Transkript

1

2

3

4

5

6 1 (9) Beslut Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, medborgare i Somalia Offentligt biträde/ombud: advokaten Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - avslå ansökan om flyktingförklaring och resedokument - utvisa, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att reser till Somalia, om han inte visar att något annat land kan ta emot honom Överklagande Information om hur man överklagar finns på beslutets sista sida. Migrationsverket Rättslig styrning, Verksamhetsområde Rättslig styrning Besöksadress Tegelängsgatan 19 A Postadress SE Norrköping Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

7 2 (9) Sammanfattning av Migrationsverkets beslut Fråga i ärendet är i första hand om har ett skyddsbehov i Sverige p.g.a. den allmänna situationen i Mogadishu och att han där vid ett tillfälle har misshandlats av etiopiska soldater. Migrationsverket anser att det inte råder en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i Mogadishu. Däremot anser verket att det i Mogadishu råder svåra motsättningar. De individuella skäl som åberopat är emellertid inte tillräckliga för att berättiga honom till skydd i Sverige, varken som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vidare bedömer Migrationsverket att det är praktiskt möjligt att återvända till Somalia och Mogadishu. Ansökan, yrkanden och grunder reste in i Sverige den 25 maj 2007 och ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd. Han har även ansökt om flyktingförklaring och resedokument. har uppgett bl.a. följande. Han tillhör klanen Galjaal och underklanerna, som samtliga tillhör huvudklanen Hawiye och har sin hemvist i Mogadishu, Somalia. Han bodde där tillsammans med sina föräldrar och syskon fram till slutet av år 2006 då han flydde till Kenya med anledning av att han i Mogadishu blev misshandlad av etiopiska soldater. Misshandeln ägde rum i samband med den etiopiska invasionen av Mogadishu. Han tror dock inte att soldaterna var ute efter just honom. Förhållandena i Kenya var mycket svåra för flyktingar och var där frihetsberövad en månad. När han släpptes fri flydde han till Sverige. har inte haft några problem på grund av sin klantillhörighet i hemlandet. Om han återvänder till Somalia riskerar han dock att dödas i de pågående stridigheterna. har under utredningen lämnat motstridiga uppgifter om var han bott och vistats. har förklarat de motstridiga uppgifterna med att han lider av minnesförlust på grund av misshandeln. Skälen för beslutet Identitet m.m. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste den myndighet som har att pröva ansökan först bedöma om sökanden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolika, bl.a. för

8 3 (9) att kunna fastställa mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka identitet och medborgarskap eller hemland genom skriftlig bevisning. Det saknas i Somalia myndigheter som kan utfärda hemlandspass eller andra godtagbara identitetshandlingar. Följaktligen är det vanligen inte heller rimligt att kräva att somaliska medborgare företer skriftlig bevisning för att styrka sin bakgrund och sina därmed sammanhängande asylskäl. egen berättelse är därför av helt avgörande betydelse. har under utredningen lämnat motstridiga uppgifter om var han har bott och vistats. När det däremot gäller frågan om klantillhörighet är hans berättelse betydligt med detaljerad och sammanhängande. Migrationsverket bedömer berättelse om klantillhörigheten som trovärdig. berättelse om att han i Mogadishu blivit misshandlad av etiopiska soldater i samband med deras styrkors intåg i Mogadishu framstår som sannolik i och för sig även om har lämnat motstridiga uppgifter om när händelserna ägde rum. Migrationsverket finner vid en sammantagen bedömning att genom sin berättelse har gjort sin identitet och sitt medborgarskap sannolika, varför verket vid den fortsatta prövningen utgår från att han kommer från Mogadishu. Bedömning av läget i Mogadishu Mogadishu är Somalias huvudstad med ca en miljon invånare. Staden är en av de mer våldsamma och oroliga platserna i Somalia. I Mogadishu finns flertalet klaner representerade, även hawiyeklanen. 1 De allmänna förhållandena i Somalia och Mogadishu har sedan Barreregimen störtades i januari 1991 präglats av att den centrala somaliska statsfunktionen upphört. Viktigare klanledare och krigsherrar bildade 2004 i Kenya ett övergångsparlament (Transitional Federal Parliament, TFP) och en övergångsregering (Transitional Federal Government, TFG) med 90 medlemmar. TFG och TFP etablerade sig 2005 i Baidoa då säkerhetsläget i Mogadishu var dåligt. 2 I stridigheter i december 2006 drev TFG med stöd av etiopiska styrkor ut de så kallade islamiska domstolarna (Union of 1 Somalia, Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, s 1 2 Somalia, Landguiden, betaltjänst, avsnitt Modern historia, konsulterad

9 4 (9) Islamic Courts, UIC) ur Mogadishu. 3 I början av 2007 omlokaliserades TFG till Mogadishu. 4 I slutet av mars 2007 bröt hårda strider ut i Mogadishu sedan TFG med stöd av etiopiska soldater gick till offensiv mot grupperingar som stöder UIC. Striderna var ovanligt våldsamma och tunga vapen användes. Hundratals människor dödades i striderna. Bland de döda förekom även civilpersoner. I slutet av april 2007 utropade TFG sig som segrare och situationen lugnade ner sig. Det väpnade motståndet har dock fortsatt med angrepp på TFG och de etiopiska styrkorna, och striderna har intensifierats under hösten. 5 Det har rapporterats att större grupper med tyngre vapen har gått till angrepp mot etiopiska ställningar för att sedan dra sig undan. Sådana här angrepp äger särskilt rum i de nordliga delarna av Mogadishu. 6 TFG har kontroll över Mogadishu i så motto att de kan sätta in militära styrkor där det blir oroligheter. De etiopiska styrkorna finns i utkanten av Mogadishu och går vid strider in i staden. 7 Uppgifterna om antalet internflyktingar som lämnat Mogadishu sedan februari 2007 varierar. Enligt UNHCR har per den 20 november i år ca människor lämnat Mogadishu. 8 Det förekommer problem med distributionen av mat och vatten i Mogadishu. Olika organisationer förser staden med vatten, men bara dit tankbilar får tillträde. Humanitär hjälp har svårt att nå fram även om TFG nu är mer samarbetsvilligt när det gäller att släppa igenom hjälptransporter till behövande. 9 Klanaspekten är central i det somaliska samhället. Som huvudregel kan somalier leva under relativt säkra förhållanden på territorier som kontrolleras av deras egen klan. Klanerna kan inte anses vara särskilt utsatta från TFG:s sida. Enligt uppgift från Sveriges ambassad i Nairobi har klantillhörigheten ingen betydelse för om man lämnar Mogadishu eller inte Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia, Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, s 5 4 Somalia, Landguiden, betaltjänst, avsnitt Aktuell politik, konsulterad Report of the Secretary-General on the situation in Somalia, 7 november 2007, United Nations Security Council, s 3f 6 Den politiske og sikkerhetsmessige situasjonen i Sör-Somalia 8 oktober 2007, Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, s 3 7 Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, Migrationsverket Report of Fact Finding Mission June 2007 Somalia 20 July 2007, Home Office Border & Immigration Agency, s 7ff 10 Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, Migrationsverket

10 5 (9) När det gäller riskerna för den enskilde individen att utsättas för våld varierar dessa beroende på vem man är, var man befinner sig och vad man har för bakgrund. TFG, etiopiska styrkor, politiskt aktiva med hög profil, myndighetsfunktioner, etiopiska trupper, journalister och personer som arbetar med mänskliga rättigheter löper störst risk att bli måltavlor för motståndets våldshandlingar. 11 Det är möjligt att ta sig till Mogadishu med flyg. För närvarande går reguljära flyg från Dubai respektive Yemen. 12 Det finns vägspärrar mellan flygplatsen och staden där kontroll av resenärerna sker och där vägtullar tas ut. 13 Polismyndigheten har under innevarande år medverkat vid flera verkställigheter, där utvisningsdömda frivilligt återvänt till Mogadishu. Bedömning av åberopade skäl Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket utlänningslagen, 2005:716). En flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna, eller på grund av sin fruktan inte vilja, begagna sig av sitt hemlands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 utlänningslagen). En utlänning som inte är att betrakta som flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt om han eller hon befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (4 kap. 2 utlänningslagen). 11 Rapport Sikkerhet-og menneskerettighetsforhold i Sör-Somalia, Landinfo Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon, s 20 Report of the Secretary-General on the situation in Somalia, 7 november 2007, United Nations Security Council, s 14 Report of Fact Finding Mission June 2007 Somalia 20 July 2007, Home Office Border & Immigration Agency, s Situationen i södra och centrala Somalia, framförallt Mogadishu, Migrationsverket Report of Fact Finding Mission June 2007 Somalia 20 July 2007, Home Office Border & Immigration Agency, s 22 ff

11 6 (9) Som grund för sin ansökan har i huvudsak åberopat den allmänna situationen i Mogadishu och att han där vid ett tillfälle har misshandlats av etiopiska soldater. Migrationsverket tar först ställning till om som flykting. är att anse har uppgett att han har blivit misshandlad av etiopiska soldater i samband med invasionen av Mogadishu. Av vad har berättat framstår det dock som slumpartat att just han har drabbats. Det har inte framkommit någon omständighet som tyder på att är av närmare intresse för TFG eller de etiopiska trupperna i Mogadishu. Dessutom krävs det för flyktingskap att den anförda risken för förföljelse har ett samband med sökandens ras, nationalitet, religiösa eller politiska uppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Det har inte gjorts gällande att misshandeln skulle haft något samband med någon av dessa förföljelsegrunder. Migrationsverket finner att inte förmått göra sannolikt att han är flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen. Någon konkret risk för att ska straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har inte framkommit. är därför inte heller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 första stycket 1 utlänningslagen. Nästa fråga som ska besvaras är om ska anses som skyddsbehövande i övrigt enligt punkten 2 i den nyss nämnda paragrafen på grund av inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i Mogadishu. Innebörden av uttrycket inre väpnad konflikt enligt utlänningslagens mening har lagts fast av Migrationsöverdomstolen i en dom den 26 februari 2007 (MIG 2007:9). Det målet gällde en asylsökande från Irak. I domen uttalar Migrationsöverdomstolen följande beträffande definitionen av en inre väpnad konflikt: I folkrättslig mening kännetecknas en intern väpnad konflikt av stridigheter mellan en stats väpnade styrkor och andra organiserade väpnade grupper. Dessa stridigheter måste vara av sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som inre oroligheter eller som endast utgör sporadiska eller isolerade våldshandlingar. Vidare måste de väpnade grupperna ha ett visst mått av territoriell kontroll vilket tillåter dem att utföra militära operationer. En avgörande faktor för tolkningen av begreppet är även hur civilbefolkningen drabbas

12 7 (9) konflikten måste vara så intensiv att ett återsändande till den asylsökandes del av landet framstår som otänkbart, samtidigt som möjlighet saknas att sända utlänningen till en annan landsdel (jfr prop. 1996/97:25 s. 99 samt regeringens vägledande beslut av den 19 februari 2004, reg ). Migrationsverket konstaterar att säkerhetsläget i Mogadishu generellt sett har försämrats under det senaste året. I framförallt stadens norra delar pågår stridigheter mellan TFG och dess samarbetspartners å ena sidan och å andra sidan beväpnade oppositionella grupper. Stridigheterna har föranlett hundratusentals människor att fly från Mogadishu. Redan det stora antalet internflyktingar gör att striderna får bedömas som så intensiva att de inte kan betecknas som enbart sporadiska våldshandlingar eller liknande. Som framgår av redovisningen ovan har TFG och de etiopiska styrkorna möjlighet att driva tillbaka de oppositionella grupperna så snart dessa gör attacker. De oppositionella grupper som opererar i Mogadishu har följaktligen inte någon sådan territoriell kontroll i Mogadishu som förutsätts enligt Migrationsöverdomstolens definition av en inre väpnad konflikt. kan därför inte anses vara skyddsbehövande på grund av att det skulle råda en inre väpnad konflikt i Mogadishu. Den frågan som härefter skall besvaras är om på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp. Migrationsverket anser att beskrivningen av situationen i Mogadishu som redovisats ovan visar att det idag råder sådana svåra motsättningar som avses i 4 kap 2 första stycket 2 utlänningslagen. Uppehållstillstånd kan enligt den bestämmelsen emellertid inte beviljas enbart på grund av den allmänna situationen i Mogadishu. Det krävs dessutom individuella skäl. De individuella skäl som anfört är hänförliga till den misshandel som etiopiska soldater utsatt honom för. Som nämnts ovan framstår det som slumpartat att just har drabbats av denna misshandel. Det har i övrigt inte framkommit någon särskild omständighet som gör det troligt att personligen riskerar att utsättas för allvarliga övergrepp om han återvänder. De individuella skäl som åberopat är därmed inte tillräckliga för att berättiga honom till skydd enligt bestämmelsen i punkten 2. Enligt 5 kap. 6 utlänningslagen får Migrationsverket bevilja uppehållstillstånd om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbeten till utlänningslagen (prop. 2004/05: 170 s. 185) ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Lagstiftaren har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagssituation. Migrationsverket vill för övrigt i sammanhanget

13 8 (9) anmärka att, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer enbart på grund av lång vistelsetid är närmast obefintligt (jfr. MIG 2007:15). Migrationsverket anser att omständigheterna i ärendet inte är sådana att ska beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. På grund av det anförda ska ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument avslås. Verkställighetshinder När det gäller frågan om verkställighetshinder vill Migrationsverket särskilt framhålla följande. Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och utvisas eller avvisas lämnar Sverige självmant (12 kap. 15 utlänningslagen). Om det i samband med prövningen av en sådan ansökan framkommer att är det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inte göra några ytterligare överväganden beträffande verkställigheten av ett avvisningseller utvisningsbeslut, det gäller t.ex. huruvida det är möjligt att verkställa beslutet med tvång enligt bestämmelsen i 12 kap. 14 utlänningslagen (jfr. MIG 2007:9). Som framgått av landrapporteringen finns det reseförbindelser till Somalia och Mogadishu. Migrationsverket bedömer att det är praktiskt möjligt att återvända till Somalia och Mogadishu, och verket ska som framgått enbart beakta möjligheterna till självmant återvändande. Det saknas därför skäl att överväga frågan om verkställighetshinder i något annat avseende. Detta beslut har fattats av undertecknad generaldirektör efter föredragning av verksjuristen. I den slutliga handläggningen har också rättschefen Henrik Winman deltagit. Dan Eliasson Kopia till Offentliga biträdet/ombudet Mottagningsenheten

14 9 (9) De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut - att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd - att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument - att återkalla en flyktingförklaring - om avvisning eller utvisning - om förbud att återvända till Sverige - om förvar. Så här gör du - Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. - Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. - Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. - Skicka överklagandet till Migrationsverket. Enhetens namn och adress hittar du nederst på beslutets första sida. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholms Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.