NÄRINGSLIV. Icebug har fått grepp om skomarknaden. & framtid MILJONSTADEN GÖTEBORG EN VISION SOM KRÄVER EXPERIMENTLUSTA, MOD OCH TOLERANS 02

Transkript

1 NÄRINGSLIV Tidningen om utvecklingsmöjligheter och & framtid framtidsvisioner i Göteborg & Västsverige MILJONSTADEN GÖTEBORG EN VISION SOM KRÄVER EXPERIMENTLUSTA, MOD OCH TOLERANS 02 GRAFEN SUPERMATERIALET SOM SKA REVOLUTIONERA VÄRLDEN OCH DEN VÄSTSVENSKA INDUSTRIN 26 NÄSTA GENERATIONS FORDONSSÄKERHET TESTAS I BORÅS 36 STADSARKITEKTEN SOM VÄGRAR SITTA STILL 18 Icebug har fått grepp om skomarknaden 04 MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, OKTOBER 2014

2 OM TIDNINGEN Västsverige bär på unika styrkor. Här finns en stor potential i näringslivet, i våra universitet och spetskompetenser, men inte minst i människorna som bor och verkar här. Men ibland är vi dåliga på att inse det. Vi på Västsvenska Handelskammaren tycker att det är hög tid att vår sida av landet tar plats som en av de ledande storstadsregionerna i Norra Europa. Genom den här tidningen vill vi informera om vad som händer här, inspirera till nya idéer och motivera alla läsare att hjälpa till i framväxten av det nya, starka och växande Västsverige. OM VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska Handelskammaren är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige. Tillsammans med våra medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. Vi gör Västsverige starkare. INTRO INNEHÅLL ENTREPRENÖRSANDA Icebug har tagit grepp om skomarknaden BOSTADSBYGGANDE Därför är det intressant att investera i Göteborg Här ska staden ligga GUSTAV II ADOLF la grunden till något fantastiskt när han för 400 år sen pekade ut platsen för Göteborg. Utöver ett oslagbart geografiskt läge, finns här är Skandinaviens största hamn, universitet i världsklass och världsledande företag. Göteborg växer med 200 invånare i veckan. Inte undra på, staden har mycket att erbjuda. Det finns en känsla här som är unik. Svår att ta på och förklara, men alla vi som har en relation till Göteborg vet vad jag pratar om NYA INVÅNARE När Göteborg blivit hemma LEDARSKAP En stark region kräver starka ledare STADSUTVECKLING Med världens bästa stad i sikte VÄXANDE REGION Här växer Göteborg STADSUTVECKLING Centralstationen - hjärtat i framtidens Göteborg FRAMTIDSBRANSCHER Grafen - framtiden för svensk industri MÖTESPLATSER Popuzar - Göteborgarnas nya mötesplats VÄRLDSLEDANDE FORSKNING Framtidens trafiksäkerhet skapas i Borås Det räcker dock inte med att vara go för att stå sig i den internationella konkurrensen. För det krävs tydliga ambitioner och högt uppställda mål. Ett sådant är ett tydligt befolkningsmål. En stad som växer är en stad som vill något och en stad som lockar unga, företag och internationell kompetens. Tillväxten skapar en större arbetsmarknad som i sin tur erbjuder nya möjligheter människor kan bo i städer som Borås, Uddevalla, Trollhättan, Lidköping, Halmstad och Skövde och ändå jobba i Göteborg. Eller tvärtom, där människor som bor i Göteborg bidrar till näringslivet runt om i Västsverige. Den växande staden växer ännu snabbare, och bättre, när övriga delar av regionen knyts närmare. På Handelskammaren har vi en vision om Göteborg som en miljonstad och det är en vision som har stor betydelse för hela Västsverige. Att ha siktet inställt på en internationell storstad ställer krav både i investeringar och i inställning. Kommunikationer måste byggas ut. Bostäder måste byggas i mycket snabbare takt än vad som är fallet idag. De inre delarna av staden måste förtätas. Kontrollen från myndigheter måste minska och experimentlusten öka. Vi måste ha mod att våga testa, att misslyckas och därmed skapa förutsättningar att lyckas. Toleransen hos människor behöver öka så att förändring välkomnas. Med det senaste valet i närminnet kan vi konstatera att vi har en liten bit kvar. Precis som i många andra delar av Sverige stärktes SD:s inflytande och Göteborgarna valde dessutom att rösta nej till Trängselskatten som finansierar kommande infrastruktursatsningar. Utgången tyder därtill på att det, precis som i riket, blir en koalition utan egen majoritet som styr staden framåt. Inte optimalt när det gäller stadens förändringskraft. Men vi är också på god väg. Det måste vi inse och börja uppmärksamma. I tider då redaktionella röster tystnar tar vi saken i egna händer. Med denna publikation vill vi dela med oss av det framtidens Göteborg som redan är här. Berätta om de nya stadsdelarna som nu växer fram och förstärker stadens speciella karaktär. Avliva myten om att industrin är tråkig genom att berätta om de världsledande företag som skördar framgångar från adresser runt om i staden. Visa upp framtidsbranscher som blomstrat tack vare stadens unika kreativa miljö och möta människorna som sökt sig till Göteborg och satsar på en framtid här. Välkomna till miljonstaden Göteborg. JOHAN TROUVE VD, Västsvenska Handelskammaren En tidning från Västsvenska Handelskammaren Frågor om innehållet besvaras av: ANNA WERNER Kommunikatör anna.werner@handelskammaren.net Crossmedia Communications Kristallen n.b Uppsala Projektledare: Jonatan Fransson, Kundansvariga: Markus Gustafsson, Melissa Asplund Redaktör: Mats Hellström Grafisk form: Annika Magnusson Omslagsbild: David Ekelund, vd Icebug, porträtterad av Jonatan Fernström Repro: Stibo Media Tryck: Mittmedia 2

3 Erséus Arkitekter AB Framtiden utvecklar för en hållbar framtid Ett framtida hållbart Göteborg innebär nya utmaningar för fastighetsägare och andra aktörer som vill vara med och bidra till en positiv stadsutveckling. För Framtidenkoncernen är uppdraget tydligt; att bidra till att bygga ett samhälle som är hållbart ur alla perspektiv. vi har ett hållbarhetstänk i allt vi gör, säger Anneli Snobl, VD Framtidenkoncernen. Det kan handla om att bygga bostäder, skapa goda livsmiljöer eller att ge våra boende möjligheter att utveckla sin egen välfärd - allt är integrerat. Att verka för social hållbarhet är en viktig hörnsten i koncernens arbete, berättar Anneli Snobl. Det innebär att vi bland annat skapar möjligheter till sysselsättning för våra hyresgäster genom att vi gör upphandlingar med sociala hänsyn, eller att vi till exempel ordnar sommarjobb och praktikplatser. Detta har vi haft fokus på länge. Ett aktivt och väl utvecklat hållbarhetsarbete är centralt i hela koncernen. Vi ligger långt framme kring miljöfrågor och ekologiskt hållbara lösningar. Energieffektivisering, källsortering, Svanenmärkta boenden och att använda miljövänliga material som inte orsakar sjukdomar eller allergier är exempel på detta. Vi vill skapa system som underlättar för folk att leva klimatsmart. Eftersom var fjärde göteborgare bor i någon av våra bostäder så har vi en enorm möjlighet att förändra och påverka. framtidens selma, ett av de stadsutvecklingsprojekt som koncernen driver, har uppdraget att omvandla Selma Lagerlöfs Torg och kringliggande områden till en attraktiv stadsmiljö med nya bostäder och mötesplatser. Kristina Hulterström, projektledare för Framtidens Selma, förklarar vad som ligger till grund för projektet. De lokala torgen är viktiga för våra hyresgäster. För att leva ett gott vardagsliv behöver man service i sin närmiljö, såsom bibliotek, apotek, vårdcentral, livsmedelsbutik men också grönområden och mötesplatser. Tanken med projektet är att omvandla och förtäta det ganska glest bebyggda torget och skapa attraktiva, livfulla platser för människor att mötas. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om livet i husen, utan också livet mellan husen. Enligt Kristina Hulterström har man i Framtidens Selma ett bra exempel på hur koncernen arbetar med social hållbarhet i ett praktiskt perspektiv. Vi finns mitt på Selma Lagerlöfs Torg, i Selma Center, som vi driver tillsammans med stadsdelen och polisen. Folk har på senare år känt sig otrygga i området och därför har vi köpt torgfastigheten för att kunna utveckla torget och förbättra tryggheten. framtidens selma kan på sikt innebära nya bostäder. Den första detaljplanen omfattar 800 bostäder och nya lokaler för handel och offentlig service samt idrott- och kulturverksamheter. Första spadtaget beräknas till hösten 2015, och först ut är en idrottshall i kombination med studentbostäder, vilket är efterlängtat. Kristina Hulterström berättar att man under hela processen haft regelbunden kontakt med de som bor och verkar i området. De har funnits med i dialoggrupper, referensgrupper och medverkat på workshops. Delaktighet och transparens är otroligt viktigt, vi behöver kunskap från de som känner området bäst, de vet vad som funkar idag och vad som behöver ändras. Folk är väldigt engagerade och har varit oroliga för sitt torg. Vi har tagit till oss deras synpunkter under arbetets gång, till exempel genom att placera hållplatsen i anslutning till det nya torget och att skapa ett grönt parkstråk. Framtiden har ett mycket viktigt uppdrag; att bygga fler bostäder. Kring Selma Lagerlöfs Torg finns det gott om byggbar mark, som man kan använda på ett bättre sätt än idag. Vi vill skapa fler bostäder och samtidigt vända den negativa utvecklingen som tidigare har varit i bostadsområdet Backa. Anneli Snobl konstaterar att arbetet med Framtidens Selma är att göra samhället hållbart, i allra högsta grad. Och det stämmer väl överens med koncernens vision Vi bygger det hållbara samhället för Framtiden. Kristina Hulterström och Anneli Snobl. Foto: Peter Bladskog FRAMTIDEN Framtidskoncernen ingår i Göteborgs Stad och är en av landets största fastighetsägare. Koncernen förvaltar drygt bostäder. Dotterbolag är de allmännyttiga bolagen Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder och Gårdstensbostäder. I koncernen ingår också Egnahemsbolaget och Störningsjouren samt Framtidens Selma. Läs mer:

