Strategier mot skadegörare i ärter

Transkript

1 Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket

2 Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd Sanerande mellangrödor Ärtfläcksjuka Ascochyta spp. Utsädesbetning, biologisk bekämpning

3 Insektsbekämpning i ärter Några skadegörare i ärter: Ärtbladlöss Ärtvecklare Ärtvivel Trips Gammaflyn

4 Ärtbladlus

5 Bekämpningströsklar Bladlöss - ärt Foder och kokärter: 5 löss/toppskott eller angrepp på 25 % av toppskotten. Vid sena angrepp i baljsättningen finns inga svenska tröskelvärden, men det danska tröskelvärdet med angrepp på mer än 50 % av plantorna, kan vara ett riktvärde. Konservärter: I denna odling i Skåne och Halland används en stegvis ökande bekämpningströskel där man enbart tolererar 1 lus/toppskott i tidiga utvecklingsstadier fram till begynnande blomning. Tröskelvärdet stiger sedan och när de nedre baljorna börjat svälla, tolereras 5 löss/toppskott. Om lössen kommer tidigt och en bekämpning har utförts före blomning kan det bli nödvändigt med en andra bekämpning senare under baljsättningen.

6 Bekämpning Bladlöss - ärt Pirimor 0,25 kg/ha Alternativt pyretroider Observera att pyretroider är kontaktverkande och därför kan ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda inne i knopparna. Högre dos ger bättre långtidseffekt. För att samtidigt få effekt mot ärtvecklare väljs en pyretroid, alternativt en blandning av pyretroid och Pirimor 0,15 kg/ha.

7 Bekämpningsmedel mot insekter i ärt Skadegörare Beta- Baythroid 1) Cyperb 1,5) Decis 1,4) Fastac 50 1,2) Karate 2,5 WG 1) Mavrik Sumi- Alpha 1,3) Pirimor Ärtvivel, 0,3-0,5 0,125-0,2 0,3-0,4 0,3 0,2-0,3 0,2 0,4 Ej trips effekt Ärtvecklare 0,3-0,5 0,2-0,3 0,3-0,4 0,3 0,2-0,3 0,2 0,3 Ej Enbart bladlöss 0,3-0,5 ej reg ej reg 0,3 0,2-0,3 0,15-0,2 effekt ej reg 0,25 1) Medlet är mycket giftigt för pollinerande insekter och får därför inte användas i odlingar som beflygs av bin och humlor. Bekämpning av ärtvecklare i blommande ärtodlingar får dock utföras mellan klockan och (svensk sommartid) om bina och humlorna lämnat området. 2) Användning får endast ske med särskilt avdriftsreducerande utrustning som reducerar avdriften med minst 90%. 3) Användning får endast ske med särskilt avdriftsreducerande utrustning som reducerar avdriften med minst 50%. 4) Godkännande upphör får ej användas efter ) Godkännande upphör får ej användas efter

8 Ärtvecklaren

9 Ärtvecklare Bekämpningströskel Saknas i kok- och foderärter inklusive ärter till utsäde. I konservärtsodlingen används feromonfällor för att uppskatta förekomsten av ärtvecklare. Bekämpningsmedel Pyretroid. Effekt mot ärtvecklare kräver att ärterna nått begynnande baljsättning. Om ärterna blommar är pyretroider endast tillåtna för nattbehandling ( ), förutsatt att bin och humlor lämnat området. Denna restriktion gäller ej för Mavrik. Bekämpningsbehov Risken för angrepp är störst i områden med intensiv ärtodling, samt vid torra och soliga förhållanden. I foderärt är skadetröskeln så hög som ca 50 % angripna baljor, vilket innebär att bekämpning i praktiken inte är aktuell. I kok- och utsädesärter bör bekämpning övervägas i de områden där angrepp ofta brukar förekomma. Konservärtsodling liksom kokärt- och utsädesodling är känsligare för angrepp eftersom gnagskador av ärtvecklarens larver orsakar kvalitetsfel.

10 Gammafly

11 Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på jordar med lågt ph, lågt kalciumtal och under fuktiga förhållanden. I starkt smittade fält kan sjukdomen orsaka totalförlust.

12 Ärtrotröta Aphanomyces euteiches kan även angripa lusern, vicker, gul sötväppling och grön böna (Phaseolus vulgaris) under svenska förhållanden. Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor!

13 Alla fält bör testas före odling av ärter

14 Ärtplantor odlade i en frisk jord och en rotrötesmittad jord

15 Aphanomyces euteiches Index 0 Index 75 För att gradera ärtrotröta tvättas rötterna och ett sjukdomsindex som kan variera mellan 0 (helt vita friska rötter) och 100 (döda plantor) läses av. Ett stort antal vilsporer (oosporer) bildas i infekterad rotvävnad

16 Ärtrotröta - bekämpning Kemisk bekämpning av ärtrotröta är inte möjlig. Det enda sättet att undvika allvarliga skador är att inte odla ärter på fält med högt smittotryck - Jordtest Viktigt med väldränerade fält, undvik markpackning! Växtföljd frisk jord eller låg smitta: 6-8 år kalciumrika jordar på Skånes Baltiska sydvästmorän: < 6år högt smittotryck: år eller ibland mer Odling av sanerande mellangrödor

17 Ärtrotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärtodlingen! En Phytophthora-art i rötter med rotrötesymptom har observerats i jordtesterna sedan 1998 och misstänks kunna orsaka betydande rotröta på egen hand. Arten återfinns i ~5% av jordproverna och har hittats i hela Findus odlingsområde för konservärter (Skåne och Halland). Betydande skördeförluster (~30%) har i skördestatistiken noterats i efterhand i enstaka fält där Phytophthora men inte Aphanomyces hittats.

18 Ärtrotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärtodlingen! Phytophthora-arten är svår att diagnosticera, uppträder ofta i blandinfektioner med A. euteiches, och ger liknande men inte identiska symptom. Arten är dåligt karaktäriserad, men är förmodligen samma som en patogen, P. erythroseptica var. pisi som beskrevs som ny art på ärt och åkerböna i England Analyser av sekvensdata visar att arten står nära P. sojae, och behöver klassificeras om. Mer kunskap behövs om värdväxtkrets, livscykel, praktisk betydelse, resistensbiologi. SLF-projekt samarbete med SLU i Uppsala, Findus R&D, Lars Persson och Jordbruksverket.

19 Ärtfält med Phytophthora

20 Phytophthora - Preliminära resultat, mottagliga arter och symptom Åkerböna Ärt Fodervicker Kikärt Lins Vårärt Luktärt

21 Phytophthora - rotröta i åkerbönor och ärt Vi är intresserade av observationer och uppgifter om smittade fält! Phytophthora rotröta på åkerböna. Blöt röta, mjuka rötter med svarta missfärgningar. Phytophthora oospor i ärtrot Aphanomyces euteiches oospor Ansvariga för projektet: Fredrik Heyman, SLU, Inst. f. Skoglig Mykologi och Patologi Mariann Wikström, Jordbruksverket Lars Persson, Brandsberga Gård

22 Mellangrödors sanerande effekt i ärtodling

23 Mellangrödors sanerande effekt Biofumigation Gröngödsling med korsblomstriga växter, som stjälkar och blad av olika senapsarter, vitkål, grönkål m.fl. Brassicaarter har i många utländska undersökningar reducerat angreppet av ett flertal jordburna sjukdomar, men även insekter, nematoder och bakterier (inte selektivt!) Glukosinolater i dessa växter bryts ned till flyktiga, giftiga substanser i marken. Det bildas bl.a. svavelhaltiga ämnen som organiska isothiocyanater, thiocyanater, nitriler, sulfider och andra produkter Sulfider och isothiocyanater är extremt giftiga för bl.a. Aphanomyces, som orsakar rotröta

24 Skörd av konservärter i ett Aphanomyces-smittat fält Förfrukt korn ± oljerättika 9000 p=0, Skörd (kg/ha T-100) Ingen fånggröda (stubb) Oljerättika

25 När och hur kan man så senap och oljerättika? Viktigt med en kraftig grönmassa så därför inte senare än mitten av augusti. Tillåtet fram till 20 augusti för fånggrödestöd. Det finns flera sätt att så in dessa grödor - enklast är att så dem i växande gröda med gödningsspridare (rampspridare) ca 2 veckor innan beräknad tröskning. Viktigt med fukt efter sådden för att fröna snabbt ska gro. Det går också bra att så dem strax efter skörden, t.ex. med Carrier utrustad med Biodrill, som har gett ett bra resultat i försök. En startgiva av kväve har gett mycket god effekt i försök. OBS! Detta är inte tillåtet om man har fånggrödestöd! Senapen/rättikan bör slås av med betesputs i slutet av oktober eller början av november och sedan omedelbart plöjas ned. I detta fall kan man inte få vårbearbetningsstöd.

26 Slutsatser sanerande mellangrödor Gröngödsling med olika senapsarter kan reducera angreppet av ärtrotröta och öka skörden i ärter. För att få denna positiva effekt är det mycket viktigt med en god etablering så att det blir en kraftig grönmassa som brukas ned.

27 Ascochyta spp. Tre arter av Ascochyta kan orsaka skador på ärtbaljor och frön (ärtfläcksjuka), stjälkar, blad och rötter. De tre arterna är: Ascochyta pisi, Mycosphaerella pinodes (synonym Ascochyta pinodes) och Phoma medicaginis var. pinodella (synonym Ascochyta pinodella) Ascochyta spp. kan orsaka upp till 50 % skördeförlust. Foto: M. Wikström

28 Ascochyta symptom Foto: A-K Arvidsson

29 Bekämpning av Ascochyta i ärt Växtföljd Friskt utsäde Kemisk bekämpning Det finns för närvarande sammanlagt 5 preparat registrerade mot svampsjukdomar i ärter: Amistar mot svampangrepp i odlingar av ärter och åkerbönor Signum mot svampangrepp i odlingar av ärter och bönor Kumulus mot mjöldagg i bl.a. konservärt (ej effekt mot Ascochyta) Apron XL mot svampangrepp i bl.a. ärter genom betning av utsädet (ej effekt mot Ascochyta) BA2892 = Cedress - mot svampsjukdomar i ärt genom betning av utsäde (i första hand effekt mot Ascochyta spp.) Utomlands betas ärtutsäde med Wakil XL. Har effekt mot Ascochyta, men är inte tillåtet i Sverige. Dock får importerat betat utsäde användas i Sverige.

30 TM Cedress En ny biologisk fröbetningsprodukt mot svampsjukdomar i ärt Utvecklad av MASE Laboratorierna i samarbete med Findus R&D AB och Lantmännen BioAgri

31 P. chlororaphis MA342 en naturlig jordbakterie Det aktiva bakterieisolatet i de biologiska betningsprodukterna Cedomon, Cerall och Cedress TM, som marknadsförs av Lantmannen BioAgri. b Isolaterad och utvald av forskare vid bslu Patenterad. EU Annex I godkänd 2004 (Lantmannen-BioAgri). Potential i flera grödor. Komplex verkningsmekanism. Registrerad för användning mot svampsjukdomar i ärt genom betning av utsäde i augusti 2010