DEN HOPPLÖSA REGIONFRÅGAN?
|
|
- Tobias Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den hopplösa regionfrågan? DEN HOPPLÖSA REGIONFRÅGAN? TOMAS MITANDER D en svenska regionfrågan har en lång och trasslig historia. Att skapa en ny regional indelning av Sverige som bättre svarar mot samhällets utmaningar har till och från varit en aktuell fråga sedan andra värdskrigets slut. Vilka utmaningar som samhället ansetts stå inför och på vilket sätt en ny regionindelning kan vara en del i att hantera utmaningarna har skiftat och fått olika betoning över tid (Johansson 2013; Mitander 2015). Förutom en imponerande rad av utredningar har frågan också resulterat i ett antal administrativa reformer och försök som har lett oss in i den regionala röra som kännetecknar den svenska regionala nivån idag. Möjligheten att skapa kommunalförbund som övertar länsstyrelsernas utvecklingspolitiska ansvar från länsstyrelser från 2002 och möjligheten att skapa permanenta regionkommuner som ersätter landstingen från 2009 är två centrala anledningar till den svenska rörigheten. Reformerna har lett till att det finns tre möjliga huvudmän för den regionala utvecklingspolitiken; indirekt valda kommunalförbund, direktvalda regionkommuner och statliga länsstyrelser. Samtidigt finns stora geografiska och befolkningsmässiga skillnader mellan olika svenska regioner med samma administrativa status, som exempelvis Gotland (57000 personer) och Västra Götalandsregionen ( personer). Den regionala röran kan betraktas som en konsekvens av försök att hantera samhällsutmaningar som har blivit en samhällsutmaning i sig själv. I regeringens kommittédirektiv som utfärdades i juli 2015 och som strukturerar nästa utredning av de svenska regionernas framtid, slås bland annat fast att den rådande situationen inte är ändamålsenlig och effektiv (Regeringen, Dir. 2015:77). Men frågan är vilket ändamål som avses och vad som ska vara effektivt? För att få grepp om frågan finns det anledning att ta ett steg tillbaka och se den svenska utvecklingen i ett lite större sammanhang. Europa beskrivs idag som i en ny våg av regionalisering som skiljer sig från tidigare processer av decentralisering och regionalisering(green 2002; Mitander, Säll, Öjehag 2013). Det som betraktas som nytt är att regionerna på ett sätt som inte varit fallet tidigare vinner större autonomi i relation till centralstaten (Keating 1998; Loughlin 2008). Tidigare har uppgifter och ansvarsområden förvisso delegerats till regional nivå men nu kännetecknas utvecklingen av en ökad självständighet för regionerna (Loughlin 2008). Denna självständighet bör förstås i sammanhanget av vilken roll regionerna förväntas spela i samhällsbyggandet. Den tidiga regionalpolitiken som Mitander, Tomas (2016) Den hopplösa regionfrågan? i P O Norell & Lennart Nilsson (red) Värmländska utmaningar politik, ekonomi, samhälle, kultur och medier. Karlstads universitet: SOM-institutet. 49
2 Tomas Mitander var sammanknuten med uppbyggandet av expansiva välfärdsstater handlade om att skapa förutsättningar för en närvarande stat som erbjuder likvärdig samhällsservice i olika delar av statens geografiska territorium. Regionalpolitiken kom att betraktas som ett medel för att motverka urbaniseringens koncentrerande logik i förhållande till möjligheter till arbete och välfärd. Utlokalisering av statliga myndigheter och regionala omfördelningssystem är exempel på hur ett centraliserat perspektiv på regionalpolitiken fungerade (Mitander, Säll och Öjehag 2013). I takt med att välfärdsstaten trycks tillbaka som en konsekvens av finansiell press och nya ideologiska vindar skiftar också regionalpolitiken inriktning. Från att ha kännetecknats av en förståelse för regioner som delar i ett centralstyrt föredelningssystem betraktas regionerna allt mer som ansvariga att driva sin egen utveckling. Statsvetaren Line Säll beskriver utvecklingen i Sverige som att en konkurrensrationalitet har kommit att tränga ut både ambitioner om omfördelning och deltagande ur den regionala politiken (Säll 2014). Regionernas funktion har i allt större grad utvecklats till att handla om att skapa förutsättningar för sin egen överlevnad och utveckling genom att delta i en global konkurrens om resurser (Öjehag-Pettersson 2015). När regionfrågan var uppe för förhandling efter ansvarskommitténs slutbetänkande 2007 var just regionernas förmåga att möta samtidens globaliserade utmaningar ett centralt argument för den föreslagna reformen att bilda större och färre regioner. Regionernas förstärkning legitimerades av ett ökat behov av autonomi och manöverutrymme för att kunna agera som sin egen lyckas smed (Mitander 2015). I den värmlandska processen var även om frågor om välfärd och identitet fanns med debatten runt frågan präglad av en tillväxtorienterad förståelse för regionens funktion, där global konkurrenskraft och förmågan att locka till sig välutbildade människor och investeringar stod i centrum (Mitander 2015). Den process som startades efter ansvarskommitténs slutbetänkande 2007 inleddes med en relativt hög intensitet av förhandlingar och sonderingar mellan regionala aktörer. Uppgiften att formera nya regionkonstallationer som svarade mot de olika kriterier som i enlighet med kommitténs rekommendationer skulle drivas underifrån. Det vill säga, regionala aktörer skulle själva förhandla och sedan inkomma med förslag på nya regioner till regeringen. Processen kom dock att drabbas av pyspunka som den statlige utredaren Mats Sjöstrand uttryckte det och det inledningsvis entusiastiska engagemanget tycktes rinna ut i sanden (SVD 29/9 2011). En viktig andledning till det var att den dåvarande alliansregeringen 2009 gav Gotland och Halland status som regionkommuner. Förvisso i den form av regionbildning som ansvarskommittén föreslog med direktvalda organisationer och ett sammanhållet ansvar för sjukvård och utvecklingspolitik men utan att ta hänsyn till de skal- och funktionskriterier som kommittén satt upp. Med anda ord framstod de funktionella kraven på nya regionbildningar som bortblåsta vilket öppnade fältet för att inte bilda större eller färre regioner överhuvudtaget. När Löfvenregeringen nu tar upp frågan igen, är det en betydligt mer statsstyrd 50
3 Den hopplösa regionfrågan? process som initieras som i dialog med regionala aktörer ska lämna förslag på en ny regional indelning av Sverige med väsentlig färre län och landsting än idag. I det här kapitlet kommer regionfrågan att belysas ur ett medborgarperspektiv i Värmland. Tidigare forskning har pekat på att det saknas ett medborgerligt engagemang i frågan (Lidström 2009) även om det inte saknas åsikter hos medborgare (Mitander 2012). Frågan framstår som att den kännetecknas av ett slags avstånd mellan den formella politiken och medborgares åsikter och tyckande. När frågan undersöktes i Värmland år 2010 fanns det exempelvis stora skillnader mellan hur de politiska partierna ställde sig i frågan och hur partiernas sympatisörer svarade (Mitander 2012). Ambitionen med det här kapiltet är att förutom att visa hur de värmländska medborgarna har svarat på frågan om en framtida regionbildning för Värmland också undersöka den distans till frågan som kommit till uttryck i andra undersökningar (Nilsson 2011; Lidström 2009) och resonera om hur vi eventuellt kan förstå den. En större region? Den första fråga som jag vill närma mig gäller hur respondenterna har svarat om det vore fördelaktigt att bilda en större region än den nuvarande. Den enkätfråga som ligger till grund för analysen är utformad som tre alternativa regionbildningar. Antingen att gå samman med Västra Götaland, att bilda en Svealändsk region åt öster eller att Värmland ska bilda en egen regionkommun i linje med Gotland eller Halland. Frågans konstruktion gör att det går att vara positiv till både bildandet av en större region och bildandet av en värmländsk regionkommun. För att få en bild av inställningen till en större region överhuvudtaget är det därför intressant att ta reda på hur många som har svarat att de tycker att en större region kan vara en bra idé respektive hur många som endast anser att bildandet av en värmländsk regionkommun är en bra idé. Figur 1 visar resultatet. Diagrammet visar ett det finns en svag övervikt bland de svarande som ställer sig positiva till att bilda en Värmländsk regionkommun jämfört med de som ställer sig positiva till att bilda en större region. Resultatet gäller både om frågan besvaras med hur respondentgruppen som helhet har svarat på frågan eller om de som ställt sig positiva till antingen en större region eller en värmländsk regionkommun. Jämfört med en tidigare mätning visar resultatet att gruppen som tagit ställning till frågan om en större region genom att endast uttrycka ett positivt omdöme om att behålla regiongränserna eller förstora regionen har blivit relativt större. Det är med andra ord jämfört med mätningen 2010 en betydligt mindre andel respondenter som både uttryckt sig positiva till en större region och förslaget att behålla nuvarande gränser. Ett resultat som kan tolkas som att frågan polariserats sedan mätningen
4 Tomas Mitander Figur 1 Inställningar till större eller oförändrad regionstorlek (procent) Positiva till Värmländsk regionkommun Positiva till större region Endast positiva till Värmländsk regionkommun Endast positiva till större region Kommentar: Frågan lyder: I dag diskuteras den geografiska indelningen av Sverige när det gäller ansvaret för bland annat hälso- och sjukvård och regional utveckling. I diskussionen om en framtida regionbildning för Värmland förs det fram olika alternativ. Vilken är din uppfattning? Värmland bör bilda en egen regionkommun, Värmland bör ingå i Västra Götalandsregionen och Värmland bör ingå i en region i Svealand Procentsatsen utgörs av de andelar som svarat Mycket bra eller Ganska bra att bilda en Värmländsk regionkommun respektive antingen Västra Götalandsförslaget eller Svealandsförslaget. N= 1363 I den här mätningen har det inte ingått frågor om hur respondenterna ställer sig till tänkbara konsekvenser av en regionförstoring. Vad tidigare forskning visat är att en större region förväntas ha både positiva och negativa konsekvenser. De positiva konsekvenserna handlar om förutsättningar för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Till de negativa konskvenserna hör demokratins funktion och att en regional identitet kan komma att brytas ned (Mitander 2012, Nilsson 2011, Lidström 2010). I min avhandling undersökte jag åsikter och föreställningar om regionalisering i Värmland närmare genom att granska utredningar, mediedebatt och genom fokurgrupper med medborgare mellan 2007 och Det som kom fram var att regionfrågan på ett övergripande sätt framförallt kopplades till frågor om ekonomisk tillväxt i utredningar och mediedebatt. I fokusgrupperna fanns en tydligare anknytning till frågor om välfärd och identitet (Mitander 2015). Åt vilket håll? Nästa fråga som nu ska studeras lite närmare handlar om hur respondenterna har svarat på de föreslagna alternativ till framtida regionbildningar som presenteras i enkäten. Som redan nämnts fick de alltså ta ställning till att antingen bilda en värmländsk regionkommun med oförändrade gränser, att gå samman med Västra 52
5 Den hopplösa regionfrågan? Götaland eller att ingå i en relativt ospecificerad svealändsk regionbildning. I tabellen nedan redovisas hur enkäten besvarats. Tabell 1 Preferenser i regionfrågan (procent och balansmått) Mycket Ganska Varken bra Ganska Mycket Ingen bra bra eller dåligt dåligt dåligt upp- Balansförslag förslag förslag förslag förslag fattning Summa mått Värmland bör bilda en egen regionkommun Värmland bör ingå i Västra Götalandsregionen Värmland bör ingå i en region i Svealand Kommentar: Balansmåttet uttrycker produkten av andelen som utryckt en positiv åsikt minus andelen som uttryckt en negativ åsikt, samtliga svarande ingår i procentbasen. Se kommentaren till Figur 1 för att läsa frågeformuleringen. Sammanfattningsvis finns ett alternativ som får starkast stöd i mätningen: att bilda en värmländsk regionkommun. Det är det enda alternativet som får en positiv övervikt i balansmåttet. Både förslaget att gå samman med Västra Götaland och att bilda en Svealandsregion får en negativ övervikt bland respondenterna. Det finns några saker med resultatet som är värt att betona. För det första skiljer sig preferenserna i jämförelse med den undersökning som gjordes I Figur 2 jämförs mätningen 2014 med Diagrammet visar hur opinionen i Värmland har utvecklats mellan mätningarna. När det gäller förslagen att bilda en Värmländsk regionkommun och att bilda en Svealändsk region ser resultaten liknande ut. Skillnaden som är tydlig mellan de två mätningarna handlar om att förslaget att gå samman med Västra götalandsregionen har tappat stöd och blivit det alternativ som nu får svagast stöd. En viktig tänkbar förklaring till skillnaden är naturligtvis att när den första mätningen genomfördes pågick förhandlingar mellan Värmland och Västra Götalandsregionen om ett eventuellt sammangående. Vid det andra mättillfället hade den ambitionen resulterat i att Västra Götalandsregionen röstade ner förslaget att fortsätta förhandla med Värmland. Alternativet kan med andra ord framstå som politiskt dött. Något som talar för en sådan tolkning är att de övriga alternativen inte har vunnit motsvarande stöd som ett sammangående med Västra Götaland har tappat, vilket kan tolkas som att anhängare av att gå samman med Västra Götaland inte längre ser något realistiskt eller önskvärt alternativ. 53
6 Tomas Mitander Figur 2 Inställning till framtida regionindelningar (Balansmått) Värmländsk regionkommun Gå samman med västra götaland Bilda en Svealändsk region Kommentar: Se Figur 1 för att läsa frågeformuleingen N 2010 = 991, N 2014= 1363 När respondenterna bryts ned i undergrupper baserat på faktorer som tidigare uppvisat förklaringskraft för att förstå vilka preferenser som uttalas i regionfrågan går det också att se en mer nyanserad bild av hur opinionen i frågan har förändrats bland regioninnevånarna. I tabellen nedan illustreras andelar av respondenter som har ställt sig positiva till de olika regionförslagen uppdelat på ålder, utbildningsgrad, politisk orientering och vilken del av Värmland man är bosatt i. Det går också att utläsa hur gruppernas positiva inställning förändrats mellan mätningen 2010 och Det finns ett antal observationer att göra i tabellen som är värda att lyfta fram i anslutning till vad som hänt med preferenserna i frågan när en sammanslagning med Västra Götalandsregionen framtår som ett politiskt dött alternativ. Som redan konstaterats har inte de övriga alternativen vunnit den förlorade sympatin. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper av respondenter i det här avseendet. För det första är det äldre, högutbildade, högerorienterade och boende i östra Värmland som i störst utsträckning har minskat sin sympati för förslaget att gå samman med Västra Götalandsregionen, även om samtliga grupper (förutom unga) är mindre positiva till förslaget 2014 än För det andra, gällande utbildningsgrad visar det sig att respondenter med hög utbildning nu uppvisar en betydligt starkare sympati för att bilda en värmländsk regionkommun, år 2010 var gruppen bland de 54
7 Den hopplösa regionfrågan? Tabell 2 Syn på regionindelning. Förändring andel positiva till förslagen (procent) Värmländsk Gå samman med Bilda en regionkommun Västra Götaland Svealändsk region / / /- Ålder Unga Äldre Utbildning Låg Hög Politisk orientering Höger Vänster Boendeområde (Del av Värmland) Norra Östra Västra Karlstad Kommentar: Urvalet av de bakgrundsvariabler som redovisas i tabellen är baserat på signifikanta skillnader mellan undergrupper i logistisk regression. Andelen uttrycker de som svarat att förslagen är ganska bra eller mycket bra. mest skeptiska till det alternativet, även om så fortfarande är fallet så är skillnaden mellan gruppen högutbildade och övriga betydligt mindre vid 2014 års mätning. Respondenter med låg utbildning har stärkt en redan stark preferens för att bilda en värmländsk regionkommun, samtidigt är det också den grupp av respondenter vars positiva inställning till en Svealändsk regionbildning har ökat mest. För det tredje har gruppen av respondenter som identifierar sig som högerorienterade på den politiska skalan minskat sitt stöd för att gå samman med Västra Götalandregionen, ett stöd som istället främst ökats för en Svealandsregion. För det fjärde går det fortfarande att se en tydlig geografisk tendens för vilka preferenser som anges i frågan. När förhandlingarna med mellan Värmland och Västra Götaland spruckit får det starkast effekt för de som bor i Östra Värmland som tydligt ökar sitt stöd för ett Svealandsalternativ som det rimliga alternativet för en regionförstoring. I västra Värmland ses fortfarande Västra Götaland som det bästa alternativet för en större region även om stödet minskat med fem procentenheter. 55
8 Tomas Mitander En annan relaterad aspekt som bör betonas är att andelen som svarar att de saknar uppfattning i frågan har minskat, det är med andra ord fler som tar ställning till var och en av förslagen 2014 än I diagrammet nedan illustreras skillnaderna. Figur 3 Andel respondenter som angett att de saknar uppfattning om framtida regionindelningar (procent) Värmländsk regionkommun Västra götaland Svealand Även om samma mönster upprepas för vilka alternativ som flest respondenter anger att se saknar en uppfattning både vid 2010 och 2014 års mätning om så är nivåerna genomgående lägre för samtliga alternativ. Sammantaget anger alltså fler respondenter att de har en uppfattning i frågan samtidigt som summan av de som uttrycker en positiv uppfattning inte ökar. I de undergrupper som ses i tabellen ovan är det tydligt att det minskade stödet för Västra Götalandsalternativet inte flyttat över i samma utsträckning till de andra alternativen. Det finns alltså en växande grupp som inte tycker att något av alternativen är bra förslag. En hållning som ger ytterligare fog för att närma sig den distans mellan regionfrågan och medborgare som på olika sätt lyfts fram inom forskningen. Den hopplösa regionfrågan? Av de som har svarat på enkätfrågan om de föreslagna alternativa regionindelningarna är det 28 procent av respondenterna som endast gett negativ respons på frågan som helhet. Det vill säga att de fall där de uttryckt en åsikt om något av förslagen så har de ställt sig negativt utan att ställa sig positivt till något annat 56
9 Den hopplösa regionfrågan? förslag. Frågeställningen ger med andra ord inte ett alternativ som de kan ställa sig bakom. Regionfrågan tycks på så sätt för en relativt stor andel respondenter framstå som en hopplös fråga som den presenteras i enkäten 1. Om det går att tala om att regionfrågan kännetecknas av en distans mellan medborgare och den etablerade politiken bör den här gruppen kunna betraktas som en spännande väg för att förstå mer om relationen. Det kan naturligtvis finnas många tänkbara anledningar till att ställa sig negativ till de alternativ som presenteras. Att det exempelvis finns andra alternativ än de som presenteras i frågan. Det är samtidigt rimligt att tänka sig att gruppen representerar människor som inte knyter några funktionella fördelar eller förhoppningar till hur den regionala nivån är organiserad. En viktig aspekt ur ett sådant perspektiv är naturligtvis vad regionfrågan uppfattas handla om. Vilka frågor står på spel? Som nämnts tidigare har frågan i Värmland i debatten haft en tonvikt på tillväxtfrågor och utvecklingspolitik. Regionfrågan har i stor utsträckning situerats i en ram där regionens globala konkurrenskraft betraktas som nyckel och som den rationalitet som i första hand gör frågan begriplig. Samtidigt har andra frågor, som rätten till en god välfärd eller frågor om regional identitet funnits närvarande i debatten men på ett sätt där de underordnas i förhållande till tillväxtdimensionen (Mitander 2015). I Tabell 3 redovisas olika undergrupper av respondenter som ger en mer nyanserad bild av de som inte angett någon positiv preferens i förhållande till regionfrågan i Värmland. Tabell 3 Andel respondenter som inte anger en positiv preferens Andel som inte ser något positivt alternativ Kön Män 24 Kvinnor 34 Subjektiv klass Arbetare 34 Jordbrukare 23 Tjänstemän 23 Högre tjänstemän 20 Företagare 28 Syn på Värmlands framtid Positiv 22 Negativ 24 Vet ej 38 Ideologi Vänster 27 Höger 32 Kommentar: Urvalet av redovisade bakgrundsvariabler är baserat på en logistisk regressionsanalys av vilka undergrupper av respondenter som uppvisar signifikanta skillnader. 57
10 Tomas Mitander En första observation är att kvinnor i högre utsträckning än män saknar en positiv preferens i regionfrågan. En tolkning av det kan ligga i linje med tidigare forskning om kvinnors inflytande och relation till regional utvecklingspolitik där politikområdet uppfattas som mansdominerat både i termer av representation och ett rådande maskulint tolkningsföreträde (Rönnblom och Hudsson 2007; Forsberg och Lindgren 2010). Att kvinnors distans till regionen som lösning på samhällsproblem när tillväxt och utvecklingspolitik dominerar debatten om regionfrågan är ur ett sådant perspektiv inte förvånande. När det kommer till klassbakgrund är arbetare och företagare de grupper som i högst utsträckning saknar positiva preferenser i frågan. Även om det är svårt att dra några slutsatser om varför dessa grupper skiljer ut sig går det att identifiera några olika spår i förhållande till attityder om att en regionreform skulle medföra betydande lösningar för utvecklingspolitiska samhällsproblem. I en tidigare studie av diskussioner om den Värmländska regionfrågan kan möjligvis följande röster ge uttryck för sådana attityder (Mitander 2015). Det första citatet är taget ur en fokusgrupp med regionmedborgare: Man 2: ( ) vi får ju inte mer skattemedel per capita även om man slår ihop fem län det är lika mycket folk som jobbar och inte jobbar. Sen är ju frågan vart man ska lägga vägar och så, så att det gynnar näringslivet. Men har du en budget i familjen på hundra kronor spelar det ingen roll om hur du flyttar om vem som ligger i vilken säng, om ni byter över och underslaf, det är hundra kronor i alla fall. Jag förstår inte tanken (Mitander 2015:148). Citatet illustrerar attityden att regionens välgång, utveckling och skatteintäkter egentligen inte uppfattas som relaterad till regionens geografiska och funktionella gränser. Istället är det andra dynamiker och mekanismer som avgör förutsättningarna. Regionfrågan blir på så sätt en utvecklingspolitisk icke-fråga. Ett annat citat, som kommer från en ledarskribent, ser ut så här: Bakom hela storregiontänkandet ligger antagandet om att man administrativt kan bygga tillväxt, men det är planekonomiskt tänkande. Det offentliga kan underlätta genom mindre regleringar, skatter och annat. Resten får vi göra själva (Mitander 2015:181). Citatet illustrerar en liknande attityd där administrativa gränsdragningar och tillväxtdynamiker tydligt hålls isär från varandra. Invändningen mot att regionfrågan är lösningen på eventuella problem är att den politiska sfären är fundamentalt separerad från den ekonomiska. I tabellen går det också att utläsa att gruppen som känner sig osäker på Värmlands framtida utveckling också är benägen att sakna positiva preferenser i regionfrågan och att detsamma gäller för gruppen högerorienterade i något större utstäckning än vänsterorienterade. 58
11 Den hopplösa regionfrågan? Avslutningsvis Det finns sammanfattningsvis några poänger i det här kapitlet som är värda att lyfta fram. För det första visar undersökningen att regionfrågan som politisk fråga har kommit att skifta karaktär mellan mätningarna 2010 och Det är färre som anger att de saknar uppfattning i frågan och när det gäller frågan om att föredra en regionförstoring eller en oförändrad regional geografi för Värmland tycks frågan ha polariserats. Det är betydligt färre som anger båda preferenserna. I sak går det också att se vissa skillnader men också likheter i de båda mätningarna. När det gäller andelar som är positiva till att bilda en större region respektive att behålla nuvarande gränsdragningar är det fortfarande en svag övervikt för att bilda en värmländsk regionkommun. Svealandsalternativet och förslaget att bilda en värmländsk regionkommun behåller ungefär samma popularitet 2014 som framkom vid 2010 års mätning. Däremot tappar Västra Götalandsalternativet kraftigt i sitt stöd och framstår som det totalt sett minst attraktiva förslaget. Det tappade stödet för en Västra Götalandslösning har dock inte fullt ut ersatts av stöd för något av de alternativa förslagen, vilket manifesteras i en relativt stor grupp av respondenter som inte ser något av alternativen som ett bra förslag. Den andel respondenter som framstår som mest distanserad från regionafrågan i Värmland uppvisar också särskilda klass- och könskaraktäristika. Ett resultat som pekar mot att det finns klart skilda erfarenheter och attityder till vad som står på spel i den regionala politiken och framförallt hur en regional reform kan bidra till att möta de utvecklingspolitiska utmaningar som samhället står inför idag. Not 1 Det är värt att notera att det i enkäten också finns möjlighet att föreslå andra regionbildningar men att denna möjlighet har använts i liten utsträckning också av dessa 28%. Referenser Forsberg, Gunnel. & Lindgren, Gerd. (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press Gren, Jörgen (2002) Den perfekta regionen?, Lund: Studentlitteratur Johansson, Jörgen (2013) Regionalpolitikens utveckling: Mellan politisk kamp och ekonomisk nytta i Mitander, T., Säll, L., & Öjehag-Pettersson, A. Det regionala samhällsbyggandets praktiker: Tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos Keating, Michael (1998) The New Regionalism in Western Europe Territorial Restructuring and Political Change Cheltenham:Edward Elgar Publishing Ltd Lidstöm, Anders (2009) Vill norrlänningarna ha större regioner i Lidström, Anders (red.) Kan norra Sverige regionaliseras? Beslutsprocesser och medborgarperspektiv Umeå: Umeå universitet 59
12 Tomas Mitander Loghlin John (2007) Reconfiguring the state: trends in rerritorial governace in European states i Regional and federal studies, 17(4), 2007: Mitander, Tomas (2015) Regio Ex Machina Om det regionala medborgarskapets villkor. Karlstad university press: Karlstad Mitander, Tomas (2012) Regionfrågan i Värmland i Nilsson, Aronsson och Norell (red) Värmlandska landskap politik, ekonomi, samhälle, kultur, medier.karlstad: Karlstad University press Mitander, Tomas Säll, Line och Öjehag-Pettersson, Andreas (2013) Introduktion i Mitander, T., Säll, L., & Öjehag-Pettersson, A. Det regionala samhällsbyggandets praktiker: Tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos Nilsson, Lennart (2011) Sveriges regionalisering Varthän? i Nilsson, Lennart (red.) Västsvensk demokrati i tid och rum SOM-institutet Göteborg: Göteborgs universitet Regeringen, Dir. 2015:77 Rönnblom, Malin & Hudson, Chris (2007) Tillväxt revisited röster om tillväxt och utveckling i Gnosjöregionen i Kommunal politik och ekonomi V11:1 SVD /9 Regionfrågan har avstannat Säll, Line (2014). Regionalpolitikens diskursiva grunder och gränser: om politik, makt och kunskap i det regionala samhällsbyggandet. Diss. Karlstad: Karlstads universitet Öjehag-Pettersson, Andreas (2015) Space craft Globalization and Governmentality in Regional Development Karlstad: Karlstad university studies 60
Tomas Mitander. Regionfrågan i Värmland
Regionfrågan i Värmland Regionfrågan i Värmland Tomas Mitander D en regionala politiska nivån i Sverige befinner sig i förändring. Förändringen är ett resultat av en lång politisk kamp om hur den svenska
Läs merRegionaliseringen, medborgarskapet och demokratin
Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet Tomas Mitander Presentation vid: E-mail: tomas.mitander@kau.se Telephone: +46(0)54 700 19 80 Date:
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 15 16-06-10 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-15 (procent)
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merRegionbildningsprocessen. 17 maj 2016
Regionbildningsprocessen 17 maj 2016 En regionreform för att skapa en robust regional samhällsorganisation som kan möta framtidens utmaningar såväl för tillväxt och sysselsättning som hälso- och sjukvård
Läs merSKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Läs merFörändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland
1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merRegionbildning - sammanfattning av lärandefasen
PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merVarför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna
Vänstervridna värmlänningar Vänstervridna värmlänningar Sören Holmberg Varför tror vi att lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna eller den vackra naturen. Nej, mer beroende på industrierna,
Läs merRegionfrågan- vad händer nu? 6 december 2016
Regionfrågan- vad händer nu? 6 december 2016 Att ro i land en reform så omfattande som regionindelningen kräver en politisk vilja bortom nästa opinionsmätning. I dagens läge är det mer troligt att Jesus
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 14 15-05-24 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-14 (procent)
Läs merKommunstyrelsen. Protokoll 1 (6) Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl Ledamöter Övriga närvarande
Protokoll 1 (6) Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-09-28 KS 2016/0481-900 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammaträdeslokal Bullaren, kommunhuset, kl 08.30 08.45 Ledamöter Övriga närvarande
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs merErfarenheter från Västra Götalandsregionen
Erfarenheter från Västra Götalandsregionen Huvudskäl En mindre rörig svensk samhällsapparat och ett mer effektivt beslutsfattande och genomförande av reformer. Uppnå en jämlik och högkvalitativ hälso-
Läs merKommunstyrelsen. Kallelse 1 (1)
Kallelse 1 (1) Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Diarienummer Kommunstyrelsen 2016-09-28 KS 2016/0481-900 Kommunstyrelsen Tid Onsdagen 28 september 2016, kl 08.30 09.00 Plats Sammaträdeslokal Bullaren,
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merRegional indelning tre nya län. 9 september 2016
Regional indelning tre nya län 9 september 2016 Indelningskommitténs direktiv Utgå ifrån kommungränser och arbetsmarknadsregioner Ansvarskommittén o Sjöstrands utredning Förändring av fördelning av uppgifter
Läs merRemissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48
Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit
Läs merYttrande avseende Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)
Datum 2016-09-19 TJÄNSTESKRIVELSE Till Kommunstyrelsen Finansdepartementet (dnr Fi2016/02568/K) Yttrande avseende Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) Dnr KST
Läs merFrågor och svar Region i Örebro län
Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva
Läs merFolkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON
Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson
Läs merUnder det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen
Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,
Läs merYttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K
Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016-10-03 KS 0339/16 Finansdepartementet Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Allmänt Ljusdals
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan SYFTET: Behövs regioner
Läs merRESULTAT FRÅN DEN VÄSTSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2017
RESULTAT FRÅN DEN VÄSTSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2017 Presentation för regionfullmäktige 29 maj 2017 ULRIKA ANDERSSON & FRIDA TIPPLE (S)amhälle (O)pinion (M)edier Universitetsbaserad organisation som är
Läs merNorrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling
Informationsblad 3: Uppfattningar om det politiska främjandet av sysselsättningsoch företagsutvecklingen i norra Sverige Norrlänningarna missnöjda med politikernas insatser för sysselsättning och företagsutveckling
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-213 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 213 SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merNorrbotten
Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där
Läs merNorrbotten
Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs merRumslig strategisk planering på regional nivå
Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden
Läs merMajvor Westberg Jönsson. Pia Embretsén. Caroline Schmidt. Majvor Westberg Jönsson
Protokoll 1 (8) Plats och tid: A-salen, Guldsmeden, Hudiksvall kl 09.00-12.10 Förtroendevalda: Beslutande: Ej beslutande: Caroline Schmidt (C), ordf, Stefan Bäckström (C) Jonas Holm (M) Håkan Rönström
Läs merGenom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.
Rapport Undersökning inställning om samhället 2014-02-17 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 år under perioden 30 januari
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merSammanträdesdatum Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Sida KS/2016: Förslag till remissvar SOU 2016:48 Regional indelning tre n
Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2016-09-05 PROTOKOLLSUTDRAG Sida 218 117 KS/2016:100 001 Förslag till remissvar SOU 2016:48 Regional indelning tre nya län Kommunstyrelsen beslutar att stryka stycket:
Läs merYttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)
Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade
Läs merFler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Läs merRemiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län
Stockholms lans landsting Landstingsstyrelsen 2015-11-03 LS 2015-0997 Kommunerna i Stockholms län Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Landstingsfallmäktige har i budgeten för
Läs merRemissyttrande - Regional indelning - tre nya län
Protokollsutdrag 2016-10-12 Kommunstyrelsen KS 2016/328 Kommunstyrelsen 2016-10-12 160 Dnr KS 2016/328 Remissyttrande - Regional indelning - tre nya län Ärendebeskrivning Indelningskommittén har lämnat
Läs merYttrande över delbetänkandet Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)
1(3) KOMMUNSTYRELSEN Kommunledningsstaben YTTRANDE 2016-09-26 Dnr 2016/185 Marina Tilderlindt Finansdepartementet 054-51 51 34 fi.registrator@regeringskansliet.se marina.tilderlindt@hammaro.se Fi2016/02568/K
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merÄrende 8. Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå
Ärende 8 Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå Tjänsteskrivelse 1 (3) 2018-08-07-11 KS 2018.00189 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Hans Bergh-Nilsson Kommunstyrelsen
Läs merNu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning
P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans
Läs merSammanställning av enkät
1. Svarande: Liberalerna:1 Moderaterna: 2 Kristdemokraterna: 2 svar (ett gemensamt dokument) Socialdemokraterna: 1 (meddelar att enkäter ej besvaras) Miljöpartiet: 2 2. Har du en uppfattning om hur storregioner,
Läs merUPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION
Uppfattningar om infrastruktur i Sveriges bilregion UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION TOBIAS ELMQUIST I nfrastrukturen berör de flesta och många har uppfattningar i frågor som berör infrastruktur.
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 1987- Per Hedberg Report 12:4 Swedish National Election Studies Program Department of Political Science University
Läs merTjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben (8)
www.lvn.se Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Landstingsstaben 2012-06-05 1(8) Planeringsdirektör Christer Nylén Region Västernorrland Distribution Diskussionsunderlag för de politiska partierna
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merDatum Regional indelning; tre nya län - delbetänkande av indelningskommittén (SOU 2016:48) - remiss
. Kommunstyrelsen BENGTSFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-14 12(33) Finansdepartementet KS 220 Dnr KSN 2016-000587 Regional indelning; tre nya län - delbetänkande av indelningskommittén (SOU 2016:48)
Läs merJubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]
Jubileumssatsningarna Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2017... 1 Tabell 2a Inställning till påståendet:
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merRemiss Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10)
1 (6) Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10) Ärendebeskrivning Stockholms
Läs merAttityder till svensk industri
Attityder till svensk industri Uppföljningsundersökning 18 Industrin tar matchen 18-1-15 2 Om undersökningen Om undersökningen Metod Demoskops OnlinePanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt
Läs merFÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE?
FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE? Ökad inflyttning, ökat samarbete med andra kommuner och sammanslagning av kommuner är företagens främsta
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN
SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN Utredningen har haft fyra utgångspunkter för en ny indelning i län och landsting: Jämnstarka län och landsting befolkningens storlek är viktig eftersom
Läs mer3.2.2 NORRLÄNDSK REGIONALISERING
3.2.2 NORRLÄNDSK REGIONALISERING ANDERS LIDSTRÖM Sedan ett par decennier håller Sverige på att stöpas om. Vårt land har länge setts som urtypen för en decentraliserad enhetsstat, med stark statsmakt och
Läs merMedborgarna och den offentliga sektorn
Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter
Läs merTjänsteutlåtande - Remissyttrande gällande Regional indelning -tre nya län
1 (4) Tjänsteutlåtande - Remissyttrande gällande Regional indelning -tre nya län Förslag till beslut beslutar att anta förslag till remissyttrande gällande delbetänkande Regional indelning tre nya län
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation
Läs merSvenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]
Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell
Läs merSvar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS
Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-09 Dnr KS 2015/0380 Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS 2015-0997 Sammanfattning
Läs merEU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]
EU opinion i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Figur 2 Åsikt om det svenska medlemskapet i EU, 1992-2017...
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merÄndring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation
Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde
Läs merOlika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige
Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer
Läs merSvenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]
Svenskarnas värdering av radio och tv 2017 Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2012
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 16 februari och 4 mars 212 intervjuades cirka
Läs merDet svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning
Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)
Läs merNy regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult
Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult Regionfrågan är absolut inte en ny fråga Har utretts många gånger Tre huvudspår Den regionala nivåns ansvar Uppgiftsfördelningen stat-landsting
Läs merFrån försöksverksamhet till regionreform
Från försöksverksamhet till regionreform Regionbildning en demokratisk utveckling Innehåll Vad innebär regionalisering Vad har skett i Sverige Erfarenheter Vad har skett i Norrbotten Var står vi nu? Regionfrågan
Läs merKriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell
Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;
Läs merFortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen
Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merAnteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017
Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merRegion Norrbotten ett bokslut
Region Norrbotten ett bokslut Ansvarig minister meddelade i slutet av september att de inte avser godkänna landstingets ansökan att få överta det regionala utvecklingsuppdraget från 2015. Det innebär att
Läs merVindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och
Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merAtt leva, bo och verka i Skåne
Att leva, bo och verka i Skåne Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015 Henrik Ekengren Oscarsson Föreståndare SOM-institutet Daniel Jansson Bitr. undersökningsledare SOM-institutet Ett oberoende
Läs merMandatfördelning i större regioner
Mandatfördelning i större regioner EN STUDIE UTIFRÅN DE TRE SENASTE VALEN Mandatfördelning i större regioner 1 Mandatfördelning i större regioner 2 Förord Indelningskommittén har i uppdrag att föreslå
Läs merWest Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36]
West Pride Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Har du under de senaste månaderna 12 månaderna besökt Euro Pride/ West Pride, 2018... 3 Tabell
Läs merYttrande från Ludvika kommun angående regional indelning
Kommunstyrelsens stab Åke Sandberg YTTRANDE Datum 2016-09-08 Ert datum Diarienummer KS 2016/ Er referens Fi2016/0258/K Sida 1(4) Kopia till Samtliga nämnder och kommunala bolag Finansdepartementet Yttrande
Läs merAllmänhetens uppfattning om invandringen. Den Nya Välfärden
Allmänhetens uppfattning om invandringen Den Nya Välfärden 16-03-25 Om undersökningen 4 Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. 4 Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad
Läs merJubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]
Jubileumssatsningarna Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2016... 1 Tabell 1a Inställning till påståendet: Göteborg
Läs merFörtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]
Förtroendet för Säpo Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende för Säkerhetspolisen,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merStefan Wallenå Chef sektor ledning 389 Kristofer Svensson Chef sektor samhällsbyggnad 389. Ida Ekeroth. Kommunledningskontoret enligt överenskommelse
Sida 1 Beslutande organ Plats och tid Beslutande Stadshuset, sammanträdesrum Torsö, fredagen den 23 september 2016 kl 14:30 15.00 Johan Abrahamsson (M) Ordförande Rune Skogsberg (C) 1:e vice ordförande
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs mer121 Remiss - Regional indelning - tre nya län
121 Remiss - Regional indelning - tre nya län Beslut Dnr KS 16/0223 2. överlämnar kommunledningskontorets tjänsteskrivelse med Camilla Jansons (S) m.fl. tillägg, som yttrande över remissen till Finansdepartementet.
Läs merSvenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]
Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens
Läs merRemissvar: Regional indelning - tre nya län
1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU
Läs mer