Ombud och offentligt biträde: advokat Per Stadig Advokatfirman Per Stadig AB Box Stockholm

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr UM Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (l 3) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: advokat Per Stadig Advokatfirman Per Stadig AB Box Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , bilaga 2 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. bifaller - med upphävande av Migrationsverkets beslut i tillämpliga delar - överklagandet och förklarar att klaganden ska beviljas permanent uppehållstillstånd. 2. Det åligger Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och även i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder. 3. fastställer ersättning till Per Stadig som offentligt biträde till kr, varav kr avser arbete, l 040 kr avser tidsspillan, 90 kr avser utlägg och kr avser mervärdesskatt. 4. förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretess enligt 21 kap. 5 och Dok.Idll755 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag-fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 Sida 2 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter i bilaga l till denna dom, för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, dossiernummer och för uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som förebringats vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom.

3 Sida 3 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Migrationsverket beslutade den 27 juli 2009 att avslå klagandens ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument samt att utvisa honom med stöd av 8 kap. 7 UtlL. Utvisningen ska verkställas genom att han reser till Iran om han inte visar att något annat land kan ta emot honom. Skälen för beslutet framgår av bilaga 2. Klaganden överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar permanent uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument. Klaganden anför följande. Migrationsverket har ifrågasatt så gott som allt han uppgett beträffande sin konvertering och de iranska myndigheternas kännedom om denna. De ifrågasätter även hans uppgifter om vad som hände vid försöket att verkställa utvisningsbeslutet. Han har svårt att styrka med skriftlig bevisning vilken information de iranska myndigheterna fick del av vid verkställighetsförsöket. Han har berättat vad som hände och det finns inget som gör att det finns anledning att ifrågasätta hans uppgifter. Att han inte mottogs av de iranska myndigheterna kan inte rimligen tolkas som att han inte riskerar förföljelse vid ett återvändande när han tillåts inresa. Klaganden anför vidare följande. Beträffande de risker han löper till följd av sitt förhållande med en kvinna, synes Migrationsverket utgå från att Iran är en rättsstat och att klaganden inte riskerar problem om anklagelserna mot honom är falska. Mot bakgrund av vad som är känt om förhållandena i Iran är det märkligt att verket anser att klaganden har möjlighet att få en rättvis rättegång. Situationen i Iran har dessutom förändrats drastiskt sedan tidigare beslut. Situationen för konvertiter har också dramatiskt förändrats genom det lagförslag, som nu behandlas av det iranska parlamentet. Även om lagen ännu inte trätt i kraft visar den på de exekutiva myndigheternas inställning till konvertiter.

4 Sida 4 Migrationsverket, som bestrider bifall till överklagandet, anför följande. Migrationsverket anser inte att händelserna i Iran under sommaren 2009 påverkar bedömningen av klagandens skäl. I målet ingiven landinformation ger också stöd för att konvertiter generellt sett inte riskerar förföljelse eller dylikt så länge de inte på ett mer öppet sätt, exempelvis genom missionerande, utövar sin religion. I målet är det därför inte konverteringen i sig eller huruvida denna kommit till myndigheternas kännedom som är avgörande, utan i vilken grad själva religionsutövandet sker öppet eller på ett för myndigheterna provocerande sätt. Migrationsverket anser i första hand att klaganden inte gjort sannolikt att det blivit känt för myndigheterna i Iran att han konverterat. Även om det har kommit till myndighetemas kännedom är detta inte i sig tillräckligt för att det ska anses föreligga ett skyddsbehov. Klaganden inkommer härefter med genmäle. Muntlig förhandling har den 23 mars 2010 på klagandens begäran hållit muntlig förhandling i målet inom stängda dörrar. kan konstatera att klaganden under denna förhandling - trots flera påpekanden härom - uppträder påfallande obalanserat och demonstrativt vägrar besvara flera av Migrationsverkets frågor. Klagandens berättelse Han kände sig förföljd och hotad av familjen till den flicka han anklagades för att ha våldtagit. Han kände sig även förföljd av myndigheterna med anledning av anklagelsen. Beslutet att fly hemlandet grundande sig dock i att han konverterade till kristendomen. Migrationsverket försökte år 2005 att verkställa hans tidigare utvisningsbeslutet trots att de visste att detta sannolikt inte skulle gå. De iranska myn-