4 ENTREPRENÖRSANDA Icebug Xperience west coast rock trail gick av stapeln i början av september längs den bohuslänska kusten. Totalt avverkades 70 kilometer uppdelat på tre dagsetapper i kuperad och vitt skiftande terräng, med klippor och små stigar som underlag. Bildtext om Icebugskorna och loppet. Icebug har fått fäste på skomarknaden Göteborgsföretaget Icebug är ett lysande exempel på att allt som krävs är en enkel idé, hårt slit och mycket tålamod. Med sina dubbade löparskor är Icebug den lilla utmanaren som på allvar tagit upp kampen med skojättarna. TEXT: MAGNUS CARLSSON BILD: JONAS JÖRNEBERG / ICEBUG Allting började med en frustrerad journalist. David Ekelund hade precis blivit utlasad från en kvällstidning och ville göra något annat. Hans mamma, Eliza Törnkvist, arbetade med att designa skor och han bestämde sig för att hjälpa henne med affärerna. En dag läste de en notis i en löpartidning om en kanadensisk triathlet som tagit fram en löpsko med dubbar för löpning vintertid. De förstod att grepp i halkan var något som inte bara löpare, utan alla som bor där det är halt på vintern, behöver. Och vips var idén till Icebug född. Den bärande idén med Icebug är och har alltid varit att inspirera människor till att vara aktiva, säger Ice- bugs vd David Ekelund. Vi vill visa att det inte bara går att springa oavsett väglag det är roligt också! Fick klara sig själva Efter en flygande start där Icebug bland annat vann pris som bästa skoinnovation i sportbranschen, följde några tuffa år. Som nystartat skomärke med skojättar som konkurrenter var det inte lätt att slå sig in på marknaden. Icebug sökte efter riskkapital för att få en säkrare grund att stå på, men ingen var intresserad och konkursen väntade runt hörnet. Men David och hans kollegor stretade på och sakta men säkert började allt fler inse storheten i de dubbade skorna från Göteborg. Det som motiverade oss att fortsätta kämpa är att vi alltid fått fantastisk respons från användarna. Att börja få snurr är tungt och svårt, men när man väl får upp farten så hjälper massan som kommit i rörelse till att öka farten ännu mer. Nu är det skönt att inte ha något externt kapital. Det är roligare att vara oberoende och se hur långt vi kan komma på egen hand, säger David Ekelund. Satsar mot USA och Kanada Idag har verksamheten vuxit sig stor. Personalstyrkan är numera över 20 personer, sortimentet har utökats med skor för terränglöpning sommartid och idag kan 4

5 Snart får Göteborg och Norden en alldeles ny bank. ICEBUG Icebug tillverkar skor för löpning och vandring, där fokus ligger på bra grepp. Företaget grundades i Göteborg 1999 och har idag en tillväxttakt på cirka 30 procent om året. Förra året sålde man skor för cirka 100 miljoner kronor. Icebug är baserat i Göteborg, men skorna säljs idag i ett 20-tal länder. man köpa Icebug-skor i ett 20-tal länder. David Ekelund beräknar att omsättningen för 2014 landar på 125 miljoner kronor. De senaste fem åren har vi satt som mål att vi ska växa mellan 25 och 40 procent per år. Det är aggressivt, men ändå uthålligt. Vi vill växa i en takt där vi kan fortsätta bevara vår kultur, för det är både en framgångsfaktor och en del av våra värderingar. För är det något man är mån om på Icebug så är det att växa, men att göra det med måtta. Vi kan inte försöka ta oss in på fem nya marknader samtidigt. Vi får ta oss an en marknad i taget. Nu är vi väldigt starka i Skandinavien och härnäst riktar vi in oss på att göra en ordentlig satsning i USA och i Kanada. Det är en tuff marknad, med många starka aktörer. Men vi har en extremt hög rekommendationsgrad, så ofta handlar det bara om att nå den kritiska massan och få folk att prova våra skor för första gången. Samarbetar med Västsvenska sportföretag Samtidigt som Icebug växer över världen har man valt att ha kvar huvudkontoret i Göteborg. Att flytta kontoret är inte en fråga vi tänker på, men det hjälper oss att det finns ett kluster av sportföretag i Västsverige. Som Team Sportia, Intersport, Craft, 8848, Sail Racing, Seger och Colour Wear. Vissa av dem har vi väl utvecklade samarbeten med. Men när vi ska öppna egen butik, så vore Stockholm den första platsen, för vi säljer betydligt mer grejer där, säger David Ekelund, och fortsätter: Fast vi har lovat oss själva att inte göra det i år. Vi startade ett eget bolag i Norge förra året, ett i USA och samtidigt öppnade vi en egen webbshop. Det får räcka just nu. Vi vill visa att det inte bara går att springa oavsett väglag det är roligt också! David Ekelund VD, ICEBUG Läs mer på collector.se/app

6 BOSTADSBYGGANDE ALLVARLIG BOSTADSBRIST LEDER TILL PROBLEM När Göteborgs stad tar steget in i framtiden är alla överens om att man vill ha en blandad stad. Men Göteborg dras med en rad problem på bostadsmarknaden. Bristen på bostäder leder till allvarliga konsekvenser. Man kan konstatera att vi har en rejäl bostadsbrist i Göteborg, och det beror på att man har byggt för lite under en längre tid. Man har inte klarat av att bygga i takt med de mål som har funnits, säger Anna Lönn Lundbäck, regionchef på Hyresgästföreningen Göteborg. Bristen på lägenheter i Göteborg har lett till en rad allvarliga konsekvenser. Inte minst att både näringslivet och universiteten har svårt att locka arbetskraft och studenter. Vi måste ha höga ambitioner för staden men också se till att ambitionerna efterföljs. Nu inför valet var flera partier offensiva i sina löften om hur många lägenheter som ska byggas. Nu förväntar vi oss att byggandet också genomförs, säger Anna Lönn Lundbäck. Därför är det intressant att INVESTERA I GÖTEBORG Göteborg står inför många stora byggprojekt som gradvis kommer att förändra stadsbilden de närmaste åren. Men hur ser byggbranschen själv på förutsättningarna? Vi bad tre tongivande aktörer ge sin bild av det växande Göteborg och hur de planerar att investera den kommande tiden. TEXT: ADRIANNA JALMING 200 miljarder Så mycket kan det låga bostadsbyggandet i Göteborgsregionen kosta på längre sikt i form av produktionsbortfall inom näringslivet. Det visar en utredning som Västsvenska Handelskammaren och HSB presenterade strax före jul i fjol. För att uppnå balans och inte begränsa tillväxten behöver bostadsbyggandet nästan fördubblas, från ca bostäder per år till fram till åtminstone år Nyckeln till att lyckas är att problemet med långsamma och krångliga planprocesser löses. Med snabbare och bättre förankrade detaljplaner som håller högre kvalitet blir det möjligt att sätta spaden i jorden för fler projekt, menar HSB och Handelskammaren. Anna Lönn Lundbäck Regionchef, Hyresgästföreningen RICKARD STARK Creative director/arkitekt, Okidoki Arkitekter Trenden i Göteborg är väldigt förväntansfull, just nu väntar alla på det Västsvenska paketet och att byggandet ska komma igång. Behovet av nya byggnationer, inte minst bostäder, är väldigt stort men än har man inte kommit loss riktigt. Men Göteborg som stad har en jättepotential, det finns en investeringsvilja och stora områden att exploatera. Vi på Okidoki Arkitekter lyfter ofta och gärna fram vårt projekt på Siriusgatan i Bergsjön, där vi tillsammans med Familjebostäder tagit fram planer på 400 bostäder. Det är ett projekt som diskuteras på högsta politiska nivå, och som visar på hur vi kan jobba med bebyggelsen i förorterna. THOMAS DAHL Vice vd och ansvarig för region Göteborg, Wallenstam Göteborg har en positiv inflyttning och ett expansivt näringsliv, där politiken sagt att de vill ha nya bostäder till Det är intressant att vara en del av den utvecklingen, och eftersom staden själv beslutat sig för att expandera är klimatet för att investera i staden positivt. När Västlänken byggs kommer det inte gå att bygga överallt i Göteborg, men Gårda-stråket kommer inte att påverkas av det och därför tycker vi på Wallenstam att man ska fortsätta där. Vi ser att vi kan förtäta med kvadratmeter i Gårda, både bostäder och arbetsplatser. MICKO PETTERSSON Vd, Skanska Fastigheter Göteborg Göteborg står inför en spännande och stor omvandling. Dels har vi Västsvenska paketet som stärker upp infrastrukturen, och dels vision Älvstaden, som knyter ihop staden med Hisingen. Detta kommer att ge en stad full av byggkranar, och en känsla av en stad med höga ambitioner och en stark tro på framtiden. Ett projekt vi på Skanska jobbar med just nu är kvarteret Tändstickan, strax intill E6:an mellan Göteborg och Mölndal, där vi vill skapa en modern blandstad med både bostäder, kontor och affärer. Vi bygger just nu också ett kontorshus i närheten av Ullevi med utsikt över Trädgårdsföreningen, som ska bli göteborgarnas nya mötesplats med bland annat konferenslokaler, restaurang och expoytor. Investerare sökes till framtidens tillväxtbolag GU Holding bygger framtidens tillväxtbolag tillsammans med innovatörer, investerare, entreprenörer och partners. Följ med på resan och bygg dessa bolag ihop med oss. Välkommen att kontakta oss på +46(0) eller information@holding.gu.se. Läs gärna mer om alla start-ups på 6

