Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer"

Transkript

1 Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Lärarhandledning för högstadiet

2 Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Genom att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet, MIK, ger vi dem verktyg för att självständigt kunna hantera sin medievardag. Lär dig mer om medie- och informationskunnighet på MIK-rummet På Statens medieråds webbplats MIK-rummet hittar du faktatexter, reflektionsfrågor, lektionstips, koppling till läroplanen samt fördjupningsmaterial. Materialet riktar sig främst till de som arbetar professionellt med barn och unga men även till andra vuxna. Tanken är att höja kunskapen hos de vuxna så att de i sin tur kan ge bättre stöd åt barnen. MIK-rummet är ett samarbete med UR, Svensk biblioteksförening och Konsumentverket. MIK för mig På MIK-rummet ligger också en utbildning i flera delar som heter MIK för mig. Den riktar sig till lärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever på högstadiet och gymnasiet. Utbildningen tar ca 2 timmar att genomföra och kan med fördel göras i arbetslaget. Teman som tas upp i relation till det förändrade medielandskapet är: vinklade budskap, sociala relationer, skolan samt vår demokrati. Utbildningen innehåller även en separat del som riktar sig direkt till eleverna. Medie- och informationskunnighet, MIK, att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier och kontexter. mik.statensmedierad.se 2 2

3 Duckface/Stoneface lärarhandledning Högstadiet Duckface och Stoneface ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv är en rapport om ungas användning av sociala medier, med fokus på selfies och genus. Rapporten från 2014 är skriven av Michael Forsman på uppdrag av Statens medieråd. Hur presenterar unga sig själva på nätet? Hur används selfies för att skapa genusbilder och bygga den egna identiteten? Vad får den ökande bildkommunikationen i sociala medier för konsekvenser för ungas syn på sig själva? Det visar sig att det finns en tydlig tendens till isärhållande mellan könen online. Genuskoder är starka och något som unga idag är starkt bundna av det finns många oskrivna regler kring hur tjejer och killar ska bete sig och framställa sig själva på nätet och i spelvärlden. Den här lärarhandledningen utgår från rapporten och låter eleverna arbeta med frågor kring mediebruk, bilder och könsnormer utifrån ett genusperspektiv. Om lärarhandledningen Just det här materialet riktar sig till elever på högstadiet. Det finns även lärarmaterial för mellanstadiet och gymnasiet. Alla tre handledningarna har parallella teman och uppgifter, vilket gör att du som lärare kan anpassa materialet utifrån just dina elevers nivå och behov. Kanske passar en uppgift för högstadiet bättre i en driven femteklass? Kanske behöver gymnasieelever stöd med ett mer konkret lektionsupplägg? Materialet består av tre teman: 1. Killar, tjejer och medier same, same but different? Om könsroller och medieanvändning (ämnesövergripande i samhällskunskap och svenska) 2. Bilder från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet (ämnesövergripande i samhällskunskap och bild) 3. Sociala medier var är killarna? Spel var är tjejerna? Om att umgås på nätet var för sig (ämnesövergripande i samhällskunskap, svenska och bild) Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. 3

4 Koppling till styrdokumenten Lgr11 lägger stor vikt vid att eleverna får kunskaper i såväl MIK (medie- och informationskunnighet) som en värdegrund som främjar jämställdhet. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag) Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning) Även kursplanerans centrala innehåll visar på vikten av att ta upp frågor kring könsmönster och mediers påverkan. Några exempel: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. (Samhällskunskap, åk 7-9) Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. (Bild, åk 7-9) 4 4

5 Så här kan du arbeta med materialet Innan du som är lärare börjar arbeta med dina elever med det här materialet är det bra om du läst sammanfattningen av rapporten. Den finns här: Det finns en faktaruta i kopieringsunderlag 1. Starta gärna arbetet med att låta eleverna läsa igenom den och reflektera kring: - Var det något de blev förvånade över? - Känner de igen sig i den bilden? - Vad tror de att detta kan bero på? Låt eleverna ha faktarutan tillgänglig under alla lektioner och återkom till den då och då. Varje tema har ett antal viktiga begrepp som kan vara bra att gå igenom inför övningen. Uppmana gärna eleverna att försöka använda de orden när de diskuterar. Begreppen kan också användas som repetition efteråt. Förslag på arbetssätt vid diskussioner: - Sitt i mindre grupper, max fem personer. - Prata om en diskussionsfråga i taget. - Alla som vill i gruppen måste få chans att reflektera. Betona vikten av att lyssna på varandra! - Avsluta gärna med en allmän diskussion i hela gruppen kring vad ni kommit fram till. - 4-hörnsövning passar bra när eleverna ska ta ställning och det inte finns ett rätt svar utan flera tänkbara alternativ. - Att be eleverna ställa sig längs en tänkt linje passar bättre om de ska gradera hur de känner kring en viss fråga, till exempel hur viktig deras mobil är för dem. 5

6 Tänk på att I gruppen kan det finnas många som funderar över sin identitet, sin sexualitet och sin självbild. Använd ett inkluderande tilltal och undvik ett vi och dom -perspektiv. Försök att utgå ifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Synliggör och ifrågasätt normer. Försök utmana eleverna att inte utgå enbart från en heterosexuell norm. Försök få eleverna att prata i generella termer och inte utgå ifrån sig själva eller sina kompisar, då det lätt kan bli utpekande. Försök att undvika att diskussionen fastnar i ett cementerande av att killar och tjejer är ju olika, det bara är så. Visst måste man kunna erkänna att det finns skillnader, men ifrågasätt hur stora de egentligen är och om de i så fall är värderande åt något håll. Bryt direkt om någon använder kränkande uttryck, så som orre, bög eller hora. Arbeta vidare På Statens medieråds sajt MIK-rummet (mik.statensmedierad.se) finns fler lektionsövningar kring medie- och informationskunnighet. Förslagsvis kan ni arbeta med lärarmaterialet till Jag <3 internet eller den digitala utbildningen MIK för mig. Tips på filmer och tv-serier som tar upp könsroller på olika sätt Orange is the new black Dallas Buyers Club Transparent Boys don t cry Allt om min mamma Mitt liv i rosa Orlando The Crying game På TED.com finns det många talare som pratar om könsroller, transgender och jämställdhet. 6 6

7 LEKTION 1 Killar, tjejer och medier same, same but different? Om könsroller och medieanvändning Varför är skillnaderna så stora mellan killars och tjejers medieanvändning och behöver de verkligen vara det? Hur ser eleverna på sin egen identitet, medieanvändning och sin roll i medier? Hur medvetna är de om de skillnader som finns mellan killars och tjejers beteende och uttryck såväl offline som online? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att få syn på hur de själva använder medier. De får också diskutera könsroller i medier. Lektionen består av flera kortare moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och svenska. Tidsåtgång Övningarna tar tillsammans cirka 60 minuter. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska bli medvetna om begreppen identitet, mediebruk och könsnormer. Målet är att eleverna genom den här övningen ska få genusglasögon och börja se sig själva och andra ur ett normkritiskt perspektiv. De ska få några verktyg för att kunna börja analysera genderfrågor. 7

8 Förmågor som eleverna tränar under lektionen Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Förberedelser Se till att det finns plats att röra sig i rummet, samt att det finns en större bordsyta någonstans, kanske skapad av hopskjutna bänkar. Material En kamera (En vanlig mobilkamera går bra!) Små postit-lappar i två olika färger. En dator med internetuppkoppling och projektor Tidtagare Skriv ut kopieringsunderlaget till lektion 1: Faktaruta Tabeller Viktiga begrepp Bilder Bildanalysfrågor 8 8

9 Genomförande 1. Alla som Låt alla elever stå på ett led längs en av väggarna i klassrummet. Läs upp ett antal påståenden. Alla som har gjort detta tar ett steg framåt eller bakåt. De andra står kvar. Alla som tar ett steg framåt - har en mobil på sig just nu - har kollat på sin mobil den senaste timmen - har använt en dator idag - använder mobilen till att surfa - använder mobilen till att fota - använder mobilen till att lyssna på musik - har varit inne på ett socialt nätverk minst en gång idag, typ Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter Alla som tar ett steg bakåt - har spelat spel på datorn mer än tre timmar den senaste veckan - har spelat spel eller på en konsol (exempelvis Xbox, PS, Wii) mer än tre timmar den senaste veckan - har tittat på film om spel på YouTube under den senaste veckan Diskutera i helklass medan eleverna står kvar: - Står killarna och tjejerna på olika ställen? Varför då? - Gör killar och tjejer olika saker online? Varför då? - Träffas killar och tjejer någonsin online? Var? - Måste man gilla spel bara för att man är kille? - Måste man gilla sociala nätverk bara för att man är tjej? 9

10 2. Enkät Är det verkligen så stor skillnad mellan killar och tjejer på nätet? Nu är det dags för eleverna att ta reda på det. Låt alla elever fylla i enkäten och sedan arbeta vidare med uppgifterna där. När ni sammanställer enkäten är det bra att projicera den på whiteboarden. Låt en elev läsa upp resultaten och en annan fylla i på whiteboarden. Låt gärna eleverna arbeta i par när de arbetar med uppgift 3 5. Sammanfatta övningen genom ett samtal i helklass. Fråga eleverna om de lärt sig något av övningen och i så fall vad. 10

11 Tips! Uppgift 3 kan man hoppa över om det blir ont om tid, alternativt ge den som läxa. 3. Visar mobilen vem du är? Killar och tjejer har alltså olika beteenden vad det gäller medier. Den här övningen fortsätter undersökningen av killigt/tjejigt och är tänkt att leda vidare till killars och tjejers visuella uttryck. 1. Visa dessa två bilder av mobiler. Låt eleverna gissa vilken som tillhör en tjej och vilken som tillhör en kille. Varför gissade de som de gjorde? 2. Låt alla elever lägga sina mobiler med baksidan uppåt på ett stort bord. Låt dem nu komma överens om hur de ska grupperas. I färg, motiv, material eller med/utan skal till exempel. 3. Fota nu mobilerna ovanifrån när de ligger grupperade så som klassen bestämt. 4. Dela ut en postitlapp till varje elev, en färg till killarna och en till tjejerna. Låt dem sedan märka sin egen mobil med lappen. 5. Diskutera hur killarnas mobiler är grupperade jämfört med tjejernas. Ligger de på olika ställen? Ser killars och tjejers mobiler olika ut? Vad är typiskt för en tjejs mobil, respektive en killes? Varför är det så? 6. Låt nu eleverna omgruppera mobilerna, så att kill- och tjejmobilerna ligger så blandade på bordet som möjligt. Fota. Hur blev helhetsintrycket nu? 7. Som ett sista moment i den här övningen kan du som leder arbetet på skoj säga till eleverna att de nu tyvärr inte kan få tillbaka sina mobiler förrän om en vecka. De ska samlas in och undersökas av några forskare. Be eleverna gradera hur jobbigt det känns att vara en vecka utan mobil genom att ställa sig längs en tänkt linje i klassrummet, från det spelar inte så stor roll till det skulle vara det värsta som jag någonsin kan tänka mig. De som känner sig väldigt beroende av sina mobiler, varför är det så? 8. Brainstorm. När vi har svårt att släppa ifrån oss mobilerna, vad i mobilen är det vi är beroende av då? Vad är det vi inte kan tänka oss att släppa? Låt eleverna skriva olika saker på tavlan. Här kommer eleverna kanske med förslag på spel, Instagram, 11

12 YouTube etc. men försök få dem att tänka ett steg längre. Vad symboliserar de här sakerna? Vänskap, underhållning, kunskap, tidsfördriv, gemenskap etc. Kan man inte få det utan mobilen? Hur? 4. Avslutande diskussion 1. 4-hörnsövning Kön skapas, menar många forskare som forskar kring könsnormer och skillnader mellan kvinnor och män. Med det menar man att skillnaderna mellan killar och tjejer egentligen inte är så stora, men att alla skolas in i att bete sig på ett visst sätt för att man är kille respektive tjej. Dessutom bidrar man själv till att befästa könsnormer genom att bete sig på det förväntade sättet. Vad tror du om det? - Att alla skillnader mellan killars och tjejers beteende och intressen är biologiska och det går inte att undvika. - Att skillnader finns, men normer kan förstärka dem. - Att det egentligen inte finns några skillnader mellan killars och tjejers intressen och beteenden, allt beror på hur vi har uppfostrats att vara. - Eget alternativ. 2. Låt eleverna diskutera följande frågor, gärna i mindre grupper. - Varför använder vi så stor del av vår dag till olika medier? Vad är det som lockar? - Vilka normer har format hur tjejer och killar beter sig? Alltså, vilka oskrivna regler finns det för er om hur ni ska bete er bara på grund av ert kön? - Hur svårt är det att bryta den normen? - Vad händer om man bryter den normen? - Finns det några normer som ni skulle vilja att folk bröt mot lite oftare? - Finns det någon skillnad i värdering av killar respektive tjejer? Vilka? Vad kan det bero på? - Hur stor del av tonåringars identitet består av om man är kille eller tjej? Vilka andra sätt att identifiera någon finns det? (Hobbies, humör, familj, var man bor etc.) - Hur var det när ni gick på mellanstadiet, hur använde ni medier då? Mobilen? Datorn? Var det mindre skillnad mellan killar och tjejer då? Vad tror ni i så fall att det kan bero på? 12

13 Fördjupning Här finns två uppgifter som eleverna kan arbeta med antingen hemma eller i skolan. Skriv dagbok om en vanlig dag med medier, från det att du vaknar på morgonen tills det att du somnar på kvällen. När använder du dator eller mobil och vad gör du då? Försök få med några känslor, till exempel om något är roligt, om du blir trött eller arg osv. Läs varandras dagböcker och reflektera över skillnader och likheter, gärna i par där en är kille och en är tjej. Klocka antal gånger du tar upp och tittar på mobilen under en timme. Bestäm i förväg exakt när det ska ske, till exempel mellan 11 och 12 på tisdag. Jobba gärna två och två och klocka varandra. Hur många gånger blev det? Blev du förvånad över resultatet? 13

14 Viktiga begrepp Medieanvändning hur mycket och på vilket sätt någon använder medier. Kön det finns ett biologiskt kön som delar upp människor i män och kvinnor. Det finns även ett socialt kön som mer handlar om samhällets normer för hur en man/ kvinna ska vara. Dessutom finns det könsidentitet, det vill säga en människas upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Stereotyp är en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Identitet det som definierar en person. Antingen kan det handla om hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Identiteten formas under hela livet och består både av vad vi själva väljer och det vi inte kan påverka. Genus ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för genus är könsroller eller gender. Normer oskrivna och ibland underförstådda regler och förväntningar för hur vi ska bete oss. Normkritiskt perspektiv att synliggöra och ifrågasätta normer. Att tillhöra en norm är nästan alltid lättare än att inte göra det. De här fördelarna märks inte förrän man bryter mot normen. 14

15 LEKTION 2 Bilder från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet Killar och tjejers självporträtt, selfies eller egopics, ser olika ut. Varför är det så? Vad är det man vill visa och berätta genom selfies? Hur speglar selfies andra bilder i dagens medier? Idag är en stor del av kommunikationen på nätet mellan unga bildbaserad. Bilder kan representera, kommunicera eller vara ett sätt att umgås. Hur påverkas vi av alla bilder omkring oss? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att tolka bilder, såväl selfies som kommersiella bilder, utifrån ett genderperspektiv. Lektionen består av flera moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Två av övningarna är baserade på workshoppar som presenteras i rapporten Duckface/Stoneface: Gender Avatars samt Gender Boards. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och bild. Tidsåtgång Beräkna mellan 60 till 120 minuter, beroende på vilka övningar och varianter du som lärare väljer. Mål och syfte Syftet med lektionen är att eleverna ska uppmärksamma vilka budskap bilder kan kommunicera, såväl selfies som andra bilder. Målet är att eleverna ska bli bättre på att bildanalys och kunna använda det både när de ser bilder och själva gör och publicerar bilder. 15

16 Förmågor som eleverna tränar reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet kommunicera med bilder för att uttrycka budskap skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner Förberedelser Material som behövs för lektionen är tidningar: dagstidningar, veckotidningar, kvällstidningar etc. Det är bra om det finns såväl papperstidningar som tillgång till tidningar på nätet. Förslagsvis kan eleverna få i uppdrag att ta med sig tidningar hemifrån. Eleverna behöver ha tillgång till datorer med internet. Det behöver finnas en projektor i klassrummet. 16

17 Genomförande Handuppräckning Den här övningen introducerar eleverna till att man kan se på bilder på olika sätt och till att kunna tolka in varför de ser ut på ett visst sätt och vad det kan sända ut för budskap. Ställ följande frågor och be eleverna svara genom handuppräckning. Hur många svarar ja på respektive fråga? Vad blev gruppens resultat? Blev det någon skillnad mellan killar och tjejer? - Har egen mobil? - Brukar ta bilder? - Brukar skicka bilder/filmer? - Brukar ladda upp bilder/filmer? Visa nu följande tabell. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) Stämde elevernas eget resultat med tabellens? 17

18 Selfies Titta tillsammans på följande bilder. Diskutera Beskriv bilderna! Poser, miner, kläder, aktivitet, vinkel Tycker ni att de här bilderna är typiska selfies? Vad är det viktigt att tänka på när man tar bilder på sig själv som man delar? Vilka kan se de bilder ni lägger ut? Brukar ni prata om bilder med varandra? Har ni lagt märke till om det är skillnad på hur killar och tjejer tar bilder av sig själva? Visa nu den här tabellen. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) Berätta att det är en tabell över vad ungdomarna som var med i undersökningen sa om hur typiska kill- och tjejbilder ser ut och tips på hur de kan se ut. 18

19 Diskutera Känner ni igen de här kriterierna? Håller ni med om det som står här? Verkar de här tipsen vara typiska för en viss ålder? Vilken? Skulle ni vilja stryka några tips? Kan ni komma på fler tips? Selfies kan ju se ut på en massa sätt. Vilka olika sorters selfies finns det? (Skämtbilder, naturliga bilder, aktiva bilder etc.) Vad kan en selfie symbolisera? Är det en bild av hur personen ser sig själv, hur hen vill att andra ska se en eller är det helt enkelt bara ett självporträtt? Bildanalys När man tittar på bilder bör man ställa sig ett antal frågor, precis som när man är källkritisk kring texter. Här är några av de vanligaste bildanalysfrågorna: - Vilken känsla ger bilden? - Vilken vinkel är bilden tagen ur? Uppifrån eller nerifrån? En person som är fotad uppifrån ser mindre ut, en som är fotad underifrån kan se stor och mäktig ut. - Vilken situation visar bilden? - Vad gör personen? Är personen passiv eller aktiv? Var tittar personen? Uppfattas personen som handlingskraftig och aktiv? - Vilka färger är det på fotot? Varma eller kalla? Mörka eller ljusa? - Är personen på bilden nöjd med fotot, tror du? - Kan fotot ha redigerats på något sätt? 19

20 1. Titta nu på selfies-bilderna här ovanför igen och försök besvara frågorna. Hur framställs tjejerna jämfört med killarna? Arbeta i mindre grupper eller två och två. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) 2. Bläddra nu igenom en tidning. Det kan vara en dagstidning, en kvällstidning, en nättidning eller en veckotidning. Titta på bilderna och ställ er frågorna ovan kring några av bilderna. Finns det någon skillnad i hur kvinnor och män porträtteras? Till exempel i vilka sammanhang de är med och hur bilden är komponerad? Räkna antal kvinnor och antal män. Är det flest kvinnor eller flest män på bilderna? Vad kan det bero på och vilka konsekvenser kan det få? 3. Välj ut två bilder som ni tycker är typiska idealbilder, alltså idolbilder, modebilder eller liknande. En som föreställer en man och en som föreställer en kvinna. Beskriv bilderna utifrån bildanalysfrågorna. Fundera på hur idealet för en kvinna respektive en man verkar vara i samhället. Vilka problem kan det finnas med det? 4. Avsluta med att prata om era reflektioner i helgrupp. Gender Avatars Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper. Utgå från två bilder i helfigur, en på en man och en på en kvinna. Bilderna ska vara digitala. Använd ett fotoredigeringsprogram, till exempel Photoshop, Gimp, Paint eller någon app. Uppmana eleverna att bilda grupper så att det i varje grupp finns någon som har kunskaper kring hur programmet fungerar. Fokus ligger inte på att göra det så tekniskt avancerat som möjligt, det viktigaste är diskussionen kring uppgiften. Nu ska eleverna manipulera de här bilderna. 1. Gör om bilden på en man så att det istället ser ut som en kvinna och tvärtom. 2. Välj en av bilderna och försök göra om den på ett så könsneutralt sätt som möjligt: gör en hen. 3. Skriv bildtexter till varje bild och förklara vad ni har gjort och varför. Redovisa era bilder för klassen. 20

21 Variant Det går förstås lika bra att låta eleverna rita på papperskopior av porträtt. Då passar det bäst att välja tecknade bilder. Avslutande reflektion Vad är det som gör att ett foto ser ut att porträttera en man eller kvinna? Är det bara hur kroppen ser ut, eller finns det andra könsmarkörer också? Vilka? Fördjupning/arbeta vidare Här passar det bra att låta eleverna arbeta vidare med reklambilder. 1. Det finns gott om exempel på bilder och budskap där kvinnor och även män porträtterats på ett nedvärderande sätt, eller som visar stereotypa kroppsideal och beteenden. Titta på till exempel följande länkar. Dagens Nyheter: American Apparel anmäls för sexism Aftonbladet: Byxorna är likadana men marknadsförs helt olika BuzzFeed: If Women s Roles In Ads Were Played By Men Huffington Post: Disney Princesses With Realistic Waistlines Look Utterly Fabulous Viralwomen.com: Real Men Take On Underwear Ads!!! Har ni sett bilderna förut? Vad tänker ni när ni ser det här? Vilka konsekvenser kan detta få för hur tjejer och killar ser på hur man bör vara? 21

22 2. Reklam som går för långt över gränsen kan fällas. Det är Reklamombudsmannen, RO, som granskar reklam. Gå in på RO:s hemsida och sök efter reklam som fällts för att den varit könsdiskriminerande och se om du håller med om kritiken. Gå hit och klicka i rutorna Fälld, Med bild eller video samt Prövningsgrund Art 4, könsdiskriminerande. 3. Det finns också många förebilder som inte spelar på könsstereotyper rent utseendemässigt. Låt eleverna välja förslagsvis någon av följande personer och ta reda på mer om dem. På vilket sätt bryter de mot könsnormerna? Yohio Conchita Wurst Anton Hysén Lisbeth Salander Pippi Långstrump Erika Linder Ola Salo 22

23 LEKTION 3 Sociala medier var är killarna? Spel var är tjejerna? Enligt undersökningen Ungar & medier 2012/13 använder 71 % av åringarna sociala medier dagligen. Men killar och tjejer möts inte så ofta. Varför gör killar och tjejer så olika saker online? Vad gör man i sociala medier egentligen och vad går de flesta spel ut på? Varför spelar inte tjejer och varför är killar på sociala medier så lite? I det här lektionsupplägget får eleverna fundera kring hur spel och sociala medier fungerar och varför killar och tjejer har så olika intressen kring dem. Hur kommer det sig att det finns ett så starkt isärhållande av könen på nätet? Lektionen består inledningsvis av en mindre uppgift och diskussionsfrågor och avslutas med en större uppgift. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap, bild och svenska. Tidsåtgång Cirka 60 minuter, förutsatt att sista uppgiften görs som hemuppgift. Annars behöver du räkna med två lektioner. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska uppmärksamma könsskillnader i sociala medier och i spel och få fundera på vad dessa kan bero på. Målet är att hitta så många gemensamma nämnare som möjligt för killars och tjejers intressen online. Förmågor som eleverna tränar uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 23

24 Förberedelser Det är bra om eleverna sitter så att alla ser varandra, ingen ska sitta med ryggen mot någon annan. En ring eller en hästskoform brukar fungera bra. Material Eleverna behöver tillgång till dator med internet Några elever kommer kanske välja att rita, därför är det bra om det finns papper, gärna A3, samt färgpennor tillgängligt. 24

25 Viktiga begrepp Forum en mötesplats där människor kan mötas och diskutera olika frågor. Ett forum kan finnas både på nätet eller i verkligheten. Plattform kombinationen av en maskinvara och en programvara eller ett operativsystem som man kan använda för att köra olika spel och program. En tv-konsol är en form av plattform, Windows en annan. Server ett system eller en dator som hjälper andra system. En server kan vara ett program som ser till att en viss webbplats får webbsidor kopplade till sig. Det kan också vara en dator som servar ett visst program. Sociala medier en webbsida eller en app där människor kan mötas och diskutera, dela och se varandras uppladdningar. Blogg en slags dagbok på nätet. Blogg är en förkortning av orden web och log alltså nät och dagbok. Vlogg som en blogg fast med rörligt material, t.ex. att man postar filmer istället för att skriva text. Grafik olika tekniker för att skapa utseendet på olika trycksaker. Det används ofta idag för utseendet på en webbsida, i en tidning eller på ett spel. Chatt att skriva korta meddelanden till varandra, ofta över internet. Man kan chatta två och två eller fler i gruppchattar. 25

26 Genomförande 1. Online men var? Skriv fyra rubriker på tavlan: Sociala medier, Youtube-kanaler, Bloggar/Vlogga, Spel Brainstorm Be eleverna skriva in allt de kommer på som de använder under vardera rubriken. Gå igenom alla/de flesta av förslagen och kolla vilka i klassen som använder dem och i så fall hur ofta. Eleverna svarar med handuppräckning. Räkna killarna och tjejerna för sig. Finns det skillnader i vad killarna och tjejerna gör i er klass? 2. Diskussionsuppgift Ge eleverna följande scenario: Det har skett en katastrofal krasch som förstört 70 % av världens alla servrar. Nu måste internetanvändningen begränsas för alla på jorden. De flesta sajter och onlinespel kommer att stängas ner. I er kommun kommer bara tre av de sajter/spel som står på tavlan få finnas kvar. Nu är det upp till er att välja. Vilka tre sajter/spel ska behållas? Hela klassen måste fatta beslutet. Ni har fem minuter på er. Starta NU! Tips! Du som lärare kan förstås välja hur lång tid de ska få på sig. Det beror ju till stor del på gruppens sammansättning vad som är lämpligt. När tiden är ute får eleverna diskutera vilket resultatet blev och varför det blev så att just de tre valdes ut. Dessutom är det bra om eleverna får reflektera över hur beslutsprocessen gick till. Var den demokratisk? Hur jobbigt var det med tidspressen? 26

Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer

Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Duckface/Stoneface om mediebruk, bilder & könsnormer Lärarhandledning för gymnasiet Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna

Läs mer

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet Inledning Det

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra

Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra Handledningsmaterial Man vänjer ju sig vid det vackra 1 HANDLEDNINGSMATERIAL Man vänjer ju sig vid det vackra är Ung Scen Norrs första produktion. Ung Scen Norr är en nystartad teater som arbetar för att

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä

Läs mer

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson Ungas nätvardag... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen? Mathias Larsson Säker på nätet Hur ser ungas nätvardag ut? A, vara där Tips på var informa@on och hjälp finns Jag

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

MIK för mig digital fortbildning för folkbibliotek

MIK för mig digital fortbildning för folkbibliotek MIK för mig digital fortbildning för folkbibliotek En lathund till dig som leder den digitala fortbildningen Inledande instruktioner Den här lathunden är till för dig som ska leda den digitala grupputbildningen

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Barn och ungas medievardag i Sverige

Barn och ungas medievardag i Sverige Barn och ungas medievardag i Sverige Ann Katrin Agebäck Medierådet är en kommitté vid Kulturdepartementet som arbetar med mediepåverkan och med barn och ungas medievardag. Syftet med vårt arbete är att

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren

Läs mer

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap A thread in the web De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Läget på nätet? Sandra Beijer. Daniel Paris. Kim Cesarion. Nellie Berntsson. Behrang Safari. Sakib Zabbar. Misslisibell. Vera Nord.

Läget på nätet? Sandra Beijer. Daniel Paris. Kim Cesarion. Nellie Berntsson. Behrang Safari. Sakib Zabbar. Misslisibell. Vera Nord. Läget på nätet? Kim Cesarion Daniel Paris Sandra Beijer Behrang Safari Nellie Berntsson Dennis Dewide Widehammar Misslisibell Sakib Zabbar Vera Nord Linnea Henriksson Oscar Zia Happy Jankell På omslaget:

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Individer och gemensk aper

Individer och gemensk aper Individer och gemenskaper 9 Individer och gemensk aper I samhällskunskap betyder individ samma sak som människa. Vi människor lever tillsammans i olika typer av gemenskaper, till exempel familjen, föreningar,

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Källkritik och integritet i en digitaliserad skola

Källkritik och integritet i en digitaliserad skola Källkritik och integritet i en digitaliserad skola Stockholm, 27 november 2014 Anette Holmqvist, Skolverket Innehåll behov av källkritik fokus sociala medier diskussionsexempel källkritiska frågor lite

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer