Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd.

Transkript

1 Mer om Handen. Gamla Handen eller Kilen är rubriken på detta foto av en tavla som finns i Gillets arkiv, konstnären är okänd. Sven Klasenius artikel (Läs den här) om teorin om hur ortsnamnet Handen kommit till blev mycket uppskattad. Men hans synpunkter är inte oemotsagda, Lennart Hagelin, Handenbo och född i Kolartorp, har i några välunderbyggda och faktaspäckade artiklar i ämnet framfört andra teorier. I den första av dessa artiklar, införd i Glimtar 2013 under rubriken Hur blev Handen Handen?, framlägger han mycket intressanta fakta om själva samhällets utveckling men berör bara perifert sina synpunkter på namnursprunget. Namnproblematiken utvecklar han mer i de senare artiklarna som kommer här på bloggen senare. Sven Klasenius anser att Handen borde ha firat sin hundraårsdag redan 2013, då järnvägsstationen efter Nynäsbanan bytte namn från Österhaninge till Handen den 1 januari 1913 och det där liggande postkontoret namnändrades på samma sätt. Därmed kom det nya namnet att spridas även som poststämpel. Enligt Lennart Hagelin har dock Handenborna sitt hundraårsfirande framför sig,

2 det bör ske först år 2021! Läs följande förstår ni varför! HUR BLEV HANDEN HANDEN? Enligt sociologisk utgångspunkt uppstår ett samhälle när en grupp människor förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet över tid. Ett samhälle är territoriellt avgränsat och individerna i samhället delar gemensamma institutioner samt, i högre eller lägre grad, en gemensam kultur och tradition. Ett samhälle överlever sina samhällsmedlemmar och reproducerar sig självt. Häradskartan från Enligt geografisk utgångspunkt är ett samhälle en plats eller ett område där flera

3 människor valt att leva under samhälleliga former under en längre tid. Platsen bär permanenta spår av samhällsbildning i form av hus och andra byggnader där människor lever och vistas. En statistisk tätort definieras i Sverige, Norge, Danmark och Finland som ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 m samt andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Tätortsindelningen beräknas i Sverige vart femte år av Statistiska centralbyrån. Ett bondesamhälle är en sammanfattande beteckning på ett geografiskt område där produktionen till största delen är av jordbrukskaraktär eller där de största värdena skapas inom jordbruk och skogsbruk. När övergick då området Handen från bondesamhälle till samhälle? Samhället Handen kommer från en ägostyckning av Söderby gård, som 1876 köptes av godsägaren Carl Gustaf Nilsson, född den 4 oktober 1836 i Mönsterås i Kalmar Län. Han dog 1882 i en skogsbrand han själv förorsakat. Säteriet blev ett sterbhus som först arrenderades och så småningom köptes av sonen Karl Ernst Albert Nilsson. Söderby Gård

4 Av okänd anledning övergick ägandet till Bankkamrer A. Strandberg, som den 21 oktober 1905 begärde laga skifte på ägorna Söderby nr 1, Klena nr 1 och 2, Hermanstorp nr 1, Kolartorp nr 1 och Söderbytorp. Ägandet övergick sedan till riksdagsmannen och godsägaren Klas Malmborg som begärde ägostyckning den 30 april Godsägaren riksdagsmannen Malmborg, ägare till Arbottna på Muskö, området under några och Klas bl.a. äger år. Därefter, den 5 januari 1921, avsöndrades Handens tomtområde på 37 hektar, 47 ar och 60 kvm ( kvm) till herrarna Erik Lindström och Leonard Johansson. De sålde uppemot 500 tomter: tillräckligt många för att mer än väl uppfylla kravet på att kallas samhälle eller tätort. Inspektör Axel H. T. Pettersson kom till Söderby Han är först inspektör, han flyttar 1901 men återkommer 1911, blir så småningom arrendator och slutligen ägare till Söderby gård. I kronologisk ordning gick det till på följande sätt när samhället Handen föddes. Till Konungens Befallningshafvande i Stockholms län. Vördsamt anhålles om förordnande för Herr Förste landtmätare C. A. Sjöberg att verkställa laga skifte på egorna till:

5 1 mantal Klena nr 1 1/4 mantal, Kolartorp nr 1, 1 mantal, Klena nr 1, 1 mantal, Klena nr 2 1/8 mantal, Söderbytorp nr1 jämte inom Söderby belägna Söderby mjölqvarn i Österhaninge socken, Sotholms härad och Stockholms län, med tillkännagifande, att ståndsskog finnes å samfälligheten. Stockholm den 21 Oktober Strandberg Egare af 1 mantal Söderby nr 1 och Söderby mjölqvarn. C. A. Carlsson Egare af 1 mantal Kolartorp nr 1A. B. Carlsson Egare af 1 mantal Klena nr 1 1/8 mantal, Hermanstorp nr 1 med 1/8 mantal, Söderbytorp nr 1. Genom Y J Jansson enligt bifogad fullmakt. Bankkamrer Strandberg sålde sedan Söderby till riksdagsmannen och godsägaren Malmborg som begärde ägostyckning av Söderby gård. Till Konungens Befallningshafvande i Stockholms län. Undertecknad anhåller vördsamt om förordnande för vederbörande distriktslantmätaren att så fort ske kan verkställa ägostyckning af mig tillhöriga. 1) Söderby nr 1 ett mantal. 2) Hermanstorp nr 1 ett åttondels mantal, 3) Kolartorp nr 1 ett fjärdedels mantal, 4) Täckåker Öster nr 1 tre fjärdedels mantal, 5) och Täckåker Vester nr 2 ett mantal. Allt beläget i Österhaninge socken Sotholms härad af Stockholms län. Arbottna den 30 april Klas Malmborg. Klas Malmborg sålde sedan ett område, i handlingarna benämnt Handens tomtområde. Köpekontrakt

6 Mellan Godsägaren Klas Malmborg såsom säljare, å ena, och Herrar Erik Lindström och Leonard Johansson såsom köpare, å andra sidan, är denna dag följande avtal träffat. 1. Godsägaren Malmborg upplåter härmed till Herrar Erik Lindström och Leonard Johansson för en köpeskilling av Sextiotusen (60,000) kronor ett område om 37 hektar, 47 ar och 60 kvadratmeter, att avsöndras från ett mantal frälse Söderby nr 1 litt. A i Österhaninge socken, Sotholms härad av Stockholms län, och gäller för köpet i övrigt nedan angivna bestämmelser. 2 Tillträdet äger rum den 1 juni Sedan följer sju bestämmelseparagrafer och därefter undertecknandet. Stockholm den 5 januari Säljare: Klas Malmborg Köpare: Erik Lindström, Leon. Johansson Nynäsvägen var livsnerven runt vilken samhället Handen växte fram i och med avsöndringen av Handens tomtområde i januari Hur samhället Handen fick sitt namn Handen är en annan historia. Det finns i huvudsak två teorier angående hur namnet ska förklaras: den ena innebär att namnet Hanveden skulle vara grunden, den andra att det funnits ett vägmärke i form av en pekande hand. Förhoppningsvis blir det möjligt att återkomma till dessa teorier i senare artiklar. Men är det datum då samhället Handen föddes enligt SCB:s definition på begreppet samhälle.