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM digheterna ville inte ta emot honom varför han återvände till Sverige med samma flyg. Klaganden påstår vidare art de eskorterande poliserna vid verkställighetsförsöket skulle ha överlämnat hans personakt till de iranska myndigheterna som kopierade handlingarna. De eskorterande polismännen ska, enligt klaganden, även ha mottagit pengar i utbyte mot informationen. Han anför att överlämnande av information i samband med utvisningar tidigare var ganska vanligt och att detta även uppmärksammats av TV. Polisen har efter att detta uppmärksammats i media ändrat sina rutiner, men det hjälper knappast dem som utsatts för detta tidigare. Tillbaka i Sverige efter det misslyckade verkställighetsförsöket placerades han ånyo i förvar. Sammanlagt satt han häktad i nära elva månader. Han anför att tiden efter verkställighetsförsöket bör tillgodoräknas honom som legal vistelsetid och att han därför ska få stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 UtlL. Slutligen uppger klaganden att han numera besöker kyrkan då och då. Han påtalar också att allt i hans ärende tyder på att myndigheterna fått kännedom om att han konverterat. Han vill inte uttala sig om huruvida händelserna i Iran under 2009 påverkar riskerna för honom, men anför att man inte straffas - vare sig enligt ett kriminallagstiftningsförslag eller enligt sharialagar - om man tar livet av en konvertit i Iran. Migrationsverkets utsaga Utvecklingen i Iran under 2009 påverkar inte det överklagade beslutet eftersom klaganden inte anför några politiska skäl. Konvertiter riskerar inte förföljelse i Iran enligt verkets mening. Oaktat detta så föreligger det trovärdighetsbrister avseende klagandens konvertering. Han framstår inte som en person som har konverterat eller som kommer att agera aktivt i sin tro.

6 Sida 6 Vad gäller verkställighetsförsöket menar Migrationsverket att det är svårt att verkställa personer till Iran om de inte själva vill återvända. Migrationsverket är medveten om att det tidigare förekommit brister beträffande sekretess vid verkställighet, men polisen är skyldig att följa sekretesslagstiftningen och utgångspunkten måste också vara att den följs så länge inget annat är visat. Klaganden har inte medverkat till verkställigheten utan hållit sig passiv och undvikande vilket också bekräftas genom att han suttit i förvar. Inte heller vistelsetidens längd i Sverige är tillräcklig för att bevilja uppehållstillstånd. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Genom anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG (skyddsgrundsdirektivet) angående flyktingar och andra skyddsbehövande har ändringar trätt i kraft den l januari 2010 i UtlL i de bestämmelser som Migrationsverket redogör för i det överklagade beslutet. 4 kap. l UtlL angående flyktingar har bl.a. ändrats på så sätt att uttrycket "utsatts" ersatts av "riskerar att utsättas". 4 kap. 2 UtlL om skyddsbehövande i övrigt har delats upp i två paragrafer. Den ena - 4 kap. 2 - innehåller bestämmelser som motsvarar direktivets bestämmelser om alternativt skyddsbehövande. Den andra paragrafen - 4 kap. 2 a - innehåller bestämmelser om sådan skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet - övrig skyddsbehövande (skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet resp. på grund av en miljökatastrof där). Enligt den nya lydelsen i 4 kap. 2 UtlL är en alternativt skyddsbehövande enligt första stycket en utlänning som bl.a. i andra fall än som avses i l befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses enligt ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Första stycket l gäller enligt lagrummets andra stycke oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan

7 Sida 7 risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. I 4 kap. 3 och 3 a UtlL finns bestämmelser om statusförklaring. Av 5 kap. l UtlL framgår att flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd med vissa i paragrafen angivna undantag avseende flyktingar, som inte är tillämpliga här. Lagrummet 5 kap. 6 UtlL kvarstår oförändrat. Identitet och preskription instämmer i Migrationsverkets bedömning att klaganden får anses ha styrkt sin identitet och att ifrågavarande asylansökan ska prövas mot förhållandena i Iran samt att det funnits fog för att på nytt ta upp frågan om utvisning trots inträdd preskription i februari 2008 av tidigare beslut om avvisning. Skyddsbehov Domstolen ska inledningsvis ta ställning till om klaganden har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande - fråga om övrig skyddsbehövande kommer enligt domstolens mening inte i fråga i förevarande mål. Det är klaganden som har bevisbördan för, och således ska göra sannolikt, att han är i behov av internationellt skydd för att få uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande (jfr Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2007:12). Den allmänna situationen i Iran är - trots den förändring till det sämre som har skett under det senaste året - inte sådan att det finns skäl för att på generella grunder bevilja uppehållstillstånd. Domstolen övergår därmed till att pröva klagandens individuella skäl. Domstolen har att pröva om klagandens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda. Underlaget för domstolens prov-

