsal, expeditionsrum? bagageru-m It,il cii irieenirci "bestiiende af trenne stora rilnl". Till stationen hörde ett gods' -14-

14 Eana och byggnader rnagasin som vid en utbyggnad 190? fick sin yta fördubblad. Från Huskvarna östra fol.rsatte järnvägen till vapenfabrikens område' trjnder järrrvägens första år fanns,lär håde vändskiva och anorrkring {ör kolpåfyllning. stationshuset revs år Fiir att bättre kunna möta konlcurensen trån bussarna antrade JGJ er 1923 ett spår från Rosendala till Esplanaden i Huskvarna, där en station vid namn Huskvarna Stad förlades. AvstånJer mellan Rosen'dala och }luskvarna Stad var 800 m' Vid clenna station b-vggdes en väntlumsbyggnad, som förutom väntrum inrymde en tid' ningskiosk, bagagerum och ett väntmm för chaufförer' soln hade sina bilar statio',r".i,1" på planen 'i6 norra Esplan,aden. Byggnaden ritades av arkitekten O. öberg. på linjcn tiu Houk"r.na centrum öppnades 1925 en hållplats vid odengatan.!.ritn Rosendala utgick, sorn tidigare har omnämnts, även ett spår till vireda' vid Rose,riilala göl tog detta spår av åt nog och fortsatte i kraftig stigning till Gisebo, som var. en av jiirnvägens mindre stationer. Bangården u,tgjordes endast av ett mö' tesspår ocfi ett sidospår till ett godsrrragasin. Ilrsplrngligen 1åg stationshuset väs' ter otr krangårrlen, men vid sekelskiftet ereatles detta av ett nytt stationsh's som u.ppit.vggdes på andra siclan av bangården. Det n-va stationshuset var byggt i sten och var större än clet gamla. Kostnaden för det nya huset uppgick till kr..lje båda srationshus*r finns fortfarande kvar och används för bo'stadsändamål' 1,5 krn {rån Gisebo }åg vistakulle station. Melan de båda stationerna gick järnvägen till stor:a delar: insprängd i berg. Denna d.el av banan var mycket vacker' På g"r;o,l av omfattande sprängningsarbeten.blev denna bandel både svår och koetsam Itt b-"ggu. Vistakulle var en liten station och,lrangården bestod endast av ett för' biga.nglspår. sournrartid var statio,nen ett populärt utflyktsmåi, då den omgavs av m;-cket vacker natur. Från stationen var tlet rröjligt att företaga promenader till Vistakulles topp, där man kunde beskåda den vackra utsikten' Vid stationen fanns etr turisrhotell med plats för åtta gästero vilket ägdes av järnvägsbolaget. Från bör" jan var clet tänkt aillhotellet skulle bli stationshus' Både stationshuset och turist' hotellet {inns kvar än i dag. Från vistakullc Jortsarte järnvägen i riktning mot Landsjön. Där anlades 1925 en hållpiats, avsedd art användas av badresenärer Landsjön var nämhgen ett om' - ryckt 1t{lyktsruå} ul,der sommaren. Yid håilplatsen fanns det et1 ca{6 ocll en dao's' bana. Inre långt från Landsjön 1åg hållplatsen Kaxholmen byggdes där ett kombinerat godsnagasin och väntrurr' Från Kaxholnen fortsatte banan Iram till Grännavägen. Banvallen gick parallellt mecl iaudsvägen från Hunneryd fram till DräCtinge station som låg vid Drättinge herrgård.urtra{iksynpunktvarstationeno,betydlig.ienrationaliseringsplan{rån 1932 föreslogs att Drätiinge station skulle dragas ia. Förslaget realiserades aldrig, utan stationen fanns kvar ända tills nedläggningen av banan'" På stationen farurs det ett kolförråd och en s k vattenhäst (kran för va,ttenpåfvllning till ångloken). För en resa mellan Jönköping och Vireda gjordes påfytlning av kol och vatten i Jönköping och på återresan i Drättinge. I nårheten av stationen låg ett sågverk' De enda b-vggnader som fanns på stationen var ett mindre stationshus och ett gods' magasin. Dessa byggnader Iinns fortfarande kvar' EtJ1,u, k,,' från Drattinge låg Lyckåsgårds station. Den var belägen vid herrgår' den Lyckås. där greve H.*iltoo bodde. stationen ansågs av järnvägspersonalen som tra,rrans fö,rnämsta, därför att "det var grevens stationo'. Från början hade man tänkt sis att den skulle heta "Lyckå$o', med' Malmö-Tommelilla järnväg (MToJ) ville

15 Bana ach byggnad,er också döpa en av sina stationer tixl "Lyckåsoo. De båda järnvägarna fick kompronris' sa. JGJ-stationen lick lrcta Lyckåsgård och stationen virt MToJ {ick na:rrnet' Södra Lyckås" Lyckåsgård är rned största sannolikhet d.en av Gripenbergsbanans stationer som bli' vit mest känd. Detta beror kanske till gtor del på att stationen har fått stå före' bild lör en filmfars med namnei. "Stinsen på Lyckås" samt att många historier med anknytning till stationen har uppkomrnit. Åren var Lyckåsgård järnvägens ändstation. I stationshuset fanns det postkontor. Förutom stationshus och magasin hacle man ett lokstall me,d plats för ett lok. Framiör stallet var en vändskiva placerad, vilken avlägsnades vid första världs' krigets mitt. I{atten till den 18 mars 1899 blann byggnaden ned. l{ågot nytt lokstall biev aldrig uppfört. Från stationen gick det stickspår till ett tegelbruk, en ångsåg och ett spannmålsrnagasin. Tegelbruket lades ned i början av 1930-talet. Stations' huset ocir godsrnagasinet står kvar än i dag. Godsrnagasinet är ombyggt till som' marstuga och stationshuset används so.rn bostaclshus. Inte långt från Lyckås låg hållplatsen Svängen som anlades Här låg också en av järnvägens banvaktsstugor inrättades l km från Svängen en hållplats viil Berghemsvägen byggde man ett litet väntrum där och byggnadskostnaden för dett.a var "hela" {emtio krl Efter denna hållplats låg Siringe station. I Siringe {anns såg och tegelbrtrk, Stations' huset tjdnstgjorde även som postkontor" Både stationshuset och goclsmagasinet ä1' bevarade, ooh därför kan nnan i dag vid besök i Siringe med lätthet se, att en järn' vägsstation funnits där! Några lim från Siringe 1åg Brötjemarks station. I mars 1932 brann stationshuset ned, men någon ny byggnad uppfördes aldrig, utan godsmagasi' net användes i fortsättnilgen såsom stationshus, Efter att ha passerat Brötjemark gick banan in i den natursköna Ingarydsdalen,somvarettavdeYackrasteaYsnitten på banan. Strax innan banan gick in i själva dalen passerade åen hållpiatsen Inga' rydsvägen som anlades år 1925, När man åkt förbi trngarydsrialen kom man till stationen Bunn. För att kunna bygga denna station fiok uran fylla ut en vik i sjön Bunn. I närheten av s,tationen 1åg ett sågvelk som tillhörcle Jönköpings Snic- ;.1r.r ;+Stxt:riit+tti]rO t**, Vireda station, _16_

16 Bana och' byggnader ker-i{abrik. Statio $huset, sorn även inrlrnde postkontor, finns fortfarande kvar och används i dag sorn boningshus. En kilometer från Bunn låg statio,nen }-örnäs, sorn åren var järnvägens ändpunkt. Yiti stationen hade järnvägen en grusgrop, och i dess närhet var ett mindre sågverk föriagt. Numera används stations. huset som sommarhem' Vid Filrraäs tog banan av över sjön Bunn på en utfyllcl grusbank. Efter Förnäs kom man till Stora Hu-ltrum, som låg utmed sjön ören och var den sista stationen innan Yired.a. Vid stationen var även ett sågverk beläget" Innan man nådde fram till Stora Hultmm passeradc man hållplatsen Dunnarpsvägen, vilken inrättades Samma år anlacles en hållplats vid Kieryds kvalr (Kierydsvägen) mellan St. Hlltrun och Viredra. Vid Boarpsvägen installerades 1928 en o'hållplats för av- och påstigning 1,5 km från Vireda". Gripenbergsjär-nvägens slutpunkt var Yireda. Förutotnl statio,nshus och nragasins. byggnader fanns här ett lokstall med tre stallplatser och en vändskiva. Dessutom hade man här anordningar för kol- och vartenpåfyllning. Några träindustrier var de e.nrla {abriker som fanns i Vireda. De flesta av jiirnvägens stationer var suå och bangårdarna utgjordes i regel av e.tt r-undspår och ett stickspår till godsmagasin. Yid hållplatserna fanns inga stick' spår. Vitl några tillfällen hade järnvägen även några provisoriskt uppförda håll. platser. Sålunda hade man exempelvis under den stora utställningerr i Jönköping 1928 föriagt en hållplats till Artillerigatan i Jönköping. Samma år hade man även en hållplats på försök viri östra tånggaian i Huskvarna. Då Jönkö'pings Epideuri' sjukhus (nuvarande östra Klinikerna) byggdes anlades en hållplats vid sjuk' huser, för atr byggnaclsarbetarna skulle ha tillgång till tåget. Hållplatsen gällde clock elclast för vissa tåg, och villkoret för att ett tå,g skulle stanna, Yar att minst tio personer väntade vid hållpiatsen. Som klriosa kan nämnas att järnvägen hade en lastbrygga vid Bosgård mellan Vis' taklrllc och Landsjön. Denna användes lrl. a. vicl mjölktransporter. När mjölken skulle hämtas drog stationsvaklen i Vistakulle för hand en Yag'n frirn stationen till lastbryggan och åter. Banans höjcl över havet 88,9-228,6 m. Banans längd i huvudspår 43,5 km (år L km) Banans iängd i sidospår 3,4 km (år ,3 krn) Horisontell bana 19,3 km. Bana i lutning 24,2 k:ra, llaximilutnln'g 25 o Rak bana 29 km. Bana i knrvor 14,5 km. BAI{BESKRIVNING Minsta kurvradie 150 m. Banvallens krönbrodd 3,1 m. Ballastens krönbredd 1,8 m. Ballastens djup 0'4 m. Jordskärningaruas botternbredd 5,5 m' Syllavstånd vid 17,5 kg räls 750 mm: vid övrig räls 500 mm. Syllars längd 1,3 m. Största hjuluyck 2,0 ton. Järnvägen tryggdes med 10 k1i^. stålrälg. Efter hand utbyttes en stor del av de,nna mot räls i dimensionen 14,3 km/m. och l?,5 km1m. Linjen Jönköpin'g-Huskvarna {6.1 km.) }retrades senare med 1?,5 kg. rriler utbyttes 10 kg rälsen mot 14,3-1?-

17 Baruu och byggnuåer kg räls pri sträctrean Rosendala--Gisebo (5 3 kmr. Mellan Gisebo och llrötjemark (15.3 km)?acies 1910 in 1?,5 lig räls. Linjen Erötjemark-Vireda (13,8 km) hade tr0,0 kg rä}er. Sträckap nrellan Rosendala och Huskvarna (0'8 irin) byggdes ured 10,0 hg räis. tr925 uthyttes denara mot L?,5 kg rätrs på en sträcka av 700 in. Pir banan 1åg det ca slipers. Räisen var försedd mecl vinketrskarvjärn' Det fanns 28 st 1?,5 kg växlar och 46 st 10 kg växlar vid netlläggningen 1935' Ufnrettr järnvägen 1åg det fjorton stationshus och i dessa inr.vmdes sjurton lägen" heter. Dessutorn {anns en trägenhet i lokstallet i Vireda' Vid järnvägens,ilppnancle sattes den högsta tillåtna hastigheten åili 20 l<rnr'h. Genont a11 nrän trade grövre riils kunde hastigheten ökas till 25 km/-h på str?ickan Jönkö' ping-brötjenaark. Från Brötjemark till Virerla {ör:blev den högsta tillåtna hastig' heten 2t]!can.ih" Få sträckan Rosendala-Hrrskvarna var den högsta tillåtna hastig' hetel endasr X5 km/h. Fiir art kunna håila tidtabellen brrrkade tågen framföras i kretydlig högre hastigherer än den tillåtna och 40 km7'h var ingen ovanlig hastighet. Gripr:nbergsjärnvägens största stigning 1åg nr.ellan Gisebo och Vistakulle och var 25 n,'r,.,. På sträckorna Jönköping*Sanna" Rosendala-Gisebo och Brötjem61ft- Bnnn var den s1örsta stigningen 20 o1ru. f{uvucllin3'en var från bör3'an iredelacl i trerton olile*, bevakningssträckcr. Då järuvägens ekonorni fölsvagades tvingades ulan minska nerl anialet till s3'u. Banvaktsstugor fanns i Jönköping iartiltrerigatan). ös" terängcn och Svängen. Järnvägen korsade atr}män väg tller gata på do stäilen. Vid nedlägglingen fanns det sju par fätrlbom.mar" Banan passerade ing a tnnnlar rllen däremot två hroar, en över I{uskvarnaån och en I'id sjön Brurn. Gripenbergsbanan hatle sarnrnanlagt fyra vänr{skivor" l}essa var placorade på sta" rionerna Jönhöping ö. Huskvarna ö, Lyckåsgård och Vileda. Vänclski'rorna i Hus' k*,'arna och Lyckåsg:ird ]:ori.togs ganska titligt. Jiirnr.'iigen hactre två vagnsvågar, en i Jönköping och en i Rosendala ,-

18 ili ÅUETOTG}TOTIV OCH MOTORVAGI\IAR JG"l [ade saurnranlagt nio ånglok och två motorvagnar i sin tjänst. Samtliga lok var. tanftlok, men titl de tre första loken kunde nan använda tender. Dessa tre lok var av s k Nfallet-typ, vilket innebar att varje lok hacle fyra drivaxlar. De två friimre drivaxlar-na var lagrade i en boggie. Tvfi cylindrar var placerade vid de bahr.e ocfi två vid de {rämr:e hjulparen. De bakre cylindrarna drevs med ltös' tr1-t--ksainga och cle främre med ånga av betyclligt lägre tryck. Dessa lok var byggda eftcr ritningar ft'ån den franska firman Decauville Ain6' I biirjal ar kom der första loket till järnv?igen. Följande notis kunde mån liisa i Snrirlands Allehanda tlen 10 april: "Lctkomotiu på. Jönköpings gator. Denna ovanliga företeelse hade man, tillfälle ber-irrna i lör-dags. då Jönköping-Gripef bergsbanans första lokomotiv fasserade genom storgatan på en för tillfiillet utlagd fl-rttb_ar jiirnväg ulder ständig till' itrölrning i-.k,itle1-t.tna. Lokomotivet, som är tillverkat vid Bolinderska verksta' clel i Stgckirolm, hade pir järnväg kommit hit dagen förrrt och rullades untler nat' tens lopp pir utlagrla. fl,vttbara sp;ir från järnvägen ned å Järnvägstorget. På liildags rnorgon började färden genonr statlcu. Från en närbelägen vattenpost togs vattcn och lokomotivet cldades upp. Framför detta var utlagt ett 50 m' långt fll.ttbar:t spår. Dri lokomotivet fått upp ångal, sattes det i gång och glerl franl på rlet r-rtlagila spåret, framför vilket lades ett kortare clylikt. Då lokomotivet kornmit in på cletta anch-a spiir" stannadcs det och 25 kr'aftiga miin lyfte på Siven order av jär.nvägens ingenjör- löjtnant Crafoord det längrc spåret och latle det på n.wtt framför: lokomotivet varpå färden ånyo begyrrtes. Vid Vindbron rnåste emellertid göras ett tre timmars långt uppehåll fijr förstärkande av bron, vars tråbalkar äro ovanl igt klena. Under e,tt alltjämt växande tillopp av människor, i synnerhet barn, sorn betydligt försinkade transporten av lokornotivet, tillryggalades av detta östra Storgatan i hela dess längd och vid 3-tideu på eftermiddagen nådtles bestämmelseorten' ett sandtag pfr anclra sidan Liljeholmskärret, diir ett tillfälligt lokomotivstall uppförts." Tillverkare JaCC Bolinders Stockhohu. Tillverkningsår: 1893' LOK }IR 1_3 IIek. Yerk. Tillverkningsn:r 1-3. Vikt: 13 ton. Axelföljd: B'8. Lok nr 1 och 3 levererades vertikalt stående ångpanna rnetl var sin avsedd för två-a-xlig tender som Yar försedd med en uppvärmning av tåget. De båda tenderna -19-

19 användes eftersom Lok nr I skrotades I909. gemensamt av alla tre loken. den var obehövlig. slopades 1913, nr och 1914 och nr 3 mötte sitt öde Ånglohomotiv och n'ratura&gnar I)en ena tentlerns panna nedtogs senare det tredje loket De b:ida första loken De båda tenderna slopades redan Lak nr 2 meå tender påkapplad'. Fotogralerat oid loltstallet i Jönköping. LOK NR 1 I nraj 1899 beslöt järnvägsbolagets styrelse att anskaffa ett fjärde lok till Gripen. bergsjärnviigen och detta anlände samna år tiil JGJ. Loket var av helt. annan konstruktion än de tr.e lok, sorn tidigare fanns vid banan, oc'h var utrustat med två cylindrar. Fyran tillverkades lb99 i Frankrike av firman Decauville med till. verkningsnummer 294 och axelföljd C'1. Loket skrotades år Tehniska data (representatiua lör lolten 5-8): LOK I\R 5 Loken nr 5-9 var de s k Motalaloken. konstruktiorr och utseende. Tillverkare: Motala Mek. Yerkstad. Tillverkningsår : Tillverkningsnummer : 298. {xclföljd:lc1. 'ljänstevikt: 15,5 ton. -.\d\esionsvikt: tr2 ton.,\iarerialvikt: 12,5 ton. De fyra första av dessa var av saulma Ängtryck: 12 atö" Elclyta: 31,2 m:. Rostyta: 0,49 m?" Dragkraft: kg. Drivhjulsdiameter: 600 mm. Cylinderdiameter: 240 mm. Slaglängd 280 mm.

20 Ånglohomotia och rtataruagnar Vattenförråd: 1.? ton. Kolförråd: 0,45 ton. Loket skrotacles efter nedläggningen åv Total hjulbas: :nm. Längd utan buffertar: mr'. j ärnvägen, LOI( NR. 6 Tillverkare: Motala Mek. Verkstad' :LxeiföIjdr lcl. Tillverkningsår: Slirotat efter banans nedläggning. 'frllvorkningsnnmmer : 299' Tillvcrkare: Motala Mek. Verkstad. Tillvcrkningsår: fillverkningsnummer : 371, LOK NR? Axelföljd: lcl. Skrotat efter banans nedläggning" Tillverkare: Motala I'Iek" Vcrkstad. 'f illverkningsrlr : 19I i. Tillverkningsnummer : LOK l{r I ANelföijd:lC1. Skrotat e{ter banans nedläggning, LOK NR 9 Lolr nr 9 oid. kolupplaget på Jönltöping Östa. Tillverkar"e: Motala NIek. Tillverkningsår: Tillverkningsnummer: 568, Axelföljd: 1C1. -fjiinstevikt: kg. Yatten{örråil: kg' Kolförråd: 450 kg' Verkstad, Ängtr;'ck: 12 atö. Bredd: 1850 mm. Längd över buf{ertar: urm. JGJ nr 9 och NAÄJ nr 4 K. M. Nelson var de enda svenska 600 mm lokerr sonl var försedda med överhettare. _-21 -

Börringe Östratorps järnväg

Börringe Östratorps järnväg Börringe Östratorps järnväg Banans tillkomst Anderslöv har sedan länge varit en viktig ort vid gamla landsvägen Malmö Ystad. Det är därför kanske inte så underligt att den första gång Anderslöv förekommer

Läs mer

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av

NÄSSJÖ. Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av NÄSSJÖ Stationen öppnades för allmän trafik den i december 1864. Staden hade år igjy ett invånarantal av F M nit ort- 1855 56 års järnvägskommittés förslag skulle Södra stambanan dragas från Malmö genom

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE Fönsterrenovering Antikvarisk rapport 2006-2007 INLEDNING Godsmagasinet är beläget i kvarteret Residenset i Nora stadskärna. Det ingår som en del i byggnadsminnet

Läs mer

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS

FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS FÖRSÄLJNINGS PM - VILLA FÖRNÄS 1 Innehållsförteckning Beskrivning av försäljningsobjektet... 3 Försäljningsvillkor... 4 Bilaga 1, Kartbild... 6 Bilaga 2, Kartskiss över tänkt fastighetsindelning... 7 Bilaga

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Styrelsemöte 2A I5-0 3-0 9

Styrelsemöte 2A I5-0 3-0 9 Styrelsemöte 2A I5-0 3-0 9 Svalövs Brukshundklub tr hrufr.sfiunr{frfu66 Närv'aran«le: Ordf. Mats Jarl, v ordf. Björn Stenmark" sekr. Christina Andersson, kassör Christel Jonsson, ledamötema Len:rart Fernebro,

Läs mer

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik -teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Nättraby-Alnaryd-Almeboda Järnväg (Agar«: Nlttraby Alnaryd Erlngsboda Järn vlgsaktiebolag)

Nättraby-Alnaryd-Almeboda Järnväg (Agar«: Nlttraby Alnaryd Erlngsboda Järn vlgsaktiebolag) Nättraby-Alnaryd-Almeboda Järnväg (Agar«: Nlttraby Alnaryd Erlngsboda Järn vlgsaktiebolag). 'O,VI T. K. VAG-OCH VATTUNE.-STYRELSEN ip-1937 > ',r >m till nriaöliininspelttionen vit K'ingl. Väg-och Vatontyganade-

Läs mer

ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg

ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg ÅTVIDABERG - BERSBO Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg Brukskultur Åtvidaberg 2003 Åtvidaberg - Bersbo Östergötlands första lokomotivdrivna järnväg Åke Asph & Hans Blomberg

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Januari 2015 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Januari 2015 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Södra utfarten från Korted. Spåren gapar tomma och av verksamhet syns ingen alls, förutom en övergiven bil och Johanssons barack. För stunden även den övergiven. Baracken är annars tillhåll för pensionerade

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888

WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888 HISTORIK WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888 Wadstena-Fogelsta jernväg (WFJ) öppnades för trafik i oktober 1874. WFJ var en av de två första smalspåriga järnvägarna i Östergötland. Den 9.6

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

paradbostäder af gbj bygg

paradbostäder af gbj bygg kvarteret a r g u s 3 paradbostäder af gbj bygg Unik paradbyggnad från förra sekelskiftet Här föddes det moderna Växjö I mitten av 1800-talet bestod stadsdelen Söder mest av åkermark. Det mesta av marken

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

Vindsutbyggnad Brf Betel

Vindsutbyggnad Brf Betel Vindsutbyggnad Brf Betel Ett förslag utarbetat av Vindsgruppen 2009 Inledning och historik... 2 Förutsättningar för vindsutbyggnad... 3 Brandsäkerhet och utrymningsvägar... 3 Vindsutbyggnad... 3 Torkvindar

Läs mer

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6) Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ),

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), 556863-3977 ( Bolaget ), föreslår att den extra bolagsstämman

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem:

Ett par av attraktionerna i Kaninlandet är lite äldre. Låt oss titta närmare på ett par av dem: Liseberg - En matematik, fysik och tekniktur 2015 Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se, tivoli.fysik.org och physics.gu.se/liseberg/ Några artiklar om fysik i nöjesparker (och lekplatser): http://tivoli.fysik.org/english/articles/

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Resa till Gripsholm med stopp vid Taxinge slott, 2013-04-16

Resa till Gripsholm med stopp vid Taxinge slott, 2013-04-16 Resa till Gripsholm med stopp vid Taxinge slott, 2013-04-16 Vid starten från kommunhuset tittade solen fram och det kändes nästan som vår i luften, kul. Litet tråkigt dock att anslutningen var så klen

Läs mer

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens förslag och beslut innefattar följande: A Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag

Läs mer

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus själva och lät fiskarhedenvillan bygga det åt dem. Text Nathalie Carlsson

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

7A Styrelsens för Aspiro AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

7A Styrelsens för Aspiro AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen 7A Styrelsens för Aspiro AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen 7B Styrelsens för Aspiro AB förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet för täckning av förlust 7A Förslag till beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Viksjöleden. Veddesta. Solna Skälbyvägen. Tomteboda Befintlig Barkarby station

Viksjöleden. Veddesta. Solna Skälbyvägen. Tomteboda Befintlig Barkarby station 5. A LT E N AT I V Befintlig/Kista korridor yttre Korridorernas namn och indelning Delen Barkarby Kallhäll Viksjöleden Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Veddesta Ulriksdal Solna Sundbyberg Tomteboda Befintlig

Läs mer

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING 1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Madrid, måndag 2013-05-20... 2 3. Höghastighetståg Madrid-Barcelona, måndag 2013-05-20...

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

Trafiksäkerhetsföreskrifter för linje 8 t Ange redsbanan, sträckanpolhemsplatsen - Hjällbo.

Trafiksäkerhetsföreskrifter för linje 8 t Ange redsbanan, sträckanpolhemsplatsen - Hjällbo. TWö i9 (x /r FGÖTEBORGS s p å r v ä g a r Trafiksäkerhetsföreskrifter för linje 8 t Ange redsbanan, sträckanpolhemsplatsen - Hjällbo. 5t.a PJE>.Ai Utöver tjänsteföreskrifter för spårvagnsförare gäller

Läs mer

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor.

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor. 1 (5) Bolagsordning Ratos AB Artikel 1: Firma Bolaget, som är publikt (publ), skall ha firman Ratos AB. Artikel 2: Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. Artikel 3: Bolagets verksamhet

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

HATTUDDEN - PRIS: 2 100 000:- FAST PRIS

HATTUDDEN - PRIS: 2 100 000:- FAST PRIS HATTUDDEN - PRIS: 2 100 000:- FAST PRIS Beskrivning Nybyggt och stilrent Inflyttningsklara Skidstahus, byggår 2010, av modell Hattudden finns att förvärva i det natursköna området Hattudden beläget ca

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

I Vepkstad btg bta&pa.~lzt

I Vepkstad btg bta&pa.~lzt STOCKHOLMS STADSMUSEUM 458 Industrimiljöinventering 1979 Värdering A BO Fastighet- 8 (7 d Motors 7 Stadsdelsödra Hamarbuhamnen Adress Hamarbyvagen 13-19 Fas tighetsäg Stockholms k omn, Företag/verks/anst/

Läs mer

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INRÄT- TANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM INNEFATTANDE EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER SAMT GODKÄNNANDE AV ÖVERLÅTELSE AV TECK- NINGSOPTIONER (PUNKT

Läs mer

samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall inte självt bedriva spelverksamhet.

samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget skall inte självt bedriva spelverksamhet. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i Betsson AB (publ), org nr 556090-4251, den 31 oktober 2006 i Stockholm Närvarande: Enligt förteckning i bilaga 1, med angivande av antal aktier och

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 1 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2006-12-10 Reviderad dec 2007 Reviderad maj 2008 Reviderad sept 2008 Reviderad 2009 Reviderad 2011 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 2006, vers. 6 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

General-Försäljare i Finland: AUTOMOBILAFFAIi A. VALONEN. Helsingfors. Bergmansgatan 62 566, 33 025. Telefon. Auktoriserad Återförsäljare:

General-Försäljare i Finland: AUTOMOBILAFFAIi A. VALONEN. Helsingfors. Bergmansgatan 62 566, 33 025. Telefon. Auktoriserad Återförsäljare: Bergmansgatan Telefon A. VALONEN = General-Försäljare i Finland: Helsingfors - Auktoriserad Återförsäljare: oo AUTOMOBILAFFAIi 10-62 566, 33 025 CJ I/ anomag-bilernas popularitet har alltmera vuxit både

Läs mer

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö Anmäl intresse www.boinassjo.se Bo i Nässjö Välkommen att hyra en av våra nyrenoverade lägenheter i centrala Nässjö Våra lägenheter ligger i centrala Nässjö bara några kvarter från stationen, stadshuset,

Läs mer

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Lektionsplanering 1 JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Läroämnen och lektioner där man kan gå igenom materialet: Miljö- och naturkunskap (biologi, hälsokunskap) Nivå:

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Kapitel 7. Från Strömsholmen till Tingshusdammen

Kapitel 7. Från Strömsholmen till Tingshusdammen Kapitel 7 Från Strömsholmen till Tingshusdammen Strömsholmen Vy från Ekmarkspark med Strömsholmen till höger. Bebyggelsen på Strömsholmen i mitten av 1890-talet, från vänster fabriksbyggnaden, målarverkstaden

Läs mer

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015.

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063 Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. 1 Firma Bolagets firma är RealXState AB. Bolaget är ett publikt aktiebolag (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Tallåsen. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg.

Tallåsen. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg. Tallåsen Vackert belägen hästgård med lantligt boende nära stan, 6 km söder om Vetlanda. Bostadshus i bra skick uppfört 1920. 5 r o k med vackra kakelugnar och kaminer. Gäststuga. Stall med 3 hästboxar,

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion

Trafiksäkerhetsinstruktion Dokumenttyp Verksamhetsområde Trafiksäkerhetsinstruktion Jernhusens järnvägsverksamhet 1 (8) Upprättad av Kristina Blomqvist, 08 402 84 75, kristina.blomqvist@jernhusen.se Beslutas av CTFI, Maria Denize

Läs mer

Aktiebolaget Cilikattegel. Aktie : Bolagsordning. Lidköping 1909

Aktiebolaget Cilikattegel. Aktie : Bolagsordning. Lidköping 1909 Aktebolaget Clkattegel Akte : Bolagsordnng Ldköpng 1909 EOD Mljoner böcker bara en knapptrycknng bort. I mer än 10 europeska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeska bblotek har mljontals böcker från

Läs mer

Foto omkring 1900, Maria Lindblom.

Foto omkring 1900, Maria Lindblom. Foto omkring 1890. Järnvägsgatan eller som den kallades före år 1900, Stationsgatan. Till vänster ser man det gamla stationshuset. Stationshuset var klart i samband med järnvägens öppnande den 1 september

Läs mer

KALLELSE. ----------Brf Malmöhus S 2----- Informution. Insläpp från kl 18.30.

KALLELSE. ----------Brf Malmöhus S 2----- Informution. Insläpp från kl 18.30. ----------Brf Malmöhus S 2----- Informution KALLELSE Medlemmarna i Bostadsrättsförenittg Riksbyggen Malmöhus 52 kallas härmed till ordinarie föreningsstämma : Måndagen den 28 April 2007 kl 19.00. Insläpp

Läs mer

N Time. Trafik & Miljö

N Time. Trafik & Miljö N Time Trafik & Miljö On Time är en digital busstidstabell som ska göra det enklare för många att åka buss. On Time kan visa vart och när man ska byta buss för att minska väntetiden, Buss tiderna kommer

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Nu packades minibussarna, som vi lät stå kvar vid vårt hostel, för nu skulle det shoppas en sista gång i SF.

Nu packades minibussarna, som vi lät stå kvar vid vårt hostel, för nu skulle det shoppas en sista gång i SF. Alla var snabbt uppe även denna morgon 07,00 för idag skulle vi lämna San Fransisco men först hade vi en hel del att göra. Vi började med frukost i vanlig ordning men det blev en ganska omtumlande frukost.

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

7 a STYRELSEN FÖR SWECO AB (publ) FÖRSLAG TILL BESLUT OM AKTIEBONUSPROGRAM 2007

7 a STYRELSEN FÖR SWECO AB (publ) FÖRSLAG TILL BESLUT OM AKTIEBONUSPROGRAM 2007 7. AKTIEBONUSPROGRAM 2007 Styrelsen anser att ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos anställda kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen

Läs mer

Arbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli.

Arbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli. Arbeten på från 9 mars till början av juli. Foto: Kari Kohvakka. Visionsbild: DinellJohansson. Trafikinformation Hållplats tillgänglighetsanpassas och den provisoriska ändhållplatsen på Hamngatan tas bort.

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer