Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKLOGISKA INSTITUTIONEN Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem? Författare: Anette Nilsson Fördjupningsarbete 7,5poäng Psykologi, klinisk sexologi, Fortsättningskurs ett, 30 HP. Vårterminen Handledare: Lars-Gösta Dahlöf

2 Sammanfattning Många kvinnor i Sverige har inte hittat något preventivmedel som passar dem och kan därmed hamna i en situation, där risken för ofrivillig graviditet ökar. Syftet med studien var att se hur de kvinnor som uteslutit de konventionella preventivmedelsmetoderna (hormoner, spiral och sterilisering) skyddade sig mot graviditet, samt om de hade kunskap om när de var fruktsamma under menscykeln. Det underliggande syftet till dessa frågor var att se om Billingsmetoden skulle kunna vara ett alternativ för dessa kvinnor. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i semistrukturerad form. Målgruppen var kvinnor i åldern år. I studien framkom att de flesta kvinnor som hade valt de icke konventionella preventivmetoderna använde en blandning av kondom, avbrutet samalg och säkra perioder. De utsätter sig för stora risker då kunskapen var låg om när de var fruktsamma under sin menscykel. Störst risk tar de kvinnor som har en kortare eller längre menscykel. Alla de kvinnor som använder sig av avbrutet samlag och säkra perioder skulle ha en säkrare preventivmetod med Billingsmetoden. Nyckelord: fruktsam period, säkra perioder, avbrutet samlag, Billingsmetoden

3 Innehåll Inledning... 1! Bakgrund... 1! Preventivmedelsanvändningen för kvinnor i Sverige.... 1! Beskrivning av Billingsmetoden... 3! Forskning kring Billingsmetoden... 3! Syfte och frågeställningar... 5! Syfte... 5! Frågeställningar för att närma sig detta syfte:... 5! Begreppsdefinitioner... 5! Fruktsamma perioden... 5! Billingsmetoden... 5! Avbrutet samlag... 5! Säkra perioder... 5! Konventionella och icke konventionella preventivmetoder... 5! Metod... 6! Design... 6! Respondenter... 6! Datainsamlingsmetod/Instrument... 6! Dataanalys... 7! Resultat... 8! Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel.... 8! Aktuell icke konventionell preventivmedelsmetod... 10! Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod... 13! Menscykelns längd och kunskap om fruktsamma dagar ! Diskussion... 17! Metoddiskussion... 17! Resultatdiskussion... 18! Slutdiskussion... 20! Referenser... 20!

4 !"#$%"&"'( Nästan en fjärdedel av de fruktsamma kvinnorna i Sverige har uteslutit hormoner och spiral och är också tveksamma till kondom eller pessar(sex i Sverige 1998). Kvar som preventivmetod blir då ofta avbrutet samlag och säkra perioder, två metoder som kan vara mycket riskfyllda, speciellt om kunskapen om när graviditet kan uppnås under menscykeln är bristfällig. I min studie ville jag ta reda på hur de kvinnor som inte använde sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna (hormoner, spiral och sterilisering) skyddade sig mot graviditet och om de hade kunskap om när de var fruktsamma under menscykeln. Det sistnämnda frågade jag för att få en uppfattning om hur stora risker kvinnor tar när de använder sig av avbrutet samlag eller säkra perioder och om Billingsmetoden skulle kunna vara ett alternativ för dessa kvinnor. Målgruppen var kvinnor mellan år och jag använde mig av en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i semistrukturerad form. )*+',-"%( I bakgrunden tas följande upp, forskning om preventivmedelsanvändning i Sverige med fokus på den bristande preventivmedelsanvändningen och stigande abortsiffror, Pearl Index för olika preventivmedel och slutligen beskrivs Billingsmetoden och forskning kopplat till den. Preventivmedelsanvändningen för kvinnor i Sverige. En nationell populationsundersökning genomfördes av Statens folkhälsoinsitut tillsammans med RFSU för att kartlägga svenskarnas sexualvanor. Undersökningen visade att 25 % av kvinnor i fruktsam ålder i Sverige inte använde något preventivmedel vid det senaste samlaget. Avbrutet samlag och säkra perioder var de vanligaste förkommande metoderna i den här gruppen. Förekomst av graviditetsskydd vid det senaste samlaget, exkluderat de som har en pågående respektive önskar graviditet. Åldersgrupp Inget kondom hormoner spiral sterilisering % 22 % 56 % 3 % 2 % % 19 % 29 % 13 % 3 % % 15 % 13 % 23 % 15 % I åldersgruppen år var det 16 %, i gruppen år var 36 % och i gruppen år var det 34 % som inte använde något preventivmedel vid det senaste samlaget. (Sex i Sverige 1996) 1

5 Osäker preventivmedelsanvändning ökade abortsiffror Det finns en koppling mellan otillräcklig eller osäker preventivmedelsanvändning och ökade abortsiffror. År 2000 genomfördes en enkätundersökning på abortmottagningar på drygt 500 kvinnor i Örebro, Uppsala och Västerås. Studien visade att drygt en tredjedel av kvinnorna inte hade använt någon metod alls och att ytterligare drygt en tredjedel hade litat till osäkra metoder såsom avbrutet samlag (24 %) eller säkra perioder (12 %). Bland de kvinnor som försökt använda preventivmedel var kondomhaveri vanligast (22 %) medan 15 % uppgav att de använt sig av p-piller eller mini-piller vid tidpunkten för befruktning. Den vanligaste orsaken till att kvinnorna inte hade använt sig av preventivmedel var att de inte hade trott sig kunna bli gravida just då, eller att de tog risken. 43 % av kvinnorna hade genomgått en abort tidigare. (Larsson et al 2000) Vid en annan undersökning av Anneli Kero 2001, fann man att ungefär hälften av de abortsökande kvinnorna inte hade använt något preventivmedel vid konceptionstillfället. Vanliga skäl till att kvinnorna inte försökte förhindra graviditet var att de trodde att de var i en säker period, den sexuella lusten fick ta överhand eller att man chansade. (Tanja Tydén 2005) Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 pendlat mellan och per år. Det innebär att var fjärde känd graviditet avslutas med abort och att varannan svensk kvinna i genomsnitt gör en abort under sin livstid. Forskning visar att en stor del av aborterna görs i stabila parförhållanden och att 40 % av aborterna görs av kvinnor som är över 30 år. (Anneli Kero, 2001) Den totala risken för graviditet vid ett oskyddat samlag är 6-7 %, och vid tidpunkten för ägglossning i genomsnitt 20 %. Det finns många möjligheter att undvika oönskad graviditet. Den enskilda individen väljer själv preventivmedel och det är rådgivarens roll att med sin kunskap hjälpa till att hitta den bästa metoden. (läkemedelsverket 2005) Pearl Index mäter säkerheten hos ett preventivmedel. Pearl Index är ett statistiskt mått som används för att benämna säkerheten hos ett preventivmedel. Det beskriver hur det statistiskt sett är möjligt att en graviditet inträffar under ett år hos 100 kvinnor som använder metoden. Om en av dessa 100 kvinnor blir gravid under detta år motsvarar Pearl Index 1. PI kan relateras till metodfel och användarfel, det senare är beroende av brukaren. Man brukar redovisa två siffror. Ett index för typisk användning där man se på hur användningen ser ut i verkligheten och ett index för perfekt användning där metoden används vid varje samlag på ett korrekt sätt. Olika preventivmetoder har olika säkerhet och därmed olika Pearl Index. Följande preventivmetoder har respektive Pearl Index: Kombinerade p-piller 0.5 % % Hormon-spiral: 0.2 % % Koppar-spiral: 0.7 % % Kondom: 2 % - 15 % Avbrutet samlag: 16 % - 30 % Säkra perioder 2 % - 20 % (Ellis,2007) 2

6 Beskrivning av Billingsmetoden. Billingsmetoden bygger på kunskapen att kvinnan är fruktsam under vissa dagar under menscykeln och att hon kan lära sig känna igen vilka dagar dessa är. All den information hon behöver för att kontrollera sin fruktsamhet får hon från sitt eget livmoderhalssekret. Metoden kan användas för att undvika graviditet eller omvänt för att uppnå en graviditet. Vid slidans öppning, där de inre blygdläpparna möts, finns en mycket känslig slemhinna. Här känns tydligast om sekretet är fruktsamt eller ofruktsamt. På liknande sätt som våra läppar kan rapporttera till medvetandet om när vi fuktar dem så kan slemhinnan i detta område tala om när den blir fuktig. När sekretet är ofruktsamt känner kvinnan en sträv och torr känsla i slidan. När sekretet blir fruktsamt, ökar mängden av sekret så att kvinnan fläckar trosorna och hon känner en hal och fuktig känsla i slidan. Om kvinnan känner på sekretet mellan två fingrar skiljer sekreten sig åt. Det ofruktsamma sekretet låter sig inte tänjas mellan fingrarna utan brister snabbt och det känns klibbigt och strävt. Det fruktsamma sekretet låter sig tänjas mellan fingrarna, är genomskinligt, liknar rå äggvita och känns halt. Enligt reglerna för användande av Billingsmetoden gäller varannandagsregeln, samlag varannan kväll, från mensperiodens slut och fram till att fruktsamt sekret observeras. Under perioden med fruktsamt sekret och ytterligare tre dagar efter ägglossningsdagen ska kvinnan inte ha samlag. Därefter kan hon ha samlag hur ofta hon vill fram till nästa mens. (Billings 1991) (Odeblad 1995) Många undrar hur parets sexliv kan fungera under de fruktsamma dagarna eftersom många kvinnor har som mest lust just under dessa dagar. Metoden ger tillfällen till att upptäcka att vaginalt samlag inte är det enda spontana och njutbara sättet att ha sex på. När man praktiserar Billingsmetoden blir man också tvungen att kommunicera och genom detta samspel kan också mannen och kvinnan komma närmare varandra och relationen stärkas. Forskning kring Billingsmetoden Billingsmetoden utarbetades på 1960-talet av paret Billings i Australien. De utvecklade metoden genom att de lät hundratals kvinnor notera vilken typ av sekret som dagligen utsöndrades under deras menscykel. De fann att det fanns ett standardmönster när det gällde livmoderhalssekretet och att kvinnorna kunde avgöra när de gick in i sin fruktsamma period genom att känna och se på sekretet. Paret Billings samarbetade med hormonforskaren James Brown, som analyserade hormonhalten i blodet för att beräkna säkerheten hos metoden. Han mätte östrogen- och progesteronnivåerna i blodet parallellt med att kvinnorna utförde sina observationer av livmoderhalssekretet. Han drog slutsatsen att kvinnornas sekretsignaler var ett säkert tecken på fruktsamhet eller ofruktsamhet. (Billings 1991) Professor Erik Odeblad vid Umeå universitet har bidragit till den vetenskapliga grunden för Billingsmetoden genom sin forskning av livmoderhalssekretet identifierade Odeblad det ofruktsamma sekretet, grindsekretet och de två fruktsamma sekreten, som han kallade låsningssekretet och det spermaledande sekretet. Toppsekretet, det sekretet som dyker upp på ägglossningsdagen identifierade han

7 Det finns en studie gjord på kvinnor/par som använt sig av Billingsmetoden i Sverige av Kristina Palmer i Göteborg Hon följde 30 par under 18 månader som använde sig av Billingsmetoden. Av de 30 kvinnorna blev 3 stycken gravida. Ett par gjorde medvetet avsteg från reglerna då de önskade graviditet. Ett annat par hade använt sig av kondom/avbrutet samlag under dagar med fruktsamt sekret och hade därmed tullat på reglerna. Den tredje kvinnan uppger att hon hade svårigheter att tolka sitt sekret och Kristina Palmer klassade graviditeten som instruktionsrelaterad. I studien var det ingen kvinna som blev oförklarligt gravid. Bland dem som höll sig strikt till Billingsmetoden och följde reglerna, och därmed inte hade samlag under de fruktsamma dagarna, var det ingen som blev gravid. Studien är dock för liten för att ha någon signifikant relevans. (Palmer 2004) WHO gjorde en studie Enligt den studien hade Billingsmetoden en säkerhet på 97,2 %. Otillräcklig eller bristfällig instruktion bar skulden i vissa fall till oplanerad graviditet men i de flesta fall berodde graviditeterna på att paren inte hade följt reglerna utan haft samlag under den fruktsamma perioden. Oförklarlig andelen graviditeter var 0,5 %, det vill säga samma säkerhet som kombinerade p-piller. (WHO, 1981) I en studie från Rom av Dr Capella 1995,som inkluderade 3017 kvinnor, blev endast tre kvinnor oförklarligt gravida, vilket gav en säkerhet på 0,2 %. Fyrtioen av kvinnorna blev gravida på grund av användarfel, vilket gav en säkerhet på 3,1 % i hela gruppen. (Capella et al,1998) En jämförande studie mellan Billingsmetoden och kopparspiralen, Tcu 220c utfördes i Kina på 1654 kvinnor av Qian et al Resultatet av studien visade att i Billingsgruppen blev 0,5 % gravida, alla användarrelaterat. I gruppen kvinnor som använde kopparspiral blev 2 % gravida.(qian et al,1999) 4

8 ./01$(234(0,5'$617##"&"'*,( Syfte Syftet med studien var att ta reda på om Billingsmetoden skulle kunna vara ett alternativ för de kvinnor i Sverige som idag använder sig av avbrutet samlag eller säkra perioder. Frågeställningar för att närma sig detta syfte: Hur skyddar sig de kvinnor mot graviditet som inte använder sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna; hormoner, spiral, sterilisering? Vet kvinnorna om när de är fruktsamma under sin menscykel? )$',$886%$0&"&1&2"$,( Jag har här valt att samla och beskriva de begrepp som är viktiga för studien. Fruktsamma perioden Kvinnor är fruktsamma under vissa dagar i menscykeln. Hur många dagar de är fruktsamma är individuellt och beroende av bland annat ålder och antal tidigare graviditeter. Huvudregeln är att en kvinna är fruktsam på ägglossningsdagen samt 5 dagar innan och tre dagar efter. Billingsmetoden Billingsmetoden grundar sig på att kvinnan utsöndrar ett fruktsamt sekret under de dagar hon kan bli gravid. Detta sekret bildas i livmoderhalskanalen och ändras efter ett karakteristiskt mönster mellan menstruationerna. Om en kvinna lär sig känna igen detta mönster kan hon lära sig känna igen när hon är fruktsam och ofruktsam. Avbrutet samlag Avbrutet samlag går ut på att mannen drar ut penisen ur slidan strax innan utlösning. Det kommer dock en liten mängd vätska innan utlösning(försatsen eller de klara dropparna) som kan innehålla spermier. Spermier kan också hamna nära slidöppningen och därifrån leta sig in i slidan. Metoden ställer stora krav på mannens förmåga att kontrollera sin utlösning Säkra perioder Säkra perioder innebär att samlag undviks de dagar som kvinnan är fruktsam. Metoden förutsätter att tidpunkten för ägglossning kan fastställas. Ägglossningsdagen inträffar oftast 14 plus/minus 2 dagar före nästa mens och kan fastställas först efter det att kvinnan fått sin mens. Konventionella och icke konventionella preventivmetoder Konventionella metoder; menar jag här hormoner, spiral och sterilisering. Icke konventionella metoder menar jag här kondom, pessar, Billingsmetoden, avbrutet samlag och säkra perioder. 5

9 9$12%( Design Forskningsdesignen i studien var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag med flera öppna frågor i semistrukturerad form. Det var en pilotstudie, vilket innebar en förberedande och begränsande undersökning i syfte att pröva, utvärdera och vidareutveckla en datainsamlingsmetod som sedan skulle kunna utföras på samma eller liknande sätt men i större skala (Nyberg, 2000). Respondenter Urvalet utgjordes av 53 respondenter, kvinnor i åldern år som slumässigt besökte en cellprovsmottagning på en barnmorskemottagning. Den nedre gränsen på 23 år sattes då cellprovsmottagningen riktar sig till kvinnor mellan år. I studien exkluderades högre ålder än 45 då det förmodas att fruktsamheten avtar betydligt efter 40 års ålder. Kvinnorna som besökte cellprovsmottagningen erbjöds att delta i studien och de som valde att ingå svarade sedermera på enkäten. Urvalet var ett slags bekvämlighetsurval från en rampopulation. I detta fall var rampopulationen de kvinnor i åldern år som besökte cellprovsmottagningen och var i behov av preventivmedel men inte använde hormoner, spiral eller var steriliserade. Från rampopulationen drogs således ett stickprov, de kvinnor som valde att svara på enkäten. Fyra barnmorskemottagningar kontaktades och alla fyra valde att delta i studien. Målet var att få ett stickprov på minst 50 enkäter. De 53 enkäter som först var ifyllda på de fyra olika barnmorskemottagningarna fick ingå i studien. Uppdelningen från de olika barnmorskemottagningarna blev följande; 16 enkäter från Lundby, 22 enkäter från Kungshöjd, 7 enkäter från Linné och 8 enkäter från Majorna. Datainsamlingsmetod/Instrument På enkäten sattes en förstasida (bilaga 1) med frågor för att sortera ut de kvinnor som använde sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna (hormoner och spiral). Vidare sorterades de kvinnor ut som var steriliserade, försökte bli eller var gravida, endast hade sex med kvinnor, hade passerat klimakteriet eller var inne i en period där de inte var sexuellt aktiva. De kvinnor som inte tillhörde någon av nämnda grupper tillbads att fortsätta fylla i själva enkäten. En enkät(bilaga 2) utarbetades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enkäten innehöll totalt åtta frågor, de flesta frågor var fasta men med flervalsalternativ medan några frågor var mer öppna i semistrukturerad form. Kvinnorna tillfrågades om ålder och tidigare eventuellt val av preventivmedelsmetod i form av hormoner eller spiral och varför de valt att sluta med metoden. Därefter tillfrågades de om aktuellt val av preventivmetoder, hur ofta de använde sig av den/dem och hur nöjda de var med den/dem. Slutligen tillfrågades de om menscykelns längd och om de kunde ringa in vilka dagar i menscykeln som de var fruktsamma. 6

10 Enkäten pilottestades genom att 5 kvinnor fick svara på enkäten. Kvinnorna hade inte några svårigheter med att fylla i svaren på frågorna på själva enkäten men några mindre justeringar gjordes på utformningen av utsorteringsfrågorna för att minska missförstånd. Precis 100 enkäter sorterades bort enligt utsortering; använde hormoner eller spiral, var steriliserade, försökte bli gravid eller var gravida, hade endast sex med kvinnor, hade passerat klimakteriet eller var inte sexuellt aktiva. Dataanalys. Enkätdata matades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Packages for the Social Sciences). Fyra enkäter togs bort innan inmatningen då kvinnorna uppgav att de inte var i behov av preventivmedel. I tre av fallen var deras partner steriliserad och det fjärde fallet var en kvinna som försökt att bli gravid under lång tid men inte uppnått graviditet. En enkät, nr 46 matades först in men togs sedan bort då kvinnan uttryckte att hon inte skyddade sig för att hon planerade en graviditet. Denna enkät skulle ha sorterats ut från början. 7

11 :$6-#1*1( De 53 kvinnor som medverkade i denna studie var i åldern år och deras medelålder var 32 år. Resultaten kommer att delas in och presenteras under följande fyra rubriker. Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte fortsatt att använda det eller dem. Aktuell icke konventionell preventivmetod och hur ofta den eller de metoder som används. Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är med den eller de metoder som används. Menscykelns längd och kunskap om fruktsamma dagar. ;,0*,$"4$1(*<(1&%&'*,$(=+2"<$"1&2"$##*(8,$<$"1&<>$%$#=?( Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte fortsatt att använda det eller dem. På frågan om de tidigare använt något eller några preventivmedel var det 9 kvinnor (17 %) som inte ringade in något alternativ. Dessa 9 kvinnor svarade inte heller på följdfrågan om varför de inte fortsatt att använda preventivmedlet. 43 kvinnor (81 %) hade ringat in att de använt någon form av hormoner (p-piller, mini-piller, p-stav, p-ring, p-plåster, p-spruta eller hormonspiral). Sex kvinnor (11 %) hade använt kopparspiral. Den vanligaste orsaken till att kvinnorna slutade med hormoner eller spiral var biverkningar, följt av planering av graviditet, att de inte hade behov och därefter missnöje/motstånd mot preventivmedel. Svaren på varför kvinnorna slutade med tidigare använt preventivmedel har delats upp i följande fem kategorier. biverkningar planerar graviditet inom snar framtid eller har nyligen varit gravid inte behov motstånd mot preventivmedel kontraindicerat Varje kategori beskrivs nedan var för sig och styrks sedan med citat. Kategori biverkningar. 20 kvinnor (38 %) hamnade under ovanstående kategori. Kvinnorna hade använt hormoner och/eller spiral tidigare och uppgav att de fått biverkningar. Kvinnorna svarade att biverkningarna var orsaken till att de inte längre använde hormoner eller spiral. Här följer några citat för att förtydliga. 8

12 Jag tyckte inte om hur hormoner påverkad mig/bieffekterna. Blir konstig av hormoner och fick infektion av spiralen. P-piller- migrän, Mini-piller -regelbundna frekventa blödningar, p-ring lokalt obehag t.ex. sveda, kopparspiral blödningar o smärta. Förhöjt blodtryck. Sen kändes det inte lika bra i kroppen kunde inte känna mig själv lika bra. Kategori planerar graviditet inom snar framtid eller har nyligen varit gravid. 8 kvinnor (15 %) hamnade under ovanstående kategori. Här följer några citat för att visa på hur kvinnorna tänkte när de slutade med hormonerna. Har planer på att försöka bli gravid och vill först rensa kroppen på hormonerna. Vill avvakta till efter jag fött mitt andra barn(om några år om allt går som planerat). Kategori inte behov. 7 kvinnor ((13 %) hamnade under ovanstående kategori. Kvinnorna hade olika orsaker till att inte ha något behov av preventivmedel. Fyra av de sju kvinnorna angav att orsaken var att de inte hade någon fast partner. Här följer några citat för att visa på de olika orsakerna kvinnorna angav till att inte ha behov av preventivmedel. Ej fast partner och har ej sex regelbundet. För att jag inte har ett fast förhållande. Tyckte inte det behövdes längre hade ätit dem i ca 7 år. Kategori motstånd mot hormoner. 6 kvinnor (11 %) hamnade under ovanstående kategori. Kvinnorna hade inte erfarenhet av några biverkningar av preventivmedel men uttryckte en ovilja till att utsätta sig för hormoner. Här följer några citat för att förtydliga. Tyckte inte att det kändes bra att fortsätta längre med hormoner. Vet inte, känns inte naturligt. Jag vill helst inte äta hormoner händer det så händer det principen. Kategori kontraindicerat med östrogen 2 kvinnor (4 %) uppgav medicinska orsaker till att de inte använde preventivmedel. I båda fallen gällde det blodproppar. Det finns proppar i familjen. För att jag fick propp i huvudet i början av 90-talet. 9

13 @+1-$##(=&3+$(+2"<$"1&2"$##=(8,$<$"1&<>$%$#6>$12%?( Aktuell icke konventionell preventivmedelsmetod och hur ofta den eller de metoder används. På frågan om hur kvinnorna skyddade sig mot graviditet svarade samtliga 53 kvinnor. De flesta kvinnor använde kondom följt av avbrutet samlag och säkra perioder på en delad andra plats. De flesta kvinnorna använde sig av en blandmetod, där de blandade kondom, avbrutet samlag och säkra perioder. 3 kvinnor (6 %) använde sig av Billingsmetoden. Kondom 41 kvinnor (77 %) uppgav att de använde kondom. 8 kvinnor (15 %) svarade att de endast använde kondom som preventivmedel. 33 kvinnor (62 %) använde kondom tillsammans med någon annan metod. 6 kvinnor (11 %) använde kondom och säkra perioder. 5 kvinnor (9 %) använde kondom och avbrutet samlag. 18 kvinnor (34 %) använde kondom, tillsammans med säkra perioder och avbrutet samlag Resterande 4 kvinnor (8 %) använde sig av en blandning av kondom, avbrutet samlag, säkra perioder, Billings metoden och ingenting alls. 10

14 Avbrutet samlag 32 kvinnor (60 %) uppgav att de använde avbrutet samlag. 3 kvinnor (6 %) svarade att de endast använde avbrutet samlag som preventivmetod. 29 kvinnor (54 %) använde avbrutet samlag tillsammans med någon annan metod. 5 kvinnor (9 %) använde avbrutet samlag och kondom. 4 kvinnor (8 %) använde avbrutet och säkra perioder. 18 kvinnor (34 %) använde avbrutet samlag tillsammans med kondom och säkra perioder. Resterande 2 kvinnor (4 %) använde sig av en blandning av avbrutet samlag, kondom och ingenting alls. 11

15 Säkra perioder 32 kvinnor (60 %) uppgav att de använde säkra perioder. 1 kvinna (2 %) använde endast säkra perioder som preventivmetod. 31 kvinnor(58 %) använde säkra perioder tillsammans med en annan metod. 6 kvinnor (11 %) använde säkra perioder och kondom. 4 kvinnor(8 %) använde säkra perioder och avbrutet samlag. 18 kvinnor (34 %) använde säkra perioder tillsammans med kondom och avbrutet samlag. Resterande 3 kvinnor (6 %) använde sig av en blandning av säkra perioder, kondom, Billingsmetoden och ingenting alls. Billingsmetoden 3 kvinnor (6 %) uppgav att de använde Billingsmetoden. 1 kvinna (2 %) svarade att hon endast använde Billingsmetoden. 1 kvinna (2 %) använde Billingsmetoden och kondom.1 kvinna (2 %) använde Billingsmetoden tillsammans med kondom och säkra perioder. Inga kvinnor uppgav att de använde pessar. På frågan om hur ofta preventivmetoden användes på en skala från 0-10 svarade samtliga kvinnor. Det vanligaste var att kvinnorna använde kondom (6,7 ), tätt följt av avbrutet samlag (6,6) och sedan säkra perioder (4,7). Kvinnorna (3 stycken) som använde Billingsmetoden svarade 8,3 på en skala

16 A,6*+(1&##(<*#(*<(*+1-$##(=&3+$(+2"<$"1&2"$##(8,$<$"1&<>$12%=?( Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är med den eller de metoder som används. Svaren på orsak till val av preventivmetod eller preventivmetoder delades in i följande fyra olika kategorier. aktivt val positivt val. passivt val finns ingenting annat - vill inte använda hormoner/spiral. passivt val vet inte blir bara så. gör ingenting om jag blir gravid. Varje kategori kommer att beskrivas var för sig och styrkas med citat. Efter citaten följer en parentes där det står vilken metod kvinnan använt.( k=kondom, as=avbutet samlag, sp=säkra perioder, bill=billingsmetoden) Den metod som används oftast står först, i de fall då metoderna används lika ofta finns det ett likhetstecken mellan. Fyra kvinnor valde att inte svara på denna fråga, vilket ger ett bortfall på 7 %. aktivt val positivt val 14 kvinnor (26 %) hade valt metoden aktivt för att de tyckte att det var ett positivt val. Här följer några citat för att förtydliga. Bästa sättet. (k=sp) Är nöjd med det. (k=as= sp) Bra metoder. Påverkar ej kroppens naturliga rytm. (bill, k, ) Känns smidigt och förhållandevis enkelt.(k) negativt val finns ingenting annat - vill inte använda hormoner/spiral 11 kvinnor(21 %) hamnande under denna kategori. Kvinnorna angav att orsaken till deras val var att de inte kunde ta preventivmedel eller att det inte fanns något annat preventivmedel. Det var inget aktivt val som gjorde att de använde sig av den metod de använde utan mer för att det inte fanns något annat alternativ. Här följer några citat. Vill inte använda preventivmedel/mediciner. Jag har bara vant oss att göra på det sättet och det fungerar. (as, k) Därför att inga alternativ passar mig, har provat så många. (k, as, sp) Jag har problem med p-piller. Har ingen fast partner. (k, a=sp) Det finns inga bra preventivmedel. (as, sp) passivt val - vet inte blir bara så. 9 kvinnor (17 %) hamnade i denna kategori. Kvinnorna uttryckte att de inte tänkt efter så mycket när de gjort sitt val av preventivmetod. Några citat innehåller en ton av att det är negativt att det bara blir så. Har inte valt någon metod, blir bara så. (k, as, sp) Bara blir så tyvärr. (inget, k) Vet inte, oklokhet. (as, k) 13

17 Gör ingenting om jag blir gravid 10 kvinnor (19 %) uppger att valet är beroende av att de planerar en graviditet inom snar framtid eller att det inte gör något om de blir gravida. Det funkar bra. Om jag skulle blir gravid är det inget problem. (k=sp,as) Har ett långt förhållande - det gör inget om jag blir med barn. (k, sp=as) På frågan hur nöjd kvinnan var med den eller de preventivmetoder hon använde svarade samtliga 53 kvinnor. De uppgav 7,1 på hur nöjda de var på en skala på De tre kvinnor som använde Billingsmetoden uppgav 7,3 och 2 stycken svarade 10,0 på en skala

18 9$"63/+$#"6(#7"'%(234(+-"6+*8(2>(0,-+16*>>*(%*'*,?( 6 av 53 kvinnor (11 %) hade inte svarat på frågan om längden på deras menscykel. 3 kvinnor uppgav inte varför de inte hade besvarat frågan och 3 kvinnor uppgav att de inte svarade då de har oregelbunden eller utebliven mens.1 kvinna (2 %) hade angett ett svar som klassades som bortfall. Kvinnorna uppgav en variation på menscykelns längd på dagar. Medelvärdet var 28,7 dagar. Vid uppdelning av kort, normallång och lång menscykel blev det följande svar; kvinnor med en menscykel på23-25 dagar =7stycken, på dagars cykel =35 stycken och på dagars cykel = 4 stycken På frågan om kvinnan kunde ringa de dagar där hon själv trodde att hon skulle kunna bli gravid vid samlag om hon inte använde något preventivmedel var det 10 kvinnor (19 %) som inte svarade. 6 kvinnor (11 %) hade ringat in 0 dagar rätt. 36 kvinnor (68 %) hade ringat in fruktsamma dagar. 1 kvinna (2 %) hade endast ringat in ägglossningsdagen rätt. = 1 fruktsam dag 10 kvinnor (19 %) hade ringat in ägglossningsdagen och dagen innan ägglossning rätt.= 2 fruktsamma dagar. 6 kvinnor (11 %) hade ringat in ägglossningsdagen och två dagar innan ägglossning rätt. = 3 fruktsamma dagar. 15

19 7 kvinnor (13 %) hade ringat in ägglossningsdagen och tre dagar innan ägglossning rätt.= 4 fruktsamma dagar. 5 kvinnor (9 %) hade ringat in ägglossningsdagen och fyra dagar innan ägglossning rätt. = 5 fruktsamma dagar. 5 kvinnor (9 %) hade ringat in ägglossningsdagen och fem dagar innan ägglossning rätt. = 6 fruktsamma dagar. 2 kvinnor hade ringat in fruktsamma dagar men inte ägglossningsdagen. 5+2 fruktsamma dagar. Medeltalet för de kvinnor som hade ringat in fruktsamma dagar var 3,58 dagar. De kvinnor som hade en kort eller lång menscykel hade inte lyckats ringa så många fruktsamma dagar som kvinnor med en normallång menscykel. Billingsmetoden 52 kvinnor (98 %) svarade på frågan om de kände till Billingsmetoden. 5 kvinnor (9 %) kände till den. Av de 5 kvinnor som kände till Billingsmetoden var det 3 som använde sig av den. 2 av 3 kvinnor uppgav 10 på en skala 1-10 om hur nöjda de var med metoden. 16

20 B&6+-66&2"( 9$12%%&6+-66&2"( Enkäten är testad som pilotstudie och svaren gav ett reslutat som svarade mot studiens syfte och med några justeringar av frågorna skulle enkäten kunna användas i en större studie med ett mycket större underlag. Pilotstudien vänder sig till kvinnor mellan år då dessa kvinnor blir kallade till cellprovtagning. I en större studie skulle de vara intressant att även yngre kvinnor än 23 år skulle ingå. Åldern skulle också kunna sänkas till 35 år för att mer fruktsamma kvinnor skulle inkluderas. Förslagsvis skulle den större studien kunna vända sig till kvinnor mellan år. Enkäten innehåller en fråga om eventuellt val av tidigare preventivmedel och en följdfråga om varför respondenten inte fortsatt använda metoden. Författaren ansåg det relevant att ställa dessa frågor då de är tänkta att ge en bakgrund till valet av den aktuella preventivmetoden. I enkäten tillfrågades sedan kvinnan om det aktuella valet av preventivmetod. Frågan öppnar upp till flervalsalternativ för att få reda på om respondenten använder sig av en blandmetod. I följdfrågan som lyder hur ofta använder du metoden kommer det fram hur ofta respondenten använder respektive metod. Därefter ställdes en fråga om varför kvinnorna valt den aktuella preventivmetoden samt en följdfråga om hur nöjda de var med den/dem. Svaren indelades i olika kategorier, bl.a. om valet av preventivmetod var ett aktivt eller ett passivt val. I en framtida större studie vore det intressant att samköra kategorierna med följdfrågan hur nöjd är du med den/de metoder du använder för att se om det finns någon skillnad mellan kategorierna och hur nöjd respondenten var med preventivmetoden. Slutligen ställdes en fråga om menscykelns längd och om respondenten kunde ringa in sina fruktsamma dagar. I en framtida studie skulle man kunna överväga att dela in menscykeln i följande tre kategorier; kort menscykel, medellång och lång menscykel för att se om det finns någon skillnad på att kunna ringa in sina fruktsamma dagar beroende på menscykelns längd. Kvinnor som kom till en cellprovsmottagning erbjöds att fylla i enkäten. Författaren menade att många kvinnor som besöker en cellprovsmottagningen inte använder hormoner eftersom cellprovet för de kvinnor som använder hormoner oftast tas i samband med förlängning av p- pillerrecept. I en framtida, större studie skulle enkäten även kunna delas ut på en könsmottagning och ungdomsmottagning för att bredda urvalet av respondenter. Det skulle också vara av värde att få ned medelåldern på respondenterna för att täcka de kvinnor som är mer fruktsamma. Enkäten fylldes i under tiden som kvinnornas väntade på sin tur. Det är av vikt att enkäten kan fyllas i på 5-10 minuter så att respondenten hinner fylla i hela enkäten i väntrummet. Vid en större studie bör man därför överväga att behålla antalet frågor eftersom de fylldes i tillfredsställande. Externt bortfall räknades inte ut. För att ha fått ett externt bortfall borde man tagit reda på hur många kvinnor som skulle kunnat ha varit aktuella för studien. De kvinnor som hade behov av 17

21 ett preventivmedel men inte använde hormoner, spiral eller var steriliserade och besökte cellprovsmottagningen. Den valda analysmetoden, en kvantitativ enkätundersökning med några öppna frågor i semistrukturerad form passade väl för bearbetning av resultatet. Författaren har valt att fokusera på enkätundersökningen då det inte finns så mycket forskning kring hur de kvinnor skyddar sig mot graviditet som väljer de icke konventionella preventivmetoderna; avbrutet samlag och säkra perioder. :$6-#1*1%&6+-66&2"( Enligt studien Sex i Sverige så är det ungefär 25 % av de fruktsamma kvinnorna som inte använder sig av de konventionella preventivmedelsmetoderna; hormoner, spiral eller sterilisering (Sex i Sverige, 1996). Det finns också flera studier som visar på att det finns en koppling mellan otillräcklig eller osäker preventivmedelsmetod och ökade abortsiffror (Larsson et al, 2000). Det finns dock inte någon forskning som beskriver närmare hur situationen ser ut för de kvinnor som använder sig av de icke konventionella preventivmetoderna avbrutet samlag och säkra perioder. Därför är det svårt att hänvisa till tidigare forskning i denna fråga. Analysen av svaren från enkäten kommer att delas in och presenteras under följande fyra rubriker. Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte fortsatt att använda det eller dem. Aktuell icke konventionell preventivmetod och hur ofta den eller de metoder används. Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är med den eller de metoder som hon använder.. Menscykelns längd och kunskap om när de fruktsamma dagarna äger rum. Erfarenhet av tidigare konventionella preventivmedel och orsak till att kvinnan inte fortsatt att använda det eller dem. De allra flesta kvinnorna hade använt sig av hormoner och några hade testat kopparspiral. Den vanligaste orsaken till att kvinnorna slutade med hormoner eller beslöt sig för att ta bort spiralen var att de hade erfarenhet av biverkningar. Några kvinnor hade testat flera olika preparat utan att hitta något som de trivdes med. Flera kvinnor (10 %) hade försökt med en kopparspiral, förmodligen för att testa något utan hormoner. För de kvinnor som inte kan eller vill använda hormonella metoder kvarstår kopparspiral som ett säkrare alternativ än kondom. En grupp kvinnor upplevde inga direkta biverkningar men uttryckte ett allmänt missnöje och ville inte utsätta kroppen för något främmande. Detta stämmer överens med en studie som gjordes vid Uppsala universitet ( Arnolde et al, 2009). I den nämnda forskningsstudien som innefattade 234 kvinnor kom man fram till att den vanligaste orsaken till att kvinnorna hade slutat med preventivmedel var önskan om graviditet, följt av biverkningar och sedan missnöje med preventivmedel. Några kvinnor uppgav att de inte hade behov av preventivmedel eftersom de inte hade någon fast partner. När dessa kvinnor hade samlag använde de sig oftast av en blandning av kondom, avbrutet samlag och säkra perioder. 18

22 Knappt 20 % av kvinnorna hade valt att inte ringa in något tidigare preventivmedel. Samma kvinnor hade inte heller svarat på följdfrågan om varför de hade slutat med preventivmedlet. Författaren tolkar det som att dessa kvinnor aldrig använt sig av varken hormoner eller någon spiralform. Varför en så stor del av kvinnorna inte hade valt att testa några hormoner eller någon spiral går inte att utläsa då den frågan inte är ställd. Eftersom det finns en koppling mellan otillräcklig och osäker preventivmedelsanvändning och ökade abortsiffror är det viktig att känna till vilken erfarenhet kvinnor har av hormoner och spiral och varför de valt att inte använda dem längre. Den kunskapen kan vara till hjälp för barnmorskan vid en preventivmedelsrådgivning (Arnolde et al, 2009). Aktuell icke konventionell preventivmetod och hur ofta den eller de metoderna används. De flesta kvinnorna i denna grupp använde sig av kondom, därefter kom avbrutet samlag och säkra perioder på en delad andra plats. Oftast användes metoderna inte ensamma utan kombinerade med någon eller några av de andra metoderna. Det vanligaste var att kvinnorna använde en blandning av alla tre nämnda metoder; kondom, avbrutet samla, säkra perioder. På frågan hur ofta metoden användes på en skala från 1-10, svarade kvinnorna att de oftast använde kondom, tätt följt av avbrutet samlag och sedan säkra perioder. Kondom är lättillgängligt, rätt använt ger den bra skydd, det är helt fri från biverkningar (Odlind, 2008), detta är en bidragande orsak till varför många kvinnor i den här studien angav kondom som den vanligaste icke konventionella metoden. Om kondomen sitter på hela tiden under ett samlag är det ett säkert preventivmedel men om den inte gör det är risken påtaglig för graviditet. Pearl Index för kondom är 2 % - 15 %. Det betyder att användarfelet oftast är stort och att säkerheten ligger på 85 % om den inte används korrekt. Om kvinnan inte har kunskapen om när hon är fruktsam under sin menscykel och använder sig av avbrutet samlag och säkra perioder under sina fruktsamma dagar finns det mycket stor risk för graviditet. Pearl Index för den typiska användningen av avbrutet samlag är 30 och motsvarande siffra för säkra perioder är 20. Den verkliga säkerheten för avbrutet samlag ligger därmed på 70 % och för avbrutet samlag på 80 %. Orsak till val av aktuell icke konventionell preventivmetod och hur nöjd kvinnan är med den eller de metoderna. Ungefär en fjärdedel av kvinnorna uttryckte i sina svar att deras val var aktivt och att de valt preventivmetoden för att den var bra. För drygt hälften av kvinnorna var valet mer ett passivt val där kvinnorna uttryckte att det inte fanns något annat preventivmedel eller att det bara blev så. Trots att så många kvinnor uttryckte att valet var ett passivt val, hamnade kvinnorna på 7,1 på en skala från 1-10 när de uttryckte hur nöjda de var med metoden. Nöjdast var de kvinnor som använde sig av Billingsmetoden, de uppgav 7,3. Det var visserligen bara 3 kvinnor som använde sig av Billingsmetoden men två av kvinnorna valde 10,0 när de beskrev hur nöjda de var. 19

23 De kvinnor som hade en normallång cykel på dagar hade ringat in mer fruktsamma dagar än de kvinnor som hade en kort eller en lång cykel. Detta visar att kvinnorna har någon kunskap om kalender metoden eller säkra perioder. Kunskapen var dock mycket bristfällig, speciellt när menscykeln var kort eller lång..#-1%&6+-66&2"( De flesta kvinnor som deltog i studien hade erfarenhet av att ha använt hormoner eller spiral tidigare. Oftast hade de slutat med metoden då de upplevt att de fått biverkningar eller också kände de något slags allmänt missnöje eller motstånd för att utsätta kroppen för något främmande. De flesta kvinnor som hade valt de icke konventionella preventivmedelsmetoderna använde en blandning av kondom, avbrutet samlag och säkra perioder. Kvinnorna var visserligen ganska nöjda med den preventivmetod eller de preventivmetoder de använde men de utsätter sig för stora risker då kunskapen var låg om när de var fruktsamma under sin menscykel. Störst risk tar de kvinnor som har en kortare eller längre menscykel. Kvinnorna kände oftast till att de hade ägglossning mellan två menstruationer men de visste inte exakt när. En del av kvinnorna utgick från att ägglossningen kommer ungefär i mitten av menscykeln. Det stämmer när det handlar om en 28-dagarscykel då är det 14 dagar åt båda håll. Är menscykeln kortare eller längre stämmer inte detta längre. Att räkna sig fram till nästa ägglossning är också en osäker metod då fysisk eller psykisk stress kan påverka menscykels längd och förskjuta ägglossningen framåt eller bakåt i tiden. Alla de kvinnor som använder sig av avbrutet samlag och säkra perioder skulle ha en säkrare preventivmetod med Billingsmetoden. Enligt Billingsmetoden lär sig kvinnorna att skilja på fruktsamt och ofruktsamt sekret. När kvinnan kan särskilja de olika sekreten kan metoden användas vid alla olika slags menscykler vid korta eller långa menscykler och oregelbundna menscykler. Studien genomfördes på fyra barnmorskemottagningar och på tre av dessa finns det barnmorskor som är handledare i Billingsmetoden. I studien var det 5 kvinnor som kände till Billingsmetoden, vilket motsvarar10 % av kvinnorna. Tre av de fem kvinnorna använde sig av Billingsmetoden men om dessa kvinnor hade fått handledning går inte att utläsa eftersom den frågan inte ställdes. På frågan hur ofta de använde Billingsmetoden var siffran 8,3 på en skala Denna siffra kan jämföras med siffran för kondom som är 6,7, avbrutet samlag 6,6 och säkra perioder 4,7. På frågan hur nöjda kvinnorna var svarade två av kvinnorna 10 på en skala Då studien bara omfattar 53 kvinnor är dessa siffror dock inte signifikanta. Det skulle behövas en mycket större enkätundersökning för att få en hållbar validitet. :$0$,$"6$,( Bokreferenser Billings Evelyn, Westmore Ann. (1991)Billingsmetoden för naturlig födelsekontroll. Nörhaven Rotation. 20

24 Capella A. et al,(1998) La Regulazione Naturale Fertilitata Rom. Odeblad Erik. (1994) The discovery of Different Types of Cervical Mucus and the Billings Ovulation Method. Bulletin of the Natural Family Planning Council of Voictoria. Vol 21,No.3.September 1994 Odeblad Erik. (1995) Kurskompendium. Föreläsningar om Naturlig Familjeplanering: vetenskapliga grunder och praktisk tillämpning. Institutionen för medicinsk Fysik, Umeå. Larsson et al. (2002)Reasons for pregnancy termination, contraceptive habits and contraceprive failure among Swedish women requesting an early pregnancy termination. Acta. Obstet. Gynecol Scand 2002;81: Lewin B. (1998) Sex i Sverige om sexuallivet i Sverige, 1996, Statens Folkhälsoinsitut, Stockholm. Nofziger Margaret. (1980) Naturlig födelsekontroll, en samarbetsmetod. Rahms,Lund. Nyberg R. (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet. Lund:Studentlitteratur. Odlind V. (2008) Familjeplanering. Lund:Studentlitterarur. Palmér Kristina. (2004) Upplevelser av Billingsmetoden Primärvården Göteborg. Shao-Zhen QIAN et al. (1999) Evaluation of the effectiveness of Natural Fertility Regulation Programme in China. Peoples Publishing House, Beijing. World Health Organisation. (1981) Task Force on Methods for the Determination of the Fertile, Period. Internet referenser Ellis Joy (2007) Sexuell hälsa, Västra Götaland regionen Artiklar Kero, Anneli (2002) Paradoxer och legal abort motiv, attityder och upplevelser. Läkartidningen.99,nr19,2174. Tydén Tanja (2005) Anticonception Bakgrundsdokumentation.Preventivmedelsanvändningen i Sverige, Information från Läkemedelsverket, 7:

25 Opublicerade uppsatser Arnolde et al, Kvinnors preventivmedelsanvändning under olika faser av det reproduktiva livet. Examensarbete 15 hp. Uppsala Universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Frågor Bilaga 1 22

26 Använder du något av följande preventivmedel? p-piller p-stav p-ring p-plåster p-spruta hormonspiral kopparspiral Ja Nej Är du steriliserad? Ja Nej Försöker du bli gravid eller är du gravid? Ja Nej Har du endast sex med kvinnor? Ja Nej Har du passerat klimakteriet? Ja Nej Är du inne i en period där du inte har sex? Ja Nej Om du svarat ja på någon av ovanstående fråga ska du inte fortsätta fylla i formuläret utan lägg redan nu formuläret i lådan märkt enkätsvar. Tack för att du medverkat i studien så här långt! Om du svara nej på samtliga frågor är det meningen att du ska fortsätta fylla i formuläret! Enkätfrågor Bilaga 2. 23

27 Fråga 1 Hur gammal är du? år. Fråga 2a Har du tidigare använt något eller några av följande preventivmedel? (flera alternativ kan ringas in) p-piller/mini-piller p-stav p-ring p-plåster p-spruta hormonspiral koppar spiral Fråga 2b Om du använt något av ovanstående preventivmedel tidigare. Varför har du inte fortsatt att använda det? Fråga 3 Hur skyddar du dig mot oplanerad graviditet? (flera alternativ är möjliga och kan ringas in) Kondom Pessar 24

28 Billingsmetoden Säkra perioder Avbrutet samlag Ingenting alls Annat(beskriv) Följande fråga ska besvaras med en skala från 0-10 där 0=aldrig och 10= alltid. Fråga 4a När du har samlag hur ofta använder du då kondom? 0 10 aldrig alltid Fråga 4b När du har samlag hur ofta använder du då pessar? 0 10 aldrig alltid Fråga 4c När du har samlag hur ofta använder du då Billingsmetoden? 0 10 aldrig alltid Fråga 4d När du har samlag hur ofta använder du då säkra perioder? 0 10 aldrig alltid 25

29 Fråga 4e När du har samlag hur ofta använder du då avbrutet samlag? 0 10 aldrig alltid Fråga 5 Varför har du valt den/de metoder du använder? Fråga 6 Hur nöjd är du med den/de metoder du använder på en skala från 1-10? 0= inte alls nöjd och 10=mycket nöjd 0 10 Inte alls nöjd mycket nöjd Kommentar Fråga 7a Kvinnor har olika längd på sina menscykler. Den varierar vanligtvis från dagar. En menscykels längd räknas från mensens första dag till nästa mens börjar. Dag 1 är mensens första dag. Hur många dagar brukar du ha från att en mens börjar till nästa mens börjar 26

30 dagar. Om menscykelns längd varierar ange ett ungefärligt medelvärde. Fråga 7b Dag 1 är mensens första dag. Stryk dagar i slutet om de är överflödiga. Om din menscykel brukar vara 30 dagar. Stryk i så fall dag 31 till 45. Då har du markerat den längd på menscykel som du brukar ha Ringa sedan in de dagar där du själv tror att du skulle kunna bli gravid vid samlag om du inte använder något preventivmedel. Fråga 8 Känner du till Billingsmetoden? Ja Nej När du besvarat enkäten lägger du den i lådan som är märkt enkätsvar. Tack för din medverkan. Bilaga 3 Följebrev med samtycke. Jag heter Anette Nilsson är leg barnmorska och läser Psykologi med inriktning 27

31 mot klinisk sexologi, fortsättningskurs 1, på Psykologiska institutionen i Göteborg. I den kursen ingår ett vetenskapligt fördjupningsarbete under våren Syftet med mitt arbete är att kartlägga hur de kvinnor som inte skyddar sig med hormoner eller spiral skyddar sig mot graviditet och om de är nöjda med den metod de använder. Jag ber dig medverka i denna enkätundersökning. Det kommer att ta 5-10 minuter att fylla i enkäten och din medverkan är viktig. Deltagandet är förstås helt frivilligt, enkäten besvaras anonymt och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet kommer att presenteras på ett sådant sätt så att inga enskilda personer kommer att kunna identifieras. Om Du väljer att delta i enkätundersökningen ber jag Dig vänligen underteckna samtycket till detta. Namnteckning Följebrevet med namnunderskrift lägger du i lådan som är märkt följebrev. 28

32 29