uppförandekoder och globala ramavtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "uppförandekoder och globala ramavtal"

Transkript

1 tnr: 1047:1. isbn: feb ex. produktion: blomquist & co. foto: mats Wingborg. tryck: ekotryckredners. uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning olof palmes gata stockholm tel unionen direkt UNI039_Globala_ramavtal_ indd

2 Därför denna skrift Globala ramavtal och uppförandekoder är verktyg som kan användas för att: stärka fackliga och mänskliga rättigheter i arbetslivet, utveckla en demokratisk facklig organisering inom företagskoncerner och hos leverantörer, förbättra företagens konkurrenskraft, genom att de visar att de respekterar ILOs kärnkonventioner. Syftet med denna skrift är att ge en praktisk vägledning. Frågan som står i fokus är hur fackligt aktiva inom Sif kan använda sig av och dra nytta av globala ramavtal och uppförandekoder i det fackliga arbetet. Ytterligare en fråga som är nära förbunden med uppförandekoder och globala ramavtal är hur det koncernfackliga arbetet ska kunna stärkas i europa (genom europeiska företagsråd, EWC) och på global nivå (genom globala fackliga världsråd). Sambanden mellan koder/avtal och koncernfackligt arbete går i båda riktningarna: koncernfackligt samarbete underlättar efterlevnaden av uppförandekoder/globala ramavtal, men upp föran dekoder och globala ramavtal kan också främja koncernfackligt arbete. Ett viktigt kompletterande material är Globala ramavtal Strategier för ett humanare arbetsliv, utgivet av LO-TCO Biståndsnämnd I den skriften finns grundläggande fakta om globala ramavtal. praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 3 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

3 1 innehåll bakgrund kapitel 1 bakgrund...5 kapitel 2 innehållet i uppförande koderna och de globala ramavtalen...6 kapitel 3 syfte med uppföljningen av koder och globala avtal... 8 kapitel 4 avtal/koder och fackliga nätverk inom koncernerna...9 kapitel 5 globala ramavtal gynnar företagen/koncernerna...10 kapitel 6 vanliga invändningar mot globala ramavtal...11 kapitel 7 förslag till handlingsplan...12 exempel sandvik ett företag med uppförandekod och tre ewc...9 atlas copco ett starkt europeiskt fackligt kontaktnät...22 skf fackliga världsrådet träffas varje år...24 tetra pak företagets viktigaste sociala dokument är en guidelines för uppköpare bilaga 1 bwi model framework agreement...32 imf model international framework agreement...35 bilaga 2 skf etiska riktlinjer så gott som alla stora svenska exportföretag har antagit någon form av upp förandekod. i dessa koder beskriver företagen vilka normer som ska genomsyra företagens verksamhet. ofta nämns att uppförandekoderna även ska omfatta företagens leverantörer. några svenska företag har slutit så kallade globala ramavtal med globala branschfack. hittills har skf, sca, skanska, h&m, ikea och securitas slutit sådana avtal. därtill har duni slutit ett avtal med sif som upprättar normer för företagets verksamhet överallt i världen. uppförandekoderna är förpliktelser som ensidigt antagits av företagen. ramavtalen är en överenskommelse mellan två parter, i normfallet en global facklig federation och ett multinationellt företag. detta utgör en viktig principiell skillnad och är huvudskälet till att fackliga organisa tioner föredrar ramavtal. men även om ramavtal är att föredra så är både upp förandekoder och ramavtal nya verktyg i det fackliga arbetet. framväxten av allt fler uppförandekoder och globala ramavtal reser många frågor. en är vilka krav som de fackliga organisationerna ska ställa på utformningen av uppförandekoderna och ramavtalen. en annan är hur uppförandekoderna och de globala avtalen ska följas upp. den här skriften är praktiskt inriktad. den innehåller en handlingsplan för hur man kan arbeta med frågorna och exempel på vad några olika sif- klubbar har gjort. dessutom innehåller den exempel på globala ramavtal och grundläggande fakta om internationella regelverk. praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 5 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

4 2 innehållet i uppförandekoderna och de globala ramavtalen i denna skrift behandlar vi upp förandekoder som anger riktlinjer för hur företaget ska uppträda mot anställda och i förhållande till sin omvärld. kort sagt, hur företaget ska utöva sitt sociala ansvar. text: bert Zetterberg & mats Wingborg foto: mats Wingborg För vissa företag är emellertid innebörden av uppförandekoder något annat. För dessa är koderna snarast ett reglemente för de anställda, där det klargörs hur de anställda bör uppföra sig. Men även uppförandekoder där utgångspunkten är hur företagen ska uppträda kan se väldigt olika ut. Exakt vad som tas upp i denna form av koder varierar starkt mellan olika företag. En princip som dock vunnit starkt genomslag är rätten att bilda facklig organisation, men också kraven på en acceptabel arbetsmiljö, förbud mot diskriminering och förbud mot barnarbete. Spännvidden i det globala ramavtal är också stor, även om utgångspunkten i dessa alltid är hur företaget ska agera och inte anvisningar för de anställdas uppträdande. Skillnaderna mellan de olika globala ramavtalen kan gälla både innehållet (vilka rättigheter för de anställdas som tas upp) och omfatt ningen (några är väldigt detaljerade medan andra är korta). I samtliga hittills slutna globala ramavtal finns emellertid tydliga formuleringar om grundläggande fackliga rättigheter. Oftast hänvisar koderna till ILO:s kärnkonventioner. Särskilt väsentliga ur facklig utgångspunkt är konventionerna 87 och 98 som slår fast rätten att bilda fackliga organisationer och att sluta kollektivavtal. Den stora skillnaden mellan uppförandekoder och globala ramavtal är dokumentens legala status. Uppförandekoder är företagens ensidigt antagna normer. Medan ett globalt ramavtal innebär en ömsesidig förpliktelse och överenskommelse mellan två parter. Även om ramavtalen inte formellt innehåller några direkta sanktionsåtgärder reglerar de ofta hur eventuella tvister ska lösas om någon av parterna bryter mot överenskommelsen. Erfarenheten visar emellertid att de exakta formuleringarna i uppförandekoderna och ramavtalen långt ifrån är det enda som avgör effekterna. Minst lika viktigt är hur koderna och avtalen följs upp, det vill säga vilka ambitioner företagen har med sina utfästelser. Ibland ingår också åtaganden när det gäller uppföljning som en del av själva koderna och ramavtalen. Grovt sett kan multinationella företag delas in i tre kategorier: 1. Företag som överhuvudtaget inte vill utfärda några skriftliga löften om hur de ska uppträda. 2. Företag som undertecknar uppförandekoder och globala ramavtal, men enbart har kosmetiska syften, de vill framstå i bättre dager. 3. Företag som antagit uppförandekoder och skrivit under globala ram avtal och som också följer upp åtagandena och tar dem på allvar. I allmänhet har företag som skrivit under globala ramavtal större ambi tioner med det sociala ansvaret än de som enbart antagit uppförande koder. flest globala ramavtal har slutits av det globala branschfacket inom metallsektorn, imf (international metal workers federation). olika namn på UppFörandekoder. Uppförandekod kallas på engelska vanligen för codes of conduct. men i bland har företag antagit sociala policydokument även under andra beteckningar. det finns ingen tydlig definition för exakt vad ett dokument ska innehålla för att det ska kallas uppförandekod. olika namn på globala avtal. den vanligaste engelska beteckningen för ett globalt ramavtal är international framework agreement (ifa) eller Global frame work agre ement (Gfa). 6 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 7 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

5 3 4 syfte med uppföljningen av koder och globala avtal avtal/koder och fackliga nätverk inom koncernerna När fackliga företrädare börjar fundera på hur man kan använda sig av uppförandekoder och globala ramavtal måste först syftet klargöras. Ett mål är att uppnå bättre arbetsvillkor för de anställda inom företaget och koncernen (det vill säga inklusive dotterbolagen) men också för anställda i leverantörsleden. Andra mål kan handla om att höja säkerheten och skärpa företagens hantering av miljöfarliga ämnen. De utvärderingar som gjorts av globala ramavtal är inte lika omfattande, framför allt därför att avtalen funnits under kortare tid och är betydligt färre till antalet. Men i några fall finns konkreta exempel på att globala ramavtal främjat facklig organisering, det gäller exempelvis avtalet mellan IKEA och det globala branschfacket BWI (för skog- och träindustri) som gynnat facklig organisering vid IKEA:s dotterföretag Swedwood i Polen. Ibland tänker man sig att globala ramavtal ska främja det fackliga nätverket inom en koncern, men det går också att vända på steken, utan ett fackligt nätverk inom en koncern kommer det globala avtalet att fungera betydligt sämre. Ett annat sätt att uttrycka detta är att en förutsättning för att uppföljningen av ett globalt avtal ska bli effektiv är att man har bildat ett starkt internationellt fackligt nätverk. Delvis gäller ett likartat resonemang beträffande uppförandekoder, ska de kunna följas upp krävs en facklig närvaro och samordning inom koncernen. Utan fackliga organisationer blir det svårt att analysera huruvida koderna efterlevs. För fackliga företrädare finns också ett ytterligare mål: att stärka den fackliga organiseringen och bygga upp internationella fackliga kontaktnät. en del globala ramavtal och uppförandekoder omfattar även företagens leverantörer och under leverantörer. En rad utvärderingar har gjorts som redovisar effekterna av upp föran dekoder. Koderna har i flera fall lett till förbättrade arbetsvillkor. Däremot är det svårt att påvisa att koderna hittills har haft en positiv effekt på den fackliga organiseringen. 8 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 9 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

6 5 6 globala ramavtal gynnar företagen/koncernerna vanliga invändningar mot globala ramavtal I många fall har det varit lättare att övertyga koncernledningar om att de behöver uppförandekoder än att de behöver globala ramavtal. I argumentationen med företagen är det därför viktigt att framhålla att ram avtalen är till nytta för båda parter. För detta finns en rad tunga argument: Avtalen skapar en struktur för kontakter mellan arbetsgivare och fackliga organisationer inom en koncern. Det ger möjlighet för företaget/koncernen att förhandla, diskutera och informera. Öppenhet mellan parterna är ofta ett sätt att lösa konflikter innan de hunnit bli för stora. Vissa avtal innehåller också en mekanism för hur fastlåsta konflikter på lokal nivå kan lyftas till en högre nivå. De globala ramavtalen är ett kvitto på att företagen/ koncernerna vill ha ett långsiktigt samarbete med fackliga organisationer. Det skapar goodwill och stärker företagets image. Det gör också företaget mindre sårbart och kan leda till ökad sysselsättningen både i Sverige och i andra länder. Genom de globala ramavtalen kan företagen/koncernerna dra nytta av fackföreningsrörelsens internationella nätverk. Genom de fackliga organisationerna kan företagen snabbt hitta lokala kontaktpersoner och få kunskap om var eventuella missförhållanden råder. I flera fall har de globala ramavtalen inneburit att de fackliga organisationerna och arbetsgivarna tillsammans försöker förbättra arbetsvillkoren inom företaget/ koncernen. Det kan bland annat ske genom partssammansatta grupper som följer upp det globala ramavtalet eller arbetar med specifika frågor. allt fler anställda i länder som indien och kina tillverkar varor som exporteras till den rika världen. en majoritet av de anställda i utveck lings ländernas exportindustrier är kvinnor. Företrädare för de svenska företag/koncerner som slutit globala ram avtal SKF, SCA, Skanska, H&M, IKEA och Securitas anser i samtliga fall att avtalen varit till nytta för företagen. Intervjuer med representanter för dessa företag finns i skriften Globala ramavtal Strategi för ett humanare arbetsliv, utgivet av LO-TCO Biståndsnämnd I den skriften finns också en kompletterande argumentation varför globala ramavtal är till fördel för företagen själva. företrädare för sif-klubbar som har diskuterat möjligheten av globala ramavtal med sina företagsledningar har mött olika former av invändningar. Globala ramavtal är omständliga att ändra, det är betydligt enklare att ändra uppförandekoder. svar: Det stämmer att uppförandekoder är enklare att revidera, dessa kan företagen besluta om själva. Men inte heller globala ramavtal behöver vara komplicerade att uppdatera. I avtalen kan det skrivas in hur revideringar ska gå till. Förslagsvis bör det tillsättas en partssammansatt koncerngrupp som ansvarar för att följa upp avtalet och för att komma med förslag till eventuella uppdateringar. Globala ramavtal gör företagets sociala policy mer otydlig. Företagets uppförandekod ska vara det enda dokumentet som reglerar de sociala åtagandena. svar: Uppförandekoden och det globala ramavtalet behöver inte ställas mot varandra. Ett globalt ramavtal kan vara ett verktyg för att realisera upp förandekoden. Uppförandekoden kan också finnas som en särskild bilaga till det globala ramavtalet. I vissa fall har till och med uppförandekoden kommit att utgöra innehållet även för ramavtalet. Globala ramavtal innebär att företag skulle kunna stämmas för avtalsbrott. Om ett sådant fall kommer upp i amerikansk domstol skulle det kunna leda till höga skadestånd för företaget. svar: Enligt Dan Holke vid LO-TCOs Rättsskydd finns ingen grund för denna fruktan. Det är endast de avtalsslutande parterna som kan använda det globala ramavtalet. Enskilda individer eller lokala fackliga organisationer kan inte nyttja avtalet utan stöd av den globala fackliga branschorganisationen som slutit avtalet. Samtidigt har de globala fackliga branschorganisationerna deklarerat att man inte tänker använda domstol vid eventuella tvister. Istället vill man lösa oenigheter genom förhandlingar med det avtalsslutande företaget. För att ytterligare klargöra detta är det en fördel om avtalet innehåller ett avsnitt om att en partsammansatt grupp bör tillsättas på global nivå för att lösa eventuella tvister (lösningarna bör bestå av rekommendationer till de lokala parterna inom företaget). Det finns inte heller något fall hittills där brott mot ett globalt ramavtal använts för att få en domstol att döma ut ekonomiskt skadestånd inte ens i USA. Globala ramavtal sluts mellan företaget och ett globalt fackligt branschfack, men dessa fackliga branschorganisationer är ofta okända för företagen. Man vill inte sluta avtal med en part man inte känner till. svar: Skälet till att ett globalt branschfack ska stå som undertecknare av ramavtalet är att ge avtalet legitimitet. Globala fackliga organisationer är mest lämpade att sluta avtal som gäller för anställda överallt inom en global koncern. Samtidigt kan det praktiska uppföljningsarbetet med ett globalt ramavtal eventuellt decentraliseras till ett nationellt förbund (i det land där företagets huvudkontor är beläget). 10 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 11 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

7 7 analys av innehållet i företagets Ett första steg är att göra en kartläggning av företagets etiska policy. 1 Uppförandekod/Globala ramavtal Vilka riktlinjer för företagets sociala arbete har företaget antagit? Om företaget har antagit en uppförandekod eller signerat ett globalt ramavtal: Vad innehåller dessa? Finns hänvisningar till ILO:s kärnkonventioner (nr 29 om förbud mot tvångsarbete, nr 87 om organisationsrätt, nr 98 om rätten att bedriva kollektiva förhandlingar, nr 105 om förbud mot tvångs- och slavarbete, nr 100 om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, nr 111 om förbud mot diskriminering, nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete och nr 182 om förbud mot de värsta formerna av barnarbete)? Finns hänvisningar till OECD:s riktlinjer för multinationella företag? Förslag till handlingsplan listan på åtgärder för att följa upp uppförandekoder och globala ramavtal bygger på förslag som framkommit vid intervjuer av klubbordföranden inom unionen. en annan viktig inspirationskälla har varit skriften implementing and monitoring an international framework agreement, utgiven av det tyska fackförbundet ig-metall Vad står om de anställdas villkor (arbetstider, löner, arbetsmiljö, rätt till anställningskontrakt, begränsningar av möjligheten till kontraktsanställningar, inbetalning av sjuk- och pensionsförsäkringar)? Omfattar uppförandekoden/globala ramavtalet företagets underleverantörer? Innehåller uppförandekoden/globala ramavtalet något regelverk för uppföljning? Finns någon instans inom företag dit anställda kan föra fram klagomål om brott mot koden/avtalet? Finns en koncernfacklig struktur för att följa upp koden/avtalet? Följs koden/avtalet upp av det europeiska företagsrådet (EWC)? Tar uppförandekoden/globala ramavtalet upp något av det som inom ILO kallas decent work, det vill säga ett anständigt arbete? I detta uttryck ingår inte bara att lönen ska gå att leva på, utan också att arbetet ska ge arbetstillfredsställelse och social stimulans? Samtidigt finns skäl att utfärda en varning när det gäller att följa upp innehållet i uppförandekoderna/de globala ramavtalen: Vad som står i dessa är av stor vikt, men det finns också en risk att fastna i diskussioner om innehållet i texterna. Av minst lika stor vikt är hur uppförandekoderna/ de globala ramavtalen följs upp. De anställda inom en koncern har begränsad nytta av goda uppförandekoder/ramavtal som inte förankrats och om det inte finns utarbetade mekanismer för uppföljningen. två modellavtal. två globala branschfack har utarbetat modellversioner av globala fackliga ramavtal. det är dels det globala facket för anställda inom bygg- och skogsindustrin, building and Wood Workers international (bwi), dels det globala facket för anställda inom metall- och verkstadsindustrin, international metalworkers federation (imf). båda modellavtalen finns med som bilaga i denna skrift, de finns också tillgängliga på internet. bwi:s modellavtal: imf:s modellavtal: 12 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 13 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

8 Ett andra steg är att upprätta en lista över företagets samtliga anläggningar. Listan bör innehålla namn på den person vid anläggningen som är ansvarig för uppföljning av uppförandekod/globalt avtal. Vidare bör det finnas namn på fackliga kontaktpersoner. I vissa fall existerar ingen lokal facklig verksamhet, men det finns ändå en kontaktperson för de anställda. Detta är förstås sämre, men bättre än ingenting. Ytterligare information som bör noteras är vilken produktion som bedrivs i anläggningarna och hur många anställda som finns där. Lista över företa Gets anlägg ningar och kontakt personer 2 5 Uppföljning av globala ramavtal För att ett globalt avtal ska få genomslag måste de följas upp inom koncernen. Avtalet måste förankras inom företaget. Viljan att göra detta är också en mätare på om man tar de skriftliga förpliktelserna på allvar. Det är av avgörande betydelse att företagen signalerar att innehållet i det globala ramavtalet är viktigt. Det sker bland annat genom att avtalet förankras bland alla ledande personer inom företaget. Därför bör chefer på alla nivåer inom företaget utbildas om avtalen. Ett tredje steg är att på motsvarande sätt upprätta en lista över kontaktpersoner hos företagets leverantörer. Detta är särskilt viktigt för företag där i stort sett all tillverkning sker i leverantörsledet, som exempelvis IKEA. Men även när det gäller andra företag kan det finnas leverantörer som är avgörande för verksamheten. När det gäller denna punkt behövs dock en viss realism. För närvarande är det endast några få svenska företag som har utbyggda system för att följa upp uppförandekoder/globala ramavtal i leverantörsledet, framför allt inom klädbranschen. Dessutom använder många svenska företag ett mycket stort antal leverantörer, som i sin tur har flera underleverantörer, som i sin tur har ännu fler underunderleverantörer etc. I ett sådant läge är det lämpligt att börja med att kartlägga de centrala leverantörerna och skapa kontakter på dessa företag. Ambitionen bör vara att åstadkomma facklig organisering och successiva förbättringar, inte att snabbt få kontroll över hela produktionskedjan. Lista över centrala leverantörsfabriker och kontakt personer 3 Även alla anställda måste få information om avtalet. Detta kan ske på olika sätt. När det tyska bilföretaget BMW slöt ett globalt ramavtal med den fackliga branschorganisationen IMF publicerades samtidigt avtalet på BMW:s hemsida. En annan modell valdes av bilföretaget Ford, som istället skickat ut en skrift till samtliga anställda om det globala ram avtal man slutit. Det globala ramavtalet behöver ofta översättas till flera språk. Ska den sociala policyn genomsyra företaget är det inte säkert att det räcker med att förklara ambitionen på engelska. Ofta behöver informationen om avtalet kompletteras med utbildning även för de anställda. Det gäller att övertyga alla inom företaget att avtalet ska tas på allvar. Det finns många vägar att gå för att förmå företagsledningarna att förankra koderna/avtalen. Ett sätt är att fackklubbar i Sverige tar upp frågan direkt med företagsledningarna. Ofta finns en god kännedom om den fackliga verksamheten vid de svenska företagens verksamhet i Europa, framför allt beroende på att de flesta av företagen har fungerande europeiska företagsråd (EWC). Däremot är det långtifrån alltid det finns en tydlig bild av den fackliga verksamheten om den nu existerar vid anläggningar utanför Europa. Här finns ofta behov av fördjupad kunskap. I ännu högre grad gäller detta den eventuella fackliga verksamheten hos de viktigaste leverantörerna. För att utföra denna kartläggning finns olika vägar att gå. Den bästa är om fackliga representanter från Sverige kan besöka företagets anläggningar i omvärlden. Ett komplement till dessa informationsvägar kan vara att be koncernledningen samla in information om vilka relationer företaget har med fackliga organisationer i olika delar av världen. Att få en överblick av den fackliga verksamheten det vill säga något mer djuplodande än enbart namn på kontaktpersoner inom koncernen är avgörande av flera skäl. För det första är detta en förutsättning för att kunna upprätta ett mer långtgående koncernfackligt samarbete. För det andra behövs en sådan kartläggning för att kunna bevaka att företaget efterlever de fackliga rättigheterna. För det tredje skapar en kartläggning möjlighet att efter en viss tid utvärdera huruvida uppförandekod/globala avtal har gynnat den fackliga verksamheten, det vill säga om fler fackklubbar bildats och den fackliga organisationsgraden ökat. Kartläggning av det fackliga arbetet inom koncernen 4 6 Uppföljning av uppförandekoder Många av de punkter som gäller för uppföljning av globala ramavtal gäller även för uppförandekoder. Det gäller inte minst att chefer och anställda utbildas kring uppförandekoderna och att de översätts så att alla inom en koncern kan läsa dem. Överhuvudtaget är det av avgörande betydelse för ett företag att grundligt förankra uppförandekoden. Det finns många exempel på företag som misslyckats med att få en inre samling kring de sociala koderna. Det har ofrånkomligen lett till att olika delar av företaget dragit åt olika håll och tillämpat olika normer. Samtidigt finns en skillnad mellan uppföljning av uppförandekoder och globala ramavtal, när det gäller ramavtalen är det betydligt lättare att ställa krav på att överenskommelsen följs upp genom koncernfackligt samarbete och att parterna tillsammans skapar mekanismer för efterlevnaden. 14 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 15 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

9 En central fråga är vad anställda ska göra om de anser att det förekommer brott mot företagets globala avtal. Ett krav som ställs av bland annat det tyska fackförbundet IG Metall är att det måste finnas en tydlig mekanism för att hantera sådana anmälningar. Framför allt måste anställda inom företaget veta till vem/vilka man ska vända sig om man menar att företaget inte uppfyller sina sociala åtaganden. En konkret möjlighet är att det tillsätts en partsammansatt kommitté på koncernnivå för att hantera sådana ärenden, men det går också att tänka sig andra lösningar. Det avgörande är att det finns ett fackligt inflytande över hur frågan behandlas. IG Metall understryker samtidigt att frågor som gäller missnöje med arbetsvillkor i första hand måste lösas lokalt. Först därefter ska frågorna lyftas till en hög re nivå. Om frågorna direkt skickas upp till koncernnivå blir situationen ohanterlig. Väldigt väsentligt, påpekar IG-Metall, är vidare att de som gör anmälningarna inte ska riskera någon form av repressalier. Detta måste också framgå av informationen till de anställda alla måste veta att de kan göra anmälningar utan att därmed riskera uppsägning eller försämrade arbetsvillkor. När det gäller mekanismer för klagomål vid brott mot företags uppförandekoder bör utgångsläget vara att ställa likartade krav som vid globala ramavtal. I realiteten är det dock svårare att få gehör för partsammansatta kommittéer på koncernnivå om företaget saknar ramavtal och enbart har en uppförandekod. Dessa skillnader avspeglar sig också i det reellt existerande uppföljningsarbetet: företag med enbart uppförandekoder har i praktiken aldrig någon organiserad mekanism för klagomål, medan sådana mekanismer finns ibland när företag slutit globala ramavtal. De europeiska företagsråden (EWC) är för det mesta den enda övernationella plattform som existerar för de anställda inom en koncern. Företagsrådet är emellertid ingen facklig institution. Från Sverige är de anställdas representanter alltid utsedda av facket. Men så är det inte alltid i andra europeiska länder. Ibland utses även de anställdas representanter direkt av företagsledningarna. Det är därför oklart vilket mandat de europeiska företagsråden har. Samtidigt är de europeiska företagsråden en realitet och mängder med fackliga företrädare från Sverige deltar i rådens möten. Sammantaget finns företag inom EU/EES-området som omfattas av EWC-regler och som ska ha europeiska företagsråd. Ofta har de europeiska företagsråden blivit ett viktigt fora för att diskutera företagens uppförandekoder och ibland också utveckla förslag till globala ramavtal. De europeiska företagsråden kan också användas av fackliga företrädare från Sverige för att ta upp dessa frågor. Ett problem är att uppförandekoder/globala avtal omfattar koncernens verksamhet i hela världen, medan det enbart finns företrädare från anläggningarna inom EU i de europeiska företagsråden. En möjlighet, som använts av bland annat Securitas, kan vara att delegera representanter från utomeuropeiska länder till företagsråden. mekanism vid klagomål globala ramavtal Mekanism vid klagomål uppförandekoder Diskussion inom europeiska företagsråd (EWC) och fackliga världsråd Kontakter med fackliga företrädare i Kina Stödja fackliga organisationer i USA Inom SKF finns utöver ett europeiskt företagsråd också ett fackligt världsråd som träffas en gång per år. I rådet deltar alla fackklubbar inom EUområdet och alla som tillhör förbund som är medlemmar av det globala branschfacket för metallindustrin, IMF. Alla valda delegater i världsrådet får engelskutbildning betald av företaget och uppkoppling till ett gemensamt datanätverk. Liknande globala fackliga världsråd finns också inom tyska multinationella företag, som Volkswagen och DaimlerChrysler. Många svenska företag har verksamhet i Kina, antingen genom egen produktion eller genom att man anlitar leverantörer i landet. Relationen med företrädare för anställda i landet är komplex eftersom det inte existerar någon fri fackföreningsrörelse i landet. Den enda tillåtna fackliga rörelsen All China Federation of Trade Unions (ACFTU) är inte en demokratiskt uppbyggd organisation. Den högsta fackliga ledningen utses av kommunistpartiet och inte av medlemmarna. Ett uttalat syfte för den kinesiska fackliga rörelsen är också att understödja kommunistpartiet och bidra till landets stabilitet. Om fackliga företrädare i Sverige ska ha kontakt med företrädare för de anställda vid de svenska företagens anläggningar i Kina finns samtidigt ingen annan väg att gå än att ha kontakt med den officiella fackliga rörelsen ACFTU. Särskilt inom det koncernfackliga arbetet blir det därför nödvändigt att ha ett visst lokalt samarbete med kinesiska fackklubbar. För att utveckla det koncernfackliga samarbetet, som är det primära målet, krävs också en viss dialog med fackliga företräder på högre nivå. Men kontakterna med de kinesiska fackliga företrädarna hamnar i en särskild kategori omgärdat med speciella regler. Inom exempelvis det fackliga världsrådet inom SKF tillåts inte de kinesiska fackliga företrädarna att delta som ordinarie delegater, däremot får de delta som observatörer vid mötena. Ett problem som stundtals har dykt i de lokala kontakterna med ACFTU är att det ibland är oklart vilka representanter de skickar till olika överläggningar. Ibland kan det vara bra att fråga på vilken nivå inom företagen de arbetar (om de är lokala förtroendemän) och eventuellt hur de blivit utsedda (och framhålla att representanter för anställda bör vara utsedda av de anställda). Även i USA finns särskilda problem när lokal facklig verksamhet ska initieras. De amerikanska arbetsmarknadslagarna hör till de mest antifackliga i den industrialiserade världen. För att få bilda en lokal facklig organisation måste för det mesta över hälften av de anställda först rösta ja till facklig anslutning i en lokal omröstning. Inför sådana omröstningar är det vanligt att arbetsgivare driver aktiva kampanjer för att sätta press på de anställda att rösta nej. Det finns till och med särskilda advokatfirmor i USA som specialiserat sig på att stödja arbetsgivarna i sådana kampanjer, så kallad union busting. Ett skäl till att arbetsgivare fruktar att det ska bildas fackklubbar är att de riskerar att få betala sjukförsäkringar för de anställda, något som kan driva upp kostnaderna. Överhuvudtaget är det anti-fackliga klimatet betydligt mer utbrett än i Skandinavien. En viktig del i den fackliga strategin är att övertyga arbetsgivare om att det är möjligt att inleda ett fruktbart samarbete med fackliga organisationer något som båda parter skulle vinna på. 16 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 17 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

10 De Sif-företrädare som intervjuats som underlag för denna studie understryker att arbetet med att bygga upp ett fackligt kontaktnät inom koncernen etc måste ske i nära samarbete med andra lokala fackliga företrädare, från IF-Metall och andra förbund. Samtidigt finns vissa specifika uppgifter för Sif-företrädarna i den koncernfackliga samarbetet. I de flesta frågor har arbetare och industritjänstemän gemensamma intressen, som planer på investeringar, neddragningar etc. Men en särskild uppgift för Sif-företrädare inom det koncernfackliga arbetet är ändå att bevaka och försöka lyfta fram frågor som gäller industritjänstemännen. Global Union Federation (GUF). Nationella fackförbund har gått samman i globala branschfack. På engelska kallas dessa för Global Union Federation (GUF). De tio största globala facken är EI (lärare), IMF (metall), ICEM (kemi och gruv), PSI (offentliganställda), UNI (handel och service m.m.), BWI (bygg och skog), IUF (livsmedel och hotell), ITGLWF (textil), ITF (transport) och IFJ (journalister). På svenska används både beteckningen globalt branschfack eller globalt fack. Globala fack och globala avtal. Det globala branschfack som slutit flest globala ramavtal är IMF (metall). Därefter följer ICEM (kemi och gruv) och BWI (bygg och skog). Att vissa globala fack slutit många avtal tyder på ett stort engagemang. Men det betyder inte att det omvända gäller, det vill säga att globala fack som slutit få avtal har ett ljumt intresse. Det globala facket ITGLWF (textil) har under många år tagit initiativ för att sluta globala avtal, men har mött en kompakt negativ inställning av multinationella företag inom klädbranschen. Europeiska företagsråd (EWC) kom ett EU-direktiv om europeiska företagsråd, European Works Councils (EWC). Företag med anställda i flera EU-länder (sammantaget minst anställda och med åtminstone 150 anställda i två länder) blev skyldiga att upprätta sådana företagsråd. Direktivet omfattar också övriga EES-området, det vill säga även Norge, Island och Liechtenstein. Europeiska företagsråd är ett forum för de anställda, men det är inte alltid som de anställdas representanter är utsedda av fackliga organisationer. I samband med mötena sker också överläggningar med arbetsgivaren. Arbets givarparten brukar bland annat svara på frågor som skickats in i förväg. I flera fall har europeiska företagsråd varit med och initierat uppförande koder och globala ramavtal, även om de globala avtalen för det mesta också har undertecknats av ett globalt branschfack. Inom flera europeiska företagsråd har det också undertecknats överenskommelser, så kallade joint texts. Dessa behandlar ofta företagets etiska ansvar, men också frågor som datasäkerhet och personalutbildning. Joint texts är inte en form av globala ramavtal. Ett problem är att personalrepresentanterna i EWC inte alltid är utsedda av fackliga organisationer. Det undergräver företagsrådens legitimitet och deras ställning blir oklar i relation till de nationella och globala facken. Lokal samverkan med andra fackförbund Sandvik ett företag med uppförandekod och tre EWC Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med anställda och representation i 130 länder. Sandvik har en världsledande position inom tre områden; verktyg i hårdmetall och snabbstål, maskiner och verktyg för bergavverkning samt rostfritt och höglegerat stål specialmetaller och processystem. Sandvik har två dokument som stadsfäster företagets sociala policy. Det ena kallas The Power och Sandvik Basic business concept. Dokumentet utgör, enligt företaget, en gemensam plattform för företagets sätt att arbeta. Idén bakom dokumentet är att säkerställa att alla Sandvikanställda, överallt, i alla våra olika bolag, arbetar i samma riktning och som ett lag. Dokumentet bygger på tre kärnvärden: Open Mind, Fair Play och Team Spirit. Dessa preciseras genom mer konkreta mål. När det gäller sociala ambitioner slår företaget fast att ett mål är att erbjuda arbetsförhållanden som dels stimulerar medarbetarna till att arbeta effektivt och ta ansvar, dels ger möjlighet att utvecklas i arbetslivet. I en annan rubrik konkretiseras företagets miljöarbete. Där klargörs att alla tillverkande enheter är skyldiga att använda ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO exempel sandvik «sandvik tar det etiska arbetet på allvar. Det gäller både den egna verksamheten och de krav man ställer på leverantörer.» Göran Lindstedt Därutöver har Sandvik en specifik uppförandekod, kallad Sandvik Code of Conduct, antagen av företagets styrelse i november Koden innehåller bland annat avsnitt om miljö, samhällsengagemang, korrekt redovisning och arbetsförhållanden. I ett centralt stycke behandlas rätten att bilda facklig organisation: Alla Sandviks medarbetare ska ha frihet att organisera sig. Sandvik ska respektera alla organiserade medarbetares rätt till kollektiv förhandling. I fall där rätten till fackföreningsfrihet och kollektiv förhandling inskränks av lagstiftning ska Sandvik underlätta förutsättningarna för oberoende och fri organisation samt förhandling för alla sådana anställda. I ett annat stycke tar företaget avstånd från barnarbete: Sandvik ska varken acceptera barnarbete i sin verksamhet eller godta produkter från leverantörer som nyttjar barnarbete direkt eller indirekt genom samarbete med underleverantörer eller andra affärskontakter i samband med tillverkning av sina produkter. Jan Kjellgren, klubbordförande för Sif på Sandvik Tooling i Västberga, berättar att Sandviks sociala policydokument följts upp med information inom koncernen och utbildning av alla chefer. Uppförandekoden har också tryckts upp och skickats hem till samtliga anställda. 18 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 19 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

11 exempel sandvik exempel sandvik Sandvik har informerat sina anställda att avvikelser mot uppförandekoden kan anmälas till närmaste chef. Chefen är skyldig att föra vidare anmälningarna till koncernledningen eller till Sandviks chefsjurist. Någon vedergällning mot dem som gjort anmälan i god tro får inte förekomma. Jan Kjellgren säger samtidigt att han i diskussionerna med företaget hittills aldrig behövt hänvisa till uppförandekoden. Däremot har han fört fram annan kritik. Det handlade bland annat om företagets agerande i samband med att man lade ner en enhet i USA. När de anställda kom till arbetet en morgon fick möttes de av vakter och fick gå direkt, utan någon som helst information i förväg. Man följde praxis och lagstiftning i USA, men vi anser företaget bör höja ribban. Vid neddragningar bör de anställda få information i förväg, säger Jan Kjellgren. Sandvik består av tre affärsområden, se presentationen ovan, varje område har ett eget europeiskt företagsråd (EWC). I samtliga EWC är det en facklig företrädare från Sverige som är ordförande. Dessutom finns ett sammanhållande paraplyorgan för de tre företagsråden. Enligt Jan Kjellgren fungerar de europeiska företagsråden tillfredställande. En av rådens uppgifter är just att följa upp uppförandekoden. Samtidigt har Sandvik verksamhet i många länder utanför EU. Däribland i länder som Brasilien, Australien, Japan och Taiwan. Sandvik har vuxit snabbt både genom vidgad verksamhet och genom uppköp av andra före tag. Borde det då inte finnas behov av ett fackligt världsråd liknande det som finns inom SKF? Ett sådant behov finns. Men vem ska ha kraft att ta initiativet? Det har tagit tio år för att få de europeiska företagsråden att fungera. Att bygga ett fungerande världsråd skulle ta minst lika mycket tid. Det vi prioriterar för närvarande är de europeiska företagsråden och den fackliga verksamheten i Sverige, säger Jan Kjellgren. Ett annat stort behov är att bättre följa upp hur Sandviks leverantörer uppfyller uppförandekoden. Även där återstår mycket att göra. Från den fackliga sidan skulle vi kunna göra mer för att följa upp villkoren i leverantörsleden. Idag vet vi väldigt lite om hur den fackliga situationen ser ut hos leverantörerna. Sandvik använder sig av oerhört många leverantörer, men en möjlighet vore att följa upp de allra största. Åtminstone vore det bra om vi hade kontakt med eventuella fackliga företrädare. Enligt Jan Kjellgren är Sandvik för närvarande inne i en process där företaget blir alltmer globalt. Produktionen i Sverige har inte dragits ner, men blivit en allt mindre andel av företagets totala verksamhet. Vi har också fått en ny genration av ledare inom företaget som ofta har hög akademisk examen, men inte samma känsla för företagets gamla tradition och relationer till de fackliga organisationerna. Det kan ibland skapa nya konflikter. En Sif-veteran inom Sandvik är Göran Lindstedt, bland annat är han facklig representant i koncernstyrelsen. Även han betonar att det är tidskrävande att få det koncernfackliga arbetet att fungera. Först nu tycker han att arbetet i det europeiska företagsrådet har tagit form. Jag har besökt flera av Sandviks anläggningar i Europa. Vi vill ju gärna att det verkligen ska vara de fackliga organisationerna som utser representanterna till företagsrådet. Då behövs också insyn i hur det lokala fackliga arbetet fungerar. Göran Lindstedt har flera idéer till hur det koncernfackliga arbetet skulle kunna stärkas. En är att komma överens med företaget om en regel som säger att en facklig representant alltid ska få besöka de företag som Sandvik köper upp. Liknande system finns inom andra företag. Det är ett sätt att vara med på banan direkt från början. Göran Lindstedt tror också att det finns goda förutsättningar för att kunna stärka det fackliga arbetet inom företaget. Sandvik tar det etiska arbetet på allvar. Det gäller både den egna verksamheten och de krav man ställer på leverantörer. Däremot har man inte samma uttalade etiska förhållningssätt när det gäller kunder. Visst kan det finnas oseriösa kunder man inte vill göra affärer med, men det är inte inom det området som man ställer långtgående etiska krav. Det finns ingen motsättning mellan uppförandekoder och globala ramavtal. Alla företag som slutit globala ramavtal har också antagit uppförandekoder. 20 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 21 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

12 exempel atlas copco exempel ATLAS COPCO Atlas Copco ett starkt europeiskt fackligt kontaktnät «en stor fördel jämfört med europeiska företagsråd (EWC) inom andra företag är att alla representanter är fackliga företrädare» Atlas Copco är en världsledande leverantör av produktivitetshöjande lösningar till industrin. Produkterna och tjänsterna sträcker sig från luft- och gaskompressorer, generatorer, gruv- och anläggningsutrustning till industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco har 68 produktions an läggningar i 20 länder och försäljningsorganisationer i 80 länder. Vid slutet av 2006 hade Atlas Copco anställda. Atlas Copco har antagit flera policydokument. Däribland affärskoden och en miljöpolicy. I företagets allmänna policy ingår ett avsnitt om de anställdas rättigheter: Alla medarbetare har tillgång till riktlinjer som rör personalpolitiken och som inkluderar vägledning för rekrytering, kompensation, medarbetarsamtal och utveckling. Atlas Copcos policy är att alla anställda ska ha rätt att bestämma om han eller hon vill representeras av en fackförening. Rapporterande enheter anger om de har fackföreningar på sin fabrik eller inte. Kristina Kanestad är ordförande i Sif-klubben vid Atlas Copco i Örebro. Hon tycker det har stor betydelse att företaget har slagit fast grundläggande fackliga rättigheter i policydokumentet. Vi kan alltid hänvisa till det. Det är lag inom företaget. Lokala chefer kan aldrig ha andra åsikter. Ingen kan komma runt det. Håkan hagerius Däremot är Kristina Kanestad osäker på hur vanligt det är att fackliga företrädare i praktiken hänvisar till policydokumenten i diskussionerna med företagsledningen. Hon säger att hon är alltför ny på sitt fackliga uppdrag för att ha kunskap i den frågan. En som däremot varit fackligt aktiv länge inom Sif vid Atlas Copco är Håkan Hagerius. Han har tidigare varit klubbordförande, delegat i det europeiska företagsrådet och också suttit i bolagsstyrelsen. Håkan Hagerius menar att den fackliga kulturen kan skilja sig mycket åt mellan olika länder och att det ibland kan vara ett hinder i det fackliga samarbetet. Inom det europeiska företagsrådet finns stora skillnader mellan hur vi arbetar. Exempelvis ser olika företrädare på information på väldigt olika sätt. Tyskarna ställer stora krav och vill ha mycket information. De kan vara väldigt tuffa. Det kan bli ett dilemma för fackliga företrädare som sitter i bolagsstyrelsen. Också vi blir utfrågade i det europeiska företagsrådet (EWC), men en del av den information vi har fått i styrelsen kan vara konfidentiell. Men på sista tiden har tyskarnas krav mjukats upp något. De har fått större förståelse för hur vi tänker. Även de fackliga företrädarna från Spanien har använt det europeiska företagsrådet som plattform för att driva fackliga frågor. Bland annat har de varit missnöjda med att de fått bristfällig information från cheferna i landet, något man har rättat till. EWC-mötena inom Atlas Copco hålls en gång om året. Under en session möts fackliga representanterna ensamma tillsammans och under den and ra sessionen möter man företrädare för arbetsgivaren. Frågor som arbetsgivaren ska besvara ska ha skickats in i förväg. Informationen och diskussionen handlar framför allt om läget, framtiden och förändringar inom företaget. Kopplat till det europeiska företagsrådet finns också en särskild arbetsgrupp som förbereder mötena. Arbetsgruppen besöker också återkommande olika enheter inom företag för att skaffa kunskap om arbetsvillkor och relationen mellan anställda och arbetsgivare. I det europeiska företagsrådet deltar representanter från Sverige, Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike, Spanien, Italien och Finland. Deltagandet från England har varit skakigt och för tillfället finns ingen representant från landet. Även fackliga företrädare från Österrike har till frågats, men tackat nej till att delta i företagsrådet. En stor fördel jämfört med europeiska företagsråd (EWC) inom andra företag är att alla representanter är fackliga företrädare, säger Håkan Hagerius. Enligt Håkan Hagerius finns en god överblick av det fackliga arbetet vid Atlas Copcos anläggningar inom EU, däremot är kunskapen sämre när det gäller andra delar av världen, även om det finns kontakter med fackliga företrädare vid Atlas Copcos fabriker i länder som Brasilien och Sydafrika. Håkan Hagerius har också deltagit på en resa till Kina och träffat företrädare för det officiella kinesiska facket på Atlas Copcos anläggningar. Men de höll en ganska låg profil. Kanske är de rädda för att uttrycka kritik. Vid en annan resa besökte Håkan Hagerius USA. Även där tyckte han att relationen mellan anställda och arbetsgivare skiljde sig drastiskt från Europa. Cheferna var negativa. Facket var som något som som katten släpat in. För att kunna komma någonstans i USA krävs mycket lirkande och charm. Först då kan man få arbetsgivarna att inse att facket också kan vara en positiv samtalspartner. Skulle det då inte vara en fördel med ett globalt koncernfackligt nätverk inom Atlas Copco? Det tror Håkan Hagerius absolut. Men han lägger till att det är en frågan om tid och resurser. Vi måste också samverka nära med IF Metall. Det flesta med lokala Sif-uppdrag vill behålla sitt normala arbete. Det betyder att man jobbar fackligt kanske 20 procent och det är ganska mycket som ska klaras på den tiden. Avslutningsvis understryker Håkan Hagerius vikten av Atlas Copcos uppförandekod. Den är ett viktigt styrdokument som ger legitimitet åt de fackliga orga nisationerna, säger Håkan Hagerius. Globala ramavtal ger legitimitet åt det fackliga arbetet. Den praktiska erfarenheten visar att avtalen främjat facklig verksamhet. Men även uppförandekoder kan innehålla förpliktelser om fackliga rättigheter. 22 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 23 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

13 exempel SKF exempel SKF SKF fackliga världsrådet träffas varje år «men inom SKF i Sverige har vi ett nära samarbete mellan IF Metall och Sif. Det är en förutsättning för att vi ska ha kapacitet att klara uppgiften.» Lennart Larsson Framför allt har man vänt sig mot att SKF inte gör fler investeringar i Frankrike. Men har också argumenterat för att företaget borde betala ut mer i löner och mindre till aktieägarna. SKF:s uppförandekod och globala ramavtal omfattar även företagets leverantörer. Men inom det området finns inte samma överblick som när det gäller företagets egna anläggningar. Här skulle vi inom det fackliga världsrådet kunna ta ett steg till. Åtminstone har jag ingen kunskap om hur det ser ut med det fackliga arbetet på de stora leverantörsföretagen. Sammanfattningsvis är ändå Lennart Larsson väldigt nöjd med att de fackliga organisationerna lyckats påverka SKF att ta det sociala ansvar man tar idag. Jag har också deltagit på flera resor och besökt många av SKF:s anläggningar. I Ukraina fanns en öppen attityd till fackligt arbete. Jag har också träffat företrädare från det officiella facket i Kina på SKF:s anläggningar i bland annat Shanghai. Men de uttryckte sig väldigt försiktigt. Det märktes att de var ovana vid vår öppnare attityd. De var rädda för att föra fram kritik mot företaget, avslutar Lennart Larsson. SKF-koncernen är en världsledande leverantör av produkter och lösningar inom området lager. Koncernens huvudkomponenter inkluderar smörj system, mekatronik, service- och underhållssystem samt tätning. SKF:s verksamhet är organiserad i tre divisioner: Industrial, Automotive och Service. SKF har 83 tillverkningsenheter i 22 länder med nästan anställda. SKF har vidare auktoriserade återförsäljare. SKF har flera dokument som reglerar företagets sociala policy. Företaget har antagit en uppförandekod men också slutit ett globalt fackligt ram avtal. Dessutom är SKF miljöcertifierat enligt ISO Varje division har därutöver ett kvalitetscertifikat enligt ISO eller QS SKF har en unik organisation för fackligt inflytande. Varje år träffas fackliga företrädare från företagets anläggningar runt om i världen för överläggningar inom det fackliga världsrådet. En av deltagarna i världsrådet är Lennart Larsson, ordförande i SKF:s Sif-klubb i Göteborg. Att det koncernfackliga arbetet inte bara sker genom ett europeiskt företagsråd utan också på global nivå har gjort att vi fått ett fungerande fackligt kontaktnät inom hela koncernen. Även i Kina har vi kontakter med det officiella facket. Men de får endast delta som observatörer i det fackliga världsrådet. Samtidigt menar Lennart Larsson att det är lätt att känna sig lite utanför som Sifare i det koncernfackliga arbetet. Ofta är den fackliga anslutningen låg bland industritjänstemän. Lennart Larsson säger att industritjänstemännen i länder som Tyskland och Italien ofta löser sina problem genom informella kontakter direkt med ansvariga chefer och ibland inte ens känner behov av att organisera sig. Men inom SKF i Sverige har vi ett nära samarbete mellan IF Metall och Sif. Det är en förutsättning för att vi ska ha kapacitet att klara uppgiften. De årliga mötena inom det globala fackliga världsrådet innehåller en mötesdel då de fackliga företrädarna diskuterar tillsammans och en del då man överlägger med företagsledningen. Om man vill ha frågor besvarade ska man ha skickat in dem i förväg till företagsledningen. Allt är mycket noga planerat. Den ambitiösa koncernfackliga strukturen till trots finns också missnöje. Lennart Larsson hävdar att i synnerhet de lokala fackliga företrädarna i Frankrike, som tillhör den fackliga rörelsen CGT, ofta varit kritiska. SKF har slutit ett globalt ramavtal. Inom koncernen finns också ett globalt fackligt världsråd. 24 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 25 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

14 exempel TETRA PAK exempel TETRA PAK Tetra Pak företagets viktigaste sociala dokument är en Guideline för uppköpare «det europeiska företagsrådet har skapat en viss struktur för samarbete inom EU, någon motsvarighet finns inte när det gäller Asien och USA.» Ivo Biloglav Tetra Pak är ett multinationellt företag med drygt anställda i 65 länder. Tetra Pak arbetar med process, förpackning och distribution av livsmedel. En av många produkter är förpackningar för mjölk och andra drycker. Företaget grundades av Ruben Rausing. Tetra Pak har antagit en uppförandekod som presenteras på företagets hemsida, även om koden i dess helhet inte finns tillgänglig. Koden gäller för hela koncernen och omfattar rekrytering, befordran, konfidentiell information, intressekonflikter, finansiell kontroll och rapportering, befogenheter, lagefterlevnad, antikorruption, barnexploatering samt miljöfrågor. Enligt Tetra Paks Miljöredovisning med sociala frågor 2003 sprids och kommuniceras uppförandekoden till chefer som har i uppdrag att införa och anpassa den till specifika situationer. Uppförandekodens syfte är alltså i första hand att vara ett riktmärke för chefernas arbete. Men enligt Ivo Biloglav, Sif-ordförande inom Tetra Pak, är företagets viktigaste etiska dokument inte uppförandekoden utan den Guideline som gäller för uppköpare. I den finns en checklista som ska användas vid beställningar från leverantörer. Uppköparna måste kryssa för att de har undersökt frågor som gäller föreningsfrihet, barn- och tvångsarbete med mera. I den står också att arbetstagarnas rättigheter ska följa relevanta internationella konventioner, men utan några hänvisningar till specifika konventioner. Det fullständiga namnet på den Guideline som Ivo Biloglav nämner är Tetra Pak Group Purchasing and Supplier Mangement Policy. I det inledande stycket står följande: Tetra Pak will avoid doing business with suppliers that are not conforming to the United Nations Declarations and Conventions on Human Rights, Rights of the Child, Safe and Healthy Working Conditions, as well as to the International Labour Organization Conventions. This means not doing business with suppliers (including their sub-suppliers) that: Do not work in compliance with generally accepted standards on Human Rights, such as the use of child labour or forced and bonded labour. Use labour practices that do not comply with relevant ILO conventions. Have unsafe or unhealthy working conditions in their facilities. En stor fråga, säger Ivo Biloglav, handlar om utflyttning av verksamhet till Östeuropa, ofta genom att nya leverantörer anlitas. I den processen används företagets Guidelines för att ställda krav. Tetra Pak är aktivt över hela världen. Men det är enbart inom EU som det finns ett uppbygg fackligt kontaktnät. Tetra Pak har även anläggningar i Kina, men ingen kontakt med den officiella fackliga rörelsen i landet. Det europeiska företagsrådet har skapat en viss struktur för samarbete inom EU, någon motsvarighet finns inte när det gäller Asien och USA. Ivo Biloglav har heller inga kontakter med fackliga företrädare på Tetra Paks leverantörsfabriker. Han är till och med osäker på i vilket mån fackliga organisationer existerar. Ett första steg är att börja diskutera frågan i det europeiska företagsrådet (EWC). Men även utrymmet där är begränsat. EWC-mötena är väldigt kompakta och intensiva, företaget använder mötena för att ge mycket information, säger Ivo Biloglav. Ett problem med det europeiska företagsrådet är att det inte bara är fackligt utsedda representanter som företräder de anställda. Ibland är det en VD-sekreterare som representerar de anställda. Konsekvensen blir att sekreteraren enbart rapporterar till sin VD, med risk att de anställda inte får information om vad som togs upp i det europeiska företagsrådet. För närvarande finns företagets Guidelines enbart på engelska. Ivo Biloglav tycket att det kunde vara en poäng att översätta dokumentet till fler språk. Tetra Pak är verksamhet över i stort sett hela världen. Samtidigt är engelska det officiella företagsspråket, så de flesta behärskar det, säger Ivo Biloglav. 26 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 27 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

15 ILO:s kärnkonventioner. ILO (International Labour Organisation) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO:s huvudsyfte är att motverka sociala klyftor i samhällena och förbättra villkoren för arbetstagare världen över. Det viktigaste medlet för att uppnå detta mål är att upprätta särskilda internationella regler, som i detta sammanhang kallas konventioner och rekommendationer. ILO skiljer sig från FN:s övriga institutioner genom att vara ett trepartsorgan. I arbetet deltar inte bara medlemsländernas regeringar utan också företrädare för arbetstagare och arbetsgivare. Alla dessa tre parter har rösträtt vid de beslutande sammanträdena. Några av ILO:s konventioner har fått en förstärkt status genom att ILO beslutat att ge dem ställning av mänskliga rättigheter. Dessa kallas för de åtta kärnkonventionerna. Nr 29 angående tvångs- eller obligatoriskt arbete (1930): Kräver att det medlemsland som ratificerar konventionen aktivt försöker förhindra tvångs- eller obligatoriskt arbete i alla dess former. Vissa undantag är tillåtna såsom militärtjänst, fängslad arbetskraft som är under tillsyn och kontroll, arbete som kan krävas i fall av force majeure, det vill säga krigstillfällen, eldsvådor eller jordbävning. Nr 87 angående föreningsfriheten och skydd för organisationsrätten (1948): Slår fast arbetstagarnas rätt att bilda och ansluta sig till de organisationer de vill utan att i förväg inhämta tillstånd. Arbetstagar- och arbetsgivar organisationer ska kunna utforma sina stadgar och reglementen, utse sina representanter i full frihet, organisera sin förvaltning och verksamhet utan ingripande från offentlig myndighet. Nr 98 angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten (1949): Arbetstagare ska skyddas mot repressalier på grund av deras organisationstillhörighet. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ska skyddas från varje inblandning från motparten i fråga om organisationens bildande, verksamhet eller förvaltning. Åtgärder ska vidtas för att uppmuntra och främja kollektiva förhandlingar. Nr 100 angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (1951): Ska främja och säkerställa lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Nr 105 angående avskaffandet av tvångsarbete (1957): Förbjuder användandet av fängslad arbetskraft eller tvångsarbete såsom medel för politisk påtryckning eller skolning eller såsom straff för politiska eller ideologiska åsikter, såsom en form av arbetskraftsmobilisering, såsom arbetsdisciplinär åtgärd, såsom straff för deltagande i strejk eller diskriminerande syfte. Nr 111 angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (1958): En nationell politik som genom metoder anpassade till landets förhållanden och praxis ska utformas och tillämpas för att främja likställighet med avseende på möjligheter och behandling ifråga om anställning och yrkesutövning i syfte att avskaffa diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung. Nr 138 om minimiålder för tillträde till arbete (1973): Syftar till att avskaffa barnarbete. Minimiåldern för att arbeta ska inte vara lägre än åldern för avslutandet av obligatorisk skolgång och inte lägre än 15 år. För utvecklingsländer finns en möjlighet att anta 14 år som lägsta åldersnivå under en övergångsperiod tills deras utvecklingsnivå höjts. Nr 182 angående förbud mot de värsta formerna av barnarbete (1999): Konventionen syftar till förbud och omedelbara åtgärder för att komma till rätta med de värsta formerna av barnarbete. Konventions åldersgräns är 18 år, vilket ansluter till den generella åldersgränsen i FNs konvention om barnets rättigheter. Sverige har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner, likaså Finland, Danmark och Norge. Följande stater är medlemmar i ILO men har inte ratificerat konvention 87 som slår fast rätten att organisera sig fackligt: Afghanistan, Bahrain, brasilien, Kina, Guinea-Bissau, Iran, Jordanien, Kenya, Sydkorea, Laos, libanon, Malaysia, Montenegro, Marocko, Nya Zeeland, Oman, Qatar, Samoa, Saudiarabien, Singapore, Salomon Islands, Somalia, Sudan, Thailand, Östtimor, Förenade arabemiraten, Storbritannien, Vietnam och USA. Samtliga ILO-konventioner finns att läsa på ILO:s hemsida: Där finns också ILO:s deklaration om kärnkonventionernas särskilda status: OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) är en sammanslutning av 29 rika stater antog OECD ett dokument som heter Riktlinjer för multinationella företag (det reviderades 2000). Avsnitt fyra handlar om anställningsförhållanden och det inledande stycket lyder som följer: Företagen ska, inom ramen för tillämplig lag, tillämpliga förordningar och rådande anställningsförhållanden och anställningspraxis: a) respektera sina anställdas rätt att företrädas av fackföreningar / / och inleda konstruktiva förhandlingar, antingen enskilt eller genom arbets givarföreningar, med sådana företrädare i syfte att uppnå avtal om anställningsförhållanden. OECD:s riktlinje gäller för samtliga företag med hemmabas i ett medlemsland. OECD kan kritisera företagens verksamhet även utanför medlems ländernas gränser. Riktlinjerna kan laddas ner från OECD: OECD:s kontaktpunkt. Varje OECD-land ska upprätta en så kallas kontaktpunkt, ofta ett trepartsorgan, där klagomål ska behandlas. Organisationen har däremot inga sanktionsmöjligheter. I Sverige finns kontaktpunkten på utrikesdepartementet. Den svenska kontaktpunkten har utarbetat en handbok för att underlätta för de lokala facken att utnyttja riktlinjerna i de fall företag bryter mot dessa. Handboken heter Handbok för OECDs riktlinjer för multinationella företag och kan rekvireras från utrikesdepartementet. Handboken kan även laddas ner från utrikesdepartementet: Kontaktpunktens huvuduppgift är: att säkerställa en samordning av alla frågor som rör multinationella företag, att sprida och främja riktlinjerna, att diskutera frågor och områden som hör till riktlinjerna och möjliggöra konsultationer med företrädare för arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, att förbereda internationella diskussioner med anledning av riktlinjerna och att samla information om erfarenheterna av riktlinjerna på nationell nivå. Den svenska kontaktpunktens adress är: Utrikesdepartementet, Enheten för internationell handelspolitik, Stockholm. Se även hemsidan: ILO:s Trepartiska deklaration om principer för multinationella företag och social politik. ILO (International Labour organisation) har antagit en rekommendation om hur multinationella företag bör agera. Enligt deklarationen ska företagen respektera fackliga rättigheter, upprätta en säker arbetsmiljö och ge anställda en fortlöpande utbildning. Men deklarationen sätter också in företagen i ett större sammanhang. Enligt deklarationen bör företagen skapa sysselsättning och bidra till ländernas sociala och ekonomiska utveckling. Företagen ska också agera i harmoni med målet att skapa en hållbar miljö. Deklarationen kan läsas i sin helhet på: 28 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 29 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

16 Nya Globala ramavtal sluts kontinuerligt och när det gäller några Globala fack är stati stiken inte helt upp daterad, det kan därför vara uppgifter som saknas i tabellen. Företag Anställda Hemhörighet Bransch Fack År Danone Frankrike Livsmedel IUF 1988 Accor Frankrike Hotell IUF 1995 IKEA Sverige Möbler BWI 1998 Statoil Norge olja ICEM 1998 Faber-Castell Tyskland Kontorsmaterial BWI 1999 Freudenberg Tyskland Kemi ICEM 2000 Hochtief Tyskland Bygg BWI 2000 Carrefour Frankrike Handel UNI 2001 Chiquita USA Jordbruk IUF 2001 OTE Telecom Grekland Tele UNI 2001 Skanska Sverige Bygg BWI 2001 Telefonica Spanien Tele UNI 2001 Merloni Italien Metall IMF 2002 Endesa Spanien Energi ICEM 2002 Ballast Nedam Holland Bygg BWI 2002 Fonterra Nya Zeeland Mejeri IUF 2002 Volkswagen Tyskland Fordon IMF 2002 Norske Skog Norge Papper ICEM 2002 AngloGold Sydafrika Gruv ICEM 2002 DaimlerChrysler Tyskland Fordon IMF 2002 Eni Italien Energi ICEM 2002 Leoni Tyskland Elektronik IMF 2003 ISS Danmark Bemanning UNI 2003 GEA Tyskland Energi IMF 2003 SKF Sverige Kullager IMF 2003 Rheinmetall Tyskland Försvar IMF 2003 H&M Sverige Kläder UNI 2004 Bosch Tyskland Elektronik IMF 2004 Prym Tyskland Metall IMF 2004 SCA Sverige Papper ICEM 2004 Lukoil Ryssland Energi ICEM 2004 Renault Frankrike Fordon IMF 2004 Impregilo Italien Bygg BWI 2004 EDF Frankrike Energi ICEM/PSI 2005 Rhodia Frankrike Kemi ICEM 2005 Veidekke Norge Bygg BWI 2005 BMW Tyskland Fordon IMF 2005 EADS Holland Flyg IMF 2005 Gebr. Röchling Tyskland Bildetaljer IMF 2005 Lafarge Frankrike Byggmaterial ICEM/BWI 2005 Stabilo Tyskland Grafik BWI 2005 Arcelor Luxemburg Stål IMF 2005 PSA Frankrike bil IMF 2006 Royal Bam G. ingen uppg. Holland Bygg BWI 2006 Staedtler ingen uppg. Tyskland Tryck BWI 2006 NAG ingen uppg. Australien Tele UNI 2006 Portug Telec Portugal Tele UNI 2006 France Telec. ingen uppg. Frankrike Tele UNI 2006 Nampak ingen uppg. Portugal Handel UNI 2006 Euradius ingen uppg. Holland Service UNI 2006 Securitas Sverige Vakt m.m. UNI 2006 Royal VWS ingen uppg. Holland Bygg BWI 2007 Förkortningar BWI Building and Woodworkers International (globalt fack för förbund som organiserar anställda inom bygg- och trä sektorn), den svenska förkortningen är BTI (Byggnads- och Träarbetarinternationalen) COC Codes of Conduct (uppförandekoder, ensidigt antagna av företag) CSR Corporate Social Responsibility (företagens sociala ansvar) EFS/ETUC Europeiska fackliga samorganisationen, kallas vanligen Europafacket, på engelska European Trade Union Confederation EMF Europeiska Metallfederationen (facklig branschorganisation på Europanivå) EWC European Works Council (europeiska företagsråd, de anställdas representanter utses inte alltid av facket) FDI Foreign Direct Investment (utländska direktinvesteringar) FNV Federatie Nederlandse Vakbeweging (holländsk facklig landsorganisation) GFA Global Framework Agreement (Globalt ramavtal), kallas även IFA GUF Global Union Federation, globala organisationer för nationella fackförbund, på svenska används både uttrycket globala branschfack och globala fack ICEM International Federation of Chemical, Energy and General Workers Union (globalt fack för energi-, kemi, fabriks- och gruvarbetare) IFA International Framework Agreement (Globalt ramavtal), kallas även GFA. ILO International Labour Organisation (FN-organ för arbets livsfrågor, trepartsorganisation med representanter för regeringar, arbetsgivare och löntagare) IMF International Metalworkers Federation (globalt fack för förbund inom metallsektorn) ITGLWF International Textile, Garment and Leather Workers Federation (globalt fack för förbund inom branscherna textil-, konfektions- och läderarbetare) ITUC International Trade Union Confederation, global organisation för fackliga centralorganisationer, bildad 2006 IUF International Union of Foodworkers (globalt fack för förbund som organiserar livsmedelsarbetare, hotellanställda mm), den svenska förkortningen är IUL (Internationella Unionen för Livsmedels-, Njutningsmedels- och Lant arbetareförbund samt förbund inom hotell- och restaurangbranschen) MNF Multinationella företag, kallas även transnationella företag OECD Organisation for Economic Cooperation and Development (sammanslutning av rika stater) TUAC Trade Union Advisory Committee, sammanslutning av fackliga organisationer i OECD-länder UNI Union Network International (globalt fack för förbund som organiserar anställda inom handel och service) 30 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 31 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

17 bilaga 1 bilaga 1 Två modellavtal: BWI:s och IMF:s BWI Model Framework agreement To be signed between company name and the Building and Wood Workers Inter national (BWI) to promote and protect worker s rights. A paragraph(s) should be inserted at the beginning of the agreement giving a short description of the company and its operations. The BWI is the Global Union Federation grouping free and democratic unions with members in the Building, Building Materials, Wood, Forestry and Allied sectors. The BWI groups together around 350 trade unions representing around 12 million members in 135 countries. The Headquarters is in Geneva, Switzerland. The BWI s mission is to promote the development of trade unions in the building and wood industries throughout the world and to promote and enforce workers rights in a context of sustainable development. The (company name) and the BWI recognise that sustainable industrial development of the (construction industry/ wood industry) is in the company s and workers interest. Recognising the need for open and democratic industrial relations and fair collective bargaining procedures with representative trade unions; Recognising that corruption, bribery and unfair anti-competitive actions distort markets and hamper economic, social and democratic development. Acknowledging the need to observe the fundamental principles of Human Rights, as defined by the Universal Declaration of Human Rights (1948), the ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work (1998), the ILO Tripartite Declaration of Principles Concerning Multi national Enterprises and Social Policy (2000) and the OECD Guidelines for Multinational Enterprises (2000). Commit themselves to work in this direction to achieve social justice and sustainable development in the activities and undertakings of the (company name) and its contractors, subcontractors and suppliers. In this spirit the (company name) and the BWI shall work together to verify the effective application by all (company name) activities and undertakings of the following social criteria. Employment is freely chosen There shall be no use of forced labour, including bonded labour and involuntary prison labour. (ILO Conventions 29 and 105) There is no discrimination in employment All workers shall have equality of opportunity and treatment regardless of their ethnic origin, colour, gender, religion, political opinion, nationality, social origin or other distinguishing characteristics. Workers shall receive equal pay for work of equal value. (ILO Conventions 100 and 111) Migrating and posted employees must be ensured at least the same conditions as the national work force. Child labour is not used Child labour shall not be used. Only workers above the age of 15 years, or over the compulsory school-leaving age if higher, shall be employed. (ILO Convention 138) Children under the age of 18 shall not perform work which, by its nature or the circumstances in which it is carried out, is likely to harm the health, safety or morals of children. (ILO Convention 182) Freedom of association and the right to collective bargaining are respected All workers shall have the right to form and join trade unions and to bargain collectively (ILO Conventions 87 and 98). The (company name) shall adopt a positive view of the activities of trade unions and an open attitude to their organising activities. The (company name) therefore undertakes not to oppose efforts to unionise its employees and guarantees that workers representatives shall not be discriminated against and shall have access to all workplaces necessary to enable them to carry out their representation functions. (ILO Convention 135 and Recommendation 143) Living wages are paid Workers shall be paid wages and benefits for a standard working week that are at least as favourable as those established by national legislation or agreements, for work of the same character in the trade or industry concerned in the area where the work is carried out. No worker shall be paid less than the legal minimum wage. Deductions from wages, unless permitted under national law, shall not be made in any circumstance without the express permission of the worker concerned. All workers must be provided with clear verbal and written information about wage conditions. Hours of work are not excessive Hours of work shall comply with appropriate national legislation, national agreements and industry standards. Overtime shall be voluntary wherever possible, shall not be demanded on a regular basis and shall always be compensated at a premium rate. Working conditions are decent A safe and healthy working environment shall be provided (ILO Convention 155 and 167). Best occupational health and safety practice shall be promoted and shall be in compliance with the ILO Guidelines for Occupational Health Management Systems. All workers shall be given training on occupational hazards and their prevention. Skills training All workers shall have the opportunity to participate in education and training programmes including training to improve workers skills to use new technology and equipment. Welfare of workers Provide an HIV/AIDS awareness raising and prevention programme in compliance with the ILO HIV/AIDS code of practice. When employees are offered living accommodation, this shall be planned, built and maintained to provide reasonable housing conditions. The employment relationship is established Employers obligations to employees under labour and social security laws and regulations arising from the regular employment relationship must be respected. Contractors, subcontractors and suppliers The (company name) considers the respect for workers rights to be a crucial element in sustainable development and will therefore engage only those contractors, subcontractors and suppliers which recognise and implement the criteria listed above. 32 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 33 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

18 bilaga 1 bilaga 1 IMF Model International Framework agreement 1 Implementation and evaluation The (company name) will provide information concerning this agreement in both written (in the local language and/ or dialect) and verbal form at all work sites. A monitoring group is set up, composed of representatives of (company name) and BWI. It will meet at least once a year, or when necessary, to evaluate and review the implementation of the agreement. Before opening construction sites, in accordance with the needs for confidentiality in the commercial phase, (company name) shall discuss issues referring to site activities with the signing organisation. (company name) will make the necessary resources available for the work of the monitoring group. The annual review of the present agreement shall be incorporated into (company name) annual reporting with the consent of the signatories. Signatories agree that any difference arising from the interpretation or implementation of this agreement will be examined jointly, for the purpose of making recommendations to the signatory concerned. Duration This agreement shall remain in force unless otherwise agreed by any party giving three calendar month s notice, in writing, to the other. Date and venue Signatures (company name) Building and Wood Workers International (BWI) Explanatory notes: The International Labour Organisation (ILO) was established in 1919, in recognition of the need to protect the fundamental rights of all workers. There are 174 member states of the ILO. All member States of the ILO have an obligation to observe the principle of freedom of association simply by virtue of their membership and formal acceptance of the ILO Constitution. The adoption of the ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work and its follow-up 1998, has recently strengthened this obligation. In the para on Child labour shall not be used. Only workers above the age of 15 years. This might be reduced to 14 years in the case of developing countries, see C The relevant ILO Conventions on wages are C. 131 Minimum Wage Fixing 1970, C. 95 Protection of wages 1949, C. 94 Labour Clauses (Public Contracts) In the context of working hours each State should promote the adoption of the principle of the progressive reduction of normal hours of work as laid down in ILO Conventions Hours of Work (Industry) Convention, 1919, (No. 1), Forty Hours Week Convention, 1935 (No. 47) and Reduction of Hours of Work Recommendation, 1962 (No. 116). This means that normal hours of work shall be progressively reduced without any reduction of wages of the workers. Overtime compensation could be financial or in the form of time off. For the Building, Construction, Wood, Forestry and Allied industries the following ILO standards are especially important: C. 155 Safety and Health at Work, C. 161 Occupational Health Services, C. 162 Asbestos 1986; C. 167 Safety and Health in Construction 1988; ILO Code of practice for health an safety in forest work; ILO Code of practice on safety in the use of synthetic vitreous fibre insulation wools (glass wool, rock wool, slag wool). Preamble 1. Economic globalisation is lowering barriers to the movement of goods, services and capital, and allowing transnational businesses to create global production and distribution networks. Business enterprises strive to provide a return to their investors, but along with this basic mission goes a social responsibility: to advance the welfare of the societies in which the business implants itself. 2. A minimum requirement for fulfilling this responsibility is safeguarding the environment, observing the core labour standards of the International Labour Organisation, and providing decent wages and working conditions for (company) employees. 3. (Company) recognises its responsibilities to workers for the conditions under which its products or services are made and that these responsibilities extend to all workers producing products or services for (company) whether or not they are employees of (company). 4. (Company) will require its contractors, their sub-contractors, principal suppliers and licensees (franchiseholders) to provide the conditions and observe the standards of the following Agreement when producing or distributing products or components of products for (company). (Company) will, prior to placing orders with principal suppliers, engaging contractors and subcontractors or granting licenses, assess whether the provisions of this Agreement will be met. (Company) will use its influence to ensure that its contractors and subcontractors sign similar agreements with their respective union(s). Definitions 5. For the purposes of this Agreement the term contractor shall mean any natural or legal person who contracts with (company) to perform work or provide services. The term subcontractor means any natural or legal person who contracts with a contractor, as defined above, for the purpose of performing work or providing services related to or as part of an agreement with [company]. The term principal supplier means any natural or legal person who provides (company) with materials or components used in the final products, or the final products, sold by (company). The terms licensee and franchise-holder mean any natural or legal person who, as part of a contractual arrangement with (name of company), uses for any purpose the name of (name of company) or its recognised brand names or images. 1 previously referred to as Code of Conduct. 34 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 35 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

19 bilaga 1 bilaga 1 In the following text the term contractor(s) shall refer to all contractors, their subcontractors, principal suppliers and licensees (franchise-holders). Provisions 6. (Company) and its contractor(s) involved in the production and/or distribution of products for [company] shall ensure that: Employment is freely chosen There shall be no use of forced, including bonded or involuntary prison, labour (ILO Conventions 29 and 105). Nor shall workers be required to lodge deposits or their identity papers with their employer, including labour supplying companies providing labour to (company). There is no discrimination or intimidation in employment Equality of opportunity and treatment regardless of race, colour, sex, religion, political opinion, nationality, sexual orientation, social origin or other distinguishing characteristics shall be provided (ILO Convention 111). (Company) shall ensure equal remuneration for men and women workers for work of equal value (ILO Convention 100). Physical and psychological abuse, the threat there of, and intimidation by the employer are strictly prohibited. Child labour is not used There shall be no use of child labour. Rules set by the ILO Convention 138 on minimum age for employment, or national regulations, whichever set higher standards, shall be adhered to. Rules set by the ILO Convention 182 on the worst forms of child labour shall be adhered to. Companies shall provide economic assistance to guarantee education opportunities to any replaced child workers. A child worker, when found employed by [company] or its suppliers, should be replaced whenever possible by somebody from the family in order to maintain the family income. Freedom of association and the right to collective bargaining are respected The right of all workers to form and join trade unions and to bargain collectively shall be recognised (ILO Conventions 87 and 98). Workers representatives shall not be the subject of discrimination and shall have access to all workplaces necessary to enable them to carry out their representation functions (ILO Convention 135 and Recommendation 143). The company will adopt a positive approach towards the activities of trade unions and an open attitude towards their organisational activities. During labour-management conflicts (company) will not hire new workers to replace those involved in the dispute. Decent wages are paid Wages and benefits paid for a standard working week shall meet at least legal and industry minimum standards and always be sufficient to meet basic needs of workers and their families and to provide some discretionary income. Hours of work are not excessive Working time, including overtime, must be regulated to ensure that it does not impair worker health and other aspects of productive life. In unionised workplaces, the length and terms of overtime must be collectively bargained and in non-unionized workplaces, overtime must be voluntary. Excessive overtime cannot be justified and must be eliminated. Overtime shall not bo a substitute for inadequate regular wages. Working Conditions are decent A safe and hygienic working environment shall be provided, and best occupational health and safety practice shall be promoted, bearing in mind the prevailing knowledge of the industry and of any specific hazards. Implementation 7. The (Company s) workers shall be informed, verbally and in writing, of all of the provisions of this Agreement. 8. (Company) will require its contractor(s) to support and co-operate in the implementation and monitoring of this Agreement by giving the monitoring group described below unlimited access to its facilities and by making all relevant information available to the group in a timely fashion. 9. Contractor(s) found to be in breach of one or more terms of the Agreement shall take the measures necessary to be in conformity with the Agreement and, failing that, lose the right to produce or organise production of goods for (company). 10. Questions as to the interpretation of the meaning of the provisions of the Agreement shall be resolved according to the procedure outlined in the monitoring agreement. 11. The provisions of this Agreement constitute only minimum standards. (Company) does not intend, will not use, and will not allow any contractor(s) to use these minimum standards and conditions as maximum standards, or as the only conditions permitted by (company), or to serve as the basis for any claim as to what standards or conditions of employment should be provided. 12. Principles of monitoring implementation: A monitoring group, consisting of an equal number of (company) management and union representatives must bo created. In case of deadlock arbitration will be handled by the ILO or a neutral party agreed upon by (company) management and the union side. (Company) shall bear the cost of all monitoring activities. 36 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 37 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

20 bilaga 2 bilaga 2 Globalt ramavtal slutet med SKF SKF Etiska riktlinjer För att ett internationellt företag som SKF ska kunna vara fortsatt framgångsrikt, är det avgörande att organisationen och varje enskild med arbetare i sitt arbete ses och uppfattas som ekonomiskt, socialt och etiskt ansvarstagande. Detta är enda sättet att säkerställa en varaktigt positiv och acceptabel finansiell och social utveckling. SKF har definierat fyra nyckelområden vad gäller ansvarstagande. Ansvar gentemot kunder, medarbetare, aktieägarna och samhället. SKF uppmuntrar dessutom sina leverantörer att vidhålla liknande uppförandekoder. Med anledning av detta avtal har vi kopierat nedan delen av SKF:s uppförandekod som täcker ansvar gentemot medarbetare. Ansvar gentemot medarbetare Arbetsetik Ledarskap och relationer mellan medarbetare vid SKF baseras på våra fyra grundvärderingar. Dessa grundvärderingar kräver bland annat att: alla medarbetare behandlas lika, rättvist och med respekt, oavsett ras, kön, ålder, nationellt ursprung, handikapp, kast, religion, sexuell läggning, fackligt medlemskap, eller politisk hemvist. SKF använder inte och stödjer ej användandet av tvångsarbetare, inte heller ska någon medarbetare avkrävas att lämna en deposition eller identitetspapper när vederbörande inleder en anställning hos SKF. SKF använder inte och tolererar ej användandet av barnarbetare. Som barn definierar vi varje person som är under 15 år, om inte lokal lagstiftning stipulerar en högre ålder för arbete eller obligatorisk skolgång, varvid denna högre ålder skall gälla. Om lokal lagstiftning om minimiålder dock föreskriver 14 år, i enlighet med undantagsreglerna för utvecklingsländer enligt ILO konvention 138, skall denna lägre ålder gälla. SKF ska säkerställa att löner och relaterade förmåner motsvarar minst lagenlig eller industriell miniminivå i varje enskilt land. SKF följer gällande lagstiftning och industriell standard för arbetstid i varje land där koncernen arbetar. SKF förpliktigar sig att erbjuda samtliga medarbetare säkra och hälsosamma arbetsplatser. SKF är certifierat enligt ISO Koncernens mål vad gäller säkerhet och hälsa är att eliminera, och inte bara reducera, arbetsrelaterade olyckor och skador i alla sina anläggningar. (Se även SKF:s Koncernpolicy Miljö, Hälsa och Säkerhet.) SKF strävar efter att ge medarbetarna goda möjligheter att vidareutbilda sig för ökad arbetstillfredsställelse och ökade befogenheter, så som uttrycks i den Individuella Utvecklingsplanen. SKF ska ge samtliga medarbetare rättvis chans att konkurrera om nya befattningar; endast relevant yrkesskicklighet och kompetens ska vara utslagsgivande när man väljer rätt person för en befattning, försåvitt inte nationell lagstiftning föreskriver något annat. SKF ska säkerställa att registrering, arkivering och användning av data om medarbetare behandlas strikt konfidentiellt och i enlighet med lokal lagstiftning. Samtliga medarbetare är skyldiga att följa dessa Etiska Riktlinjer. Koncernledningen och världsrådets presidium kommer med jämna mellan -rum att kontrollera att Etiska Riktlinjer följs. Göteborg, November lst, 2003 SKF respekterar samtliga anställdas rätt att bilda och ansluta sig till den fackförening de själva väljer och att förhandla kollektivt. SKF ska säkerställa att officiella representanter för sådana fackföreningar inte utsätts för diskriminering och att dessa representanter har tillträde till fackföreningsmedlemmarna och deras arbetsplats. Bengt Olof Hansson Direktör Kvalitet och Organisation AB SKF Kennet Carlsson Ordförande EMF och IMF Förbundens Verkstadsklubbar inom SKF 38 praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal praktisk handledning så kan vi använda uppförandekoder och globala ramavtal 39 UNI039_Globala_ramavtal_ indd

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Mellan Scandic Hotels Holding AB och Europeiska Kommittén för Livsmedels-, Hotell-, Catering-, och Njutningsmedelsarbetare

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. UPPFÖRANDEKOD Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. VÅR VISION: FÖRETAG OCH TEKNIK I VÄRLDSKLASS För att

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Uppförandekod för personal på Rala

Uppförandekod för personal på Rala Dokument: Version 1.0 Code of Conduct för personal på Rala Rala AB Styrelsen beslut December 2013 Innehåll Innehåll... 2 Introduktion... 3... 3 Våra affärsprinciper... 3 Respekt för mänskliga rättigheter...

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Europeiska företagsråd en handbok

Europeiska företagsråd en handbok Europeiska företagsråd en handbok 2 Innehållsförteckning Förord... 3 De europeiska företagsrådens bakgrund...4 Läget idag...4 EWC som fackligt verktyg... 5 Erfarenheter av EWC...6 Frågor och svar om EWC...

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Strategisk Planering. Etiska krav och rutiner för uppföljning på stenprodukter och andra byggprodukter

Strategisk Planering. Etiska krav och rutiner för uppföljning på stenprodukter och andra byggprodukter TN 188/11 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2011-10-03 Diarienummer 1491/11 Strategisk Planering Urban Ledin Telefon 031-368 25 44 E-post: urban.ledin@trafikkontoret.goteborg.se Etiska krav och rutiner för

Läs mer

Affärssed och etik för leverantörer

Affärssed och etik för leverantörer Affärssed och etik för leverantörer syfte och omfattning Vi räknar med att våra leverantörer, liksom våra underleverantörer, som en del av sitt åtagande att göra affärer med Veoneer kommer att implementera

Läs mer

Erteco Rubber & Plastics AB. Uppförandekod - Code of Conduct

Erteco Rubber & Plastics AB. Uppförandekod - Code of Conduct Erteco Rubber & Plastics AB Uppförandekod - Code of Conduct Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Värderingar och affärsprinciper... 3 3. Medarbetare... 4 4. Marknad, kunder och leverantörer... 4 5.

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL EB/Oct 09/10(d) ITF:s STYRELSE London, 22-23 oktober 2009 Punkt 10(d) på dagordningen: GLOBALA RAMAVTAL Inledning 1. Styrelsen (oktober 2007) instruerade generalsekreteraren att tillsätta en arbetsgrupp

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER

ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER ELECTROLUX ARBETSPLATSSTANDARD FÖR LEVERANTÖRER Observera att detta är en översättning av den ursprungliga arbetsplatstandarden för leverantörer på engelska. Översättningen finns endast i informationssyfte.

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:4 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sociala krav vid upphandling uppförandekod för leverantörer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Landstingsdirektören framhåller

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016. Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Affärsetik... 2 3. Arbetsetik...

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD Hako Ground & Garden AB

UPPFÖRANDEKOD Hako Ground & Garden AB UPPFÖRANDEKOD Hako Ground & Garden AB INLEDNING Denna uppförandekod är i första hand ett verktyg och en vägledning för att beskriva och påverka Hako Ground & Gardens beteende och kultur. Det är våra gemensamma

Läs mer

Verktyg för en rättvis globalisering

Verktyg för en rättvis globalisering Verktyg för en rättvis globalisering Bilden: Otrygga anställningar var huvudtema då IF Metall och de andra medlemsländerna i Internationella Metallfederationen samlades i São Bernardo, Brasilien. De brasilianska

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar. Uppförandekod Introduktion Åkes Sportservice AB:s uppförandekod är skriven i enlighet med The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI)s vägledande principer för uppförandekoder samt FN:s

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy Verksamhetspolicy Datum: 2018-03-27 Version: 01 Verksamhetspolicy Scandi Bulk ABs främsta ledord är att alltid vara en pålitlig partner. Vi ska alltid uppfylla de relevanta krav som ställs på oss. Det

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22. Stena Metallkoncernens Uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens innehåll BAKGRUND...3 Stena Metallkoncernens åtaganden... 4 Förhållande till kunder och andra aktörer... 4 Förhållande till

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Fackliga förtroendemän

Fackliga förtroendemän Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De

Läs mer

fagerhult group Code of Conduct

fagerhult group Code of Conduct fagerhult group Code of Conduct Fagerhult Group Code of Conduct Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar för sig själva och för varandra. Vi har därför skapat

Läs mer

SOS Alarms uppförandekod för leverantörer

SOS Alarms uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1.0 1 (7) SOS Alarms uppförandekod för leverantörer Revisionshistorik 2017Dokumentnamn: Version: Sida: Uppförandekod för leverantörer 1.0 2 (7) Version Datum Utfärdat av

Läs mer

Uppförandekod. Dokumentägare: Datum upprättat dokument: 2010 Datum senast reviderat:

Uppförandekod. Dokumentägare: Datum upprättat dokument: 2010 Datum senast reviderat: Uppförandekod Dokumentägare: Datum upprättat dokument: 2010 Datum senast reviderat: 2018-11-28 Innehåll Uppförandekod... 1 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Policy... 3 2.1 Etiska värderingar och affärsmässiga

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse 2012-02-22 Stena Metallkoncernens uppförandekod 1 Bakgrund Den familjeägda Stena Metallkoncernen skapar arbetstillfällen och ger samhället mervärde genom att

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE

VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE VÅR RESA..började 2006 då Skanska gav oss i uppdrag att göra social revision i samband med leveranserna till Clarion Sign.

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

1. Ekonomisk hållbarhet, 2. Ekologisk hållbarhet, 3. Social hållbarhet

1. Ekonomisk hållbarhet, 2. Ekologisk hållbarhet, 3. Social hållbarhet Globalisering innebär olika saker för olika människor, och ordet används för att beskriva olika realiteter. Därför kanske det är lika bra att börja med att klargöra det begrepp som ligger bakom denna diskussion.

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1

UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1 UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1 UPPFÖRANDEKOD FÖR DIÖS ANSTÄLLDA För att skapa långsiktiga värden för ägare, hyresgäster, medarbetare, samarbetspartners och samhälle

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

CODE OF CONDUCT. Vår gemensamma uppförandekod ODE. Denna policy godkändes av Coors styrelse 11 december 2014.

CODE OF CONDUCT. Vår gemensamma uppförandekod ODE. Denna policy godkändes av Coors styrelse 11 december 2014. ODE CODE OF CONDUCT Vår gemensamma uppförandekod Denna policy godkändes av Coors styrelse 11 december 2014. VD ORD VÅRA GEMENSAMMA SPELREGLER Etik handlar i grunden om vilka handlingar som anses rätt och

Läs mer

It s all about values

It s all about values Code Våra etiska of Conduct regler It s all about values FÖRORD Nordzuckers värdeord ligger till grund för våra etiska regler och utgör grundvalen i vår företagskultur. Medan värdena kan ge oss handledning

Läs mer

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco. SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.se www.swecogroup.com Code of Conduct Code of Conduct Brev från

Läs mer

Visselblåsarfunktion. Information och regler

Visselblåsarfunktion. Information och regler Visselblåsarfunktion Information och regler INNEHÅLL INLEDNING... 3 SYFTE... 3 VAD KAN ANMÄLAS?... 3 VEM KAN ANMÄLA?... 4 HUR GÖRS EN ANMÄLAN?... 4 HUR ANMÄLS ANDRA ÄRENDEN?... 4 RAPPORTERINGSVERKTYGET...

Läs mer

SKFs etiska riktlinjer

SKFs etiska riktlinjer SKFs etiska riktlinjer 2 SKFs etiska riktlinjer SKF är en av världens ledande leverantörer av produkter, lösningar och tjänster inom området som omfattar rullningslager, tätningar, mekatronik, service

Läs mer

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

POLICY. Uppförandekod för leverantörer POLICY Uppförandekod för leverantörer OM UPPFÖRANDEKODEN Denna uppförandekod gäller för leverantörer, och dess underleverantörer, till Sydskånes avfallsaktiebolag med dotterbolagen Sysav Industri AB samt

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Uppförandekod. Have a safe journey

Uppförandekod. Have a safe journey Uppförandekod Have a safe journey Viktiga principer Saferoad ska verka i enlighet med sunda, etiska affärsmetoder, sätta höga krav på oss själva och på vår på verkan på miljön och samhället i stort. Vi

Läs mer

Ahlsells Uppförandekod

Ahlsells Uppförandekod Ahlsells Uppförandekod 1 Bakgrund Ahlsells mål är att vara kunders och leverantörers självklara val när det gäller inköp och distribution av installationsprodukter, verktyg och förnödenheter. Ahlsell strävar

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

AHLSELLS UPPFÖRANDEKOD

AHLSELLS UPPFÖRANDEKOD AHLSELLS UPPFÖRANDEKOD 1 Bakgrund Denna uppförandekod utgör grunden för hur vi arbetar. Genom att integrera hållbarhet i Ahlsells verksamhet är vi övertygande om vi skapar långsiktig nytta för såväl oss

Läs mer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Inledning Vattenfall tillhandahåller energi för dagens samhälle och bidrar till morgondagens energisystem. Vi åtar oss att bedriva vår affärsverksamhet i enlighet

Läs mer

SWEDEGAS Uppförandekod

SWEDEGAS Uppförandekod SWEDEGAS Uppförandekod 2018-03-08 Innehåll Uppförandekod för Swedegas som arbetsgivare, samarbetspartner och samhällsaktör samt för Swedegas leverantörer... 3 Vision... 3 Swedegas kärnvärden... 3 Framtid...

Läs mer

Policy för inköp och upphandling

Policy för inköp och upphandling KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2017:21-003 Policy för inköp och upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-23 194 Policy för inköp och upphandling Flens kommun handlar varor och tjänster för betydande

Läs mer

Policy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016

Policy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016 Policy för mänskliga rättigheter Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016 1. Övergripande ställningstagande LKAB accepterar och bejakar de naturliga rättigheter som

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Information till Årsredovisning 2002, inkluderande Hållbarhetsredovisning.

Information till Årsredovisning 2002, inkluderande Hållbarhetsredovisning. Information till Årsredovisning 2002, inkluderande Hållbarhetsredovisning. Sektionens innehåll: 1) SKFs Etiska riktlinjer 2) SKF-koncernens policy: Miljö, Hälsa och Säkerhet 1) SKFs Etiska riktlinjer För

Läs mer

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer

Säkerhet i fokus. Ansvarskod för leverantörer Säkerhet i fokus Ansvarskod för leverantörer Specialfastigheters ambition är att vara det fastighets bolag som bäst kan förutse och tillfredsställa hyresgästernas behov av ändamålsenliga och säkra lokaler

Läs mer

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK

Swedish Medtechs affärskod. antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK antagen vid Swedish Medtechs årsmöte 14 maj 2014 BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK Om Swedish Medtech Swedish Medtech är branschorganisationen för de medicintekniska företagen i Sverige. Swedish

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Västa Götalandsregionens Strategidokument. avseende. Sociala aspekter i samband med upphandling

Västa Götalandsregionens Strategidokument. avseende. Sociala aspekter i samband med upphandling 1(1) 2007-07-03 Dnr Västa Götalandsregionens Strategidokument avseende Sociala aspekter i samband med upphandling Dokumentet består av: Uppförandekod för leverantörer Handlingsplan Uppförandekod för leverantörer

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

I. Våra affärsprinciper

I. Våra affärsprinciper Vår Code of Conduct Innehåll I. Våra affärsprinciper II. Hur Code of Conduct skall användas III. Midsonas fyra grundläggande principer IV. Respekt för mänskliga rättigheter V. Miljö VI. Personal VII. Antikorruption

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Code of Conduct. Senast uppdaterad Utgivare: Johnny Gunnarsson

Code of Conduct. Senast uppdaterad Utgivare: Johnny Gunnarsson Code of Conduct Palm & Partners har en unik position inom branschen och vi är extremt stolta över var vi befinner oss idag. Vi tror att grunden till vår framgång kommer från våra underliggande värderingar

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy Bilaga till Q0308, utgåva 1 Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy UTGÅVA 1, 2019 ERAB (ENTREPRENADREPARATIONER I ÖREBRO AB ORG. NR: 556476-2424) BESÖKS 0 Uppförandekod Kort version Inledning ERAB

Läs mer

Föreningsrätt och förhandlingsrätt.

Föreningsrätt och förhandlingsrätt. Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

En vägledning i vårt dagliga arbete

En vägledning i vårt dagliga arbete Vår uppförandekod En vägledning i vårt dagliga arbete Specialfastigheter är ett helägt statligt bolag. Det medför ett särskilt ansvar. Såväl som arbetsgivare, medarbetare, affärspartner och samhällsaktör

Läs mer