DOM Meddelad i Göteborg

Transkript

1 GÖTEBORG Richard Schober Meddelad i Göteborg Mål nr UM Av~e12.~3 Sida 1 (12) KLAGANDE Abdi Ali Siyaad, Medborgare isomalia Kvarnbackavägen 8 A, läg Vedevåg Ombud och offentligt biträde: Advokaten Gunnar Wikberg Wikbergs Advokatbyrå AB Engelbrektsgatan Örebro MOTPART Migrationsverket F örvaltningsprocessenheten i Göteborg Kållered ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 28 augusti 2009, diarienr SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL SLUT upphäver Migrationsverkets utvisningsbeslut och beviljar Abdi Ali Siyaad permanent uppehållstillstånd och status som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket utfärdar bevis om tillståndet och vidtar de övriga åtgärder som föranleds av denna dorn. beslutar att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Gunnar Wikberg med kr, varav 3969 kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och 2815 kr för mervärdesskatt. Dok.ld Postadress Box Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax E-post: 1ansrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

2 ,GÖTEBORG BAKGRUND Sida 2 UM Abdi Ali Siyaad ansökte den 29 maj 2008 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Han anförde i huvudsak följande. Han kommer från Mogadishu i Somalia och tillhör den svaga klanen Mohammed Gorgarti. Han och familjen utsattes under år 2008 för beskjutning av somaliska styrkor efter att soldaterna trodde sig ha blivit beskjutna från familjens hus, något som var helt felaktigt. samband med beskjutningen dödades hans brors fru. Brodern och hans far fördes bort och misshandlades av soldaterna, men släpptes efter 10 dagar. det område som familjen har bott har det förekommit regelrätta stridigheter. Den 15 maj 2008 gifte han sig med en flicka från Abgaalklanen. Deras äktenskap accepterades emellertid inte av hustruns bröder och han har utsatts för hot av hustruns bröder. Hans hem utsattes för beskjutning varvid hans bror skadades. Hans hustru blev misshan,dlad av sin familj. Hans svärmor hade dock en annan uppfattning än sin familj och via hans hustru hjälpte hon honom med pengar för att han skulle kunna lämna Somalia. Han tror att även hustrun lyckades lämna Mogadishu någon dag före honom, men han vet inte var hon är. Sedan flykten har han varken haft kontakt med hustrun eller sin familj. Migrationsverket avslog ansökan med i huvudsak följande motivering. Abdi Ali Siyaad 'har inte lämnat in några handlingar som styrker hans identitet. Följaktligen är hans berättelse av avgörande betydelse för bedömningen avhans identitet och varifrån han kommer. Abdi Ali Siyaad uppger att han tillhör klanen Mohammed Gorgarti som är en svag minoritetsklan. Hans berättelse om klanen är vag och odetaljerad och han kan inte anses ha gjort sin grupptillhörighet sannolik. Vid en sammantagen bedömning har

3 GÖTEBORG Sida 3 VM han dock gjort sin hemvist sannolik och utgångspunkten är därför att han kommer från Mogadishu. Hans ansökan ska prövas mot Somalia. Abdi Ali Siyaad har inte åberopat någon bevisning till stöd för sina angivna skyddsskäl. Bedömningen av om han har gjort sina asylskäl sannolika görs därför mot bakgrund av hans berättelse. Det som Abdi Ali Siyaad har varit utsatt för har inte något samband med någon av de förföljelsegrunder som krävs för flyktingskap. Han blev hotad på grund av att hans hustrus familj inte accepterade deras äktenskap, vilket ) hade sin grund i hans klantillhörighet. Det har inte framkommit att han i utlänningslagens mening har varit utsatt för förföljelse på grund av sin. klantillhörighet. Bedömningen är därför att han inte är flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. Därmed avslås även hans ansökan om flyktingförklaring och resedokument. Det förekommer flera motsägelsefulla uppgifter i Abdi Ali Siyaads berättelse rörande sina angivna skydds skäl. Till sitt offentliga biträde har han uppgett att hans hustru befann sig i hans hem efter att de hade gift sig, samt att hustruns familj kom och hämtade henne efter två dagar under tumultartade former. Vid den muntliga utredningen uppgav han istället att hans hustru aldrig var i hans hem efter att det hade gift sig. Han har påpekat att det beträffande denna uppgift har uppstått ett missförstånd. Det är även anmärkningsvärt att Abdi Ali Siyaad under sitt första möte med Migrationsverket överhuvudtaget inte nämnde var sig sitt äktenskap eller sin rädsla för hustruns familj och hennes klan, Abgaalklanen. Då han tillfrågades om sina skyddsbehov uppgav han endast att han hade hotats av somaliska och etiopiska styrkor. Dessa omständigheter kan tolkas som en upptrappning av hans asylskäl.

4 GÖTEBORG Sida 4 DM Vidare har han uppgett att han och hustrun planerade en bröllopsfest i Mogadishu trots att han redan blivit hotad innan de gifte sig. Trots att hustruns bröder hade beskjutit hans hem, varvid hans bror skadades, har han och hustrun även lyckats träffas. Därtill ska hustruns mor ha hjälpt honom med en större summa pengar för att han skulle kunna lämna landet. Beträffande den beskjutning hans familj drabbades av från somaliska styrkor är bedömningen att det inte finns något som talar för att attacken var riktad mot honom eller någon i hans familj. Eruigt hans egna uppgifter misstänktes familjen för att ha skjutit mot regeringsstyrkorna eftersom deras hus låg närmast. Hans far och bror fördes bort och misshandlades, men släpptes efter 10 dagar. Det finns ingenting som tyder på att misstankarna mot hans familj kvarstår. Familjen bodde kvar efter händelsen och vid en framåtsyftande bedömning kan det, även om det är oroligt i området, inte anses finnas en konkret och förutsebar risk för ytterligare attacker. ) Vid en sammantagen bedömning framstår inte Abdi Ali Siyaads berättelse som trovärdig. Han har heller inte gjort sannolikt att han tillhör en minoritetsklan. Vid en framåtsyftande bedömning kan han inte anses ha en välgrundad fruktan för dödsstraff, kropps~traff, tortyr eller annan förnedrande behandling eller bestraffning. Han har heller inte gjort sannolikt att det på grund av svåra motsättningar finns en persoruig och individuell risk för att han vid ett återvändande till hemlandet ska utsättas för allvarliga övergrepp. Han kan därmed inte beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt. Abdi Ali Siyaad har uppgett att han har problem med ögonen och att han har varit i kontakt med den svenska sjukvården. Han har dock inte lämnat in några läkarintyg. Bedömningen är att det inte finns förutsättningar för att han ska beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 DtlL. L-_

5 LÄNSRÄTTEN GÖTEBORG Sida 5 UM Eftersom det sammanfattningsvis inte finns någon grund för att ge Abdi Ali Siyaad uppehållstillstånd, avslås hans ansökan och han utvisas från Sverige med stöd av 8 kap. 7 UtlL. YRKANDEN M.M. Abdi Ali Siyaad yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar honom uppehålls- och arbetstillstånd, samt flyktingförklaring och resedokument. Han ånför i huvudsak följande. ) Det är svårt att förstå Migrationsverkets bedömning att hans berättelse om sin klan är vag och odetaljerad eftersom han på uppmaning av verket har ber:ättat om klanen. Det är svårt att berätta om allt men han har svarat på det som han har fått frågor om. Om man från Migt:ationsverkets sida hade haft önskemål om att han skulle ha lämnat mer detaljerade uppgifter skulle han naturligtvis ha kunnat göra detta. Utifrån den berättelse som han har lämnat om sin klan har han gjort sannolikt att han tillhör en minoritetsklan. ) Han har tveklöst visat att han riskerar förföljelse som utgår från enskilda och har på "ett trovärdigt sätt redogjort för skälen till varför han inte kan återvända till Somalia. Det har inte framkommit några uppgifter som gör att det finns anledning att ifrågasätta hans uppgifter om att han på grund av förföljelse från enskilda känner sådan fruktan att han inte kan återvända till hemlandet. Somalia finns det inte någon fungerande rätts apparat som kan ge honom ens det mest basala rättsskydd. Det är vidare svårt att förstå hur Migrationsverket kommer fram till bedömningen att det som han har blivit utsatt för inte har samband med nå.:. gon av de förföljelsegrunder som krävs för flyktingskap. Verket har inte på ett tillräckligt noggrant sätt motiverat denna bedömning. Det får anses uppenbart att skälet till att han lämnade Somalia är just att han har varit, och ~----,

6 GÖTEBORG. Sida 6 DM riskerar att fortsatt bli, forfoljd just på grund av sin klantillhörighet. Om medlemmar i hans klan behandlas dåligt av andra klaner har de ingen möjlighet att görc;l några anspråk på upprättelse. Om hart inte är att betrakta som flykting är han under alla omständigheter att betrakta som skyddsbehövande i övrigt. Vad gäller den besgutning som familjen ut.sattes för av soldater ifrågasätter han hur verket har kunnat komma fram till bedömningen att det inte finns något som talar för att attacken var riktad mot honom eller någon i hans familj och att det inte finns något som tyder på att misstanken mot hans familj kvarstår. Migrationsverket har heller inte redogjort for hur man har kommit fram till bedömningen att hans berättelse inte framstår som trovärdig. Han har inte försökt att kontakta någon i Somalia sedan han flydde därifrån eftersom han inte har haft någon sådan möjlighet. Det har varit stora oroligheter i det område i Mogadishu där han och familjen bodde och alla har numera flytt därifrån. Han har därfor ingen möjlighet att kontakta sin familj då han inte vet var de är. Det var meningen att han skulle flytillsammans med hustrun, med detta fungerade inte. Han vet idag inte var hon är. Han står fast vid samtliga de uppgifter som han har lämnat under ärendets gång. Han har inte lämnat några falska uppgifter och det har inte framkommit en enda omständighet som visar att de uppgifter som han har lämnat skulle vara felaktiga eller osanna. Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till det som anförts i det överklagade beslutet samt tillägger i huvudsak följande. Förhållandena i Somalias huvudstad Mogadishu bedöms numera utgöra en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening, varför ett återsändande dit

7 GÖTEBORG Sida 7 UM inte är möjligt. övrigt kvarligger den bedömning som gjorts i det överklagade beslutet. Abdi Ali Siyaad har mot bakgrund av föreliggande trovärdighetsbrister inte gjort sannolikt att han har ett individualiserat behov av skydd. Han har inte heller gjort sannolikt att han tillhör en minoritetsklan i det somaliska samhället. Det kan noteras att Abdi Ali Siyaad inledningsvis varken hänvisade till sin klantillhörighet eller sitt äktenskap som grund för sitt skyddsbehov. Det framstår vidare inte som sannolikt att en man tillhörande en illa sedd klan som gift sig med kvinna tillhörande en nobel klan, skulle erhålla ekonomiskt stöd från kvinnans mor samtidigt som han attackeras av hennes bröder. För det fall Abdi Ali Siyaad inte bidrar till att klarlägga sin identitet, i detta fall sin klantillhörighet, saknas det möjlighet för Migrationsverket att närmare identifiera ett annat område än Mogadishu dit han kan återvända. Om Abdi Ali Siyaads enda hemvist i Somalia har varit Mogadishu får mot denna bakgrund bevisbördan för att det för hans del saknas ett relevant och rimligt internt flyktalternativ anses övergå på honom. har hållit muntlig förhandling i målet. SKÄL Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande sqm befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket UtlL). Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte L -- uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet!

8 GÖTEBORG. Sida 8 UM vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. 1 första stycket Utll). Detta gäller oberoende av om det äi landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 andra stycket UtlL). Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att - det finns grundad anledning att anta att utlänningen om han eller hon återvänder till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning aven yttre eller inre väpnad konflikt, och - utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som framgår ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 första stycket UtL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 andra stycket UtlL). Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon - behöver skydd på grund aven yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (4 kap. 2 a första stycket 1 UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper denna risk eller om dessa inte kan antas erbjuda

9 J~NSRÄTTEN ;ÖTEBORG.grationsdomstolen Sida 9 DM trygghet mot att utlänningen utsätts för denna risk genom handlingar från enskilda (4 kap. 2 a andra stycket DtlL). En utlänning ska förklaras vara flykting om han eller hon omfattas av definitionen om vem som ska anses vara flykting - flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 första stycket DtlL). ) ) En utlänning ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande om han eller hon omfattas av definitionen om vem som ska anses vara alternativt skyddsbehövande - alternativ skyddsstatusförklaring (4 kap. 3 a första stycket DtlL). En utlänning ska förklaras vara övrig skyddsbehövande om han eller hon ) omfattas av definitionen om vem som ska anses vara övrig skyddsbehövande - övrig skydds status f örklaring (4 kap. 3 a andra stycket DtlL). För en flykting eller statslös får utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige - resedokument (4 kap. 4 DtlL). Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd beviljas en. utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige varvid särskilt ska beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverigel...0ch situation i hemlandet (5 kap. 6 första stycket DtlL). s bedömning. Abdi Ali Siyaad kan inte anses ha gjort sin identitet sannolik. Av utredningen i målet hår emellertid inte annat framkommit än att Abdi Ali Siyaad. kommer från Somalia och har levt hela sitt liv i Mogadishu, något som i ~~-- i

10 GÖTEBORG Sida 10 UM i heller inte har ifrågasatts av Migrationsverket. Hans ansökan om uppehållstillstånd ska därför i första hand prövas med utgångspunkt i de förhållanden som råder där. Eftersom Abdi Ali Siyaad inte har åberopat någon stödbevisning för sina angivna skyddsskäl måste bedömningencav hans asylskäl göras enbart mot bakgrund av hans berättelse. Abdi Ali Siyaad har som huvudsakligt asylskäl angett att han är att beteckna som flykting eftersom han som medlem av den lågt ansedda minoritetsklanen Mohammed Gorgarti är utsatt för förföljelse av medlemmar ur den mäktiga Abgaalklanen. Orsaken är att hustruns familj, tillhörande denna mäktiga klan,. inte accepterar giftermålet mellan honom och hustrun på grund av hans klantillhörighet. Han har vidare angett att om han inte är att betrakta som flykting är han under alla omständigheter att betrakta som alternativt skyddsbehövande. Abdi Ali Siyaad har lämnat allmänt hållna uppgifter om sin klan, bl.a. om var i landet klanen finns, att den inte har en ledare och ofta lever nära större klaner, samt vad klanmedlemmar vanligen jobbar med. Detta är dock generella uppgifter som kan förväntas vara allmänt kända i Somalia. Han har därför inte gjort sin klantillhörighet sannolik. Mot bakgrund av dessa omständigheter kan Abdi Ali Siyaad inte anses ha gjort sannolikt att han i utlänningslagens mening har varit utsatt för förföljelse på grund av tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Bedömningen är därför att han inte är flykting enligt 4 kap. 1 UtlL. Därmed avslås även hans ansökan om flykting förklaring och resedokument. Nästa fråga är därmed om Abdi Ali Siyaad kan anses som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 UtlL. Abdi Ali Siyaad har berättat att han och hustrun inledde ett kärleksförhållande och att de i hemlighet tog sig till en annan stad för att kunna gifta sig. Han har även berättat om ett ~

11 J LÄNSRÄTTEN GÖTEBORG Sida 11 VM flertal händelser då hustruns familj, framför allt hennes bröder, utsatte både honom, medlemmar ur hans familj och hans hustru för olika former av övergrepp. Han kunde slutligen lämna landet tack var att hustruns mor förmedlade en ansenlig summa pengar till honom, medel som hon hade tagit från sin egen familjs tillgångar. Abdi Ali Siyaads berättelse kan ifrågasättas. Han har vid olika tillfällen lämnat motstridiga uppgifter när det gäller händelserna den närmaste tiden, efter giftermålet, framför allt om var hustrun då bodde. Det kan även ifrågasättas varför han inte tog upp händelserna kring hustrun och hennes familj när han först uppgav sina asylskäl till Migrationsverket Vid detta tillfålle angav han endast att han var hotad av somaliska och etiopiska styrkor, samt hänvisade till den allmänna situationen i hemlandet. De påstådda hoten från de väpnade styrkorna har därefter tonats ned under den fortsatta utredningen och istället har hoten från hustruns släktingar hamnat i förgrunden. Mot bakgrund av dessa omständigheter finns det flera trovärdighetsbrister i de uppgifter som Abdi Ali Siyaad har anfört. Bristerna är sådana att det inte finns grundad anledning anta att han löper en risk att utsättas för skydds grundande behandling från hans hustrus släktingar. Det framgår emellertid att förhållandena i Abdi Ali Siyaads hemort Mogadishu för närvarande - och såvitt kan bedömas under överskådlig tid - är sådana att där råder ett tillstånd av inre väpnad konflikt Gfr Migrationsöverdomstolens domar den 6 oktober 2009 i mål nr VM , VM och VM ). Genom sin blotta närvaro i staden löper han som civilperson en allvarlig och personlig risk att skadas. Han är därför skyddsbehövande i förhållande till sin hemort i Somalia. i l_i - r

12 \NSRÄTTEN ;ÖTEBORG igrationsdomstolen Sida 12 VM "1.:. Även om Abdi Ah Siyaad inte har gjort sin klantillhörighet sannolik innebär inte denna omständighet att det är utrett att det finns ett annat område i Somalia dit det är relevant att hänvisa honom får att undkomma konflikten på hemorten. Abdi Ali Siyaad är därför att anse som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 första stycket 1 VtlL. Han ska därmed beviljas permanent uppehållstillstånd och status som alternativt skyddsbehövande. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3110) Jllt{ avgörandet har deltagit rådmannen MikaelOcklind samt nämndemännen Eva Carlsund, Robert Karlsson och Nenand Pikula. L- ~- l