Lagersjukdommer, lagring og svinn

Transkript

1 Lagersjukdommer, lagring og svinn Fagmote 10 augusti 2010 Statsagronom emerita Ulla Bång Sveriges Lantbruksuniversitet

2 Svartskurv Lackskorv/ Groddbränna Rhizoctonia solani Solvskurv Silverskorv Helminthosporium solani Blaereskurv Blåsskorv Polyscytalum pustulans

3 Rhizoctonia solani Rhizoctonia lackskorv Mörkt, grovt solani Mörkt, grovt rutmönstrat lackskorv rutmönstrat skal skal vilkroppar, sklerotier missbildningar

4 Grovt mörkt mycel: R. solani

5 Rhizoctonia solani Angrepp på stjälkar och stoloner kallas groddbränna Foto: A Nilsson

6 Men vad är nu detta? och det här?

7 Skalet ser ganska friskt ut förutom de gnagliknande skadorna MEN

8 Inuti gnagskadorna finns mycel av R. solani. Symptomet kallas dry core och kan uppstå av knäpparlarver i kombination med smitta av R. solani (troligtvis oftast marksmitta)

9 Symptom av dry core i sorten Annabelle. I fördjupningen finns rikligt med mycel av R. solani

10 Avkastning och förekomst av lackskorv i skörden efter Monceren-betning av utsäde med dry core symptom. Avkastning, matpotatis, kg/ruta Signifikant ökad skörd efter betning med Monceren % infekterade knölar i skörden Kraftig reducering av lackskorvsangrepp i skörden 50 Obehandlat Vatten Monceren Utsädesbehandling 0 Obehandlat Vatten Monceren Utsädesbehandling Slutsats: även mycel av R.solani i utsädet överförs till nästa generation

11 Utsädessmittans betydelse Procent ej uppkomna plantor efter sättning av helt symptomfritt respektive lackskorvsinfekterat utsäde 25 % ej uppkomna plantor Slutsats: Även en relativt liten utsädesinfektion kan ha stort inflytande d. efter sättning vid skörd 2-5% lackskorv ingen lackskorv Efter Carling et al., Am Pot J. 66,

12 Behandling av Danva-utsäde genom doppning på våren Inverkan av olika bekämpningsmedel på symptomfri avkastning Lackskorvfri skörd/ruta, alla storleksklasser, Rel tal Klass 1"ingen" och klass 2 "ringa" lackskorv ingår Serie: 203, Odlingssäsong: -94. Plats: Hamre (W-län). obehandlat Gambit 100 a. i. fenpiklonil Moncut 142 Rizolex Rizolex 50 FW 146 Fungazil 100 SL 79 Vatten Lackskorvfri skörd, rel tal UB nov-99

13 Behandling av Ukama-utsäde genom doppning på våren Inverkan av olika bekämpningsmedel på symptomfri avkastning Lackskorvfri skörd/ruta, storleksklass 35-55mm, Rel tal Klass 1"ingen" och klass 2 "ringa" lackskorv ingår Serie: 203, Odlingssäsong: -95. Plats: Helgegården. obehandlat 100 Monceren 144 Rizolex 50 FW 120 Tecto flytande 112 Amistar 1/2 dos 115 Amistar hel dos Lackskorvfri skörd, rel tal UB nov-99

14 Washing and chemical treatment of seed tubers - a fruitful combination for control of Rhizoctonia solani? A co-operation project between Jannie Hagman, Anders Nilsson and Ulla Bång Swedish University of Agricultural Sciences Presentation held at NJF-seminar Feb 2006

15 Experimental data 2004 Tubers were washed in the autumn 2003 a few weeks after harvest Washed and Unwashed tubers were treated with garlic vapours 3wks in Dec. 03 Washed and Unwashed tubers were dressed with Monceren (a.i. pencycuron 250 gl -1 ) in April 2004 Stem canker was recorded in the field trials in the beginning of July Infection by fungal diseases of progeny tubers after storage was estimated by visual inspection for black scurf and by using a plug test and serologically for Eca by using ELISA

16 Vid betningen användes en så kallad spinning disc Photo: A Nilsson

17 Lackskorv i skörden efter olika utsädesbehandlingar, index 0-3, 2 försök 2004 Kontroll Monceren Vitlök 1A 2A 3A 4A 5A 6A 0,01 0,03 0,44 Mycket lite lackskorv efter Monceren-betning oavsett tvättning 0,54 LSD=0,25 0,84 0,89 Mera lackskorv då utsädet tvättats 1B 0,80 2B 0,74 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1. Unwashed 2. Washed 3. Unwashed + Monceren 4. Washed + Monceren 5. Unwashed + garlic vapours 6. Washed + garlic vapours A=certifierat A-utsäde B=egen uppförökning Sort= King Edward

18 Stjälkbakterios i skörden efter olika utsädesbehandlingar, 2 försök 2004 Kontroll Monceren Vitlök 1A 2A 3A 4A 5A 6A 1,00 1,00 2,63 3,25 4,00 Ökad infektion efter tvättning plus Monceren 8,25 1B 2B 1,13 3,25 LSD=3, Antal infekterade knölar av 20 st enligt ELISA-test 1. Unwashed 2. Washed 3. Unwashed + Monceren A=certifierat A-utsäde 4. Washed + Monceren B=egen uppförökning 5. Unwashed + garlic vapours Sort= King Edward 6. Washed + garlic vapours

19 Kontroll Monceren Vitlök 1A 2A 3A 4A 5A 6A High yields after Monceren trts 2,78 Reducsed yields after washing seed tubers 2,87 3,16 3,11 3,42 3,45 1B 2B 2,56 2,44 LSD=0, Yield of tubers, sized mm, kg/plot, data from 2 trials in Unwashed 2. Washed 3. Unwashed + Monceren 4. Washed + Monceren 5. Unwashed + garlic vapours 6. Washed + garlic vapours

20 Kardal 14 June 2005,in the front: seed unwashed, garlic vapours in the autumn, second plot: seed washed in the autumn + Monceren. Photo: A. Nilsson Poor emergence by washing seed in the autumn Yield of 40-65mm: 12,4 tonnes/ha Yield of 40-65mm: 31,9 tonnes/ha Best emergence using garlic Försöksplanen kompletterades till -05 och -06 med tvättning + betning både höst och vår. År 2005 gynnades stjälkbakteriosangreppet av tvättning av utsädet på hösten + Monceren. Detta orsakade dålig uppkomst och låg avkastning

21 Conclusion: Do not wash seed tubers in the autumn!!!! Yield of mm after washing seed in the autumn +½ dose Monceren : 23,1tonnes/ha Unwashed + ½ Monceren : 38,2tonnes/ha King Edward 14 June 2005, seed washed in the autumn, ½ dose Monceren. Photo: A. Nilsson Den negativa effekten av tvättning var tydlig även i sorten King Edward år 2005

22 Tvättningens effekt på förekomsten av stjälkbakterios-smitta 2006 Betat vår, Monceren 1/2 Betat vår, Monceren 1/1 Kontroll vår Vitlök höst Betat höst, Monceren 1/2 Betat höst, Monceren 1/1 Kontroll Slutsats:tvätta varken höst eller vår!!! Kombinationen tvättning +Monceren gynnar Eca! Procent knölar med Eca, Kardal 2006 Ljusa staplar= tvättat utsäde, mörka staplar= otvättat utsäde År 2006 medförde tvättning på våren ökad förekomst av stjälkbakterios i båda sorterna

23 120 Blastdödningsintervallets inverkan på förekomsten av lackskorv angreppsindex Mera lackskorv ju längre tid knölarna får ligga kvar i marken antal veckor efter blastdödning Efter: Spencer & FoxPot Res 21,

24 lackskorv vid olika skördetidpunkter och blastdödningsmetoder; A= obehandlad blast, B=krossning + Reglone ½ dos, C= Reglone full dos Utvecklingen av lackskorv ökar vid blastens nedvissning Ett försök på Gotland 2009; ex. arb. Stefan Brorsson, handledare Ulla Bång

25 Vårbetning av lackskorvsangripet utsäde inverkan på avkastning Signifikant ökad bruttoskörd med Monceren-produkter vilka motverkat groddbränna Kraftiga angrepp av lackskorv medförde dock att säljbar skörd från betat utsäde inte skilde sig från obehandlat utsäde Ett försök på Gotland 2009; ex. arb. Stefan Brorsson, handledare Ulla Bång

26 Varför får man lackskorv trots betning av utsädet med en produkt som är mycket effektiv mot Rhizoctonia? Ja naturligtvis det fanns marksmitta i fältet!!! Det är således ett stort slöseri med resurser för att inte säga meningslöst att beta mot utsädessmitta om man inte har en vettig växtföljd!

27 Utsädessmitta inverkar starkt på förekomsten av både groddbränna och avkastning och på förekomsten av lackskorv vid frånvaro av marksmitta Marksmitta kan orsaka lackskorv även om utsädet varit fritt från smitta. I extrema fall, vid mycket höga nivåer av marksmitta kan den dock även ge upphov till groddbränna.

28 Är marksmitta av Rhizoctonia solani ett problem i Sverige? Resultat från studier 2003, 2004 and Smitta påvisad genom att sätta miniknölar från meristem i jordprover från södra och mellersta Sverige (antal jordprov) (72) (99) (91) Andelen smittförande prov minskade starkt med två år utan potatis som förfrukt, men smitta fanns i låga frekvenser trots >3år utan potatis (99) (80) 0 ½ 1 2 >3 No. of years without potatoes

29 Den 18 maj 2009 graderade Ann-Charlotte Wallenhammar och fotografen ett försök med sanerande mellangrödor på Bjärehalvön. Vi hade tur med vädret! Foto: U. Bång

30 Stoloner och knöl samt stjälk med angepp 3, ruta 18, led C, rajgräs Foto: U. Bång

31 Stolon och knöl med angrepp 3. Ruta 25. Angreppet förefaller komma How were från marksmitta, the soils inga analysed? symptom närmare sättknölen. Foto: U. Bång

32 Förekomst av R.solani enligt pluggtest i skördade knölar från försök med mellangrödor på Bjäre Medeltal av 4 prov med 15 knölar, 60 pluggar, i varje. Antal smittade pluggar/60st !!!!! Signifikant mera angrepp med rajgräs som mellangröda Obevuxet Havre Rajgräs Vitsenap N Vitsenap H Oljerättika N Oljerättika H Mellangröda före potatis

33 Hittills vunna erfarenheter i fältförsöken med mellangrödor på Bjäre 10,00 9,00 8,00 Försök 2008 marksmitta av R. solani 7,00 6,00 5,00 1,2 4,00 Försök 2009 Groddbränna 3,00 1 2, ,00 0,8 0,00 0,6 obehandlat havre Westerw. Rajgräs Vitsenap L Vitsenap H Oljerättika L Oljerättika H Mellangröda Försök 2009 Smittade knölar 6 0,4 Försök ,2 Missformade knölar Försök 2009 rötade knölar Obevuxet Havre Rajgräs Vitsenap N Vitsenap H Oljerättika N Oljerättika H Obevuxet Havre Rajgräs Vitsenap N Vitsenap H Oljerättika N Oljerättika H

34 Kan marksmittan saneras genom odling av mellangrödor som avger fungicida gaser? Detta kallas biofumigation. Inledande studier utfördes in vitro Malin Barrlund vattnar plantmateria som ska användas i studierna

35 Resultat från in vitro försök: Art fungicid dos DM g/l Oljerättika Raphanus sativus >10 Vitsenap Sinapis alba 2.5 Ökande fungicid effekt Sareptasenap Brassica juncea 1.5 Krussarepta Brassica juncea var. crispifolia 0.75

36 Helminthosporium solani silverskorv I senare stadier sammanflytande Runda nekrotiska silverfärgade fläckar

37 Vid hög temperatur och hög relativ fuktighet bildar silverskorvsvampen rikligt med vegetativa sporer, konidier, i ytterkanterna på fläckarna. potatisen ser då sotig och smutsig ut

38 Konidiebärare hos silverskorv Helminthosporium solani

39 Helminthosporium solani silverskorv Under lagringen tappar knölen vatten genom det skadade skalet och skrumpnar

40 Silverskorv Förekomst av H. solani i skörden efter olika utsädesbehandlingar samt odlingsplatsens betydelse 120 Relativ infektion kontroll= Samma utsäde Det går Lika bra med vitlök!!! Helgegården 1993 Tönnersa 1993 Röbäcksdalen -97, -98 och -00 Imazalil Imazalil Vitlök

41 Inverkan av skördetid, bevattning och inlagringsförhållanden på förekomsten av silverskorv Angreppsindex Slutsats 1: ju längre skörden ligger kvar i marken dessto mera silverskorv på knölarna Slutsats 2: mer angrepp vid högre rel. fuktighet i lagret 60 Slutsats 3:bevattning minskar angreppet något augusti september oktober skördetid Rh 80 bev Rh 80 Rh 95 bev Rh 95 Efter:Hide, Boorer & Hall. Ann Appl Biol ,

42 Svartpricksjuka Colletotrichum coccodes Symptomen på knölar påminner mycket om silverskorv, men fläckarna är oftast brunare och något mer diffust avgränsade

43 Svartpricksjuka Black dot caused by Colletotrichum coccodes

44 Foto: Ulla Bång Norrbotten, 18 augusti 2005 Varför har potatisen inte kommit upp? Rhizoctonia eller? Ej förgrott utsäde Förgrott utsäde

45 För gammalt utsäde eller något annat? Foto: Malin Barrlund, Ulla Bång

46 Sättknölens yta är täckt av svartpricksjuka I större förstoring syns svampens små utskott Foto: Malin Barrlund Foto: Malin Barrlund

47 Blåsskorv, Polyscytalum pustulans Angrepp sker särskilt lätt i flossiga partier King Edward

48 Skadorna av blåsskorv begränsas till det yttre skiktet av potatisen

49 Blåsskorv är en huvudsakligen utsädesburen sjukdom. Smittan kan föreligga dels osynlig, latent, på knoppfjäll och i ögon på groddar, dels som uppenbar blåsskorv på sättknölarna P. Pustulans angriper alla underjordiska delar av potatis, d.v.s. rotsystem, stoloner, stjälkbaser och knölar. Om knölar med kraftiga angrepp på groddanlagen används som utsäde kan uppkomsten helt utebli och mistor uppträda i fälten. Latent smitta går att diagnosticera.

50 Åtgärder vid inlagring mot silver och blåsskorv dry curing, torr sårläkning, direkt efter upptagning = två veckors inlagring vid +15 C och 80 % relativ luftfuktighet bättre resultat vid tidig skörd jämfört med senare. Vid upptagningen är skadesvamparna inte fullt etablerade i skalet. Detta gäller särskilt i nordliga lägen med relativt kort växtsäsong. Alla motåtgärder, både fysiska och kemiska har därför bäst effekt ju snabbare efter upptagning de sätts in.

51 Förekomst av P. pustulans i skörden efter olika utsädesbehandlingar Relativ infektion kontroll=100 Höstbehandling gasning 40 Vårbehandling doppning 20 0 Röbäcksdalen King Edward Röbäcksdalen Mandel och K.E. Imazalil Vitlök

52 Phoma-röta Phoma foveata Utsädesburen smitta Mekaniska skador krävs som inkörsport Både ytliga och grottlika symptom förekommer

53 Åtgärder mot Phoma-röta Använd friskt utsäde. Kräv 0-resultat i sundhetstest. Förgro så groddarna blir hållbara och inte går sönder vid sättning. Sätt i varm jord så att skador kan läkas snabbt Sätt inte smittad sort på jungfrulig mark. Sätt inte potatis efter potatis. Gödsla allsidigt, var försiktig med N-givan. Blastdöda högst 2 veckor före skörd. Ta upp potatisen tidigt, innan marken blir blöt och temperaturen sjunkit under +8 C. Detta moment kräver ofta förgroning!! Lagra in vid minst +10 C och god ventilation under 2-3 veckor. Ju större skillnad mellan knöl- och lagertemperatur och ju blötare upptagningsförhållanden - dessto viktigare med luftningen! Låt tidsperioden med vatten på knölytan bli så kort som möjligt! Hantera alltid potatisen skonsamt. Rengör och desinficera lager, maskiner och redskap mellan varje säsong.

54 TACK För att ni lyssnade! och till Malin Barrlund och Lars Wallgren som jobbat med prover på lab, HS som föredömligt skött försöken i i södra Sverige, samt till mina samarbetspartners Ann- Charlotte Wallenhammar, HS i Örebro, Jannie Hagman och Anders Nilsson, SLU, och andra medverkande och till Stiftelsen Lantbruksforskning samt Statens Jordbruksverk, SJV, och SPOR SLF Som har gett bidrag till dessa studier