DOM Meddelad i Göteborg

Transkript

1 DOM Meddelad i Göteborg Mål nr UM Enhet 2:4 1 KLAGANDE 1. Zolhaja Rahmatiar, Hajiera Rahmatiar, Ombud och offentligt biträde: Advokat Cecilia Kongbäck Odevall Advokatbyrå AB Box Göteborg MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Göteborg Kållered ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 17 mars 2011, diarienr och SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL DOMSLUT Migrationsdomstolen beviljar Zolhaja Rahmatiar och Hajiera Rahmatiar permanent uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen beslutar att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Cecilia Kongbäck med kr, varav kr för arbete, 803 kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Migrationsdomstolen beslutar med stöd av 43 kap. 5 offentlighets- och sekretesslagen att sekretessen enligt 37 kap. 1 samma lag ska bestå för de uppgifter som förebringats vid domstolens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Sten Sturegatan måndag fredag Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 09:00-15:00

2 2 BAKGRUND Zolhaja Rahmatiar och Hajiera Rahmatiar ansökte den 12 augusti 2010 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. De anförde i huvudsak följande. De är i hemlandet Afghanistan hotade till livet av Zolhaja Rahmatiars dotter Hadias före detta make. Anledningen är att Hadia skilde sig från honom och gifte om sig med en annan man. Före detta maken har dödat den nya maken och dottern Hadia har flytt till Indien. Före detta maken har därefter bett om att få gifta sig med den yngre dottern Hajiera vilket de vägrat. Han är en mycket mäktig man och det finns risk för att Hajiera kommer att bli tvungen att mot sin vilja gifta sig med honom. De är också utsatta som ensamma kvinnor utan manligt nätverk eller stöd av någon klan. Migrationsverket avslog ansökan med i huvudsak följande motivering. Den berättelse som Zolhaja Rahmatiar lämnat är mycket vag och odetaljerad samt innehåller åtskilliga motstridiga uppgifter. Hon har inte kunnat förtydliga sina uppgifter. Både Zolhaja Rahmatiar och Hajiera Rahmatiar kan inte ge några kronologiska tidsangivelser kring de händelser de åberopar. Det har inte framkommit att Zolhaja Rahmatiar haft några större svårigheter att klara sig efter att maken avlidit för 15 år sedan och sedan hennes söner lämnat hemmet. I provinsen råder svåra motsättningar. Det har dock inte framkommit omständigheter som innebär att Zolhaja Rahmatiar och Hajiera Rahmatiar är att betrakta som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övriga skyddsbehövande. Inte heller föreligger synnerligen ömmande omständigheter. YRKANDEN M.M. Zolhaja Rahmatiar och Hajiera Rahmatiar yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar dem uppehålls- och ar-

3 3 betstillstånd. De anför i huvudsak följande. Det råder svåra motsättningar i Kabul som snart kan komma att utvecklas till en inre väpnad konflikt. Vidare är de ensamma kvinnor utan socialt skyddsnät i Kabul. Det har förekommit missförstånd vid utredningarna på grund av språkförbistringar och för att Zolhaja Rahmatiar mått mycket dåligt och haft svårt att koncentrera sig. Zolhaja Rahmatiars dotter Hadia har flytt till Indien på grund av hotbilden från före detta maken. Även Zolhaja Rahmatiar och Hajiera Rahmatiar flyttade till en annan stadsdel för att undkomma hoten från före detta maken. Situationen i Afghanistan och Kabul är också allmänt sätt mycket svår och det finns inte skydd att få från myndigheterna. Hajiera Rahmatiar har inte heller fått föra fram sina skäl på ett korrekt sätt genom en tolk som hon förstått. Zolhaja Rahmatiars hälsotillstånd är sådant att hon inte klarar av längre möten. Hon har vårdats för lårbensfraktur och depression. Hon har en längre tid haft problem med att hon svimmar och tappar balansen. Hennes möjligheter att förklara händelserna i kronologisk ordning och hålla en röd tråd är begränsade. Det är inte möjlighet att verkställa dem till hemlandet på grund av den allmänna situationen där och den personliga hotbilden som föreligger. Till stöd för talan har ingetts - journalhandlingar avseende Zolhaja Rahmatiar - beslut om bistånd i form av hjälp i hemmet för Zolhaja Rahmatiar Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till det som anförts i det överklagade beslutet samt tillägger i huvudsak följande. Utredningen med Hajiera Rahmatiar avbröts då hon upplevde problem med tolkningen. Därefter informerades det offentliga biträdet om att ytterligare utredning bedömdes obehövligt. Någon invändning mot detta inkom inte

