Tyska och svenska lasarettståg

Transkript

1 Tyska och svenska lasarettståg Den tyska begäran om att tyska lasarettståg från Torneå via Arvika till Oslo beviljades omkring den 1 juli Den 10 juli, samma dag som de sista vagnarna med den i annat avsnitt redovisade Engelbrechtdivisionens materiel lossades, lastades det första lasarettstågettåget. Antagligen då med utrustning? Begäran om att transporterna till en del skulle skötas av ett svenskt tåg var mer besvärligt för svenska regeringen. Svensk järnvägsmateriel, krigsmaterial och personal skulle användas. Transporterna skulle också beröra tre länder. Men begäran beviljades och bekräftades av ett telegram från ÖB den 11 juli Den tyska sjukvården tycks ha befunnit sig i en svår situation och begärt en snabb insats, för detta första tåg var sammansatt av vanliga sov och sittvagnar. 1 Det provisoriska svenska tåget var också det första som kom i trafik. Efter att ha lämnat Haparanda den 13 juli passerade det Charlottenberg den 15 juli kl med 249 sårade tyskar och en svensk personal bestående av 33 personer. Två dagar senare kom det första tyska tåget förbi Arvika på väg mot Oslo. 2 Det första tillfälliga sjukhuståget fick ett pampigt mottagande på Östbanestationens bangård i Oslo. Nittio procent av tyskarna var mycket artiga och förekommande i en del fall fjäskade de för den svenska personalen. De försökte ändå efter bästa förmåga bevaka svenskarna och inte släppa dem lösa i folkvimlet. De transporterades i bussar och bilar vart de än skulle. Den centrala destinationen var nog inte så poulär ur tysk synvinkel. Urlastningen av de skadade var nog allt för uppseendeväckande och efter en tid så flyttades avlastningen av alla de skadade till den inte så centralt belägna stationen Grefsen. 3 Färdvägarna för lasarettstågen var i huvudsak Haparanda-Krylbo-Örebro-Laxå-Arvika- Charlottenberg till Oslo. Till avsevärt mindre del från Riksgränsen (Narvik) över Gällivare och Östersund till Trondheim. Uppehållsstationerna var spärrade och ingen skulle få tillträde till perrongerna så länge tågen stannade där. Svensk kontrollpersonal följde med på tågen, även de tyska. Ingen fick lämna tågen, vare sig tyskar eller sjukvårdspersonal. Tidtabellen anpassades så att stopp vid större stationer enbart skulle ske nattetid. 4 Det måste ha tett sig ganska skräckinjagande för de få arvikabor som var ute i en mörklagd stad när de långa lasarettstågen anlände. Tågen kom alltid till Arvika strax efter midnatt och var helt mörklagda. Till olika antal och placeringar gick värmevagnar med skorsten som det bolmade rök ur. När de långsamt saktade in och stannade hördes ett lågt gnissel från bromsar och koppel. När det blev tyst hördes ofta högljudda jämmerrop från någon av de två till trehundra blesserade soldaterna ombord. Krigets vansinne och lidande fanns under de tågstoppen närmare Arvika än de flesta arvikaborna någonsin blev medvetna om. 5 1 Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping Henningsson Bengt. Granne med kriget. 3 Bertil Nyman. 4 P.M. från Järnvägsstyrelsens militärbyrå. 5 Högskoleuppsats som förkommit. Möjligen Sandelin Kenneth.

2 Tyska armén hade ett stort antal lasarettståg organiserade under kriget. Ett fullstort sådant skulle enligt reglementet bestå av 37 boggivagnar varav 27 var sjukvagnar med plats för 297 liggande. 6 Det tyska lasarettståget nummer 665 som trafikerade Arvika under den aktuella tiden ska bara ha haft totalt 24 boggivagnar. Det hade från loket räknat 1 Kylvagn, 1 Godsvagn, 1 Officerssjukvagn, 7 Manskapssjukvagnar, 1 Sovvagn, 1 Chefs och ledningsvagn, 2 Ångvärmevagnar, 2 Köksvagnar och 8 Manskapssjukvagnar. Antalet teoretiska sjukplatser uppges ändå till De platserna utnyttjades i så fall inte fullt ut. Genomsnittligt antal transporterade sårade med det tyska Haparandatåget var 275 stycken, och med det svenska tåget 215 stycken. 8 Däremot så ska lasarettståg 623 den 25 januari 1942 gått med 380 patienter från Kogr till Helsingborg F. Kan Kogr stå för Kongsvinger? I så fall tyder det på ett fullstort lasarettståg på en tidigare inte känd rutt? Lämna besked någon som vet. 9 Tyskt lasarettståg draget av två B-lok mellan Vännäs och Boden. Nybergska samlingen Sv. Järnvägsmuseum. Alla tågen drogs av ånglok i övre Norrland på grund av att järnvägen fortfarande inte hade eldrift då. Resten av vägen till Charlottenberg användes normalt ellok, därefter norska ånglok till Oslo. Kunskaperna om de tyska sjukhustågen är osäkra. De tyska vagnarna drogs vad som är känt alltid av svenska lok, svenska kontrollofficerare fanns med, men uppgifterna om deras verksamhet är ganska otydliga. En regel var att det skulle finnas en svensk tågbefälhavare. De tyska vakterna avvisade enligt en del källor ändå mycket bestämt någon ytterligare inblandning av svensk personal på de tyska tågen och hävdade att svenska soldater inte hade rätt att beträda tysk mark. 10 Upplevelserna av de tyska tågen var ändå varierande. En kontrollofficer skrev i en rapport över en transport som lämnade Torneå den 6 december 1941: Bemötandet från den tyska befälspersonalens sida var till ytterlighet förekommande och hjärtligt. Vården på sjukhustågen sköttes professionellt av äldre personal i en sammansvetsad grupp med gedigen erfarenhet från lasarettståg i Polen, Holland, Belgien, Frankrike och Rumänien Lexikon der Wehrmacht. 7 Tyska sjukhuståg. Ola Bergman P.M. från Järnvägsstyrelsens militärbyrå. 9 Grunduppgifter Thomas Tydal på internet. Gissningen angående rutt min egen. 10 Bertil Nyman. 11 Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping 2003.

3 Enligt 1940 års krigssjukvårdsplan tilldelades svenska armén åtta sjukhuståg. De hade nummer H35 - H42 och hade 208 vårdplatser per tåg. 12 Så beredskap fanns på området. Det i tysk tjänst första ordinarie svenska sjukhuståget H 39 som avgick från Linköping den 29 juli gick sedan i skytteltrafik mellan Torneå och Oslo till den 13 november 1941, då det ersattes av det nyrustade H 40. Det (H 39) skulle kunna ta 214 sårade i över- och undersängar som hängde i läderstroppar. Transporterna tog två nätter och en dag på nervägen, personalens uppgift var då att se över förband, göra mindre operativa ingrepp och stå för mathållningen. Personalstyrkan bestod av 20 sjukvårdare, en SJ-anställd som skötte tåget, en chefsläkare, en medicine kandidat och fyra sjuksköterskor, kockar samt kompanipersonal och en tolk. Allt som allt 38 personer. Totalt på tåget inklusive de skadade 252 personer. Hanteringen av de i många fall svårt skadade unga soldaterna under stor tidspress var både fysiskt och psykiskt pressande. Och hanteringen av hastigt amputerade som saknade både två och tre extremiteter framkallade många rop av smärta, och tårar. 13 Svenskt lasarettståg med vagn Co i Torneå. Bildägare B.D. Sjukhuståg H 39 kom första gången till Charlottenberg den 4 augusti 1941 och kom sedan ytterligare sex gånger före den 24 september. Kapaciteten utnyttjades hela tiden maximalt och vid första resan medföljde 215 patienter, en mer än beräknat maxtal. 14 Den 18 september 1941 noterades det i Charlottenberg att ett nyinsatt norskt lasarettståg satts in. Något tidigare samma natt passerade ett tyskt lasarettståg. 15 De första veckorna från den 4 augusti till den 24 september 1941 passerade 25 lasarettståg Arvika. Av dessa var 14 tyska, 10 svenska och ett norskt. Det totala antalet patienter på tågen uppgick till 5906 stycken. Från Arvika skulle de avgå strax efter midnatt med ankomst till Charlottenberg kl Under senhösten 1941 och fram till den 14 januari 1942 hade inte mindre än fem tågsätt pendlat mellan Torneå och Oslo. Därefter var det planerat att två tyska och ett svenskt tåg skulle vara i drift Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping Bertil Nyman 14 Henningsson Bengt. Granne med kriget. 15 Henningsson Bengt. Granne med kriget. 16 Henningsson Bengt. Granne med kriget. 17 Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping 2003.

4 Enbart fram till nyåret 1941/1942 kom sårade soldater förbi gränskontrollen i Charlottenberg. 18 Interiör i tysk sjukvagn. Foto Heinz Rudkowski i januari Bildägare Deutche Bundesarchiv. Mängden av skadade soldater medförde att Kemi i praktiken blev ett etappsjukhus och Oslo huvudsjukhus. Skadade kördes ofta direkt till sjukhustågen efter akutvård, den slutliga prioriteringen och de mer avancerade operativa ingreppen utfördes då ofta i Oslo. 19 Modell av Of-lok. Foto hämtat från internet. Det var inte helt lätt att få lasarettstågen att fungera problemfritt, speciellt vintertid. Blandningen av svensk, tysk och norsk rullande materiel gjorde i det fallet antagligen sitt till. Ett exempel var ett tåg som fick problem i Vännäs den 25 januari En tysk ångfinka krånglade i tåget och fick bytas mot en svensk ångvärmevagn av littera F2d. Samtidigt så kopplades ett ånglok på längst bak i tåget för att hjälpa till med uppvärmningen. Vagnarna var ändå helt utkylda. Temperaturerna i vagnarna varierade mellan -10 och +6 grader. Uppvärmningen gick mycket långsamt och det konstaterades att den norska ångfinkan, som gick främst var felaktig. Trots att förbättringsåtgärder medförde att värmen till sist steg i vagnarna så skulle inte värmen kunna hållas under gång. Lösningen blev att ett ånglok fick följa med tåget som dragkraft och för extra värme i den 26-gradiga kylan. Det ordinarie Of-loket byttes då mot ett Dg-lok som komplement till ångloket. Det fick väntas in på grund av brist på D-lok. 18 Henningsson Bengt. Granne med kriget. 19 Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping 2003.

5 Det konstaterades att vid stark kyla behövdes 3 ångfinkor i gott skick och att en då skulle placeras mitt i tåget och de övriga i ändarna. 20 Det nämnda malmtågsloket littera Of användes ofta till att dra lasarettstågen. De var tillgängliga för andra transporter än malm eftersom malmtrafiken på Narvik inte gick under kriget. Efter vad som är känt är det enda perioden som så speciella malmtågslok trafikerat Arvika? 21 Tiden juli juni 1942 transporterades grovt uppskattat soldater från Torneå, de flesta till Oslo. Den absoluta huvuddelen åkte i de tyska eller tysk/norska tågen. Under juli och augusti gick inga sjukhuståg alls. 22 Det sista svenska sjukhuståget i tysk tjänst gick i maj När transporterna återupptogs i september 1942 var det enbart i tysk regi. Fram till maj 1943 skickades ytterligare cirka 3000 tyska soldater från Torneå, också mest till Oslo. Bara i november 1942 och januari-februari 1943 gick under den perioden mer än ett tåg per månad. 23 Tyska transporter genom Sverige av humanitär karaktär fortsatte efter det som redovisats ovan. I januari 1944 hoppade en rysk krigsfånge av ett tyskt lasarettståg några kilometer väster om Kil. De skadade på tåget kom från Narvik och var på väg till Tyskland. Det verkar mest troligt att de skulle skeppas från Oslo och att transporterna därigenom gick via Arvika. 24 Arvika Nyheter redovisade i slutet av september 1944 stoppet för all genomfart för alla utländska nationaliteter, både till lands och till sjöss. Enda trafiken som fortsatte var enligt tidningen lasarettstågen som lydde under internationella uppgörelser. 25 Om några lasarettståg då gick förbi Arvika är inte känt Skrivelse från 21 maskinsektionen till distriktschefen i Luleå. D.-nr 229/1941. Vännäs den 26 januari O. Kristoffersson. 21 Numera går f.d. NSB/MTAS:s gamla El 15 lok dagligen förbi Arvika i Hector Rails ägo. 22 Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping Uppskattat av mig ut grafisk tabell. 23 Hellström Sven. Sjuktransporter från Norra Finland Linköping Uppskattat av mig ut grafisk tabell. 24 AN AN