7 Göteborg rullar mot en ny framtid. På två hjul. Om du har åkt vägen längs Mölndalsån kanske du lagt märke till att det har byggts ett nytt kontorshus strax innan ICA Maxi. Själva huskroppen blickar ut över både Mölndal och Göteborg. Här har bland annat ÅF flyttat in och idag jobbar nära tusen människor i byggnaden. Nu är det snart dags för kontorshuset att få sällskap och det vi ritar på är ett trivsamt kvarter med kvadratsmarta hem och en härligt lummig innergård. Kvarteret kallas för Tändstickan och här gör vi en av de mest spännande satsningarna i Göteborg på många år. ÅF-huset är miljöcertifierat enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) och bostadshusen blir svanenmärkta. Hur kommer det bli när vi blandar kontor och hem? Vårt mål är att Tändstickan ska bli ett levande kvarter med en lagom mix av bostäder, kontor och affärer. För oss handlar det om skapa trivsel för alla. Både för dem som jobbar där och för de boende som ska känna att det är en plats för avkoppling. Vi vet att ett område med enbart arbetsplatser känns öde på kvällar och helger. På samma sätt som ett bostadsområde utan affärer, arbetsplatser och företag inte lever upp förrän människor börjar komma hem från jobbet. Vårt mål är att Tändstickan ska bli en förebild för hur man kan skapa en tät och modern blandstad. Ta en kaffe och kolla mejlen innan jobbet. Från rivningstomt till en grön oas Vi vill bidra till att städerna utvecklas och att människor ska kunna bo som de lever. Göteborg behöver flexibla arbetsplatser på strategiska platser och hem med närhet till service och rekreation. Du som kommer jobba i Tändstickan uppskattar säkert närheten till Landvetter eller att du befinner dig en hållplats från Korsvägen. Du som väljer att flytta hit kommer upptäcka att du inte är beroende av bil. I Almedal finns matbutiker och kaféer, naturupplevelser i Änggården och vill du ha mer nöje ligger centrala Göteborg bara några spårvagnshållplatser bort. Lummig gård med gröna rum är en av de viktigaste faktorerna för att skapa trivsel. En tät stad är en hållbar stad Skanska är ett av världens största byggföretag och för oss är det en självklarhet att ta hänsyn till miljön genom hela projektet. Och med miljö menar vi alla aspekter av ett bra klimat. Det handlar om att minimera vår miljöpåverkan, energieffektivitet och om låga uppvärmningskostnader. Och om att vi ska kunna bo och arbeta där inomhusklimatet bidrar till att du känner dig friskare och piggare. En tät stad minskar dessutom behovet av transporter och du är inte beroende av att köra bil. Det har stor effekt för både plånboken och för miljön. Vi tror på social hållbarhet Lika självklart som att ta ansvar för miljön är det viktigt att bidra till ett bättre samhälle där människor kan utvecklas och förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund. I Göteborg har vi ett antal projekt igång där arbetsplatsen är en plattform för ungdomssatsningar med deltagare från alla delar av staden. Vi skapar sommarjobb och praktikplatser, erbjuder skolor att göra studiebesök och mycket mer. I Tändstickan kommer vi satsa på människor i utanförskap och erbjuda långtidsarbetslösa chansen till att prova ett riktigt jobb. Vi tror på framtiden för Göteborgs invånare. Vi har spännande planer Just nu håller vi på att förbereda oss för att sätta spaden i jorden. Därför har vi satt upp ett antal viktiga behov som vi vill möta. Vi har en gedigen önskelista som vi gör allt för att kunna pricka av. Vi vill utveckla affärslokaler som kan skifta karaktär över dagen. Vi vill att det ska finnas flera restauranger och kaféer som har öppet alla dagar i veckan. Vi vill ta tillvara på Mölndalsån så att människor kan paddla kajak på sommaren och åka långfärdsskridskor på vintern. Vi vill starta en bilpool i garaget och tycker att framtiden är att det finns ett kylrum i huset, så att du kan handla mat på internet och få den levererad även när du inte är hemma. Inte minst tittar vi på spännande lösningar för alla som väljer att cykla i vardagen med verkstad och cykelpool. Häng med när Göteborg rullar vidare! Vill du veta mer? Lokaler: Mats Dynevik, mats.dynevik@skanska.se, Bostäder: Karolina Olsson, karolina.olsson@skanska.se, Social hållbarhet: Amelia Nordgren, amelia.nordgren@skanska.se,

8 NYA INVÅNARE 8

9 När Göteborg blivit HEMMA Varje år väljer tusentals människor att flytta till Göteborg, och antalet ökar ständigt. Men vilka är de, varför flyttar de hit och vad tycker de om sin nya hemstad? Vi har träffat Tatyana, Gang och John, som alla lämnat hemlandet för Göteborg. TEXT: ADRIANNA JALMING BILD: PETER BLADSKOG, ISTOCK När jag växte upp lyssnade jag mycket på svensk heavy metal, och när jag var 19 besökte jag Göteborg på en längre Europaresa, så jag hade i alla fall lite koll på staden innan jag flyttade hit för två år sedan, berättar Tatyana Dyshlova. Ett av mina första intryck när jag promenerade omkring var att Göteborg var coolt men ganska litet, jämfört med New York-området där jag är uppväxt. Jag trodde att det skulle bli svårare med språket, säger John Carter. Folk är väldigt positiva och blir intresserade när man pratar engelska, i många europeiska städer ser man ner lite på att man inte pratar det inhemska språket, men här är det snarare tvärtom. Tatyana Dyshlova, 28, och John Carter, 43, är två av Göteborgs många nyinflyttade invånare. De valde båda att flytta till Göteborg när spelutvecklingsstudion Ghost Games, där de nu arbetar, erbjöd dem jobb. Gang Wei, 43, är vice vd på CEVT som tar fram och utvecklar modulär arkitektur och teknologi för personbilsindustrin. Gang är ursprungligen från Kina men kom hit för ett och ett halvt år sedan från London för att vara med och starta upp CEVT från grunden, och han håller med om att svenskarnas kunskaper i det engelska språket är en stor fördel. Folk är väldigt positiva och blir intresserade när man pratar engelska. Det är otroligt hur populärt engelska är i Sverige, de allra flesta förstår och talar språket väldigt bra. Men jag behöver ändå lära mig svenska, det skulle göra det lättare att prata med människor och även underlätta när jag till exempel går till mataffären. Jag kan veta att det är en tomat jag köper, men det hade också varit bra att kunna själva ordet. Tar båten till jobbet Enligt John Carter, som flyttade till Göteborg från Liverpool för tre år sedan, är kollektivtrafiken en av de allra bästa sakerna med hans nya hemstad. En sak som förvånade mig när jag flyttade till Göteborg är hur bra kollektivtrafiken är. Den är pålitlig, man vet att den kommer att dyka upp när den ska dyka upp, och den känns säker. Jag köpte precis en bil, men den behövs inte inne i stan, till skillnad från hur det är i många städer i Storbritannien. Gang Wei gillar att man kan åka nästan vart som helst i Göteborg på bara 20 minuter. Det är stor skillnad jämfört med hans förra hemort, London. Även Tatyana och Gang framhåller Göteborgs tillgänglighet som en av stadens största fördelar. Kollektivtrafiken är verkligen bra, och eftersom jag bor i Eriksberg tar jag båten till jobbet på morgonen. Det känns som en unik och cool upplevelse, säger Tatyana. Det är också väldigt promenadvänligt då avstånden inte är så stora. Det är så lätt att ta sig runt i staden, och man kan utan problem ta sig från ena änden till den andra på en halvtimme. Det är bra att man inte är beroende av biltrafiken för att kunna uppleva Göteborg. Jag har runt 60 kinesiska kollegor som har flyttat hit sedan vi startade verksamheten, och det är lätt för dem att pendla hit till kontoret på Lindholmen med färjan. Det är överlag väldigt enkelt att ta sig runt i Göteborg, konstaterar Gang. Gang Wei, som själv inte är så förtjust i stora städer, föredrar Göteborgs storlek framför mångmiljonstäder som London och Shanghai. Jag älskar att bo här. Jag gillar att man kan åka nästan vart som helst på 20 minuter, och trots att Göteborg inte är så stort finns det fantastiskt mycket att göra här: teatrar, kaféer, Liseberg där jag varit med mina barn. Jag tycker om att promenera omkring på de mindre 9

10 Det känns som att de som bor här verkligen gillar att bo i Göteborg, säger Tatyana Dyshlova. John Carter gillar också staden och har inga planer på att flytta. gatorna och titta i de små butikerna, till exempel i Haga. En annan anledning till att jag gillar Göteborg är att det finns så bra fisk och skaldjur här, vilket jag verkligen tycker om. Internationell stad Tatyana Dyshlova, som vuxit upp i USA, tycker att Göteborg är rent och väl underhållet i jämförelse med många andra städer i andra delar av världen. Samtidigt kan det, precis som på många andra håll i Sverige, vara väldigt svårt att hitta en lägenhet för den som kommer ny till staden. När man flyttar hit slås man av att det inte handlar om pengar; det finns helt enkelt inte tillräckligt många bostäder, oavsett vad man kan tänka sig att betala. Så man får ha tur för att hitta något, men jag tycker mycket om upplevelsen av att bo här. Göteborg är stort nog för att kunna erbjuda allt man vill ha, men litet nog för att man ska kunna bli van och fästa sig vid ställen. Tatyana menar att Göteborg har en internationell prägel, som man vanligtvis brukar förknippa med större städer. Jag har svårt att tänka mig någonstans i Europa som är lika lätt att flytta till som Göteborg. Trots att Göteborg inte är en huvudstad kan jag träffa människor från många olika ställen här, jag kan gå till puben och träffa någon från Ryssland, Australien eller USA. Läget är också bra, att vara ungefär lika nära Oslo och Stockholm som Köpenhamn ger många alter- nativ för kortare resor. En annan rolig sak med Göteborg är att det känns som att de som bor här verkligen gillar att bo i Göteborg, de har valt att vara här. Det tycker jag man kan se på många företag också, de finns här för att de vill etablera sig i Göteborg, inte i Stockholm eller i Malmö. Gang Wei håller med. Göteborg är bra för internationella kontakter, här samlas många människor och företag med internationella uppdrag. Folk är dessutom väldigt trevliga och öppensinnade, både kollegor och de man träffar ute på gatan. Bra för barnen Gang Wei tror att han kommer att stanna i Göteborg de närmaste åren om uppdraget på CEVT tillåter. Tatyana, som har en svensk pojkvän, tror att hon av karriärmässiga skäl kanske flyttar utomlands framöver, men tänker att Göteborg kan vara ett bra ställe för att bilda familj i framtiden. Vi tycker båda om att bo i Göteborg, här kan man kombinera att skaffa sig ett lite större ställe och ändå fortfarande vara ganska nära stan. Det finns en massa parker, och eftersom staden känns säker behöver man inte oroa sig så mycket när barnen blir större och vill vara för sig själva ibland. John Carter konstaterar att han trivs med tillvaron i Göteborg och inte ser sig själv bo någon annanstans framöver. Jag har inga planer på att flytta härifrån, jag är väldigt nöjd med att bo här och funderar på att köpa en egen lägenhet snart. Jag har svårt att tänka mig någonstans i Europa som är lika lätt att flytta till som Göteborg. JOHN, TATYANA OCH GANG TRE NYA GÖTEBORGARE Namn: John Carter Ålder: 43 Bor: Stampen Gör: Lead technical artist på Ghost Games Inflyttad från: Liverpool, Storbritannien Namn: Tatyana Dyshlova Ålder: 28 Bor: Eriksberg Gör: Development director för gameplayteamet på Ghost Games Inflyttad från: Seattle, USA Namn: Gang Wei Ålder: 43 Bor: Lunden Gör: Vice vd för CEVT Inflyttad från: London, Storbritannien, kommer ursprungligen från Kina BLOGGAR OM KONST UTANFÖR NORMERNA Göteborgskonstnären och designern Elisabeth Dunker ligger bakom bloggen och webbshopen Fine Little Day. Hon beskriver sig själv som en lekfull mångsysslare som gillar mönster, barns konst och all annan konst som ligger lite utanför normen. Bloggen har sedan den startades 2007 fått flera utmärkelser, bland annat utsågs den till Top 3 blogs for moms and kids av japanska Vogue blog.finelittleday.com 10

11 EN GEMENSAM VISION FÖR ETT BÄTTRE GÖTEBORG Göteborg växer och förändras i snabb takt. För att kunna skapa en hållbar stad som möter invånarnas behov krävs samverkan, positiv grundtro och en tydlig strategi framåt. Vi har pratat med fyra personer som delar en gemensam vision om ett Göteborg som är redo att anta framtidens utmaningar. Det finns flera positiva tecken i Göteborg som skapar fantastiska förutsättningar för stadens utveckling, säger Martin Öbo, tillförordnad fastighetsdirektör Göteborgs Stad. Vi har ett positivt inflyttningsflöde, Göteborg växer med 7000 personer per år, och det finns en stark investeringsvilja där vi ser att folk vill vara en del av stadens framtid. Martin Öbo, Lena Andersson, vd Älvstranden Utveckling AB, Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör Göteborgs Stad och Stefan Eglinger, trafikdirektör Göteborgs Stad, är fyra viktiga aktörer i Göteborgs stora stadsutvecklingssatsning. Tillsammans arbetar de för att skapa en förtätad, hållbar och socialt integrerad stad som är redo att möta framtidens behov. En stad där vardagslivet blir enklare, en nära storstad där det är nära till skola, arbete, service, kultur och kollektivtrafik. Enligt Martin Öbo är samarbetsvilja en viktig faktor bakom Göteborgs positiva förutsättningar. Göteborg växer med 7000 personer per år, och det finns en stark investeringsvilja där vi ser att folk vill vara en del av stadens framtid. Det finns en gemensam strategi, en långsiktig blocköverskridande enighet och ett bra samarbete i de här frågorna. Vi på Fastighetskontoret svarar tillsammans med Älvstranden Utveckling AB för den kommunalt ägda marken. I de mest centrala delarna av Göteborg rör det sig om fem miljoner kvadratmeter varav stora delar är kommunägd mark som kommer att bli möjligt att exploatera inom en snar framtid. Vi vill förtäta där vi redan är täta, men det är viktigt att även uppmärksamma delarna utanför stadskärnan, och bygga ett nytt Göteborg där alla känner sig hemma. Agneta Hammer håller med om att det är viktigt att se till hela Göteborg, inte bara de mest centrala delarna. I framtidens Göteborg byggs det mycket i centrum och en tät och dynamisk kärna växer fram. Men vi ska också titta på hela staden och ta tillvara på alla de möjligheter som finns att utveckla en stad där vardagslivet blir enklare genom att det är nära till skola, arbete, service, kultur och kollektivtrafik. Hur vi kan få staden att växa samman och förbinda dess olika delar är något vi hela tiden har med oss när vi planerar. Vi vill skapa en finmaskig struktur i Göteborg, och en socialt integrerad stad med ett levande stadsliv på fler ställen. En del i det är att skapa offentliga platser nära vattnet som är till för alla och inte för bara de som bor där. Visionen för Älvstaden syftar till detta och Frihamnen har nu kommit en bra bit på väg från vision till genomförande. Det ska bli ett område med bostäder, service och aktiviteter som är tillgängligt för alla. som vd på älvstranden Utveckling AB är Lena Andersson tongivande i arbetet med att knyta ihop Göteborg med vattnet. Med all exploateringsbar mark som finns tillgänglig i centrala Göteborg finns en enorm potential att skapa något mycket unikt längs kajerna. Vision Älvstaden målar upp en hållbar blandstad som frigör energin i staden. Det ska vi förverkliga nu. Detta stora stadsutvecklingsprojekt kommer att få så många goda effekter för Göteborgs stad att jag inte tror att vi kan förutse alla ännu. Inte minst i hur vi öppnar upp oss för omvärlden. Jag är övertygad om att vi kan skapa en älvnära kärna med mycket grönt, mycket upplevelser och många människor. I egenskap av trafikdirektör har Stefan Eglinger en viktig roll när det kommer till att öka tillgängligheten för stadens invånare och stödja hållbara resesätt. Ett av de områden där trafikontoret just nu lägger särskild fokus är cyklismen. För att skapa en hållbar stadsmiljö måste vi minska vårt beroende av bilen och planera så att vi främjar andra färdmedel. Vi vill främja ett hållbart resande, vilket bland annat innebär att vi jobbar mycket med att förbättra förutsättningarna för ett ökat cyklande. Vi har en cykelplan där vi tittar på cyklandets olika syften, pekar ut stråk som vi kan bygga ut och hur vi kan sköta våra cykelbanor så att de till exempel blir lättare att använda på vintern. stefan eglinger poängterar att det från trafikontorets sida inte enbart handlar om att lösa transportfrågan, utan att man även vill skapa andra värden. I vår trafikstrategi lyfter vi fram gator och offentliga rum som viktiga platser, inte bara att färdas och röra sig i, men också att vara i. Vi måste hjälpa till att skapa en attraktiv stad även ur andra aspekter, det handlar inte bara om att optimera trafik. Martin Öbo sammanfattar den utmaning som Göteborg nu står inför, och som stadens aktörer tillsammans med privata exploatörer och samhällsutvecklare har att anta. Vi står inför en enorm uppväxling från en stor småstad till en liten storstad. Tillsammans skapar vi - inom staden och ihop med göteborgarna och det lokala näringslivet den positiva grundtro och de förutsättningar som behövs för att ta oss framåt och i mål Göteborg, en nära och hållbar storstad öppen för världen. Lena Andersson Vd Älvstranden Utveckling AB Agneta Hammer Stadsbyggnadsdirektör Göteborgs Stad Stefan Eglinger Trafikdirektör Göteborgs Stad Martin Öbo Tillförordnad fastighetsdirektör Göteborgs Stad Läs mer: &

12 Visioner ska knyta ihop västsvenska städer Under hösten kommer ett femtiotal representanter från näringslivet i Västsverige få chansen att tillsammans skapa nya visioner för sina respektive städer. Västsvenska Handelskammaren har nämligen tagit initiativet till ett antal lokala tankesmedjor där målet är att forma en vision om var näringslivet på orten vill vara år 2030, och framför allt att svara på frågan hur kommer vi dit?. TEXT: JOHAN LINDBERG ORTERNA SOM ÄR med i projektet är Borås, Trollhättan, Uddevalla, Skövde och Varberg. Sandra Zätterström leder projektet från Handelskammarens sida: Vad går tankesmedjorna ut på? Vår ingång är att näringslivet ska skapa en spetsigare vision om vad man vill åstadkomma, baserat på lokala förutsättningar. Tanken är att gräva där man står och utnyttja det man är bra på och jobba därifrån. Vår ambition med det här projektet är också att det ska stärka regionen som helhet och öka utbytet mellan de olika västsvenska naven. Vilka är det som deltar? Vi har försökt representera ortens näringsliv genom att ha en blandning av branscher, åldrar, kvinnor och män. Varje tankesmedja har runt tio medlemmar som vi valt baserat på att vi tror att de funkar bra i ett visionärt arbete. Hur kommer arbetet gå till? Vi kommer att träffas minst sex gånger, där varje möte har en egen inriktning. Vi börjar med en nulägesanalys och fortsätter med en analys av framtiden och vad det finns för möjligheter och hot. Utifrån vad man kommer fram till skapas en målbild som sedan formuleras i en vision. Processen avslutas med en summering och en strategi för hur arbetet fortsätter och vad som blir nästa steg. Hur ska ni använda resultaten? Allt resulterar i en rapport som Västsvenska Handelskammaren kommer att väga in i den framtida verksamheten. Den blir ett underlag i arbetet med de frågor och idéer som näringslivet i regionen vill satsa på. Vad det lokala arbetet landar i och hur det fortsätter återstår att se. Borås är en stad där man får saker att hända. Sandra Zätterström Du är själv involverad i arbetet i Borås, hur går det? Det är en väldigt spännande process att vara med i. Vi har träffats fem gånger och det har verkligen lossnat och tagit höjd. Borås är en stad där man får saker att hända och det finns en speciell Boråsanda som vi vill lyfta och jobba vidare med. Bild: Västsvenska Handelskammaren Göteborg behöver en ny bostadspolitik Göteborgs befolkning har ökat dramatiskt de senaste tio åren och fortsätter att öka. Tyvärr har det inte byggts bostäder i samma takt. Resultatet är en omfattande bostadsbrist. Till detta kommer ett stort behov av upprustning av bostadsområden och en påtaglig segregation som gör Göteborg till en delad stad. För att få kommunens politiker att ta tag i problemen har Hyresgästföreningarna i Göteborg formulerat tre förslag som utgångspunkt för en ny bostadspolitik. En HasHTaG, TusEnTals boendetankar HyresGästernas förslag 1. Bygg minst bostäder per år i tio år Bygg energismart, ekologiskt hållbart och billigt, max kronor i månadshyra för en tvårummare. 2. Upprustning på boendes villkor Många bostadsområden behöver rustas upp, men upprustningen måste ske på de boendes villkor så att de har råd att bo kvar. 3. En stad för alla, bryt segregationen Göteborg behöver en integrationsplan som omfattar alla bostadsområden. Boplats måste utvecklas till en fungerande bostadsförmedling där alla bostadssökanden behandlas lika. // De sju Hyresgästföreningarna i Göteborg Läs mer på FLERHEM.NU 12

13 MANPOWER VÄXER I VÄST Sveriges starkaste jobbprognos i väst Arbetsgivarna i Västra Götalands- och Hallands län har efter flera negativa kvartal nu lämnat landets starkaste sysselsättningsprognos. Sysselsättningstrenden har stärkts med hela 16 procentenheter och är nu den högsta på över tre år. Sysselsättningstrenden för Västra Götalandsoch Hallands län är +12 procent, en rejäl ökning med 16 procentenheter både jämfört med föregående kvartal och med samma tidpunkt för ett år sedan. Västsveriges jobbprognoser har tyngts av problemen i fordonsindustrin men nu är en tydlig vändning på väg. Att samtliga regioner lämnar positiva jobbprognoser inför det kommande kvartalet bådar givetvis gott för fortsatt tillväxt, säger Lars Forseth, Koncernchef & VD ManpowerGroup Sverige. Var tredje arbetsgivare vill anställa men hittar inte rätt kompetens Så stor andel som 33 procent av de svenska arbetsgivarna vill anställa men uppger att de inte hittar rätt kompetens. Sveriges mesta bristyrken är utbildade hantverkare, säljare och olika typer av tekniker medan vi till skillnad från många andra länder tycks åtgärdat den akuta ingenjörsbrist som råder globalt. Kompetensproblemet har ökat markant på bara ett år - från att ha haft relativt modesta problem ligger Sverige nu ungefär på genomsnittet för övriga världen. Detta visar en ny internationell undersökning. Kompetensbristen har varit ett globalt problem under en längre tid och man kan börja tala om ett regelrätt talangkrig. Sverige måste vidta åtgärder så vi inte tappar ytterligare kompetens och därmed konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter och där är en flexiblare arbetsmarknad, generösare arbetskraftsinvandring och förbättringar för unga och seniorer viktiga beståndsdelar, säger Lars Forseth lediga jobb hos Manpower Under våren har Manpower fått en mängd nya uppdrag och just nu finns ungefär lediga jobb på 18 orter runt om i landet. Störst kompetensbehov har Göteborg och Borås. Det är en mängd olika kompetenser som efterfrågas runt om i landet men framförallt söker Manpower personer inom följande yrkesgrupper: CNC-operatörer, lagerpersonal, produktionspersonal, kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter, truckförare, teknisk support, processoperatörer, säljare, industripersonal, elektriker samt elektronikmontörer. Vi har haft en fantastisk orderingång den senaste tiden och har just nu svårigheter att hitta rätt kompetens till alla lediga jobb, inte minst när det gäller olika typer av operatörer, men glädjande nog har vi även en stor mängd lediga jobb som kan passa ungdomar, till exempel behöver vi ytterligare 50 personer till produktion i Örkelljunga, säger Mikael Jansson, VD Manpower i Sverige. MJUKA VÄRDEN GER SVENSKARNA MEST STATUS Har du svårt att hitta rätt kompetens till din verksamhet? Behöver du hjälp med bemanning eller rekrytering? Kontakta oss på eller besök oss på Vi finns självklart också på twitter under ManpowerGroup. Att vara rik på livserfarenhet och ha bra balans mellan arbete och fritid är de statussymboler som lockar flest svenskar. Att äga de senaste tekniska prylarna och vara bra på en sport hamnar däremot i botten i statusligan. Det visar Sveriges största arbetslivspanel, Manpower Work Life. Det är tydligt att många värdesätter ett bra liv vid sidan av jobbet. Arbetsgivare som kan bidra till att de anställda upplever balans i livet är vinnare i längden, säger Monica Längbo HR-direktör ManpowerGroup. Att döma av den nya undersökningen har svenskarna en förhållandevis avspänd syn på status. Endast var tredje svensk, anser att det är ganska eller mycket viktigt med status. 39 procent säger sig sträva efter ett jobb med hög status. Skillnaderna är stora mellan olika branscher. Anställda inom marknad/reklam/pr/information, management och forskning/utveckling fäster störst vikt vid status medan det är mindre betydelsefullt inom till exempel hantverksyrken, handel och service. Enligt undersökningen rangordnar svensken mjuka värden betydligt högre än mer traditionella statusmarkörer som en snygg bil, sommarställe utomlands och mycket inflytande i samhället. Högst upp på listan över statusmarkörer som svenskarna själva helst vill uppnå kommer livserfarenheter ( ha upplevt mycket i livet ) och en bra balans mellan arbete och fritid. Nästan varannan i undersökningen, 47 procent, tycker sig ha ett ganska eller mycket statusfyllt jobb. Det är glädjande att så många tycker att de har ett statusfyllt jobb. Det skulle kunna tolkas som att de ändå tycker att de har en bra balans i livet, säger Monica Längbo. Manpower Work Life är Sveriges största arbetslivspanel med närmare personer som regelbundet får svara på aktuella frågor om arbetslivet. Den senaste undersökningen genomfördes under januari 2014 och omfattar anställda, egenföretagare, arbetssökande och studenter. 13

14 Hela denna bilaga är är en annons från Västsvenska Handelskammaren LEDARSKAP En stark region kräver STARKA LEDARE En mattemissionär, en uppfinnare och en entreprenör. Vi lät tre västsvenska ledare dela med sig av sina tankar kring ledarskap och entreprenörskap. TEXT: KERSTIN SJÖDÉN Caroline Krensler är en av grundarna i Vinngroup, ett slags mellanting mellan moderbolag och investmentbolag. Vinngroup letar efter entreprenörer med ett brinnande engagemang och bra idéer, personer som man kan bygga nischade konsultbolag tillsammans med. Vi startade mitt under finanskrisen Jag tror att det finns goda möjligheter att starta bolag oavsett konjunktur. Är det högkonjunktur tuffar det på och folk är ganska nöjda. I lågkonjunktur, däremot, börjar folk se sig om och fundera på vad de gör och vad de vill göra. Ofta är det de bästa som först lämnar ett företag när det blir neddragningar. Så när vi startade tänkte vi: Nu finns det möjlighet att hitta duktiga specialister som drömmer om att bygga något eget. I VINNGROUP letar vi efter entreprenörer som vill bygga bolag tillsammans med oss. Vi går in som ägare av hälften av bolaget och hjälper till med strategi, affärsplan, finansiering. I dag har vi 14 bolag och räknar med att i år omsätta minst 250 miljoner kronor. En bra kundmix är viktig, att inte bli för beroende av en bransch eller en kund och Göteborg är en stad som är väldigt beroende av fordonsindustrin. För att bredda kundbasen växer vi vidare i bland annat Stockholm. Min syn på ledarskap är präglat från idrotten. Som ung tävlade jag i slalom och spelade fotboll. Inom slalomen handlade det om att förbereda sig noggrant, göra iordning skidorna, gå igenom banan. I fotbollen låg fokus på att bygga ett bra team och peppa varandra. VI HAR MYCKET att lära av idrottsvärlden. När till exempel en löpare sprungit ett lopp får han eller hon pris och applåder direkt. Inom näringslivet kanske man får en julgåva på julfesten på sin höjd. Vi måste bli bättre på att berömma och lyfta varandra, även i det lilla. Det tror jag alla skulle vinna på. VINNGROUP Vad: Är en slags entreprenörsplattform, ett mellanting mellan moderbolag och investmentbolag. Letar efter entreprenörer med bra idéer, som de bygger bolag tillsammans med. Startår: 2008 Antal anställda 2012/2013: 139 Omsättning 2012/2013 (brutet räkenskapsår): 164 miljoner kronor Johan Hultén är en av grundarna bakom mjukvaruföretaget Sentient som utvecklat tekniken bakom det styrsystem till lastbilar som blivit världsberömt genom reklamfilmen The Epic Split. Anledningen till att jag jobbar i fordonsbranschen är att jag vill rädda liv jag har alltid jobbat inom områden som har med någon form av säkerhet att göra. På Sentient framställer vi mjukvara som till exempel gör en tung lastbil lättare att manövrera. Den som brinner för innovationer vill ofta vara fri, lättrörlig och snabbt kunna göra nya saker. Jag tror det är lättare i ett mindre företag och det var en av anledningarna till att vi startade Sentient FORDONSBRANSCHEN i Västra Götalandsregionen har en enorm potential. Här finns högskolor och universitet, en stor erfarenhet och lokala kunder i fordonsindustrin och den nya provbanan Asta Zero. Med den här infrastrukturen borde vi kunna locka kunder från andra länder att lägga sin utveckling här. Men det räcker inte med de fordonsföretag som finns inom regionen. Fler nya, mindre företag skulle gynna innovationstakten. RÄTT TEAM KAN åstadkomma otroligt mycket. För oss har det varit viktigt att dela samma värderingar. Vi driver företaget som ett kooperativ, det innebär att man delar både ansvar och värde, ger varandra ett stort förtroende. Vi ser stora fördelar i det upplägget och har lyckats rekrytera superkvalificerad personal. Vad jag vet finns det inget annat företag som drivs som kooperativ i vår bransch, men jag hoppas att vi kan bli förebilder för andra. De utmaningar vi står inför just nu är dels att ta fram nya produkter, dels att nå fler kunder, och i förlängningen att rädda fler liv. SENTIENT Vad: Framställer och utvecklar mjukvara för bland annat styrsystem till lastbilar. Har utvecklat tekniken bakom det styrsystem som blivit känt genom reklamfilmen The Epic Split. Företaget drivs som en ekonomisk förening. Startår: 2009 Antal anställda: 7 Alla är mattemänniskor. Det säger Farid Nolen, projektledare för Mathivation, som ska stimulera ungdomars matematikintresse. När jag började läsa teknisk fysik på Chalmers kände jag mig helt värdelös. Jag fattade ingenting. Satt i klassrummet och såg hur tavlan fylldes av siffror, skrev av, kollade i boken, bläddrade. Kontrasten mot gymnasiematten var stor där hade jag knäckt koden, lärt mig tricket och det var bara att glida. Jag visste hur jag löste uppgifterna men hade ingen aning om varför. Det är som att reducera musik till att bara handla om noter och ackord. NÅGRA ÅR SENARE hade min pappa en bekant vars son hade problem med matten på gymnasiet och jag skulle hjälpa honom. Då insåg jag plötsligt att trots att jag haft svårt med matten på Chalmers behärskade jag gymnasiematten på riktigt. Men jag lyckades inte alltid förklara så att den här killen förstod. Jag blev nästan besatt av det, att hitta bra förklaringar, och började intressera mig för pedagogik. När jag hörde att Angeredsgymnasiet skulle lägga ner sitt naturvetarprogram drog jag dit med några polare och snackade matte med eleverna. Vi frågade om de ville komma till Chalmers och vara med i ett mentorsprogram. Sedan fortsatte vi med fler skolor. I DAG JOBBAR jag med projektet Mathivation, som drivs av Västsvenska Handelskammaren, och som genom föreläsningar, mentorskap och utbildningar ska stimulera ungdomars matematikintresse. Även om jag är väldigt intresserad av pedagogik skulle jag aldrig vilja bli lärare. Jag tycker att skolan styrs av kontrollfreaks, det är stelt och stort fokus på vad som kommer på nationella proven. I skolan ska du ha rätt. I Mathivation tänker vi tvärtom: du ska misslyckas, experimentera, sväva ut i konstiga idéer. Ju mer vilse du är, desto fler mysterier och skatter kommer du att hitta. MATHIVATION Vad: Projekt som drivs av Västsvenska Handelskammaren. Målet är att inspirera unga att utforska matematik. Grundare: Studenter på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Startår: 2005 Storlek: Fler än elever och lärare i 140 städer i 22 länder har deltagit i workshops och föredrag. 14

15 Leif Johansson: Jag är ingen stor vän av formell karriärplanering Liksom många svenska ledare är han fostrad i Electroluxkoncernen. Numera är han en nestor i näringslivet. Vi bad Volvos förre vd och styrelseordförande för Astra Zeneca, Leif Johansson, berätta om sina egna förebilder och om hur 40 år format hans syn på ledarskap. TEXT: TINA HEDEGAARD BILD: ASTRA ZENECA Berätta om dina mentorer och dig själv som adept! Jag var väldigt ung när jag började som vd för Husqvarna Motorcyklar. Redan då hade jag en akademisk lärare i Sven Olving, som var rektor på Chalmers när jag var engagerad i studentkåren. Han har definitivt lärt mig mycket. När jag sen kom till Electrolux fick jag en ordförande som hette Anders Scharp, men där fanns även en riktigt klassisk och stor ledare i Hans Werthén. Båda var stora förebilder. Alla tre försökte rätt så medvetet lära mig saker och jag försökte också ganska medvetet att lära mig saker av dem, utan att prata om det i termer av adept och mentor. Din tid på Electrolux verkar ha varit händelserik? När jag började där 1978 växte företaget så fort att det var ett konstant sug efter chefer. Vi brukade skoja om att sättet att göra karriär var att råka gå förbi Hans Werthén i lunchkön, för han hade alltid något projekt som man skulle ta. Det var ingen dum miljö för det innebar att vi som var unga blev anförtrodda stora uppgifter, tidigt. Det var tajt och vi fick klara oss själva till stor del, men det gjorde att vi lärde oss mycket. Vilka speciella kvaliteter hade dina förebilder? Anders Scharp är nog den bästa genomföraren av projekt jag någonsin sett. Han har en oerhörd intensitet. Även om han ibland kan bli lite ryckig, så älskar folk att jobba för honom. Alla vet att han alltid har organisationens bästa för ögonen. Hans Werthén var en fantastisk ledare utifrån synpunkten att skjuta idéer. Han hade 100 idéer på en gång. Sen sorterades kanske 40 procent bort och Anders Scharp genomförde de 60 procent som blev kvar. Hans Werthén var inte bara en idéspruta utan den bästa förhandlare jag sett. Han vägrade att ge upp även om klockan var elva på kvällen och alla var jättetrötta. Båda har lärt mig att försöka komplettera det man är bra på med det man inte är bra på. Är det den viktigaste lärdomen? Det är en av de viktigaste lärdomarna. En annan är att omfamna den organisation man är satt att leda. Göra det man tror är bra för organisationen, inte förväxla organisationens väl och ve med sitt eget. Att chefen blir någon form av diva i mitten kan aldrig fungera på sikt. Hur tar man bäst tillvara unga talanger? Man ska ge dem alla tänkbara karriärchanser. Det finns även en bra poäng i att pröva olika roller, för då får man större respekt för andra. Men jag är ingen stor vän av formell karriärplanering. Dels tror jag att det leder tanken fel, det är bättre att koncentrera sig på det jobb man redan har. Det andra är att det inte är så många organisationer som kan leverera en sån karriär i förväg. Hur ser du på ditt eget mentorskap och dina adepter? I begreppet mentor-adept ligger att man ska lära sig saker och ibland låter det som att lärandet bara går en väg. Jag tror att vi som mentorer ska tänka på att lära av unga också. Framför allt har jag jobbat medvetet med att få människor att utvecklas. Det är bland det viktigaste en ledare kan göra. & Vi har bestämt oss för att göra skillnad. All den el vi levererar till dig kommer från förnybara energikällor, vind och vatten. En självklarhet tycker vi. Så när du väljer el från oss gör du ett bra val! Läs mer: Artiklar/2014/oktboer-2014/leif-johansson/ 15

16 PYROTEK I ED EXPANDERAR OCH SÖKER NYA MEDARBETARE Pyrotek Scandinavia AB gör stora investeringar och står inför en expansiv fas. Nytillträdde VD:n Lennart Skoogh gläds åt framgången och söker nu nya talangfulla medarbetare till anläggningen utanför Ed. är du den pyrotek scandinavia ab söker? kontakta företaget på: pyrotek scandinavia ab hökedalen ed Det är bråda dagar här i Ed, säger Lennart Skoogh när han tar emot i Pyroteks anläggningar i Ed i nordvästra Dalsland. Här tillverkas gjutbara eldfasta produkter, pulver, ytbeläggningar, fluss och filtreringstuber för het gas. Pyrotek har nyligen investerat mer än 20 miljoner kronor för att kunna utöka nuvarande verksamhet inom segmentet material och massor för gjutbara, eldfasta produkter till främst aluminiumindustrin. Expansionen innebär att vi investerar i nya produkter, produktionsutrustning och lokaler samt skapar flera nya arbetstillfällen här i Ed. pyrotek är ett privatägt, internationellt företag med huvudkontor i USA och cirka anställda världen över. Pyrotek Skandinavien sysselsätter i dag 37 personer och har behov av att nyanställa ett tiotal nya medarbetare. Vi har behov av ingenjörer med gedigna kunskaper inom metallurgi och keramik till vårt tekniska laboratorium. I produktionen behöver vi på sikt operatörer inom gjutning, pulverblandning, lager samt arbetsledning. Lennart Skoogh har fullt förtroende för att arbetsplatsen och orten med sitt natursköna läge, närhet till natur, kust och större städer ska kunna locka sökande för tjänsterna. Att ett företag i en liten svensk ort kan växa och expandera kräver att alla i företaget presterar, menar Lennart Skoogh, som hyllar den gedigna kompetens som finns i Pyrotek. Han vill även passa på att ge en stor eloge till den tidigare VD:n Jan-Olof Marthinusens långsiktiga arbete med företaget och affären som nu resulterat i expansionsmöjligheterna. För att behålla och utveckla den industri vi har här i Västsverige och framför allt för oss här i Ed, så behöver vägar och allmänna kommunikationer förbättras. Även tillgången till kompetent personal är helt avgörande. Läs mer: INREDNINGS- LÖSNINGAR MED HELHETSPERSPEKTIV Genom att ta ansvar för hela produktionskedjan och sätta kundens behov i fokus skapar Kinnarps inredningslösningar som är väl anpassade för alla sorters arbetsplatser. Att ständigt blicka framåt, med ett väl utvecklat hållbarhetstänkande och ett kontinuerligt förbättringsarbete, är en viktig grundtanke i Kinnarps verksamhet. - Vi försöker hela tiden komma närmare kunden, säger Per-Arne Andersson, vd på Kinnarps AB. Vi har ett helhetsperspektiv där vi tittar på förutsättningarna för varje specifik kund och gör en analys av hur just det här företaget jobbar. Har man mycket besök och medarbetarsamtal? Vill man ha ett Per-Arne Andersson, VD öppet kontorslandskap eller fasta kontor? Vi ger en effektiv inredningslösning och layout som fungerar för kunden, och som hjälper dem att förbättra sin arbetsplats. Enligt Per-Arne Andersson arbetar Kinnarps mycket med helhetstänkande som ett led i att förbättra verksamheten, vilket garanterar kunden en bra produkt. - Det är en del av vårt arbetssätt att kunna kontrollera hela kedjan och därmed säkerställa kvaliteten, vårt mål är att vara så transparenta som möjligt. Vi flyttade nyligen hem en fabrik från Tyskland till Sverige eftersom den totala logistiken och den lokala resurstillgången innebär att det är effektivare och resurssnålare att ha det i Sverige. att se till hållbarhetsaspekten är en annan fråga man jobbar aktivt med inom företaget. - Vi ligger långt framme med effektiv resursanvändning. Vi optimerar våra transporter, jobbar mycket med platsoberoende möten och när vi levererar använder vi inget annat än returemballage. Det gäller att vi som individer tar ett större ansvar i hur vi använder våra resurser. Per-Arne Andersson menar att Kinnarps ständigt strävar efter att bli en ännu mer kundanpassad leverantör. - Vi har ett kontinuerligt förbättringsarbete och samarbetar bland annat med arkitekter och ergonomer för att hitta den bästa lösningen för våra kunder. Kinnarps går ett steg längre för att kunna tolka kundens behov så bra som möjligt. Läs mer:

17 Daniel Carlsson Senior Quality & Project Manager Jag minimerar risken för misstag i sjukvården. Vad gör du? Världens mest effektiva bil. Revolutionerande tidvattenkraftverk. Fördubblad produktion i samma fabrik. Dokumentation i kärnkraftverk. Inga utmaningar är för svåra för oss på Semcon. Älskar du teknik och problemlösning? Har du ett starkt driv, ett stort engagemang och viljan att utvecklas? Då är Semcon företaget för dig. Vi är engagerade människor som brinner för produktutveckling och informationslösningar. Vill du bli en av oss? Läs mer på semcon.com 17

18 STADSUTVECKLING Med världens bästa stad i sikte 18

19 Björn Siesjö är stadsarkitekten som förändrat Göteborgs syn på stadsutveckling. Och hans ambitionerna är höga. Genom att göra stadskärnan tätare och grönare vill han göra Göteborg till världens bästa stad. TEXT: MAGNUS CARLSSON BILD: PETER BLADSKOG När Göteborgs stad för två och ett halvt år sedan beslutade att anställa en stadsarkitekt, var det en överrumplad Björn Siesjö som lyfte på telefonluren. Han hade inte sökt tjänsten, men staden var ändå mån om att det var just han som skulle vara stadsarkitekten som tog Göteborg in i framtiden. Visst hade jag haft någon tanke på att söka jobbet, men tänkte samtidigt att det inte gick eftersom jag redan hade ett jobb, säger Björn Siesjö. Samtidigt fattade jag att jag var ganska lämpad för posten eftersom jag var utåtriktad och inte rädd för att skapa förändring och driva igenom saker. Någonstans tänkte jag att det var min plikt ändå. Så när jag fick samtalet var det enda jag tänkte att nu får jag inte skrika ja rakt ut i luren, jag måste spela lite svårfångad. Olika företagsklimat Yrkeslivet började i murarbranschen, som lärling på 70-talet, och fortsatte på den inslagna banan fram till 1992, då Björn Siesjö tog sin arkitektexamen vid Chalmers. Arkitektkarriären har därefter inneburit anställningar på annat White och Liljewall Arkitekter, men det är framför allt tiden på Kanozi, arkitektbyrån som Björn var med och startade 2002, som gett avtryck. Det var också där som Björn Siesjö upptäckte skillnaderna i företagsklimatet mellan Göteborg och Malmö. I Göteborg upplevde jag att allting var väldigt insuttet, det fanns ingen förnyelse och man var nöjd med att jobba i gamla konstellationer. Men sen vann vi en stor stadsbyggnadstävling i Malmö, så då startade jag upp en Malmöfilial, berättar Björn Siesjö. Ganska snabbt hade vi halva omsättningen i Malmö, för det var en mycket öppnare stad. Jag vill påstå att säljinsatsen gav tre till fyra gånger mer i Malmö än i Göteborg, och det berodde på mentaliteten. Malmö var öppet och nyfiket, medan Göteborg var insuttet och misstänksamt. Men den mentaliteten vill jag påstå är väldigt mycket i upprullning i Göteborg just nu. Stor förändring på gång När Björn Siesjö bestämde sig för att lämna näringslivet och ta klivet in i den kommunala sfären bestämde han sig för att han skulle göra stora avtryck, enligt devisen att han hellre gjorde skillnad och fick sparken, än att hans arbete inte syntes alls. Jag drev ju ett arkitektföretag, hade 40 anställda, var vd och delägare. Skulle jag hoppa av det för ett annat jobb kunde jag inte göra det för att det är en fin titel i så fall skulle jag göra det för att driva förändring. Jag konstaterade också att jag inte får vara rädd för att misslyckas, för då kommer jag inte att förändra något. Idag har förändringen påbörjats. Björn Siesjö kom in i en politiskt styrd organisation som ibland spretat åt olika håll. Han påtalade det själv i en intervju med Göteborgs-Posten 2010, då han efterlyste en politisk vision som strävar mot samma mål. Idag upplever han att den visionen finns. Tidigare har man haft en politik där man inte satsat på stadsutveckling. Ett tag såg det ut som att Malmö låg helt i omkörningsfilen. Men nu har vi stramat upp oss och ökat farten. Vi kan se en tydlig mentalitetsförändring i Göteborg. Det gör ont, det tar tid och är en stor vånda. Men det är en stor förändring som är på gång. Vi har gjort, och håller fortfarande på att göra, en mental resa och jag är väldigt glad att jag är en del av den, säger Björn Siesjö. Ska förtätas I Björn Siesjös värld skiljer sig framtidens Göteborg på många vis från dagens. Framtidens Göteborg byggs runt älven istället för att ha den som en avgränsare. Idag är stadens mittpunkt Brunnsparken. Men om 20 år är det inte så längre. Då ligger stadens mittpunkt i stället mitt på Göta Älv-bron. Staden ska dessutom bli tätare. I hela Göteborgs stad bor det runt personer per kvadratkilometer och i stadskärnan rör det sig om personer. Men i Stockholm och Malmö bor där personer per kvadratkilometer och i större städer som Paris och Barcelona handlar det om ända upp till personer per kvadratkilometer. Är utvecklingen som den varit hittills under det här seklet måste vi bygga för människor. Vi har en glest bebyggd stad här, och den ska vi göra både tätare och grönare. Är utvecklingen som den varit hittills under det här seklet måste vi bygga för människor, kanske lägenheter. Sen ska du bygga arbetsplatser och service, det handlar totalt om 15 miljoner kvadratmeter som vi måste bygga. Och vi har planen för hur vi ska göra det, säger Björn Siesjö. Internationell inspiration Efter att Björn Siesjö tillsatts som stadsarkitekt har Göteborgs Stad åkt på inspirationsresor till olika städer runtom i världen, för att se hur städer med situationer som påminner om Göteborgs gjort för att tackla sina problem. Vi hittar inspiration på många ställen i världen. Vi har bland annat varit i Vancouver, Lyon och Marseille. Där finns många goda exempel och vi försöker plocka russinen ur kakan. För det går ju inte att kopiera något koncept rakt av. Vi ska bygga Göteborg, säger Björn Siesjö. En av de städer som inspirerat allra mest är Vancouver, som Göteborgs Stad besökt tillsammans med representanter från näringslivet och Västsvenska Handelskammaren. Vancouver är en stad som på många sätt påminner om Göteborg med sin närhet till vattnet och stora, obebyggda ytor i och strax utanför city. Men det som imponerat allra mest på Björn Siesjö är stadens förmåga att engagera sina medborgare. Vancouver har ett medborgarengagemang och en medborgardialog som vi definitivt kan ta efter. De har engagerat människor i små cirklar där man har diskuterat staden och sammanfört resultaten, säger Björn Siesjö. Där har vi mycket att lära, det är en process som vi måste göra även i Göteborg. Vi bör använda medborgarna mer. Måste göra nytta I dag har Björn Siesjö hunnit vara stadsarkitekt i två och ett halvt år, men redan kan man se resultatet av hans arbete. Som ett första steg i satsningen på att bygga ihop Göteborg över älven är byggandet av första etappen i Frihamnen nu i startgroparna. Till Göteborgs fyrahundraårsjubileum 2021 ska bostäder, kontorsplatser och en stor jubileumsplats stå klara. Göteborg har fått en del kritik för att man har gjort storslagna visioner som det sedan inte blivit så mycket verkstad av. Men det som händer nu är att verkstaden har öppnat. Vi har verkligen hittat riktningen nu, och det är jag mycket glad över, säger Björn Siesjö, som är väldigt mån om att hans arbete faktiskt ska generera resultat: När jag tillträdde sa jag att jag nog behöver sitta här i tio år om jag ska hinna göra ett ordentligt avtryck. Nu har jag gjort en fjärdedel av det. Men man måste omvärdera det varje år. Om jag sitter här och inte gör någon nytta, då ska jag vara någon annanstans. Men jag är tillräckligt rastlös för att det inte ska hända. Min karriär hittills har handlat om att försöka stilla sig. 19

20 VÄXANDE REGION Här växer GÖTEBORG 4 NY STADSDEL VÄXER FRAM I MÖLNDAL Göteborgsregionen spås växa med omkring invånare varje år den närmsta tiden. Men för att människor som vill flytta till Göteborg verkligen ska kunna göra det krävs nya bostäder i massor. Flera stora projekt, i vissa fall i form av helt nya stadsdelar, är i gång eller planeras och här nedan visar vi några av dessa. Men det räcker inte enligt beräkningar från Handelskammaren behöver takten ökas från dagens nyproducerade bostäder om året till drygt Förhoppningen är därför förenklade regler på nationell nivå och lokala blocköverskridande politiska överenskommelser som gör att projekten nedan snart får sällskap av ännu fler. 1 3 Göteborg stad är visserligen motorn i regionen, men det är inte bara där som det finns ett tryck på nya bostäder och kommersiella lokaler. I Mölndal kommer området kring det nedlagda pappersbruket Papyrus att omvandlas till en ny stadsdel med närmare nya bostäder och fler än arbetsplatser. Forsåker, som området heter, blir därmed ett av de största byggprojekten i Västsverige under det kommande decenniet. Anders Ohlsson, vd för Mölndala Fastighets AB, förklarar varför man valt att satsa just här. Området ligger mycket bra till, med nära till Mölndals innerstad och Västsveriges näst största resecentrum. Här kommer vi att kunna skapa moderna kontorsarbetsplaster och bostäder i en tät stadsmiljö, på bekvämt gångavstånd till pendeltågstationen. Det är nästintill unikt i den här regionen. Trots allt det nya kommer en del av den gamla bruksmiljön att behållas. Anders Ohlsson menar att den ger en tydlig identitet för området. På ena sidan har vi innerstaden och på den andra den historiskt intressanta Kvarnbyn. Det ger oss alla möjligheter att skapa en riktigt trevlig och trivsam ny stadsmiljö som sammanlänkar östra och västra Mölndal. Forsåker i korthet Projektet drivs av Mölndala Fastighets AB, ett bolag som är helägt av Mölndal stad genom moderbolaget Kvarnfallet Mölndal AB. Sex byggföretag medverkar i projektet: Aspelin och Ramm, Byggvesta, Peab, Trollängen, Veidekke och Wallenstam. Strukturplanen tas fram av Nyréns Arkitektkontor. Totalt handlar det om en yta av 24 hektar som ska bebyggas, vilket motsvarar två Heden. Byggstarten är beräknad till 2018, men vissa infrastrukturprojekt kommer att startas i förväg, bland annat en till bro över E6, utöver den befintliga Frihamnen Här planeras en ny stadsdel mitt i stan med plats för boende och arbetsplatser. Göteborgs stadskärna ska växa över älven och knyta samman stadens norra och södra delar. Området ska bli en del av den täta och blandade innerstaden och tillgängliggöra vattnet och kajerna. Under en första etapp byggs bostäder, arbetsplatser, en jubileumspark och ett stort utbud av service, handel och aktiviteter. Målet är att området är helt utformat till Göteborgs 400-årsjubileum Västra Eriksberg I Västra Eriksberg skapar vattnet, hamnen, varvshistorien och naturen förutsättningar för ett fantastiskt boende. Området har genomgått en utveckling från tomma varvsområden till modern stadsbebyggelse. Under totalt en tioårsperiod byggs ca nya bostäder av ett tiotal byggherrar. Här byggs ägande-, bostads- och hyresrätter parallellt med skola och grönområden. Redan nu har många människor valt att flytta hit men området är helt färdigställt först Anders Ohlsson VD, MÖLNDALA FASTIGHETS AB 3. Centralenområdet Läs mer om projektet i artikeln på sidan 22. 6