4 4 från det offentliga biträdet. De uppgifter som lämnats i ärendet tyder på att det funnits ett adekvat och manligt nätverk deras fall. De hälsoproblem som åberopas är inte av sådan art att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser I fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (1 kap. 10 UtlL). Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket UtlL). Med flykting avses en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. 1 första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 andra stycket UtlL).

5 5 Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att - det finns grundad anledning att anta att utlänningen om han eller hon återvänder till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och - utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som framgår ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 andra stycket UtlL). Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (4 kap. 2 a första stycket 1 UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 a andra stycket UtlL). Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänning-

6 6 ens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet (5 kap. 6 första stycket UtlL). Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer (5 kap. 6 andra stycket UtlL). Därför får Zolhaja och Hajiera inte uppehållstillstånd så som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Den allmänna situationen i Afghanistan är inte sådan att Zolhaja och Hajiera endast av den anledningen ska beviljas uppehållstillstånd. En bedömning av deras individuella skäl ska därför göras. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolik. Detta innebär att han eller hon själv i första hand ska tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning för bedömningen av hans eller hennes behov av skydd. Kan en asylsökandes berättelse inte göras sannolik med skriftlig eller annan bevisning bör den godtas om den förefaller trovärdig. Det finns skäl att ifrågasätta trovärdigheten i den berättelse som Zolhaja och Hajiera har lämnat. Zolhaja har lämnat vaga och motstridiga uppgifter om t.ex. när dottern gifte sig med Suleiman, när och hur de skilde sig, hur det gick till och hur ofta Suleiman krävde att få gifta sig med Hajiera. Det är också oklart på vilket sätt han skulle vara en mäktig person. De oklara uppgifterna har inte fått någon förklaring. Att Zolhajas hälsotillstånd är orsaken till hennes svårigheter att redogöra för de aktuella händelserna finner inte stöd i t.ex. ett läkarintyg. Hajiera har inte heller genom sin berättelse klargjort de åberopade omständigheterna.

7 7 Vidare är det osannolikt att Suleiman, som fått sin före detta fru och hennes nya make fängslade, får ut Hajiera från fängelset för att sedan låta henne bo hos sin familj en längre tid, eventuellt så länge som ett år. Zolhaja och Hajiera flyttade också till en annan stadsdel i Kabul och ska där ha undkommit hoten från Suleiman. Zolhaja och Hajiera har inte genom sina berättelser gjort sannolikt att de vid ett återvändande till Afghanistan löper risk att utsättas för sådan förföljelse eller skyddsgrundande behandling att de ska anses vara flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Därför får Zolhaja och Hajiera inte uppehållstillstånd så som övrig skyddsbehövande. Migrationsdomstolen instämmer i Migrationsverkets bedömning att det råder svåra motsättningar i provinsen Kabul (se Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och internflykt i Afghanistan, ). Med svåra motsättningar avses bl.a. politisk instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar om befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. Det ska finnas ett orsakssamband mellan de övergrepp utlänningen riskerar att utsättas för och de svåra motsättningarna som finns i hemlandet (se prop. 2004/05:170 s. 274) Situationen i Afghanistan och Kabul är svår. De svåra motsättningarna drabbar dock i stort sett alla som bor där oavsett kön osv. Det har inte framkommit att det finns konkreta hot om övergrepp som Zolhaja och Hajiera riskerar i hemlandet, som har samband med den svåra situationen i

