Då järnvägen mellan Nässjö och Falköping

Transkript

1 Post kring Jönköping-Gripenbergs Järnväg Av Brynolf Engstrand Då järnvägen mellan Nässjö och Falköping byggdes blev Huskvarna förbigånget. Detta ville bland andra chefen för Husqvarna Vapenfabriks AB, Wilhelm Tham, kompensera. Tillsammans med greve James Hamilton, Lyckåsgård, och baron Axel von Otter, Stora Hultrum, arbetade Wilhelm Tham omkring 1890 fram förslag om en privat smalspårig Illustration: Brynolf Engstrand. 495

2 (spårvidd 60 cm) järnväg mellan Jönköping och Gripenberg och den skulle då naturligtvis gå genom Huskvarna. Planerna kunde så småningom förverkligas och den första etappen Jönköping Östra station - Lyckåsgård invigdes i april Den 3 december 1900 var järnvägen framme i Vireda, som - skulle det visa sig - blev slutstation. Någon fortsättning till Gripenberg vid östra stambanan blev det således aldrig. Tack vare järnvägens tillkomst förbättrades postbefordran avsevärt i bygden och nya poststationer öppnades allteftersom järnvägen byggdes ut. Den 1 september 1894 öppnades Rosendala poststation vid Vätterns strand. Den fick normalstämpel nr 14. Huskvarna hade nu två poststationer; den första öppnades den 17 januari 1874 och låg inne i centrum. Tidigare hade Huskvarna fraktat sin post till och från Jönköping med s k kärrpost, det vill säga med häst och vagn. Den nya järnvägen tog nu över all posttransport och kärrpostens tid var förbi. Mängden post mellan Jönköping Östra och Rosendala var ibland mycket omfattande och vid ett tillfälle så stor att 4 paketsäckar fick ställas ute på en av vagnarnas plattformar. Då bar det sig inte bättre än att gnistor från loket antände säckarna strax före ankomsten till Rosendala. Nya instruktioner utfärdades snabbt och i fortsättningen skulle post, som ej rymdes i postvagnen, flyttas till en godsfinka. Den förste postmästaren i Rosendala var Sven Johan Brandt, som också var stins. Hans årsarvode från Kungl. Generalpoststyrelsen var 120 kronor. Oscarsfrimärkena var i bruk största delen av Rosendalas nittonåriga period medan de därpå följande Gustaf V i medaljong endast fanns under knappt 2 år av Rosendalas sista tid. Ur filatelistisk synpunkt är således en Rosendalastämpel på Gustaf V i medaljong betydligt intressantare Vid forskning har framkommit att avsändaren av denna originella försändelse med fonetisk text (jönköpingsdialekt) var postmästaren i Ousbyholm, Emil Axdorff. Axdorff tidigare postmästare på Lyckåsgård har skrivit till sin vän Karl Karlsson, som på den tiden var anställd vid kärrposten där. Förtydligande av texten: Postiljonen å Jönköping-Gripenbergs Järnväg å kärrposten Lyckås-Gränna Högvälborne Herr Karl Karlsson, Jönköping. Mottagaren av försändelsen var postiljon vid kärrposten Lyckåsgård Gränna. Denna kärrpost var i bruk Därefter flyttades kärrposten till den nyöppnade poststationen i Brötjemark. 496

3 och svårare att få tag i, vilket också framgår av katalogpriserna. Rosendala poststation blev således ej så gammal - den stängdes den 30 juni Påföljande dag öppnades poststation i Vättersnäs. Dit flyttades inventarierna med undantag av datumstämpel och sigill, vilka sändes till Postens Persedelförråd i Stockholm. I Gisebo stationshus - med vacker utsikt över Vättern - öppnades poststation den 1 september 1894 med förre distinktionskorpralen och Stockholmspolisen Emil Fagerström som postmästare och stins. Årsarvodet från posten var även här 120 kronor. I augusti 1916 inrättades lantbrevbärarlinjen Gisebo - Hjelmstorp med f d hemmansägaren J T I Zar som brevbärare. Gisebo, som fick normalstämpel 14, fanns kvar till den 30 april 1968 och blev därefter Huskvarna 4. I Skärstad fanns poststation från 1 januari Denna flyttades den 1 september 1894 till det nya stationshuset i Lyckåsgård och bytte samtidigt namn till just Lyckås Gård men med apostrofgenitiv. Normalstämpel 14 blev det även vid denna poststation. Den förste poststationsföreståndaren och tillika stinsen hette Emil Axdorff, vars arvode från posten var 240 kronor per år. Detta var dubbelt så mycket som kollegorna i Rosendala och Gisebo, men Axdorff fick ju ta över den verksamhet som drivits vid Skärstads poststation. Lyckåsgård ansågs vara den finaste post- och järnvägsstationen utmed hela linjen - här bodde ju greve James Hamilton. Den kärrpost, som tidigare trafikerat Jönköping - Gränna, flyttades den 1 september 1894 och utgick i stället från Lyckåsgård. Denna linje var i bruk fram till den 21 oktober Hästarnas stall var för övrigt granne med lokstallet. Den 1 augusti 1908 inrättades brevbärarlinje på sträckan Lyckåsgård - Vettersmålen med K W Svensson som förste innehavare av brevbärartjänsten. Poststationen stängdes den 30 april år efter det att järnvägen upphört. Den andra etappen av järnvägen blev klar 1899 med tre nya poststationer som följd. Posten i Siringe öppnades den 21 oktober 1899 och fick normalstämpel nr 29. Den förste kombinerade poststationsföreståndaren och stinsen var Gustaf Ljungdahl, som tidigare varit konduktör. Servicen utökades den 1 januari 1919 då en lantbrevbärarlinje öppnades mellan Siringe och Algutstorp. Både den linjen och posten i Siringe lades ned den 31 augusti Samma dag som Siringe började sin verksamhet öppnades också Brötjemark - likaledes med 497

4 Brevkort som är stämplat PLK. 245 den 12 april 1903, ankomststämplat LYCKÅS GÅRD samma dag. normalstämpel 29. Den tidigare chefen i Rosendala Sven Johan Brandt fick nu motsvarande tjänst i Brötjemark. Brandts arvode från posten steg dock med hela 150 % till 300 kronor per år. Utgångsstationen för kärrposten till Gränna, som hittills varit Lyckåsgård, flyttades till Brötjemark, vilket innebar en kortare körsträcka. Från Brötjemark gick 6 dagar i veckan lantbrevbärare till Ölmstad. Den förste brevbäraren var Lars Ros i Korparp, som erbjudit sig utföra denna tjänst för 50 öre per tur. Brötjemark stängdes den 31 oktober Ytterligare en poststation öppnades den 21 oktober 1899, nämligen Bunn med normalstämpel 29. Carl Henning Bylander blev den förste stationsmästaren och stinsen och årsarvodet från posten var det traditionella beloppet 120 kronor. För stämpelsamlare är Bunn särskilt intressant. Enligt tillgängliga kataloger öppnades poststationen som ovan nämnts den 21 oktober Men den 20 oktober kl sände postmästare J A Olsson i Jönköping telegram till postinspektören med följande lydelse: Bunn kan ej öppnas ty alla effekter saknas. Postinspektören lämnade telegrammet till Kungl. Generalpoststyrelsen med påteckning om att effekterna sänts den 20 oktober. Det finns dock inga uppgifter om när effekterna kom fram till Bunn eller när de togs i bruk. Drygt ett år efter det att sträckan fram till Bunn börjat trafikeras blev 3:e etappen klar i järnvägsbygget. Det skulle senare visa sig att detta blev den sista etappen. Den 18 december 1900 invigdes de nya förenade post- och järnvägsstationerna Förnäs, Stora Hultrum och Vireda. Förnäs poststation, som låg endast 1,5 km från Bunn, fick normalstämpel nr 33. Det var Erik Gyllensvan på Östanå säteri som med framgång stred för Förnäs och han föreslog t o m att Bunn skulle läggas ned. Den förste föreståndaren i Förnäs var Karl Edvin Lindoff. Stora Hultrum - baron Axel von Otters bostadsort - fick poststation den 18 december 1900 och med normalstämpel 33. Carl Ragnar Wessman - den förste stationsmästaren - fick nöja sig med samma begynnelsearvode som kollegorna började med 6 år tidigare, nämligen 498

5 Brevkort, stämplat med PLK. 413 den 24 april PLK 413 var i bruk åren på sträckan Jönköping Vireda. 120 kronor per år. Den 30 september 1967 var sista dagen för poststationen i Stora Hultrum. Vireda fick poststation redan 1874 men då järnvägens nya stationshus var klart flyttades posten dit och det skedde den 18 december Då byttes också poststämpeln från normalstämpel 16 till nr 29. Ny chef för såväl post som järnväg blev Erik Gustav Svensson. På en sträcka av 37 kilometer fanns det nu nio poststationer jämte ett antal lantbrevbärarlinjer. Bygden kring den smalspåriga järnvägen kunde glädja sig åt en mycket god postservice. En försändelse kunde t ex ha samma datum på både avsändarstämpeln och ankomststämpeln. Så snabb postbefordran finns minsann inte idag. I Sverige förekom posttransporter på sex av de sju enskilda järnvägarna med 60 cm spårvidd. Det var dock endast två av dessa smalspåriga järnvägar som hade en så omfattande posttrafik att de hade bemannade postkupéer, nämligen Jönköping-Gripenbergs Järnväg (JGJ) och Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg (NAÄJ). Beträffande järnvägsposten på JGJ så fanns det en poststämpel Jönköping-Gripenberg. Den hade beteckningen järnvägspost I, typ IV och var i bruk Den 1 september 1894 öppnades en postiljonskupéexpedition med beteckningen PLK 245. Stämpeln var järnvägspost 4 typ II. PLK 245 var inrymd i järnvägsvagn nr 27 littera D Go (D=postvagn, G=täckt godsvagn och o=boggievagn). Godsvagnsdelen var målad gråolivgrön och postkupédelen var gul samt försedd med texten Kongl. Post och vagnen hade också ett brevlådeinkast. Fram till 1899 gick denna postkupé sträckan Jönköping Östra - Lyckåsgård för att 1901 utökas fram till Vireda. En andra postkupé PLK 413, installerades Den fick stämpeln järnvägspost 4 typ I och var installerad i järnvägsvagn nr 16 littera C Do (C=3:e klass personvagn, D=postvagn och o=boggievagn). PLK 413 gick hela sträckan Jönköping Östra - Vireda. De bemannade postkupéerna togs bort

6 och ersattes med fack och brevlådor. Facken var lådor försedda med hänglås och transporterades i godsfinkorna. Såväl brevlådorna som facken fanns kvar ända tills järnvägen lades ned den 31 augusti Efter nedläggningen övertogs postbefordran av bussar. Samma dag som sista tåget gick var det endast en av poststationerna som stängdes nämligen Förnäs. Bygden fick således i stor utsträckning behålla sin postservice långt efter att tågen slutat gå. Den sista poststationen som stängdes var Brötjemark och där låstes dörren för gott den 31 oktober Detta betydde att postens verksamhet i en del av bygden överlevde järnvägen med hela 40 år. Snurren, Jönköping. Trådrullatåget 1910 (Jönköping Gripenberg Jernväg). Tågen från omlastningsstationen passerar Båtmansbacken (Snurren), på väg mot Östra Station. Post- & järnvägsstationen i Rosendala. 500

7 Post- & järnvägsstationen i Gisebo. Vistakulle järnvägsstation. 501

8 Drättinge järnvägsstation (hållplats). Post-& järnvägsstationen i Lyckåsgård. 502

9 Post- & järnvägsstationen i Siringe. Post- & järnvägsstationen i Brötjemark. 503

10 Post- & järnvägsstationen i Bunn. Privattaget foto. Post- & järnvägsstationen i Förnäs. 504

11 Post- & järnvägsstationen i Stora Hultrum. Post- & järnvägsstationen i Vireda. 505

12 Aktiebrev från Jönköping Gripenbergs Järnväg. Valör kronor. Troligen är det endast tre aktiebrev utgivna i denna valör. Ur Boo Wittesjös samlingar. 506