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM ning i detta avseende är klagandens berättelse, ingivna handlingar samt tillgänglig landinformation. Klaganden uppger sammanfattningsvis att han kom till Sverige i september 2002 efter att i sitt hemland Iran ha konverterat till kristendomen tre månader tidigare. Han uppger att säkerhetstjänsten i Iran hade fått kännedom om att han konverterat och att han fått en kallelse till rätten med anledning av konverteringen. Han kände sig även förföljd i hemlandet med anledning av att han anklagades för våldtäkt på en kurdisk flicka. Flickans familj misshandlade och hotade klaganden och hans familj. Klaganden ansåg inte heller att de iranska myndigheterna bredde honom skydd mot hoten eller kunde erbjuda honom en rättvis prövning av våldtäktsanklagelsen. Han ingav bl.a. ett antal hotbrev, arbetsgivarintyg, läkarintyg intyg från militärtjänstgöringen och en kopia av en kallelse till domstol. Vid bedömningen av skyddsbehovet har domstolen att utgå från den hotbild som klaganden gör gällande. Klaganden menar att han vid ett återvändande till hemlandet riskerar att drabbas av skyddsgrundande behandling eller bestraffning till följd av dels att de iranska myndigheterna känner till hans konvertering till kristendomen och dels anklagelse för våldtäkt. Tidigare prövningar av klagandens skyddsskäl ska vägas in i migrationsdomstolens bedömning men är inte bindande för domstolen. Flykting eller alternativt skyddsbehövande Domstolen konstaterar att klaganden inte framstår som särskilt hängiven eller utåtriktad i sin religiösa utövning. Domstolens uppfattning i denna del påverkas inte av att klaganden gör gällande sur place verksamhet i form av religiös aktivitet i Sverige. Av ingiven landinformation framgår att konvertiter inte riskerar skyddsgrundande behandling eller bestraffning för det fall religionsutövning förblir privat. s anser därför inte att

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM klaganden gjort sannolikt att han riskerar att utsättas för förföljelse till följd av sin religiösa tillhörighet. Han är därför inte att anse som flykting enligt 4 kap. l UtlL. Vad avser hotet med anledning av våldtäktsanklagelsen anser domstolen inte att det framkommit några omständigheter eller bevis som ger anledning att nu göra en annan bedömning än vad som gjorts vid tidigare prövningar. Klaganden har därmed inte gjort sannolikt att han löper risk att utsättas för skyddsgrundande behandling eller bestraffning vid ett återvändande till sitt hemland. Han är inte att betrakta som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL. Synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 första stycket UtlL får, om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Bestämmelsen i 5 kap. 6 UtlL tar sikte på omständigheter som är hänförliga till utlänningens person. Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr MIG 2007:15 och MIG 2007:33 I och II). Det är den enskilde som har att visa att förutsättningarna för uppehållstillstånd är uppfyllda (jfr MIG 2007:12, MIG 2007:15 och MIG 2007:43). Vad som avses med rekvisitet utlänningens situation i hemlandet har inte närmare berörts i förarbetena (prop. 2004/05:170). Det får dock antas att

10 Sida 10 härmed avses förhållanden som - utan att vara skyddsgrundande - gör att en utvisning till hemlandet framstår som olämplig vid en samlad bedömning av utlänningens personliga situation. Hälsotillstånd och anpassning till Sverige Det har inte kommit fram några omständigheter rörande klagandes hälsotillstånd som ska beaktas vid prövningen. När det gäller anpassningen till Sverige har normalt endast sådan tid som uppkommit under laglig vistelse betydelse. Dessutom ska endast beaktas den tid som sökanden har vistats i Sverige i samband med den aktuella ansökan om uppehållstillstånd. Den tid som utlänningen vistats i Sverige i samband med tidigare ansökningar beaktas inte eftersom eventuell anpassning under denna tid får anses ha vägts in vid prövningen av den tidigare ansökan (jfr MIG 2008:3). Klaganden har vistats i Sverige sedan september Med hänsyn till Migrationsöverdomstolens uttalanden finner migrationsdomstolen att den vistelsetid som klaganden får tillgodoräkna sig uppgår till ca två år. Vistelsetidens längd kan inte heller som den enskilda omständigheten berättiga till uppehållstillstånd (se MIG 2007:15). kan dock inte bortse från den omständigheten att klaganden suttit i förvar under drygt tio månader, vilket måste anses vara en mycket lång tid. Under förvarstiden genomfördes dessutom ett misslyckat verkställighetsförsök. Klaganden sattes åter i förvar efter det misslyckade verkställighetsförsöket. Trots att det inte förevarit något verkställighetshinder i UtlL:s mening anser domstolen ändå att det måste anses olyckligt att en person sätts i förvar under så lång tid i väntan på en verkställighet som i realiteten tycks svårgenomförd.

11 Sida 11 Situationen i hemlandet Vid bedömningen av om en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 UtlL ska hänsyn även tas till dennes situation i hemlandet. Därmed avses forhållanden som - utan att vara skyddsgrundande - gör att en avvisning till hemlandet framstår som olämplig vid en samlad bedömning av utlänningens personliga situation (jfr Gerhard Wikrén och Håkan Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, åttonde upplagan, s. 203 f.). Hur bedömningen avseende situationen i hemlandet ska göras har inte berörts närmare i förarbetena. Det som anges är att vissa andra omständigheter av humanitär karaktär kan beaktas vid den samlade bedömningen (prop. 2004/05:170 s. 192). Klaganden har allt sedan verkställighetsförsöket anfört att Migrationsverket skulle ha överlämnat hans personakt till de iranska myndigheterna. Justitiekanslern har tidigare kritiserat Migrationsverket för att i samband med verkställighet av vissa awisningsbeslut medverka till att sekretessbelagda uppgifter lämnats till berörda ambassader (JK:s beslut , dnr ). Migrationsverket har heller inte på ett tillfredställande sätt enligt domstolens mening lyckats tillbakavisa klagandens uppgifter om överlämnandet av akten vid verkställighetsförsöket. kan därför inte utesluta att klagandens akt överlämnades till de iranska myndigheterna vid verkställighetsförsöket. De omständigheter som har åberopats som stöd för att konstituera ett skyddsbehov kan - utan att vara skyddsgrundande - i detta sammanhang tillmätas betydelse när det gäller att bedöma om det kan befaras att utlänningen kan komma att möta en sådan svår situation i hemlandet att han ska beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. I förevarande mål finns anledning att beakta de svårigheter som klaganden kan förväntas få vid ett återvändande till hemlandet för det fall de

12 Sida 12 iranska myndigheterna vid verkställighetsförsöket fick del av hans uppgifter. Även om klagandens anförda skäl inte når upp till en sådan nivå att klaganden är att betrakta som flykting eller alternativt skyddsbehövande gör migrationsdomstolen den sammantagna bedömningen att klagandens vistelsetid, det misslyckade verkställighetsförsöket, förvarstidens längd och risken att de iranska myndigheterna med svenska myndigheters hjälp fatt kännedom om hans konvertering och andra uppgifter som han lämnat att detta sammantaget medför att en utvisning framstår som stötande ur ett humanitärt perspektiv. Mot bakgrund härav föreligger enligt 5 kap. 6 första stycket UtlL sådana synnerligen ömmande omständigheter som gör att klaganden bör tillåtas stanna i Sverige. Avslutande frågor I och med att domstolen anser att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska klaganden beviljas uppehållstillstånd. Det finns inga omständigheter som talar mot att uppehållstillståndet ska vara permanent. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket UtlL att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (DV 3110) <n?. ö 7\/-> Hans O Larsson Rådman I avgörandet har förutom ordföranden även deltagit nämndemännen Marika af Winklerfelt, Inger Nordlander och Paula Rasmusson. Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarien Anna Myrhed. Ordföranden var skiljaktig på sätt som framgår av bilaga 3.

13 (10) Asylprövningsenhet 2 i Stockholm Magnus Beierlein Migrationsverket Beslut Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m Sökande Adress: Språk: Offentligt biträde Advokat Per Stadig, Advokatfirman Per Stadig AB, Box 4129, STOCKHOLM Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - avslå din ansökan om flyktingforklaring och resedokument - utvisa dig med stöd av 8 kap 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen skall verkställas genom att du reser till visar att något annat land kan ta emot dig. du inte - bevilja det offentliga biträdet Per Stadig kronor i ersättning, varav 2997 kronor är moms. O (O o Migrationsverket Verksamhetsområde asyl, Asylenhet 1 Besöksadress Pyramidvägen 2A Postadress Box 507, Solna Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

14

15