8 8 där. Därför finns inte anledning att bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Därför får Zolhaja och Hajiera uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (se t.ex. MIG 2007:15). Det krävs med andra ord att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt (se MIG 2007:35). När det gäller utlänningens anpassning till Sverige ska det enligt förarbetena till bestämmelsen vara fråga om en anpassning till svenska förhållanden under en avsevärd vistelsetid i Sverige. När det gäller Zolhajas hälsotillstånd har det framkommit att hon opererats och varit inlagd för lårbensfraktur. Hon har också sökt vård för andra åkommor som frakturer, yrsel, svimningar och depression. I målet är ingivet journalhandlingar men i avsaknad av läkarintyg visar dessa inte att hennes hälsotillstånd är synnerligen allvarlig. Zolhaja har också gett in beslut från omsorgsförvaltningen i Trollhättans stad, som visar att hon är berättigad till hjälp i hemmet i form av duschning och leverans av mediciner. Zolhaja och Hajiera har varit i Sverige i drygt ett år vilket inte kan anses vara särskild lång tid. Deras hälsotillstånd och anpassning till Sverige kan inte anses vara tillräckligt starka skäl som i sig berättigar till uppehållstillstånd. Vid bedömningen ska även tas hänsyn till Zolhaja och Hajieras situation i hemlandet. Med utlänningens situation i hemlandet avses bl.a. hans eller

9 9 hennes anknytning till det landet samt även förhållanden som - utan att vara skyddsgrundande - gör att en avvisning eller utvisning till hemlandet framstår som olämplig vid en samlad bedömning av utlänningens personliga situation. Dit hör praktiska verkställighetshinder som inte är av tillfällig natur, social utstötning, traumatisering till följd av tortyr eller liknande svåra upplevelser i hemlandet eller till följd av människohandel (se prop. 2004/05:170 s och MIG 2009:31) Av landinformation framgår bl.a. att kvinnor i Afghanistan utsätts för omfattande diskriminering och våld. Övergrepp mot kvinnor är mycket vanligt förekommande, trots att den afghanska konstitutionen slår fast att kvinnor och män har samma rättigheter. Barn är också en särskilt utsatt grupp i Afghanistan. De pågående konflikterna i landet har försvårat barns tillgång till utbildning, hälsa och en trygg levnadsmiljö (se Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2010, s. 1 och 14-15) Migrationsverket har i sitt rättsliga ställningstagande ovan uppgett bl.a. följande. Efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och rättsväsendets arbete visar generellt stora brister, vilket beror på den svåra säkerhetssituationen i landet, bristande vilja att agera korrekt, kapacitetsbrist, utbredd korruption och maktspel. Kvinnor som anmäler övergrepp riskerar att själv utsättas för övergrepp av rättsvårdande personal. Det saknas skydd att få från myndigheterna. Det är inte heller i normalfallet relevant att hänvisa till beskydd av den enskildes nätverk/klan. Kvinnor har inte möjlighet att resa utan sällskap av en man. Familjekonstellationer som leds av ett kvinnligt överhuvud har som regel små möjligheter att klara sig utan stöd av ett manligt nätverk. Den utsatthet ensamma kvinnor utan manligt nätverket kan ha ska beaktas. Beträffande frågan om Zolhaja och Hajiera har ett socialt nätverk i hemland har följande framkommit. Zolhajas make avled för 15 år sedan. Hon

10 10 har försörjt sig genom pengar hon fått genom den taxi maken lämnade efter sig. Hennes söner har tidigare bott tillsammans med henne men är nu försvunna. Migrationsverket har i sitt beslut redogjort för att Zolhaja har klarat sig utan sin make i 15 år och att Hajiera har gått i skolan vilket tyder på att det funnits ett manligt nätverk. Det har dock inte framkommit att de i dag har ett socialt nätverk i hemlandet eller att de har kvar sin försörjning eller sin bostad. Situationen i landet är enligt landrapporteringen svår för de flesta. Därtill kommer det faktum att det i detta fall är tal om en ensam kvinna och ett barn. Zolhaja har också en vacklande hälsa och har idag insatser från socialtjänsten. Hennes möjligheter att i hemlandet sörja för sin dotter utan stöd av ett nätverk kan starkt ifrågasättas. Det är sannolikt att de skulle mötas av oumbärliga förhållanden om de återvände till hemlandet. Migrationsdomstolen anser vid en sammantagen bedömning att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Zolhaja och Hajiera ska därför beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3110) Rolf Samuelsson Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Birgitta Fagerkvist, Carolina Hultgren och Jan Pettersson (skiljaktig mening, se nedan). Föredragande i målet har varit föredraganden Johanna Embretsén.

11 11 Nämndemannen Jan Petterssons skiljaktiga mening Det finns skäl att ifrågasätta att Zolhaja och Hajiera inte har ett adekvat nätverk i hemlandet mot bakgrund av att Zolhaja har kunnat försörja sig sedan maken avlidit för 15 år sedan. Dottern har också haft möjlighet att studera. Av landinformation framgår också att det är möjligt att leva i Afghanistan som ensamstående med barn vilket Zolhaja till synes har gjort utan några större svårigheter. Överklagandet ska därför avslås.

12 Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.

13 Asylprövningsenhet 3 i Göteborg Karoline Jungegård Migrationsverket Beslut Beteckning Akt 1.22 l/ 10 Förvaiininasrärtsn ~~* teborg Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande Rahmatiar, Zolhaja, född , K, Rahmatiar, Hajiera, född , K, medborgare i Afghanistan Adress: Slättbergsvägen 22 Lgh 10, Trollhättan l Enhet O Offentligt biträde: Cecilia Kongbäck, Odevall Advokatbyrå AB, Box 5052 Södra Vägen Göteborg * Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - ej bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsbehövandestatus eller övrig skyddsbehövandestatus - utvisa Zolhaja och Hajiera Rahmatiar med stöd av 8 kap, 7 utlänningslagen -utvisningen ska verkställas genom att Zolhaja och Hajiera Rahmatiar reser till Afghanistan, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem - bevilja det offentliga biträdet Cecilia Kongbäck tjugofemtusenniohundranittiosju (25997) kronor i ersättning, varav 4993 kronor är moms. Staten står för ersättningen och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket AsySprövnsngsenhet 3 i Göteborg Besöksadress Streteredsvägen 88 Postadress SE Kållered Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverke4.se Hemsida Organisationsnr Doku mentid;

14 Asylprövningsenhet 3 i Göteborg Karoline Jungegård Migrationsverket Beslut Beteckning Akt /10 Fö rva J tn i n 9 s rätte n igöteborg] O Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande Rahmatiar, Hajiera, född , K, Rahmatiar, Zolhaja, född , K, medborgare i Afghanistan Adress: Slättbergsvägen 22 Lgh 10, Trollhättan Offentligt biträde: Cecilia Kongbäck, Odevall Advokatbyrå AB, Box 5052 Södra Vägen Göteborg Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - ej bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsbehövandestatus eller övrig skyddsbehövandestatus - utvisa Zolhaja och Hajiera Rahmatiar med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen -utvisningen ska verkställas genom att Zolhaja och Hajiera Rahmatiar reser till Afghanistan, om de inte visar att något annat land kan ta emot dem Migrationsverket Asylprövningsenhet 3 i Götsborg Besöksadress Stretsredsvägen B8 Postadress SE-42S80 Kållered Tei efon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverke1.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid: