Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Meinhard Wendler Attorney Esq. AB Biblioteksgatan 3, 5 tr Stockholm

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM UM Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 23 Stockholm Sida l (9) KLAGANDE 1. Rezvangul Zinkilova, Mrakim Zinkilov, Parinaz Zinkilova, c/o Gaitova Nigara Husingeplan Spånga Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Meinhard Wendler Attorney Esq. AB Biblioteksgatan 3, 5 tr Stockholm Ombud: Jur.kand. Nadja Hatem Hatem & Sjunghamn juristbyrå AB Rådmansgatan Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGADE BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 1-3 Dnr , och SAKEN Uppehållstillstånd m.m. DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning och beviljar Rezvangul Zinkilova, Parinaz Zinkilova och Mrakim Zinkilova permanenta uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Meinhard Wendler enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Dok.Id Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon E-post: Telefax forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. Rezvangul Zinkilova yrkar att hon och barnen, Mrakim Zinkilov och Parinaz Zinkilova, ska beviljas uppehållstillstånd i första hand som flyktingar, i andra hand som alternativt skyddsbehövande och i tredje hand på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Till stöd för sin talan åberopar Rezvangul Zinkilova samma omständigheter som hos Migrationsverket och lägger till huvudsak följande. Hon är av uigurisk etnicitet, vilket har lett till att hon är extra utsatt och trakasserad av polismyndigheten i Kazakstan. De poliser som i maj 2010 och sedan under juni -juli 2010 (5-6 gånger) förgripit sig på henne i samband med husrannsakningarna i hennes bostad känner till att hennes make är av uigurisk etnicitet. Parinaz blev apatisk efter att pappan, Abliz Zinkilov, lämnat familjen i oktober 2010 sedan Migrationsverket berättat om omständigheter rörande Rezvangul för Abliz. Detta trots att Rezvangul blivit lovad sekretess. Parinaz blev sängliggande den 19 november 2010 och fördes den 25 november 2010 till Sachsska barnsjukhuset efter att hon slutat att äta och dricka. Enligt läkarintyg utfärdat den 9 december 2010 uppvisade Parinaz symptom som vid apatiskt uppgivenhetssyndrom av allvarlig grad. Den 10 mars 2011 utfärdade samma läkare ytterligare ett intyg där det framgår att Parinaz lider av apatiskt uppgivenhetssyndrom av den mest allvarliga graden. Där framgår att hon inte ger någon kontakt, att hon sondmatas och att hon är beroende av långvarig och medicinskt avancerade vård. Hon är också helt beroende av familjens omsorg och omvårdnad för vad gäller hygien, toalettbesök och förflyttning. Det är vidare avgörande för hennes fortsatta hälsa och psykosociala utveckling att hon och hennes familj inom snar framtid far behandling i en miljö som är trygg och ger hopp om framtiden. Prognosen för hennes tillfrisknande bedöms som god om hon blir fortsatt vårdad inom vårdkedjan. Familjen menar att Parinaz inte kan förväntas få en adekvat vård i hemlandet.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Till styrkande av Rezvangul Zinkilovas hälsotillstånd har det getts in intyg från kurator daterat den 19 maj Där framgår att hon känner stor stress och oro för dotterns apati. När maken hälsar på dottern ser han inte på eller tilltalar sin maka. Hon mår mycket dåligt av detta. Migrationsverket motsätter sig bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Skyddsbehov På de skäl som antecknas i beslutet föreligger sådana särskilda skäl som anges i 8 kap. 18 andra stycket utlänningslagen (2007:716), UtlL, att pröva deras asylskäl mot mer än ett land. Beslutet går i korthet ut på att de inte har gjort sannolikt att de har ett skyddsbehov. Av Rezvangul Zinkilovas identitetskort, som utfärdades den 15 maj 2007, framgår att hon är född i Dzjambul-området (i södra Kazakstan) och att hon är bosatt i Almaty. Det anges också att hon är av uigurisk etnicitet. Beträffande skyddsbehov har det egentligen inte anförts något nytt. Innan familjen reste till Sverige bodde de i Almaty, en ort i Kazakstan där det enligt landinformationen bor ett stort antal uigurer. Där finns uiguriska föreningar, skolor m.m. Enligt en källa finns där även uiguriska myndighetsföreträdare. Att myndighetspersoner ostraffat och vid upprepade tillfällen skulle kunna begå svåra övergrepp mot en enskild uigur i Almaty vinner inte stöd av landinformationen. Tvärtom förefaller det finnas möjlighet till myndighetsskydd för kvinnor som har utsatts för övergrepp. Landinformationen ger inte heller en bild av att uigurer, som är medborgare i Kazakstan, skulle vara en särskilt utsatt grupp eller att de skulle möta särskilda svårigheter i sina kontakter med andra etniska grupper eller myndigheter. Då den bild som familjen ger av situationen för uigurer i Kazakstan inte överensstämmer med den som ges i den objektiva landinformationen kan de inte ges bevislättnad.

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Synnerligen ömmande omständigheter Det är numera tillfredställande dokumenterat att Parinaz är mycket sjuk. Det är emellertid inte meningen att ett barns hälsotillstånd ensamt ska tillmätas avgörande betydelse, utan en samlad bedömning måste alltid göras (MIG 2010:6). Det är ostridigt att Parinaz vid ankomsten till Sverige var fullt frisk. Familjen har nära släktingar i Kazakstan. Det finns ett stort samfund av etniska uigurer på den tidigare vistelseorten Almaty. Uigurema i Kazakstan är inte någon särskilt utsatt grupp. Familjen har ett socialt nätverk som, efter ett återvändande, kan hjälpa dem. Att Rezvangul själv har förmåga att ge Parinaz hjälp och stöd framgår av läkarintygen. Migrationsöverdomstolen har uttalat att det är den sökande som har att göra sannolikt att den behövliga vården inte finns att tillgå i hemlandet. I den mån bevisningen brister får hans eller hennes uppgifter godtas om de framstår som trovärdiga och sannolika (MIG 2010:23). I det aktuella ärendet fanns dokumentation ingiven om att den medicin som behövdes inte fanns i det officiella läkemedelsregistret och att import därför var förbjudet. Migrationsverket ifrågasätter att klaganden, med enbart en muntlig hänvisning till att det kazakiska samhället inte är tillräckligt medicinskt utvecklat, har gjort sannolikt att adekvat vård Inte finns i Kazakstan. Ett muntligt påstående kan inte göra att bevisbördan har övergått på Migrationsverket. Intyget från kuratorn motsvarar inte de krav som Migrationsöverdomstolen har ställt upp på läkarintyg. Därför kan intyget i fråga endast tillmätas ett begränsat bevisvärde. Enligt landinformationen utgör social välfärd det största utgiftsområdet i den kazakiska statsbudgeten. Det kan inte sägas förekomma någon av myndigheterna påbjuden diskriminering vad gäller olika befolkningsgruppers tillgång till grundläggande hälsovård.

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOMSKÄL I målet aktuella bestämmelser framgår av Migrationsverkets beslut. Migrationsdomstolens bedömning Identitet Rezvangul Zinkilova har ingivit sitt identitetskort. Hon kan därigenom inte anses ha styrkt sin identitet. Migrationsdomstolen finner emellertid inte skäl att frångå Migrationsverkets bedömning att hon gjort sin identitet sannolik. Det har inte lämnats in några identitetshandlingar gällande Mrakim Zinkilov och Parinaz Zinkilova. Mot bakgrund av vad som framkommit genom utredningen i målet finner migrationsdomstolen i likhet med Migrationsverket att deras skyddsbehov ska prövas mot förhållandena i Kazakstan och Kirgizistan. Skyddsbehov Den allmänna situationen i Kazakstan respektive Kirgizistan utgör inte grund för att generellt ge asylsökande därifrån uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. En bedömning av de enskilda omständigheterna måste därför göras för att fastställa om det finns ett individuellt skyddsbehov. Migrationsdomstolen instämmer i Migrationsverkets bedömning av det åberopade skyddsbehovet. Vad som anförs i överklagandet förändrar inte denna bedömning. Vid en framåtsyftande riskbedömning finner således migrationsdomstolen att Rezvangul Zinkilova inte har gjort sannolikt att hon och hennes barn, Mrakim Zinkilov och Parinaz Zinkilova,vid ett återvändande riskerar att utsättas för sådan förföljelse eller sådan allvarlig och ingripande behandling som avses i 4 kap l och 2 UtlL. Rezvangul Zinkilova, Mrakim Zinkilov och Parinaz Zinkilova kan under sådana förhållanden inte beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 UtlL får, om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Av lagtexten framgår vidare att barn far beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Vid prövning enligt lagrummet ska det ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr MIG 2007:15 och MIG 2007:48). Ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att uppehållstillstånd bör beviljas. Begreppet hälsotillstånd tillåter ett beaktande av hela hälsoskalan. Eftersom det är en samlad bedömning som ska göras i det enskilda fallet, går det inte att fastlägga när ett visst hälsotillstånd ska leda till uppehållstillstånd. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande somatisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska beaktas om det är rimligt att vård ges i Sverige och de ekonomiska konsekvenserna av om uppehållstillstånd ges. Det måste även vägas in om vården kan ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. Förutsättningarna för att utlänningen ska kunna erhålla adekvat vård i hemlandet ska även beaktas. Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i utlänningens hemland. Om hälsotillståndet är sådant att en verkställighet av beslutet skulle medföra en

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen allvarlig risk för utlänningens liv eller hälsa kan uppehållstillstånd beviljas (prop. 2004/05:170,8. 280). Det är den enskilde som har att visa att förutsättningarna för uppehållstillstånd är uppfyllda. För att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt, vilket givetvis också måste vara tillfredsställande dokumenterat. I förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 195) sägs vad gäller prövningen av ärenden som rör barn bl.a. följande. Även om bestämmelsen också när det gäller barn endast ska användas i undantagssituationer behöver barnets situation dock inte vara lika allvarlig som för att en vuxen person ska kunna få uppehållstillstånd. När det gäller sjukdom behöver det inte vara fråga om en livshotande sjukdom för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas ett barn med vårdbehov. Faktorer som barnets framtida utveckling och livskvalitet ska här vägas in. En samlad bedömning måste alltid göras (prop. 2004/05:170 s ). Enligt l kap. 10 UtlL ska i fall som rör barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Av handlingarna i målet framgår att Migrationsverket i oktober 2010 av misstag berättade för Abliz Zinkilov om mycket känsliga omständigheter rörande Rezvangul Zinkilova, trots att Migrationsverket lovat Rezvangul Zinkilova att inte berätta något för honom. Migrationsverkets misstag får till följd att Abliz Zinkilov lämnar familjen, vilket i sin tur leder till att Parinaz Zinkilova från att ha varit fullt frisk insjuknar i apatiskt uppgivenhetssyndrom.

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Migrationsdomstolen bedömer att det är visat att Parinaz Zinkilova lider av uppgivenhetssyndrom och att hon är helt beroende av föräldrarnas omsorg och omvårdnad med stöd av vårdinsatser från sjukvården. Migrationsdomstolen finner att Parinaz Zinkilova för ett tillfrisknande är i behov av långvariga vårdinsatser för att säkra att inte allvarliga komplikationer uppstår och att det är avgörande för hennes fortsatta framtida kroppsliga hälsa och psykosociala utveckling att hon och hennes familj får möjlighet till behandling i en miljö som ger trygghet och hopp om framtiden. Migrationsdomstolen bedömer att hälsotillståndet för Parinaz Zinkilova är sådant att en verkställighet av utvisningsbeslutet skulle medföra en allvarlig risk för hennes liv och hälsa. Även om det råder oklarheter rörande tillgången på adekvat vård i hemlandet finner migrationsdomstolen vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet att det föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 UtlL. Vid angivna förhållanden ska överklagandet bifallas och Rezvangul Zinkilova, Parinaz Zinkilova och Mrakim Zinkilov beviljas permanenta uppehållstillstånd. Ersättning Ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning. Meinhard Wendler har begärt ersättning för ca 22 timmars arbete. Den ingivna överklagandeskriften är i huvudsak en kopia av en skrivelse som han tidigare har gett in till Migrationsverket. Även om det i överklagandet

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I STOCKHOLM Migrationsdomstolen framkommit omständigheter som har inneburit att målet blivit mer tidskrävande än normalt finner migrationsdomstolens att den omfattande arbetsinsatsen inte kan anses ha varit motiverad. Meinhard Wendler får anses skäligen tillgodosedd med ersättning för totalt 16 timmars arbete. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (DV 3110) Maria Persson Rådman I avgörande har även deltagit nämndemännen Gunilla Almén, Lennart Ekblom och Marja Sandin Wester. Föredragande har varit Katarina Boij.

10 Asylprövning senheten i Uppsala Aila Valkeejärvi Migrationsverket Beslut Beteckning Akt /7 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Zinkilova, Rezvangul, född , k, medborgare i Kazakstan Adress: Gaitova Nigara, Husingeplan 38, Spånga Offentligt biträde: Meinhard Wendler, Legal Advice Stockholm AB, Gymnasievägen Huddinge Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstarusförklaring avvisa dig, med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen (2005:716) avvisningen ska verkställas genom att du reser till Kazakstan eller till Kirgizistan om du inte visar att något annat land kan ta emot dig Beslut om ersättning till det offentliga biträdet fattas separat. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr Dokumentid:

11 /7 Ansökan med mera Du, din make Abliz Zinkilov, och dina barn Mrakim Zinkilov och Parinaz Zinkilova ansökte om asyl den 18 juli Migrationsverket har fattat separata beslut i din makes och i dina barns ärenden. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för din ansökan har du bland annat uppgett följande. Du är medborgare i Kazakstan men du bodde periodvis även i Kirgizistan. Din make är medborgare i Kirgizistan. Du har inte varit politiskt verksam. Din make försvann år 2008 när ni bodde i Kazakstan. Du fick senare höra från bekanta att han hade gripits när han protesterade mot att de olympiska spelen skulle genomföras i Kina. Fyra månader efter hans försvinnande fick du reda på att han hade deporterats till Kirgizistan där han satt häktad. Du fick träffa honom efter att han suttit frihetsberövad i sex månader. I januari 2009 lyckades du muta förhörsledaren och din make släpptes fri. Under sommaren 2009 när du befann dig i Kirgizistan, i Bishkek, med din make stormade polisen er lägenhet och grep din make. Han häktades igen. Hans syster skulle försöka ordna fram pengar för att han skulle släppas fri, genom att sälja er bostad i Bishkek. Du återvände till Kazakstan. I maj 2010 fick du besök av civiklädda män som kom från någon myndighet i Kazakstan. De tog dina identitetshandlingar och de krävde att du skulle avslöja din makes vistelseort. Efter två dagar besökte männen dig igen. De krävde dig på pengar och våldtog dig. De filmade våldtäkten med sina mobilkameror och hotade att visa filmerna på Internet om du kontaktar myndigheterna för att klaga på dem. De hotade dessutom att kidnappa dina barn. De berättade även för dig att din make är efterlyst av de kirgiziska myndigheterna som vill få honom utlämnad dit. Sedan besökte dessa män dig vid ett fleratl tillfällen, fram till den första veckan i juli. Du lämnade Kazakstan genom att resa till Moskva. Du har vidare uppgett att du inte har asylskäl mot Kirgizistan. Till stöd för din identitet har du lämnat in ett identitetskort. Du har inte lämnat in några handlingar till stöd för dina asylskäl. Skälen för beslutet Identitet Migrationsverket anser att du gjort din identitet sannolikt genom att lämna in ditt identitetskort. Dina asylskäl prövas mot Kazakstan där du är medborgare och även mot Kirgizistan där du periodvis varit bosatt, tillsammans med din make som är medborgare i Kirgizistan. Dokumentid:

12 /7 Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du inte varit politiskt verksam. Du har inte heller lämnat in några handlingar varav det skulle framgå att du haft problem med myndigheterna, i Kazakstan eller i Kirgizistan. Enligt din egen berättelse är det din makes politiska verksamhet som gett upphov till de problem som du drabbats av i Kazakstan. Migrationsverket har dock idag, i ett separat beslut, bedömt att din makes asylberättelse brister i trovärdighet samt att han inte gjort sannolikt att han skulle vara av intresse för myndigheterna vare sig i Kirgizistan eller i Kazakstan. Mot denna bakgrund finner verket att det inte heller är sannolikt att några myndigheter i Kazakstan skulle ha utsatt dig övergrepp och hotelser i syfte att få tag i din make. Migrationsverket konstaterar även att att du inte kunnat förklara vilken myndighet de män, som ska ha besökt dig och våldfört sig på dig, tillhörde. Du har under ärendets gång även ändrat dina uppgifter beträffande våldtäkten, eller våldtäkterna. Vid ansökningstillfället uppgav du att dessa män besökte dig för första gången i maj 2010 men att våldtäkten ägde rum först i slutet av juni. Under Migrationsverkets muntliga asylutredning uppgav du däremot att du våldtogs redan i maj 2010, två dagar efter att männen besökt dig för första gången. Du uppgav även att du sammanlagt blivit våldtagen vid fem eller sex tillfällen. Migrationsverket finner det anmärkningsvärt att du lät bli att kontakta de kazakiska myndigheterna för att anmäla dessa män som, oavsett vilka de var, utsatte dig för brottsliga handlingar genom att våldta dig, pressa dig på pengar och genom att hota att kidnappa dina barn. Det är även anmärkningsvärt att du stannade kvar i din bostad efter den första våldtäkten trots att du hade anhöriga som du kunde söka skydd hos. Migrationsverket finner att din egen berättelse inte heller är trovärdig. Du har inte åberopat några asylskäl mot Kirgizistan. Dokumentid:

13 /7 Migrationsverket anser att du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Kazakstan, eller till Kirgizistan, skulle riskera någon sådan förföljelse som avses i 4 kap. l utlänningslagen. Migrationsver bedömer därför att du inte är flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har ovan bedömt att din berättelse brister i trovärdighet. Du har inte bedömts vara flykting. Du har enligt Migrationsverkets bedömning inte heller gjort sannolikt att du vid ett åtrvända till Kazakstan eller till Kirgizistan skulle riskera någon sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen. Det råder inte yttre eller inre väpnad konflikt i Kazakstan eller i Kirgizistan. Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får du inte alternativ sky ddss ta tusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Dokumentid:

14 /7 Därför anser vi att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det råder inte väpnad konflikt eller svåra motsättningar i Kazakstan eller Kirgizistan. Varket Kazakstan eller Kirgizistan har drabbats av miljökatastrof. i Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Vad gäller ditt hälsotillstånd uppgav du vid ansökningstillfället att du hade ont i magen och i brösten. Tre veckor senare uppgav du till Migrationsverket att du mår bra och att du vill arbeta. Du har inte lämnat in någon dokumentation om ditt hälsotillstånd. Du har vistas i Sverige i cirka två månader vilket är en mycket begränsad tid. Dokumentid:

15 /7 Migrationsverket har idag, i separata beslut, avslagit din makes och dina barns ansökningar om uppehållstillstånd och beslutat om att de ska avvisas från Sverige. Eftersom verket anser att omständigheterna i ditt ärende inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och avvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. 'Aila Valkeejärvi Föredragande Dokumentid:

16 1/6 Asylprövningsenheten i Uppsala Aila Valkeejärvi Migrationsverket Beslut Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Zinkilov, Mrakim, född , m, medborgare i Okänt Adress: Gaitova Nigara, Husingeplan 38, Spånga Offentligt biträde: Meinhard Wendler, Legal Advice Stockholm AB, Gymnasievägen Huddinge Beslut Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om uppehållstillstånd inte bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avvisa den sökande, med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen (2005:716) avvisningen ska verkställas genom att den sökande reser till Kazakstan eller till Kirgizistan om det inte visas att något annat land kan ta emot honom. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telelon Telefax E-posl migrationsverket@migrationsverket.sa Hemsidawww.migrationsverke1.se Organisationsnr Dokumentin:

17 /6 Ansökan med mera Mrakim Zinkilov (nedan kallad Mrakim) ansökte om asyl den 18 juli 2010 tillsammans med sin far Abliz Zinkilov, sin mor Rezvangul Zinkilova och sin syster Parinaz Zinkilova. Migrationsverket har fattat separata beslut i Mrakims föräldrars och systers ärenden. För Mrakims del har åberopats skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva hans rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Det framgår av ärendet att Mrakim åberopar föräldrarnas asylskäl. Han har vidare uppgett att han är frisk. Av ärendet framgår att hans mor är medborgare i Kazakstan och att hans far är medborgare i Kirgizistan samt att familjen bott i båda länderna. Inga idetitetshandlingar har har lämnats för Mrakims del, däremot journaler från barnhälsovården i Kazakstan. Skälen för beslutet Identitet Det har inte lämnats några identitetshandlingar för Mrakims räkning. Mrakims föräldrar har lämnat olika uppgifter beträffande hans medborgarskap. Mot bakgrund av vad som framkommit i föräldrarnas ärenden är det sannolikt att Mrakim är medborgare antingen i Kazakstan eller i Kirgizistan och att han har rätt att bosätta sig i båda länderna. Hans asylansökan prövas därför mot såväl Kazakstan som Kirgizistan. Därför anser Migrationsverket att den sökande inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har idag, i separata beslut, bedömt att Mrakims föräldrar inte är att anse som flyktingar. Det har inte framkommit något som talar för att Mrakim, vid ett återvändande till Kazakstan eller till Kirgizistan, riskerar Dokumentid: 185S7940

18 /6 någon sådan förföljelse som avses i 4 kap. l utlänningslagen. Migrationsverket bedömer därför att Mrakim inte är flykting. Därför får den sökande inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att Mrakim inte är flykting får han inte flyktingstatusförklaring Därför anser vi att den sökande inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har idag, i separata beslut bedömt att Mrakims föräldrar inte är skyddsbehövande i övrigt, enligt 4 kap 2 första stycket l utlänningslagen. Det finns, enligt Migrationsverkets bedömning, inte heller någon anledning att anta att Mrakim, vid ett återvändande till Kazakstan eller till Kirgizistan, riskerar någon sådan förnedrande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen. Det råder inte yttre eller inre väpnad konflikt i Kazakstan eller i Kirgizistan. Migrationsverket bedömer därför att Mrakim inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får den sökande inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att Mrakim inte är alternativt skyddsbehövande får han inte alternativ skyddsstatusförklaring. Dokumenlid:

19 /6 Därför anser vi att den sökande inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det råder inte väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar vare sig i Kazakstan eller i Kirgizistan. Varken Kazakstan eller Kirgizistan har drabbats av miljökatastrof. Migrationsverket bedömer därför att Mrakim inte är övrig skyddsbehövande. Därför får den sökande inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att Mrakim inte är övrig skyddsbehövande får han inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får den sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. Även om bestämmelsen också när det gäller barn endast skall användas i Dokuinentid: C

20 /6 undantagssituationer, behöver barnets situation dock inte vara lika allvarlig som för att en vuxen skulle kunna få uppehållstillstånd. Det kan t.ex. finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning till svenska förhållanden i den samlade bedömning som skall göras. Detta innebär alltså samtidigt att barns anpassning till svenska förhållanden inte ensamt kan tillmätas avgörande betydelse. Det inte i sig kan anses negativt för ett barn att tillsammans med sina föräldrar och eventuella syskon återvända till familjens hemland och anför att det ställningstagande som tidigare gällt, att det inte kan sägas att det generellt skulle allvarligt skada ett barn i dess psykosociala utveckling att följa med sina föräldrar till ett annat land, i all synnerhet om det rör sig om hemlandet(se prop. 2004/05:170 s. 195 och s. 281 f.). När det gäller barn skall även l kap. 10 utlänningslagen tillämpas. Prövningen av barnets bästa kunde dock inte i förhållande till utlänningslagstiftningen ges en så långtgående innebörd att det nästan blev till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn (se prop. 1996/97:25 s. 247 och 249 samt prop. 2004/05:170 s ). Migrationsverket gör följande bedömning. Såvitt det framgår är Mrakim helt frisk. Han har vistas i Sverige i cirka två månader vilket är en mycket begränsad tid. Migrationsverket har idag, i separata beslut, avslagit Mrakims föräldrars och systers ansökningar och beslutat att de ska avvisas från Sverige. Migrationsverket anser inte att Mrakims psykosociala utveckling skadas av att han tillsammans med sin familj återvänder till sitt hemland. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att ge Mrakim uppehållstillstånd avslår Migrationsverket hans ansökan och avvisar honom från Sverige med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Äila Valkeejärvi Föredragande Dokumsniid:

21 1/6 Asylprövningsenheten -i Uppsala Aila Valkeejärvi Migrationsverket Beslut Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Zinkilova, Parinaz, född , k, medborgare i Okänt Adress: Gaitova Nigara, Husingeplan 38, Spånga Offentligt biträde: Meinhard Wendler, Legal Advice Stockholm AB, Gymnasievägen Huddinge Beslut Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om uppehållstillstånd inte bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avvisa den sökande, med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen (2005:716) avvisningen ska verkställas genom att den sökande reser till Kazakstan eller till Kirgizistan om det inte visas att något annat land kan ta emot henne. Migralionsverkel Asylprövningsenheten i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE Uppsala Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisalionsnr Dokurr.entid:

22 /6 Ansökan med mera Parinaz Zinkilova (nedan kallad Parinaz) ansökte om asyl den 18 juli 2010 tillsammans med sin far Abliz Zinkilov, sin mor Rezvangul Zinkilova och sin broder Mrakim Zinkilov. Migrationsverket har fattat separata beslut i Parinazs föräldrars och broders ärenden. För Parinazs del har åberopats skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva hennes rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Det framgår av ärendet att Parinaz åberopar föräldrarnas asylskäl. Hon har vidare uppgett att hon mår bra. Av ärendet framgår att hennes mor är medborgare i Kazakstan och att hennes far är medborgare i Kirgizistan samt att familjen bott i båda länderna. Inga identitetshandlingar har har lämnats för Parinazs del, däremot journaler från barnhälsovården i Kazakstan. Skälen för beslutet Identitet Det har inte lämnats några identitetshandlingar för Parinaz räkning. Hennes föräldrar har lämnat olika uppgifter beträffande hennes medborgarskap. Mot bakgrund av vad som framkommit i föräldrarnas ärenden är det sannolikt att Parinaz är medborgare antingen i Kazakstan eller i Kirgizistan och att hon har rätt att bosätta sig i båda länderna. Hennes asylansökan prövas därför mot såväl Kazakstan som Kirgizistan. Därför anser Migrationsverket att den sökande inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har idag, i separata beslut, bedömt att Parinazs föräldrar inte är att anse som flyktingar. Det har inte framkommit något som talar för Dokumentid:

23 /6 att Parinaz, vid ett återvändande till Kazakstan eller till Kirgizistan, riskerar någon sådan förföljelse som avses i 4 kap. l utlänningslagen. Migrationsverket bedömer därför att Parinaz inte är flykting. Därför får den sökande inte flyktingstatusförklaring En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att Parinaz inte är flykting får hon inte flyktingstatusförklaring. Därför anser vi att den sökande inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har idag, i separata beslut bedömt att Parinazs föräldrar inte är skyddsbehövande i övrigt, enligt 4 kap 2 första stycket l utlänningslagen. Det finns, enligt Migrationsverkets bedömning, inte heller någon anledning att anta att Parinaz, vid ett återvändande till Kazakstan eller till Kirgizistan, riskerar någon sådan förnedrande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 första stycket l utlänningslagen. Det råder inte yttre eller inre väpnad konflikt i Kazakstan eller i Kirgizistan. Migrationsverket bedömer därför att Parinaz inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får den sökande inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att Parinaz inte är alternativt skyddsbehövande får hon inte alternativ skyddsstatusförklaring. Dokumeniid: 1856S040

24 /6 Därför anser vi att den sökande inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Det råder inte väpnad konflikt vare sig i Kazakstan eller i Kirgizistan. Varken Kazakstan eller Kirgizistan har drabbats av miljökatastrof. Migrationsverket bedömer därför att Parinaz inte är övrig skyddsbehövande. Därför får den sökande inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att den Parinaz inte är övrig skyddsbehövande får hon inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får den sökande inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. Även om bestämmelsen också när det gäller barn endast skall användas i undantagssituationer, behöver barnets situation dock inte vara lika allvarlig som för att en vuxen skulle kunna få uppehållstillstånd. Det kan t.ex. finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning till svenska Dekumsntid: 18569C40

25 /6 förhållanden i den samlade bedömning som skall göras. Detta innebär alltså samtidigt att barns anpassning till svenska förhållanden inte ensamt kan tillmätas avgörande betydelse. Det inte i sig kan anses negativt för ett bam att tillsammans med sina föräldrar och eventuella syskon återvända till familjens hemland och anför att det ställningstagande som tidigare gällt, att det inte kan sägas att det generellt skulle allvarligt skada ett bam i dess psykosociala utveckling att följa med sina föräldrar till ett annat land, i all synnerhet om det rör sig om hemlandet(se prop. 2004/05:170 s. 195 och s. 281 f.). När det gäller barn skall även l kap. 10 utlänningslagen tillämpas. Prövningen av barnets bästa kunde dock inte i förhållande till utlänningslagstiftningen ges en så långtgående innebörd att det nästan blev till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn (se prop. 1996/97:25 s. 247 och 249 samt prop. 2004/05:170 s ). Migrationsverket gör följande bedömning. Såvitt det framgår är Parinaz helt frisk. Hon har vistas i Sverige i cirka två månader vilket är en mycket begränsad tid. Migrationsverket har idag, i separata beslut, avslagit Parinazs föräldrars och broderns ansökningar och beslutat att de ska avvisas från Sverige. Migrationsverket anser inte att Parinazs psykosociala utveckling skadas av att hon tillsammans med sin familj återvänder till sitt hemland. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grand för att ge Parinaz uppehållstillstånd avslår Migrationsverket hennes ansökan och avvisar henne från Sverige med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Aila Valkeejärvi Föredragande Dokumentid: