sverigeitopp.indd

Transkript

1 I sverigeitopp.indd

2 sverigeitopp.indd

3 Vår övergripande vision Med hjälp av en innovativ utveckling och användning av informationsteknik vill vi göra Sverige till ett av världens mest attraktiva länder att verka och bo i för människor och företag. sverigeitopp.indd

4 Bakgrund och syfte IT har varit och är en av de viktigaste drivkrafterna bakom näringslivets och samhällets utveckling de senaste decennierna. Med hjälp av IT kan vi åstadkomma allt mer med mindre insatser av arbete, kapital och naturresurser. IT ger också möjligheter att utveckla nya tjänster, nya produkter och nya sätt att organisera arbete och privatliv. Det är naturligt att företag som utvecklar den teknik och de tillämpningar som tillsammans utgör det kraftfulla verktyget IT, stimulerar till en diskussion om hur samhället ska utvecklas med hjälp av detta verktyg. IT-Företagen som är dessa företags branschorganisation presenterade 2003 ett IT-politisk program kallat Sverige 2.0 med visioner och förslag som formulerats i en process som omfattade ett stort antal medlemsföretag. Utifrån en övergripande vision formulerades ett antal mer konkreta förslag till åtgärder som riktade sig såväl till politiska beslutsfattare som näringslivet i allmänhet men också till IT-branschen självt. Visionen löd: Ett uppgraderat Sverige där informationsteknikens alla möjligheter utnyttjas till fullo. Ett Sverige präglat av tillväxt, optimism, självförtroende och delaktighet. Ett Sverige som är den ledande IT-nationen i världen. IT-Företagens erfarenheter av visionsprogrammet Sverige 2.0 är goda. Det har därför känts angeläget att uppdatera programmet men också att vidga synfältet en aning. Att uppgraderingen går från att vara ett IT-politiskt visionsprogram till att vara IT-Företagens visionsprogram återspeglar detta vidgade perspektiv. 2 sverigeitopp.indd

5 För att nå det mål som den övergripande visionen beskriver behöver många åtgärder vidtas. En del kommer an på oss själva i IT-branschen att jobba med. Andra åtgärder måste vidtas av näringslivet som helhet. Vissa åtgärder måste till genom lagstiftning och andra genom ändrade regler och beteenden i den offentliga sektorn. Istället för att bara göra en lång åtgärdslista har vi formulerat åtta visioner som vägledning för de åtgärder som behöver vidtas på olika områden. Vision 1: Ett verktyg för människors tillväxt Vi vill att IT ska vara ett användarvänligt, pålitligt verktyg, som ökar livskvaliteten, bejakar nya arbetsformer och bidrar till miljövinster och förbättrad kommunikation mellan människor. Vi vill att människor ska känna förtroende för IT och göra det till ett verktyg för sin kreativitet och strävan efter en bättre tillvaro för sig själv och sina medmänniskor. Vision 2: Kompetensförsörjning för tillväxt Vi vill att kompetensförsörjningen på IT-området ska vara internationellt konkurrenskraftig och inte bara ske genom det offentliga utbildningssystemet utan även genom näringslivets medverkan. Vi vill se ett Sverige där det är fördelaktigt att bedriva forskning, där kommersialiseringen av produkter sker snabbare än idag, där bättre kontakter mellan forskning och näringsliv gör att tekniska innovationer snabbare kan omsättas till produkter. Vision 3: Företagstillväxt i Sverige Vi vill se ett Sverige där företag bättre än idag kan utvecklas och växa och ha Sverige som bas för verksamhet i hela världen. Vi vill se ett Sverige där det är självklart att fråga sig vilken nytta IT kan göra för företags villkor och erbjudanden. Vision 4: Access till allt oberoende av tid och rum Vi vill se ett Sverige där alla privatpersoner och företag, oavsett tid och plats, har sådan tillgång till kommunikationsnät att de kan nå de elektroniska tjänster de efterfrågar. Tillgången till nät skapas i konkurrens mellan olika tekniker och olika leverantörer. Vision 5: Bäst i världen på effektiv offentlig användning av IT Vi vill se ett Sverige där offentliga sektorns IT-användning är världens mest effektiva; avseende såväl den egna användningen som e-tjänster riktade till individer och näringsliv. Vision 6: Spridning av elektroniska tjänster Vi vill se ett Sverige där ökad förståelse för behovet av lättanvända, välkända och behovsanpassade elektroniska tjänster medför att företags och individers användning av sådana tjänster ökar dramatiskt, inte minst mobila tjänster. Vision 7: Säker användning av informationsteknik Vi vill se ett Sverige med en robust och dynamisk ekonomi dit internationella investeringar söker sig. Ett Sverige där förtroendet för IT gör att vi får en långt större utväxling av våra IT-investeringar i näringsliv och offentlig sektor än andra länder. Ett Sverige där medvetenheten om risker, men också om skydd och konsekvenser av slarv, är väl spridd, vilket medför att ingen tvekar att använda IT-tjänster. Vision 8: En hållbar utveckling och tillväxt Vi vill se ett uthålligt Sverige där en innovativ användning av IT innebär ett lägre nyttjande av begränsade naturresurser samt en minskad belastning på miljön. 3 sverigeitopp.indd

6 Vision 1: Ett verktyg för människors tillväxt Vi vill att IT ska vara ett användarvänligt, pålitligt verktyg, som ökar livskvaliteten, bejakar nya arbetsformer och bidrar till miljövinster och förbättrad kommunikation mellan människor. Vi vill att människor ska känna förtroende för IT och göra det till ett verktyg för sin kreativitet och strävan efter en bättre tillvaro för sig själv och sina medmänniskor. Nuläge IT-tillämpningar har mycket god spridning i Sverige. IT är en naturlig del av de flestas vardag. Vi använder IT i arbetet och på fritiden, medvetet och omedvetet, i enkla och i avancerade tillämpningar. Mycket av denna användning är förenat med en tydlig nytta och är uppskattade av användarna. Dock finns det frågor hos många. De rör allt från eventuella hälsoaspekter av olika tekniker, via integritetsfrågor, oro för spam och virus, för att tekniken ska bidra till ökad stress, för barns exponering för obehagligheter, till inlärningströsklar och nyttoaspekter; varför ska jag använda den här tjänsten. Mål Mål 1: 2010 ska människan vara i centrum för produkt- och systemutvecklingen och företagens kvalitetssystem ska säkerställa att så sker. Lättanvända produkter med låg inlärningströskel ökar användandet. Produkter och tjänster som känns trygga att använda ur alla aspekter ökar användandet. Produkter och tjänster som tydligt adresserar människors problem och möjligheter är mer intressanta att använda än produkter som inte gör det. Mål 2: 2010 ska IT ses som ett verktyg som lyfter användarnas kreativitet. En lustfylld teknikanvändning ökar användandet. En kreativ användning av teknik öppnar möjligheter till utveckling av nya produkter och kan visa på nya marknader. För att människor ska vilja använda IT för att underlätta i sin vardag och för att förverkliga nya idéer, utvidga sina kontaktnät och utforska sin potential är det viktigt att IT-verktygen är tillförlitliga och trygga att använda ur alla aspekter. Det är också viktigt att de är lättanvända och lockar till användning. 4 sverigeitopp.indd

7 5 sverigeitopp.indd

8 Vision 2: Kompetensförsörjning för tillväxt Vi vill att kompetensförsörjningen på IT-området ska vara internationellt konkurrenskraftig och inte bara ske genom det offentliga utbildningssystemet utan även genom näringslivets medverkan. Vi vill se ett Sverige där det är fördelaktigt att bedriva forskning, där kommersialiseringen av produkter sker snabbare än idag, där bättre kontakter mellan forskning och näringsliv gör att tekniska innovationer snabbare kan omsättas till produkter. Nuläge Antalet sökande till högskolornas IT-utbildningar minskade drastiskt under de första fem åren på 2000-talet, samtidigt som samhällets IT-innehåll successivt växer. För att det inte ska uppstå brist på kompetens för underhåll och utveckling av system men också för utveckling av nya produkter att basera framtida välstånd på, krävs att fler ungdomar söker IT-utbildningar. SCBs undersökningar visar att produktiviteten i företag med hög ITkompetens är klart högre än i företag med låg eller ingen IT-kompetens. Man kan också konstatera att svenska lärosäten normalt inte förekommer på utländska rankningar av utbildningar inom IT eller business administration. De svenska utbildningarna på dessa områden får antas vara goda men inte världsledande. kravställare i utbildningsvärldens dialog om utbildningars inriktning och innehåll. Företag och organisationer tar ett ökande ansvar för personalens utveckling. IT-stöd och e-learning har en central roll i de läroprocesser och erfarenhetsutbyte som löpande sker i organisationerna. Forsknings- och innovationsklimatet i Sverige är relativt gott i en internationell jämförelse. Svenska forskare är ofta citerade i vetenskapliga tidskrifter och det innovationsindex som FN-organet Unctad presenterade 2005, placerar Sverige på första plats. Svenska företag tillhör de som, enligt samma källa, mest ökat andelen FoU i utlandet, samtidigt som utländska dotterbolag svarar för en mycket hög andel av FoU-verksamheten i Sverige. I jämförelse med t ex USA har Sverige dåligt utvecklade system och traditioner för att kommersialisera forskningsresultat vid universiteten. Numera finns dock teknikbyar eller deras motsvarigheter vid så gott som alla högre lärosäten. Några av dessa har utvecklats till nationella konkurrenskraftskluster. Kista är det mest framträdande av sex mer etablerade satsningar på att skapa miljöer som stimulerar innovationer och företagsframväxt, kraftsamla resurser och kompetens inom ett visst område för att öka konkurrenskraften. Den snabba takten i samhälls- och tekniska förändringar kräver ständigt lärande. Dynamiken i samhället är så stark att fler än traditionella utbildningsintressenter engagerar sig i utbildningsfrågor. Näringslivet är idag en självklar 6 sverigeitopp.indd

9 Mål Mål 1: Sökandetalen till IT-utbildningar på högskolorna skall öka med ca 10 procent per år fram till Förklaring till målet Söktalen till högskolornas IT-utbildningar har gått ner från år 2000 till år 2004 med c:a 75 procent var första året utan minskning. Det betyder att det från och med nu och 2 3 år framåt kommer ut färre IT-utbildade samtidigt som samhället blir allt mer IT-beroende. Detta är oroande för näringslivets tillväxt och effektiviseringen av offentliga tjänster. De söktal som fanns fram till år 2000 var kanske inte helt realistiska utan mer baserade på den hajp som fanns kring IT, en 40 procentig ökning kan därför vara mer realistisk. Mål 2: Minst hälften av ungdomsskolans alla ämneslektioner ska ske med hjälp av IT-stöd senast år Förklaring till målet De offentliga resurserna för skolans utveckling och drift kommer inte att kunna öka nämnvärt. Användningen av IT-stöd kommer därför att vara ett av de viktigaste medlen för skolans ökad produktivitet. Ett så tydligt samhällsmål sätter press på flera parter i värdekedjan, nämligen lärarutbildningen, Skolmyndigheten, kommunernas skolledning och lärarkåren. Målnivån 50 procent måste undersökas mer noggrant utifrån dagens omfattning och realism. Mål 3: 25 procent av Sveriges alla småföretag (med färre än 50 anställda) ska kunna använda e-faktura och utnyttja e-handel för sina tjänster och produkter vid utgången av år 2008 Förklaring till målet Småföretagen har mycket stor betydelse för Sveriges potentiella tillväxt och sysselsättning. IT-kompetensens nivå har stor betydelse för företagets produktivitet (Se SCBs undersökningar av nationalräkenskaper m m. Hög kompetens nivå = hög produktivitet Småföretagen är extremt fokuserade på dag-till-daglösningar. Kompetensutveckling måste ske på deras villkor och vara bättre anpassad än dagens mer storföretagsbaserade IT-stöd. Mål 4: 2010 ska ett svenskt spetskompetensuniversitet, motsvarande MIT, finnas på etablerade rankinglistor över universitetsutbildningar. De svenska universiteten inbjuds i anbudstävling att profilera sig som spetskompetensuniversitet på tilllämpade IT- och telekomtjänster. I uppdraget som spetskompetensuniversitet ingår att skapa internationellt goda förutsättningar för forskare. Mål 5: 2010 ska ett private-public partnershipprogram för sex svenska konkurrenskraftskluster vara sjösatt. Det finns idag sex relativt väl etablerade konkurrenskraftskluster på IT-området i Sverige. Det är viktigt att kraftsamla kring dessa och inte splittra begränsade resurser på fler områden för att kunna utveckla internationellt konkurrenskraftig kompetens. Program för Public Private Partnerships är ett sätt att mäta att dessa konkurrenskraftskluster etableras i såväl den offentliga som privata sektorns medvetande. 7 sverigeitopp.indd

10 Vision 3: Företagstillväxt i Sverige Vi vill se ett Sverige där företag bättre än idag kan utvecklas och växa och ha Sverige som bas för verksamhet i hela världen. Vi vill se ett Sverige där det är självklart att fråga sig vilken nytta IT kan göra för företags villkor och erbjudanden. Nuläge I Sverige startas många företag men få av dem växer och blir stora. Fyra av tio nystartade företag finns inte kvar tre år efter start. De som är kvar efter tre år har i genomsnitt 1,4 anställda. Man kan konstatera att företag växer långsamt i Sverige. Många av de problem företagare stöter på är desamma oavsett vilken bransch man är verksam i. Som branschorganisation har IT-Företagen därför inte haft anledning att utveckla egna förslag på förbättringar utan kan helt instämma i de branschöverskridande förslag som Svenskt Näringsliv tagit fram. Man kan dock konstatera att IT spelar en viktig roll på många plan för företagstillväxten. IT är ett viktigt verktyg för att effektivisera processer i företagen, så att företag kan göra mer med samma insats som tidigare. IT är också ett medel för att utveckla och tillföra mervärde i de varor och tjänster som företag utvecklar. De många processorerna i en modern bil är ett exempel. Slutligen är IT nyckeln till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt. Idag har svenskägda företag nästan en miljon anställda utomlands. Utlandsägda företag har i gengäld drygt en halv miljon anställda i Sverige. Närmare 70 procent av ökningen av utlandsanställda i de svenskägda företagen skedde i de 22 rikaste OECD-länderna och kan förklaras 8 sverigeitopp.indd

11 av en önskan att komma närmare stora marknader. Resterande 30 procent är direkt relaterad till länder med låg produktionskostnad t ex Polen, Kina och Indien. Båda dessa drivkrafter kan förväntas bidra till att utvecklingen mot allt fler anställda utomlands ökar. Strävan efter låga produktionskostnader spär på utvecklingen och kan vara svår att möta. Sammantaget innebär globaliseringen nya möjligheter för svenska företag men ställer också högre krav på företagen och de villkor de har på hemmamarknaden. Nya produkter och tjänster baseras ofta på uppfinningar som patenteras. Antalet patent kan därför ses som ett uttryck för näringslivets tillväxtpotential. Det svenska patentverket PRV beviljade patent Mål Mål 1: 2009 ska hälften av alla företag som startas ha en omsättning som överstiger en miljon kronor (i 2004 års penningvärde) startades drygt företag i Sverige. 52 procent av dem hade dock en nettoomsättning under kronor och 30 procent t o m under kronor. Dessa företag är med andra ord snarare fritidsverksamheter än riktiga företag. Mål 2: 2010 ska fyra anställda vara det genomsnittliga antalet heltidsanställda i företag som varit verksamma i tre år. Av de företag som startades 2004 var fortfarande verksamma efter tre år. Men de hade i genomsnitt bara 1,4 heltidsanställda. Mål 3: 2008 ska ett program som siktar på att 300 IT-forskare engageras i SME-företagens produkt och tjänsteutveckling ha utarbetats i samarbete mellan högskolor och näringsliv. Det är framför allt stora företag som bedriver egen forskning och som har system för att tillgodogöra sig forskningsresultat. Det finns skäl att tro att SMEföretag skulle kunna tillgodogöra sig forskningsresultat bättre om deras kontakt med forskarvärlden ökade. Mål 4: 2010 ska antalet beviljade patent hos PRV ha fördubblats från 2004-års nivå. Trots att antalet patentansökningar har minskat sedan år 2000 har antalet beviljade patent ökat under samma tid uppgick de till sverigeitopp.indd

12 Vision 4: Access till allt oberoende av tid och rum Vi vill se ett Sverige där alla privatpersoner och företag, oavsett tid och plats, har sådan tillgång till kommunikationsnät att de kan nå de elektroniska tjänster de efterfrågar. Tillgången till nät skapas i konkurrens mellan olika tekniker och olika leverantörer. Nuläge För att kunna tillgodogöra sig alla de tjänster som IT möjliggör är en grundläggande förutsättning att alla användare, privatpersoner såväl som företag, har fysisk tillgång till kraftfulla nät. Sverige har, de geografiska utmaningarna till trots, länge tillhört täten i världen när det gäller tillgång till kommunikationsmöjligheter med hög kapacitet, både fast och mobilt. Enligt en bedömning från Post- och telestyrelsen, som får anses försiktig, har ungefär hälften av hushållen möjligheter att få tillgång någon form av fast bredband, och en dryg tredjedel av hushållen har de facto skaffat sig ett abonnemang. För användarna är det dock inte bara viktigt att bredbandsaccessen byggs ut till allt fler. Två andra faktorer är också viktiga: att det finns konkurrerande accessoperatörer att välja bland samt att, när accessoperatör väl väljs, inte användaren upplever sig förhindrad att nå de tjänster han/hon efterfrågar. I ett skede där ny infrastruktur etableras, med ett ökat urval för kunderna, är det naturligt att de olika näten får olika struktur och att tjänsteinnehållet utformas så att de som bygger infrastrukturen kan räkna hem sina investeringar. På sikt kommer dock kraven från användare (såväl privatpersoner som organisationer) om ökad samordning mellan näten att öka, bl.a. för att uppnå bredare spridning av mer avancerade IP-baserade tjänster, t.ex. sjukvårdstjänster. Lagen om elektronisk kommunikation har som syfte att ge tillgång till effektiva elektroniska kommunikationer, med konkurrensen som ett viktigt medel. Lagen innehåller verktyg som skall förhindra att dominerande aktörer genom kontroll över infrastrukturen hindrar konkurrenter från att leverera tjänster. Många av de spelregler för de dominerande aktörerna som Post- och telestyrelsen beslutat om med lagen som grund har dock ännu inte fått någon effekt, då de är föremål för tvister och överklaganden. Denna osäkerhet kring lagens tillämpning har en hämmande effekt på investeringar och marknadsutveckling, bl.a. inom området för ADSL-baserade bredbandstjänster. För att främja bredbandsutbyggnad i glesbygd har fem miljarder kronor betalats ut till kommunerna under åren 2002 till En hel del infrastruktur har byggts ut som ökat tillgängligheten i glesbygd, det har dock i mångt och mycket blivit ett lapptäcke av olika tekniska lösningar och affärsmodeller. De oklara spelreglerna tenderar att skapa låsningar på marknaden. De kommersiella aktörerna avvaktar med fortsatt utbyggnad eftersom de är osäkra på hur ägarna av de offentliga näten tänker agera. Mål Mål 1: År 2010 ska minst 80 procent av Sveriges invånare ha möjlighet att ansluta sig till minst två av varandra oberoende accessleverantörer med kapacitet att tillhandahålla bildkommunikation i realtid med god upplösning, till för hushållen överkomliga priser. 10 sverigeitopp.indd

13 Årtalet 2010 är lagom nära i tiden för att kännas angeläget och samtidigt tillräcklig lång tid för att genomföra verkliga förändringar. Det är dessutom i samklang med EU-kommissionens i2010-projekt. Den utbyggnad som eventuellt erfordras för att uppnå målet ska ske på marknadens villkor, inte genom tvingande reglering. Med accessleverantör avses inte nödvändigtvis att aktören behöver ha egen infrastruktur (se vidare mål 2). Poängen med målet är dock att det ska skapas ett ökat antal konkurrerande infrastrukturaktörer i landet, att det inte ska räcka med en (annars är det lätt att uppnå nära 100 % täckning). 80 procent får anses vara en rimlig avvägning mellan tillräcklig bred användarkrets och samtidigt inte alltför kostsamt för operatörerna att bygga ut. Med god upplösning avses att man bl.a. ska kunna genomföra första-hjälpen-insatser på distans. Observera att målet gäller oberoende av nät: fast, mobilt, satellit etc. Mål 2: Senast år 2008 ska spelreglerna för utnyttjande av svårersättlig infrastruktur vara sådana att aktörerna på marknaden endast undantagsvis behöver söka tvistlösning. Målet tar sikte på den passiva infrastrukturen: kablar, rör, stationsbyggnader etc. Ledstjärnan för infrastrukturen är att frivilliga överenskommelser/branschavtal ska reglera det gemensamma utnyttjandet av infrastrukturen. Vad som är att betrakta som svårersättlig infrastruktur är naturligtvis en delikat bedömningsfråga. Spelreglerna ska dock inte vara sådana att de undergräver lönsamheten i att bygga ut ny infrastruktur, inklusive sådan som innebär dubblering av befintlig infrastruktur. 11 sverigeitopp.indd

14 Vision 5: Bäst i världen på effektiv offentlig användning av IT Vi vill se ett Sverige där offentliga sektorns IT-användning är världens mest effektiva; avseende såväl den egna användningen som e-tjänster riktade till individer och näringsliv. Nuläge egovernment i Sverige är idag, i jämförelse med flertalet andra länder, tämligen utvecklat. En mängd avancerade projekt har drivits fram inom bl.a. Skatteverket, Tullverket, sjukvården och vissa kommuner. En svaghet är oförmågan att samarbeta mellan olika delar av offentlig sektor för effektivare processer. Det finns visserligen positiva exempel, t.ex. e-handelsspecifikationen SFTI och länsstyrelsernas gemensamma satsning LstNet. Gränsöverskridande processer, t ex tillståndsprocesser, är dock svåra att driva. Samtidigt är det här som de verkligt stora besparingarna, både för offentlig och privat sektor, ligger. Än är det långt kvar innan offentliga tjänster normalt är elektroniska och utgår från ärende och inte från myndigheternas organisation. IT-proppen 2005 innehåller beskrivningar av nuläget avseende offentlig IT-användning, men få tydliga visioner, målsättningar eller förslag. Som styrinstrument är den därför inte särskilt användbar. Dock konstaterar regeringen att gemensamma grundfunktioner, som t ex elektronisk identitet (e-id) och elektronisk faktura, bör utarbetas och samverkan inom förvaltningen förstärkas för att säkerställa interoperabilitet och gemensamma gränssnitt. Även kostnadsskäl gör detta viktigt det är ett slöseri att utveckla samma grundfunktion på flera ställen. Den s.k. 24-timmarsmyndigheten har sedan ett antal år varit visionen som ska bereda vägen för en hög service och effektivitet inom den offentliga sektorn. Arbetet, som gått trögt, överfördes 2006 till Verket för Förvaltningsutveckling (Verva), på vilket det ställs stora förhoppningar. Ett bekymmer är Vervas små möjligheter att påverka kommuner och landsting till följd av den svenska förvaltningsmodellen. Kanske har politiker, branschföreträdare och andra opinionsbildare på riksnivå genomgående orealistiska förväntningar på vad 24-timmarsmyndigheten ska åstadkomma. Många har ihärdigt krävt att offentliga e-tjänster måste få fart och att offentliga sektorn måste bli en mer professionell beställare av avancerade tjänster. Man underskattar, eller väljer att bortse från, de enorma trögheter som finns såväl i de offentliga beslutsprocesserna som i att förändra verksamheter och kulturer. Det finns en avsaknad av drivning från den politiska ledningen, och en avsaknad av positiva incitament att belöna samarbete. Exempelvis är principer för kostnadsfördelning vid samarbetsprojekt oklar. Som i all annan IT-utveckling handlar förändringsarbetet till övervägande del om ett förändrat arbetssätt snarare än tekniken som sådan. Även här gör dock alla, inkl. branschen själv, lätt för sig genom att bara ställa krav på förändrat arbetssätt. Rimligen finns en rad naturliga skäl till trögheterna att förändra arbetssättet (inga personliga incitament för de offentliganställda att göra förändringar, det ekonomiska utbytet är ur den enskilda myndighetens perspektiv begränsat eller rent av negativt etc.). Någon 12 sverigeitopp.indd

15 uppriktig och givande kartläggning av trögheterna har troligen aldrig gjorts. Offentlig sektor står för en stor del av IT- och telekommarknaden och är också därigenom betydelsefull för utvecklingen av informationssamhället. Upphandlingarna blir allt mer komplicerade, både till innehåll och utförande. Små och medelstora företag, samt företag som idag inte säljer till offentlig sektor, väljer många gånger att inte medverka i offentliga upphandlingar eftersom processer och rigida krav är allt för arbetskrävande. Mål Mål 1: År 2010 ska den normala hanteringen av ärenden med den offentliga sektorn vara elektronisk. Digitalisering av ärenden ska ske utifrån kundens perspektiv och med en processyn. Den individ eller det företag som ärendet berör ska enkelt kunna följa ärendets hantering. Målet uppfyller visionen om effektivitet i IT-användningen, bl.a. genom att det förutsätter ett minskat stuprörstänkande i tjänsteutformningen. Målet ska täcka in att företagare och medborgare vill kunna se hur deras ärenden processas, och att det ska kunna ske via en enkel och tydlig ingång i systemet (one-stop-shopping). Mål 2: År 2010 ska det stora flertalet av företag och medborgare vara medvetna om att alla ärenden med den offentliga sektorn kan hanteras elektroniskt, och minst 50 procent av kontakterna mellan företagen/medborgarna och offentliga sektorn ska också ske på elektronisk väg. Målet formuleras både som ett kunskapmål och ett användningsmål. När det gäller användningsmålet är det inte meningen att användningen ska tvingas fram, utan att det är den inneboende nyttan som med tiden (med hänsyn tagen till användarnas naturliga tröghet att ändra användningsmönster) ska uppmuntra till ökad användning. Målet förutsätter grundfunktioner, tillgång till teknik i hemmen och på arbetsplatserna samt tillgång till en effektiv infrastruktur. Dessa frågor behandlas i visionsområdena 1 och 4. Mål 3: År 2010 ska minst 50 procent av alla elektroniska mellanhavanden mellan myndigheterna baseras på en uppsättning grundläggande funktioner och begrepp som är gemensamma för alla myndigheter, statliga såväl som kommunala. En lista över dessa bör finnas för handen senast Förklaring till målet: Målet förutsätter att grundfunktioner, som innebär säker och interoperabel kommunikation, förenklat informationsutbyte och att all offentlig information är sökbar, definieras och utvecklas gemensamt i offentliga sektorn. Mål 4: År 2008 ska 75 procent av offentlig sektors processer för beställning, fakturahantering och betalning ske elektroniskt. Förklaring till målet: Även detta mål förutsätter att grundfunktioner finns definierade hade färre än 10 % av statliga myndigheter begreppet e-handel som en aktuell fråga. Kommuner och landsting hade en större andel. Målet innebär också att eventuella juridiska osäkerheter måste undanröjas. 13 sverigeitopp.indd

16 Mål 5: Processer och IT-lösningar i offentlig sektor ska 2010 självklart även vara en exportvara där svenska företag kan tillvarata den kompetens som byggts upp i den offentliga sektorn. Förklaring till målet: Den svenska offentliga sektorn besitter kompetens och erfarenhet som idag överförs utan ersättning till utlandet. Sverige bör i större utsträckning tillvarata denna kompetens, som grund för nya exportmöjligheter av tjänster och programvaror. Tänkbara områden kan vara vård, omsorg, tull och skatteadministration. En liknelse med försvaret kan göras, där exportmöjligheter som regel beaktas. Värdefulla lösningar kan tas till vara och utvecklas utan att den eller de myndigheter där IT-lösningen först utvecklades börjar ägna sig åt annat än sin kärnverksamhet, kanske genom PPP-lösningar i syfte att undvika kommersiella och upphovsrättsliga konflikter. Mål 6: Upphandlingsprocessen ska 2010 ha förenklats betydligt och innehåll och form standardiserats så långt möjligt. Förklaring till målet: NOU är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling, men har i stort sett inga resurser. NOU har heller inga sanktionsmöjligheter mot myndigheter som bryter mot LOU. Regeringen menar att de inte kan införa sådana sanktioner förrän EU beslutat om det s k Rättsmedelsdirektivet. Mål 8: Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) ska innehålla bestämmelser om att kraven som ställs i upphandlingar ska vara affärsmässiga. Upphandlingar ska inte göras till verktyg för att uppfylla andra, t ex politiskt motiverade, målsättningar. Förklaring till målet: I den nya LOU kommer begreppet affärsmässighet att försvinna. Samtidigt riskerar LOU att fyllas av politiska krav som hör hemma i annan lagstiftning. Detta gäller exempelvis krav på att miljömässiga och sociala krav skall ställas när man genomför upphandlingar. Förklaring till målet: Offentlig upphandlingar genomförs på olika sätt varje gång. Detta leder till oklarheter och försvårar processen för leverantörerna. Genom att standardisera upphandlingsprocesserna så kortas ledtiderna och besparingar görs. Mål 7: 2010 ska en motsvarande tillsyn som idag finns för den privata sektorn (KKV) ha skapats för den offentliga marknaden och möjligheten till sanktionsmöjligheter (marknadsskadeavgifter) ha införts. 14 sverigeitopp.indd

17 Vision 6: Spridning av elektroniska tjänster Vi vill se ett Sverige där ökad förståelse för behovet av lättanvända, välkända och behovsanpassade elektroniska tjänster medför att företags och individers användning av sådana tjänster ökar dramatiskt, inte minst mobila tjänster. Nuläge För att elektroniska tjänster ska spridas till individer är det viktigt att öka användarvänligheten bland annat genom att lösa standardiseringsfrågor vad gäller både åtkomst till infrastrukturen som tjänsterna i sig. Det är också viktigt med en konsekvent och genomtänkt marknadsföring och information om tjänsternas existens. Möjligheten till säker identifiering samt de kommersiella förutsättningarna för att producera, distribuera och ta betalt för innehåll är också centralt för spridningen av elektroniska tjänster. När det gäller individers användning har informationsinhämtning fått vid spridning. 61 procent av mobiltelefonanvändare har använt innehållstjänster Endast 14 procent av mobilanvändare nyttjade 2005 mobilt internet (vilket dock är en väsentlig ökning relativt året innan). Någon riktigt bred användning av e-tjänster eller konsumtionen av avancerade multimediala tjänster har dock ännu inte kommit igång. Elektronisk handel ökar snabbt. Till en del beror det på en naturlig tröghet i hur man tar till sig ny teknik och av begränsningar i infrastrukturen. Det kan delvis också förklaras av bristande användarvänlighet, tveksam nytta för konsumenterna och/eller okunskap om tjänsternas existens och egenskaper. För företagens och offentlig sektors användning återstår bl a att få en förståelse på ledningsnivå för den verksamhetsstrategiska nyttan av mobila tjänster. De möjligheter tjänsterna innebär utnyttjas inte på många områden. Utvecklingen och användningen av standarder är viktig för användarvänligheten. När det gäller just tjänster (snarare än varor eller applikationer) är det dock inte givet att policies för att skapa användarvänliga standarder är en universallösning. Många av de standarder som fått bred spridning används på ett sätt som de som skapade standarden inte tänkte sig (t.ex. mp3, SMS). Alltför höga ambitioner att väga in användaraspekter av olika slag kan tvärtom göra standarderna alltför tungrodda och rent av hindrande för marknadsutvecklingen. Standarder är vidare något som i huvudsak utvecklas internationellt, där det sällan är meningsfullt att utveckla standarder för svenska marknaden. Icke desto mindre är det dock väsentligt med vissa gemensamma grundfunktioner, t ex för identifiering. Nätoperatörernas kontroll över betalflödena (i synnerhet för mobila tjänster) har länge bromsat utvecklingen av kommersiell distribution och betalning. Men affärsrelationerna mellan operatörer och tjänsteleverantörer börjar fungera allt bättre. Med utvecklingen av nya kommunikationsformer (t.ex. trådlöst bredband) samt nya identifierings- och betalningslösningar som är mer oberoende av operatörerna, kommer deras dominans att minska. Otillåten fildelning och spridning av upphovsrättskyddat material har lett till ökade krav på tekniska skydd mot 15 sverigeitopp.indd

18 kopiering och spridning. Debatten har fått en olycklig inriktning där det framstår som om innehållsindustrin vill motverka elektronisk spridning av innehåll. Det naturliga vore att efterlysa bättre lösningar för digital rättighetshantering, sk DRM-lösningar. DRM-lösningar är tekniska skydd för säker hantering och eventuell betalning, som gör fildelning till en effektiv distributionsmetod snarare än ett hot. Sådana lösningar kan också ersätta dagens föråldrade system med copyright levies (kassettavgifter) och skapa ett rättvist system som ger ersättning för faktiskt använda verk istället för schablonersättningar. Mål Mål 1: Senast år 2008 ska minst 75 procent av Sveriges vuxna befolkning använda säker elektronisk identifiering av individen. Eftersom målet är av stor betydelse även för spridningen av offentliga e-tjänster är det viktigt att arbetet med att ta fram identifieringslösningar sker i nära samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Målet är till stor del relaterat till införandet av lösningar, såsom det nya idkortet, samt lösningar för att integrera dessa i tjänster. Detta i sin tur innebär bl a en aktiv marknadsföring av idkortet. Mål 3: Senast år 2008 ska 75 procent av Sveriges alla företag med färre än 50 anställda kunna använda e-faktura och utnyttja e-handel för sina tjänster och produkter. Målet sätter fokus på att tillämpningen av e-tjänster, inkl. identifierings- och betalfunktioner, sprids till en idag eftersatt grupp, nämligen småföretagen. Dessa har mycket stor betydelse för Sveriges potentiella tillväxt och sysselsättning. Småföretagen är extremt fokuserade på dag-till-daglösningar. Kompetensutveckling måste ske på DERAS villkor och vara bättre anpassad än dagens mer storföretagsbaserade IT-stöd. Mål 4: Senast år 2008 ska DRM-lösningar (Digital Rights Management) ha fått sådan bred tilllämpning att copyright levies/ kassettavgifter på IT-relaterade produkter kan sättas till noll. De DRM-lösningar som finns idag är som regel hårt styrda till vissa leverantörer. För att lösningarna ska kunna få bredare tillämpning och acceptans fordras att de i större utsträckning är branschövergripande. Mål 2: År 2010 ska alla mobila terminaler redan vid första användning vara anpassade för den nödvändiga infrastrukturen för tjänster. Målet riktar sig till distributörer och operatörer, så att dagens krav på speciella initiativ från användaren för tillgång till GPRS och MMS inte skall vara nödvändigt, och därmed skall användningen av mobila tjänster underlättas. 16 sverigeitopp.indd

19 Vision 7: Säker användning av informationsteknik Vi vill se ett Sverige med en robust och dynamisk ekonomi dit internationella investeringar söker sig. Ett Sverige där förtroendet för IT gör att vi får en långt större utväxling av våra IT-investeringar i näringsliv och offentlig sektor än andra länder. Ett Sverige där medvetenheten om risker, men också om skydd och konsekvenser av slarv, är väl spridd, vilket medför att ingen tvekar att använda IT-tjänster. Nuläge IT ger ett viktigt bidrag till tillväxt, konkurrens, utveckling, välfärd och trygghet i samhället. Investeringar i IT och IT-kompetens utgör en stor potential för framtiden och tillväxten i Sverige. Problem som spam, virus, modemkapning, phishing (stöld av t ex kontokortsuppgifter), attacker mot hemsidor, spionprogram. m.m. belastar emellertid nyttan av IT. Media rapporterar så gott som dagligen om olika tillbud. Hotbilden påverkar givetvis politikers, offentlig sektors, näringslivets och allmänhetens attityd till IT-användning och minskar viljan till nya IT-investeringar. Det är därför viktigt för såväl näringsliv, bransch som offentlig sektor att arbeta för bättre informationssäkerhet och ökat förtroende för IT. Nyckeln till detta förtroende är bättre kunskap om risker och hjälpmedel. Kunskapen hos många användargrupper är svag beroende på att de inte har handledning och support i sin närmiljö. En analogi med annan infrastruktur är att främja god trafikkunskap för att skapa säkrare biltrafik i samhället. Med andra ord har även användaren en viktig roll för hur gemensamma nätverk kan bli säkrare. På det nationella och internationella politiska planet är informationssäkerhet också en mycket het fråga. T ex har OECD givit ut en programförklaring för ökad säkerhet i medlemsländerna och EU:s IT-säkerhetsbyrå (ENISA) har kommit igång med sin operativa verksamhet. Bakgrunden är givetvis alla hot i form av terrorattacker, naturkatastrofer och andra incidenter som gör infrastrukturen på el-, telekom- och IT-området mycket sårbar. IT-/telekom infrastrukturen är i Sverige idag till ca 90 % i näringslivets ägo vilket helt ändrar spelreglerna för statens inflytande. Samhället behöver därför finna nya former av krishanteringssystem där staten och näringslivet ska mötas gemensamt. På både elförsörjnings- och informationssäkerhetsområdet pågår därför arbete med nationella strategier. IT-Företagen är tillsammans med Svenskt Näringsliv och medlemsföretagen mycket aktiva i de nya strukturerna för informationssäkerhet och elförsörjning. Mål Mål 1: Användarna av den svenska IT- infrastrukturen ska till år 2010 uppleva att avbrottstiden pga externa incidenter halverats. En säker och robust infrastruktur förenklar och tryggar långsiktiga beslut om investeringar i olika IT-baserade tjänster. Det skapar förutsättningar för tillväxt i näringslivet och kostnadseffektiv förvaltning/tjänster i offentlig sektor. 17 sverigeitopp.indd

20 El, tele och vatten är de tre viktigaste komponenterna ur samhällets sårbarhets- och krisberedskapsperspektiv. Alla är beroende av varandra. En modern robust infrastruktur bygger på en samverkan mellan stat och näringsliv. Det behöver därför byggas nya gemensamma ledningsstrukturer för att höja säkerheten. Sårbarhets- och säkerhetsarbete måste ske öppet. Ett delmål för avbrottstid bör vara att ta fram relevanta mätmetoder för mätning av infrastrukturens avbrottstid, så att utvecklingen löpande mäts. Mål 2: Innehållets korrekthet i elektroniska meddelanden ska år 2010 alltid kunna garanteras med hjälp av elektroniska signaturer. Delmål/etapper för säkrare innehåll bör vara att gå från exempelvis framtagande och införande av ett nationellt e-id system till framtagande och införande av system för elektroniska signaturer. Mål 3: Sverige ska i det internationella informationssäkerhetsarbetet vara en av världens ledande nationer. Harmonisering med internationella standarder och normer ska vara en av ledstjärnorna i detta arbete. Sverige ska till år 2010 rankas som ett av de 5 IT-säkraste länderna. Den ökande globaliseringen skapar nya spännande möjligheter för svenskt näringsliv men innebär också hot mot vår IT-infrastruktur. Sverige kan knappast vaccinera sig helt från hot och risker men minska riskerna genom en välutvecklad säkerhetskultur. Det är viktigt att de säkerhetsstandards som växer fram i tjänster och produkter har en så stark internationell förankring som möjligt ur både export- och kompabilitetssynpunkt. OECD intensifierar arbetet med informationssäkerhet. Statistik är en av deras starkare sidor. En OECD-ranking finns knappast ännu. Mål 4: 80 procent av samhällets mer sårbara grupper; barn, ungdomar, hushåll och småföretag ska fram till 2010 ha fått en större insikt om hur man surfar säkrare på Internet. Ovanstående grupper saknar den kompetens och det stöd som finns runt större verksamheter. Det blir därför också utnyttjade som ofrivilliga spridare av t ex virus och SPAM till verksamheter. Som en följd av oetiskt innehåll, virus, SPAM, phising m m minskar gruppernas tilltro till IT och Internet. Detta innebär även ett hot mot näringslivets och offentliga sektorns fortsatta IT-utveckling. Hotens art och tekniker för att skydda sig utvecklas ständigt. Detta är därför en mer långsiktig uppgift än enstaka utbildningsinsatser. Det pågår inom IT-branschen ett utvecklingsarbete mot mer proaktiva produkter, dvs. produkter som har en bredd av skyddslösningar och anpassar sig mot hoten. Med insikt avses medvetenhet om de risker som bör undvikas och hur man i praktiken också klarar av att uppdatera dessa skydd. 18 sverigeitopp.indd

21 Vision 8: Hållbar utveckling och tillväxt Vi vill se ett uthålligt Sverige där en innovativ användning av IT innebär ett lägre nyttjande av begränsade naturresurser samt en minskad belastning på miljön. Nuläge Vi står nu inför globala utmaningar såsom klimatförändringar, en ökad energianvändning, och växande inkomstklyftor som gör att vi måste bryta sambandet mellan tillväxt och en ökande användning av våra naturresurser. Att bryta detta samband är det ena av två perspektiv på problemet IT och hållbar utveckling. Det första perspektiv handlar om tillverkning och innehåll i produkter samt om hur produkten omhändertas när den är uttjänt. Vad gäller innehåll i produkter så går utvecklingen generellt sett mot att produkter blir allt mindre och mindre och därav en minskad användning av material/ råvaror. Till detta kommer en allt strängare, både internationell som nationell, lagstiftning där både innehållet, designen och återvinningen regleras. Vad gäller själva återvinningen, och återbruket av produkter och material, så har Sverige kommit långt då vi tidigare än övriga Europa haft ett s k producentansvar som lett till att allt fler produkter tas om hand på ett mer och mer miljövänligt sätt. När nu EU:s producentansvarslagstiftning för elektriska och elektroniska produkter träder i kraft, uppfyller Sverige redan uppsatta mål gällande återvinning och återbruk sedan flera år tillbaka. Vi har bland annat världsunika metoder som gör att det mesta av ingående material i våra produkter kan tas omhand och användas på nytt inom produktion och tillverkning. Den andra delen är den där IT är en möjliggörare inom andra sektorer i samhället för att minska belastningen på miljön. Det kan handla om effektivare transporter, ett intelligentare boende och byggande, ett hållbart konsumtions- och produktionsmönster i samhället, samt sätt för medborgare att agera utan fysisk förflyttning genom t ex e-handel, telemedicin och distansundervisning. Den samlade forskningen inom området menar att den största potentialen för IT under den kommande 15-årsperioden för att skapa miljömässiga förändringar finns framförallt inom styrning av värme, kyla och ventilation i byggnader. Här finns en potential att spara upp till 40 procent av energiförbrukningen. Vidare ligger en potential i att gå över från produkter till tjänster och där intelligensen ligger i själva nätverken. Här kan vi ta upp räkneexemplet där en miljon fysiska telefonsvarare istället blir en tjänst att abonnera på. Detta motsvarar rent energimässigt uppvärmningen av motsvarande två Danderyds sjukhus under två års tid. Mål Mål 1: Senast 2008 ska offentlig sektor genom användning av elektroniska kommunikationstjänster ha sparat minst 20 procent av kostnaderna för resande och möten. Målet ger stora positiva energi- och miljöbesparingar, minskade CO2-utsläpp och positiva sociala effekter för individen som ökad flexibilitet och minskad stress. Att målet ligger nära i tiden beror på att potentialen 19 sverigeitopp.indd

22 är enorm och det borde med rimligt små insatser, och med existerande teknik, gå att uppfylla dessa mål inom utsatt tid. Även procentsatsen 20 procent är att betrakta som relativt låg med samma argumentation som i punkten ovan. Staten borde här rimligtvis kunna föregå med gott exempel där effekter kan uppnås inom både miljö, ekonomi och det sociala området. Målet är mätbart då det idag finns relativt enkla beräkningsmodeller för att räkna om en resa i CO2-utsläpp. Mål 2: Senast 2008 ska det finnas tydliga riktlinjer och/eller styrdokument för statens och den offentliga sektorns egen IT-användning vad gäller energibesparande åtgärder. Detta möjliggörs genom att det nu utarbetas en handlingsplan för miljökrav i offentlig upphandling där ITprodukter är ett särskilt utpekat produktområde (klart 2006). Det föreligger nu ett stort fokus på energifrågan och hur vi i framtiden kan förhålla oss till en brist på icke förnyelsebara energikällor. Målet är dubbelt då det dels handlar om en minskad energiförbrukning i själva IT-produkten ( som kan styras genom att aktivera låg-energi-läge i datorer), dels om hur IT-lösningar kan minska energiförbrukningen i t ex fastigheter och transporter. Mål 3: 2007 ska det presenteras ett antal förslag till ekonomiska styrmedel från statens sida som uppmuntrar till en ökad IT-användning för minskad resursanvändning. Förklaring till målet: Det kommer under 2006 att presenteras en nationell strategi för IT och en hållbar utveckling från regeringes sida där både industrin, tillsammans med berörda departement, myndigheter och organisationer deltar. Det finns stora möjligheter att inom ramen för denna föra fram förslag till styrmedel. Det är överhuvudtaget ett stort fokus på energi frågor och energieffektivisering just nu och man söker från politiskt håll, både nationellt och internationellt, efter andra lösningar än att enbart lagstifta. Mål 4: Att på ett konkret sätt öka kunskapen hos både privata och professionella användare av IT om hur man både kan minska sin energiförbrukning i användarfasen, samt även hur man med hjälp av IT kan styra förbrukningen inom andra tillämpningsområden. Förklaring till målet: Här finns en enorm potential gällande kunskapshöjande insatser. Det är för användaren ofta långt mellan CO2-utsläpp och att faktiskt installera lågenergiläget på sin dator. Det krävs information för att se om, och hur, man kan bidra till att minska på miljöbelastningen. Här finns det konkreta exempel på företag i Sverige som aktivt minskat det arbetsrelaterade resandet, minskat på kontorsutrymme, ökat energieffektiviteten i nätverken samt ökat användningen av fjärrstyrningen och fjärrhanteringen i nätverken, och därmed minskat sina CO2-utsläpp med minst 50 procent. 20 sverigeitopp.indd

23 21 sverigeitopp.indd

24 APRIL 2006 Svenska IT-företagens Organisation AB e-post: sverigeitopp.indd