Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer"

Transkript

1 Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Lärarhandledning för högstadiet

2 Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Genom att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet, MIK, ger vi dem verktyg för att självständigt kunna hantera sin medievardag. Lär dig mer om medie- och informationskunnighet på MIK-rummet På Statens medieråds webbplats MIK-rummet hittar du faktatexter, reflektionsfrågor, lektionstips, koppling till läroplanen samt fördjupningsmaterial. Materialet riktar sig främst till de som arbetar professionellt med barn och unga men även till andra vuxna. Tanken är att höja kunskapen hos de vuxna så att de i sin tur kan ge bättre stöd åt barnen. MIK-rummet är ett samarbete med UR, Svensk biblioteksförening och Konsumentverket. MIK för mig På MIK-rummet ligger också en utbildning i flera delar som heter MIK för mig. Den riktar sig till lärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever på högstadiet och gymnasiet. Utbildningen tar ca 2 timmar att genomföra och kan med fördel göras i arbetslaget. Teman som tas upp i relation till det förändrade medielandskapet är: vinklade budskap, sociala relationer, skolan samt vår demokrati. Utbildningen innehåller även en separat del som riktar sig direkt till eleverna. Medie- och informationskunnighet, MIK, att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier och kontexter. mik.statensmedierad.se 2 2

3 Duckface/Stoneface lärarhandledning Högstadiet Duckface och Stoneface ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv är en rapport om ungas användning av sociala medier, med fokus på selfies och genus. Rapporten från 2014 är skriven av Michael Forsman på uppdrag av Statens medieråd. Hur presenterar unga sig själva på nätet? Hur används selfies för att skapa genusbilder och bygga den egna identiteten? Vad får den ökande bildkommunikationen i sociala medier för konsekvenser för ungas syn på sig själva? Det visar sig att det finns en tydlig tendens till isärhållande mellan könen online. Genuskoder är starka och något som unga idag är starkt bundna av det finns många oskrivna regler kring hur tjejer och killar ska bete sig och framställa sig själva på nätet och i spelvärlden. Den här lärarhandledningen utgår från rapporten och låter eleverna arbeta med frågor kring mediebruk, bilder och könsnormer utifrån ett genusperspektiv. Om lärarhandledningen Just det här materialet riktar sig till elever på högstadiet. Det finns även lärarmaterial för mellanstadiet och gymnasiet. Alla tre handledningarna har parallella teman och uppgifter, vilket gör att du som lärare kan anpassa materialet utifrån just dina elevers nivå och behov. Kanske passar en uppgift för högstadiet bättre i en driven femteklass? Kanske behöver gymnasieelever stöd med ett mer konkret lektionsupplägg? Materialet består av tre teman: 1. Killar, tjejer och medier same, same but different? Om könsroller och medieanvändning (ämnesövergripande i samhällskunskap och svenska) 2. Bilder från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet (ämnesövergripande i samhällskunskap och bild) 3. Sociala medier var är killarna? Spel var är tjejerna? Om att umgås på nätet var för sig (ämnesövergripande i samhällskunskap, svenska och bild) Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. 3

4 Koppling till styrdokumenten Lgr11 lägger stor vikt vid att eleverna får kunskaper i såväl MIK (medie- och informationskunnighet) som en värdegrund som främjar jämställdhet. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag) Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning) Även kursplanerans centrala innehåll visar på vikten av att ta upp frågor kring könsmönster och mediers påverkan. Några exempel: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. (Samhällskunskap, åk 7-9) Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. (Bild, åk 7-9) 4 4

5 Så här kan du arbeta med materialet Innan du som är lärare börjar arbeta med dina elever med det här materialet är det bra om du läst sammanfattningen av rapporten. Den finns här: Det finns en faktaruta i kopieringsunderlag 1. Starta gärna arbetet med att låta eleverna läsa igenom den och reflektera kring: - Var det något de blev förvånade över? - Känner de igen sig i den bilden? - Vad tror de att detta kan bero på? Låt eleverna ha faktarutan tillgänglig under alla lektioner och återkom till den då och då. Varje tema har ett antal viktiga begrepp som kan vara bra att gå igenom inför övningen. Uppmana gärna eleverna att försöka använda de orden när de diskuterar. Begreppen kan också användas som repetition efteråt. Förslag på arbetssätt vid diskussioner: - Sitt i mindre grupper, max fem personer. - Prata om en diskussionsfråga i taget. - Alla som vill i gruppen måste få chans att reflektera. Betona vikten av att lyssna på varandra! - Avsluta gärna med en allmän diskussion i hela gruppen kring vad ni kommit fram till. - 4-hörnsövning passar bra när eleverna ska ta ställning och det inte finns ett rätt svar utan flera tänkbara alternativ. - Att be eleverna ställa sig längs en tänkt linje passar bättre om de ska gradera hur de känner kring en viss fråga, till exempel hur viktig deras mobil är för dem. 5

6 Tänk på att I gruppen kan det finnas många som funderar över sin identitet, sin sexualitet och sin självbild. Använd ett inkluderande tilltal och undvik ett vi och dom -perspektiv. Försök att utgå ifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Synliggör och ifrågasätt normer. Försök utmana eleverna att inte utgå enbart från en heterosexuell norm. Försök få eleverna att prata i generella termer och inte utgå ifrån sig själva eller sina kompisar, då det lätt kan bli utpekande. Försök att undvika att diskussionen fastnar i ett cementerande av att killar och tjejer är ju olika, det bara är så. Visst måste man kunna erkänna att det finns skillnader, men ifrågasätt hur stora de egentligen är och om de i så fall är värderande åt något håll. Bryt direkt om någon använder kränkande uttryck, så som orre, bög eller hora. Arbeta vidare På Statens medieråds sajt MIK-rummet (mik.statensmedierad.se) finns fler lektionsövningar kring medie- och informationskunnighet. Förslagsvis kan ni arbeta med lärarmaterialet till Jag <3 internet eller den digitala utbildningen MIK för mig. Tips på filmer och tv-serier som tar upp könsroller på olika sätt Orange is the new black Dallas Buyers Club Transparent Boys don t cry Allt om min mamma Mitt liv i rosa Orlando The Crying game På TED.com finns det många talare som pratar om könsroller, transgender och jämställdhet. 6 6

7 LEKTION 1 Killar, tjejer och medier same, same but different? Om könsroller och medieanvändning Varför är skillnaderna så stora mellan killars och tjejers medieanvändning och behöver de verkligen vara det? Hur ser eleverna på sin egen identitet, medieanvändning och sin roll i medier? Hur medvetna är de om de skillnader som finns mellan killars och tjejers beteende och uttryck såväl offline som online? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att få syn på hur de själva använder medier. De får också diskutera könsroller i medier. Lektionen består av flera kortare moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och svenska. Tidsåtgång Övningarna tar tillsammans cirka 60 minuter. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska bli medvetna om begreppen identitet, mediebruk och könsnormer. Målet är att eleverna genom den här övningen ska få genusglasögon och börja se sig själva och andra ur ett normkritiskt perspektiv. De ska få några verktyg för att kunna börja analysera genderfrågor. 7

8 Förmågor som eleverna tränar under lektionen Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Förberedelser Se till att det finns plats att röra sig i rummet, samt att det finns en större bordsyta någonstans, kanske skapad av hopskjutna bänkar. Material En kamera (En vanlig mobilkamera går bra!) Små postit-lappar i två olika färger. En dator med internetuppkoppling och projektor Tidtagare Skriv ut kopieringsunderlaget till lektion 1: Faktaruta Tabeller Viktiga begrepp Bilder Bildanalysfrågor 8 8

9 Genomförande 1. Alla som Låt alla elever stå på ett led längs en av väggarna i klassrummet. Läs upp ett antal påståenden. Alla som har gjort detta tar ett steg framåt eller bakåt. De andra står kvar. Alla som tar ett steg framåt - har en mobil på sig just nu - har kollat på sin mobil den senaste timmen - har använt en dator idag - använder mobilen till att surfa - använder mobilen till att fota - använder mobilen till att lyssna på musik - har varit inne på ett socialt nätverk minst en gång idag, typ Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter Alla som tar ett steg bakåt - har spelat spel på datorn mer än tre timmar den senaste veckan - har spelat spel eller på en konsol (exempelvis Xbox, PS, Wii) mer än tre timmar den senaste veckan - har tittat på film om spel på YouTube under den senaste veckan Diskutera i helklass medan eleverna står kvar: - Står killarna och tjejerna på olika ställen? Varför då? - Gör killar och tjejer olika saker online? Varför då? - Träffas killar och tjejer någonsin online? Var? - Måste man gilla spel bara för att man är kille? - Måste man gilla sociala nätverk bara för att man är tjej? 9

10 2. Enkät Är det verkligen så stor skillnad mellan killar och tjejer på nätet? Nu är det dags för eleverna att ta reda på det. Låt alla elever fylla i enkäten och sedan arbeta vidare med uppgifterna där. När ni sammanställer enkäten är det bra att projicera den på whiteboarden. Låt en elev läsa upp resultaten och en annan fylla i på whiteboarden. Låt gärna eleverna arbeta i par när de arbetar med uppgift 3 5. Sammanfatta övningen genom ett samtal i helklass. Fråga eleverna om de lärt sig något av övningen och i så fall vad. 10

11 Tips! Uppgift 3 kan man hoppa över om det blir ont om tid, alternativt ge den som läxa. 3. Visar mobilen vem du är? Killar och tjejer har alltså olika beteenden vad det gäller medier. Den här övningen fortsätter undersökningen av killigt/tjejigt och är tänkt att leda vidare till killars och tjejers visuella uttryck. 1. Visa dessa två bilder av mobiler. Låt eleverna gissa vilken som tillhör en tjej och vilken som tillhör en kille. Varför gissade de som de gjorde? 2. Låt alla elever lägga sina mobiler med baksidan uppåt på ett stort bord. Låt dem nu komma överens om hur de ska grupperas. I färg, motiv, material eller med/utan skal till exempel. 3. Fota nu mobilerna ovanifrån när de ligger grupperade så som klassen bestämt. 4. Dela ut en postitlapp till varje elev, en färg till killarna och en till tjejerna. Låt dem sedan märka sin egen mobil med lappen. 5. Diskutera hur killarnas mobiler är grupperade jämfört med tjejernas. Ligger de på olika ställen? Ser killars och tjejers mobiler olika ut? Vad är typiskt för en tjejs mobil, respektive en killes? Varför är det så? 6. Låt nu eleverna omgruppera mobilerna, så att kill- och tjejmobilerna ligger så blandade på bordet som möjligt. Fota. Hur blev helhetsintrycket nu? 7. Som ett sista moment i den här övningen kan du som leder arbetet på skoj säga till eleverna att de nu tyvärr inte kan få tillbaka sina mobiler förrän om en vecka. De ska samlas in och undersökas av några forskare. Be eleverna gradera hur jobbigt det känns att vara en vecka utan mobil genom att ställa sig längs en tänkt linje i klassrummet, från det spelar inte så stor roll till det skulle vara det värsta som jag någonsin kan tänka mig. De som känner sig väldigt beroende av sina mobiler, varför är det så? 8. Brainstorm. När vi har svårt att släppa ifrån oss mobilerna, vad i mobilen är det vi är beroende av då? Vad är det vi inte kan tänka oss att släppa? Låt eleverna skriva olika saker på tavlan. Här kommer eleverna kanske med förslag på spel, Instagram, 11

12 YouTube etc. men försök få dem att tänka ett steg längre. Vad symboliserar de här sakerna? Vänskap, underhållning, kunskap, tidsfördriv, gemenskap etc. Kan man inte få det utan mobilen? Hur? 4. Avslutande diskussion 1. 4-hörnsövning Kön skapas, menar många forskare som forskar kring könsnormer och skillnader mellan kvinnor och män. Med det menar man att skillnaderna mellan killar och tjejer egentligen inte är så stora, men att alla skolas in i att bete sig på ett visst sätt för att man är kille respektive tjej. Dessutom bidrar man själv till att befästa könsnormer genom att bete sig på det förväntade sättet. Vad tror du om det? - Att alla skillnader mellan killars och tjejers beteende och intressen är biologiska och det går inte att undvika. - Att skillnader finns, men normer kan förstärka dem. - Att det egentligen inte finns några skillnader mellan killars och tjejers intressen och beteenden, allt beror på hur vi har uppfostrats att vara. - Eget alternativ. 2. Låt eleverna diskutera följande frågor, gärna i mindre grupper. - Varför använder vi så stor del av vår dag till olika medier? Vad är det som lockar? - Vilka normer har format hur tjejer och killar beter sig? Alltså, vilka oskrivna regler finns det för er om hur ni ska bete er bara på grund av ert kön? - Hur svårt är det att bryta den normen? - Vad händer om man bryter den normen? - Finns det några normer som ni skulle vilja att folk bröt mot lite oftare? - Finns det någon skillnad i värdering av killar respektive tjejer? Vilka? Vad kan det bero på? - Hur stor del av tonåringars identitet består av om man är kille eller tjej? Vilka andra sätt att identifiera någon finns det? (Hobbies, humör, familj, var man bor etc.) - Hur var det när ni gick på mellanstadiet, hur använde ni medier då? Mobilen? Datorn? Var det mindre skillnad mellan killar och tjejer då? Vad tror ni i så fall att det kan bero på? 12

13 Fördjupning Här finns två uppgifter som eleverna kan arbeta med antingen hemma eller i skolan. Skriv dagbok om en vanlig dag med medier, från det att du vaknar på morgonen tills det att du somnar på kvällen. När använder du dator eller mobil och vad gör du då? Försök få med några känslor, till exempel om något är roligt, om du blir trött eller arg osv. Läs varandras dagböcker och reflektera över skillnader och likheter, gärna i par där en är kille och en är tjej. Klocka antal gånger du tar upp och tittar på mobilen under en timme. Bestäm i förväg exakt när det ska ske, till exempel mellan 11 och 12 på tisdag. Jobba gärna två och två och klocka varandra. Hur många gånger blev det? Blev du förvånad över resultatet? 13

14 Viktiga begrepp Medieanvändning hur mycket och på vilket sätt någon använder medier. Kön det finns ett biologiskt kön som delar upp människor i män och kvinnor. Det finns även ett socialt kön som mer handlar om samhällets normer för hur en man/ kvinna ska vara. Dessutom finns det könsidentitet, det vill säga en människas upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Stereotyp är en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Identitet det som definierar en person. Antingen kan det handla om hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Identiteten formas under hela livet och består både av vad vi själva väljer och det vi inte kan påverka. Genus ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för genus är könsroller eller gender. Normer oskrivna och ibland underförstådda regler och förväntningar för hur vi ska bete oss. Normkritiskt perspektiv att synliggöra och ifrågasätta normer. Att tillhöra en norm är nästan alltid lättare än att inte göra det. De här fördelarna märks inte förrän man bryter mot normen. 14

15 LEKTION 2 Bilder från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet Killar och tjejers självporträtt, selfies eller egopics, ser olika ut. Varför är det så? Vad är det man vill visa och berätta genom selfies? Hur speglar selfies andra bilder i dagens medier? Idag är en stor del av kommunikationen på nätet mellan unga bildbaserad. Bilder kan representera, kommunicera eller vara ett sätt att umgås. Hur påverkas vi av alla bilder omkring oss? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att tolka bilder, såväl selfies som kommersiella bilder, utifrån ett genderperspektiv. Lektionen består av flera moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Två av övningarna är baserade på workshoppar som presenteras i rapporten Duckface/Stoneface: Gender Avatars samt Gender Boards. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och bild. Tidsåtgång Beräkna mellan 60 till 120 minuter, beroende på vilka övningar och varianter du som lärare väljer. Mål och syfte Syftet med lektionen är att eleverna ska uppmärksamma vilka budskap bilder kan kommunicera, såväl selfies som andra bilder. Målet är att eleverna ska bli bättre på att bildanalys och kunna använda det både när de ser bilder och själva gör och publicerar bilder. 15

16 Förmågor som eleverna tränar reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet kommunicera med bilder för att uttrycka budskap skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner Förberedelser Material som behövs för lektionen är tidningar: dagstidningar, veckotidningar, kvällstidningar etc. Det är bra om det finns såväl papperstidningar som tillgång till tidningar på nätet. Förslagsvis kan eleverna få i uppdrag att ta med sig tidningar hemifrån. Eleverna behöver ha tillgång till datorer med internet. Det behöver finnas en projektor i klassrummet. 16

17 Genomförande Handuppräckning Den här övningen introducerar eleverna till att man kan se på bilder på olika sätt och till att kunna tolka in varför de ser ut på ett visst sätt och vad det kan sända ut för budskap. Ställ följande frågor och be eleverna svara genom handuppräckning. Hur många svarar ja på respektive fråga? Vad blev gruppens resultat? Blev det någon skillnad mellan killar och tjejer? - Har egen mobil? - Brukar ta bilder? - Brukar skicka bilder/filmer? - Brukar ladda upp bilder/filmer? Visa nu följande tabell. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) Stämde elevernas eget resultat med tabellens? 17

18 Selfies Titta tillsammans på följande bilder. Diskutera Beskriv bilderna! Poser, miner, kläder, aktivitet, vinkel Tycker ni att de här bilderna är typiska selfies? Vad är det viktigt att tänka på när man tar bilder på sig själv som man delar? Vilka kan se de bilder ni lägger ut? Brukar ni prata om bilder med varandra? Har ni lagt märke till om det är skillnad på hur killar och tjejer tar bilder av sig själva? Visa nu den här tabellen. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) Berätta att det är en tabell över vad ungdomarna som var med i undersökningen sa om hur typiska kill- och tjejbilder ser ut och tips på hur de kan se ut. 18

19 Diskutera Känner ni igen de här kriterierna? Håller ni med om det som står här? Verkar de här tipsen vara typiska för en viss ålder? Vilken? Skulle ni vilja stryka några tips? Kan ni komma på fler tips? Selfies kan ju se ut på en massa sätt. Vilka olika sorters selfies finns det? (Skämtbilder, naturliga bilder, aktiva bilder etc.) Vad kan en selfie symbolisera? Är det en bild av hur personen ser sig själv, hur hen vill att andra ska se en eller är det helt enkelt bara ett självporträtt? Bildanalys När man tittar på bilder bör man ställa sig ett antal frågor, precis som när man är källkritisk kring texter. Här är några av de vanligaste bildanalysfrågorna: - Vilken känsla ger bilden? - Vilken vinkel är bilden tagen ur? Uppifrån eller nerifrån? En person som är fotad uppifrån ser mindre ut, en som är fotad underifrån kan se stor och mäktig ut. - Vilken situation visar bilden? - Vad gör personen? Är personen passiv eller aktiv? Var tittar personen? Uppfattas personen som handlingskraftig och aktiv? - Vilka färger är det på fotot? Varma eller kalla? Mörka eller ljusa? - Är personen på bilden nöjd med fotot, tror du? - Kan fotot ha redigerats på något sätt? 19

20 1. Titta nu på selfies-bilderna här ovanför igen och försök besvara frågorna. Hur framställs tjejerna jämfört med killarna? Arbeta i mindre grupper eller två och två. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) 2. Bläddra nu igenom en tidning. Det kan vara en dagstidning, en kvällstidning, en nättidning eller en veckotidning. Titta på bilderna och ställ er frågorna ovan kring några av bilderna. Finns det någon skillnad i hur kvinnor och män porträtteras? Till exempel i vilka sammanhang de är med och hur bilden är komponerad? Räkna antal kvinnor och antal män. Är det flest kvinnor eller flest män på bilderna? Vad kan det bero på och vilka konsekvenser kan det få? 3. Välj ut två bilder som ni tycker är typiska idealbilder, alltså idolbilder, modebilder eller liknande. En som föreställer en man och en som föreställer en kvinna. Beskriv bilderna utifrån bildanalysfrågorna. Fundera på hur idealet för en kvinna respektive en man verkar vara i samhället. Vilka problem kan det finnas med det? 4. Avsluta med att prata om era reflektioner i helgrupp. Gender Avatars Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper. Utgå från två bilder i helfigur, en på en man och en på en kvinna. Bilderna ska vara digitala. Använd ett fotoredigeringsprogram, till exempel Photoshop, Gimp, Paint eller någon app. Uppmana eleverna att bilda grupper så att det i varje grupp finns någon som har kunskaper kring hur programmet fungerar. Fokus ligger inte på att göra det så tekniskt avancerat som möjligt, det viktigaste är diskussionen kring uppgiften. Nu ska eleverna manipulera de här bilderna. 1. Gör om bilden på en man så att det istället ser ut som en kvinna och tvärtom. 2. Välj en av bilderna och försök göra om den på ett så könsneutralt sätt som möjligt: gör en hen. 3. Skriv bildtexter till varje bild och förklara vad ni har gjort och varför. Redovisa era bilder för klassen. 20

21 Variant Det går förstås lika bra att låta eleverna rita på papperskopior av porträtt. Då passar det bäst att välja tecknade bilder. Avslutande reflektion Vad är det som gör att ett foto ser ut att porträttera en man eller kvinna? Är det bara hur kroppen ser ut, eller finns det andra könsmarkörer också? Vilka? Fördjupning/arbeta vidare Här passar det bra att låta eleverna arbeta vidare med reklambilder. 1. Det finns gott om exempel på bilder och budskap där kvinnor och även män porträtterats på ett nedvärderande sätt, eller som visar stereotypa kroppsideal och beteenden. Titta på till exempel följande länkar. Dagens Nyheter: American Apparel anmäls för sexism Aftonbladet: Byxorna är likadana men marknadsförs helt olika BuzzFeed: If Women s Roles In Ads Were Played By Men Huffington Post: Disney Princesses With Realistic Waistlines Look Utterly Fabulous Viralwomen.com: Real Men Take On Underwear Ads!!! Har ni sett bilderna förut? Vad tänker ni när ni ser det här? Vilka konsekvenser kan detta få för hur tjejer och killar ser på hur man bör vara? 21

22 2. Reklam som går för långt över gränsen kan fällas. Det är Reklamombudsmannen, RO, som granskar reklam. Gå in på RO:s hemsida och sök efter reklam som fällts för att den varit könsdiskriminerande och se om du håller med om kritiken. Gå hit och klicka i rutorna Fälld, Med bild eller video samt Prövningsgrund Art 4, könsdiskriminerande. 3. Det finns också många förebilder som inte spelar på könsstereotyper rent utseendemässigt. Låt eleverna välja förslagsvis någon av följande personer och ta reda på mer om dem. På vilket sätt bryter de mot könsnormerna? Yohio Conchita Wurst Anton Hysén Lisbeth Salander Pippi Långstrump Erika Linder Ola Salo 22

23 LEKTION 3 Sociala medier var är killarna? Spel var är tjejerna? Enligt undersökningen Ungar & medier 2012/13 använder 71 % av åringarna sociala medier dagligen. Men killar och tjejer möts inte så ofta. Varför gör killar och tjejer så olika saker online? Vad gör man i sociala medier egentligen och vad går de flesta spel ut på? Varför spelar inte tjejer och varför är killar på sociala medier så lite? I det här lektionsupplägget får eleverna fundera kring hur spel och sociala medier fungerar och varför killar och tjejer har så olika intressen kring dem. Hur kommer det sig att det finns ett så starkt isärhållande av könen på nätet? Lektionen består inledningsvis av en mindre uppgift och diskussionsfrågor och avslutas med en större uppgift. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap, bild och svenska. Tidsåtgång Cirka 60 minuter, förutsatt att sista uppgiften görs som hemuppgift. Annars behöver du räkna med två lektioner. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska uppmärksamma könsskillnader i sociala medier och i spel och få fundera på vad dessa kan bero på. Målet är att hitta så många gemensamma nämnare som möjligt för killars och tjejers intressen online. Förmågor som eleverna tränar uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 23

24 Förberedelser Det är bra om eleverna sitter så att alla ser varandra, ingen ska sitta med ryggen mot någon annan. En ring eller en hästskoform brukar fungera bra. Material Eleverna behöver tillgång till dator med internet Några elever kommer kanske välja att rita, därför är det bra om det finns papper, gärna A3, samt färgpennor tillgängligt. 24

25 Viktiga begrepp Forum en mötesplats där människor kan mötas och diskutera olika frågor. Ett forum kan finnas både på nätet eller i verkligheten. Plattform kombinationen av en maskinvara och en programvara eller ett operativsystem som man kan använda för att köra olika spel och program. En tv-konsol är en form av plattform, Windows en annan. Server ett system eller en dator som hjälper andra system. En server kan vara ett program som ser till att en viss webbplats får webbsidor kopplade till sig. Det kan också vara en dator som servar ett visst program. Sociala medier en webbsida eller en app där människor kan mötas och diskutera, dela och se varandras uppladdningar. Blogg en slags dagbok på nätet. Blogg är en förkortning av orden web och log alltså nät och dagbok. Vlogg som en blogg fast med rörligt material, t.ex. att man postar filmer istället för att skriva text. Grafik olika tekniker för att skapa utseendet på olika trycksaker. Det används ofta idag för utseendet på en webbsida, i en tidning eller på ett spel. Chatt att skriva korta meddelanden till varandra, ofta över internet. Man kan chatta två och två eller fler i gruppchattar. 25

26 Genomförande 1. Online men var? Skriv fyra rubriker på tavlan: Sociala medier, Youtube-kanaler, Bloggar/Vlogga, Spel Brainstorm Be eleverna skriva in allt de kommer på som de använder under vardera rubriken. Gå igenom alla/de flesta av förslagen och kolla vilka i klassen som använder dem och i så fall hur ofta. Eleverna svarar med handuppräckning. Räkna killarna och tjejerna för sig. Finns det skillnader i vad killarna och tjejerna gör i er klass? 2. Diskussionsuppgift Ge eleverna följande scenario: Det har skett en katastrofal krasch som förstört 70 % av världens alla servrar. Nu måste internetanvändningen begränsas för alla på jorden. De flesta sajter och onlinespel kommer att stängas ner. I er kommun kommer bara tre av de sajter/spel som står på tavlan få finnas kvar. Nu är det upp till er att välja. Vilka tre sajter/spel ska behållas? Hela klassen måste fatta beslutet. Ni har fem minuter på er. Starta NU! Tips! Du som lärare kan förstås välja hur lång tid de ska få på sig. Det beror ju till stor del på gruppens sammansättning vad som är lämpligt. När tiden är ute får eleverna diskutera vilket resultatet blev och varför det blev så att just de tre valdes ut. Dessutom är det bra om eleverna får reflektera över hur beslutsprocessen gick till. Var den demokratisk? Hur jobbigt var det med tidspressen? 26

Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer

Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Lärarhandledning för gymnasiet Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna

Läs mer

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet Inledning Det

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio:

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år)

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn.

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. Hat och kränkningar på internet En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn www.statensmedierad.se 1 Till dig som är förälder HEJ! Är du orolig när ditt barn är på internet? Vad är ditt ansvar

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä

Läs mer

(Små-) ungar & medier 2012-13

(Små-) ungar & medier 2012-13 (Små-) ungar & medier 2012-13 Två rapporter, sex åldersgrupper 0-1 år 2-4 år 5-8 år 9-12 år 13-16 år 17-18 år Datainsamlingen Genomfördes av SCB 26/10 2012-16/1 2013 1000 barn 0-4 (föräldrar svarade) 1000

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

Tema: Underhållning Teknikspanarna

Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Övergripande om temat Dagens tekniker har en lång och gedigen historia. Såväl kameran som datorn var i det närmaste underverk när de först såg dagens

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan Digitala medier & förhållningssätt Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan Hur ser det ut? Minns du första gången Du var ute på internet? The Digital Natives Hur ser det ut? Användandet av ny teknik kryper

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra

Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra Handledningsmaterial Man vänjer ju sig vid det vackra 1 HANDLEDNINGSMATERIAL Man vänjer ju sig vid det vackra är Ung Scen Norrs första produktion. Ung Scen Norr är en nystartad teater som arbetar för att

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Kanske som Zlatan Johanna Nilsson

Kanske som Zlatan Johanna Nilsson Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Johan, som har flyttat hemifrån, och har börjat på fotbollsgymnasiet. Han kämpar med att dels känna sig som en medelmåtta på fotbollsplanen,

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Dialogkort om internet

Dialogkort om internet Dialogkort om internet Dialogkorten är ett verktyg framtaget av Medierådet för att stödja diskussioner kring barns och ungdomars användning av internet. Använd korten för att utbyta erfarenheter med varandra;

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Vänta, jag ska bara kolla Facebook..

Vänta, jag ska bara kolla Facebook.. Vänta, jag ska bara kolla Facebook.. - Hur sociala medier påverkar oss. Julia Näsström och Emelie Nording Projektarbete 20130320 Johan Lundin och Lars Hägglund Sammanfattning Vårt projektarbete har gått

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Inledning (Problemlösning 1.)

Inledning (Problemlösning 1.) Media Inledning (Problemlösning 1.) I median spelar våra könsroller väldigt stor roll. Kvinnorna och männen har olika roller i sitt liv och det skall inte vara så eftersom man ska dela upp det lika. Jag

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer