Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer

Transkript

1 Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Lärarhandledning för gymnasiet

2 Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Genom att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet, MIK, ger vi dem verktyg för att självständigt kunna hantera sin medievardag. Lär dig mer om medie- och informationskunnighet på MIK-rummet På Statens medieråds webbplats MIK-rummet hittar du faktatexter, reflektionsfrågor, lektionstips, koppling till läroplanen samt fördjupningsmaterial. Materialet riktar sig främst till de som arbetar professionellt med barn och unga men även till andra vuxna. Tanken är att höja kunskapen hos de vuxna så att de i sin tur kan ge bättre stöd åt barnen. MIK-rummet är ett samarbete med UR, Svensk biblioteksförening och Konsumentverket. MIK för mig På MIK-rummet ligger också en utbildning i flera delar som heter MIK för mig. Den riktar sig till lärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever på högstadiet och gymnasiet. Utbildningen tar ca 2 timmar att genomföra och kan med fördel göras i arbetslaget. Teman som tas upp i relation till det förändrade medielandskapet är: vinklade budskap, sociala relationer, skolan samt vår demokrati. Utbildningen innehåller även en separat del som riktar sig direkt till eleverna. Medie- och informationskunnighet, MIK, att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier och kontexter. mik.statensmedierad.se 2

3 Duckface/Stoneface lärarhandledning Gymnasiet Duckface och Stoneface ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv är en rapport om ungas användning av sociala medier, med fokus på selfies och genus. Rapporten från 2014 är skriven av Michael Forsman på uppdrag av Statens medieråd. Hur presenterar unga sig själva på nätet? Hur används selfies för att skapa genusbilder och bygga den egna identiteten? Vad får den ökande bildkommunikationen i sociala medier för konsekvenser för ungas syn på sig själva? Det visar sig att det finns en tydlig tendens till isärhållande mellan könen online. Genuskoder är starka och något som unga idag är starkt bundna av det finns många oskrivna regler kring hur tjejer och killar ska bete sig och framställa sig själva på nätet och i spelvärlden. Den här lärarhandledningen utgår från rapporten och låter eleverna arbeta med frågor kring mediebruk, bilder och könsnormer utifrån ett genusperspektiv. Om lärarhandledningen Just det här materialet riktar sig till elever på gymnasiet. Det finns även lärarmaterial för mellanstadiet och högstadiet. Alla tre handledningarna har parallella teman och uppgifter, vilket gör att du som lärare kan anpassa materialet utifrån just dina elevers nivå och behov. Kanske passar en uppgift för gymnasiet bättre i en driven niondeklass? Kanske behöver gymnasieelever stöd med ett mer konkret lektionsupplägg ur högstadiedelen? Materialet består av tre teman: 1. Killar, tjejer och medier same, same but different? Om könsroller och medieanvändning (ämnesövergripande i samhällskunskap och svenska) 2. Bilder från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet (ämnesövergripande i samhällskunskap och bild) 3. Sociala medier var är killarna? Spel var är tjejerna? Om att umgås på nätet var för sig (ämnesövergripande i samhällskunskap, svenska och bild) Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. 3

4 Koppling till styrdokumenten Lgy11 lägger stor vikt vid att eleverna får kunskaper i såväl MIK (medie- och informationskunnighet) som till en värdegrund som främjar jämställdhet. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. (Lgy11, Skolans värdegrund och uppgifter, En likvärdig utbildning) Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lgy11, Skolans värdegrund och uppgifter, Förståelse och medmänsklighet) Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. (Lgy11, Skolans värdegrund och uppgifter, Skolans uppdrag) Även det centrala innehållet i ämnesplaner och kurser visar på vikten av att ta upp frågor kring könsmönster och mediers påverkan. Några exempel: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering (Samhällskunskap 1b) Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. 4

5 Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. (Psykologi 1) Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om källkritik och förståelse för hur semiotik, retorik och dramaturgi används när budskap formuleras. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till medier genom att belysa och problematisera journalistikens, informationens och reklamens verksamhet, innehåll och uttrycksformer. (Mediekommunikation) Sociala strukturer utifrån klass, genus, etnicitet, kultur och religion. Sociala normer och kategoriseringar av människor. Innebörden av integritet, social kontroll, segregering och marginalisering. (Sociologi) Så här kan du arbeta med materialet Innan du som är lärare börjar arbeta med dina elever med det här materialet är det bra om du läst sammanfattningen av rapporten. Den finns här: Innan eleverna börjar arbeta med materialet kan det vara bra om de har lite förkunskaper kring medier. Förslagsvis kan ni arbeta med lärarmaterialet till Jag <3 internet eller MIK-rummets utbildning MIK för mig, båda från Statens Medieråd. Det finns en faktaruta i kopieringsunderlag 1 som tillhör tema 1. Den kan dock använ das som underlag under alla lektioner - återkom gärna till den då och då. Varje tema har ett antal viktiga begrepp som kan vara bra att gå igenom inför övning- en. Uppmana gärna eleverna att försöka använda orden när de diskuterar. Begreppen kan också användas som repetition efteråt. Förslag på arbetssätt vid diskussioner: Sitt i mindre grupper, max 5 personer. Prata om en diskussionsfråga i taget. 5

6 Alla som vill i gruppen måste få chans att reflektera. Betona vikten av att lyssna på varandra! Avsluta gärna med en allmän diskussion i hela gruppen kring vad ni kommit fram till. 4-hörnsövning passar bra när eleverna ska ta ställning och det inte finns ett rätt svar utan flera tänkbara alternativ. Att be eleverna ställa sig längs en tänkt linje passar bättre om de ska gradera hur de känner kring en viss fråga, till exempel hur viktig deras mobil är för dem. När frågor kan besvaras med ja eller nej kan man även använda sig av heta stolen. Ställ stolarna i en ring. Läs upp frågan/påståendet och de som svarar ja eller håller med reser sig och byter plats med någon annan som också ställs sig upp. Det här passar bra om fler, kortare frågor ska diskuteras. Förslag på arbetssätt vid diskussioner: Sitt i mindre grupper, max fem personer. Prata om en diskussionsfråga i taget. Alla som vill i gruppen måste få chans att reflektera. Betona vikten av att lyssna på varandra! Avsluta gärna med en allmän diskussion i hela gruppen kring vad ni kommit fram till. 4-hörnsövning passar bra när eleverna ska ta ställning och det inte finns ett rätt svar utan flera tänkbara alternativ. Att be eleverna ställa sig längs en tänkt linje passar bättre om de ska gradera hur de känner kring en viss fråga, till exempel hur viktig deras mobil är för dem. Tänk på att I gruppen kan det finnas många som funderar över sin identitet, sin sexualitet och sin självbild. Använd ett inkluderande tilltal och undvik ett vi och dom -perspektiv. Försök att utgå ifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Synliggör och ifrågasätt normer. Försök utmana eleverna att inte utgå enbart från en heterosexuell norm. Försök få eleverna att prata i generella termer och inte utgå ifrån sig själva eller sina kompisar, då det lätt kan bli utpekande. Försök att undvika att diskussionen fastnar i ett cementerande av att killar och tjejer är ju olika, det bara är så. Visst måste man kunna erkänna att det finns skillnader, men ifrågasätt hur stora de egentligen är och om de i så fall är värderande åt något håll. 6

7 Bryt direkt om någon använder kränkande uttryck, så som orre, bög eller hora. Arbeta vidare På Statens medieråds sajt MIK-rummet (mik.statensmedierad.se) finns fler lektionsövningar kring medie- och informationskunnighet. Förslagsvis kan ni arbeta med lärarmaterialet till Jag <3 internet eller den digitala utbildningen MIK för mig. Tips på filmer och tv-serier som tar upp könsroller på olika sätt Orange is the new black Dallas Buyers Club Transparent Boys don t cry Allt om min mamma Mitt liv i rosa Orlando The Crying game På TED.com finns det många talare som pratar om könsroller, transgender och jämställdhet. Tips Bechdel-testet är ett populärt sätt att testa hur en film framställer kvinnor. Det går ut på att ställa tre frågor; Har filmen två namngivna kvinnliga karaktärer? som pratar med varandra? om något annat än män? Kan man svara ja på alla tre frågorna klarar filmen testet. Uppmana gärna eleverna att göra Bechdel-testet på alla filmer de ser under till exempel en månad. Sedan kan eleverna få i uppgift att göra en skriftlig analys av orsaker till att resultatet blev som det blev och vilka konsekvenser det kan få på såväl ett individuellt som ett samhälleligt plan. 7

8 LEKTION 1 Killar, tjejer och medier same, same but different? Om könsroller och medieanvändning Varför är skillnaderna så stora mellan killars och tjejers medieanvändning och behöver de verkligen vara det? Hur ser eleverna på sin egen identitet, medieanvändning och sin roll i medier? Hur medvetna är de om de skillnader som finns mellan killars och tjejers beteende och uttryck såväl offline som online? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att få syn på hur de själva använder medier. De får också diskutera könsroller i medier. Lektionen består av flera kortare moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och svenska. Tidsåtgång Övningarna tar tillsammans cirka 60 minuter. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska bli medvetna om begreppen identitet, mediebruk och könsnormer. Målet är att eleverna genom den här övningen ska få genusglasögon och börja se sig själva och andra ur ett normkritiskt perspektiv. De ska få några verktyg för att kunna börja analysera genderfrågor. 8

9 Förmågor som eleverna tränar under lektionen Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Förberedelser Se till att det finns plats att röra sig i rummet, samt att det finns en större bordsyta någonstans, kanske skapad av hopskjutna bänkar. Material En kamera (En vanlig mobilkamera går bra!) Små postit-lappar i två olika färger. En dator med internetuppkoppling och projektor Tidtagare Skriv ut kopieringsunderlaget till lektion 1: Faktaruta Tabeller Viktiga begrepp Bilder Bildanalysfrågor 9

10 Genomförande 1. Alla som Låt alla elever stå på ett led längs en av väggarna i klassrummet. Läs upp ett antal påståenden. Alla som har gjort detta tar ett steg framåt eller bakåt. De andra står kvar. Alla som tar ett steg framåt. har en mobil på sig just nu har kollat på sin mobil den senaste timmen använder mobilen till att surfa använder mobilen till att fota och ladda upp bilder på nätet minst en gång i veckan använder mobilen till att lyssna på musik har varit inne på ett socialt nätverk minst en gång idag, typ Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter tittat på minst ett Youtube-klipp idag läst/skrivit en blogg/vlogg den senaste veckan Alla som tar ett steg bakåt har spelat spel på datorn, tv eller på en konsol (typ Xbox, PS, Wii) mer än tre tim mar den senaste veckan har tittat på film om spel på YouTube under den senaste veckan Diskutera i helklass medan eleverna står kvar: Står killarna och tjejerna på olika ställen? Varför då? Gör killar och tjejer olika saker online? Varför då? Vad kan det i så fall bero på? Träffas killar och tjejer någonsin online? Var? Vad är det som gör att de ställena är lika populära för killar som för tjejer? Visa nu på en imaginär linje rakt genom klassrummet och säg till eleverna (på skoj) att de nu tyvärr inte kan få tillbaka sina mobiler förrän om en vecka. De ska samlas in och undersökas av några forskare. Be eleverna gradera hur jobbigt det känns att vara en vecka utan mobil genom att ställa sig längs den tänkta linje i klassrummet, från det spelar inte så stor roll till det skulle vara det värsta som jag någonsin kan tänka mig. De som känner sig väldigt beroende av sina mobiler, varför är det så?

11 Diskutera Varför är vi så beroende av våra mobiler? Innan det fanns mobiler, fanns det något annat, motsvarande, som människor var lika beroende av då? När vi har svårt att släppa ifrån oss mobilerna, vad i mobilen är det vi är beroende av då? Vad är det vi inte kan tänka oss att släppa? (Här kommer eleverna kanske med förslag på spel, Instagram, YouTube etc, men försök få dem att tänka ett steg längre. Vad symboliserar de här sakerna? Vänskap, underhållning, kunskap, tidsfördriv, gemen skap etc. Kan man inte få det utan mobilen? Hur?) Arbeta vidare Skriv dagbok om en vanlig dag med medier, från det att du vaknar på morgonen tills det att du somnar på kvällen. När använder du dator eller mobil och vad gör du då? Försök få med några känslor, till exempel om något är roligt, om du blir trött eller arg osv. Läs varandras och reflektera över skillnader och likheter, gärna i par där en är kille och en är tjej. Klocka antal gånger du tar upp och tittar på mobilen under en timme. Bestäm i förväg exakt när det ska ske, till exempel mellan 11 och 12 på tisdag. Jobba gärna två och två och klocka varandra. Hur många gånger blev det? Blev du förvånad över resultatet?

12 2. Enkät Är det verkligen så stor skillnad mellan killar och tjejer på nätet? Nu är det dags för eleverna att ta reda på det. Låt alla elever fylla i enkäten och sedan arbeta vidare med uppgifterna där. När ni sammanställer enkäten är det bra att projicera den på whiteboarden. Låt en elev läsa upp resultaten och en annan fylla i på whiteboarden. Låt gärna eleverna arbeta i par när de arbetar med uppgift 3 5. Sammanfatta övningen genom ett samtal i helklass. Fråga eleverna om de lärt sig något av övningen och i så fall vad hörnsövning Kön görs, menar många forskare som forskar kring könsnormer och skillnader mellan kvinnor och män. Med det menar man att skillnaderna mellan killar egentligen inte är så stora, men att alla skolas in i att bete sig på ett visst sätt för att man är kille respektive tjej. Vad tror du om det? Alla skillnader mellan killars och tjejers beteende och intressen är biologiska och det går inte att undvika. Skillnader finns, men normer kan förstärka dem. Egentligen finns det inga skillnader mellan killar och tjejers intressen och beteenden, allt beror på hur vi har uppfostrats att vara. Eget alternativ. 4. Fakta och bakgrund Läs faktabladet i kopieringsunderlag 1. Låt eleverna skriftligt besvara följande frågor, gärna som hemuppgift. Välj ut tre saker i rapporten som du tycker är intressanta. Var det något du blev förvånad över? Känner du igen dig i den här bilden? Är det skillnad mot när du gick på högstadiet? Vad tror du att detta kan bero på? Gör några kopplingar mellan texten om genusteori och de inledande faktapunkter na. Hur kan killars och tjejers olika beteenden på nätet hänga ihop med genusteori? Diskutera även frågorna i helklass.

13 Förslag på fler diskussionsfrågor: Varför använder vi så stor del av vår dag till olika medier? Vad är det som lockar? Vilka normer har format hur tjejer och killar beter sig? Alltså, vilka oskrivna regler finns det för er om hur ni ska bete er bara på grund av ert kön? Hur svårt är det att bryta den normen? Vad händer om man bryter den normen? Finns det några normer som ni skulle vilja att folk bröt mot lite oftare? Finns det någon skillnad i värdering av killar respektive tjejer? Hur? Vad kan det bero på? Hur stor del av tonåringars identitet är om man är kille eller tjej? Vilka andra sätt att identifiera någon finns det? (Hobbies, humör, familj, var man bor etc.) Hur var det när ni gick på högstadiet, hur använde ni medier då? Mobilen? Datorn? Var det större skillnad mellan killar och tjejer då? Vad tror ni i så fall att det kan bero på? Varför tror ni att det är vanligare att killar gillar att spela spel? Varför tror ni att tjejer tillbringar mer tid på sociala närtverk? 5. Gör nu 4-hörnsövningen på sidan 12 igen. Blev det någon skillnad mot förra gången? Vad kan det bero på? Arbeta vidare Läs sammanfattningen av rapporten Duckface/Stoneface som finns här: Skriv en punktlista med fem fakta från texten. Hur kan rapportens resultat förklaras av genusteori? Vad är dina egna tankar och åsikter om killars och tjejers olika beteende på nätet?

14 Lektion 1: Viktiga begrepp Medieanvändning hur mycket och på vilket sätt någon använder medier. Kön det finns ett biologiskt kön som delar upp människor i män och kvinnor. Det finns även ett socialt kön som mer handlar om samhällets normer för hur en man/kvinna ska vara. Dessutom finns det könsidentitet, det vill säga en människas upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Stereotyp - är en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Identitet det som definierar en människa. Antingen kan det handla om hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Identiteten formas under hela livet och består både av vad vi själva väljer och det vi inte kan påverka. Genus ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för genus är könsroller eller gender. Normer oskrivna och ibland underförstådda regler och förväntningar för hur vi ska bete oss. Normkritiskt perspektiv att synliggöra och ifrågasätta normer. Att tillhöra en norm är nästan alltid lättare än att inte göra det. De här fördelarna märks inte förrän man bryter mot normen. Transpersoner ett samlande begrepp för människor som inte definierar sig könsmässigt enligt den rådande könsnormen eller i enlighet med sitt biologiska kön. En transperson kan vara transvestit, transsexuell, intergender eller intersexuell, till exempel. CIS Motsatsen till en transperson, det vill säga att ens biologiska, sociala och kulturella kön är ett och samma. Jämställdhet att kvinnor och män är värda lika mycket och har samma rättigheter och möjligheter både inom privatlivet och i arbetslivet. Feminism en ideologi som strävar mot att kvinnan ska vara likställd mannen både socialt, politiskt och ekonomiskt.

15 LEKTION 2 Bilder från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet Killar och tjejers självporträtt, selfies eller egopics, ser olika ut. Varför är det så? Vad är det man vill visa och berätta genom selfies? Hur speglar selfies andra bilder i dagens medier? Idag är en stor del av kommunikationen på nätet mellan unga bildbaserad. Bilder kan representera, kommunicera eller vara ett sätt att umgås. Hur påverkas vi av alla bilder omkring oss? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att tolka bilder, såväl selfies som kommersiella bilder, utifrån ett genderperspektiv. Lektionen består av flera moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Två av övningarna är baserade på workshoppar som presenteras i rapporten Duckface/Stoneface: Gender Avatars samt Gender Boards. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och bild. Tidsåtgång Beräkna mellan 60 till 120 minuter, beroende på vilka övningar och varianter du som lärare väljer. Mål och syfte Syftet med lektionen är att eleverna ska uppmärksamma vilka budskap bilder kan kommunicera, såväl selfies som andra bilder. Målet är att eleverna ska bli bättre på att bildanalys och kunna använda det både när de ser bilder och själva gör och publicerar bilder.

16 Förmågor som eleverna tränar Sociologi Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra, utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv. Samhällskunskap Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Bild Förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk och etablerade begrepp för att förklara och värdera eget och andras bildarbete samt andra visuella företeelser. Kunskaper om bildens funktion och användnigssområden i samhället, i nutida, historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Förberedelser Material som behövs för lektionen är tidningar: dagstidningar, veckotidningar, kvällstidningar etc. Det är bra om det finns såväl papperstidningar som tillgång till tidningar på nätet. Förslagsvis kan eleverna få i uppdrag att ta med sig tidningar hemifrån. Eleverna behöver ha tillgång till datorer med internet. Det behöver finnas en projektor i klassrummet.

17 Genomförande Selfies Den här övningen introducerar eleverna till att man kan se på och tolka bilder på olika sätt och till vilka budskap bilder kan sända ut. Titta tillsammans på följande bilder. Diskutera Beskriv bilderna! Poser, miner, kläder, aktivitet, vinkel Vilka är skillnaderna mellan tjejernas och killarnas bilder? Tycker ni att de här bilderna är typiska selfies? För en viss ålder? Vad är det viktigt att tänka på med selfies som man delar? Varför tar man selfies? Vad vill man berätta med en selfie? Försök komma på olika svar. Vilka kategorier av selfies finns det? (roliga, rese-selfies, snygga, naturliga ) Vad kan en selfie symbolisera? Är det en bild av hur personen ser sig själv, hur hen vill att andra ska se en eller är det helt enkelt bara ett självporträtt?

18 Visa nu den här tabellen: Berätta att det är en tabell över vad ungdomarna som var med i undersökningen sa om hur typiska kill- och tjejbilder ser ut och tips på hur de kan se ut. Diskutera Känner ni igen de här kriterierna? Håller ni med om det som står här? Verkar de här tipsen vara typiska för en viss ålder? Vilken? Är det någon skillnad till hur selfies bland era kompisar ser ut? Är det skillnad på kill-selfies och tjej-selfies bland er? Hur gör vuxna selfies?

19 Bildanalys Lektionsintroduktion Det finns gott om exempel på bilder och budskap där kvinnor och även män porträtterats på ett nedvärderande sätt, eller som visar stereotypa kroppsideal och beteenden. Ett tips kan vara att starta lektionen med att visa någon av dessa länkar det kan få igång en diskussion som kan leda in till det vidare arbetet med gender och bilder När man tittar på bilder bör man ställa sig ett antal frågor, precis som när man är källkritisk kring texter. Här är några av de vanligaste bildanalysfrågorna: Vilken känsla ger bilden? Vilken vinkel är bilden tagen ur? Uppifrån eller nerifrån? En person som är fotad uppifrån ser mindre ut, en som är fotad underifrån kan se stor och mäktig ut. Vilken situation visar bilden? Vad gör personen? Är personen passiv eller aktiv? Var tittar personen? Uppfattas personen som handlingskraftig och aktiv? Vilka färger är det på fotot? Varma eller kalla? Mörka eller ljusa? Är personen på bilden nöjd med fotot, tror du? Kan fotot ha redigerats på något sätt? 1. Titta nu på selfies-bilderna på sidan 17 och försök besvara frågorna. Hur framställs tjejerna jämfört med killarna? Arbeta i mindre grupper eller två och två. (Kopieringsunderlag, lektion 2.)

20 2. Arbeta i mindre grupper eller två och två. Bläddra igenom en tidning. Se till att grupperna arbetar med olika slags tidningar; någon grupp med en dagstidning, någon med en veckotidning, en annan med en facktidning etc. Fokusera på bilder på män och kvinnor i tidningen. Fyll i tabellen i kopieringsunderlag 3. Innan eleverna börjar är det bra om de får göra en hypotes kring vad de tror att de ska få för resultat. Är det flest kvinnor eller flest män på bilderna? Vad kan det bero på och vilka kon sekvenser kan det få? Finns det någon skillnad i hur kvinnor och män porträtteras? I vilka sammanhang är de med? Är det någon skillnad på om männen och kvinnorna är passiva eller aktiva på bilderna? Förstärker bildtexten, om det finns någon, bildens intryck? Stämde er hypotes? Bilder av män tas ofta underifrån så att de ska se större ut; grodperspektiv. Bilder av kvinnor tas oftare ovanifrån. Ett fågelperspektiv gör att kvinnan ser mindre ut. Det är vanligt att kvinnor sitter och män står på bilder. Det är vanligare att kvinnor ler och tittar in i kameran, män kan se allvarliga ut och möter inte alltid betraktarens blick. 3. Välj ut en bild på en kvinna och en bild på en man och gör en bildanalys av dessa enligt kriterierna i rutan ovan. Skriv två påhittade bildtexter per bild: En bildtext som förminskar personen, alltså som gör att vi inte respekterar personen lika mycket En bildtext som får personen att verka viktig och betydelsefull. Påverkar det hur man uppfattar bilden, tycker ni? 4. Diskutera Finns det något samband mellan hur selfies ofta ser ut om man jämför med hur kvinnor och män porträtteras i media? Hur påverkar det här könsrollerna? Läs gärna igenom faktabladet i kopieringsunderlaget en gång till inför den här diskussionen. Gender Avatars Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper. Utgå från ett fotografi i helfigur, antingen på en man eller på en kvinna. Bilden ska vara digital. Använd ett fotoredigeringsprogram, till

21 exempel Photoshop, Gimp, Paint eller någon app. Uppmana eventuellt eleverna att bilda grupper så att det i varje grupp finns någon som har kunskaper kring hur programmet fungerar. Fokus ligger inte på att göra det så tekniskt avancerat som möjligt, det viktigaste är diskussionen kring uppgiften. Nu ska eleverna manipulera den här bilden. 1. Gör om bilden på en man så att det istället ser ut som en kvinna - eller vice versa. 2. Utgå från samma bild och försök nu istället göra den så könsneutral som möjligt; gör en hen. 3. Skriv texter till bilderna och förklara vad ni har gjort och varför. Vilka könsmarkörer har ni med kropp, kläder, position, vinkel, aktivitet etc 4. Redovisa bilderna för varandra i klassen. Variant Det går förstås lika bra att låta eleverna rita på papperskopior av porträtt. Då passar det bäst att välja tecknade bilder. Avslutande reflektion Vad är det som gör att ett foto ser ut att porträttera en man eller kvinna? Är det bara hur kroppen ser ut, eller finns det andra könsmarkörer också? Vilka? Idealbilder 1. Välj ut två bilder som ni tycker är typiska idealbilder, alltså idolbilder, modebilder eller liknande. En som föreställer en man och en som föreställer en kvinna. Fundera på hur idealet för en kvinna respektive en man verkar vara i samhället. Vilka konsekvenser kan detta få på ett individuellt såväl som ett samhälleligt plan; idag och i framtiden? Hur kommer utvecklingen se ut, tror ni? 2. Reklam som går för långt över gränsen kan fällas. Det är Reklamombudsmannen, RO, som granskar reklam. Gå in på RO:s hemsida och sök efter reklam som fällts för att den varit köns-

22 diskriminerande och se om du håller med om kritiken. Gå hit och klicka i rutorna Fälld, Med bild eller video samt Prövningsgrund Art 4, könsdiskriminerande. Välj ut någon som ni fastnar för. a. Håller ni med om kritiken? Varför/varför inte? b. Försök koppla genusteorin från kopieringsunderlaget till den fällda reklamen. Ser ni några exempel på könsmaktsordning och den heterosexuella normen i de här reklaminslagen? Ge exempel! Arbeta vidare Det finns också många förebilder som inte spelar på könsstereotyper rent utseendemässigt. Låt eleverna välja förslagsvis någon av följande personer och ta reda på mer om dem. På vilket sätt bryter de mot könsnormerna? Yohio Conchita Wurst Anton Hysén Lisbeth Salander Pippi Långstrump Erika Linder Ola Salo

23 Lektion 2: viktiga begrepp Forum en mötesplats där människor kan mötas och diskutera olika frågor. Ett forum kan finnas både på nätet eller i verkligheten. Plattform kombinationen av en maskinvara och en programvara eller ett operativsystem som man kan använda för att köra olika spel och program. En tv-konsol är en form av plattform, Windows en annan. Server ett system eller en dator som hjälper andra system. En server kan vara ett program som ser till att en viss webbplats får webbsidor kopplade till sig. Det kan också vara en dator som servar ett visst program. Sociala medier en webbsida eller en app där människor kan mötas och diskutera, dela och se varandras uppladdningar. Blogg en slags dagbok på nätet. Blogg är en förkortning av orden web och log alltså nät och dagbok. Vlogg som en blogg fast med rörligt material, t.ex. att man postar filmer istället för att skriva text. Grafik olika tekniker för att skapa utseendet på olika trycksaker. Det används ofta idag för utseendet på en webbsida, i en tidning eller på ett spel. Chatt att skriva korta meddelanden till varandra, ofta över internet. Man kan chatta två och två eller fler i gruppchattar.

24 LEKTION 3 Sociala medier var är killarna? Spel var är tjejerna? Vid 17 års ålder använder 42 % av tjejerna sociala medier i genomsnitt mer än tre timmer per dag. Motsvarande siffra för killar är 15 %. 82 % av killarna i åldern brukar spela datorspel/tv-spel. Motsvarande siffra för tjejer är 38 %. Varför gör killar och tjejer så olika saker online? Vad gör man på sociala sajter egentligen och vad gå de flesta spel ut på? Varför spelar inte tjejer och varför är inte killar på sociala sajter? I det här lektionsupplägget får eleverna fundera kring hur spel och sociala sajter fungerar och varför killar och tjejer har så olika intressen kring dem. Hur kommer det sig att det finns ett så starkt isärhållande av könen på nätet? Lektionen består inledningsvis av en mindre uppgift och diskussionsfrågor och avslutas med en större uppgift. Det här lektionsupplägget går bra att arbeta ämnesövergripande med i ämnena samhällskunskap, företagsekonomi och t. ex. affärskommunikation. Lektionsupplägget är flexibelt och kan ta allt från 60 minuter till en större uppgift som spänner över flera veckor. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska få syn på könsskillnader på sociala sajter och på spel och få fundera på vad detta kan bero på. Målet är att hitta så många gemensamma nämnare för killar och tjejer som möjligt så att killar och tjejer kan finna fler gemensamma intressen online. Några av de förmågor som eleverna tränar Färdigheter i att föra fram ett budskap med ett för ändamålet och mottagaren anpassat språk. (Affärskommunikation) Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat. (Företagsekonomi) Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp

25 av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. (Samhällskunskap) Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. (Samhällskunskap) Förberedelser Det är bra om eleverna sitter så att alla ser varandra, ingen ska sitta med ryggen mot någon annan. En ring eller en hästskoform brukar fungera bra. Material Eleverna kommer behöva tillgång till dator med internet Några elever kommer kanske välja att rita, därför är det bra om det finns papper, gärna A3, samt färgpennor tillgängligt. Genomförande 1. Online men var? Skriv fyra rubriker på tavlan; Sociala sajter Youtube-kanaler Bloggar/Vloggar Spel Brainstorm Be eleverna skriva in allt de kommer på som de använder under vardera rubriken. Gå igenom alla/de flesta av förslagen och kolla vilka i klassen som använder dem och i så fall hur ofta. Eleverna svarar med handuppräckning. Räkna killarna och tjejerna för sig. Finns det skillnader i vad killarna och tjejerna gör i er klass? Förslag på diskussionsfrågor Är det någon skillnad på vad killar och tjejer gör på sociala sajter och spel? Vad är det som lockar med spel och sajter? Hur kommer det sig att man vill vara där så mycket? Vilka budskap har olika bloggare/vloggare? Vilka värderingar finns det på sajter och spel?

26 Vilka sajter är populära i din skola? Vilka spel är populära? Varför ser spel ut just på det sättet de gör? Vem är det som skapar dem? Vad gör man på sociala medier? Vilka olika slags spel finns det? Vad kan de gå ut på? Vad för information om dig själv skulle du aldrig lägga ut på en sajt eller i en spelsajt? 3. Skapa något nytt! Den här uppgiften kan göras på olika sätt. Antingen görs hela uppgiften och kan då med fördel vara en hemuppgift. Den kan även vara en grund för ett riktigt stort arbete, till exempel gymnasiearbetet. Men uppgiften kan också göras under enbart en lektion. Förslagsvis fokuserar man då antingen på att skapa själva produkten eller på att göra en kommunikationsplan. Om uppgiften görs som en kortare uppgift passar den bättre att göra muntligt. Er uppgift är att skapa en sajt, en kanal eller ett spel som tilltalar både killar och tjejer. Det kan vara ett nytt Instagram, ett nytt YouTube eller ett nytt Minecraft. Eller något helt annat. 1. Hitta på själva produkten Ni ska beskriva eller visa: Hur sajten/spelet är upplagt. Vilka olika delar ska det finnas? Vad sajten/spelet går ut på. Ska man kunna vinna? Handlar det om att få nya vänner? Ska man lära sig något? Etc. Vad sajten/spelet heter. Vilket utseende/grafik ska sajten ha? Ska det finnas musik eller ljudinslag? Vilken ålder sajten/spelet lämpar sig för. Vad är det som gör att den här passar för alla både killar och tjejer? Förutsättningar Ni har obegränsat med pengar för utveckling av produkten Ni har tillgång till några av världens bästa programmerare.

27 Här är några förhållningsregler till er nya produkt. Det ska finnas interaktiva forum, alltså typ chatrum eller liknande. Man ska kunna se vad andra gör. Det ska finnas aktivitet på något sätt, alltså att man kan göra något. Ladda upp bilder, lösa utmaningar Det ska finnas klara och tydliga regler så att ni på bästa sätt garanterar att alla mår bra och ingen mobbning eller liknande förekommer på sajten. Redovisa på valfritt sätt. Antingen kan ni göra en plansch, skapa en prototyp på datorn eller skriva en text som förklarar hur ni tänker. Hitta det sätt att redovisa som passar just er bäst. Det viktiga är att det finns med förklaringar så att andra kan förstå hur ni har tänkt. 2. Gör en kommunikationsplan Nu när ni har en sådan ny och fantastisk produkt måste ni ju berätta det för så många som möjligt! För att planera ert kommunikationsarbete måste ni göra en kommunikationsplan. En kommunikationsplan är en plan för hur du ska får ut ett budskap till andra. Det kan vara ett budskap om att köpa en produkt, en viss politik eller om ett nytt företag. En kommunikationsplan ska svara på många frågor - bland annat vilka du ska kommunicera med, vad målet med kommunikationen ska vara, på vilket sätt du ska kommunicera och hur tidsplanen ser ut. Försök att beskriva följande så noga och genomtänkt ni kan. Bakgrund Här skriver ni kortfattat om er produkt och varför ni vill marknadsföra den. Syfte och mål Här ska ni berätta vad ni vill uppnå med kommunikationen; till exempel att 70 % av unga mellan 12 och 14 år ska känna till produkten och 10 % ska ha använt den inom två år. Ni kan också berätta om vilka känslor och uppfattningar ni vill att målgruppen ska ha om produkten. Nulägesbeskrivning Hur ser ert företag ut? Hur ser omvärlden ut? Vad kan tänkas hända framöver som kan få betydelse; till exempel politiskt eller tekniskt?

28 ROK risk- och konsekvensanalys Vilka risker finns det för er kommunikationsplan? Vad kan gå snett? Vad kan det få för konsekvenser? Ex. att ni lägger alla pengar på en annons som ingen ser Vilka andra hinder finns det? Vilka konkurrenter finns det? En vanlig form för att gå igenom ett projekts risker och möjligheter är att göra en SWOTanalys (Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats). Gör gärna en sådan och tänk igenom styrkor, svagheter, möjligheter och hot för kommunikationen. Målgrupper Här finns det enda riktiga kravet; kommunikationen ska tilltala killar och tjejer lika mycket! Avgränsa annars er målgrupp tydligt; ålder, intressen, geografiskt område etc. Finns det någon grupp ni ska vända er till först? Varför? Budskap Vad är ert budskap? Vad vill ni säga? Försök att vara glasklara i vad det faktiskt är ni ska förmedla. Här kan det vara bra att komma på en slogan och ett antal ord som är centrala. Det kan till exempel vara ord som värme, spänning och humor. Kanaler Var ska ni vara när ni kommunicerar med er målgrupp? Tv, radio, tidningar, sociala nätverk, reklam i brevlådan etc. Det här har rätt mycket att göra med hur mycket pengar ni har och hur väl ni känner er målgrupp. Var är de? Dit måste ni också gå. Aktivitetsplan Vad ska ni göra? Kampanjer, pr, bjuda in journalister till visningar, knyta till er kändisar osv. Beskriv alltså konkret era olika aktiviteter. Budget Er budget är SKR. Det kan antigen vara i form av en klumpsumma eller en årlig summa i ett visst antal år. Vilken kostnad får störst utfall, alltså på vad får man mest för pengarna? Vad kostar alla era aktiviteter och vilket utfall kan de tänkas ge? Andra kostnader? Personal, hyra, tryckkostnader, annonsering

29 Tidsplan När ska ni vara klara? Under den perioden, vad ska ha skett och när? Varför? Här kan det vara bra att göra en tidsaxel där man sätter ut de olika aktiviteterna till exempel. Avsluta gärna arbetet med en omröstning där det bästa förslaget koras. Viktigt är dock att det inte är det förslag som får flest röster som vinner, utan det förslag som får lika många röster från killar och tjejer! (eller så nära som möjligt.) Exempel: Om ett förslag får tio röster, men åtta av rösterna är killröster så vinner istället det förslag som fick 6 röster och hade tre killröster och tre tjejröster.

30 Lektion 3, viktiga begrepp Forum en mötesplats där människor kan mötas och diskutera olika frågor. Ett forum kan finnas både på nätet eller i verkligheten. Plattform kombinationen av en maskinvara och en programvara eller ett operativsystem som man kan använda för att köra olika spel och program. En tv-konsol är en form av plattform, Windows en annan. Server ett system eller en dator som hjälper andra system. En server kan vara ett program som ser till att en viss webbplats får webbsidor kopplade till sig. Det kan också vara en dator som servar ett visst program. Sociala medier en webbsida eller en app där människor kan mötas och diskutera, dela och se varandras uppladdningar. Blogg- en slags dagbok på nätet. Blogg är en förkortning av orden web och log alltså nät och dagbok. Vlogg som en blogg fast med rörligt material, t.ex. att man postar filmer istället för att skriva text. Grafik olika tekniker för att skapa utseendet på olika trycksaker. Det används ofta idag för utseendet på en webbsida, i en tidning eller på ett spel. Chatt att skriva korta meddelanden till varandra, ofta över internet. Man kan chatta två och två eller fler i gruppchatter. Kommunikationsplan en plan för hur du ska får ut ett budskap till andra. Det kan vara ett

31

32 LEKTION 1 Faktaruta - medier 86 % av 9 12-åringarna har egna mobiler. Nästan 100 % av åringarna har egna mobiler. 53 % av 9 12-åringarna använder mobilen varje dag, 88 % av åringarna. 55 % av 9 12-åringarna använder internet varje dag, 93 % av åringarna. Unga använder mobiler främst till att se på filmklipp och surfa, men även till att lyssna på musik, sms:a, spela spel, ringa och fota. Det finns stora skillnader mellan killars och tjejers medievanor. Killar spelar mer spel och tjejer tillbringar mer tid på sociala medier. Det är mycket vanligare att tjejer tar och laddar upp bilder på nätet. De delar fler bilder och kommenterar fler bilder. Det här gäller både selfies och andra bilder. Tjejer skickar fler mms är killar. Det är vanligare att tjejer manipulerar bilder genom t. ex. Photoshop. 71 % av åringarna använder sociala medier dagligen. 20 % av 13-åriga tjejer använder sociala medier mer än tre timmar om dagen. För killarna gäller 4 %. 36 % av 13-åriga killar spelar datorspel/tv-spel mer än tre timmar om dagen. För 13-åriga tjejer är motsvarande siffra 0 %. På mellanstadiet är det flest som spelar spel: 87 %, sedan sjunker spelandet. Tjejer läser mer bloggar om mode, skönhet och smink, killar tittar oftare på vloggar som handlar om spel. 23 % av killar år och 21 % av killar år känner någon som blivit mobbad på nätet. Motsvarande siffror för flickor är 37 % bland tjejer år och 30 % för tjejer år. Källa: Ungar & medier, 2012/13 samt Duckface/Stoneface,

33 LEKTION 1 Enkät om medievanor Ringa in: Kille Tjej Annat Hur ofta använder du internet? Hur ofta spelar du spel på dator/konsol? Hur ofta spelar du spel på mobilen? Hur ofta tittar du på videos, t.ex. på YouTube? Hur ofta chattar du? Hur ofta är du på sociala nätverk? Hur ofta söker du fakta på internet? Hur ofta läser du bloggar? Hur ofta fildelar du? Hur ofta använder du mobilen? Några gånger i veckan En gång om dagen Flera gånger om dagen Gör så här 1. Låt alla i gruppen fylla i enkäten. 2. Räkna sedan ihop alla resultat i helklass. 3. Gör gärna ett stapeldiagram för att visa hur resultatet blev. Gör skilda staplar för tjejer och killar. Det finns bra verktyg för tabeller och diagram i de flesta ordbehandlingsprogram, t.ex. i Word. Ta hjälp av varandra eller er lärare för att lära er hur man gör om ni är osäkra. 4. Blev det stor skillnad mellan killar och tjejer i er grupp? Vad kan det resultatet bero på? 5. Titta på tabellen från rapporten Duckface/Stoneface på nästa sida och jämför er grupps resultat med dessa. Blev det ungefär samma resultat? Blev det ett helt annat resultat? Diskutera vad ni tror att det kan bero på. 33

34 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 2% 2% 2% 3% 5% 23% 19% 31% 19% 23% 25% 30% 15% 27% 22% 26% 27% 37% 43% 42% 47% 54% 58% 66% 67% 70% dagligen 2009 dagligen 2011 dagligen % 0 Figur 6.1 Barns dagliga internetanvändning. Källa: Svenskarna och internet 2013:40 Figur 6.2 Vad gör barnen på nätet? Källa: Svenskarna och internet 2013:

35 LEKTION 63% 80% 53% 92% 72% 30% 42% 37% 18% 16% 0% 2% 2% 3% 7% 8% 2% 2% 9% Figur 6.3 När börjar barn besöka sociala forum? Källa: Svenskarna och internet 2013:42 Det har blivit allt vanligare att de som är lite äldre (över tio år) har egen mobiltelefon och den har i ökande utsträckning uppkoppling till internet via mobil bredband. Ser man till dem som är tretton år så ingår en smart mobil med nätuppkoppling i vardagen, både för killar och för tjejer. SMARTPHONE ANNAN MOBILTELEFON ANVÄNDER INTERNET I MOBILEN 10-åringar 61 % 28 % 39 % 13-åringar 84 % 13 % 78 % Tabell 6.1 Tioåringars och trettonåringars mobilinnehav och användning av internet i mobilen. Data från Ungar & medier 2012/

36 LEKTION 1 Värt att notera är också att siffran för sociala medier endast avser Facebook. Man kan här sakna exempelvis Instagram eller Kik som i vår studie framstod som två av de största webbaktiviteterna, framförallt bland trettonåriga tjejer. Visserligen verkar alla trettonåriga tjejer och killar ha ett (eller flera) Facebook-konton (ett öppet, ett för kompisar) men samtidigt beskrevs Facebook av flera som ett ställe där föräldrarna håller till och gärna vill vara vänner med barnen. Alla har Facebook-konton men tenderar att använda dem mindre och mindre under högstadiet och det får effekten att där ligger mycket icke uppdaterad information. Således verkade Facebook inte vara den viktigaste tonårsmiljön utan framstod mer som det ställe dit de yngsta först siktar. Det är Facebook man först får använda när man börjar använda andra sociala medier än de som riktade uteslutande till barn, som Bolibompa.se eller MovieStarPlanet. I stället framstod Instagram och i viss mån Tumblr vara ställen för jämnårig gemenskap, liksom messengertjänsten Kik. Här ska återigen påpekas att det är tjejerna som är mest aktiva. Även i Ungar & medier 2012/13 kan man hitta data som visar att skillnaderna mellan killar och tjejer i fråga om användning av sociala medier respektive spel är omfattande Figur 6.5 Brukar spela datorspel/tv-spel. Källa: Ungar & medier 2013:22 Figur 6.5 visar i vilken utsträckning killar och tjejer brukar spela datorspel och tv-spel Som synes är det betydligt vanligare att killarna gör det och skillnaderna är störst mellan tretton och femton års ålder

37 LEKTION Figur 6.6 Använder sociala medier dagligen. Källa: Ungar & medier 2013:22 Figuren ovan visar i vilken utsträckning tjejer och killar använder sociala medier dagligen. Som synes är skillnaderna i stort sett obefintliga upp till 11 års ålder, sedan ökar flickornas användning kraftigt jämfört med pojkarnas. Tjejer använder också mobiltelefonen mer än killar Figur 6.7 Högkonsumenter mobil fördelat på kön Källa: Ungar & medier 2013:23 37

38 Lektion 1: Viktiga begrepp Medieanvändning hur mycket och på vilket sätt någon använder medier. Kön det finns ett biologiskt kön som delar upp människor i män och kvinnor. Det finns även ett socialt kön som mer handlar om samhällets normer för hur en man/kvinna ska vara. Dessutom finns det könsidentitet, det vill säga en människas upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Stereotyp - är en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Identitet det som definierar en människa. Antingen kan det handla om hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Identiteten formas under hela livet och består både av vad vi själva väljer och det vi inte kan påverka. Genus ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för genus är könsroller eller gender. Normer oskrivna och ibland underförstådda regler och förväntningar för hur vi ska bete oss. Normkritiskt perspektiv att synliggöra och ifrågasätta normer. Att tillhöra en norm är nästan alltid lättare än att inte göra det. De här fördelarna märks inte förrän man bryter mot normen. Transpersoner ett samlande begrepp för människor som inte definierar sig könsmässigt enligt den rådande könsnormen eller i enlighet med sitt biologiska kön. En transperson kan vara transvestit, transsexuell, intergender eller intersexuell, till exempel. CIS Motsatsen till en transperson, det vill säga att ens biologiska, sociala och kulturella kön är ett och samma. Jämställdhet att kvinnor och män är värda lika mycket och har samma rättigheter och möjligheter både inom privatlivet och i arbetslivet. Feminism en ideologi som strävar mot att kvinnan ska vara likställd mannen både socialt, politiskt och ekonomiskt. 38

39 LEKTION 2 39

40 LEKTION 2 Vanliga bildanalysfrågor Här är några av de vanligaste bildanalysfrågorna: - Vilken känsla ger bilden? - Vilken vinkel är bilden tagen ur? Uppifrån eller nerifrån? En person som är fotad uppifrån ser mindre ut, en som är fotad underifrån kan se stor och mäktig ut. - Vilken situation visar bilden? - Vad gör personen? Är personen passiv eller aktiv? Var tittar personen? Uppfattas personen som handlingskraftig och aktiv? - Vilka färger är det på fotot? Varma eller kalla? Mörka eller ljusa? - Är personen på bilden nöjd med fotot, tror du? - Kan fotot ha redigerats på något sätt? 40

41 LEKTION 2 41

42 Lektion 2: viktiga begrepp Forum en mötesplats där människor kan mötas och diskutera olika frågor. Ett forum kan finnas både på nätet eller i verkligheten. Plattform kombinationen av en maskinvara och en programvara eller ett operativsystem som man kan använda för att köra olika spel och program. En tv-konsol är en form av plattform, Windows en annan. Server ett system eller en dator som hjälper andra system. En server kan vara ett program som ser till att en viss webbplats får webbsidor kopplade till sig. Det kan också vara en dator som servar ett visst program. Sociala medier en webbsida eller en app där människor kan mötas och diskutera, dela och se varandras uppladdningar. Blogg en slags dagbok på nätet. Blogg är en förkortning av orden web och log alltså nät och dagbok. Vlogg som en blogg fast med rörligt material, t.ex. att man postar filmer istället för att skriva text. Grafik olika tekniker för att skapa utseendet på olika trycksaker. Det används ofta idag för utseendet på en webbsida, i en tidning eller på ett spel. Chatt att skriva korta meddelanden till varandra, ofta över internet. Man kan chatta två och två eller fler i gruppchattar. 42