Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Arido Degavro C J Advokatbyrå AB Kungsgatan Boden

Transkript

1 Mål FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Meddelad i Enhet 25 Stockholm KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud: Azita Ghiasvand Röda Korsets Flyktinggrupp i Sundsvall Esplanaden Sundsvall Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Arido Degavro C J Advokatbyrå AB Kungsgatan Boden MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 2 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) DOMSLUT avvisar yrkandet om resedokument. upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, samt beviljar klaganden permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatosförklaring. fastställer ersättning till Arido Degavro enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, l 070 kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. DokJd Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag - fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dortlse

2 förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelserna om sekretess i 21 kap. 5 och 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen beträffande uppgifter i bilaga l till denna dom samt för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress och dossiemurnmer och för uppgifter i övrigt i verkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som lagts fram vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom. 2

3 YRKANDEN M.M. 3 Klaganden begär att hon beviljas permanent uppehållstillstånd och resedokument. Som grunder anges flyktingskap och alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. l och 2 utlänningslagen samt synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 samma lag. Till stöd för sin talan vidhåller hon tidigare lämnade uppgifter samt tillägger i huvudsak följande. I mars 2011 påträffade hon sin make tillsammans med en annan kvinna. Hon blev mycket chockad och tumult uppstod varefter hon misshandlades av maken. Dagen efter tog hon kontakt med Migrationsverket och berättade vad som hänt Därefter placerades hon på kvinnojouren och fick hjälp med att polisanmäla händelsen. Sedan hon och maken kom till Sverige har han misshandlat henne vid flertalet tillfällen. Hon har däremot inte tidigare varit medveten om möjligheten att anmäla våld i nära relationer. Hon har nu placerats i skyddat boende på annan ort. Hon har även varit inlagd på sjukhus samt samtalar med kurator och psykolog. Under tiden på kvinnojouren mottog hon flera hot från maken. Även hans familj kontaktade henne och sade att det är oacceptabelt att en kvinna lämnar sin make utan någon vidare förklaring. Makens far har flera gånger sagt att han kommer se till att hon stenas till döds om hon återvänder till Iran. Av sin egen familj har hon fått veta att maken baktalat henne samt att han har sagt till både sin egen och hennes familj att hon har lämnat honom för en annan man. Makens fabricerade beskyllningar har lett till att hennes familj har slutat att höra av sig till henne och att de sagt att hon dragit skam över familjen. Hennes systers blivande make har dessutom avbrutit förlovningen med systern.

4 Hon har aldrig sagt att det enbart var hennes make som tog foton och filmade demonstrationer i Iran. 4 Våld mot kvinnor är utbrett i Iran. En del rapporter indikerar fortsatta s.k. hedersmord. Det finns ingen specifik lag som kriminaliserar våld i nära relationer och det finns inga offentliga eller privata skyddsmöjligheter för utsatta kvinnor. För att en iransk kvinna ska kunna skilja sig krävs att kvinnan uppvisar ett giltigt skäl. Enligt vissa rapporter krävs att maken skriver ett intyg att han inte kan försörja sin familj, är impotent, psykiskt sjuk eller drogmissbrukare för att kvinnan ska kunna erhålla äktenskapsskillnad ("Women 's rights in the Middle East and North Africa Iran ", Freedom House, från den 3 mars 2010 och "Country oforigin Information Report - Iran ", Home Office, från den 26 januari 2010). Till stöd för sitt uppgivna hälsotillstånd ger klaganden in ett kuratorsintyg daterat den 17 maj 2011 samt ett läkarintyg daterat den 23 maj Migrationsverket anser att det överklagade beslutet inte ska ändras. har den 5 oktober 2011 hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. Klaganden har vid förhandlingen i huvudsak uppgett följande. Hon minns inte exakt vilken månad hon demonstrerade, när hennes make greps eller när presidentvalet var. Hon råkade inte ut för något i hemlandet. Efter att maken hade häktats hade hon en känsla av att hon var förföljd men de kom inte efter henne. De hade redan gripit hennes make och hade ingen bevisning mot henne. Utöver att hon har lämnat Iran illegalt har myndigheterna kommit över filmerna och fotona från demonstrationerna. Hon själv figurerar inte på någon bild. I samband med att hennes make utsattes för tortyr erkände han att han agerat i samråd med henne. Hon och maken är efter-

5 sökta i Iran. Efter att de hade varit i Sverige i tre till fyra månader berättade familjen att de hade eftersökts. Familjen fick inga handlingar i samband med att hon och maken eftersöktes. 5 När hon påträffade sin make tillsammans med en annan kvinna och ifrågasatte hans handlande sade han att det var ett normalt beteende i Europa. När hon sade att hon i sådana fall skulle göra likadant slog han henne. Hon bodde på kvinnojouren i högst en vecka. Efter några dagar ringde maken och uttalade direkta dödshot mot henne. När hon dagen därpå berättade om hoten för en handläggare på Migrationsverket blev hon tillsagd att fortsättningsvis ha sin mobiltelefon avstängd. Senaste gången som hon hade kontakt med maken var när hon befann sig hos kvinnojouren. Utöver maken blev hon även kontaktad två gånger av sin svärfar och en gång av sin svåger. Maken hade sagt till dem att hon hade hittat en pojkvän och därtill lämnat hemmet. Innan hon stängde av sin mobiltelefon blev hon uppringd av sin svärfar som svor, använde fula ord och uttalade dödshot mot henne. Makens familj säger att hon har bedragit honom och att straffet för det är döden. Efter det sista samtalet med svärfadern har hon inte haft någon kontakt med makens familj. Efter att hennes make hade ringt till hennes familj och spridit lögnerna avbröt de kontaken med henne. Maken var jämt i kontakt med hennes familj så innan hon fick tag på dem hade han redan pratat med familjen. Hon vet inte varför de tror på maken istället för på henne men han har nog hittat på en bra historia. Inte ens hennes mor tror på henne. Hennes far och bröder har hotat henne, bl. a. har hennes bror sagt att de ska döda henne. Efter att hon stängde av sin mobiltelefon skaffade hon ett nytt simkort och nummer. Senaste gången som hon hade kontakt med sin familj var i slutet

6 av maj i år. Samtalet bestod av utfrågningar, tjafs och bråk. De frågade var hon bor, vem mannen som hon flyttat ihop med är och varför hon vill konvertera. Sedan dess svarar de inte när hon ringer. 6 När hon träffade Migrationsverket första gången berättade hon att hon lämnat Iran illegalt och att hon har konverterat till en annan religion. Hennes make har spridit det till alla som känner henne i Iran. För drygt ett år sedan blev hon intresserad av att besöka kyrkan. Hon vände sig till en präst och frågade hur man blir döpt. Prästen gav henne böcker och cd-skivor samt sade att hon var tvungen att ha kunskap om kristendomen. Efter incidenten med maken kunde hon inte döpa sig eftersom hon flyttade till en annan ort. Hon besökte Pingstkyrkan två till tre gånger men på grund av hennes psykiska kollapser kunde hon inte fortsätta att regelbundet besöka kyrkan. Hon har inte konverterat. Hennes make missbrukade dock detta och spred rykten till sin egen och hennes familj om att hon besökte kyrkan hela tiden och därtill hade konverterat. Vid ett återvändande till Iran skulle hon inte kunna få hjälp av sina anhöriga eftersom de har avvisat henne och själva påstår att de kommer döda henne. Iranska myndigheter kan inte skydda henne från våld från familjen. Hon vet inte om det har inletts någon rättsprocess mot henne. Migrationsverket har vid förhandlingen anfört i huvudsak följande. Det får anses märkligt att klaganden inte minns vare sig när presidentvalet ägde rum eller när demonstrationerna hölls. För det fallet att klaganden skulle ha varit efterlyst i Iran framstår det som underligt att hon inte eftersöktes hos sin svärfar. Klagandens uppgifter om att hennes familj hotat henne på grund av den påstådda konversionen har inte framkommit förrän vid den muntliga förhandlingen. Hon kan inte anses ha lämnat en trovärdig berättelse. Till detta kommer att otrohet inte per automatik innebär dödsstraff. Skulle domstolen anse att klaganden gjort sitt åberopade skyddsbehov san-

7 nolikt är det, om än inte vanligt, möjligt for en iransk kvinna att bosätta sig på ett annat ställe i landet. 7 DOMSKÄL Frågan om resedokument Klaganden har först i samband med överklagandet yrkat att hon ska beviljas resedokument. Frågan har således inte upptagits i det överklagade beslutet. Det sagda medför att domstolen är förhindrad att pröva frågan om klaganden har rätt till resedokument. Yrkandet härom ska därför avvisas. Utgångspunkter för prövningen av skyddsbehovet Parterna är överens om att klaganden har styrkt sin identitet och att hennes skyddsbehov därmed ska prövas mot förhållandena i Iran. Den allmänna situationen där är inte tillräcklig för att uppehållstillstånd ska beviljas generellt. En individuell prövning av de skäl som åberopats och de eventuella risker som klaganden löper vid ett återvändande ska därför ske. Klaganden har i huvudsak uppgett att hon riskerar repressalier från myndigheterna till följd av att hon deltagit i demonstrationer i samband med det senaste presidentvalet i Iran. Klaganden deltog i de flesta av de demonstrationer som genomfördes, under vilka hon ska ha både filmat och fotograferat. Vidare riskerar hon att dödas av såväl sin egen familj som av hennes makes familj då maken oriktigt uppgett för familjerna att klaganden lämnat honom för en annan man samt att hon har konverterat. Till följd härav har såväl makens familj som hennes egen familj uttalat hot mot henne.

8 Klagandens politiska aktiviteter i Iran 8 Vad först gäller den omständigheten att klaganden deltagit i demonstrationer i Iran kan konstateras att hon inte gett in någon skriftlig bevisning i detta avseende. Även om klaganden vid den muntliga förhandlingen i domstolen haft svårt att redogöra för såväl när demonstrationerna ägde rum som hur många hon deltagit i finner domstolen inte anledning att ifrågasätta hennes demonstrationsdeltagande eller att hennes make - som en konsekvens av hans deltagande - greps. Frågan är dock om detta är tillräckligt för att klaganden ska anses vara i behov av internationellt skydd. Inledningsvis konstaterar domstolen att det inte framkommit att klaganden haft en framträdande roll i de demonstrationer som hon deltagit i eller att hon därtill varit medlem i något politiskt parti. Klaganden har själv uppgett att hon känt sig förföljd efter att hennes make gripits men att hon inte personligen utsatts för något med anledning av hennes politiska engagemang. Till detta kommer att hon, från det att maken fnhetsberövades till dess att de lämnade Iran, inte heller eftersöktes av myndigheterna. Under den muntliga utredningen hos Migrationsverket den 29 april 2010 har klaganden vidare sagt att vare sig hon eller maken har efterfrågats efter att de lämnade landet. Vid den muntliga förhandlingen i domstolen har klaganden däremot uppgett att hennes familj berättat att myndigheterna har sökt efter henne och maken men att familjen inte mottog några handlingar, såsom kallelser, i samband med detta. Enligt domstolen är dessa andrahandsuppgifter inte tillräckliga för att klaganden ska anses ha gjort sannolikt att hon är av något reellt intresse för de iranska myndigheterna till följd av hennes demonstrationsdeltagande. Mot denna bakgrund är vad klaganden anfört i detta avseende inte tillräckligt för att hon ska anses vara i behov av internationellt skydd.

9 Hotbilden från klagandens och makens familj 9 Det kan inledningsvis konstateras att klaganden inte heller i denna del har åberopat någon skriftlig bevisning till stöd för det anförda skyddsbehovet Det ligger dock i sakens natur att många av de förhållanden som åberopas av en asylsökande angående skyddsbehov inte kan göras sannolika med skriftlig eller annan bevisning. I förarbetena till utlänningslagen framhålls därför att beviskraven inte kan ställas allt för högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Sökandens berättelse far därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (se prop. 1996/97:25 s. 98). Hotbilden från klagandens och makens familj har uppstått först i Sverige som en direkt konsekvens av separationen från maken. Frågan har således inte upptagits av det överklagade beslutet varför domstolen lägger stor vikt vid vad klaganden uppgett vid den muntliga förhandlingen i domstolen. Enligt domstolen har klaganden på ett konsekvent sätt berättat om makens omilda behandling av henne samt om det händelseförlopp som ledde fram till att hon lämnade maken. Hon har vidare kunnat redogöra för hur familjerna reagerat vid samtal med henne samt för innebörden av de hot som meddelats mot henne. Enligt domstolen ger även hennes berättelse vid den muntliga förhandlingen stöd för att hon verkligen upplevt det hon berättat om. Klaganden har därmed gjort sin berättelse trovärdig och sannolik och migrationsdomstolen lägger den därför till grund för bedömningen av om hon är i behov av skydd. Det sagda innebär att domstolen i det följande utgår från att såväl klagandens egen som makens familj uttalat dödshot mot henne till följd av makens beskyllningar om att hon varit otrogen och därtill konverterat.

10 Enligt domstolen har klaganden inte gjort sannolikt att de hot som meddelats har sin grund i att hon är kvinna eller i någon annan av de uppräknade flyktinggrunderna i 4 kap. l utlänningslagen. Klaganden är därmed inte att betrakta som flykting enligt nämnda lagrum. 10 Klaganden har dock gjort sannolikt att hon - vid ett återvändande till Iran - riskerar att utsättas for sådan skyddsgrundande behandling som avses i 4 kap. 2 utlänningslagen samt att hon inte skulle kunna vända sig till de iranska myndigheterna för att fa hjälp då konflikten är en privat familjeangelägenhet Hon har därmed rätt till skydd som alternativt skyddsbehövande om hon inte kan fa skydd i någon annan del av Iran. Det är Migrationsverket som har bevisbördan och som företrädesvis ska identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett relevant och rimligt internflyktsalternativ i det enskilda fallet (jfr MIG 2009:4). Migrationsverket har vid förhandlingen i domstolen anfört att det är möjligt för en iransk kvinna att bosätta sig på ett annat ställe i landet. Det har i målet dock inte framkommit att klaganden har något socialt nätverk eller anknytning till andra platser i Iran. Enligt domstolens sammantagna bedömning saknas det därmed ett internt flyktalternativ. Klaganden är därmed att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen och ska enligt 4 kap. 3 a första stycket samma lag beviljas alternativ skyddsstaiusforklaring. Hon har således rätt till uppehållstillstånd. Det finns inga omständigheter som talar mot att uppehållstillståndet ska vara permanent. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket utlänningslagen att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. Av 2 kap. 8 samma lag framgår att klaganden inte behöver arbetstillstånd. Vid denna utgång saknas anledning att gå in på frågan om det finns synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen.

11 HUR lykpj ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110) 11 /Gunnar (fryfctafson (sköjatctigj Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Mohibul Ezdanikhan, Karl- Gustaf Franzén och Peter Kvarnheden. Camilla Juhlin har varit föredragande. Rådmannen Gunnar Gustafsons skiljaktiga mening Jag är skiljaktig beträffande utgången i målet på grund av följande. Vad först gäller klagandens uppgivna demonstrationsdeltagande i Iran kan konstateras att hon har lämnat olika uppgifter huruvida hon själv även fotograferat och filmat under demonstrationerna. Till detta kommer att hon inte heller närmare kunnat uppge när demonstrationerna tog vid eller hur många hon deltagit i. Under handläggningen hos Migrationsverket har klaganden upp gett att hon inte eftersökts i Iran, vare sig före eller efter att hon lämnade landet. Vid den muntliga förhandlingen har hon dock upp gett att hennes familj, tre till fyra månader efter ankomsten till Sverige, har berättat att hon är eftersökt. Någon förklaring till varför denna omständighet framkom först vid förhandlingen i domstolen, och inte under verkets handläggning trots att den redan då måste varit känd för klaganden, har hon inte gett. Oavsett dessa brister i trovärdighetsavseende instämmer jag i majoritetens bedömning såsom den framkommit ovan, nämligen att vad klaganden anfört om sitt demonstrationsdeltagande inte är tillräckligt för att hon ska anses vara i behov av internationellt skydd. Det saknas anledning att ifrågasätta att klaganden har behandlats dåligt av sin make. Däremot anser jag att klaganden har lämnat en vag och detaljfat-

12 tig berättelse avseende det händelseförlopp som ska ha resulterat i hot från såväl makens som hennes egen familj. Vid den muntliga förhandlingen i domstolen har klaganden inte på ett konkret sätt kunnat redogöra för omfattningen av eller innebörden av de samtal som hon ska ha mottagit. Givet att det kan vara svårt att i detalj redogöra för uppslitande händelser anser jag inte att klaganden har kunnat beskriva omständigheterna kring samtalen annat än med knapphändiga ord. Att klaganden inte mer detaljerat kunnat beskriva vilken kontakt hon de facto haft med familjerna eller vad som sades vid samtalen framstår som märkligt då samtalen utgör själva grunden till hennes åberopade skyddsbehov i den delen. Till detta kommer att klaganden vid den muntliga förhandlingen har lämnat nya uppgifter bestående 1 att hon tidigare besökt Pingstkyrkan och att maken härefter oriktigt sagt till familjerna att hon har konverterat. Då uppgifterna framkommit först i ett sent skede anser jag att de närmast bör ses som en upptrappning av klagandens asylberättelse. 12 Mot denna bakgrund samt med beaktande av de brister i trovärdighetsavseende som jag anser finns beträffande berättelsen om hennes aktiviteter i hemlandet anser jag inte att klaganden har gjort sannolikt att hon vid ett återvändande till Iran riskerar att utsättas för sådan asylgrundande förföljelse eller sådan skyddsgrundande behandling som avses i 4 kap. l och 2 utlänningslagen. Då det inte heller i övrigt finns skäl att bevilja klaganden uppehållstillstånd ska överklagandet således avslås. I övriga frågor är jag ense med majoriteten.

13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Bilagal Mål nr UM Sida l (1) DOMSBILAGA SEKRETESS Migrationsverkets < Dok.Idll3780 Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen l Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

14 SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL l ro Q Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts nät domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes narrm^ personmin-ime^ yrke ; postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan pkts där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn^ målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.

15 Asylprövningsenheten i Boden Sandra Ek Migrationsverket Beslut Beteckning Akt /8 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande essi f medborgare i Iran Offentligt biträde: David Boberg, Piteå Advokatbyrå AB, Box 720, Västergatan Piteå Beslut Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja de sökande flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring J utvisa de sökande, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att de sökande reser till Iran, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem bevilja det offentliga biträdet David Boberg tjugotvåtusentvåhundratrettioen (22 231) kronor i ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till David Boberg och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Boden Besöksadress Garnisonsgatan 6 A Postadress Box 103 SE Boden Telefon Teletax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

16 Beteckning 2/8 Ansökan med mera _ _ * j% _ <le sökande) reste, enligt egna uppgifter, in i Sverige den 1 6 mars 2010 och ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd den 19 mars De sökande har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva de sökandes rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för sin ansökan har de sökande bland annat uppgett att de i första hand är att anse som flyktingar eftersom de riskerar att utsättas för förföljelse på grund av att( ~~ " gripits och anklagats för att vara islams fiende. De sökande är i andra hand att anse som skyddsbehövande och i vart fall föreligger synnerligen ömmande omständigheter. De sökande har lämnat in ett shenasnameh gällandet ett shenasnameh ~ ~"~ ~ _ och Skälen för beslutet Identitet och utgångspunkter för prövningen Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även inbegriper att sökanden måste göra sin identitet sannolik. I en prövning av en asylansökan ska alltid först bedömas om sökanden har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolikt. Därefter får de åberopade skyddsskälen prövas (MIG 2007: 1 2). De sökande har lämnat in ett shenasnameh gällandel _ bch ett shenasnamehl f I beaktande av dessa handlingar samt de uppgifter som har framkommit i de sökandes ärende finner Migrationsverket att de sökande har styrkt sina identiteter och sitt medborgarskap, därför prövas asylskälen och frågan om återvändande gentemot Iran. Enligt Migrationsverkets mening är den allmänna situationen i Iran inte sådan att det finns skäl att på generella grunder bevilja uppehållstillstånd för medborgare från Iran med stöd av bestämmelserna i 5 kap. l utlänningslagen. Skyddsbehov kan ändå föreligga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Migrationsverket bedömer att beslut kan fattas på befintligt material. Därför anser Migrationsverket att de sökande inte är flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet Dokumentid:

17 Beteckning 3/8 - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör f sin religion * - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. De sökande har inte lämnat in några handlingar vad gäller sina uppgivna Dokumentid:

18 Beteckning 4/8 asylskäl och resväg. Migrationsverket har endast deras berättelse att utgå ifrån vid prövningen av ärendet. De sökande har uppgett att de har deltagit i demonstrationer i Teheran vid flertal tillf allén.( har filmat och tagit bilder av demonstrationer i Teheran med sin mobiltelefon. Filmerna innehåller bilder när folk torteras och dödas. I december 2009 uppsökte tre personer de sökandes bostad. ' mobiltelefon och bärbara dator beslagtogs och personerna utsatte 'för misshandel samt förde honom till ett häkte där han befann sig i cirka två till tre dagar innan han fördes vidare till Evin-fängelset. Det var många som gripits vid denna tidpunkt och den iranska ledaren ayatollan Khameini förklarade i massmedia att de gripna var islams fiender och skulle avrättas. I fängelset besökte^r f av en av sin fars bekanta som är högt uppsatt i regimen. Ett par dagar efter detta besök ble\ ~f sjuk och togs till fängelsets vårdcentral. / H blev medvetslös och när han återfick medvetandet befann han sig på ett sjukhus som heter Baghiatalah i Teheran, där han övervakades av vakter. Efter tre dagars sjukhusvistelse kom två tjänstemän och hämtadej.., i i syfte att föra tillbaka honom till fängelset. Dessa två tjänstemän var skickade av l "fy fars bekante som var högt uppsatt i regimen och tog ^ "l till en bil där{_ redan befann sig. De sökande åkte direkt till Meharabad flygplatsen där de tog ett flyg till Urumie för att sedan resa via Turkiet till Sverige. T har uppgett att hon har utsatts för förföljelse av myndigheterna i sitt hemland genom att hennes hem har blivit genomsökt, hennes make arresterats och hon har känt sig förföljd. Vid ett återvändande till Iran riskerar de sökande avrättning eller livstids fängelse eftersom alla som gripits förklarats vara fiender till islam. De sökande kan inte bosätta sig på någon annan plats i sitt hemland eftersom de skulle hittas oavsett var de bor. Migrationsverket gör följande bedömning av de anförda asylskälen. De sökande uppger att de har deltagit i flertal demonstrationer och att^ """" har filmat när personer torterats och dödats. [ ""har därefter i december år 2009 misshandlats och fängslats samt via massmedia anklagats av ayatollah Khameini för att vara fiende till islam och därmed dömts till döden. Migrationsverket konstaterar attt ) lämnat vaga svar vad gäller domstolen och vad han ska ha dömts till.(_ "l har uppgett att det var en domstol han var på men det var ingen vanlig domstol utan det kallades bara för domstol och att det stod bara några saker på ett papper, vilket Migrationsverket finner märkligt. ( /""har inte kunnat visa på hur just han blivit uppmärksammad av myndigheterna utan tror att han kan ha blivit Dokumenlid:

19 Beteckning 5/8 förföljd, men han vet inte. ""^^ har vidare uppgett att både han och i^ l har filmat och tagit bilder av demonstrationer medan l uppgett att det endast var( ^ som tog bilder och filmade demonstrationer, vilket Migrationsverket konstaterar är en trovärdighetsbrist. Migrationsverket konstaterar vidare att ^ ~~. uppgett att han arresterats tillsammans med många personer och att ayatollah Khameini uttalat sig generellt i massmedia angående de arresterade. Migrationsverket finner därmed att det inte finns något som pekar på att^ personligen skulle vara i myndigheternas blickfång. ^_ ^ har vidare uppgett att han inte vet vad han riskerar vid ett återvändande till sitt hemland men han tror att han kommer att dödas eller fängslas eftersom ayatollah Khameini i massmedia har meddelat folket att det kommer att hända. Migrationsverket finner det vidare märkligt att' "~" tagit bilder och filmat demonstrationer utan att något syfte med bilderna och filmerna utan endast för att ha dessa för sig själv, med tanke på den risk det inneburit för(~ Vi finner det vidare anmärkningsvärt att de sökande foar k^inat resa med flyg från_ Teheran till Urumie omedelbart som { ämnade sjukhuset. Om (^ var så intressant för myndigheterna i Iran borde han ha varit efterlyst och stoppats vid flygplatsen i Teheran och Migrationsverket finner berättelsen om] flykt generellt osannolik. Vid en samlad bedömning finner Migrationsverket, med tanke på den diffusa hotbilden, brister på detaljer gällande anklagelsen mot'~ samt vissa trovärdighetsbrister, att de sökande inte har kunnat göra sannolikt att de har behov av internationellt skydd. ^ligratfbnsverket bedömer därmed att de sökande inte gjort sannolikt att de vid ett återvändande till Iran skulle riskera sådan förföljelse angående flyktingskap som avses i 4 kap. l utlänningslagen. Inte heller bedöms de sökande ha gjort sannolikt att de är alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Mot bakgrund av vad som har framkommit bedömer Migrationsverket därför att de sökande inte är flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande. Därför får de sökande inte flyktingstatusförklaring, a!ts~rativ^ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförkiaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att de sökande inte är flyktingar, alternativt - skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande får de sökande inte Dokumentid:

20 Beteckning 6/8 flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring.. $"' Därför får de sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s.185) till lagen ska detffeärafråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Vid denna bedömning tas hänsyn till den sökandes hälsotillstånd, anknytning till Sverige och situationen i hemlandet. Grunder till att uppehållstillstånd får beviljas på denna grund utifrån hälsotillstånd kan vara en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Migrationsverket konstaterar att det i ärendet inte framkommit något som medför att det kan anses föreligga synnerligen ömmande omständigheter med hänsyn tagen till de sökandes hälsotillstånd. De sökandes vistelsetid i Sverige kan inte heller ligga till grund för uppehållstillstånd. J Det föreligger inga generella verkställighetshinder till Iran. Då omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom de sökande inte beviljas uppehållstillstånd kan inte heller ansökan om arbetstillstånd bifallas. Eftersom det inte finns någon grund för att ge de sökande uppehållstillstånd avslår Migrationsverket ansökan och utvisar de sökande från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Pernilla Munkhammar / Sandra Ek Beslutsfattare v. Föredragande Dokumentid:

21 Beteckning 7/8 Kopia till Boberg David Dokumentid: